Nya Moderaternas Bostadsförsörjningsprogram Sigtuna kommun

Transkript

1 Nya Moderaternas Bostadsförsörjningsprogram Sigtuna kommun

2 In n eh åll 1 INRIKTNING FÖR BEBYGGELSE, STRUKTUR OCH GESTALTNING Var får vi bygga? Var vill vi bygga? Hur vill vi bygga? När vill vi bygga? ATT BYGGA FÖR ETT TRANSPORTEFFEKTIVT, HÅLLBART OCH TRYGGT SAMHÄLLE Kommunen är huvudaktör för samhällsbyggandet Bygg för en transporteffektiv kommun Främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala och tekniska området Infrastruktur och hållbarhet BOENDE FÖR ÄLDRE Befolkningsutveckling bland de äldre Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem Nyproduktion och tillgänglighet Seniorboende Trygghetsboende Särskilt boende BOSTÄDER INOM HANDIKAPPOMSORGEN OCH SOCIALPSYKIATRIN Allmänt Handikappomsorgen Socialpsykiatrin BOSTADSBYGGANDETS PÅVERKAN PÅ FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Förskola Skola PÅGÅENDE OCH FRAMTIDA PROJEKT I SIGTUNA KOMMUN I appen dix 1. Beskrivning av byggprojekt

3 1 INR IK TNING FÖR BEBYGGELSE, STR UK TUR OCH GESTALTNING I ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram pekar kommunen ut områden som kan bli aktuella för bostadsbebyggande. Kommunen ska i dessa områden ha en planberedskap för kommande projekt. Dessa områden ska överensstämma med kommunens gällande översiktsplan. Från Nya Moderaternas sida har vi under lång tid fört fram att kommunen måste utarbeta en ny översiktsplan. Nu har kommunfullmäktige beslutat att en aktualisering av den nuvarande planen som beslutades 2002 ska göras. De framtagna dokumenten Ortsanalyserna för tätorterna Sigtuna och Märsta innehåller underlag för planering av kommunens framtida bostadsbyggande liksom den Trafikstrategi som togs fram under Kommunens bostadsbyggande ska grundas på en helhetssyn. Viktiga faktorer är bl.a. befolkningsutveckling, näringslivets förändringar och kravet på ett hållbart samhälle tillsammans med god infrastruktur och kollektivtrafik. Varje kommundel ska få utvecklas utifrån sina starka sidor, sin kulturella identitet och utifrån sina förutsättningar. Kommunens framtida utveckling måste följa strategier från en övergripande vision, vidare till kommunikation och service till ett planerat bostadsbyggande. Sigtuna kommun ska återta initiativet till var och hur vi ska bygga. Förutsättningar ska vidare finnas för infrastruktur och service. När byggnationerna ska ske är sedan upp till marknaden att besluta om i takt med efterfrågan. Dock bör krävas att områden inte lämnas ofullständiga under längre tid. Modraternas bostadsförsörjningsprogram måste därför ses mot bakgrund av ovanstående osäkerhetsfaktorer. De frågor kommunen måste ställa sig är Var får vi bygga? - möjliga områden att exploatera? Var vill vi bygga? - strategi för vårt samhälles utveckling Hur vill vi bygga? - vilken typ av bostäder. När vill vi bygga?

4 1.1 V ar får v i by gga? Vi har stora restriktioner som influensområdet för Arlandas flygplats, kulturhistoriska restriktioner, Försvarsmakten och strandskyddet som styr var vi inte får bygga. 1.2 V ar v ill v i by gga? Denna fråga är avgörande för hur vi vill leva i vår kommun i framtiden. Kommunen ska klargöra var vi vill bygga och inriktningen på byggnationen och därefter bjuda in olika byggbolag att komma med förslag. Vi måste för varje nytt område klargöra miljöaspekter i form av t ex buller, utsläpp och platsens karaktär. Vi måste också se på kommunens infrastruktur samt kommunal och kommersiell service. Det är även väsentligt att helheten beaktas och att konsekvenserna i stort analyseras. Vi ser det viktigt att varje del av kommunen får växa och utvecklas efter sina förutsättningar, sin karaktär och i sin egen takt. Detta gäller såväl Rosersberg, Valsta, Märsta, Sigtuna Stad och inte minst vår landsbygd. Kommunen ska erbjuda attraktiva möjligheter till boende. Kvalitetsbegreppet ska vara vägledande såväl vad gäller själva byggandet som vad gäller de boendes närhet till barnomsorg, skolor och service. 1.3 Hu r v ill v i by gga? Nya Moderaterna vill att följande förutsättningar ska vara vägledande för det fortsatta bostadsbyggandet i Sigtuna kommun. Antalet nya bostäder ska anpassas till befolkningsutvecklingen, vilket förutsätter en genomsnittlig planberedskap på cirka bostäder per år. För all ny bebyggelse ska konsekvensbeskrivningar tas fram som belyser byggandets påverkan på klimat, infrastruktur, natur- och kulturmiljöer samt invånarnas socioekonomiska villkor. Bebyggelseutveckling ska ske utifrån ett ställningstagande kring trafikens påverkan på miljön och i första hand genom en komplettering av tätorten Märsta och stadsdelen Valsta samt utefter stråket Märsta Valsta Steningehöjden. Förutsättningen för utvecklingen är att kommunen har en god planberedskap för nödvändiga infrastrukturåtgärder (vägar, gator, VA, IT mm) då nya bostadsområden planeras och byggs. Äldreboenden som omfattar senior- trygghets- och särskilda boende, ska anpassas efter den efterfrågan som finns och prognostiseras.

5 Affärs- och serviceverksamheter som inte är störande kan med fördel integreras med bostäder. Ny bebyggelse ska harmoniera med omgivningen. Bebyggelse ska planeras med tanke på att skapa ett gott socialt liv med hög trygghetsfaktor. Särskilda åtgärder för ungdomars inträde på bostadsmarknaden ska prioriteras. Ny- och ombyggnation bör bidra till ekologiskt hållbart boende. Detta förutsätter bland annat att ekologiska och miljövänliga material samt metoder används vid byggnation. Vid byggande på landsbygden ska stor hänsyn visas till kultur- och naturmiljöer. Vid ny- och ombyggnation ska hänsyn tas till en energianvändning som minskar energiförbrukningens påverkan på miljön totalt i kommunen. Vid nybyggnation av hyresrätter bör möjligheten till en utformning som möjliggör s.k. ägarlägenheter eftersträvas. Genom att, där så anses lämpligt, använda sig av arkitekttävlingar kan vi få både nyskapande och spännande byggnationer. 1.4 När v ill v i by gga? Bostadsbyggande ska ske när det finns eller förväntas efterfrågan. Nya områden ska inte påbörjas förrän närliggande projekt är slutförda. Krav ska därför ställas på byggbolagen att färdigställa sina åtaganden inom hela de områden som planerna omfattar.

6 2 ATT BYGGA FÖR ETT TR ANSP OR TEFFEK TIV T, HÅLLBAR T OCH TR YGGT SAMHÄLLE. K om m u n en är h u v u dak tör för sam h ällsby ggan det Kommunernas uppgift i samhällsplaneringen har skiftat de senaste tjugo åren från att uppföra mer eller mindre storskaliga samhällsbyggnadsprojekt ledda av staten till att förvalta det samhälle som byggts upp. Statens ansvar och roll som pådrivare av samhällsutvecklingen minskar och utvecklingen får mer en lokal innebörd. Det innebär att kommunerna, som står närmast invånarna, övertar rollen som samhällets huvudaktör när det gäller samhällsutvecklingen. När det gäller samhällsplaneringen och framtida byggnationer innebär detta att den kommunala utvecklingsplaneringen får en ökad betydelse. Samtidigt går utvecklingen mot att den nationella statens roll minskar och i den ökande globaliseringen ökar konkurrensen mellan länder, regioner, kommuner och städer. I storstadsregionerna är konkurrensen mellan kommunerna idag en verklighet. Konkurrensen möjliggör ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning, förbättrad infrastruktur, status av attraktiv inflyttningsregion mm. Men konkurrensen kan också betyda stagnation, tillbakagång och marginalisering om inte prioriteringarna är de rätta. Det är därför viktigt att vi också samplanerar byggande och infrastruktur genom ett aktivt deltagande i den regionala planeringen, ex vis RUFS. Senare tidens forskning visar också att den kulturella sektorn har fått en ökad betydelse för människors val av boende och arbete. Samtidigt har trafikens påverkan på miljön under senare tid hamnat i fokus och detta innebär nya förutsättningar för hur den byggda miljön kan expandera. Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter bör slutligt bestämmas när man går in i detaljplaneringen av respektive utbyggnadsområde. Efterfrågan av de olika boendeformerna styrs av gällande konjunktur- och marknadsläge. Det är dock viktigt att möjliggöra boendealternativ för olika hushållstyper. En bostadsväxling inom orten/kommunen är eftersträvansvärd. Exempelvis bör möjligheter till billiga lägenheter sökas på de olika orterna i kommunen. 2.1 By gg för en tran sporteffek tiv k om m u n Som huvudaktör för den framtida samhällsutvecklingen har kommunerna ett stort ansvar inför kommande generationer. Att bidra till en gynnsammare utveckling när det gäller de koldioxidutsläpp som trafiken orsakar, måste prioriteras högre. Transporteffektiv samhällsplanering och minskat transportberoende är nödvändiga komponenter för att, i kombination med bättre bränslen och effektivare fordon, långsiktigt kunna minska utsläppen till hållbara nivåer. Bostadsförsörjningen ska därför tydligare integreras med kommunens övergripande samhällsplanering och med miljöpolitiken, trafikplaneringen och näringslivets utveckling.

7 Ett sätt att minska behovet av transporter är att försöka bygga bort zoneringen mellan boende, handel, arbete och fritid och integrera fler funktioner i redan befintliga områden. En integration av fler funktioner i bostadsområden underlättar också vardagen för funktionshindrade, äldre, barn och de som inte är bilburna och minskar också behovet av offentliga tjänster och service. I första hand handlar det om en förtätning och utveckling av Märsta tätort och stadsdelen Valsta. En förtätning innebär dock att man måste vara aktsam om de gröna kilar som finns insprängda i dessa områden. De är viktiga som lekytor för de yngre och rekreationsplatser för vuxna, särskilt våra pensionärer. Inom Sigtuna stad är det av största vikt att få en utveckling inom detaljhandel, kollektivtrafiken och att parkeringssituationen kan lösas. Allt kan inte integreras av olika orsaker i t ex industriområden eller på Arlandaområdet. Till sådana områden bör kollektivtrafikssystemet utvecklas, vilket skulle bidra till att arbetspendlingens belastning på miljön minskar. Trafikplaneringsfrågan och miljöpolitiken måste aktualiseras och moderniseras på flera områden. 2.2 Främ ja u t v eck lin gen in om det ek on om isk a, sociala och tek n isk a om rådet Kommunen kan också strategiskt arbeta för att främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala respektive det tekniska området. Här har näringslivets utveckling en stor inverkan. Kommunen kan på ett strategiskt sätt arbeta för att förbättra villkoren för näringslivet och öka kommunernas konkurrenskraft för nya etableringar. Att det inom kommunen finns möjlighet för nya företag att etablera sig kan möjliggöra också en utveckling inom det sociala området. Ett utvecklat näringsliv innebär en efterfrågan på utbildning och fler arbeten både inom utbildnings- och tjänstesektorn. Med väl utbildade invånare förbättras de ekonomiska villkoren för kommuninvånarna. Fler integrerade arbetsplatser bidrar också till att människor kan utveckla sitt kontaktnät och ha en social förankring i sin miljö. Att det sociala kapitalet utvecklas innebär att kommunen kan utvecklas i ett vidare sammanhang. Att människor känner självtillit och har en bild av en positiv social miljö minskar i allt väsentligt negativt och kriminellt beteende. 2.3 In frastru k tu r och h ållbarh et Kommunen ska också strategiskt arbeta för att nödvändig infrastruktur integreras i bebyggelsen då nya bostadsområden tillkommer. Då nya markområden tas i anspråk för bebyggelse är förändringen bestående sekler framöver. Infrastrukturen och bebyggelseutvecklingen har också en relativt långsam och trög omloppstid jämfört med övrig utveckling, eftersom dess kostnader är så stora. Det är därför nödvändigt att integrera sådan infrastruktur i nya bostadsområden som framstår som långsiktigt hållbara.

8 3 BOENDE FÖR ÄLDR E 3.1 Befolk n in gsu tv eck lin g blan d de äldre Sigtuna kommuns befolkning växer men åldersgruppen över 65 år påverkas ännu inte i så stor omfattning. Vid årsskiftet 2010/2011 utgjorde den gruppen 14,9 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2016 är att andelen ökat till 15,1 procent. Allmänt är också att trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Andelen inom åldersgruppen 80 år och äldre ligger däremot stabilt och ökar endast från 3,1 procent till 3,4 procent fram till 2016, och en ökning kommer först efter K v arboen de - m öjligh et att bo k v ar i sitt h em En grundläggande trygghet för den enskilde är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balansoch/eller rörelsesvårigheter eller liknande. En viktig faktor är att även kunna vistas ute. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för trevåningsbebyggelse. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Enkla anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen under förutsättning att åtgärden är bidragsberättigad enligt gällande lagstiftning. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. Samtidigt sker en spännande utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. En klar och tydlig trend under senare tid är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som ser som möjlighet att bo kvar hemma även om det krävs relativt omfattande ombyggnadsåtgärder för att kunna klara det. Kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag visar därför en kraftig ökning, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särkilt vård- och omsorgsboende. En klar och tydlig trend under senare år är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som ser möjligheten att bo kvar hemma även om det krävs relativt omfattande ombyggnadsåtgärder för att kunna klara det. Kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag visar därför en kraftig ökning, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särskilt boende.

9 3.3 Ny produ k tion och t illgän gligh et Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Mellan ligger antalet planerade lägenheter inom ett intervall om cirka lägenheter per år. För närvarande finns en mycket stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns flera färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Inom flera av dessa nya bostadsområden har också viss exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga lägenheter för det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade lägenheter har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. 3.4 Sen iorboen de Inom Märsta och Sigtuna stad finns redan idag några exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. Oftast ingår i konceptet en del gemensamma utrymmen för samvaro, motion och liknande, utifrån utgångspunkten att de som bor i huset tillbringar mycket tid hemma och vill ha förutsättningar till aktiv social samvaro på hemmaplan. Ett läge nära kommunikationer och service är ofta viktigt. Det finns en efterfrågan på att bo i seniorboende och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. I Sigtuna stad finns två projekt för seniorboende under planeringsperioden Det är Rådmansängen och Ragvaldsbo. På Rådmansängen, före detta Sigtuna IP, finns nu en detaljplan framtagen som bland annat medför att 26 lägenheter i flerbostadshus i tre våningsplan med hiss planeras byggas. Planerad byggstart är 2012 och upplåtelseform blir hyresrätt. Vid Ragvaldsbo avses cirka 55 lägenheter uppföras som seniorbostäder i flerbostadshus varav 3/4 avses upplåtas med bostadsrätt och 1/4 med hyresrätt. Vid dessa bostadshus planeras ett vård- och omsorgsboende att byggas samt ett Seniorernas hus, en byggnad som ska kunna utnyttjas av boende i seniorbostäderna, vård- och omsorgsbostäder och intresseorganisationer exempelvis

10 pensionärsorganisationer. 3.5 Try ggh etsboen de Under senare år har en typ av boende, benämnt trygghetsboende, blivit vanligare och det syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad sker av hyresvärden. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, de kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det ska finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I trygghetsboendet får man hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet. Intresse finns för denna boendeform och på Arhem i Märsta kommer de första trygghetsbostäderna att stå klara efter ombyggnad under Hur efterfrågan kommer att utvecklas efter att de första trygghetsbostäderna står klara blir intressant att följa för att ge beslutsunderlag inför fortsatt utbyggnad. Under planeringsperioden är ambitionen att kunna utveckla trygghetsbostäder i det befintliga punkthuset på Arhem i Märsta (cirka 20 lägenheter), samt på Klockargården (18 lägenheter) och Lönngränd (20 lägenheter) i Sigtuna stad. De sistnämnda bostäderna fungerar redan idag egentligen på motsvarande sätt. I samband med omändringen av Klockargården kommer boende att erbjudas plats inom särskilt boende på annat ställe. I planerad nyproduktion under perioden planeras i övrigt trygghetsbostäder i anslutning till utvecklingen av både Valsta och Märsta centrum. Avsikten är att även erbjuda trygghetsbostäder i Rosersberg motsvarande 25 lägenheter, se tabell nedan. An tal platser i try ggh etsboen de Sigtu n a stad Lönngränd Klockargården Su m m a

11 Märsta Märsta Arhem Su m m a V alsta- R oserberg Rosersberg Valsta Su m m a Totalt Särsk ilt boen de När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende erbjuder kommunen plats inom vård- och omsorgsboende Särskilt biståndsbeslut behövs för detta. Detta är en boende- och vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Vård- och omsorgsboende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Idag finns en rad olika särskilda boenden inom Sigtuna kommun, men det finns behov av ytterligare platser på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av de särskilda boendeformerna de kommande åren framgår av nedanstående tabell och figur. An tal platser i särsk ilt boende (in k l. k ortv årsplatser) Sigtu n a stad Hemskogen Ragvaldsbo Klockargården Su m m a Märsta Ärlinghem Arhem Su m m a V alsta- Sten in ge Ymerplan Su m m a R osersberg 25 Totalt

12 Vi har markerat att vi i Rosersberg vill bygga ett mindre särskilt boende. Vi anser att man inte ska tvingas flytta in till kommunens centralort när man inte kan klara sig själv utan det ska finnas möjlighet att bo kvar i Rosersberg. I Sigtuna stad finns Hemskogen med sina 56 platser. Klockargårdens inriktning förändras från särskilt boende till trygghetsboende. Verksamheten i Tallskogen upphör under Det nya tillskottet i Sigtuna stad blir i Ragvaldsbo med möjlighet för 42 lägenheter. Detaljplanen är antagen i kommunfullmäktige och möjliggör nya platser för vård- och omsorgsboende. En första etapp om 21 lägenheter beräknas stå klar I Märsta finns Ärlinghem med sina 70 platser. Efter tillsyn av Arbetsmiljöverket framkom krav på en ombyggnation av Ärlinghems våtutrymmen. Totalt beräknas den utföras i etapper om 12 lägenheter i taget, vilket bedömas ta cirka 15 månader. Under den tiden behöver evakueringslägenheter ordnas. Planen är att utnyttja 12 lägenheter på Arhem. Det får som konsekvens att Klockargården i Sigtuna stad behöver användas som särskilt boende till dess att Ärlinghem är helt återställt. Arhem är föremål för ombyggnad vilket står klart under Efter ombyggnaden finns 44 platser i särskilt boende på Arhem. Det kommer att finnas en möjlighet att addera ytterligare ett 30-tal platser då behov uppstår. I Valsta öppnade under 2010 vård- och omsorgsboendet Ymer med 72 platser.

13 4 BOSTÄDER INOM HANDIK AP P OMSOR GEN OCH SOCIALP SYK IATR IN. 4.1 Allm än t Inom Sigtuna kommuns handikappomsorg är samtliga gruppbostäder och servicebostäder fullvärdiga lägenheter. Det vill säga de är utrustade med de grundläggande funktionerna som kök och badrum utöver sov- och vistelserum. 4.2 Han dik appom sorgen Bedömningen är att det under planeringsperioden finns behov av ytterligare en gruppbostad med färdigställande För att möta behoven och de demografiska effekterna bör den byggas som en fristående enhet. Solbrinken 5 Garnsviken 5 Vänorten 5 Trollberga 5 Arenberga 6 Brännbo 5 Odenbacken 6 Pilsbo 5 Dalen 6 Norrbacka 5 Sätuna 6 Södergatan 6 Valsta 5 Vikingavägen 5 Totalt Socialpsy k iatrin Socialpsykiatrins två gruppbostäder, Tilgärdet i Sigtuna stad och Stockholmsvägen i Märsta med tio bostäder vardera, motsvarar i stort sett behoven av regelrätta gruppbostäder. Ett eventuellt kommande behov kan lösas med ett antal mindre lägenheter som kan grupperas som serviceboende. Beräknat behov är 3-5 lägenheter per år där den boende kan erbjudas ett individuellt utformat kvalificerat boendestöd.

14 5 BOSTADSBYGGANDETS P ÅV ER K AN P Å FÖR SK OLA OCH SK OLA 5.1 In ledn in g I Sigtuna kommun är det en stor efterfrågan på bostäder och folk vill flytta till kommunen. Som tidigare nämnts har kommunen de senaste åren haft den högsta befolkningsökningen på många år. En viktig aspekt för familjer när de undersöker potentiella platser där de ska bosätta sig är om det finns en fungerande barnomsorg och om det finns tillgängliga platser i närområdet. Förskole- och skolkapacitet är då en viktig fråga att ha med i planeringsprocessen för nya bostadsområden och kommunen strävar efter att det för alla nya och befintliga invånare ska finnas barnomsorg inom närområdet till bostaden. Därför redovisas i detta kapitel hur redan pågående utveckling av bostäder samt de kommande årens planerade bostadsbyggande påverkar behovet av platser inom förskola och skola. Inom Sigtuna kommuns ansvarsområde för barn och ungdomar finns ett antal verksamhetsformer: förskola, skola, skolbarnomsorg, särskola, naturskola och kulturskola. Det omfattar ungefär barn och ungdomar i åldersspannet 1-15 år, vilket motsvarar cirka 20 procent av kommuninvånarna, som utnyttjar de olika verksamhetsformerna. I kommunen finns 47 förskolor och 20 skolor, och av dessa är 16 förskolor och fyra skolor i fristående regi. Barn- och ungdomsnämnden tar årligen fram en kapacitetsplan som utgör underlag för lokalplaneringen för dess verksamheter de kommande fem åren. Utifrån vad kapacitetsplanen visar på för trender tas förslag på lösningar fram i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av förvaltningschefer och tjänstemän från barn- och ungdomsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och komfast. Gruppen sammanträder regelbundet över året med målsättningen att diskutera och arbeta med att försöka förutse uppkommande problematik kring mark- och lokalfrågor, inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsområden, och lösa dessa. Som framgår av nedanstående tabell befinner sig befolkningen i åldern 0-15 år i stark tillväxt. Enligt framtagen prognos förväntas i befolkningen i de åldrarna växa med 16 procent mellan åren Ålder Totalt

15 Den starka befolkningstillväxten innebär att kommunen kommer att behöva en utökad kapacitet för både förskolan och skolan de närmaste åren. Enligt barn- och ungdomsnämndens kapacitetsplan behövs ett tillskott av cirka 400 platser i förskolan och 500 platser i skolan fram till Det är framför allt i områdena centrala Märsta och Valsta/Östra Steninge där behovet av platser i såväl förskola som skola väntas öka särskilt mycket. I följande delar i detta kapitel redogörs kapacitetstillgången kontra kapacitetsbehovet inom förskola och skola i kommunens olika stadsdelar. 5.2 Försk ola Enligt barn- och ungdomsnämndens kapacitetsplan ökar barnantalet allra mest i centrala Märsta och Valsta. Behovet av förskoleplatser väntas öka med 380 st de kommande fem åren. Detta behov föreslås mötas med en utbyggnad av förskolorna Vallmon i centrala Märsta och Orion i Östra Steninge. Därutöver föreslås nyetablering av förskolor i centrala Märsta och det nya området Märsta Port. I Steningehöjden har friskolekoncernen Pysslingen byggt en förskola med plats för 80 barn som tas i drift i januari I Sigtuna avvecklas den fristående förskolan i Granby (20 platser), och en ny kommunal förskola med fördubblad kapacitet (40 platser) byggs i Granby. Därutöver väntas ett antal fristående etableringar i de mer centrala delarna av Sigtuna slå upp portarna under perioden. Landsbygden består av skolorna Odensala och Skepptuna med tillhörande förskolor. Inom förskolan finns ett platsunderskott i Odensala. Det kommer att lösas genom en permanent utbyggnad av kapaciteten på Odensala förskola. I Skepptuna möter efterfrågan behovet av förskoleplatser. Dagens kapacitet och det framtida kapacietsbehovet visas i de följande tabellerna. Siffrorna gäller för augusti månad då de nya terminerna startar. Cen trala Märsta Platstillgång förskola Platsbehov förskola V alsta/östra Sten in ge Platstillgång förskola Platsbehov förskola Sten in geh öjden Platstillgång förskola Platsbehov förskola

16 Sigtu n a stad Platstillgång förskola Platsbehov förskola R osersberg Platstillgång förskola Platsbehov förskola Lan dsby gd Oden sala Platstillgång förskola Platsbehov förskola Sk epptu na Platstillgång förskola Platsbehov förskola Sk ola Årsk u rs F- 6 Som nämnts i inledningen behövs även en utbyggnad för skolår F-6 med cirka 500 platser under den kommande femårsperioden. Detta föreslås ske genom en utbyggnad av Eddaskolan och Steningeskolan, samt nybyggnad av en skola i centrala Märsta med cirka 500 platser, som även ersätter den nedgångna Centralskolan (med cirka 250 platser idag). I Steningehöjden etableras en skola med plats för cirka 100 elever under perioden, skolan ska sedan kunna byggas ut i etapper för att möta den ökande efterfrågan som är en följd av att stadsdelen utvecklas med ytterligare bostäder. I de övriga områdena, Sigtuna, Rosersberg och på landsbygden, omfattande Odensala och Skepptuna, är kapaciteten för barn i åldrarna för årskurserna F-6 i balans under hela perioden Cen trala Märsta Platstillgång skola Platsbehov skola V alsta/östra Sten in ge Platstillgång skola Platsbehov skola Sten in geh öjden Platstillgång skola Platsbehov skola Sigtu n a stad Platstillgång skola

17 Platsbehov skola R osersberg Platstillgång skola Platsbehov skola Lan dsby gd Oden sala Platstillgång skola Platsbehov skola Sk epptu na Platstillgång skola Platsbehov skola Årsk u r s 7-9 När det gäller skolår 7-9 behövs en utbyggnad av högstadiekapaciteten med cirka 80 platser i centrala Märsta. Som en följd av den eventuella nedläggningen av Centralskolan kommer det att finnas ett utökat behov för högstadieverksamheten, vilket innebär att en ny 7-9-skola med cirka 250 platser behöver byggas.

18 6 P ÅGÅENDE OCH FR AMTIDA P R OJ EK T I SIGTUNA K OMMUN Bland projekten finns flera nya, ännu icke detaljplanelagda eller beslutade områden. De ska ses som möjliga utvecklingsområden, men bör inte initieras förrän ny ÖP är beslutad. Projekt i Märsta Märsta Port Märsta Centrum Steningehöjden HSB Stationsgatan 75 Arhem 90 Övre Ekilla Valsta Backe 100 Valsta Centrum F.d.brandstationen 46 Västra Galaxvägen 20 Steninge Slottspark 240 Steninge trädgårdsallén Norrbacka Bureängen 80 Su m m a Projekt i Sigtuna Ragvaldsbo gård Tennistomten 11 Mjärden 5 Rådmansängen Garnet Björkbacka 4 Bostäder Til 3 Tufvassonstomtem 8 Norra Sigtuna Su m m a

19 Projekt på landsbygden Granby Eneby Herresta 9 5 Bärmö 20 Venngarn 9 Lövstaholm, Lunds gård 11 5 Kompletterande bebyggelse Su m m a Projekt i Rosersberg Västra Rosersberg Su m m a Appen dix 1 Besk riv n in g av by ggprojek t 1. Märsta Märsta P ort Genom att bygga bostäder i området mellan Kunskapens hus och Tingvalla kan stadsdelarna Valsta och Centrala Märsta knytas närmare varandra. Området ska förutom bostäder också innehålla servicelokaler av olika slag. Områdets trafikförsörjning omplaneras nu varefter förnyad utställning kommer att ske. Märsta cen tru m I samband med omdaningen av Märsta Centrum med kommersiella lokaler, bibliotek och konsthall inrättas cirka 175 bostäder. Viktigt här är att området får en bra koppling till Märsta station. Sten in geh öjden Väster om Valsta fortsätter den påbörjade byggnationen i takt med efterfrågan.

20 Arh em I samband med moderniseringen av Arhems vård- och omsorgsboende finns nya förutsättningar för kompletterande bebyggelse. Dagens befintliga punkthus kommer att bli kvar som trygghetsboende. Det planeras för tre nya punkthus med 90 nya bostäder. Öv re Ek illa Ett nytt bostadsområde med blandade upplåtelseformer i anslutning till norra Ekilla planeras för ca 110 bostäder. HSB Station sgatan Före detta Konsumbutiken norr om Stationsgatan har rivits och ska ersättas med ett bostadshus med ca 42 lägenheter. Byggnaden planeras som ett punkthus med ca 15 våningar. V alsta Cen tru m Valsta centrum upprustas och utvecklas. Detta tillsammans med byggandet av ett antal nya lägenheter tillsammans med annan verksamhet kommer att höja attraktiviteten av området. Ca 120 lägenheter planeras. F.d. Bran dstation stom ten Vid Stationsgatan där brandstationen tidigare låg ska flerbostadshus uppföras. Sten in ge Slottspark Vid Steninge slott planeras för ett nytt bostadsområde med hög kvalitet där utformning och områdets miljö ska utgöra en extra attraktivitet. V alsta Back e I Valsta backe i närheten av projektet Märsta Port planeras ett antal punkthus med ca 100 bostäder. Samma synpunkter på karaktär gäller som för Märsta Port. Ö Sten in ge/trädgårdsallén Söder om trädgårdsallén och väster om Östra Steninge planeras ett nytt bostadsområde med ca 50 småhus. Norrback a Området som är i behov av upprustning och modernisering ska också utvecklas genom förtätning och påbyggnad. Ca 300 nya lägenheter beräknas utvecklingen av området kunna inrymma i blandade upplåtelseformer. Bu reän gen I Valsta söder om Valstavägen är avsikten att pröva förutsättningarna för att bygga ca 80 lägenheter med blandad upplåtelseform.

21 2. Sigtu n a Mot bakgrund av den stora inflyttningen i Sigtuna stad de senaste 10 åren bör ingen större expansion planeras förutom nu beslutade ( Rådmansängen, Ragvaldsbo) innan en ny översiktsplan tagits fram. I huvudsak ska man inom det centrala området av Sigtuna stad undvika ytterligare bebyggelse. Detta med hänsyn till att området har ett kulturhistoriskt värde av riksintresse. För att redan planerad utveckling av bostadsbebyggelsen ska få tillgång till näraliggande servicefunktioner ska ett handelsområde med drivmedels och livsmedelsförsäljning etableras vid Pilsbo samt framtida utbyggnad med bostäder norr om Pilsbo och väster om Uppsalavägen. R agv aldsbo Utöver det särskilda boendet som planeras byggas vid Ragvaldsbo avses också tillkomma ca 55 lägenheter i flerbostadshus med inriktning mot seniorboende. R ådm an sän gen På platsen för nuvarande Sigtuna IP har uppförandet av 50 bostäder påbörjats. Såväl flerbostadshus som småhus. Inom området ska även en skolidrottsplats inrymmas. P ilsbo På f.d. tennistomten kan ca 11 bostäder som radhus byggas. Norra Sigtu n a Norr om Pilsborondellen och väster om Uppsalavägen planeras ett nytt bostadsområde med varierande upplåtelseformer. Ca 100 bostäder i en första etapp tillsammans med en handelsplats närmast Pilsborondellen. Mjärden I Thilsjöområdet vid Björkbacka planeras 5 tomter för självbyggeri. Öv rigt Kompletterande bebyggelse med småhus planeras i Til, på Tufvassontomten och i Björkbacka. Totalt ca 15 bostäder 3. R osersberg Totalt medger Västra Rosersberg en utbyggnad av ca 350 lägenheter med varierande hustyper och upplåtelseformer i ett långsiktigt utbyggnadsperspektiv.

22 Området kan byggas ut i etapper baserat på kommande översiktsplan samt Länsstyrelsens bedömning av flygbullersituationen i Västra Rosersberg. 4. Lan dsby gden En utbyggnad på landsbygden i några områden samt enstaka kompletterande nybyggnation planeras där hänsyn ska tas till de kultur- och naturmiljöfrågor av riksintresse som finns. En eby På sikt bör en planberedskap finnas för att öppna upp ett område vid Eneby för företrädesvis självbyggeri. I ett första skede kan ca 50 tomter tas i anspråk men området kan senare utvecklas ytterligare. Granby I anslutning till befintlig bebyggelse i Granby, den västra delen av Sigtunahalvön, byggs nu successivt cirka 50 småhus. Löv stah olm, Lu nds gård I anslutning till befintlig bebyggelse planeras ca 11 bostadshus som ska samverka och fungera tillsammans med hästanknutna verksamheter. Herresta Här finns nu möjlighet att bygga 9 bostäder varsamt inplanerade tillsammans med befintlig bebyggelse. Bärm ö Vi vill peka på ett framtida område som kan öppnas upp i västra delen av kommunen med bebyggelse av småhus. Öv rigt Kompletterande bebyggelse om ca 30 bostäder per år planeras tillskottet bli på landsbygden. Märsta den 17 november 2011 Henrik Kelfve (M) Oppositionsråd