Nummer FYRA vision och tradition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer FYRA 2007. vision och tradition"

Transkript

1 Nummer FYRA 2007 vision och tradition

2 IKONER i n n e h å l l Ledare Monolog med Malmquist Gun Aronsohn Nordin Ingmar Bergman, filmkritiker Henrik Sjögren Hvad med videnskritikken? Jack Andersen inte bara Linné jubilerar Karin Monié Don t mention the L -word Maria Andersson och Diana Strandberg Opera som dokument essay om hvad dokumentationsvidenskab kan bruges til Niels Windfeld Lund års rationaliseringsutredning (RU) Barbro Thomas Ostronakademien Mat s Ulmestrand och Jerker Norlander Vad för sorts offentligt rum vill biblioteket vara? Nick Jones Ett litteraturkritikens uppdrag Anna Sjöstrand All that and books too! Biblioteket i oplevelsessamfundet Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen En Pamuk tack Eva Selin Framtidsfilen Kulturpolitiken tur och retur Sven Nilsson Nästa nummer skickas den 31 oktober. Manusstopp den 15 oktober. Redaktionskommitté Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Grafisk form Magnus Teander Omslagsfoto: Mathias Thinsz Tyvärr har ett misstag kommit att skapa viss förvirring omkring Ikoners fortlevnad. Tidskriften upphör att utkomma med det här årets sista nummer (nr 6) i enlighet med vad som meddelades i nr 2 och i det brev som då samtidigt distribuerades. Detta är Ikoners tionde årgång och därmed alltså också den sista. Nu är det två nummer muck! Samtliga nummer med undantag av de tre närmast före gående finns som pdf-filer att tillgå på 2 4/2007 Årgång 10 IKONER vision och tradition Redaktör: Jan-Eric Malmquist Oberoende publikation utgiven av BTJ Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Grafisk form: Identitet, Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Ansvarig utgivare: Sophie Persson PRENUMERERA! BTJ Prenumerationsservice Lund 046/ , fax 046/ , e-post: ISSN Grahns Tryckeri AB, Lund

3 B ernhard Lundstedt var verksam i Kungl. biblioteket under hela sitt 40-åriga yrkesliv, från 1873 till Han var född 1846 i Uppsala och avled i Italien Uppgifterna i KB var mångskiftande. Bl.a. vakade han över pliktleveranserna och såg till så att riksexemplaret verkligen hamnade där det ska höra hemma. Han var chef över såväl den svenska som den utländska avdelningen. Eftermälena kom att bli splittrade. Från: Lundstedts älskvärda, vänfasta och på samma gång anspråkslösa personlighet tillvann honom varma sympatier i vida kretsar. Till mer bekanta: Lundstedt var en i alla afseenden liten man, beskäftig och rörlig, i synnerhet i sin ständigt snattrande tunga. Att förmå honom att tiga under något av lifvets förhållanden torde väl hafva varit komplett omöjligt. Större kunskaper och intelligens egde han icke, och oaktadt allt beställsamt fjäsk var resultatet av hans arbete icke jämförligt med andras. På tid och stunder uträttade han dock ett och annat, medan han surrade omkring som en broms och sällan lät sig träffa där han skulle vara. De senare utsagorna härrör från Elof Tegnér, 1883 återbördad som nyutsedd överbibliotekarie till Lund efter 13 års förvisning till Stockholm. Å andra sidan porträtterade han alla de andra KBgubbarna vid denna tid på ungefär motsvarande ampra sätt, vilket kan förklara varför de Minnen och silhouetter han sammanställde på 1890-talet publicerades först Han hade mycken ärelystnad och ville med all Gewalt göra sig bemärkt och gällande. Tidigt insåg han fördelen af att disponera la bonne presse, och med omsorg slog han mynt af erkännanden han på den vägen kunde skörda. Såsom svenska pressens historieskrifvare eller rättare tidningsförtecknare fick han i murflarnas rike rätt snart ett slags namn som den kände bibliografen, skrev Tegnér också i sin diatrib. Där har (press)historien gett honom fel. Bernhard Lundstedt ÄR den kände bibliografen. Och det var alltså inte bibliotekssamfundet och inte heller forskarsamhället utan just de här kontakterna som gav honom möjligheten att med ett bibliografiskt mästerverk göra en kraftfull insats till ett bestående minne uppdrog Publicistklubben åt Lundstedt att som mångårig vårdare av det nationella periodikabeståndet redovisa och beskriva alla svenska tidningar och tidskrifter från vad som kan anses ha varit begynnelsen. Kollen hade han och bestört hade han blivit över röran, luckorna och bristen på systematik. Livsinsatsen blev Sveriges periodiska litteratur Bibliografin publicerades i tre delar1895,1896 och 1902 om totalt 1162 sidor. En faksimileupplaga i två band kom ut Uppställningen är tredelad: kronologisk, systematisk och topografisk. Till detta kommer ett alfabetiskt register över tidningar och tidskrifter, personregister samt pseudonym- och signaturregister. En Förteckning på i denna del [1] ej omnämnda tidningar och tidskrifter namnger strax över 100 och är sådana som haft utgivningsbevis men inte utkommit eller hvaraf exemplar saknas i kongl. biblioteket. Avslutningsvis en systematisk tidskriftsöversikt byggd på en internationell metodprincip som placerat de flesta titlarna under Samhällslära, stats- och rättsvetenskaper och de näst flesta under Allmänna tidskrifter af blandat innehåll. Del 1 omfattar periodisk litteratur , del 2 litteratur tryckt i Stockholm och supplerad i del 3 som till merparten innehåller periodisk litteratur tryckt i landsorten Alldeles lättöverskådligt är väl inte arrangemanget, men man lär sig. Varje bibliograferad titel har ett löpnummer och varje del av de tre börjar på nummer 1. Allra mest nummer 1 är nummer 1 i del 1, Ordinari Post Tijdender, numera Post- och Inrikes Tidningar nättidningen, ni vet efter sina många titelvarianter på vägen dit. Dock föregås den reguljära numreringen av fyra exempel med romerska siffror vilka Lundstedt betraktar som tidskrifts- och tidningsförsök där Hermes Gothicus från 1624 är den första. Antalet välbeskrivna objekt uppgår till totalt ojämnt fördelade på 95 utgivningsorter, knappt tusentalet kan anses vara dagspressliknande individer. Säkert finns mistor i det finmaskiga nätet där ett och annat slunkit igenom, men mycket kan det inte vara. Lundstedts beskrivningskonst var lika mångfasetterad som personlig och lynnig. Det finns ett formaliserat fundament som ligger fast men därutöver är fältet fritt för kommenterande analyser som i stor utsträckning säkert återspeglar både privat kollegalitet och animositet även om kanske en viss innehållslig ryckighet mest beror på tillgången på information. Understundom är det nästan hela konstfärdiga essäer man får sig till livs, ibland blir redovisningen intill snipigt lapidarisk. Intet land äger en så fullständig bibliografi öfver sin periodiska litteratur, en oerhörd rikedom af uppgifter af alla slag är här samlade (Erik Haverman). En datorisering av Gamle Lundstedt är ett pågående KBprojekt. Ikoner 4/2007 3

4 Med största sannolikhet hade Bernhard Lundstedt tänkt sig en fortsatt bibliografering in i det nya seklet. Något sådant uppdrag gavs honom emellertid aldrig inte från något enda håll. Pressens intresse var tydligt upplöst eller också var initiativet ursprungligen knutet till en enda publicistisk personlighet, S. A. Hedin. Andra intressenter hade säkert intresset men inte det behövliga tålamodet, argumenterande artilleriet eller kanske framförallt de finansiella musklerna talet kom därför alltför länge att förbli ett stort svart hål. Visserligen försökte man fortlöpande fylla igen det med någorlunda kompletta men innehållsligt rudimentära förteckningar på en kvalitativ nivå föga värdig en Lundstedt. Efter Lundstedt ingen Lundstedt. I förra Ikoner åberopade Tidskriftiana står det: I denna utrednings ansvar ligger att motivera och initiera tillskyndandet av en ny Lundstedt. Det var säkert en tjänstefelsnära stöddighet men ledde hur som helst till att Kulturrådet 1991 bekostade förstudien Förstudien. I denna luftades behov och argument samt dimensionerades omfattning, tidsåtgång och ekonomi i avseende på en lundstedtisering av 1900-talets periodiska litteratur under medverkan av biblioteks- och pressföreträdare, forskare och KB-expertis. Till detta kom en specialgrupp med forskare i avsikt att öka opinionstrycket från det hållet. Det uppskattade antalet dagstidningarna slutade i storleksordningen medan tidskrifterna bedömdes bli Av pratisk-taktiska skäl koncentrerades den första ansökan om bidrag till tidningssidan med KB som självklar utförare. Ridderstads Stiftelse anslog en summa medan den större på ansökan från KB utfärdades av Riksbankens Jubileumsfond. Därmed kunde insatsen med en Nya Lundstedt inledas 1995 och gjorde det med god styrfart i form av Nya Lundstedt dagstidningar (http:// som efter ett kompletterande tilläggsanslag avslutade sitt projektarbete Därefter vidtog motsvarande arbete med tidskrifterna. Jubileumsfonden bidrog också nu med äskade bidrag och precis som förra gången tillgodosåg man mot förnyad ansökan ytterligare behov av pekuniärt tillskott. Nu därför att de ursprungligen prognostiserade titlarna snarast kommer att bli ca Också Nya Lundstedt tidskrifter (http://www. kb.se/nbp/nl_tidskrifter/default.htm) håller hög och framgångsrik takt, vilket innebär att hela det omfattande projektet Nya Lundstedt kommer att kunna vara färdigställt i god tid före I och med att KB på eget initiativ i den löpande periodikabibliograferingen höjt beskrivningsnivån till i paritet med Nya Lundstedt kommer inte några förnyade lakuner att uppstå. Även om uppgifterna numera av rätt självklara orsaker är mer formaliserade än tidigare är uppsjön på sådana stor och användbarheten därmed betydande. Och är det för alla biblioteket, skolan och forskningen liksom för en allmänhet i stor och vid bemärkelse. Så här avslutade Staffan Björck (en av de legendariska litteraturprofessorerna i Lund) en presentation i BBL 1967 av ett då tämligen nypåfunnet Svenskt pressregister: Att satsa på hjälpmedel av det här slaget måste vara en klok investering för alla bibliotek. Människor med intresse för kultursamhällets historia är kunder att ta vara på. Detsamma gäller givetvis ArtikelSök liksom i allra högsta grad också de båda Lundstedtarna, den Gamle såväl som den Nya. Äntligen, om än så dags stämpeln! Foto: Eva Ingvarsson Jan-Eric Malmquist 4 Ikoner 4/2007

5 Ikoner-Akademien inbjuder till konferensen ÄR LÅNTAGAREN EN KUND? Om service och bemötande i biblioteksrummet De svenska bibliotekens service och bemötande är väl omhändertaget i den moderna bibliotekskulturen. Samtidigt är det något som hela tiden förändras och kontinuerligt måste utvecklas. Den här konferensen vill belysa frågeställningen på ett litet annorlunda sätt än vad som kanske hittills varit brukligt. Och göra det bl.a. genom några exempel från annat håll med tydlig serviceinriktning för att se om här kan finnas något nytt till någon nytta. Tid: Tisdagen den 23 oktober kl. 09:00-16:00 Plats: van der Nootska Palatset, S:t Paulsgatan 21 i Stockholm Pris: 1 300:- inklusive lunch samt morgon- och eftermiddagskaffe Anmälan: Jan-Eric Malmquist BTJ Lund; tel: 046/ , fax: 046/ E-post: ; med anmälningsformulär Svetla Tomova Henriksson, SSB: Ett trevligt bemötande som i vilket annat serviceyrke som helst Om sin magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Carl Jan Granqvist är en välkänd profil inom en annan serviceprofession med starka krav på goda kundrelationer. Hur ser han på bemötandet och hur vill ha se en utbildning som lever upp till att det blir ett gott sådant? Petra Trobäck-Sjövall är expert på hur en butik ska se ut för att locka till sig fler kunder som hittar lättare och trivs bättre. Det var hon som enligt en intervju i SvB lär lära bokhandeln att den inte är ett bibliotek. Vad lär hon biblioteket att det inte är eller vad det bör vara? Pernille Drost är ordförande i den danska Bibliotekarforbundet. Hon är känd för välgrundade och lätt provokativa synpunkter vad gäller dagens biblioteksordning. Samtidigt ger hon här också initierade inblickar i hur man i Danmark diskuterar och driver sådant som är temat för konferensen. Malin Essén svarar för den omvittnat framgångsrikt fungerande kundtjänsten på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. Varför är benämningen just kund och inget annat bland så mycket mer traditionellt att välja på? Hur organiserar man för att denna kund ska känna sig organiserad? Sven Nilsson är docent, författare och tidigare stadsbibliotekarie i Malmö. Han har mångårig erfarenhet i såväl teori som praktik av biblioteksrummet som en viktig del i ett biblioteks kundbemötande. Det här blir en av de allra sista Ikoner-Akademien konferenserna, så passa på och njut. Hjärtligt välkommen! Jan-Eric Malmquist Ikoner 4/2007 5

6 monolog med malmquist Gun Aronsohn Nordin I nästan tolv år drev du en biblioteksfilial i Linköping som s.k. alternativ utförare. När vi flyttade till Linköping 1988 hade jag arbetat som tf filialföreståndare på biblioteket i Holmsund utanför Umeå. Där pågick ett av de första försöken med kommundelsnämnd, och jag var väldigt glad för den nära relationen man fick till föreståndare för andra verksamhetsområden och till nämndens politiker. Innan dess hade jag arbetat på olika bibliotek i Skåne och i bokhandel. I Linköping pågick också ett försök med kdn (kommundelsnämnd) och när tjänsten som filialföreståndare i Linghem utlystes, var det självklart för mig att söka den. Tack vare min positiva erfarenhet från Holmsund fick jag tjänsten hösten I Linghem, en stadsdel med ca 4000 boende, låg biblioteket långt från huvudortens centrum, samlokaliserat med fritidsgård och förskoleverksamhet. Lokalerna dömdes ut av yrkesinspektionen och tack vare ett gott samarbete med lågoch mellanstadieskolan nära centrum, fick jag löfte om en barack som de inte längre behövde. Innan vi hann flytta, upphörde försöket med kdn och högstadieskolan i ortens utkant önskade få biblioteket till sina lokaler. Från huvudbibliotekets sida var man positiv till det och ansåg att på en så liten ort spelar det ingen roll var biblioteket ligger allt är ju nära! Jag protesterade skriftligen och hänvisade till Kulturrådets uppgift om samlokalisering av skola och bibliotek, som säger att i sådana fall blir det till 80 % ett skolbibliotek. Dessutom, påpekade jag, har även en liten ort ett centrum; 6 Ikoner 4/2007

7 det är där affären, posten, kyrkan och vårdcentralen finns och där barn och vuxna passerar dagligen. Där bör ett bibliotek ligga för att bäst locka besökare. Jag blev rätt upprörd över att inte få respekt och gehör för min ståndpunkt, och kände mig överkörd i det läget påbörjade man en omfattande kommunal omorganisation som skulle leda fram till modellen med beställare och utförare. I det kaos som alltid uppstår vid förändringar är det bäst att rusta sig med kunskap, så jag startade en studiecirkel kallad I egen regi med hjälp av Folkuniversitetet. Syftet var att bibliotekspersonal skulle vara rustad att ta över filialer om kommunen beslöt sig för att lägga ut verksamheten på entreprenad. De flesta filialer deltog i cirkeln där vi bland annat diskuterade företagsformer, finansiering, avtal och redovisning. Vi gjorde också en genomgående mätning av våra arbetsuppgifter, diskuterade bemanning och kostnader. Allt detta låg så småningom till grund för den budget jag presenterade i min offert annonserade Bildningsnämnden (som biblioteket då sorterade under) att man inom ramen för konkurrensutsatthet ville ha in anbud på verksamheter inom sitt område. Det stod visserligen inte uttryckligen att det också gällde bibliotek, men vid det laget var jag så frustrerad att jag ringde upp och hörde mig för om det. Svar: ja, men ingen politiker hade trott att det skulle finnas intresse för det. När jag lade anbud blev nog politikerna chockade, de hade inte trott att någon skulle vilja bedriva biblioteksverksamhet i den här formen. Villrådigheten var till en början så stor att frågan riktades till riksdagsgrupperna. Tveksammast var Folkpartiet som särskilt värnade bibliotek och inte ville se biblioteksverksamheten förfuskas. Men efter att läst en detaljredogörelse som jag skickat över, förstod man att jag var seriös. Efter vissa turer antogs så Handelsbolaget Parapraxis (mitt och min mans företag; = bortom det veder tagna ) anbud och i augusti 1993 öppnades Linghems bibliotek efter sommarstängningen i nya lokaler, den blå baracken nära skola, barnomsorg och ortens centrum. Jag hade då kontrakt i 1½ år, något som min jurist ansåg var helt oacceptabelt med tanke på att jag tog all risk och kommunen ingen. Men då, 1993, inledde du en ny karriär, den som VD Jag är bibliotekarie. Det viktiga för mig är verksamheten, inte driftsformen. Jag hade en vision som jag ville förverkliga som handlade om personlig service, närhet och samarbete med andra verksamheter på orten. Framför allt ville jag stimulera läslusten hos våra gemensamma barn i Linghem. För mig är det självklart att ett närbibliotek skall vara öppet kvällstid så att föräldrarna som ju är barnens förebilder skall ha möjlighet att utnyttja biblioteket. Tillgången till ett bibliotek är för mig en grundläggande demokratisk rättighet. Det var frustrationen och ilskan som fick mig att lägga anbud, inte ängslan över att bli arbetslös; jag hade lämnat fasta tjänster ett flertal gånger redan utan att det bekymrat mig. Just att få genomföra något jag arbetat fram, få fatta egna beslut och ta ansvar passar mig utmärkt. Jag hade ett samarbetsavtal med skolan som innebar att jag upplät lokalen till skolverksamhet 16 timmar i veckan, 3 timmar av dessa tog jag personligen emot skolklasser och serverade dem boktips på uppdukade bord. Varje klass fick tre tillfällen per termin, från årskurs 2 tom årskurs 6. De kom ofta i halvklass utan lärare eller helklass med lärare om det passade läraren bättre. I årskurs 2 gick jag ut på föräldramöten och pratade om barns läsning, högläsning, En bok för alla mm. För årskurs 3 hade vi projektet Sommarboken för att se till så att barnen inte tappade läsfärdighet vid övergången mellan två stadier. I årskurs 6 genomförde vi ett projekt som vi kallade Klassikern med målsättningen att barnen skulle känna till innehållet i minst sex klassiker innan de började på högstadiet. De ungdomar som gick ut årskurs 8 fick ett personligt presentkort på lyrikantologin Kärlek och uppror som lärarna sedan använde i undervisningen. Det var en höjdpunkt att se en hel klass sitta ute på gräsplanen och läsa dikter för varandra! Genom Barnavårdscentralen delade vi ut presentkort till nyblivna föräldrar på Barnens första bok. På så sätt såg jag till att även den gruppen visste var Ikoner 4/2007 7

8 biblioteket fanns och vilken service vi kunde ge dem. Vuxna låntagare kunde jag genom goda kontakter med bokhandeln erbjuda nya böcker när de var riktigt nya. På ett bord visade vi ett urval pinfärska titlar och om någon ville låna, biblioteksutrustade vi boken själva och betalade bokhandeln för den. Så småningom lärde vi oss vad låntagarna ville ha och behövde inte längre göra på det här sättet utan köpte dessa böcker i bokhandeln när de var rykande aktuella. Detta för att alla skulle känna att det är lönt att gå till biblioteket! För det slags populära och ofta efterfrågade böcker som inte rymdes i avtalets krav på litteratur av god kvalitet gjorde jag en bestsellercirkel; mot en blygsam avgift fick man läsa tio romaner och därefter behålla en. På så sätt kostade det nästan inget alls att vara med. Detta gav biblioteket ryktet att här fick man läsa vad man ville. De allra flesta upptäckte sen godbitar i vårt ordinarie bokbestånd. För att skapa dialog och kunna ge ytterligare boktips, ställde jag alltid två frågor: Hittade du vad du sökte? och: Är du nöjd med det du hittat? Just närheten till låntagarna kunde ta sig praktiska uttryck: ofta räckte det att gå till affären för att folk skulle drabbas av dåligt samvete och påminnas om försenade böcker! Genom entusiasm, goda kontakter och många utåtriktade aktiviteter blev låntagarna fler och utlåningen ökade med 30 %. Det var nödvändigt att hålla kostnaderna nere, därför skötte vi mina två medarbetare och jag väldigt mycket själva, även om vi hade avtal med skolan om viss vaktmästarhjälp. Som liten filial hade biblioteket förhållandevis generösa öppettider, 4 timmar per dag 5 dagar i veckan. Vi hade öppet tre kvällar till kl. 19 så att de som pendlade skulle hinna in på biblioteket. Klämdagar existerade inte i min värld, t.o.m. dagen före julafton hade vi öppet sent om det var en sådan veckodag. Bibliotek är faktiskt en serviceinrättning för allmänheten, inte en bekvämlighetsinrättning för personalen i första hand. För att mina medarbetare skulle bli inspirerade gjorde vi en årlig vårutflykt till närbelägna små bibliotek, ja vi var t.o.m. så långt bort som i Hällefors och besökte även sagomuseet i Ljungby. Sommar- och jullunch hörde också till omsorgen om medarbetarna, liksom besök på Biblioteksmässan i Göteborg. När biblioteket var sommarstängt i juli kunde våra låntagare låna pocketböcker på det lokala friluftsbadet. Man skrev bara sitt namn och telefonnummer på bokkortet och lämnade in i kassan. Sen kunde man lämna tillbaka på badet eller när biblioteket öppnade igen. Vi placerade också ut tidningar och tidskrifter där; vi var tacksamma om de kom tillbaka men räknade med visst svinn. Vad tyckte dina kolleger? Det var olika. En del uppskattade initiativet, uppmuntrade mig, såg det spännande och fortfarande lite ovanliga i det, något som kunde vara värt att följa nu när någon annan tagit risken. Många var emellertid kritiska, somliga direkt negativa, ibland okollegiala och avvisande. En del bidrog till att göra mitt arbete svårare än det redan i sig självt var. Jag såg detta som uttryck för rädsla, en skräck inför den rubbade tryggheten. Tveksamheten till förändringar är på något sätt inbyggd i yrkesrollen. Folkbibliotek är en kommunal angelägenhet och ska drivas av kommunen. Så har det alltid varit och så ska det förbli. Det låg ju ingenting dramatiskt i det jag gjorde. Jag reagerade mot nedrustningen av ett redan illa klämt litet bibliotek som i en snar förlängning kanske skulle ha dragits in. Det var min upprördhet som tog sig uttryck i anbudet. Så skulle jag kunna driva biblioteket på i princip samma villkor som tidigare, när det låg under kommundelsnämnd. Det var kommunen som beställde och ägde. Mitt ansvar var utförarens, att förvalta och förnya billigare än vad någon annan kunnat erbjuda tack vare mina kontakter över verksamhetsgränserna från tiden med kommundelsnämnd. Biblioteket skulle drivas som vilket annat sådant inom kommunen som helst. Ändå inträffade en del demonstrationer. Att jag själv fick bekosta kurser, seminarier och konferenser var helt i sin ordning, det hade jag i min budget. Men jag blev till en början inte längre kallad till filialchefsmöten. Formellt var det kanhända korrekt, jag var inte längre anställd på samma sätt som tidigare, men jag skulle fortfarande sköta en filial med huvudbiblioteket som stöd och konsult enligt avtalet; det handlade också om ett slags yrkesträffar till nytta för oss alla. Finansieringen bestod av skattepengar och vi var kontrakterade av kommunen. Vid något tillfälle förvägrades jag låna böcker från några av de andra biblioteken. Ett tag skulle jag betala kronor för att få göra det, en summa som jag inte hade i min budget. Du får inte låna våra böcker! Våra? När jag förhörde mig hos kommunen blev svaret givetvis att böckerna 8 Ikoner 4/2007

9 inte var någons våra utan kommuninnevånarnas egendom och därmed en för alla medborgare gemensam ägodel. Det skrevs vid den här tiden en del i pressen om min verksamhet liksom om entreprenörskap överhuvudtaget. Tonen var oftast nedlåtande och destruktiv, inte minst från organisationer och deras företrädare (t.ex. så var Författarförbundet ordentligt på krigsstigen) sannolikt till följd av tidigare mindre framgångsrika försök. Okontroversiellt var det hursomhelst inte och kanske inte jag heller. Under en konferens i Linköping 1991 ska dåvarande kulturministern Marita Ulvskog ha yttrat: Bibliotek på entreprenad är ett hot mot folkbiblioteken! Och även om hon såg det som principiellt fel med bibliotek på entreprenad så lär länsbibliotekschefen Anna- Lena Höglund sagt: Biblioteket i Linghem fungerar utmärkt. Själv var jag inte där, jag hade ett bibliotek att sköta. Såg du dig som entreprenör, intraprenör, outsourcare, privat företagare...? Entreprenör i så fall. Jag är en s.k. starter, det fick jag klart för mig vid en övning på Bibliotekshögskolan. Mitt uppdrag i Linghem var att förvalta och förnya, kommunen ägde och beställde verksamheten. En privatisering, som somliga förväxlade entreprenaden med, skulle innebära att jag ägt bokbeståndet och tagit betalt för lånen, såsom läsesalonger gjorde en gång i tiden. Så länge bibliotek finansieras med skattmedel finns det ingen möjlighet att driva privata folkbibliotek och ingen anledning heller?! En entreprenad innebär större frihet, mer självständigt ansvar, kortare beslutsvägar och direktkontakt med politiker. Det är viktigt är att den som lägger bud på ett bibliotek har kunskap om och kärlek till bibliotek, en äkta omtanke om biblioteksverksamheten. Annars blir det ju bara byte av huvudman utan att något positivt kommer ut av ett sådant initiativ. Jag vann ett antal upphandlingar under de år jag hade hand om Linghems bibliotek, men så blev det åter dags för nedskärningar och omorganisation, och hösten 2004 förlorade jag. I underlaget till den upphandlingen stod att biblioteket kunde vara stängt två veckodagar och bara ha öppet en kväll. Så kunde inte jag tänka mig att utarma biblioteket, då skulle man tappa många låntagare, vilket sen också skedde. Hur den ekonomiska kalkylen såg ut från stadsbibliotekets sida vet jag inte eftersom de endast behövde presentera en klumpsumma. Jag är inte bitter eller långsint, det är inte min läggning, men något undrar jag väl ändå över tänkesättet i Kultur-och Fritidsnämnden. Numera är jag frilans och går ut på förskolor, skolor och föräldramöten. Det är inte helt lätt, som en vän och barnboksförfattare också fått uppleva; i Linköping ser man inte alltid vad man har framför fötterna. Men jag njuter av tillvaron, tar en dag i taget och väntar på att den riktiga lusten att satsa på något nytt ska återvända. Träffa Ikoner under Bok & Bibliotek i BTJ:s monter E01:28 Torsdag kl , fredag kl Välkommen! Ikoner 4/2007 9

