Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens strålskyddsinstituts författningssamling"

Transkript

1 Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN O //v//- v «V i '3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränscr vid verksamlict med joniserande strålning m. m.; beslutade den 17 mars SSIFS 1989:1 Snkbctcckning 2 Utkom frän trycket dcn26scpt Statens strfllskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 andra stycket samt strfllskyddsförordningcn (1988:293), följande 1. Definitioner och inledande bestämmelser 1 Termer och begrepp som används i strålskyddslagcn (1988:220) har samma betydelse i dessa föreskrifter. 2 I dessa föreskrifter avses med: 1. dosekvivalcnt: den absorberade dosen multiplicerad med en kvalitetsfaktor Q. De värden på Q som ska användas anges i bilaga effektiv dosekvivalcnt: när ett enda organ har bcstrålats, mcdcldosckvivalcnten till det bestrålade organet multiplicerad med en viktningsfaktor WT för detta organ. Om flera organ har bcstrålats, summan av produkterna av medcldosckvivalcntcn och viktningsfaktorn w T förde bestrålade organen. De värden på WT som ska användas anges i bilaga 2, tabell ALI: övre gränser för årligt intag av radioaktiva ämnen för personer sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning. De värden på ALI som ska användas anges i bilaga 3, tabell 5. För radioaktiva ämnen som saknas i tabell 5 anger strålskyddsinstitutct på förfrågan tillämpliga värden. 3 Om särskilda skäl föreligger kan strålskyddsinstitutet för en viss verksamhet eller typ av verksamhet, eller för ett enskilt fall, föreskriva om andra begränsningar av personbestrålning än de som anges i dessa föreskrifter, eller föreskriva om åtgärder som indirekt leder till andra dosckvivalenter eller effektiva dosckvivalenter än de som anges här. Allmänna skyldigheter 4 Den som bedriver verksamhet med joniserande strålning ska se till att 1. verksamheten är berättigad, med vilket förstås att den medför en nytta som är större än den beräknade skada som orsakas av strålningen, ' Smal spalt markerar annat än bindande föreskrifter

2 SSI KS 1989:1 2. strålskyddet ilr optimalt, med vilket förstås att vnrjc bestrålning av personer begriinsas sä långt som rimligen är möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer, 3. de dosckvivalcnter och effektiva dosckvivalentcr som orsakas av verksamhet med joniserande strålning inte överstiger de griinscr som meddelas i dessa föreskrifter, med undantag av bestrålningar av patienter i medicinska undersökningar och behandlingar. Anm, I fräga om gravida kvinnor finns även särskilda regler i 14 nedan förarbeten som, utan att vara verksamhet med joniserande strålning, kan ge förhöjda nivåer av naturlig bakgrundsstrålning. I fråga om radondottcrhalt i bergrum finns gränsvärden i arbctarskyddsstyrclscns föreskrifter 1986:17. 5 Om dosckvivalcntcn till en person sysselsatt i verksamhet med joniserande strålning ökar oväntat i förhållande till vad som normalt registreras, ska den som bedriver verksamheten utreda orsaken. Dosgränser för personer i verksamhet med joniserande strålning Extern bestrålning 6 Gränsen för den effektiva dosckvivalcntcn under ett kalenderår är 50 millisicvcrt (msv). Därutöver gäller som gränser för dosckvivalcnten till huden eller någon del av huden 500 msv per kalenderår, till händer och fötter 500 msv per kalenderår samt till ögats lins 150 msv per kalenderår. Vidare gäller som gränser för den totalt ackumulerade effektiva dosckvivalcntcn 180 msv den dag den bestrålade fyller 30 år, och 700 msv för hela livstiden. För den som burit pcrsondosmätarc ska uppgifter från dosmätningarna användas vid beräkning av ackumulerad effektiv dosckvivalcnt. För den som varit sysselsatt i verksamhet med joniserande strålning, men under sådana förhållanden att han ej behövt bära pcrsondosmätarc, räknas en nominell effektiv dosekvivalcnt av 5 msv per år under de år personen haft sådan sysselsättning. Anm. Ytterligare regler för beräkning av ackumulerad effektiv dosckvivalcnt finns i övergångsbestämmelser till dessa föreskrifter. 7 För kvinnor i fertil ålder ska arbetet planeras så att den effektiva dosckvivalcntcn inte för någon period om två kalendermånader överstiger lomsv. Anm. Avsikten med detta är att hindra att dosekvivalcntcn till ett eventuellt foster överstiger 5 msv under de två första graviditetsmånaderna. 1 enstaka arbeten där en stor del av bestrålningen kan beröra livmodern kan ytterligare åtgärder behövas för att skydda fostret. 8 Kvinnliga arbetstagare ska snarast anmäla konstaterad graviditet till arbetsgivaren. Kvinnor som är gravida och har anmält detta för arbetsgivaren har rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som ej är förenat med joniserande strålning.

3 För gravida kvinnor som ej omplaceras ska arbetet planeras sa att SSI FS 1989:1 dosckvivalcntcn till fostrcl under hela graviditeten ej överstiger 5 msv. Arbetet ska vidare planeras sa att det iir osannolikt att dosckvivalcntcn till fostret under någon kalendermånad efter det att graviditeten konstaterats överstiger 0,5 msv. 9 En dosckvivalent till huden orsakad av ett smalt strålknippe (mindre än en kvadratccntimctcr) eller av en lokal hudkontamination ska, vid jämförelse med dosgränscrna, värderas som mcdcldosckvivalcntcn över en area om en kvadratccntimctcr. En huddosckvivalcnt orsakad av kontamination över ett större hudparti far dock, vid jämförelse med dosgränscrna, värderas som mcdcldosckvivalcntcn över en area om 0 kvadratccntimctcr. De dosgränscr som gäller för extern bestrålning enligt 6-8 finns sammanställda i bilaga I, tabell I. Intern bestrålning 11 För dosckvivalcntcr som erhålls genom att radioaktiva ämnen tas upp i människokroppen gäller samma dosgränscr som de som anges för extern bestrålning i 6 8. Dosgränscrna ska dock i fräga om intern bestrålning anses beaktade om den bestrålade personens intag av radioaktiva ämnen inte överstiger vad som anges i bilaga 1, tabell 2. Vid samtidigt intag av flera radioaktiva ämnen beräknas intagsgränscr så som anges i bilaga 3. Kombinerad extern och intern bestrålning 12 Vid kombination av extern och intern bestrålning ska dosckvivalentcr och intag av radioaktiva ämnen jämföras med dosgränser och intagsgränscr på det sätt som anges i bilaga 3. Bestrålning vid nödlägen 13 Dosgränscrna enligt 6 och 11 ij gäller ej i räddningsarbete vid nödlägen. I sådant räddningsarbete kan åtgärder accepteras vilka kan medföra att högst dubbla årsdosgränscrna enligt 6 uppnås. Kvinnor i fertil ålder får dock endast delta i sådant räddningsarbete om de själva kan utesluta att de är gravida. Vid svåra nödlägen får arbetstagare med goda kunskaper om strålningens risker efter frivilligt åtagande utsätta sig för ännu kraftigare bestrålning under räddningsinsatser. Bestrålningen ska dock begränsas så långt som möjligt med hänsyn till insatsens syfte. Anm. Närmare regler för räddningsarbete vid nödlägen med radioaktiva ämnen finns i statens räddningsverks cirkulär 1/89. Gravida i verksamhet med förhöjd bakgrundsstrålning 14 Bestämmelserna i 8 om rätt för gravida att omplaceras samt krav på begränsning av dosckvivalcntcn till fostret gäller även i sådana arbeten som inte utgör verksamhet med joniserande strålning, men där foster på ti

4 SSI KS 1989:1 grund av arbetets särskilda karaktiir utsiitts för förhöjda nivåer av naturlig bakgrundsstrålning. Anm. Sådan förhöjd bakgrundsstrålning kan till exempel förekomma om arbetsstället är beläget ombord på luftfartyg eller i gruva eller bergrum. Dosgriinscr för skolelever med dera 15 För ungdomar mellan 16 och 18 Ars Ålder vilka är sysselsatta i verksamhet med joniserande straining, samt för personer vilka fyllt 16 Ar och befinner sig i utbildning (or sadan verksamhet, gäller som kalcndcrårsdosgränscr följande: effektiv dosckvivalcnt högst 15 msv, dosckvivnlcnt till hud, händer eller fötter högst ISO msv, dosckvivalcnt till ögats lins högst 50 msv. I övrigt gäller som kalcndcrarsdosgränscr för bcstralning av studerande under utbildningen följande: effektiv dosckvivalcnt högst 0,5 msv, dosckvivalcnt till hud, händer eller fötter högst 5 msv, dosckvivalcnt till ögats lins högst 1,5 msv. Vid varje enskilt bcstralningstillfdllc far den effektiva dosekvivalentcn högst uppgä till 0,05 msv. Bestrålning av allmänheten 16 För bestrålning av allmänheten till följd av verksamhet med joniserande straining gäller följande kalcndcrarsgränscr: effektiv dosckvivalent högst ImSv, dosckvivalcnt till hud och till ögats lins högst 50 msv. Enstaka Ar kan den effektiva dosekvivalentcn fä ga upp till 5 msv, om genomsnittet under livstiden ända väntas understiga I msv/ar. Dessa dosgränser kan inte direkt tillämpas av varje vcrksamhetsidkare, eftersom den sammanlagda dosen fran olika verksamheter med joniserande straining måste beaktas. BcstrAlning av allmänheten regleras i stället med vcrksamhctsrclatcradc gränser i särskilda föreskrifter. Sådana vcrksamhctsrclaterade gränser finns bland annat i statens strålskyddsinstituts föreskrifter om begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsstationcr (SSI FS 1977:2, ändrade genom SSI FS 1983:5), samt statens stralskyddsinstituts föreskrifter m.m. om icke kärnencrgianknutet avfall (SSI FS 1983:7).

5 SSI KS 1989:1 SAMMANFATTNING AV DOSGRÄNSER FÖR ARBETSLIVET Bilaga 1 Tabell 1. Dosgrönser för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning från extern strålkälla Högsta dosekvivalent Situation Period Storhet respektive effektiva dosekvivalent (msv) Generellt Kvinnor i fertil ålder Gravida kvinnor Kalenderår Effektiv dosekvivalent 50 Dosekvivalent till ögats lins 150 Dosekvivalent till hud 500 Dosekvivalent till händer och fötter 500 Ackumulerat Effektiv dosekvivalent, 30 års ålder 180 Effektiv dosekvivalent, livstiden månader Effektiv dosekvivalent Hela graviditeten Dosekvivalent till fostret 5 Tabell 2. Gränser för intag av radioaktiva ämnen för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning Situation Period Högsta intag (ALI)* Generellt Kalenderår 1 Ackumulerat vid 30 års ålder 3,5 Ackumulerat under livstiden \U Kvinnor i fertil ålder 2 månader 0,2 Gravida kvinnor Återstående graviditet sedan denna 0,01-'* konstaterats *) ALI-värden finns i bilaga 3, tabell 5. I bilaga 3 anges också hur intagsgränser beräknas vid samtidigt intag av flera ämnen och vid samtidig extern och intern bestrålning. **) Denna intagsgräns är avsedd att med god marginal säkerställa att den högsta tillåtliga fosterdosen ej överskrids. För vissa väl kända ämnen som ger låga fosterdoser avser strålskyddsinstitutet att i särskild ordning meddela en något högre intagsgräns. 5

6 SSIFS 1989:1 STORHETER FÖR DOSMÄTNING Blinda 2 Dosekvivalent Den biologiska verkan av joniserande strålning beror inte bara av den absorberade dosen, utan också av andra faktorer, framför allt typ av strålning. I strålskydd används därför dosekvivalenten H: där H = D * Q * N D = absorberad dos Q = kvalitetsfaktor för den aktuella typen av strålning N = produkten av eventuella övriga omrakningsfaktorer. Enheten för dosekvivalent är sievert (Sv). Enheten för absorberad dos ar gray (Gy). 1 gray = 1 joule/kilogram. Värden på 0 framgår nedan. Värdet på N är tills vidare 1. Kvalitetsfaktorn Q tar hänsyn till att olika typer av strålning har olika biologisk verkan. Den är dock inte ett direkt mått på någon viss biologisk skadetyp, utan utgör en sammanvägd bedömning av olika slag av biologisk verkan vid låga doser. Dosekvivalenten ar därför inte lämplig för bedömning av risker på grund av större överdoser vid olyckor. Den är endast avsedd för strålskyddsarbete. Kvalitetsfaktorn är definierad som en funktion av bromsförmågan i vatten. Sambandet återges i figur 1, och tillämpliga Q-värden kan avläsas i figuren om bromsförmagan är känd._för ett spektrum av strålning kan man beräkna ett vägt medelvärde, Q, för Q. För situationer då bromsförmagan är obekant har -den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, i sin publikation nr 26: Recommendations of the ICRP_ (1977) rekommenderat de i tabell 3 angivna ungefärliga värdena på Q för_praktiskt strålskydd. Figur I ger en noggrannare bestämning av Q (Q), men vid tillämpning av dessa föreskrifter är det tillåtet att välja fritt mellan figur 1 och tabell 3 för bestämningen. Figur 1: Kvalitetsfaktorn som funktion av bromsförmagan i vatten. K) 2 Bromsförmagan i vatten, kev/ym

7 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 2 I ett uttalande är 1985 rekommenderade ICRP att Q-värdet för snabba neutroner "provisoriskt" skulle andras från till 20. Strålskyddsinstitutet anser, i likhet med myndigheter i vissa andra länder, att det inte för närvarande finns skäl att följa den provisoriska rekommendationen. Ytterligare andringar av Q-vHrdet kan komna att föreslås. Dessutom överskattar de strålskyddsstorheter som rekommenderas nedan oftast dosekvivalenten för neutroner med faktorn cirka 2. I tabell 3 återges således det äldre värdet Q = för snabba neutroner. För typer av strålning som inte anges i tabell_3 kan strålskyddsinstitutet ange rekommenderad approximation av Q vid förfrågan. Tabell 3. Kvalitetsfaktorn Q Strålslag Q Röntgen, gammastrålning, elektroner 1 Termiska neutroner 2,3 Protoner och snabba neutroner Alfapartiklar 20 ' Effektiv dosekvivalent Olika organ i kroppen är olika strålkänsliga. För bedömning av skaderisken när olika kroppsdelar blivit olika mycket bestrålade används därför ett sammanvägt medelvärde av dosekvivalenten, nämligen den effektiva dosekvivalenten H : e där H e " W T * «I w_ = en viktningsfaktor för organet eller vävnaden T tt_ = medeldosekvivalenten i detta organ respektive denna vävnad Viktningsfaktorerna w_, motsvarar den relativa strålkänsligheten i olika organ. De värden som ska användas framgår av tabell A, följande sida. Värdena är desamma som ICRP rekommenderat i publikation nr 26 (1977). För allmänheten är gränsen för den effektiva dosekvivalenten 1 msv/år. För den som är sysselsatt i verksamhet med strålning är gränsen för den effektiva dosekvivalenten 50 msv/år. Dessutom begränsas i dessa föreskrifter den ackumulerade effektiva dosekvivalenten till 180 msv vid 30 års ålder och 700 msv för hela livstiden. Nästan alla organ har ett tillräckligt skydd mot icke-stokastiska organskador redan i denna begränsning av den effektiva dosekvivalenten. Särskilda organdosgränser behövs därför endast för ögats lins, som är

8 SSI FS 1989:1 Forts, bilnna 2 särskilt känslig, samt för hud, händer och fötter, vilka inte beaktas i den effektiva dosekvivalenten. För den som är sysselsatt i verksamhet med strålning är dosgränsema för hud och för händer och fötter 500 msv per år, och dosgränsen för ögon 150 msv/år. För allmänheten är såväl hud- som ögondosgränsen 50 msv/år. Ingen speciell dosgräns för händer eller fötter anses nödvändig för allmänheten med tanke på de bestrålningssituationer som kan förekomma. Tabell 4. Viktningsfaktorer w för beräkning av effektiv dosekvivalent Organ eller-vävnad T Viktningsfaktor Könskörtlar 0,25 Bröst 0,15 Röd benmärg 0,12 Lungvävnad 0,12 Sköldkörtel 0,03 Benvävnad (ytskikt) 0,03 5 övriga mest bestrålade organ 5 * 0,06 = 0,30 Vid användning av viktningsfaktorerna i tabell k för "övriga mest bestrålade organ" galler att om matsmältningskanalen bestrålats ska magsäck, tunntarm, övre tjocktarm och nedre tjocktarm räknas som fyra o- lika organ. Om fler än fem "övriga organ" bestrålats ska ändå bara de fem mest bestrålade organen beaktas. Hud ska ej räknas som ett "övrigt organ", ej heller ögats lins, händer, underarmar, fötter eller vrister, och inte heller blodet eller blodkärlen. Vid radondotterexponering räknas luftvägar och lungor som varsitt "övrigt organ". Observera att man vid jämförelser med dosgränser enligt dessa föreskrifter ska beakta radondöttrar endast om dessa föreligger som ett resultat av planerad verksamhet med joniserande strålning. För arbete i bergrum finns särskilda föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen (1986:17). Vid exponering efter intag av radioaktiva ämnen som snabbt utsöndras i urinen bör urinblåsans vägg betraktas som ett av de "övriga mest bestrålade organen." Viktningsfaktorerna i tabell A används för beräkning av effektiv dosekvivalent för individer. Vid beräkning av kollektivdoser (till grupper av individer) kan huddoser vid behov beaktas. Värdet på w,, sätts då till 0,01. Övriga viktningsfaktorer behöver inte korrigeras, men om beräkningarna inkluderar huden måste detta anges. Praktiska storheter och mätningar vid extern bestrålning I praktiken är det omöjligt att mäta den effektiva dosekvivalenten. Den internationella kommissionen för mätningar och enheter för joniserande

9 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 2 strålning, ICRU, har därför definierat fyra särskilda strålskyddsmätt som alla kan skrivas som H(d): H*(IO) = miljödosekvivalent H'(0,07) = riktningsdosekvivalent H () = djup individdosekvivalent H (0,07) = ytlig individdosekvivalent H(d)-storheterna anger dosekvivalenten på djupet d mm i en sfär av mjukdelsekvivalent material med 30 cm diameter (ICRU-sfSr). De används för att uppskatta den effektiva dosekvivalenten respektive huddosekvivalenten. Handburna instrument som mäter fritt i luft kalibreras för att visa miljö- och/eller riktningsdosekvivalent. Persondosmätare kalibreras för att ange individdosekvivalenterna. H(d)-storhcterna underskattar mycket sällan den verkliga dosekvivalenten. H(d)-storhetema och mättekniken beskrivs ytterligare i ICRU:s publikation nr 39 och A3: Determination of dose equivalents resulting from external radiation sources, del 1 och 2 (1985, 1988). Omvandlingsfaktorer mellan olika storheter och för olika strålslag återfinns i t ex ICRP:s publikation nr 51: Data for use in protection against external radiation (1988). Strålskyddsinstitutet besvarar gärna eventuella frågor av praktisk natur. Olika typer av strålskyddsmått används, enligt ICRP:s rekommendationer, på följande sätt: 1. Arbete i ICRP:s kategori_b Härmed avses arbete där det är ytterst osannolikt att den årliga stråldosen överstiger 3/ av årsgränsen, och det inte ställs krav på regelmässig persondosmätning. Hit hör bland annat arbete i anslutning till industriella nivåvakter och liknande, arbete med färdigmärkta RIA-kits på sjukhus, arbete med odontologisk röntgendiagnostik med apparater med rörspänning under 75 kilovolt, och sådant arbete med patientvård och administration inom medicinsk röntgendiagnostik som inte innehåller moment som måste utföras i röntgenlaboratoriet under där pågående verksamhet. I denna typ av arbete kan dosekvivalenter uppskattas med miljö- och riktningsdosekvivalent eller med individdosekvivalenterna. Värdet på t ex kerma i luft duger också som uppskattning av effektiv dosekvivalent, eftersom det ej fordras någon stor noggrannhet. 2. Arbete i ICRP:s kategori A Härmed avses arbete som kan ge måttliga stråldoser, dvs arbete vid vilket man inte kan utesluta bestrålning med mer än 3/ av årsdosgränsen. Den försiktigaste skattningen av den effektiva dosekvivalenten erhålls,

10 Forts, bilafla 2 i princip, genom mätning av miljödosekvivalenten och, för bedömning av huddoser, riktningsdosekvivalenten i det aktuella strålfältet. För praktiskt arbete rekommenderas att man använder persondosmätare som mäter den djupa individdosekvivalenten och, när huddoser behöver bedömas, den ytliga individdosekvivalenten. Det bör dock då observeras att sådana mätare i vissa bestrålningssituationer kan underskatta den effektiva dosekvivalenten. Därför krävs särskild uppmärksamhet i fall där uppmätta individdosekvivalenter kan närma sig det högsta tillåtliga värdet enligt nedan. Flera mätare på olika ställen på kroppen kan förbättra noggrannheten. Således ska följande villkor uppfyllas: V ) < H e, G ; H s (0 ' 07) < W där H () = djup individdosekvivalent för kalenderåret H e,u _ = årsgräns för effektiv dosekvivalent H (0,07) = ytlig individdosekvivalent för kalenderåret s H,,. = årsgräns för huddosekvivalent Kravet att underskrida de särskilda årsdosgränserna för ögats lins samt för händer och -fötter kan oftast antas bli tillgodosett om villkoren uppfyllts. I vissa fall kan dock särskilda fingerdosmätare behövas. I fall där uppmätta individdosekvivalenter närmar sig det högsta tilllåtliga värdet enligt bör även miljödosekvivalent och vid behov riktningsdosekvivalent i det aktuella strålfältet fastställas. 3. Större överdoser Härmed avses bestrålning i samband med olyckshändelser. I görligaste mån bör den absorberade dosen beräknas. Särskilt vid de sällsynta fallen av höga doser (väsentligt över årsdosgränserna) är detta angeläget. Om bestrålning skett med annan typ av strålning än gamma- eller röntgenstrålning är det inte tillfyllest att använda kvalitetsfaktorn Q för att beakta detta. I stället måste den relativa biologiska effektiviteten, RBE, användas. Strålskyddsinstitutet anger vid behov tillämpligt värde på RBE.

11 SSI FS 1989:1 Bilaga 3 STRÅLDOSER EFTER INTAG AV RADIOAKTIVA ÄMNEN Intecknad dosekvivalent Yttre bestrålning orsakar en stråldos endast under den tid då den bestrålade personen befinner sig i strålfältet. När man sväljer, andas in eller på annat sätt tar in radioaktiva ämnen blir däremot den totala stråldosen utdragen i tiden. Ett intag ett visst år kan alltså orsaka bestrålning även under senare år. Därför har ICRP definierat en intecknad dosekvivalent, H_ c n : T>:)U 50 ar där t=0 är dosekvivalentraten i ett organ T vid tiden t efter ett intag av radioaktiv substans vid tiden t=0. Ur inteckiiade dosekvivalenter för olika organ (T) kan sedan en effektiv intecknad dosekvivalent beräknas med hjälp av de gängse viktningsfaktorerna w_ (se bilaga 2, tabell A). Årliga intagsgränser (ALI) Rent praktiskt är det omständligt att jämföra intecknade dosekvivalenter med dosgränser. ICRP har därför infört en sekundär gränsstorhet, ALI (Annual Limit of Intake). ALI anger en aktivitet uttryckt i becquerel (Bq). ALI begränsar således mängden radioaktiv substans som en person får ta in under ett år. Därmed begränsas indirekt även dosekvivalenter orsakade av det radioaktiva ämnet. Ett årligt intag av 1 ALI motsvarar en årlig intecknad dosekvivalent av 50 msv. ALI har beräknats för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning. För allmänheten måste andra intagsgränser användas, särskilt om barn kan komma att ta in ämnet i fråga. Vid beräkningar av intagsgränser för allmänheten bör strålskyddsinstitutet kontaktas. Värden på ALI framgår av tabell 5. För ämnen som inte anges i tabellen lämnar strålskyddsinstitutet på begäran uppgift om tillämpliga värden på ALI. För ädelgaser är i allmänhet extern bestrålning, inte intag, begränsande. Därför anges i tabell 5 för ädelgaser i allmänhet inte ALI-värden utan härledda högsta luftkoncentrationer, DAC (Derived Air Concentrations). Arbete i en koncentration av 1 DAC under ett år (2 000 timmar) motsvarar då 50 msv. För ämnen där inre bestrålning är begränsande ger arbete i koncentrationen 1 DAC under ett år ett intag av 1 ALI, som i sin tur motsvarar en intecknad dosekvivalent av 50 msv. För ämnen där ALI-värden ges i tabell 5 kan DAC vid behov beräknas t

12 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 3 genom att det numeriska värdet på tillämpligt ALI för inhalation divideras med en konstant. Konstanten bygger på antaganden om vistelsetid och andningsvolym. Beräkningen görs enligt formeln DAC = ALI/(2,4 * 3 ) Bq/m 3 Blandningar av radioaktiva ämnen När någon i sitt yrke kan komna att utsättas för flera olika radioaktiva ämnen.stcn 'följande villkor uppfyllas: där I. = årligt intag av ämne j j J J ALI. = ALI för ämne j J Blandningar av radioaktiva ämnen där man känner till vilka ämnen som ingår men ej deras koncentrationer betraktas som om de skulle bestå endast av det ämne som har det lägsta ALI-värdet. Om det är okänt vilka ämnen blandningen består av, används det lägsta av de ALI-värden som gäller för de ämnen som kan tänkas ingå i blandningen. Samtidig yttre och inre bestrålning När någon i sin sysselsättning under samma år kan komma ätt utsättas för bestrålning både från strålkällor utanför kroppen och från intag av ett eller flera radioaktiva ämnen, ska den sammanlagda bestrålningen begränsas. Därvid gäller for mätningar avseende den externa bestrålningen det som anges i bilaga 2. Av det följer att det är tillåtligt att använda djup och ytlig individdosekvivalent, uppmätta med persondosmätare, men att man måste vara observant på att persondosmätare i vissa fall kan ge en relativt dålig skattning av den effektiva dosekvivalenten. Således ska följande villkor uppfyllas:... V e, G E j j ; oar j s 12 H p () = djup individdosekvivalent för kalenderåret H e c = årsgräns för effektiv dosekvivalent = årligt intag av ämne j *T = ALI för ämne j ALI.» S (0,07) n = ytlig individdosekvivalent för kalenderåret s f^ G = årsdosgräns för huddosekvivalent

13 SSIFS1989:! Forts, bilofta 3 Kravet att underskrida de särskilda årsdosgränserna för ögats lins samt för händer och fötter kan oftast antas bli tillgodosett om villkoren uppfyllts. 1 vissa fall kan dock särskilda fingerdosmatare behövas. I fall där uppmätta individdosekvivalenter närmar sig det högsta tilllåtliga värdet enligt bör även miljödosekvivalent och vid behov riktningsdosekvivalent i det aktuella strålfältet fastställas. 13

14 Forts, bilaga 3, labell 5: ALI-v!irdcn samt, Oir iidclpaser, DAC-viirden, i Bq Intag via nndningslua<n D W i VHto n-3 Tritiornt vatton Dorylllum Intag via :. Inhalationsklassors Y - oxidor, halider, nitrater, W - övriga. Do-7 Do- Sa Sa 4 MO 7 0* 6 5*1O 5 Kol C-11 Kolmonoxid Koldioxid övriga organiska Kolmonoxid Koldioxid OMO 9 övriga organiska Fluor Intag via :. Inhalationsklasser: Y - lantanfluorid, W «fluorider med De, Mg, Ca, Sr, Da, Ra, Al, Ga, In, TI, As, Sb, Di, Fe, Ru, Os, Co, Rh, Ir, Ni, Pd, Pt, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg,, Y, Tt, Zr, Ilf, V, Nb, Ta, Hn, Te, Ro, D - fluorider mod H, Ui, Na, K, Rb, Cs, Fr. F-18 Natrium Na-22 Na-24 Samtliqa l«8 2M0 8 Maqno3ium Intag via :. Inha*lationsklasscr: W «oxider, hydrox- Idcr, karbider, halider, nitrater, D * övriga. Mg-20 14

15 Forls. bilaga 3, tabell 5 D W y Aluminium Intag via i. Inhalationsklassori W - oxider, hydroxidor, karbider, halidor, nitrator, metalliskt aluminium, 0 övriga föroningar, Al-26 Klsol Intag via :. Inhalationoklasaer: Y - aluminosilikatglas, W oxider, hydroxidcr, karbider, nitrator, D» övriga. Si-31 Si Fosfor Intag via :. Inhalationsklassor: W fosfater med Zn2+, Sn3\ Mg2+, Fo3 +, Bi3 + och lantanider, D - övriga. P-32 P-33 8 Svavel Inhalationsklassor: W «grundämnet svavel samt sulfider med Sr, Ba, Ge, Sn, Pb, As, Sb, Di, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg, Ho, W och sulfater mod Ca, Sr, Da, Ra, As, Sb, Di, D övriga sulfider och sulfater. S-35 oorganiska Grundämnet svavel Gaser: SO2, COS, H2S, CS2 Föreningar enl 8 7 Klor Intag via :. Inhalationsklasser: W - klorider med lantanider, Bo, Mg, Ca, Sr, Da, Ra, Al, Ga, In, TI, Ge, Sn, Pb, As, Sb, Bi, Fe, Ru, Os, Co, Rh, Ir, Ni, Pd, Pt, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg,, V, Ti, Zr, Hf, V, Nb, Ta, Cr, Mo, W, Mn, Te, Re, D - klorider med H, Li, Na, K, Rb, Cs, Fr. Cl-36 Cl-38 Cl-39 2M

16 SSI FS»989:1 Forts, billiga 3, tabell 5 - D W V Ar-37 avgor myckot ligonorgotioka Augeroloktronor och röntgenstrålar. Därför är dosokvivalonten 1 lungan grlinsshttando. rör övriga nrgonisotopor är yttro bestrålning gränsstittando. För dom gos durför oj ALI utan DAC med 1 - stort gasmoln, 2-00 m 3 rum, m 3 rum, 4 0 m 3 rum. Ar-37, ALI «Ar-39 Ar-41, DAC, DAC l* Kalium K-40 K-42 K-43 K-44 K-45 8 B 9 Kalcium Co-41 Ca-45 Ca Skandium Intag via t. Inhalationsklassr v = alla vanligt förekommande. Sc-43 Sc-44m Sc-44 Sc-46 Sc-47 Sc-48 Sc-49? 7 0* I* 8 5*1O

17 SSIFS'1989:1 Forts, bilnga 3, tabell 5 D V Y Tltan Intag via : föroningar. Inhalationsklasscr: Y SrTiO3, W - oxider, hydroxider, karbider, halider, nitratcr, D - alla övriga vanligt förokommando * Ti-44 Ti-45 Sa 8 9'IQ 1 B l* 9 l* 9 Vanadln Intag via :. Inhalationsklasscr: W oxider, hydroxidcr, karbider, ha lider, D - alla övriga vanligt förekommande, V-47 V-46 V-49 2*1O 7 7 2*1O 7 Krom Intag via :. Inhalationsklassor: y - oxider och hydroxide r, W - halider och nitrater, D - övriga. Cr-48 g Cr-49 q Cr *1O 9 3«1O 9 Intag via :. Inhalationsklasser: W = oxider, hydroxider, halider, nitrater, D = övriga. Mn-51 Mn-52 Hn-S2m Mn-53 Mn-54 Mn B* 8 17

18 SSIFS 1989:1 Forts, bilaga 3, tabell 5 Nuklld Form Intag via Inhalationsfclass: D W Y JUrn Intag via :. Inhalationsklasaer: W - oxider, hydroxidor, halidor, 0 - alla övriga vanligt förekommande * Fe-52 Fe-55 Fe-59 Fo-60 Sa fl l* 6 7*1O 7 2*1O 5 5 Kobolt Intag via : 1 * oxider, hydroxider, övriga oorganiska i spärkvantitoter, 2 organiska samt oorganiska utom oxider och hydroxidor i närvaro av bärarmaterial. Inhalationsklasser: Y oxider, hydroxider, halider, nitrater, W övriga. Co-55 Co-56 Co-57 Co-58 Co-58n Co-60 Co-60m Sc? 7 2*1O *1O 9 7*1O 6 l* M MO 7 l*2o 6 11 Co-61 7*1O Co-62m l«9 18

19 SSIFS 1989:1 Forts, bilaga 3, tabell 5 D W Y Hlckol Intag via munnan: oorganiska. Inhalationsklassori W - oxider, hydroxidor, karbider, D övriga vanliga oorganiska utom gaser. Ni-56 Gaaor Föreningar onl ' 7 7 Ni-57 Casor Föreningar onl 8 Ni-59 Casor Föreningar onl Ni-G3 Gasor. Föreningar enl 7 Hi-65 Gaser Föreningar enl 6* " 8 l* 9 Ni-66 Gaser. Föreningar onl C* 7 7 Koppar Intag via :. Inhalationoklasser: Y» oxider och hydroxider, W - sulfidor, halidor, nitrater, D «alla övriga oorganiska. Cu-60 Cu-61 Cu-64 Cu *IO Zink Intag via : Samtliqa. Inhalationsklciss: Y * alla vanligt förekommando. Zn-62 Zn-63 Zn-f.5 Zn-69m Zn-69 Zn-71m Zn-72 Si! 8 l* 7 8 2*1O M0 8 B t

20 SSI ifs 1989; 1 Forts, bilaga 3, tabell 5 Inhalationaklass: - D W Y Gallium Intag via : föroningar. Inhalationsklnosor: W - oxidor, hydroxider, Karbidor, halidor, nltratcr, 0 «övriga. Ga-65 Ga-66 Ga-67 Ga-68 Ga-70 Ga-72 Ga-73 Sc 7 B 7 1MO B 2M0 9 6* l» D 2«9 TIO 1MO Germanium Intag via :. Inhalationsklasser: W - oxider, sulfider, halider, D övriga vanligt förekommande. Ge-66 Ce-67 Ge-68 Ge-69 Ge-71 Ge-75 Ge-77 Ge-78 Sc Sc l* *1O B Arsenik Intag via :. W «alla vanligt förekommande. As-69 As-70 As-71 As-72 As-73 As-74 As-76 As-77 As *1O

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2009:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Aluminium - den gröna metallen

Aluminium - den gröna metallen Aluminium - den gröna metallen Förekomst Aluminium är näst efter syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ur mineralen bauxit framställs aluminiumoxid, utgångsmaterialet vid metalltillverkningen.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET DIREKTIV ST 12.4 / 1.11.2013 STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET 1 Allmänt 3 2 Den som bedriver flygverksamhet ska utreda exponeringen för strålning 3 3 Flygpersonalens strålningsexponering ska begränsas

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; SSI FS 1998:6 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Strålskyddsnytt [nr. Dosbestämning i strålskyddsarbete. rubriker 4/1998. [nr 4 1998, årgång 16] docent lennart lindborg informerar

Strålskyddsnytt [nr. Dosbestämning i strålskyddsarbete. rubriker 4/1998. [nr 4 1998, årgång 16] docent lennart lindborg informerar ett tidning från ssi - statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr [nr 4 1998, årgång 16] [tillgänglig i sin helhet via http://www.ssi.se/tidningar/ssn.html] Dosbestämning i strålskyddsarbete docent

Läs mer

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Bilaga 8:1 (8) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-10-29 kl.03:03 till 16:25. Kommun Östersund. Ort Östersund,

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning 2 Joniserande strålning Vi är ständigt utsatta för strålning från rymden och från radioaktiva äm nen runt omkring oss. Även din egen kropp och födan du äter inne hål ler ra dio ak

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; SSI FS 1991:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; beslutade den 22 mars 1991. Statens strålskyddsinsitut föreskriver med stöd av

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 27:2 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Strålmiljön i Sverige Pål Andersson et.al. SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Bakgrund Tidigare uppfattning om risk för katarakt Tröskelvärde engångsbestrålning

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Xxxxx Berg- och gruvarbete AFS 2014:XX 2014:10 Xxxxx Berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2010:1) om om berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering; 1 SSMFS 2008:25

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

VERKSAMHETEN 1977-1978

VERKSAMHETEN 1977-1978 VERKSAMHETEN 977-978 STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT VERKSAMHETEN 977 978 STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT National Institute of Radiation Protection Postadress Telefon Box 60 0 08/ 080 0 0 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:25) om tatueringsfärger; LVFS 2012:25 Utkom från trycket

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling c Lennart Båvall 2 Temperatur Grundenheterna i SI Massa Längd Tid El. ström Temperatur Ljusstyrka Materiemängd 1 kg 1 m 1 s 1 A 1 grad 1

Läs mer

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Gunnar yquist 005-05-04 O x -föreskriftens krav enligt FS 004:6 och SS-E 48 Krav på mätningarna av utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar

Läs mer

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014 Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer

Läs mer

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning Upprättare: Mikael Backlund, Bengt Larsson Revisionsnr 1 Diarienr. 1(9) Granskare: Centrala katastrofkommittén Fastställandedatum 2010-12-15 Fastställare: Carina Clemin Giltigt t.o.m. 2013-12-15 Länsplan

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter

Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter REMISS Datum Vår referens Avdelningen för strålskydd 2008-10-27 SSM 2008/2161 Martin Lindgren Se sändlista Ert Datum Er referens Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen EXAMENSARBETE 2010:005 HV Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen Christina Weidmann Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer