En bok om ett av vår framtids viktigaste arbetsredskap.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En bok om ett av vår framtids viktigaste arbetsredskap."

Transkript

1 En bok om laser

2 En bok om ett av vår framtids viktigaste arbetsredskap. 2

3 Kostnadseffektiv bearbetning av stål. För att kunna tillgodose marknadens behov av effektiv bearbetning av stålprodukter har Häfla Bruk investerat i den modernaste lasertekniken. Anledningarna till detta är flera. Laserskärning är en mycket kostnadseffektiv bearbetning av stål. Den används för såväl tjocka som tunna material och fördelarna jämfört med traditionell stansning är flera: Effektivare utnyttjande av materialet eftersom figurerna anpassas till varandra på plåten. Kostnaden för stansverktyg försvinner. Risken för skador på materialet från stansverktyget elimineras. Man kan skära figurer och former som ingen annan teknik klarar. Man kan arbeta direkt från Cad-ritningarna i datorn. Kapaciteten är överlägsen andra tekniker. För Häfla Bruk är satsningar på ny teknik en självklarhet och laser är vår framtids kanske viktigaste arbetsredskap. Häfla Bruks AB 3

4 En bakgrund med tradition. 4

5 Häfla Bruk har en historia som sträcker sig tillbaka till år 1682 då landshövdingen Jacob Henriksson Flemming fick tillstånd att tillverka 300 skeppund smidbart järn vid Häfla Övre Bruk. Trots krisen i den svenska järnhanteringen under 1800-talet kunde Häfla Bruk behålla sin småskalighet och överleva in i nutiden. Den ursprungliga hammarsmedjan var i drift i 242 år och finns ännu kvar som ett byggnadsminne. Stångjärnshammaren är landets enda bevarade från denna tid. Skeppund, (troligen av medellågty. schippunt, av schip»skepp«och punt»pund«), viktenhet enligt 1665 års system. För viktualier, främst livsmedel, var 1 skeppund (v 170,0 kg) = 20 lispund = 400 skålpund. För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (v 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark. (Fakta från Nationalencyklopedin). Häfla Bruks AB 5

6 En framtid med innovation. 6

7 I dag är Häfla Bruk en modern industrianläggning med tillverkning av stålprodukter till byggnadsindustrin. Utvecklingen är stark och förutom att investera i nybyggda lokaler så satsar företaget på att utveckla maskinparken. Man arbetar med den modernaste tekniken när det gäller plåtbearbetning och laserskärning. Dels för att försörja den egna produktionen av bland annat trappor, garageinredningar och förrådsinredningar, men också för att kunna erbjuda kunderna bästa möjliga förutsättningar för legoproduktion. Hävla, ort i Finspångs kommun, Östergötland (Östergötlands län), 25 km norr om Finspång. I Hävla finns det industrihistoriska minnesmärket Häfla Hammarsmedja, som grundades Finspång, [fi n-], tätort och centralort i Finspångs kommun, Östergötland (Östergötlands län); inv. (2000). Finspång, som ligger n.v. om sjön Glan, är gammal bruksort med betydande industriverksamhet. Bland företagen märks SSAB Tunnplåt AB, Alstrom Power och SAPA AB. (Fakta från Nationalencyklopedin). Häfla Bruks AB 7

8 8 Att använda ljus som ett verktyg.

9 Tekniken att använda laserljus har funnits i nästan ett halvt sekel, men ändå känns det som om vi blickar in i framtiden varje gång ordet laser kommer på tal. Det finns ett spänningsmoment i detta ord som används i så många olika sammanhang. Vi använder laser både till att skära i fartygsplåt och operera våra ögon. Med laser kan vi mäta avståndet till månen, spela musik i vår CD-spelare och läsa av priset på köttfärsen i ICAbutiken. Men vad är egentligen laser? En spännande ljuseffekt i Star Wars-filmerna eller ett operationsverktyg med stor precision, oavsett om det handlar om att bygga fartyg eller om avancerade medicinska operationer? Och varför kan man skära plåt med laserljus, men inte med ljuset från en vanlig glödlampa? Häfla Bruk använder laser i sin dagliga produktion och vi vill i den här boken berätta lite om hur laser fungerar och dess olika användningsområden. När du läst boken, vet du lite mer om ett av de bästa och mest effektiva verktygen inom tillverkningsindustrin. På köpet har du fått veta lite mer om skeppund, titan och vindsurfing. Trevlig läsning. Häfla Bruks AB 9

10 10 Varde ljus.

11 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade:»ljus, bli till!«och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. (Första Moseboken) Häfla Bruks AB 11

12 12 Ljus är vågor som syns.