10 Ingmar Bergman, filmkritiker Henrik Sjögren I motsats till alla spekulationer i mediefarsen IB är det ju ett dokumenterat och faktiskt stoff, som jag försöker förmedla utan utförliga kommentarer. Det talar väl bäst för sig själv, så jag låter huvudsakligen IB föra ordet. (HS ) Sandbergs bokhandel, belägen i hörnet av Sturegatan och Humlegårdsgatan var i decennier Stockholms ledande i branschen. En kund på 3o-talet var studenten Ingmar Bergman, som har berättat: Där stod den väldige Gunnar Josephson, Erlands pappa. Han var i sin bokhandel hela dagarna. Där var fullt av duktiga bokhandelsbiträden, även Erlands äldsta bror Carl Olof. Jag hade inte råd att köpa så mycket men att gå där och bläddra i böckerna och den där lukten av bokhandel... En bokhandelsmedhjälpare som Bergman ofta pratade med var Sven Hansson, som berättade om Mäster Olofsgården, Storkyrkans ungdomsgård i Gamla stan. Av mitt val av böcker förstod han att jag var intresserad av teater och frågade: Kan du inte vara med i vår teatersektion? Ledaren hade slutat och han sa: Kan du inte ta hand om det här? Så kom Ingmar Bergmans teaterbana att börja. Med amatörerna på Mäster Olofsgården gjorde han sina nio första teateruppsättningar. 1948, då han var regissör vid Göteborgs stadsteater, skrev han till Sven Hansson: Teatersektionen var för mig den första inkörsporten till den riktiga teatern, och jag tror inte att jag någonsin sedan haft roligare än under vara söndagsrepetitioner, då vi höll på att riva ner väggarna uppe på Kristliga Studentförbundet. [ ] Kommer du ihåg när vi gjorde predikstolen i Stadsmissionens lokal till en bar i Till främmande hamn eller när vi byggde om hela lokalen i Lyckopers resa, så att våra värdar slet sina hårtestar och vred sina händer. Det var en omtumlande, kaotisk tid för 20-åringen. Han slutade sina studier för Martin Lamm vid Stockholms högskola, bröt med sin familj och flyttade 1939 till Sven Hansson i Gamla stan kom dock kyrkoherdeparet Bergman till hans första premiär just Sutton Vanes Till främmande hamn, en pjäs som Ingmar som 13-åring hade sett tillsammans med sin far på Ernst Eklunds Komediteater: Jag blev så fruktansvärt rädd, jag blev skräckslaget fascinerad. Dramat utspelas på ett fartyg, liksom Karons båt på väg till andra sidan himmel eller helvete? Vid framkomsten sorteras resenärerna av pastor Thomson, Domarens medhjälpare, en andlig tullnär som granskar deras livsföring på jorden. Thomson beskrivs som en äldre, bastant präst, rund, tjock och fryntlig och spelades av regissören själv, som tyckte att pjäsen passade i den kristliga miljön. Storkyrkans ungdomsgård startades 1931 och drevs i den då starkt förslummade Gamla stan av idrottsprästen Gabriel Grefberg med frivilliga ledarkrafter. En var Sven Hansson, en annan strindbergsforskaren Gunnar Ollén, som 10 Ikoner 4/2007

11 IB i kretsen av Storkyrkans flickor och pojkar (mest flickor!). Foto: Mäster Olofsgårdens arkiv på 30-talet flytt från rök, groggar och snobbsnack i Stockholms högskolas kårhus till Mäster Olofsgården, där han ledde bordtennissektionen och redigerade den stencilerade tidskriften SFP, uttytt: Storkyrkans Flickor och Pojkar, artiklar och notiser om sammankomster, tävlingar, utflykter, teater etc på MOgården. I SFP presenterade Bergman utförligt pjäser som han satte upp, bl a Till främmande hamn och Macbeth. Han var också filmkritiker och gav råd till Storkyrkans Flickor och Pojkar om aktuell repertoar. I nr 5/39 lyfte I. B-n. bland synnerligen vårlätta produkter eller undermåliga saker fram två filmer som var konstverk av det mera ovanliga slaget : Det perfekta brottet och Brott och straff: Det perfekta brottet bär helt och hållet sin skapares, Marcel Carnés, egenart. Har någonsin livets meningslöshet på ett så ohyggligt och gripande sätt skildrats på film som i Dimmornas kaj och Hotel du Nord. Carné låter en liten hund i blind skräck rusa utefter en mörk våtglänsande asfaltväg och försvinna i mörkret. Därmed slutar Dimmornas kaj. Denna lilla scen är symbolisk för Carnés skapande. I Hotel du Nord går det älskande och återförenade paret i soluppgången uppför en slussbro. En sömnig blåskvartett gnäller fram en vals på den övergivna dansplatsen. Det hela andas tristess, schabbighet och alltings gå i ring. Likaså Det perfekta brottet. Den skall vara rolig men den är hemsk, cynisk en dans macabre. Människorna i filmen äro hjärtlösa, dumma och liderliga. En skränande folkhop understryker slutscenernas fullständigt barocka elakhet. Carné visar oss här i ett förbluffande hokus pokus hur en levande människa av kött och blod behändigt trollas bort avlivas och hur en fiktion, en pseudonym lever vidare i denna mänskas kläder. Det ges oss rappt och under ett starkt förkortat perspektiv. Därför tänker vi inte på att vi själva löper samma risk: förvandlas från människor till blodlösa robotar, infösta i ett visst fack. Trots att Det perfekta brottet inte är någon behaglig film vill jag rekommendera den. Konst bör man nu en gång upp söka även om den inte alltid ger en odelade lustförnimmelser. Recensentens hyllning till mästaren Carné var reservationslös. Om den franska Brott och straff fattade han sig kort. Ikoner 4/

12 Den är byggd på Dostojevskijs roman. Filmen har koncentrerats kring den andliga tvekampen mellan Raskolnikov och förhörsdomaren samt på upplösningsprocessen i Raskolnikovs samvete före mordet och på hur. han efter mordet steg för steg drivs mot sin egen undergång. Konflikten understrykes genom gräll fotografering, suggererande musik och Blanehars nervösa handrörelser och ångestridna ansikte. Marcel Carné har gått in i filmhistorien, dit Bergman nu hör. Carné och den första franska vågens film noir var betydelsefulla för filmkonstens och Bergmans utveckling. Detta år fick I. B-n. anledning att komma tillbaka till Carné redan i SFP 7/39: Höstens första sensation väntad med spänning blev Dagen gryr, Carnés stora film. Genast är åskådaren bunden. Ett högt, smalt hus med en brandgavel fullmålad med annonser, exteriör från en stor fabriksstads utkant, fullkomlig och absolut upplevd. En trappuppgång i det höga huset. En blind tiggare trevar sig Marcel Carné. uppåt. Ordväxling hörs genom en dörr. Ett skott knallar. Dörren öppnas. En man vacklar ut med händerna för magen, tar några steg, stelnar till och faller utför trappavsatsen. Den blinde petar på honom med sin käpp, stirrar med sina sjuka ögon hjälplöst omkring sig och säger gång på gång: Någon har fallit någon har fallit. Filmen driver vidare. Mördaren vandrar i sitt rum och i nattens ruvande tystnad lever han i tankarna genom de händelser, som ligga före det dödande skottet. Så rullas berättelsen om denna människas lycka, olycka och fall upp. Allt berättas stilla, osentimentalt, en aning bittert. Carné ger sig god tid till ljuvligt stämningsmåleri. Små hus utefter en uppblött, gropig väg i en annan utkant av staden. En bit bort ligger en godsstation. Man hör tågen växla. Då och då insvepas de små husen av rök från pustande godståg, som dånar förbi, skramlande. [ ] Det är söndagsmorgon. Solen skiner och bländar. Portvakterskan stökar lite i farstun till det smala, höga huset. Klockorna ringa i kyrkorna. Människorna se glada och utsövda ut ha rena kläder. En liten busvarieté. I dörren sitter en sömning biljettförsäljare. Salens folk är gråa, sorgsna individer, som grina i skrattgrimas. Lamporna i taken äro gamla, före detta glaskupor, i vilka man satt in omatterade glödlampor, som obarmhärtigt skiner eländet i synen. En kvinna med svampigt anlete sjunger. [ ] Jules Berry spelar en kufisk hunddressör. En ful gubbe med skumma tankar; en giftig parasitblomma på själens utmarker. Jaqueline Laurent är ungflicksmjuk och vacker som en dag. Men med någonting obestämt glidande i sitt väsende. Just detta blir dramats drivfjäder. Arletty ställes som kontrast till den unga flickan. Detta bittra, vackra ansikte glömmer man inte. Även i förnedringens stund är hon drottninglikt skön. Skall man fälla ett omdöme om denna franska film räcka fyra ord. Detta är ett konstverk. I. B-n. betonade att man bör aldrig uppställa jämförelser mellan t. ex. två filmer av olika nationalitet. Utan att försynda sig mot denna regel vill jag dock säga att den svenska filmen Gläd dig i din ungdom också vill vara ett konstverk, men kanske inte blir det lika fullt som Dagen gryr. Det var Per Lindbergs filmatisering av Vilhelm Mobergs roman Sänkt sedebetyg (1935). Lindberg förde fram folkteateridén, som enligt hans idé byggdes in i Malmö nya stadsteater förklarade Bergman: Lindberg har aldrig betytt någonting för mig, därför att det var en teater som var väldigt främmande för mig, underligt nog. Då hade IB på 50-talet bättre än någon annan på den monstruösa scenen i Malmö, Stora Bu, realiserat Per Lindbergs ideal! 12 Ikoner 4/2007

13 När det gällde Lindbergs film var IB 1939 beredd att döma var sak för sig, även om den inte lika fullt som Dagen gryr kvalificerade sig som konstverk. 1. Filmen skildrar indirekt med tillbakaklickar. Så ock Dagen gryr, men där hålles kontakten med nuet hela tiden levande. Man tappar bort den äldre Thoring för den yngre och tycker, att slutet inte hänger ihop med filmen i övrigt. Man har en irriterande känsla av att just slutet har vållat regissör och författare svårt huvudbry. 2. Även här i Lindbergs andra film spelas det för mycket teater. Varför en - visas Per Lindberg att permanent omge sig med teaterfolk, när han gör film? 3. Enligt Moberg-Lindbergs uttalanden kan man förstå att censuren bitvis har beskurit på ett helt enkelt skövlande sätt. Det som gjorde denna film vacker och minnesvärd var dock övervägande förtjänster: a. Fotograferingen. Underbart vackra bilder från landskap, stugor och vatten växla med praktfullt skildrande närbilder av bönder, pojkar, flickor i skördearbete, helg och lördagsglädje. b. Samspelet mellan Carl Ström och Hilda Borgström. Dessa två spelade sitt tunga, bittra bondfolk med kraft och inlevelse. Där fanns allt. Stoltheten åt jorden, som dock var deras slaveri. Deras gammaltestamentliga rättshaveri. Till filmens mest dramatiska scener hör den där bondens vilda, tunga rusglädje bryter lös och han ensam tråder en rasande polka så att hela stugan skakar. c. Birgit Tengroths unga flicka. Rund, rödkindad, okomplicerad utan att verka dum, genomförande sina svåra och ömtåliga scener med en klar naturlighet som var välgörande. En intressant, stundtals verkligt gripande och stor film. Men ett experiment. Lika överseende var IB inte när han hösten 1939 lockades till Svindlande höjder, filmen efter Emily Brontés roman, en svart-vit skildring av kärlek, hat, ondska och djävulskap på en avlägsen yorkshirehed. William Wyler hade regisserat med Laurence Olivier som den monstruöse skurken Heathcliff, Merle Oberon som hans åtrådda Cathy, David Niven som hennes velige man, Geraldine Fitzgerald som deras dotter Isabella och Flora Robson som hushållerskan Ellen som får berätta om det demoniska hittebarnet Heathcliffs med ondskefull konsekvens genomförda revansch för sin svikna kärlek och hämnd på borgarsamhället. Filmen, som då och då visas i TV, hänförs väl numera till klassikerna hade den fått en hel del recensionsblomster, varför Bergman tänkte: Här har vi filmen att skriva om. Det blev kanske inte alldeles som jag tänkt mig, men skriva om filmen ska jag. Henrik Sjögren ledde Kvällspostens kulturavdelning under den berömda sejour om vilken han i höst ger ut boken En kultursidas uppgång och fall. Därefter har han varit informationschef vid Rikskonserter, kulturattaché i Bonn och teaterforskare inte minst bergmansk sådan. Svindlande höjder är en kärlekshistoria, satt i bilder av en konstnär med verkliga artister i rollerna. Man beskådar uppränningen med ett visst nöje, ungefär under samma reaktioner som då herr Frankensteins monster brukar visa sig. Men så börjar kärlekshistorien och då är det inte lika roligt längre. Det rör sig om två drulliga karlar och ett nipprigt fruntimmer. Den ena av de manliga företeelserna älskar det nippriga fruntimret och skuttar med henne omkring på ett berg och plockar ljung. Håren flyga och de se mycket fria och lyckliga ut. Ibland stirrar likväl den unge mannen under lugg och turar. En gång slår han den nippriga i ansiktet och bevisar därmed, hur mycket han älskar henne. Den andra drulliga karlen har vi med flit spart lite på. Han råkar vara nipprans bror och har till uppgift att förslösa familjeförmögenheten och sin ungdom med supande. Uppträder gärna svettig i Ikoner 4/

14 ansiktet och rullande med ögonen, som en den där lider grääsliga kval. Det hela artar sig mycket sorgligt, ty nippran går och gifter sig med en individ, som närmast kan karakteriseras som ett ädelt får med mycket pengar. Detta antagligen för att kunna hålla frun med stora och urringade toaletter samt en vacker säng att dö i. När nippran så skall avlida kommer den dystre älskaren till hennes dödsbädd och nippran blir ögonblickligen sin make otrogen om icke i gärning så dock i ord och tankar. Därefter dör hon och man drar en suck av lättnad. Men si, nu börjar nippran gå igen och oroar därmed den dystre till den grad, att han slutligen ger sig av ut i en stormnatt ropande hennes namn. Det är överhuvudtagen en regel i denna film, att de älskande springa och skrika på varandra i regn och rusk mitt i natten. Det ser mycket rörande ut. Det är lika rörande som en sann berättelse ur levande livet!!! Nu säger jag: Var och en som undsluppit nippran och hennes karl må prisa sig lycklig. Var och en som har genomlidit deras kärlekssaga må därav lära: tro aldrig på en annons i en biosida, ty det finns inga med ett sådant april-aprilhumör som biografägarna. Efter urladdningen om Svindlande höjder, föreslog Bergman Storkyrkans flickor och pojkar ett par aktuella filmer att föredra. För personer med barnasinnet i behåll vill jag rekommendera en angenäm film. Den står i lämplig motsats till Svindlande höjders jolmiga atmosfär. Man känner sig glad och belåten när man varit på Mannen med järnmasken. Det är en frisk fläkt från ens barndoms lektyr, som här slår emot en. Tappra musketörer, sköna kvinnor, bovaktiga bovar, ädla statsöverhuvuden, slagsmål, mörka fängelsehålor, oskuldens belöning och ondskans ömkliga ändalykt, slutkyss och allmän glädje bland åskådarna. Jag säger som Selma Lagerlöf: Se det var en riktig film. Ännu riktigare var Adjö Mr. Chips. Jag minns den för den fina skildringen av en engelsk internatskola, kanske allra mest för den vackra Greer Garson. Många avfärdade då Adjö Mr. Chips som sentimental, men 1971 försäkrade Jolo i förordet till en nyutgåva av romanen: Man behöver inte längre vara generad för att man blir gripen när man läser James Hilton, det vore lika dumt som att låta bli att skratta när man läser Alexandre Dumas. Ingmar Bergman var inte det minsta generad 1939: För min del vill jag donera en liten blomma åt denna hart när övermänskligt förnäma film. Den handlar om en liten lärare. Denne lärare får vi följa från hans ungdoms svårigheter och elände med de bångstyriga internatpojkarna över hans seger, hans hemlycka, fram till hans stilla död. Det finns ingenting högljutt eller sentimentalt i denna skildring. Man grips ofelbart av berättelsens sans och finess. [ ] En dylik upplevelse kan få en att känna sig som en bättre människa. Det brukar ju vara så att man blir mer kritisk, när man kommit på avstånd från en film. Filmen har en egendomlig vana att krympa i ens medvetande och slutligen helt försvinna. Något dylikt kan även hända så kallade storfilmer. I fallet Adjö Mr. Chips är det alldeles tvärtom. Det finns ett par stycken filmer som jag för egen del aldrig kommer att glömma: den svenska Körkarlen, Carné-filmerna, Exstas, Golem, Drömmarnas vals, Trånande läppar och några stycken till. Dessa filmer äro sådana som automatiskt utkristallisera sig ur den stora floden av bilder, som årligen flyter förbi ens öga. Man tar dem med sig och gömmer dem som stora och betydelsefulla minnen. Upplevelser. Till denna sortens filmer har Adjö Mr. Chips sällat sig. Mera tveksam ställde sig IB till Ringaren i Notre Dame; våren 1940 var William Dieterles film med Charles Laughton i titelrollen aktuell. Man tumlar ut från biografen lätt omskakad och med vissa synintryck fastbrända på näthinnan. Man säger: Det var en av de bästa filmer jag sett. Så går man hem och sover. Nästa dag sätter man sig ned och skall skriva en liten anmälan om denna märkliga film. Då inträffar det märkliga att man börjar fundera över, vad som egentligen var så märkvärdigt. Man har först ett suddigt minne av något förfärligt stort och bullrande. Det var folkmassorna pöbeln 14 Ikoner 4/2007

15 som spelade med i detta drama som en organisk enhet. Därefter framträder andra bilder och hörselintryck, ett vederstyggligt men ändå mänskligt ansikte, några kusliga och markanta tiggarfysionomier, en del tjusiga belysningar, en underbart vacker och välskapad flicka, några korta bildföljder (bl. a. gudsdomen), klockringningarna, komediantuppträdandet. På detta sätt kan man sitta och räkna upp en del verkligt mästerliga, etsande enskildheter. Och visserligen är det detaljerna, enskildheterna, som gör en film eller ett konstverk, men dessa enskildheter måste sammansmältas till något helgjutet och absolut odelbart. Det är det verkliga konstverkets adelsmärke. Vad Ringaren angår fick man snart, mycket snart tyvärr en känsla av att producenter, regissör och andra, som varit med i spelet haft en enda och intensiv avsikt med hela spektaklet nämligen att till varje pris göra publiken groggy. Det har också blivit så. Efter föreställningen är man fullständigt tröttkörd, man saknar denna känsla av att ha upplevt något, som man kanske väntat sig. Nu kanske någon tror att Ringaren är en dålig film men så är visst inte fallet. Tvärtom. Det är en film långt över medelmåttan. Den är obeskrivligt habilt och, hantverksmässigt sett, skickligt gjord. Men man sitter likgiltig, lite sömnig och betraktar det hela, trots alla regitrick och pressande aktualiteter. Men man bör absolut se filmen. Jag är nämligen övertygad om att många torde känna en entusiasm inför detta verk, som undertecknad tyvärr inte kan mobilisera. Andra filmer att rekommendera äro De tre valserna, en verkligt förtjusande liten operettfilm i tre olika strängt vackert genomförda tidsstilar, Den gäckande katten, den intensivaste farskarusell som skådats sedan Gröna hissens dagar, samt den egenartade franska Arsenik, som med intensiv och uppriktig realism skildrar ett rättsfall och därvid håller sig fjärran från kriminalfilmens råa och brutala effektsökeri. Film som man bör akta sig för: Juninatten, ett lömskt attentat mot svensk films stigande kvalitetskurva. Det allra värsta är att denna film utges för att vara god film. Per Lindbergs iscensättning verkar minst sagt slätkammad och Ingrid Bergman ser nästan tråkig ut. Bergman skrev för Mäster Olofsgårdens ungdomar, som film- och folkbildare. I SFP nr 6/40 lärde han ut Konsten att gå på bio. Folk har vanligen en mycket egendomlig uppfattning av detta att gå på bio. Man glömmer så synnerligen lätt att film, när den är bra, är en konstart utan vidare kapabel att jämföras med teater, måleri, skulptur eller vilken annan konstgren som helst. [ ] Slå upp din tidnings biosida. Där finner du ett vimmel av annonser, som alla var och en på sitt sätt försöka locka av dig dina pengar. Du bör redan från början ha klart för dig, vilken sorts film du vill se, annars har du ingen chans att klara dig genom annonsdjungeln. [ ] Fäst dig inte så mycket vid skådespelarnamnen, de säga vanligen ingenting (undantag: Paul Muni och några få andra) utan se i stället på regissörs- och producentnamnen. [ ] Ett gott regissörsnamn borgar för en god film. Det kan man ta som huvudregel. Exempel: namnen Duvivier, Carné, Capra, Lubitsch, Lang, Hitchcock, Cocteau, Renoir, Feyder, Borzage, Korda, Pudovkin, Chaplin, Mamoulian borga alltid för att man kan ge sig iväg på bion utan farhågor att råka på smörja. Tvivelaktiga och ojämna är däremot samtliga våra svenska regissörer, Guitry, Sherman, Bacon, Arzner, Liebeneiner, Hathaway, van Dyke, Boleslawsky, Werker etc. Då går man så att säga på egen risk och kan lika gärna få se en charmant bra film som den ruskigaste soppa. Garanterad idioti göres även av många, vilka icke här skola omnämnas utom en: Weyler Hildebrand. [ ] Läs tidningarnas recensioner. Jämför dem om du har möjlighet. Bara det är ett litet specialnöje. Aftontidningarna berömmer vanligen det som morgontidningarna slå ihjäl. Veckopressen vänder sig mot de dagliga tidningarna och kåsörer i dessa mot veckotidningarna. Det allra bästa är att ty sig till en recensent, som man tycker om och som och som förefaller att ha en med en själv överensstämmande smak. [ ] Det finns de som tycka annorlunda än du. Om du nödvändigtvis ska uttrycka ditt missnöje över en film så gör som min gamla mormor, knarra med pampuscherna. Kyss inte din flamma om du Ikoner 4/

16 inte sitter på bakersta bänken och berätta inte heller allt som rör dig, din familj, din plats, din framtid och din trosbekännelse för din följeslagare. [ ] Slå inte den bredvidsittande på knäna då du skrattar, nyp honom inte heller, när det är spännande, om han är en hon kan det få oöverskådliga följder. Skratta belevat och på rätt ställe. Själv har jag blivit hotad med utvisning ur en biograflokal just på grund av att jag icke följde detta goda råd. Om du har tråkigt försök att somna. Om du har ont i magen, gå hem. Om bion brinner, tag reservutgången. Ingmar Bergman var en flitig biobesökare men gick förstås också på teater. Främst på Dramaten. Hösten 1939 mötte han Storfolk på Nybroplan : Det är sannerligen inte alla dagar som tre av de svenska heroerna mötas under samma tak: Strindberg, Gustav Wasa och Mäster Olof. Men ibland blir det ju också så att det knakar i marmortemplet. Detta särskilt när Mäster Olof läser lusen av landsfadern så det slår lock för öronen på oss vanliga dödliga. Inom sig tänker man förtjust: säg mig den dramatiker var som helst i världslitteraturen som gjort bättre scen eller kan göra denna efter. Som motvikt mot Strindberg storfolk mötte han vanliga, oheroiska människor i Thornton Wilders Vår lilla stad. Det finns något oändligt retfullt i detta drama. Det är avvaron av dekorationer och all rekvisita. Man resonerar som så: Teater ska vara teater det här man av ordet (teao se, beskåda). Ögat skall ha något annat att betrakta än gamla stolar, stegar och paraplyer. [ ] Annars kan man ju lika gärna sitta hemma och höra radioteater! Så sant, så sant, du som invänder. Teater är betraktande av något. Men det kanske inte alltid är betraktande av dekorationer och dräkter, kanske inte ens av skådespelare utan helt enkelt av mej själv. Och här har vi det underbara och tjusande i Wilders drama. All vår uppmärksamhet koncentreras mot det talade ordet, det mänskliga ansiktsuttrycket, ögonen, själens spegel, handrörelser, röstskiftningar. Allt annat, som ju är så innerligen oväsentligt, distraherar oss inte. Det är inga djupa och sammansatta naturer, som föras fram inför oss. Som redaktör Webb säger om sina grannar och vänner i Grover s Corner: Vi är inte bättre än de flesta men heller inte sämre på det hela taget är det en rysligt tråkig stad! Du och jag och där vi bor. Med förfinad realism och skimrande poesi flyter dramat fram. Man brådskar inte, inga blängar åt publiken, huruvida den har roligt eller inte, inga tricks [ ]. Vi får bevittna 12 år av Grover s Corners utveckling. Handlingen koncentreras framför allt kring två ungdomar de går i samma skola, förälskar sig i varandra, gifter sig, får barn och så dör den ena av dem, flickan den unga hustrun. Ingenting märkligt. Många millioner människor har haft samma öden och millioner ska få det. Men trots detta så är sensmoralen trots att vi plottrar bort våra liv, trots att vi lever som om vi hade tusentals år på oss finns långt inom oss någonting evigt. Något oförstörbart. Dramatens framförande av pjäsen var i mitt tycke förtjusande. [ ] Skådespelarna höllo stilen på ett enastående sätt. Inte ett falskt tonfall, inte en påhängd gest. Summa: Gå och se Vår lilla stad, och tag dig efteråt en liten funderare på, om du inte har fått dig något speciellt till livs för egen del. Thornton Wilders vardagsdrama är långt från Strindbergs storfolk. Bergmans förtjusning kan tyckas överraskande i början av 1940, då han skrev detta om Vår lilla stad arbetade han med sin första Macbeth på Mäster Olofsgården. Kanske är det inte så överraskande. Det mänskliga ansiktsuttrycket, ögonen, själens spegel.... Betraktaren Bergman hämtar tidigt mycket som blir bärande i hans egen konst på teatern och i filmerna. 16 Ikoner 4/2007

17 Hvad med videnskritikken? Jack Andersen Nutidens samfund bliver mere og mere betegnet som et videnssamfund. Hermed menes, at viden er en ressource, noget man kan gøre eller opnå noget med. Denne viden bliver distribueret og formidlet ad mange veje, f.eks. tv, radio, museer, arkiver, aviser, tidsskrifter, bøger, film, biblioteker, forlag, organisationer, virksomheder og, selvfølgelig, igennem Internettets søgemaskiner, weblogs, wikipedias m.m. Selvfølgelig har vi i vores hverdagsliv altid brugt og været afhængig af viden. Forskellen er imidlertid, at de systemer, organisationer og medier, der formidler og strukturerer viden, har ændret form, og at nye systemer og medier meget hurtigt har erobret en central placering i vores samfundsliv. I et traditionelt samfund spillede den mundtlige kommunikation en vigtig rolle. Vi vidste, hvad vi vidste om samfundet, gennem sladder, rygter og mundtlige fortællinger, ligesom autoriteter som kirken og øvrigheden spillede en stor rolle. Derfor måtte man også forholde sig kritisk til disse medier og institutioner. Senere blev det medier som tv, radio, aviser, tidsskrifter og bøger og institutioner som skoler og biblioteker, der overtog denne rolle. Derfor blev vi som borgere uddannet og vant til at skulle forholde os kritisk til disse medier. Men i dag er det Internettet, der har overtaget en dominerende position som vidensmedie, dvs. som sted for både lagring og adgang til viden, oplysning og kultur. Derfor skal vi kunne forholde os kritisk til både nettet som medie og til de steder, hvor viden bliver lagret på Internettet. Vi skal forholde os til, hvorledes viden bliver struktureret, således at den kan (og undertiden ikke kan) genfindes. Den russiskfødte medieteoretiker Lev Manovich hævder i sin bog The Language of New Media, at databasen er den nye kulturelle form. Alt hvad vi rører ved og søger efter på Internettet er bestemt af en underliggende databasefunktion på de enkelte sider. Accepterer vi denne udlægning, betyder det, at informationssøgning er tidens kulturelle habitus. Hvor mange gange hører vi f.eks. ikke venner, familie og kollegaer sige jeg gik lige på nettet og søgte efter eller på nettet fandt jeg lige denne side? Sådan sagde man ikke for bare ti år siden. Det vidner, om noget, om Internettet og dets sociale og kulturelle indvirkning. Internettet er blevet et centralt vidensmedie for det moderne menneske. Det er grunden til, at videns- og mediekritikken må genoptages. For søgning efter viden og oplysninger på nettet er ikke bare er en neutral virksomhed, men forudsætter ligesom den traditionelle mediebrug en kritisk bevidsthed. Men hvad ved vi egentlig om de systemer og medier på Internettet, der strukturerer, lagrer og giver adgang til viden, oplysning og kultur? Set i lyset af at vi som borgere lever i et demokrati, der baserer sig på fri og lige adgang til viden, ved vi faktisk temmelig lidt om disse systemer og medier og deres indflydelse på, hvilke former for viden vi kan søge efter og i realiteten har adgang til. Og fraværet af en sådan kritisk digital mediekompetence er i den grad en mangel ved en samfundsform, der påstår at basere sig på produktion, formidling og ikke mindst brug af viden i alle samfundets sfærer. I det omfang vi mener, at disse systemer og medier rent faktisk spiller en rolle i vores samfund, kan vi vel godt forvente, at de personer og miljøer, som har et forskningsmæssigt indblik i disse systemers måde at virke på, påtager sig at Ikoner 4/

18 Jack Andersen er lektor, phd., Danmarks Biblioteksskole diskutere disse systemers og mediers samfundsmæssige, politiske og kulturelle virkning i et offentligt regi. Desværre ser det ud til, at disse personer og miljøer er ret usynlige. Konsekvensen er, at vi mangler at få udviklet en måde at tale og skrive om de nye vidensmediers roller og funktioner i kultur og samfund. Vi har en ikke videnskritik, som vi f.eks. har en kultur- eller samfundskritik, der sætter fokus på disse systemer og medier og hvad de gør og ikke gør for os som brugere og skabere af viden, oplysning og kultur. Men er der, når det kommer til stykket, brug for en videnskritik? Ja, det er der, når en stor del af folks hverdagsaktiviteter kan karakteriseres som vidensaktiviteter, og når en stor del af borgernes hverdagsbaserede og professionelle vidensaktiviteter bliver praktiseret ved hjælp af Internettet og dets søgemaskiner. Men kan folk ikke selv finde ud af dette? Kan de ikke selv forholde sig kritisk til nettet og dets tilbud og muligheder? Jo, det kan de med garanti for en stor dels vedkommende. Pointen er imidlertid, ligesom med kultur- og samfundskritik, at det er vigtigt at kvalificere de kritiske kompetencer. Det er vigtigt at få videnskritikken ud i offentligheden. Det er vigtigt at sætte nettets skjulte politik og kultur og søgemaskinernes og databasernes kulturelle form i offentlighedens søgelys. Kun ved at skabe en offentlighed omkring et fænomen, får man mulighed for at skabe en bevidsthed om fænomenet og dets virkemåde og konsekvenser. Det vil være til gavn for folk både i deres hverdag og som professionelle brugere af nettet. Argumentet er enkelt: Søgemaskiner, wikipedias og tilsvarende vidensmedier spiller en større og vigtigere rolle i vores liv. Derfor er de for vigtige som sociale og kulturelle fænomener til at unddrage sig offentlig analyse og debat. Tag Wikipedia som eksempel. Der kan ikke være tvivl om, at den spiller en stigende rolle i hverdagen. Wikipedias succes vidner om at flere og flere mennesker ikke alene bruger den, men også selv bidrager til den. Den er blevet et vigtigt, moderne vidensmedie. Men samtidig er den netop præget af at have en anden kulturel form end traditionelle vidensmedier. Det skal vi hverken afvise eller falde på halen for. Men ligesom vi kan stille spørgsmålstegn ved f.eks. trykte leksika og encyklopædier (tænk blot på den heftige debat for et par år siden af Den Store Danske Encyklopædi), kan vi naturligvis også underkaste wikipedia-fænomenet en kritisk analyse. Man kan diskutere, hvad der står. Man kan diskutere strukturen. Man kan diskutere princippet om at brugerne også er producenter. Og man kan diskutere hvorfor et fænomen som Wikipedia dukker op i disse år. Som en del af en videnskritik, må vi forholde os til Wikipedia som et socialt og kulturelt fænomen med betydning for mange mennesker: Hvorfor opstår endnu et encyklopædiprojekt? Var det ikke en sag for oplysningstiden og dens store fortælling? Er Wikipedia måske udtryk for en ny, stor fortælling, f.eks. om viden der ikke længere kommer oppefra, men nedefra, og som ikke eksisterer i stabile strukturer, men hele tiden forandrer sig selv? Og hvad er det så for en viden, der bliver formidlet og givet adgang til med Wikipedia? Indkredsning af svarene på disse spørgsmål skulle gerne tjene til en større kritisk bevidsthed hos dem, der bruger disse nye vidensmedier: Kan man stole på den viden, man får adgang til? Hvordan virker de? Hvad er deres struktur? Og hvilken ny kulturel form er de udtryk for? På denne led får vi en offentlig diskurs om disse vidensmedier, som kan være med til at fremme en reflekteret brug af dem. Vi får en videnskritik som matcher den traditionelle medie-, samfunds- og kulturkritik. Men hvem skal så praktisere denne videnskritik? Det skal vi i princippet alle sammen. Som borgere i et samfund og demokrati, der lever af viden, bør vi forholde os kritisk til, hvordan viden bliver produceret og distribueret. Men naturligvis har de, der beskæftiger sig forskningsmæssigt med de nye, digitale medier og videnssystemer en særlig forpligtelse til at praktisere og udvikle en videnskritik. Vi har masser af fagfelter, 18 Ikoner 4/2007

19 der beskæftiger sig med nye medier, ligesom vi har masser af fagfelter, der beskæftiger sig med viden og vidensformidling. Alt lige fra retorik til datalogi burde bidrage til en videnskritik med relevans for borgerne. Mit eget fag, biblioteks- og informationsvidenskab, har i mange år beskæftiget sig med leksika, klassifikationssystemer, bibliografier og bibliotekskataloger, databaser og lign. og deres funktioner i videnskommunikation. I mange henseender er disse vidensmedier en del af fagets centrale genstandsfænomener og således også bibliotekarernes grundarbejdsværktøjer. De, der arbejder med biblioteks- og informationsvidenskab, har dog måske ikke altid været for gode til at fortælle om, hvilke kritiske potentialer der ligger i dette fag. Men videnskritikken er en oplagt chance for at faget, studiet og dets udøvere (forskere, studerende såvel som praktikere ) kan demonstrere deres samfundsrelevans, netop fordi Internettets praksis på mange måder er identisk med centrale forskningsområder som f.eks. informationssøgning og strukturering af viden. Den del af samfundet, der har betydning for bibliotekarer, er lige præcis den, hvor viden, oplysning og kultur, materialiseret i forskelligartede genrer, cirkulerer og bidrager til at strukturere de enkelte individers og samfundets viden. Men hvis bibliotekarer og informations- og biblioteksforskere skal bidrage til at skabe en offentlig bevidsthed om disse nye vidensmedier, kræver det, at de deltager i den offentlige diskurs med den viden, de har om disse vidensmedier. Bibliotekarer og biblioteksforskere ved en masse om dette. Derfor har de en pligt til at vise og argumentere for, hvordan disse vidensmedier virker og ikke virker. Derfor skal de tage videnskritikken til sig og skrive om disse vidensmedier i forskellige offentlige fora. Ved at indtage rollen som videnskritikker skal bibliotekarer og biblioteksforskere bidrage til at afmystificere nye vidensmedier. De skal ikke behandles og forstås som blot neutrale tekniske værktøjer, som man uden videre kan tage i brug. Videnskritikken skal tage udgangspunkt i, hvad de nye vidensmedier gør ved folks liv. Ligesom bøger og trykte og elektroniske medier er blevet forstået som en del af kulturen og samfundet, skal også de digitale netværk, databaser og søgemaskiner forstås. De er hverken mere eller mindre tekniske end en avis- eller tv-redaktion er. Ved at gøre dette kan en videnskritik udgøre et vigtigt bidrag til en forståelse af disse vidensmediers potentialer og konsekvenser. Dermed kan den også hjælpe os til at forstå, hvordan de kan både kan tjene, men også undertrykke samfundsmæssige og demokratiske formål. Får man afdækket vidensmediernes roller og funktioner i forhold til samfundsmæssige og kulturelle problemstillinger, skaber man også en (potentielt set) bredere offentlig forståelse for disse vidensmedier og deres ideologiske forankringer. Er vi ikke bevidste om dette aspekt, kan vores brug og afhængighed af vidensmedierne blive ikkerefleksivt. Så sætter vi vores aktive og kritiske deltagelse ud af spil. Dette udgør derfor enhver videnskritikkers helt basale samfundsmæssige og kulturelle ansvar. Det korte af det lange er, at vi har brug for en videnskritik i en tidsalder, hvor brugen af digitalt formidlet og organiseret viden spiller en stigende rolle i såvel hverdagslivet som i det professionelle liv. Det er ikke nyt, at viden spiller en stor rolle for mennesker og samfund. Det nye er imidlertid, at vi nu har direkte adgang til omfangsmæssigt og geografisk næsten ubegrænsede mængder af viden, og at det med største selvfølgelighed, forventes at vi som borgere selv kan skaffe og forholde os til viden. Distribueringen og formidlingen af denne viden sker i høj gennem de Internetbårne vidensmedier. Dette må vi forholde os til som borgere og brugere af viden. Ligesom vi sætter kulturen, samfundet og historien i kritisk belysning og stiller spørgsmålstegn ved dem, sådan skal vi lære at se vidensmedierne på Internettet som samfundsmæssige og kulturelle størrelser. De er for vigtige til at blive betragtet som blot leverandører af viden, oplysning og kultur. De er skabt af og for mennesker. Derfor er de kulturelt, historisk og ideologisk formet. Netop derfor har vi behov for en videnskritik: for at sætte viden under debat! E-post: Ikoner 4/

20 MINA B I B L I O T E K Per Rydén Tre trappsteg handlade det om inte om tre trappsteg till Rockefeller som i en bekant dikt av Nils Ferlin utan om tre trappsteg upp till entrén till mitt första och där med mest av görande bibliotek. Dessa tre trappsteg i grå granit förde mig från skolgårdens för läng ning vid Skol gatan i Tranås upp till en brun dubbeldörr med fros tade glas rutor. Porten gav in te minsta antydan om att man genom den in träd de i bild ningens tempel, tvär tom var den vanligheten själv. Bib lio teket var natur ligtvis aldrig byggt som bibliotek det är så det ser ut när det går uppför i kulturens trappa. Mitt första bibliotek var en måttligt om gjord lägenhet om tre rum och kök på nedre botten i ett hus som naturligtvis också det är rivet. Bristen på märkvärdighet bi drog till att det kändes som hemma. Man kom in via en tambur där man hängde av sig sina kläder och sin pratsamhet. Till och med låset minns man lite i onödan. Det var svart patentlås och ställdes upp på slaget två om efter mid dagen. Därefter fick man strömma in i de två sam man slagna rum som rym de det mesta av bokbeståndet. På vägen in mönstrades man strängt av bibliotekarien som hade sin in nehållsrika disk ome del bart till väns ter. Hon var upphöjd för att kunna hål la uppsikt över oss. Illustration: Karin Rydén Bildningens urhem I bildningens urhem var det naturligtvis högt i tak. De översta hyl lorna nåddes inte utan pall. Den mest lockande läsningen fanns alltid högst upp. Ännu inte helt fullvuxen fick man ett bestående intryck av att böckerna växte en över huvudet. Inte heller i övrigt hade man helt sin fria vilja. Böckerna stod tätt. Om det fanns några luckor i bok raderna så har minnet suddat bort dem. Man fick därför passa sig för att inte bli tvungen att låna en annan bok än man tänkt av den triviala anledningen att en annan låntagare hade fyllt igen den lucka som man själv skapat när man skulle besiktiga sin bok. Ja, det var böcker överallt. Här fanns inget annat än böcker. Någon miljö var inte att tänka på och i varje fall sas det aldrig så. Det var alltså en unde r bar start på en bok läsarbana. Trerummarens tredje rum räckte till för tidningar och tidskrifter och referenslitteratur. Dessutom var man där i kontakt med lägenhetens före detta kök, numera apterat som personalrum och uppehållsrum och för va ringsrum och materialrum. Därifrån doftade det också kaffe å det mest förföriska någon del av köket var alltså ännu kök. Någon gång hördes ett skratt genom tystnaden. Det följdes regelbundet av ett hyss jande. Och ibland kom en rodnande 20 Ikoner 4/2007

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Romeo och Julia av Matteo Bandello

Romeo och Julia av Matteo Bandello en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Romeo och Julia av Matteo Bandello funderingsfrågor, diskussionsfrågor, högläsning och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs:

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

En lärarhandledning Av Maria Bolmehag, Lena Nilsson Berg, Jens Mattsson och Christina Strömwall

En lärarhandledning Av Maria Bolmehag, Lena Nilsson Berg, Jens Mattsson och Christina Strömwall En lärarhandledning Av Maria Bolmehag, Lena Nilsson Berg, Jens Mattsson och Christina Strömwall Om boken Såhär presenterar förlaget boken: Edward Tulane är en mycket vacker porslinskanin med handsydda

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

aren att o: förf fot

aren att o: förf fot foto: författaren 9 Tips och tricks Jag slår vad om att din första lektion i fotografi bestod av ett tips. Ett enkelt, rakt och älskat litet trick som gav dig något nytt att tänka på både i dina egna bilder

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Mumiemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Mumiemysteriet. Martin Widmark Helena Willis Mumiemysteriet Martin Widmark Helena Willis kapitel 1 Mumien har vaknat Sommarsolen lyser över den lilla staden Valleby. Där på en uteservering på Kyrkogatan sitter två personer och äter glass. Det är

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Värdparet in Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Vi ser skolbarnen komma in. Julian mobbas av Charles.

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer