Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens strålskyddsinstituts författningssamling"

Transkript

1 Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN O //v//- v «V i '3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränscr vid verksamlict med joniserande strålning m. m.; beslutade den 17 mars SSIFS 1989:1 Snkbctcckning 2 Utkom frän trycket dcn26scpt Statens strfllskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 andra stycket samt strfllskyddsförordningcn (1988:293), följande 1. Definitioner och inledande bestämmelser 1 Termer och begrepp som används i strålskyddslagcn (1988:220) har samma betydelse i dessa föreskrifter. 2 I dessa föreskrifter avses med: 1. dosekvivalcnt: den absorberade dosen multiplicerad med en kvalitetsfaktor Q. De värden på Q som ska användas anges i bilaga effektiv dosekvivalcnt: när ett enda organ har bcstrålats, mcdcldosckvivalcnten till det bestrålade organet multiplicerad med en viktningsfaktor WT för detta organ. Om flera organ har bcstrålats, summan av produkterna av medcldosckvivalcntcn och viktningsfaktorn w T förde bestrålade organen. De värden på WT som ska användas anges i bilaga 2, tabell ALI: övre gränser för årligt intag av radioaktiva ämnen för personer sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning. De värden på ALI som ska användas anges i bilaga 3, tabell 5. För radioaktiva ämnen som saknas i tabell 5 anger strålskyddsinstitutct på förfrågan tillämpliga värden. 3 Om särskilda skäl föreligger kan strålskyddsinstitutet för en viss verksamhet eller typ av verksamhet, eller för ett enskilt fall, föreskriva om andra begränsningar av personbestrålning än de som anges i dessa föreskrifter, eller föreskriva om åtgärder som indirekt leder till andra dosckvivalenter eller effektiva dosckvivalenter än de som anges här. Allmänna skyldigheter 4 Den som bedriver verksamhet med joniserande strålning ska se till att 1. verksamheten är berättigad, med vilket förstås att den medför en nytta som är större än den beräknade skada som orsakas av strålningen, ' Smal spalt markerar annat än bindande föreskrifter

2 SSI KS 1989:1 2. strålskyddet ilr optimalt, med vilket förstås att vnrjc bestrålning av personer begriinsas sä långt som rimligen är möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer, 3. de dosckvivalcnter och effektiva dosckvivalentcr som orsakas av verksamhet med joniserande strålning inte överstiger de griinscr som meddelas i dessa föreskrifter, med undantag av bestrålningar av patienter i medicinska undersökningar och behandlingar. Anm, I fräga om gravida kvinnor finns även särskilda regler i 14 nedan förarbeten som, utan att vara verksamhet med joniserande strålning, kan ge förhöjda nivåer av naturlig bakgrundsstrålning. I fråga om radondottcrhalt i bergrum finns gränsvärden i arbctarskyddsstyrclscns föreskrifter 1986:17. 5 Om dosckvivalcntcn till en person sysselsatt i verksamhet med joniserande strålning ökar oväntat i förhållande till vad som normalt registreras, ska den som bedriver verksamheten utreda orsaken. Dosgränser för personer i verksamhet med joniserande strålning Extern bestrålning 6 Gränsen för den effektiva dosckvivalcntcn under ett kalenderår är 50 millisicvcrt (msv). Därutöver gäller som gränser för dosckvivalcnten till huden eller någon del av huden 500 msv per kalenderår, till händer och fötter 500 msv per kalenderår samt till ögats lins 150 msv per kalenderår. Vidare gäller som gränser för den totalt ackumulerade effektiva dosckvivalcntcn 180 msv den dag den bestrålade fyller 30 år, och 700 msv för hela livstiden. För den som burit pcrsondosmätarc ska uppgifter från dosmätningarna användas vid beräkning av ackumulerad effektiv dosckvivalcnt. För den som varit sysselsatt i verksamhet med joniserande strålning, men under sådana förhållanden att han ej behövt bära pcrsondosmätarc, räknas en nominell effektiv dosekvivalcnt av 5 msv per år under de år personen haft sådan sysselsättning. Anm. Ytterligare regler för beräkning av ackumulerad effektiv dosckvivalcnt finns i övergångsbestämmelser till dessa föreskrifter. 7 För kvinnor i fertil ålder ska arbetet planeras så att den effektiva dosckvivalcntcn inte för någon period om två kalendermånader överstiger lomsv. Anm. Avsikten med detta är att hindra att dosekvivalcntcn till ett eventuellt foster överstiger 5 msv under de två första graviditetsmånaderna. 1 enstaka arbeten där en stor del av bestrålningen kan beröra livmodern kan ytterligare åtgärder behövas för att skydda fostret. 8 Kvinnliga arbetstagare ska snarast anmäla konstaterad graviditet till arbetsgivaren. Kvinnor som är gravida och har anmält detta för arbetsgivaren har rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som ej är förenat med joniserande strålning.

3 För gravida kvinnor som ej omplaceras ska arbetet planeras sa att SSI FS 1989:1 dosckvivalcntcn till fostrcl under hela graviditeten ej överstiger 5 msv. Arbetet ska vidare planeras sa att det iir osannolikt att dosckvivalcntcn till fostret under någon kalendermånad efter det att graviditeten konstaterats överstiger 0,5 msv. 9 En dosckvivalent till huden orsakad av ett smalt strålknippe (mindre än en kvadratccntimctcr) eller av en lokal hudkontamination ska, vid jämförelse med dosgränscrna, värderas som mcdcldosckvivalcntcn över en area om en kvadratccntimctcr. En huddosckvivalcnt orsakad av kontamination över ett större hudparti far dock, vid jämförelse med dosgränscrna, värderas som mcdcldosckvivalcntcn över en area om 0 kvadratccntimctcr. De dosgränscr som gäller för extern bestrålning enligt 6-8 finns sammanställda i bilaga I, tabell I. Intern bestrålning 11 För dosckvivalcntcr som erhålls genom att radioaktiva ämnen tas upp i människokroppen gäller samma dosgränscr som de som anges för extern bestrålning i 6 8. Dosgränscrna ska dock i fräga om intern bestrålning anses beaktade om den bestrålade personens intag av radioaktiva ämnen inte överstiger vad som anges i bilaga 1, tabell 2. Vid samtidigt intag av flera radioaktiva ämnen beräknas intagsgränscr så som anges i bilaga 3. Kombinerad extern och intern bestrålning 12 Vid kombination av extern och intern bestrålning ska dosckvivalentcr och intag av radioaktiva ämnen jämföras med dosgränser och intagsgränscr på det sätt som anges i bilaga 3. Bestrålning vid nödlägen 13 Dosgränscrna enligt 6 och 11 ij gäller ej i räddningsarbete vid nödlägen. I sådant räddningsarbete kan åtgärder accepteras vilka kan medföra att högst dubbla årsdosgränscrna enligt 6 uppnås. Kvinnor i fertil ålder får dock endast delta i sådant räddningsarbete om de själva kan utesluta att de är gravida. Vid svåra nödlägen får arbetstagare med goda kunskaper om strålningens risker efter frivilligt åtagande utsätta sig för ännu kraftigare bestrålning under räddningsinsatser. Bestrålningen ska dock begränsas så långt som möjligt med hänsyn till insatsens syfte. Anm. Närmare regler för räddningsarbete vid nödlägen med radioaktiva ämnen finns i statens räddningsverks cirkulär 1/89. Gravida i verksamhet med förhöjd bakgrundsstrålning 14 Bestämmelserna i 8 om rätt för gravida att omplaceras samt krav på begränsning av dosckvivalcntcn till fostret gäller även i sådana arbeten som inte utgör verksamhet med joniserande strålning, men där foster på ti

4 SSI KS 1989:1 grund av arbetets särskilda karaktiir utsiitts för förhöjda nivåer av naturlig bakgrundsstrålning. Anm. Sådan förhöjd bakgrundsstrålning kan till exempel förekomma om arbetsstället är beläget ombord på luftfartyg eller i gruva eller bergrum. Dosgriinscr för skolelever med dera 15 För ungdomar mellan 16 och 18 Ars Ålder vilka är sysselsatta i verksamhet med joniserande straining, samt för personer vilka fyllt 16 Ar och befinner sig i utbildning (or sadan verksamhet, gäller som kalcndcrårsdosgränscr följande: effektiv dosckvivalcnt högst 15 msv, dosckvivnlcnt till hud, händer eller fötter högst ISO msv, dosckvivalcnt till ögats lins högst 50 msv. I övrigt gäller som kalcndcrarsdosgränscr för bcstralning av studerande under utbildningen följande: effektiv dosckvivalcnt högst 0,5 msv, dosckvivalcnt till hud, händer eller fötter högst 5 msv, dosckvivalcnt till ögats lins högst 1,5 msv. Vid varje enskilt bcstralningstillfdllc far den effektiva dosekvivalentcn högst uppgä till 0,05 msv. Bestrålning av allmänheten 16 För bestrålning av allmänheten till följd av verksamhet med joniserande straining gäller följande kalcndcrarsgränscr: effektiv dosckvivalent högst ImSv, dosckvivalcnt till hud och till ögats lins högst 50 msv. Enstaka Ar kan den effektiva dosekvivalentcn fä ga upp till 5 msv, om genomsnittet under livstiden ända väntas understiga I msv/ar. Dessa dosgränser kan inte direkt tillämpas av varje vcrksamhetsidkare, eftersom den sammanlagda dosen fran olika verksamheter med joniserande straining måste beaktas. BcstrAlning av allmänheten regleras i stället med vcrksamhctsrclatcradc gränser i särskilda föreskrifter. Sådana vcrksamhctsrclaterade gränser finns bland annat i statens strålskyddsinstituts föreskrifter om begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsstationcr (SSI FS 1977:2, ändrade genom SSI FS 1983:5), samt statens stralskyddsinstituts föreskrifter m.m. om icke kärnencrgianknutet avfall (SSI FS 1983:7).

5 SSI KS 1989:1 SAMMANFATTNING AV DOSGRÄNSER FÖR ARBETSLIVET Bilaga 1 Tabell 1. Dosgrönser för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning från extern strålkälla Högsta dosekvivalent Situation Period Storhet respektive effektiva dosekvivalent (msv) Generellt Kvinnor i fertil ålder Gravida kvinnor Kalenderår Effektiv dosekvivalent 50 Dosekvivalent till ögats lins 150 Dosekvivalent till hud 500 Dosekvivalent till händer och fötter 500 Ackumulerat Effektiv dosekvivalent, 30 års ålder 180 Effektiv dosekvivalent, livstiden månader Effektiv dosekvivalent Hela graviditeten Dosekvivalent till fostret 5 Tabell 2. Gränser för intag av radioaktiva ämnen för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning Situation Period Högsta intag (ALI)* Generellt Kalenderår 1 Ackumulerat vid 30 års ålder 3,5 Ackumulerat under livstiden \U Kvinnor i fertil ålder 2 månader 0,2 Gravida kvinnor Återstående graviditet sedan denna 0,01-'* konstaterats *) ALI-värden finns i bilaga 3, tabell 5. I bilaga 3 anges också hur intagsgränser beräknas vid samtidigt intag av flera ämnen och vid samtidig extern och intern bestrålning. **) Denna intagsgräns är avsedd att med god marginal säkerställa att den högsta tillåtliga fosterdosen ej överskrids. För vissa väl kända ämnen som ger låga fosterdoser avser strålskyddsinstitutet att i särskild ordning meddela en något högre intagsgräns. 5

6 SSIFS 1989:1 STORHETER FÖR DOSMÄTNING Blinda 2 Dosekvivalent Den biologiska verkan av joniserande strålning beror inte bara av den absorberade dosen, utan också av andra faktorer, framför allt typ av strålning. I strålskydd används därför dosekvivalenten H: där H = D * Q * N D = absorberad dos Q = kvalitetsfaktor för den aktuella typen av strålning N = produkten av eventuella övriga omrakningsfaktorer. Enheten för dosekvivalent är sievert (Sv). Enheten för absorberad dos ar gray (Gy). 1 gray = 1 joule/kilogram. Värden på 0 framgår nedan. Värdet på N är tills vidare 1. Kvalitetsfaktorn Q tar hänsyn till att olika typer av strålning har olika biologisk verkan. Den är dock inte ett direkt mått på någon viss biologisk skadetyp, utan utgör en sammanvägd bedömning av olika slag av biologisk verkan vid låga doser. Dosekvivalenten ar därför inte lämplig för bedömning av risker på grund av större överdoser vid olyckor. Den är endast avsedd för strålskyddsarbete. Kvalitetsfaktorn är definierad som en funktion av bromsförmågan i vatten. Sambandet återges i figur 1, och tillämpliga Q-värden kan avläsas i figuren om bromsförmagan är känd._för ett spektrum av strålning kan man beräkna ett vägt medelvärde, Q, för Q. För situationer då bromsförmagan är obekant har -den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, i sin publikation nr 26: Recommendations of the ICRP_ (1977) rekommenderat de i tabell 3 angivna ungefärliga värdena på Q för_praktiskt strålskydd. Figur I ger en noggrannare bestämning av Q (Q), men vid tillämpning av dessa föreskrifter är det tillåtet att välja fritt mellan figur 1 och tabell 3 för bestämningen. Figur 1: Kvalitetsfaktorn som funktion av bromsförmagan i vatten. K) 2 Bromsförmagan i vatten, kev/ym

7 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 2 I ett uttalande är 1985 rekommenderade ICRP att Q-värdet för snabba neutroner "provisoriskt" skulle andras från till 20. Strålskyddsinstitutet anser, i likhet med myndigheter i vissa andra länder, att det inte för närvarande finns skäl att följa den provisoriska rekommendationen. Ytterligare andringar av Q-vHrdet kan komna att föreslås. Dessutom överskattar de strålskyddsstorheter som rekommenderas nedan oftast dosekvivalenten för neutroner med faktorn cirka 2. I tabell 3 återges således det äldre värdet Q = för snabba neutroner. För typer av strålning som inte anges i tabell_3 kan strålskyddsinstitutet ange rekommenderad approximation av Q vid förfrågan. Tabell 3. Kvalitetsfaktorn Q Strålslag Q Röntgen, gammastrålning, elektroner 1 Termiska neutroner 2,3 Protoner och snabba neutroner Alfapartiklar 20 ' Effektiv dosekvivalent Olika organ i kroppen är olika strålkänsliga. För bedömning av skaderisken när olika kroppsdelar blivit olika mycket bestrålade används därför ett sammanvägt medelvärde av dosekvivalenten, nämligen den effektiva dosekvivalenten H : e där H e " W T * «I w_ = en viktningsfaktor för organet eller vävnaden T tt_ = medeldosekvivalenten i detta organ respektive denna vävnad Viktningsfaktorerna w_, motsvarar den relativa strålkänsligheten i olika organ. De värden som ska användas framgår av tabell A, följande sida. Värdena är desamma som ICRP rekommenderat i publikation nr 26 (1977). För allmänheten är gränsen för den effektiva dosekvivalenten 1 msv/år. För den som är sysselsatt i verksamhet med strålning är gränsen för den effektiva dosekvivalenten 50 msv/år. Dessutom begränsas i dessa föreskrifter den ackumulerade effektiva dosekvivalenten till 180 msv vid 30 års ålder och 700 msv för hela livstiden. Nästan alla organ har ett tillräckligt skydd mot icke-stokastiska organskador redan i denna begränsning av den effektiva dosekvivalenten. Särskilda organdosgränser behövs därför endast för ögats lins, som är

8 SSI FS 1989:1 Forts, bilnna 2 särskilt känslig, samt för hud, händer och fötter, vilka inte beaktas i den effektiva dosekvivalenten. För den som är sysselsatt i verksamhet med strålning är dosgränsema för hud och för händer och fötter 500 msv per år, och dosgränsen för ögon 150 msv/år. För allmänheten är såväl hud- som ögondosgränsen 50 msv/år. Ingen speciell dosgräns för händer eller fötter anses nödvändig för allmänheten med tanke på de bestrålningssituationer som kan förekomma. Tabell 4. Viktningsfaktorer w för beräkning av effektiv dosekvivalent Organ eller-vävnad T Viktningsfaktor Könskörtlar 0,25 Bröst 0,15 Röd benmärg 0,12 Lungvävnad 0,12 Sköldkörtel 0,03 Benvävnad (ytskikt) 0,03 5 övriga mest bestrålade organ 5 * 0,06 = 0,30 Vid användning av viktningsfaktorerna i tabell k för "övriga mest bestrålade organ" galler att om matsmältningskanalen bestrålats ska magsäck, tunntarm, övre tjocktarm och nedre tjocktarm räknas som fyra o- lika organ. Om fler än fem "övriga organ" bestrålats ska ändå bara de fem mest bestrålade organen beaktas. Hud ska ej räknas som ett "övrigt organ", ej heller ögats lins, händer, underarmar, fötter eller vrister, och inte heller blodet eller blodkärlen. Vid radondotterexponering räknas luftvägar och lungor som varsitt "övrigt organ". Observera att man vid jämförelser med dosgränser enligt dessa föreskrifter ska beakta radondöttrar endast om dessa föreligger som ett resultat av planerad verksamhet med joniserande strålning. För arbete i bergrum finns särskilda föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen (1986:17). Vid exponering efter intag av radioaktiva ämnen som snabbt utsöndras i urinen bör urinblåsans vägg betraktas som ett av de "övriga mest bestrålade organen." Viktningsfaktorerna i tabell A används för beräkning av effektiv dosekvivalent för individer. Vid beräkning av kollektivdoser (till grupper av individer) kan huddoser vid behov beaktas. Värdet på w,, sätts då till 0,01. Övriga viktningsfaktorer behöver inte korrigeras, men om beräkningarna inkluderar huden måste detta anges. Praktiska storheter och mätningar vid extern bestrålning I praktiken är det omöjligt att mäta den effektiva dosekvivalenten. Den internationella kommissionen för mätningar och enheter för joniserande

9 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 2 strålning, ICRU, har därför definierat fyra särskilda strålskyddsmätt som alla kan skrivas som H(d): H*(IO) = miljödosekvivalent H'(0,07) = riktningsdosekvivalent H () = djup individdosekvivalent H (0,07) = ytlig individdosekvivalent H(d)-storheterna anger dosekvivalenten på djupet d mm i en sfär av mjukdelsekvivalent material med 30 cm diameter (ICRU-sfSr). De används för att uppskatta den effektiva dosekvivalenten respektive huddosekvivalenten. Handburna instrument som mäter fritt i luft kalibreras för att visa miljö- och/eller riktningsdosekvivalent. Persondosmätare kalibreras för att ange individdosekvivalenterna. H(d)-storhcterna underskattar mycket sällan den verkliga dosekvivalenten. H(d)-storhetema och mättekniken beskrivs ytterligare i ICRU:s publikation nr 39 och A3: Determination of dose equivalents resulting from external radiation sources, del 1 och 2 (1985, 1988). Omvandlingsfaktorer mellan olika storheter och för olika strålslag återfinns i t ex ICRP:s publikation nr 51: Data for use in protection against external radiation (1988). Strålskyddsinstitutet besvarar gärna eventuella frågor av praktisk natur. Olika typer av strålskyddsmått används, enligt ICRP:s rekommendationer, på följande sätt: 1. Arbete i ICRP:s kategori_b Härmed avses arbete där det är ytterst osannolikt att den årliga stråldosen överstiger 3/ av årsgränsen, och det inte ställs krav på regelmässig persondosmätning. Hit hör bland annat arbete i anslutning till industriella nivåvakter och liknande, arbete med färdigmärkta RIA-kits på sjukhus, arbete med odontologisk röntgendiagnostik med apparater med rörspänning under 75 kilovolt, och sådant arbete med patientvård och administration inom medicinsk röntgendiagnostik som inte innehåller moment som måste utföras i röntgenlaboratoriet under där pågående verksamhet. I denna typ av arbete kan dosekvivalenter uppskattas med miljö- och riktningsdosekvivalent eller med individdosekvivalenterna. Värdet på t ex kerma i luft duger också som uppskattning av effektiv dosekvivalent, eftersom det ej fordras någon stor noggrannhet. 2. Arbete i ICRP:s kategori A Härmed avses arbete som kan ge måttliga stråldoser, dvs arbete vid vilket man inte kan utesluta bestrålning med mer än 3/ av årsdosgränsen. Den försiktigaste skattningen av den effektiva dosekvivalenten erhålls,

10 Forts, bilafla 2 i princip, genom mätning av miljödosekvivalenten och, för bedömning av huddoser, riktningsdosekvivalenten i det aktuella strålfältet. För praktiskt arbete rekommenderas att man använder persondosmätare som mäter den djupa individdosekvivalenten och, när huddoser behöver bedömas, den ytliga individdosekvivalenten. Det bör dock då observeras att sådana mätare i vissa bestrålningssituationer kan underskatta den effektiva dosekvivalenten. Därför krävs särskild uppmärksamhet i fall där uppmätta individdosekvivalenter kan närma sig det högsta tillåtliga värdet enligt nedan. Flera mätare på olika ställen på kroppen kan förbättra noggrannheten. Således ska följande villkor uppfyllas: V ) < H e, G ; H s (0 ' 07) < W där H () = djup individdosekvivalent för kalenderåret H e,u _ = årsgräns för effektiv dosekvivalent H (0,07) = ytlig individdosekvivalent för kalenderåret s H,,. = årsgräns för huddosekvivalent Kravet att underskrida de särskilda årsdosgränserna för ögats lins samt för händer och -fötter kan oftast antas bli tillgodosett om villkoren uppfyllts. I vissa fall kan dock särskilda fingerdosmätare behövas. I fall där uppmätta individdosekvivalenter närmar sig det högsta tilllåtliga värdet enligt bör även miljödosekvivalent och vid behov riktningsdosekvivalent i det aktuella strålfältet fastställas. 3. Större överdoser Härmed avses bestrålning i samband med olyckshändelser. I görligaste mån bör den absorberade dosen beräknas. Särskilt vid de sällsynta fallen av höga doser (väsentligt över årsdosgränserna) är detta angeläget. Om bestrålning skett med annan typ av strålning än gamma- eller röntgenstrålning är det inte tillfyllest att använda kvalitetsfaktorn Q för att beakta detta. I stället måste den relativa biologiska effektiviteten, RBE, användas. Strålskyddsinstitutet anger vid behov tillämpligt värde på RBE.

11 SSI FS 1989:1 Bilaga 3 STRÅLDOSER EFTER INTAG AV RADIOAKTIVA ÄMNEN Intecknad dosekvivalent Yttre bestrålning orsakar en stråldos endast under den tid då den bestrålade personen befinner sig i strålfältet. När man sväljer, andas in eller på annat sätt tar in radioaktiva ämnen blir däremot den totala stråldosen utdragen i tiden. Ett intag ett visst år kan alltså orsaka bestrålning även under senare år. Därför har ICRP definierat en intecknad dosekvivalent, H_ c n : T>:)U 50 ar där t=0 är dosekvivalentraten i ett organ T vid tiden t efter ett intag av radioaktiv substans vid tiden t=0. Ur inteckiiade dosekvivalenter för olika organ (T) kan sedan en effektiv intecknad dosekvivalent beräknas med hjälp av de gängse viktningsfaktorerna w_ (se bilaga 2, tabell A). Årliga intagsgränser (ALI) Rent praktiskt är det omständligt att jämföra intecknade dosekvivalenter med dosgränser. ICRP har därför infört en sekundär gränsstorhet, ALI (Annual Limit of Intake). ALI anger en aktivitet uttryckt i becquerel (Bq). ALI begränsar således mängden radioaktiv substans som en person får ta in under ett år. Därmed begränsas indirekt även dosekvivalenter orsakade av det radioaktiva ämnet. Ett årligt intag av 1 ALI motsvarar en årlig intecknad dosekvivalent av 50 msv. ALI har beräknats för personer som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning. För allmänheten måste andra intagsgränser användas, särskilt om barn kan komma att ta in ämnet i fråga. Vid beräkningar av intagsgränser för allmänheten bör strålskyddsinstitutet kontaktas. Värden på ALI framgår av tabell 5. För ämnen som inte anges i tabellen lämnar strålskyddsinstitutet på begäran uppgift om tillämpliga värden på ALI. För ädelgaser är i allmänhet extern bestrålning, inte intag, begränsande. Därför anges i tabell 5 för ädelgaser i allmänhet inte ALI-värden utan härledda högsta luftkoncentrationer, DAC (Derived Air Concentrations). Arbete i en koncentration av 1 DAC under ett år (2 000 timmar) motsvarar då 50 msv. För ämnen där inre bestrålning är begränsande ger arbete i koncentrationen 1 DAC under ett år ett intag av 1 ALI, som i sin tur motsvarar en intecknad dosekvivalent av 50 msv. För ämnen där ALI-värden ges i tabell 5 kan DAC vid behov beräknas t

12 SSI FS 1989:1 Forts, bilaga 3 genom att det numeriska värdet på tillämpligt ALI för inhalation divideras med en konstant. Konstanten bygger på antaganden om vistelsetid och andningsvolym. Beräkningen görs enligt formeln DAC = ALI/(2,4 * 3 ) Bq/m 3 Blandningar av radioaktiva ämnen När någon i sitt yrke kan komna att utsättas för flera olika radioaktiva ämnen.stcn 'följande villkor uppfyllas: där I. = årligt intag av ämne j j J J ALI. = ALI för ämne j J Blandningar av radioaktiva ämnen där man känner till vilka ämnen som ingår men ej deras koncentrationer betraktas som om de skulle bestå endast av det ämne som har det lägsta ALI-värdet. Om det är okänt vilka ämnen blandningen består av, används det lägsta av de ALI-värden som gäller för de ämnen som kan tänkas ingå i blandningen. Samtidig yttre och inre bestrålning När någon i sin sysselsättning under samma år kan komma ätt utsättas för bestrålning både från strålkällor utanför kroppen och från intag av ett eller flera radioaktiva ämnen, ska den sammanlagda bestrålningen begränsas. Därvid gäller for mätningar avseende den externa bestrålningen det som anges i bilaga 2. Av det följer att det är tillåtligt att använda djup och ytlig individdosekvivalent, uppmätta med persondosmätare, men att man måste vara observant på att persondosmätare i vissa fall kan ge en relativt dålig skattning av den effektiva dosekvivalenten. Således ska följande villkor uppfyllas:... V e, G E j j ; oar j s 12 H p () = djup individdosekvivalent för kalenderåret H e c = årsgräns för effektiv dosekvivalent = årligt intag av ämne j *T = ALI för ämne j ALI.» S (0,07) n = ytlig individdosekvivalent för kalenderåret s f^ G = årsdosgräns för huddosekvivalent

13 SSIFS1989:! Forts, bilofta 3 Kravet att underskrida de särskilda årsdosgränserna för ögats lins samt för händer och fötter kan oftast antas bli tillgodosett om villkoren uppfyllts. 1 vissa fall kan dock särskilda fingerdosmatare behövas. I fall där uppmätta individdosekvivalenter närmar sig det högsta tilllåtliga värdet enligt bör även miljödosekvivalent och vid behov riktningsdosekvivalent i det aktuella strålfältet fastställas. 13

14 Forts, bilaga 3, labell 5: ALI-v!irdcn samt, Oir iidclpaser, DAC-viirden, i Bq Intag via nndningslua<n D W i VHto n-3 Tritiornt vatton Dorylllum Intag via :. Inhalationsklassors Y - oxidor, halider, nitrater, W - övriga. Do-7 Do- Sa Sa 4 MO 7 0* 6 5*1O 5 Kol C-11 Kolmonoxid Koldioxid övriga organiska Kolmonoxid Koldioxid OMO 9 övriga organiska Fluor Intag via :. Inhalationsklasser: Y - lantanfluorid, W «fluorider med De, Mg, Ca, Sr, Da, Ra, Al, Ga, In, TI, As, Sb, Di, Fe, Ru, Os, Co, Rh, Ir, Ni, Pd, Pt, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg,, Y, Tt, Zr, Ilf, V, Nb, Ta, Hn, Te, Ro, D - fluorider mod H, Ui, Na, K, Rb, Cs, Fr. F-18 Natrium Na-22 Na-24 Samtliqa l«8 2M0 8 Maqno3ium Intag via :. Inha*lationsklasscr: W «oxider, hydrox- Idcr, karbider, halider, nitrater, D * övriga. Mg-20 14

15 Forls. bilaga 3, tabell 5 D W y Aluminium Intag via i. Inhalationsklassori W - oxider, hydroxidor, karbider, halidor, nitrator, metalliskt aluminium, 0 övriga föroningar, Al-26 Klsol Intag via :. Inhalationoklasaer: Y - aluminosilikatglas, W oxider, hydroxidcr, karbider, nitrator, D» övriga. Si-31 Si Fosfor Intag via :. Inhalationsklassor: W fosfater med Zn2+, Sn3\ Mg2+, Fo3 +, Bi3 + och lantanider, D - övriga. P-32 P-33 8 Svavel Inhalationsklassor: W «grundämnet svavel samt sulfider med Sr, Ba, Ge, Sn, Pb, As, Sb, Di, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg, Ho, W och sulfater mod Ca, Sr, Da, Ra, As, Sb, Di, D övriga sulfider och sulfater. S-35 oorganiska Grundämnet svavel Gaser: SO2, COS, H2S, CS2 Föreningar enl 8 7 Klor Intag via :. Inhalationsklasser: W - klorider med lantanider, Bo, Mg, Ca, Sr, Da, Ra, Al, Ga, In, TI, Ge, Sn, Pb, As, Sb, Bi, Fe, Ru, Os, Co, Rh, Ir, Ni, Pd, Pt, Cu, Ag, Au, Zn, Cd, Hg,, V, Ti, Zr, Hf, V, Nb, Ta, Cr, Mo, W, Mn, Te, Re, D - klorider med H, Li, Na, K, Rb, Cs, Fr. Cl-36 Cl-38 Cl-39 2M

16 SSI FS»989:1 Forts, billiga 3, tabell 5 - D W V Ar-37 avgor myckot ligonorgotioka Augeroloktronor och röntgenstrålar. Därför är dosokvivalonten 1 lungan grlinsshttando. rör övriga nrgonisotopor är yttro bestrålning gränsstittando. För dom gos durför oj ALI utan DAC med 1 - stort gasmoln, 2-00 m 3 rum, m 3 rum, 4 0 m 3 rum. Ar-37, ALI «Ar-39 Ar-41, DAC, DAC l* Kalium K-40 K-42 K-43 K-44 K-45 8 B 9 Kalcium Co-41 Ca-45 Ca Skandium Intag via t. Inhalationsklassr v = alla vanligt förekommande. Sc-43 Sc-44m Sc-44 Sc-46 Sc-47 Sc-48 Sc-49? 7 0* I* 8 5*1O

17 SSIFS'1989:1 Forts, bilnga 3, tabell 5 D V Y Tltan Intag via : föroningar. Inhalationsklasscr: Y SrTiO3, W - oxider, hydroxider, karbider, halider, nitratcr, D - alla övriga vanligt förokommando * Ti-44 Ti-45 Sa 8 9'IQ 1 B l* 9 l* 9 Vanadln Intag via :. Inhalationsklasscr: W oxider, hydroxidcr, karbider, ha lider, D - alla övriga vanligt förekommande, V-47 V-46 V-49 2*1O 7 7 2*1O 7 Krom Intag via :. Inhalationsklassor: y - oxider och hydroxide r, W - halider och nitrater, D - övriga. Cr-48 g Cr-49 q Cr *1O 9 3«1O 9 Intag via :. Inhalationsklasser: W = oxider, hydroxider, halider, nitrater, D = övriga. Mn-51 Mn-52 Hn-S2m Mn-53 Mn-54 Mn B* 8 17

18 SSIFS 1989:1 Forts, bilaga 3, tabell 5 Nuklld Form Intag via Inhalationsfclass: D W Y JUrn Intag via :. Inhalationsklasaer: W - oxider, hydroxidor, halidor, 0 - alla övriga vanligt förekommande * Fe-52 Fe-55 Fe-59 Fo-60 Sa fl l* 6 7*1O 7 2*1O 5 5 Kobolt Intag via : 1 * oxider, hydroxider, övriga oorganiska i spärkvantitoter, 2 organiska samt oorganiska utom oxider och hydroxidor i närvaro av bärarmaterial. Inhalationsklasser: Y oxider, hydroxider, halider, nitrater, W övriga. Co-55 Co-56 Co-57 Co-58 Co-58n Co-60 Co-60m Sc? 7 2*1O *1O 9 7*1O 6 l* M MO 7 l*2o 6 11 Co-61 7*1O Co-62m l«9 18

19 SSIFS 1989:1 Forts, bilaga 3, tabell 5 D W Y Hlckol Intag via munnan: oorganiska. Inhalationsklassori W - oxider, hydroxidor, karbider, D övriga vanliga oorganiska utom gaser. Ni-56 Gaaor Föreningar onl ' 7 7 Ni-57 Casor Föreningar onl 8 Ni-59 Casor Föreningar onl Ni-G3 Gasor. Föreningar enl 7 Hi-65 Gaser Föreningar enl 6* " 8 l* 9 Ni-66 Gaser. Föreningar onl C* 7 7 Koppar Intag via :. Inhalationoklasser: Y» oxider och hydroxider, W - sulfidor, halidor, nitrater, D «alla övriga oorganiska. Cu-60 Cu-61 Cu-64 Cu *IO Zink Intag via : Samtliqa. Inhalationsklciss: Y * alla vanligt förekommando. Zn-62 Zn-63 Zn-f.5 Zn-69m Zn-69 Zn-71m Zn-72 Si! 8 l* 7 8 2*1O M0 8 B t

20 SSI ifs 1989; 1 Forts, bilaga 3, tabell 5 Inhalationaklass: - D W Y Gallium Intag via : föroningar. Inhalationsklnosor: W - oxidor, hydroxider, Karbidor, halidor, nltratcr, 0 «övriga. Ga-65 Ga-66 Ga-67 Ga-68 Ga-70 Ga-72 Ga-73 Sc 7 B 7 1MO B 2M0 9 6* l» D 2«9 TIO 1MO Germanium Intag via :. Inhalationsklasser: W - oxider, sulfider, halider, D övriga vanligt förekommande. Ge-66 Ce-67 Ge-68 Ge-69 Ge-71 Ge-75 Ge-77 Ge-78 Sc Sc l* *1O B Arsenik Intag via :. W «alla vanligt förekommande. As-69 As-70 As-71 As-72 As-73 As-74 As-76 As-77 As *1O

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING

BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1 SSI FS 2000:7 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014 Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2009:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Jan Persliden professor, sjukhusfysiker Universitetssjukhuset Örebro Storheter och enheter Vem var Sievert? Rolf Maximillian Sievert

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Arctic Tests ƟǭƫƬƭƮƝƢƞ ƨʀ ƭƞƭƭƛƶɲɲƚƫ Ƣ Ʃƚƣƚƥƚ Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017

Arctic Tests ƟǭƫƬƭƮƝƢƞ ƨʀ ƭƞƭƭƛƶɲɲƚƫ Ƣ Ʃƚƣƚƥƚ Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017 Arctic Tests Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017 Finansiärer FOTO: LEIF LUMIO / MOSTPHOTOS.COM PAJALA Sammanfattning Arktis får allt större politisk, säkerhetsmässig och ekonomisk betydelse. Sverige

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Introduktion till Strålskyddsläran

Introduktion till Strålskyddsläran Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08

Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08 Bilaga 4:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-02-28 kl 12.37-2003-03-07 kl 18.00. Släckningsarbetet

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt

Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt Provtagning mottagning organiskt material Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Industrifastighet, Sävenäs, Partille

Industrifastighet, Sävenäs, Partille Bilaga 6:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Industrifastighet, Sävenäs, Partille 2003-08-26 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-08-26 kl. 20:23 till 2003-08-29 kl. 14:45. Kommun Partille.

Läs mer