13 Det som vi uppfattar som ljus är en form av elektromagnetisk strålning. Det finns många olika sorters elektromagnetisk strålning men gemensamt för dem alla är de består av energi som överförs som en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält. Det är stora skillnader mellan de olika typerna av elektromagnetisk strålning. Våglängderna för långvågsnavigation är sex kilometer och privatradio 10 meter. FM-bandet och TV1 har en våglängd på tre meter medan TV2 har våglängden sex decimeter. Röntgenstrålar har korta våglängder och strålning från exempelvis radonhus och kärnreaktoravfall har ännu kortare våglängder. Det är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet nanometer vi uppfattar som ljus. En nanometer är inte längre än en miljarddels meter. Många vågor på en meter för lite ljus alltså. Elektromagnetisk strålning, strålningsfenomen i vilket energi överförs som en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält (elektromagnetiska vågor). Strålningens växelverkan med materia sker genom utbyte av kvanta, fotoner. Elektromagnetisk strålning karakteriseras av tre storheter: energi (frekvens, våglängd), utbredningsriktning och polarisation. (Fakta: Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 13

14 14 Våglängden avgör ljusets färg.

15 Om vi betraktar ljus som en vågrörelse så är det frekvensen på vågrörelsen som bestämmer ljusets färg. Vi känner igen färgspektrat från regnbågen där rött har längst våglängd. Därefter följer orange, gult, grönt, blått, indigo och violett med kortast våglängd. Dessa färger befinner sig inom det frekvensområde som vi människor uppfattar som ljus. På varsin sida om detta färgspektra finns infraröd och ultraviolett. Elektromagnetisk strålning som vi inte kan se. Infrarött ljus används bland annat till TV-fjärrkontroller, den ultravioletta strålningen används till exempel vid solarier. Fjärrkontroll. Vid fjärrstyrning av TV/video skickas en order i form av en digital signal, modulerad på en bärvåg av infrarött ljus, från en sändare, kallad fjärrkontroll. Ordern kan t.ex. vara att öka ljudvolymen eller byta kanal. En speciell mottagare för ljus, som sitter på TV:n/videon, avkodar ordern och verkställer den. Den digitala överföringen tillåter att ett mycket stort antal olika order kan utföras. (Fakta: Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 15

16 16 Inget rör sig snabbare än ljuset.

17 Redan år 1676 lyckades den danske astronomen Ole Rømer mäta ljusets hastighet genom att observera Jupitermånen Ios förmörkelser jämfört med Jordens läge i förhållande till Jupiter. Genom århundradena förfinades metoderna tills den Internationella Unionen för Mått och Vikt år 1983 definierade måttenheten en meter som den sträcka ljuset tillryggalägger i tomrum på 1/ sekund. Ljusets hastighet är alltså lite drygt en miljard kilometer i timmen. Enligt relativitetsteorin kan ingen energi överföras med högre hastighet än ljusets. Jorden rör sig runt solen med en hastighet av kilometer i timmen. Skulle denna drygt 937 miljoner kilometer långa sträcka göras med ljusets hastighet skulle varje år vara cirka 56 minuter långt. Nästan en kvart för varje årstid alltså. Relativitetsteorin, fysikalisk teori som beskriver rummets och tidens egenskaper. Den formulerades av Albert Einstein och utgör ett av den moderna fysikens fundament som starkt har påverkat vår vetenskapliga världsbild. Enligt relativitetsteorin finns en högsta möjlig hastighet som är ljusets hastighet i vakuum, c. Vidare beror tidsintervall mellan händelser, liksom avstånd i rummet, på den relativa hastigheten mellan observatör och det observerade. Klockor i rörelse går långsammare än klockor i vila, och föremål i rörelse förkortas i rörelseriktningen. Den som återvänder efter en rymdfärd har åldrats mindre än de som stannade kvar på jorden. Relativitetsteorin säger också att massa, m, är en form av energi, E, som kan omvandlas till andra energiformer enligt formeln E=mc 2. (Fakta: Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 17

18 Ljuset sprids, bryts, reflekteras eller absorberas. 18

19 Olika saker händer när ljus möter materia processer som har fått stor användning både inom naturvetenskaplig forskning och i tekniska tillämpningar. Att ljuset sprids är det vanligaste fenomenet. Solnedgångens röda och himlens blå färg uppstår när ljuset träffar luftmolekyler och andra små partiklar i atmosfären. Havets blå färg kommer framför allt från reflekterat himmelsljus. Består luften av damm eller vätskepartiklar får vi en grå himmel. När ljus passerar från ett medium till ett annat kan det brytas, reflekteras och polariseras. Ljusets brytning i ett prisma och regnbågens färgskiftningar är exempel på detta. Ljuset kan också absorberas vilket innebär att ljusets energi tränger in i och upptas av den mötande materian. Klorofyll samlar exempelvis upp ljusenergi och ser till att växter blir gröna. Klorofyll, (fr. chlorophylle, av grek. chlaro s»gulgrön«,»ljusgrön«och phy llon»blad«), sammanfattande namn på de gröna föreningar som deltar i fotosyntesen i växter, alger, cyanobakterier och andra fotosyntetiska bakterier. Alla organismer som utvecklar syrgas genom fotosyntesen innehåller klorofyll a. Växter innehåller dessutom klorofyll b. Klorofyll b deltar genom att samla upp ljusenergi och avge till klorofyll a. Fotosyntes, (nylatin photosy nthesis), den process genom vilken växter, alger och fototrofa bakterier omvandlar ljus till kemiskt bunden energi. (Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 19

20 20 Den oorganiserade glödlampan.

21 Foton är den minsta mängden elektromagnetisk strålningsenergi och vanligt ljus består av fotoner. Ljus från exempelvis glödlampor är inkoherent. Det betyder att många olika ljusfotoner oorganiserat sprids i många riktningar samtidigt. Ljuset från en glödlampa består av många färger med olika frekvenser som tillsammans bildar ett vitt ljus. Detta ljus uppfattas också som suddigt på lite avstånd och dess styrka mattas av relativt snart. Glödlampor omvandlar bara ungefär en tiondel av den elektriska energin till ljus. Resten blir värme. Lysrör däremot gör ljus av ungefär hälften av elströmmen. Därför är de billiga i drift. Det finns numera lysrörslampor som har samma fattning som glödlampor och kan användas på samma sätt. (Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 21

22 22 Det organiserade laserljuset.

23 Laser är en förkortning för Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation. Översatt till svenska blir det ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning. Dessa två processer, ljusförstärkningen och emissionen (utsändandet) av strålning är gemensamt för alla lasertyper. Lasern genererar ett extremt rent ljus med en enda våglängd. Jämför med glödlampans många olika frekvenser. Ljuset från lasern är också koherent, ljusfotonerna är identiska och svänger i takt och fas samtidigt som de sprids i en gemensam riktning. Energin som denna laserstråle levererar mäts med enheten watt. Laserljus finns som högeffekts- och lågeffektslaser och ljuset kan vara av alla färger, men även osynligt. Häfla Bruks AB 23

24 Lasertekniken är ett halvt sekel gammal. 24

25 Redan Einstein på sin tid var inne på teorier som kom att lägga grunden för dagens laserteknik. Det var dock inte förrän 1960 som laser först visades upp då amerikanen Tomas Maiman demonstrerade sin rubinlaser. Man fick fram en intensiv röd blixt ur en rubinstav och den första lasern hade sett dagens ljus. Efter rubinlasern kom gaslasern och på senare tid halvledarlasern eller diodlaser, den i dag mest använda lasertypen. Vi kan alltså tacka Einstein för att snabbköpskassörskan så snabbt kan få reda på vad ett halvt kilo köttfärs kommer att kosta oss. Rubinlaser, kristallaser med kromjonerna i rubin som aktivt medium. Gaslaser, lasertyp där det aktiva mediet utgörs av en atomär eller molekylär gas. Gaslasrar av olika slag utnyttjar i allmänhet en elektrisk urladdning för pumpprocessen. Höga pulsenergier eller kontinuerliga uteffekter på upp till kilowattnivåer kan uppnås. Diodlaser, halvledarlaser, diodliknande halvledararrangemang med dopat material i vilket laserverkan kan uppkomma. Diodlasrar används i varje CDspelare, i streckkodsläsare i snabbköpskassor m.fl. vardagliga tillämpningar. Färgämneslaser, våglängdsvariabel laser där det aktiva mediet utgörs av ett organiskt färgämne. Bland tillämpningsområden kan nämnas kemisk analys, undersökningar av atmosfärens luftföroreningar med laser-radar (lidar) och laserbaserad isotopseparation. (Fakta från Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 25

26 Så fungerar en laser. Glastub 100% reflekterande spegel STRÅLNINGSMEDIUM Gas in (ex. Helium/Neon) Metallplatta, fungerar som katod för att leda elektricitet till gasblandningen Delvis transparent spegel Laserstråle ENERGIKÄLLA Elektrisk ström tillförs. När energi tillförs avger katoden en elektrisk urladdning som ger upphov till en spontan emission (utsändande av strålning) som i sin tur bidrar till den stimulerade emission som åstadkoms i förstärkaren. FÖRSTÄRKARE Laserresonator eller laserkavitet. Glasrör med speglar i varje ände. Ljuset förstärks varje gång det studsar mellan speglarna Laserstrålen som pressas ut genom den delvis transparenta spegeln består av fotoner med samma frekvens, därav den rena färgen. Fotonerna är också identiska och svänger i takt (de är koherenta) vilket gör ljusstrålen intensivare och den når betydligt längre utan att förändras jämfört med vanligt ljus. 26

27 Oavsett vilken typ av laser man använder så består den av en energikälla, ett strålningsmedium och en förstärkare. Bland gaslasrar är exemplevis en blandning mellan helium och neon ett vanligt strålningsmedium. Energikällan kan vara vanlig ström och förstärkaren utgörs av två speglar. Lasern kan liknas vid en glastub fylld med gas. Glastubens ändar är täckta med flata parallella speglar, varav den ena är delvis transparent. När energi tillförs avges en elektrisk urladdning som ger upphov till en ljusstråle (en spontan emission). Denna ljusstråle bidrar till en stimulerad emission, fler identiska parallella ljusstrålar skapas. Ljusförstärkningen framställs genom att fotonerna studsar fram och tillbaka mellan speglarna samtidigt som de ger upphov till nya stimulerade emissioner. Efter ett dussintal varv mellan speglarna har flera miljarder fotoner bildats med sådan stor energi att de bildar en stråle som tränger igenom den delvis transparenta spegeln. På mindre än en miljondels sekund har energin som tillfördes omvandlats till en intensiv laserstråle. Häfla Bruks AB 27

28 28 Ett ljus med styrka.

29 En laserstråle är ett ljus med två viktiga egenskaper det är koherent och monokromt. Det vill säga att ljusstrålarna är parallella och de har samma våglängd. Medan vanligt ljus blir suddigt på håll så sprider laserljuset inte ut sig på samma sätt. Att ljusstrålarna är parallella är viktigaste anledningen till laserljusets styrka. Laserstrålar som inte drar mer ström än vanliga glödlampor kan användas för att skära och bearbeta material. Är laserljus farligt för ögat? I en handhållen scanner sitter en så kallad laserdiod som sänder ut rött ljus. Det är dock ett mycket svagt laserljus och synen skadas inte, om man inte på nära håll riktar scannern mot ögat. Inte heller ljuset från en laserpekare är farligt. Laserljus kan vara skadligt, eftersom det är långt mer koncentrerat än vanligt ljus, men på avstånd sprids laserljus som annat ljus och blr därför mindre farligt. Innehåller luften damm eller andra små partiklar, kommer de ytterligare att bidra till spridning av ljuset. Dessutom är ögat utrustat med det som kallas skyddsreflex och därför kommer man oundvikligen att titta bort om man bländas av en lasetstråle. Ur säkerhetssynpunkt skiljer man mellan fyra klasser av laserljus och ljuset från scannrar och pekare hör till de låga klasserna. Endast lasrar i klass 4 kan på allvar skada synen, men då är det också fråga om verktyg som används vid operationer eller svetsning. (Fakta från Illustrerad Vetenskap) Häfla Bruks AB 29

30 30 Laser inom vetenskapen.

31 Vetenskapen är i dag beroende av lasern. Stora avstånd kan mätas upp med liten felmarginal och laser kan också användas för att undersöka kemiska reaktioner. Exempelvis kan jordbävningar med stor sannolikhet förutses genom observationer av kontinenternas olika rörelser. Dessa observationer sker med hjälp av laserljus som studsas på reflektorbärande satelliter. Jämförelser med tidigare signaler visar förändringar i kontinenternas positioner. Avståndet mellan jorden och månen mäts med hjälp av laserljus som reflekteras mot en spegel som de första astronauterna på månen placerade där. Tiden det tar för det utsända ljuset att återvända multipliceras med ljushastigheten och avståndet registreras. Atmosfärforskare använder laser för att undersöka atmosfärens sammansättning, föroreningarnas transport, temperaturer och vindar. Tekniken bygger på att ljuset sprids och reflekteras olika för olika ämnen. Laserljus avslöjar också i detalj hur molekyler är bundna, böjs, vibrerar och roterar. Den informationen kan ge oss klarhet i kemiska reaktioner. I någon form kommer lasertekniken till användning inom all avancerad forskning. Häfla Bruks AB 31

32 32 Laser inom medicinen.

33 Tidigt insåg man att lasern kunde bli ett viktigt medicinskt verktyg. I dag använder man den på flera sätt inom sjukvården. Man kan utnyttja den infraröda laserstrålens värmeutveckling och skära med den i vävnad. Med lasrar som utsänder kraftiga pulser kan man förgasa vävnad, en metod som är viktig inom ögonkirurgi. Med andra typer av lasrar kan man behandla hudmissfärgning och ta bort vårtor och tatueringar. Laser används också inom tandvården, och dessutom bland annat till att avlägsna tumörer, binda ihop blodådror och nerver och till att avlägsna njursten. Medicinsk laser. Det finns många olika typer av medicinsk laser: Högeffektslaser används ofta för att skära, koagulera samt förånga vävnad. Gruppen kallas också kirurgisk laser eftesom den kan ersätta skalpellen hos en kirurg. Lågeffektslaser (LLLT Low Level Laser Treatment) används för att stimulera cellers funktion. Den biologiska effekten är inte termisk som oftast är fallet hos kirirgisk laser. Det rena ljuset hos en laser orsakar en fotokemisk reaktion i cellerna. Laserns ljus absorberas av cellerna vilket stimulerar till ökad produktion av energiföreningar och bidrar till att cellens ursprungliga funktion återställs, att smärta lindras och att läkning kan påskyndas. En lågnivålaser är speciellt effektiv på de delar av kroppen där cellerna utsätts för stress. (Fakta från European Clinic) Häfla Bruks AB 33

34 34 Laser inom industrin.

35 Inom industrin används laser till såväl produkter som processer. Informationen på en CD-skiva både lagras och läses med hjälp av laser. Tusentals spår med gropar motsvarande ettor och släta partier motsvarande nollor avläses med hjälp av laserstrålen. Den omvandlar informationen till digital data. Den digitala informationen som transporteras via fiberoptik sänds med hjälp av laser där ettor motsvarar en puls och nollor inget ljus över huvud taget. Vapenindustrin använder lasern ibland annat målsökande robotar och bomber medan kärnkraftindustrin använder högenergilaser till att framställa kärnreaktorbränsle. Uran 238 berikas till användbart uran 235 genom att energi i form av laserljus tillförs. Vid byggnation och inom lantmäteriet används laser som mätinstrument. Tekniken är samma som den som rymdforskarna använder för att mäta avståndet till månen. Inom bil- och metallindustrin används lasern till att svetsa och skära olika metalldelar. En kraftig och intensiv laserstråle kan till och med smälta samman metallstycken. Häfla Bruks AB 35

36 36 Olika typer av laser.

37 Laser är alltså en optisk strålkälla som producerar ljusstrålar med energi som kan koncentreras till en sådan intensitet att den kan utnyttjas som redskap inom en mängd områden. De viktigaste för materialbearbetning är att strålen är parallell och att ljuset har en bestämd våglängd. Andra egenskaper av vikt är exempelvis uteffekt, energifördelning i strålen och pulsbarhet. Lasern benämns vanligen efter vilken typ av lasermedium som används. Koldioxidlaser, neodymlaser och helium-neonlaser är några av de vanligaste benämningarna. Inom de olika användningsområdena utnyttjar lasern effekter från några milliwatt till flera tiotals kilowatt. Koldioxidlaser, kontinuerlig eller pulsad gaslaser som arbetar i det infraröda området. Neodymlaser, laser vars aktiva medium är trevärda neodymjoner inbäddade i speciella kristallmaterial, t.ex. yttrium-aluminium-granat (YAG), eller i glas. Lasern, som kan vara pulsad eller kontinuerlig, emitterar strålning vid ca 1 λm våglängd. Helium-neonlaser, typ av gaslaser. Kontinuerlig laserverkan erhålls genom att en urladdning (typiskt V, 10 ma) drivs genom ett glasrör innehållande en förtunnad gasblandning av helium och neon (totaltryck ca 100 Pa). Metastabila atomtillstånd i heliumatomen alstras, och via kollisioner överförs deras energi till neonatomer. Då dessa genom stimulerad emission övergår till lägre liggande energitillstånd uppkommer laserverkan inom den av två speglar bestående laserkavitet som innesluter urladdningsröret. Uteffekten är oftast ett fåtal mw, i undantagsfall upp till 100 mw. (Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 37

38 38 Laserbearbetning med hög precision.

39 Om laserljuset fokuseras på en yta så kan den höga energiintensiteten användas till att bearbeta materialet som då förångas. På så sätt kan man skära konturer i stålplåt, men metoden kan användas även på andra svårbearbetade material som exempelvis keramik. Fördelen med tekniken är framför allt att den ger ett finare snitt (0,025 till 0,5 millimeter) och mindre värmepåverkan i arbetsmaterialet. Till fördelarna hör också bland annat att skärriktningen kan ske i alla tänkbara kombinationer av x- och y-led vilket skiljer metoden från andra där man använder knivar eller sågar. Bräckliga eller tunna delar kan skäras utan fixering. Förutom skärning används laser inom industrin också till bland annat svetsning och materialhärdning. Laserbearbetning, fokusering av laserljus på en yta så att den höga energiintensiteten kan användas till att bearbeta (förånga) materialet. Metoden används inom verkstadsindustrin för att skära t.ex. stålplåt till olika konturer. Den ersätter ofta konventionell gasskärning och ger finare snitt och mindre värmepåverkad zon i arbetsmaterialet. Med laserbearbetning kan även vissa annars svårbearbetade material, t.ex. keramer, skäras. Lasersvetsning, svetsmetod för tunnare metall och plast där erforderligt svetsvärme genereras av en högenergilaser. Lasersvetsning ger svetsförband med mycket hög precision och är en metod på snabb frammarsch. Laserhärdning, användning av laserljusets höga energiinnehåll för att ge metaller önskade ytegenskaper. Med denna metod kan tunna ytskikt snabbt hettas upp och kylas av, varvid materialet härdas. (Fakta från Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 39

40 Lasersvetsning. 40

41 Under senare år har tekniken att svetsa med hjälp av laser utvecklats. Fördelarna jämfört med traditionell svetsning är flera; minskade värmeskador större precision, inget tillsatsmaterial och det är lättare att svetsa på svåråtkomliga ställen. Lasertekniken används från mikrosvetsning av elektronik till svetsning av tunga maskindetaljer. Lämpligt att lasersvetsa kan vara detaljer i rostfritt eller härdat material, komponenter som kräver hög precision och svetsning i normalt svårsvetsat material som till exempel tantal, titan, zirkonium etcetera. Tantal, efter grekiska mytologins Tantalos, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 5, besläktat med vanadin och niob, kemiskt tecken Ta. Titan, namngivet efter titanerna, i grekisk mytologi tolv odödliga barn till Uranos (Himlen) och Gaia (Jorden), grundämne, lättmetall, homolog till zirkonium och hafnium i periodiska systemets grupp 4 (titangruppen), kemiskt tecken Ti. Titan är en stålglänsande metall. Den kan lätt bearbetas vid rumstemperatur till folie, tråd och rör. Metallen används i flygplan, rymdfarkoster, flygmotorer och fartyg (särskilt ubåtar) och som behållare för utbränt kärnbränsle. Används även till smycken tillsammans med silver och guld. Zirkonium, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 4, titangruppen, kemiskt tecken Zr. (Fakta från Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 41

42 Andra användningsområden för laser inom industrin. 42

43 Lasermärkning finns inom de flesta industribranscher. Lasergravering kan användas för exempelvis tillverkning av verktyg för tillverkning av modellbilar och modelltåg. Borrning med hjälp av laser är vanlig framför allt inom flyg- och rymdindustrin med dess krav på avancerad och rationell bearbetning av motorkomponenter. Laser är också utmärkt för tillverkning av prototyper i plast eller metall, en tillverkning som ofta är speciell och sker i korta serier. Rymdteknik, teknik för att bygga och sända upp bemannade och obemannade farkoster i rymden i syfte att utnyttja eller utforska den. Rymdfart, färd med bemannad eller obemannad rymdfarkost mellan himlakroppar eller i kretsbana kring dem. Mer än 250 personer har gjort rymdfärder. Den första bemannade genomfördes av Sovjetunionens Jurij Gagarin 12 april 1961 och inledde ett intensivt skede av bemannad rymdfart som kulminerade med den amerikanska landningen på månen med Apollo 11 i juli 1969 och de därpå följande fem månfärderna. Tolv personer har varit på månen. (Fakta från Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 43

44 Laserskärning så går det till. Laserljus Lins Skärgas Skärmunstycke Fokus för laserstrålen Skärgasstråle Smält eller stelnat lager Arbetsstycke Skärriktning Snittskåran Slaggstråle (järn och järnoxid 44

45 Internationellt används laser inom industrin för skärning, märkning, svetsning och mikrobearbetning. Verksamheten i Sverige domineras av skärning framför allt i metaller. Skärning av tjockt material där den praktiska gränsen för stålplåt ligger på cirka 25 millimeter. Skärningen går till så att laserstrålen, med hjälp av speglar eller fiberoptik riktas mot skärhuvudet. Där fokuseras den via en lins till en liten punkt nära ytan på arbetsstycket. Den intensiva ljusstrålen smälter eller förångar materialet i den exponerade punkten och ett smalt snitt bildas när arbetsstycket flyttas åt sidan. Ett bra lasersnitt har bra rätvinklighet, hög ytjämnhet och saknar skägg i underkanten. I och med att den värmepåverkade zonen i materialet är smal får detaljerna små deformationer. Laserskärning är en kostnadseffektiv process med låga drifts- och handhavandekostnader där flexibiliteten och precisionen är maximal. Materialutnyttjandet är högt eftersom detaljerna taggas in i varandra. Vinsterna med att skära med laser gör den till ett attraktivt alternativ jämfört med traditionella skärande metoder. Häfla Bruks AB 45

46 46 Olika typer av skärgas.

47 I skärhuvudet, mellan linsen och arbetsstycket, finns en gaskammare med ett munstycke placerat ovanför arbetsstycket. Munstycket ger ett gasflöde som är koaxialt med laserstrålen. Skärgasen som tillförs laserstrålen är oftast syrgas, luft eller kvävgas/argon och den har flera uppgifter. Den skyddar fokuseringslinsen från materialstänk och blåser bort smält och förångat material. Används syrgas förstärks skärprocessen genom oxidering och förbränning av det upphettade materialet. Används kvävgas skyddas arbetsstyckets snittytor mot oxidation. Valet av skärgas beror på vilket material som ska skäras, krav på snittkvalitet, skärhastighet och produktionsekonomi. Syre, (en försvenskning av fr. oxygène, jfr oxygen), oxygen, gasformigt grundämne hörande till syregruppen (kalkogenerna) i periodiska systemets grupp 16, kemiskt tecken O, som syrgas O 2. Kväve, nitrogen, gasformigt grundämne i periodiska systemets grupp 15, huvudbeståndsdel i atmosfären, kemiskt tecken N, som kvävgas N 2. (Fakta från Nationalencyklopedin) Häfla Bruks AB 47

48 Val av skärgas. 48

49 Oxygen är den dominerande gasen för skärning av kolstål. Materialet reagerar med gasen på så sätt att ökad värme uppstår och genom den reaktionen kan en hög skärhastighet uppnås. Nackdelen är oxiderade snittytor vilket kan ställa till problem vid exempelvis pulverlackering. Nitrogen reagerar inte med materialet och används därför vid skärning av rostfritt stål. Skärhastigheten är lägre, men snittytorna blir renare utan oxidbeläggningar, vilket är nödvändigt för att förhindra rost i det rostfria materialet. Nitrogen kräver högre lasereffekt än oxygengas vilket större åtgång av såväl gas som energi. Argon används ofta vid skärning av metaller som titan och zirkonium. De reagerar häftigt i kontakt med oxygen och är känsliga för kontakter med nitrogen. Ställs speciella krav på snittkvaliteten kan man använda blandningar av gaser. Nitrogen och hydrogen ger en jämn snittyta i eloxerat aluminiummaterial. Nitrogenoxygenblandningar kan användas för att öka skärhastigheten i aluminiumlegeringar. Argon-helium används för högeffektiv skärning av titan och zirkonium. Häfla Bruks AB 49

50 Kunskap om teknik och material är avgörande för resultatet. 50

51 Laserskärning ger möjlighet till mycket hög kvalitet på det bearbetade materialet, men kraven på den som ska utföra arbetet är stora. Det krävs ett optimalt samspel mellan laserkällan, fokuseringssystemet, skärgastillförseln, materialet och programmeringen av skärbanorna för att resultatet ska bli lyckat. En god kunskap om laserteknik och skärprocessen är en förutsättning för att kunna utnyttja tekniken optimalt. Duktiga laseroperatörer ger högre produktivitet och i Sverige utbildas produktionspersonal i laserskärteknik ända uppe på högskolenivå. Som laseroperatör arbetar du med programmering och drift av NC-styrda lasersystem. Du som söker skall ha tekniskt gymnasium eller motsvarande erfarenhet samt kunskaper om CNC- programmering. Kunskaper i materiallära är meriterande. Du skall god känsla för kvalitet och kundens behov. Du är kunnig i ritningsläsning och är flexibel, noggrann, ansvarsfull samt tycker om att arbeta i både grupp som självständigt. (Ur annons från bemanningsföretaget Bemannus) Häfla Bruks AB 51

UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling

UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling www.hafla.se HÄFLA BRUK Tradition, kunskap och utveckling Häfla Bruk grundades för 300 år sedan och även om det inte är samma personal

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

LASERSKÄRNING. och plåtbearbetning

LASERSKÄRNING. och plåtbearbetning LASERSKÄRNING och plåtbearbetning Häfla Bruks AB grundades 1682 och har sedan dess kontinuerligt varit verksamma inom tillverkning av järn, stål och metallprodukter på samma plats i norra Östergötland.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Svetsdjup (mm) Fokuserad. laserstråle. Focuserad. Metallånga. laserstråle. Nyckelhål. Smältbad. Nyckelhål. Svetsdjup. Smält metall.

Svetsdjup (mm) Fokuserad. laserstråle. Focuserad. Metallånga. laserstråle. Nyckelhål. Smältbad. Nyckelhål. Svetsdjup. Smält metall. 4.4 Lasersvetsning 4.4.1 Principer Svetsning med högeffektlaser blir en allt vanligare svetsmetod framför allt inom bilindustrin och bland dess underleverantörer där ett flertal applikationer förekommer.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare.

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare. Laserdag hos Duroc i Luleå - Nya laserkällor och laserytbehandling i fokus av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Det var Duroc Enginering AB i Luleå, som uteslutande arbetar med laserytbehandling,

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

EdmoLift, din kompletta legoleverantör

EdmoLift, din kompletta legoleverantör Laserskärning Bockning Svetsning Ytbehandling Montering EdmoLift, din kompletta legoleverantör EdmoLift är en komplett legoleverantör med toppmodern maskinpark, vår personal har lång erfarenhet av legoarbeten

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning

Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning Förmågan att kunna tillverka och leverera kundspecifika detaljer snabbt och säkert

Läs mer

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Material

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positioning System GPS i funktion Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Fasta förband metaller

Fasta förband metaller Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING PLÅTBEARBETNING Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling 2 Innehåll Lager och konstruktion 3 Laserskärning av plåt 4-5 Laserskärning

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

Infraröd termometer CIR350

Infraröd termometer CIR350 Infraröd termometer CIR350 Manual (ver. 1.3) Introduktion CIR350 IR-termometer från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett mycket attraktivt pris. Fördelarna med detta instrument

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

ENTRÉGALLER HÄFLA BRUKS AB

ENTRÉGALLER HÄFLA BRUKS AB ENTRÉGALLER HÄFLA BRUKS AB HÄFLA BRUK Tradition, kunskap och utveckling Att ett företag som Häfla Bruk, som har sina rötter 300 år tillbaka i tiden, bygger på tradition är ganska givet. Under dessa århundraden

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

HÄFLA LÄTTDURK. - alternativet för överlägsen byggekonomi. www.hafla.se

HÄFLA LÄTTDURK. - alternativet för överlägsen byggekonomi. www.hafla.se HÄFLA LÄTTDURK - alternativet för överlägsen byggekonomi www.hafla.se HÄFLA LÄTTDURK 2 Häfla lättdurk är ett tåligt lågviktsmaterial för beläggning av tex. plattformar, bjälklag, gångbanor, bassängtäckning

Läs mer

SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV

SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV Finns det något mer trivialt än en skruv? Idag befriade från att vara instängda i en arbetares verktygslåda kan man se dem dagligen på ett flertal ställen. Även den medicinska industrin

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Projektering och produktion HÄFLA BRUKS AB

Projektering och produktion HÄFLA BRUKS AB GALLERDURK Projektering och produktion HÄFLA BRUKS AB GALLERDURK projektering och produktion Gallerdurk är lämplig för en rad olika ändamål såsom gångtrafik, tung fordonstrafik, offshore, staketgaller

Läs mer

LÄTTDURK HÄFLA BRUKS AB

LÄTTDURK HÄFLA BRUKS AB LÄTTDURK HÄFLA BRUKS AB HÄFLA BRUK Tradition, kunskap och utveckling Att ett företag som Häfla Bruk, som har sina rötter över 300 år tillbaka i tiden, bygger på tradition är ganska givet. Under dessa

Läs mer

Vad är rostfritt stål? Fe Cr > 10,5% C < 1,2%

Vad är rostfritt stål? Fe Cr > 10,5% C < 1,2% Cr > 10,5% C < 1,2% Vad är rostfritt stål? Järnlegering med 10,5 % krom och 1,2 % kol, vilket krävs för att det självläkande ytskiktet (passiva skiktet) som ger korrosionshärdigheten skall kunna bildas

Läs mer