Vindkraftspark. Klöverberget

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftspark. Klöverberget"

Transkript

1 Vindkraftspark Klöverberget Maj 2016

2 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND... 5 Presentation av bolaget... 6 Varför vindkraft... 6 Ärendets gång...10 Tidplan...10 Remisser PROJEKTBESKRIVNING Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Omfattning och utformning Alternativ lokalisering Nollalternativ TEKNISK BESKRIVNING Typ av vindkraftverk Anläggningsskedet Vägar och transporter Driftsskedet Ljud Skuggor Hinderbelysning Service och kontroll Avvecklingsskedet Elanslutning OMRÅDESBESKRIVNING Etableringsområdets användning och karaktär Skyddade natur- och kulturvärden Områden av riksintresse Lokala naturvärden Fåglar Fladdermöss Övriga djur Kulturmiljö och arkeologi Turism, rekreation och friluftsliv FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Påverkan på människor Ljud Skuggor (44)

3 Visuell påverkan Friluftsliv Risker Naturvärden Planerade undersökningar av naturvärden Fåglar Planerade undersökningar av fåglar Fladdermöss Rennäring Andra däggdjur Kulturmiljö och arkeologi Planerade undersökningar Turism, rekreation och friluftsliv INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA Lokalt ägande Vindkraftsfond - Bygdepeng Synpunkter och frågor (44)

4 1. Administrativa uppgifter Sökanden: wpd Onshore Klöverberget AB c/o wpd Scandinavia AB Surbrunnsgatan Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Projektledare Weronica Ekholm +46 (0) (0) Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod Den planerade anläggningen är tillståndspliktig (B-verksamhet) enligt 9 kap. miljöbalken (SFS 1998:808) samt 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4a miljöbalken samt i 3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre 150 meter. Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande R _ (44)

5 2. Bakgrund wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark om maximalt 19 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 250 meter, på Klöverberget i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Klöverberget ligger i Skellefteå kommun cirka 40 km nordväst om Skellefteå stad. Marken ägs i huvudsak av Sveaskog, och området är starkt präglat av modernt skogsbruk. Avstånd från vindkraftsområdet till närmaste bostads- eller fritidshus, Tvärliden, är ca 1,8 km. Avstånd till närmaste samlad bebyggelse i Klöverfors är ca 3,4 km, till Degerträsk ca 4,6 km, till Stavaträsk ca 7 km och till Fällfors ca 9 km. Figur 2-A. Översiktlig karta över Klöverbergets vindkraftspark. wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Västerbottens län, att lokaliseras inom ett angivet projektområde men utan fasta koordinater för vindkraftverken. Detta för att kunna optimera nyttjandet av ianspråktagen yta med bästa möjliga teknik vid tidpunkten för uppförandet. Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet i ett tidigt skede. wpd genomför samråd för detta projekt enligt miljöbalken, ellagen och kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utformas bl.a. utifrån vad som framkommer under samråd, och kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från kompletterande fältstudier och inventeringar. I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparkens lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat förutses. Samrådshandlingen riktar sig till berörda myndigheter, enskilda berörda, 5 (44)

6 organisationer och allmänheten. Inför samrådsmöte med allmänheten görs samrådshandlingen tillgänglig i god tid inför samråd, information och inbjudan till samråd skickas till markägare och/eller boende i närområdet, samt annonseras i lokalpress. Inkomna synpunkter, fakta och frågor under samrådsprocessen är ett viktigt underlag för wpd:s arbete med projektet, och kommer tillsammans med resultat från djupstudier och inventeringar ligga till grund för projektets fortsatta utformning. Presentation av bolaget Projektet drivs av ett projektbolag som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. Utvecklingsarbetet drivs genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Aldermyrberget, Råliden, Broboberget/Lannaberget, Stöllsäterberget och Tomasliden samt offshoreprojektet Storgrundet. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av MW. Vi är idag medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. Varför vindkraft Förnybar energikälla Utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk relativt lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan ersätta fossil energi i det nordiska elsystemet. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. År 2012 hade den äldsta kärnkraftsreaktorn hunnit bli 40 år gammal, och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-årsstrecket. I maj 2015 beslutade ägaren Vattenfall att Ringhals reaktor 1 och 2 ska stängas före 2020 och i oktober 2015 beslutade huvudägaren E.ON att Oskarshamn reaktor 1 och 2 ska stängas under en liknande tidsperiod. Sverige står på lång sikt därmed inför stora investeringar i ny elproduktion när TWh elproduktion från ålderstigna kärnkraftsreaktorer ska ersättas, varav 20 TWh inom 5-10 år. Med hänvisning till de långa ledtider som krävs för att bygga ut ny elproduktion och anpassa elnäten efter nya förutsättningar uppstår risken för ett kommande glapp i elförsörjningen under en övergångsfas mellan gammal kärnkraftsel och etablering av ny elproduktion, vilket gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. 6 (44)

7 Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 3 % av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter ca 6 månaders drift. 1, 2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. En av vindkraftens många fördelar är att etableringen i stort sett är reversibel, och lämnar inga spår i landskapet efter en framtida nedmontering och återställande. Eftersom tillstånd för vindkraftverk är tidsbegränsade och regleras med strikta villkor på ekonomisk säkerhet för nedmontering utgör den förnybara vindelproduktionen tillfälliga gäster i landskapet för att säkerställa en samhällsnödvändig elförsörjning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft. 3 En rapport från KTH har visat att man inte funnit några avgörande tekniska hinder för att integrera 60 TWh vind- och solkraft i Sverige vilket motsvarar ca 40 % av den svenska elproduktionen. 4 Sveriges mål Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 % av energin ska komma från förnybara källor år När målet fördelades ut på medlemsländerna blev Sveriges mål att till 2020 uppnå 49 %, men Sveriges regering har sedan valt att sätta målet till 50 % förnybart, vilket redan uppnåtts. Regeringens mål för förnybar el genom det så kallade elcertifikatsystemet är marknadsbaserat, vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt elcertifikatsystem. Den 21 oktober 2015 beslutades att andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka ytterligare och ambitionsnivån höjdes i det svensk-norska elcertifikatssystemet till att öka med 30 TWh mellan åren 2002 och Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet. 5 Under 2015 installerades 615 MW ny landbaserad vindkraft i Sverige vilket resulterande i en total kapacitet om MW. 6 Elproduktion från vindkraft stod för ca 16,6 TWh av Sveriges elproduktion år 2015, vilket motsvarar ca 10 % av Sveriges total elproduktion. 7 I jämförelse stod vattenkraften för ca 47 % av produktionen och kärnkraften för ca 34 % under år Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker (2004). Elsam Engineering Rapport: Siemens (2015) Environmental Product Declaration, A clean energy solution from cradle to grave, Onshore wind power plant employing SWT and SWT Obel, F. KTH (2012). Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften. 4 Söder, L. KTH (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige en studie av kraftsystemets balansering GWEC, Global Wind Statistics 2015, February 2016.GWEC, 7 7 (44)

8 Utbyggnadstakten för vindkraft i världen har slagit rekord under flera år, och totalt produceras nu ca 432 GW vindkraftsel i världen, se Figur 2-A nedan. 7 I Europa står vindkraften för den snabbaste utbyggnadstakten för energi med 44 % av den totala utbyggnaden. 8 Figur 2-A. Diagram över vindkraftsutbyggnaden i världen Källa: GWEC. Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Samhällsekonomi Huvuddelen av den elproduktion som finns i dag har byggts ut till följd av statliga initiativ på en nationell och reglerad elmarknad. De stora investeringar som gjorts är mestadels avskrivna idag och befintlig vattenkraft och kärnkraft har relativt låga rörliga kostnader. 9 För den elproduktion som byggs i dag och som kommer att behöva byggas under kommande årtionden gäller helt andra förutsättningar. Den ska byggas av kommersiella aktörer på en konkurrensutsatt elmarknad där elproduktion med låga marginalkostnader kan pressa priserna under lång tid, och där långsiktig lönsamhet är avgörande för nya investeringar. Det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man politiskt tillåter kärnkraft är det i dagsläget högst osäkert om någon är villig att investera. Färska uppskattningar från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. 10 I oktober 2013 gjordes en överenskommelse mellan den brittiska regeringen och EDF Group som säkrar ett garantipris för nybyggd kärnkraft i Storbritannien till minst 93 öre/kwh indexreglerat i 35 år för att kunna ta de enorma investeringskostnaderna som är förknippade med ny kärnkraft. 11 Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft, med en 8 EWEA, Wind in power, 2015 European statistics, February Om man bortser från kostnader för moderna säkerhetskrav, samt nedmontering av kärnkraftverk och slutförvaring som riskerar att bli mångdubbelt högre än avsatt kapital. 10 På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030, Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för elproduktion och elanvändning fram till 2030 (2013). Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi. 11 Pressmeddelande från den brittiska regeringen (oktober 2013). https://www.gov.uk/government/news/initial-agreement-reached-on-new-nuclear-power-station-athinkley. Summan är omräknat till svensk valuta med vid tillfället aktuell kurs. 8 (44)

9 kostnad på cirka öre/kwh, är sannolikt i dag det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. 12 En fördel med en utbyggd vindkraftsproduktion är att ägarbilden för nyinstallerad vindkraft tenderar att sprida sig på flera och mindre aktörer, vilket gör att de stora kapitalstarka elproducenterna får mindre inflytande och elpriset för konsumenten pressas ytterligare. Det ger på sikt även en ökad leveranssäkerhet och trygghet, då elproduktionen från vindkraft är mer decentraliserad och tillfälliga stopp i enstaka produktionsanläggningar får inte samma effekt som när en reaktor snabbstoppar. International Energy Agency, IEA, lyfte dessa aspekter tydligt i en rapport om förnybara energikällor och försörjningstrygghet Genom vindkraftsutbyggnaden får elmarknaden ett ökat utbud av förnybar elproduktion. Sveriges elmarknad är sammankopplad med det nordiska elsystemet som tillämpar marginalprissättning, d.v.s. priset på el sätts utifrån den sist inmatade kilowattimmen. Det gör att europeisk kol- eller naturgaskraft är prisbestämmande i Sverige trots att svensk produktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen, se Figur 2-B nedan. Figur 2-B. Förklaringsmodell för systemet med marginalprissättning. 14 Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan och sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, desto mindre behov av dyrare produktionsslag och därmed lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma. 12 Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar (2010). 13 IEA, Contribution of Renewables to Energy Security (April 2007). 14 Svensk Energi, webbsida (2013): 9 (44)

10 Systemet med marginalprissättning medför att el från vindkraft i Sverige ersätter kol- eller naturgaskraft i det nordiska elsystemet, då dessa idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare fossilbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen sjunka. 15 Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 16 Ärendets gång Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Under samrådsprocessen ges tillfälle för bland annat enskilda berörda personer, föreningar, organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att lämna synpunkter till projektören. Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt om möjligheten finns även med en permanent utställning. Inför samrådet får boende inom minst 3 km från den planerade vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i lokalpressen. Information om den planerade vindkraftsparken vid Klöverberget, inklusive samrådsunderlaget, läggs inför samråd med allmänheten även upp på wpd:s hemsida, När alla samråd har genomförts och sakspecifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en MKB med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samråden och hur dessa har beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas. Inom ramen för Länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs denna i lokal media och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen fattar sedan beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. Tidplan Samrådsprocessen avses slutföras under år Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västerbottens län och med Skellefteå kommun har genomförts under år Samråd med övriga myndigheter sker skriftligen. Samråd med berörd sameby har genomförts under åren Samråd med särskilt berörda, företag, organisationer och med allmänheten sker under sommaren Fältinventeringar planeras ske under år barmarkssäsongen Tillståndsansökan enligt miljöbalken planeras att inlämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten under år Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2017/ Som sänkt elpris räknas även en utebliven eller lägre höjning av elpriset, vilket förutspås på sikt. 16 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 10 (44)

11 Byggfas och dragning av elnät planeras till år 2019/2020. Remisser Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och relevanta telekombolag. Remissvar kommer att redogöras för i kommande MKB. 11 (44)

12 3. Projektbeskrivning Områdets förutsättningar för vindkraft Klöverbergets projektområde ligger i Skellefteå kommun cirka 40 km nordväst om Skellefteå stad. Marken ägs i huvudsak av Sveaskog, och området är starkt präglat av modernt skogsbruk. Dialog med 5 privata markägare i området pågår för närvarande. Avstånd från vindkraftsområdet till närmaste bostads- eller fritidshus, Tvärliden, är ca 1,8 km. Avstånd till närmaste samlad bebyggelse i Klöverfors är ca 3,4 km, till Degerträsk ca 4,6 km, till Stavaträsk ca 7 km och till Fällfors ca 9 km. Klöverberget lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna och de få konkurrerande markanvändningsintressen som finns inom området. Det är även mycket lämpat utifrån avstånd till boende. Hela projektområdet är ca 665 hektar, varav det område där vindkraftverk kommer att lokaliseras är ca 581 hektar, markerat som vindkraftsområde på Figur 3-A nedan. Projektområdet har i den sydvästra delen utformats för att innefatta även den befintliga vägen som avses användas som tillfartsväg. Figur 3-A. Projektområde, vindkraftsområde och exempellayout vindkraftverk. Området ingår i Svaipa samebys vinterbetesland, som får nyttjas mellan 1 oktober och 30 april. Cirka 500 m söder om projektområdet passerar en flyttled som är angiven som riksintresse för rennäring. Ett stort avlångt riksintresseområde för rennäringen ligger ca 1 km söder och väster om projektområdet. Påverkan på rennäringen bedöms i samråd med Svaipa sameby. 12 (44)

13 Delar av området är angivet som riksintresse enligt 4 kap. 6 miljöbalken gällande skyddade vattendrag vilket inte bedöms påverkas av en vindkraftsetablering och redovisas inte närmare. 17 Inom projektområdet finns inga natur- eller kulturmiljövärdesområden speciellt utpekade som riksintresse för natur- eller kulturvård eller skyddade som reservat, men i omgivningen finns naturområden som är skyddade enligt miljöbalken. Inom projektområdet finns även ytor som är utpekade som nyckelbiotoper eller naturvårdsavtal av markägaren Sveaskog. Dessa redovisas närmare i kap 5, Områdesbeskrivning. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 100 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,6-7,7 m/s. Delar av Klöverberget är angivet som riksintresseområde för vindbruk. Att etableringsområdet ligger längs en höjdrygg ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. wpd har mätt vinden med en Sodar under ett års tid, och bedömer området som bra vindläge. Det finns möjlighet att koppla in parken på elnätet ca 2 km nordväst om etableringsområdet. Planförhållanden Skellefteå kommun har under år 2014 antagit en vindbruksplan för att ange lämpliga områden för vindkraft i kommunen, där Klöverberget är föreslaget som lämpligt område för vindbruk. Figur 3-C: Karta från Skellefteå kommuns Vindkraftsplan från år 2014, med projektområdet för Klöverberget i rött. 17 Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras älvar angivna i 4 kap. 6 miljöbalken, vilket inkluderar tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden. 13 (44)

14 Utifrån den information som återfinns i kommunens översiktsplan, samt underlag till vindbruksplan, bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande markanvändning och god hushållning med naturresurser. Omfattning och utformning Anläggningen planeras bestå av maximalt 19 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 250 m. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad som avgör avståndet till näraliggande fastigheter. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, rödlistade arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram ett exempel på en parklayout med 19 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är cirka meter. Inga vindkraftverk har placerats i utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar, eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten kan komma att förändras utifrån de remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det 14 (44)

15 vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra konkurrerande intressen. 18 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Alternativa lokaliseringar kommer att utgå från den Vindkraftsplan som är framtagen av Skellefteå kommun. Klöverberget bedöms lämpa sig väl för vindkraft. Vindförutsättningarna i området är goda och ligger långt ifrån större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på Klöverberget med relativt liten påverkan på natur och miljö. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. En parklayout med exempelvis 19 stycken 3 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 190 GWh och skulle räcka för att försörja cirka villor med hushållsel. 19 Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om cirka 190 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte komma till stånd, och inkomster för markägare och medel till bygden går förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Klöverberget skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med ca ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. 19 Beräknat på 10 GWh per 3 MW-verk i årsproduktion, och kwh hushållsel årsförbrukning för en villa. 20 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1kg CO 2 utsläpp). 15 (44)

16 4. Teknisk beskrivning Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-6 MW per verk vid full produktion. Vindkraftverken kommer att få en totalhöjd på högst 250 m. 21 Den vindkraftspark som planeras avser maximalt 19 vindkraftverk inom ett fastställt projektområde, utan angivande av exakta koordinater för varje enskilt vindkraftverk. Denna metod tillämpas för att kunna optimera vindkraftsparken för bästa elproduktion utifrån bästa tillgängliga teknik med det slutliga valet av vindkraftverk och turbinmodell. Inom projektområdet anges ett fastställt vindkraftsområde inom vilket själva vindkraftverken kommer att lokaliseras. Om det beroende av vindstyrkan är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken. Anläggningsskedet Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning och val av vindkraftsfabrikat. För gravitationsfundament grävs en grop med upp till ca 25 meters diameter (beroende på val av tillverkare) som förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet kan lyftas på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 21 Totalhöjden ansöks om 250 m för att ta höjd för framtida teknikutveckling. 16 (44)

17 Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i kommande MKB. Det gäller exempelvis yta för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd Nya vägar, fundament och kranuppställningsplatser uppskattas sammanlagt uppta en yta av ca 14,3 hektar (ca 2,2 % av projektområdets yta), och kommer att redogöras utförligt i MKB Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Klöverberget. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om befintliga vägar i någon mån behöver breddas eller förstärkas. Anläggande av väg upp på Klöverberget är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär 5 meter bred med en hindersfri (avverkad) yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Ett exempel på hur en vägdragning skulle kunna se ut med 19 vindkraftverk finns i figur 4-A. Denna exempellayout är enbart ett exempel för att visa hur en vägdragning inom vindkraftparken kan komma att se ut. Befintliga vägars status och eventuell nödvändig förstärkning utreds inför kommande MKB. 17 (44)

18 Figur 4-A. Karta över preliminär layout och exempel på vägdragning. Driftsskedet Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden Ljud Vindkraftverk i drift kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. En dominerande del av ljudet i ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Exempel på ljudnivåer. Källa: Naturvårdsverket, rapport (44)

19 Inför tillståndsansökan för vindkraftsanläggningar redovisas ljud från vindkraft genom olika ljudberäkningar, för att kunna visa att gällande riktvärden från Naturvårdsverket innehålls. Det som i huvudsak påverkar resultatet av ljudberäkningarna är det utvalda vindkraftverkets ljudemission och avståndet mellan ljudkälla och en ljudkänslig mottagare, såsom bostäder och fritidshus. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus. 22 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal ekvivalent ljudnivå på 40 db(a) utomhus vid permanent- och fritidsbostad. 23 Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell, se avsnitt Ljud. Beräkningar baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 m höjd. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar normalt inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Under en begränsad tid vid anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande. Under driftsskedet uppkommer ljud från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Naturligt förekommande ljud i och runt projektområdet bedöms vara ljud orsakade av vindens påverkan på skogen, samt ljud som härrör från mänsklig verksamhet såsom vägtrafik, skogsavverkning och skotertrafik Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från myndigheter har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor från vindkraftverk mer än 8 timmar faktisk skuggtid per år (motsvarar ca 30 timmar beräknad skuggtid) och/eller 30 minuter per dag. 24 Beräkningsmodeller av skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anges den teoretiskt beräknade tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering måste vindkraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter MÖD (M , M ), MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004:40 m.fl. 24 MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD (M ). 19 (44)

20 krävs att vindkraftverken förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljuset ska vara candela vid dager, candela vid gryning och skymning samt candela vid mörker. 25 De högintensiva vita ljusen kan enligt föreskriften justeras till 50 % styrka 1 0 under horisontalplanet och till 0-3 % styrka 10 0 under horisontalplanet, vilket innebär att ljuset är svagare sett från marken i området närmast vindkraftsparken. I en vindkraftspark behöver enbart de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns enligt fastställd metod i föreskriften vara markerade med högintensivt ljus och övriga vindkraftverk med rött lågintensivt fast ljus. De lågintensiva ljusen ska vara 32 candela vid skymning, gryning och mörker. De blinkande ljusen kan synkroniseras så att de blinkar samtidigt Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftsskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag av byten av större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, vanligtvis ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen kan demonteringen utföras med mobilkran. Delar från verken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndsvillkoren för vindkraftsetableringar anges idag krav på finansiella garantier för denna nedmonteringskostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna fråga att redogöras för. Elanslutning Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen. Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Det interna ledningsnätet inom vindkraftsparken kommer att anläggas som nedgrävd markkabel längs med det interna vägnätet. Dessa kablar kopplas samman till en luftledning som transporterar all producerad ström till det allmänna kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån 25 TSFS 2010:155 samt ändring TSFS 2013:9. 20 (44)

21 används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Figur 4-B. Karta över möjliga anslutningspunkter på ett tidigt skede. I figuren syns även vindkraftspark Råliden som projekteras av wpd parallellt med Klöverberget. Klöverberget planeras att kopplas in på Vattenfalls 130kV-ledning nordväst om projektområdet. Skellefteå Kraft har områdeskoncession och dialog pågår om möjligt elnätsanslutning, som eventuellt skulle kunna samordnas med en anslutning för Rålidens vindkraftspark, ett annat wpd-projekt lokaliserat ca 12 km norr om Klöverberget. 21 (44)

22 5. Områdesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs de fakta som är kända i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt. Etableringsområdets användning och karaktär Projektområdet är beläget på en höjdrygg bestående av ungskog och hyggen, med inslag av äldre skogsbestånd. Huvudsaklig markägare är Sveaskog och området är starkt präglat av modernt skogsbruk. Några privata markägare har inkluderats i projektutvecklingen och dialog pågår. Närområdet består huvudsakligen av produktionsskog och myrmarker. Figur 5-A. Flygfoto över projektområdet med planerad och utförd avverkning markerad. Klöverberget ligger inom Svaipa samebys vinterbetesland, som får användas från 1 oktober till 30 april, vilket innefattar årstiderna förvinter, vinter och vårvinter under renskötselårets årscykel. Påverkan på rennäringen beskrivs i avsnitt 6.5 nedan. Friluftslivet kan vintertid tänkas bestå huvudsakligen av skoteråkning, eventuellt även längdskidåkning, och sommartid eventuellt svamp- och bärplockning. Infarter till området kan i viss utsträckning vara försedda med vägbom (vanligtvis skogsbolagens) och tillgängligheten för allmänheten är generellt låg. Vandring kopplad till naturupplevelse är troligtvis inte vanligt inom projektområdet. Närmaste bostadshus är beläget i Tvärliden på ca 1,8 km avstånd från vindkraftsområdet. Det är inte känt om detta är ett permanent bostadshus eller ett fritidshus. Avstånd till närmaste samlad bebyggelse i Klöverfors är ca 3,4 km, till Degerträsk ca 4,6 km, till Stavaträsk ca 7 km och till Fällfors ca 9 km.. 22 (44)

23 Skyddade natur- och kulturvärden Bevarandevärda områden kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvudsakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Exempel på olika former av skyddade områden är exempelvis riksintresseområde för natur- eller kulturmiljövård, Natura område, nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, naturminne och strandskyddsområde. I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från länsstyrelsens GIS-lager, Skogsstyrelsens databas och från Sveaskog. Inom projektområdet finns mindre ytor som av skogsbolaget har avsatts som nyckelbiotop eller naturvårdsavtal Områden av riksintresse Inom 10 km från projektområdet finns ett antal riksintresseområden för rennäring, naturvård, kulturmiljövård samt för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken, se figur 5-B nedan. Det finns även Natura 2000-områden som även utgör riksintresseområden enligt 4 kap. 8, samt 7 kap. 27 miljöbalken. En del av projektområdet är angivet som riksintresseområde för vindbruk, men denna yta har förskjutits österut, från höjdryggen med de bästa vindlägena till dalgången bakom höjdryggen. Det gör att projektområdet inte sammanfaller helt med riksintresseområdet för vindbruk. Riksintresseområden för vindbruk är baserade på en matematisk beräkningsmodell (MIUU), och inte på en verklig bedömning av platsen, vilket skulle kunna förklara förskjutningen i sidled från höjdryggen. Den östra delen av projektområdet är angivet som riksintresse enligt 4 kap. 6 miljöbalken gällande skyddade vattendrag (inte markerat på kartan i figur 5-B), vilket inte bedöms påverkas av en vindkraftsetablering och därför inte redovisas närmare. Figur 5-B. Karta över befintliga riksintresseområden inom 10 km (förutom riksintresse enligt 4 kap. 6 miljöbalken avseende skyddade vattendrag). 23 (44)

24 Cirka 1 km norr/nordost om projektområdet finns ett riksintresseområde för naturvården, NRO24039, som sträcker sig från Inre Tväråträsket och sedan följer Tväråbäckens flöde ner till Tvärån (via Yttre Tväråträsket) som slutligen mynnar i Byske Älv. Riksintresseområdet omfattar till stor del de vattenflöden som skyddas enligt Natura 2000 (i detta fall Byske älv med biflöden) men vissa biflöden ligger utanför riksintresseområdet för naturvården. Inget av de skyddade områdena ligger inom den planerade vindkraftsparken Lokala naturvärden Projektområdet och vindkraftsparkens direkta närområde består i huvudsak av produktionsskog med inslag av äldre skogsbestånd som har visst skyddsvärde. Inom projektområdet finns ett våtmarksområde och områden med äldre skogsbestånd som har avsatts av skogsbolaget som nyckelbiotop eller naturvårdsavtal, se figur 6-D under avsnitt 6.2 som redogör för förutsedd miljöpåverkan. wpd kommer att genomföra kompletterande naturvärdesinventering i projektområdet för att kartlägga eventuella förekomster av skyddsvärd natur. Resultatet av inventeringen, eventuella försiktighetsåtgärder och bedömning av påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB. Fåglar Klöverberget är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar, och det finns inga kända örnförekomster inom projektområdet. wpd har tidigt fått information om att det kan förekomma örnrevir i närområden, och har därför under åren 2011 och 2014 låtit genomföra inventeringar i området. Inventeringarna har utförts under spelflyktsperioden då det är mest lämpligt för att kartlägga boplatser och häckningsrevir. Fladdermöss wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på eller i närheten av Klöverberget. De fladdermusarter som påträffas i den här delen av Sverige är Nordisk fladdermus, Brandts fladdermus och Vattenfladdermus. Projektområdet ligger i utkanten av utbredningsområdet för Fransfladdermus, Mustaschfladdermus och Långörad fladdermus som möjligtvis skulle kunna finnas i närområdet. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och av dem är bara Fransfladdermus rödlistad (VU) även om den i likhet med alla fladdermusarter i Sverige är fridlyst. Övriga djur Typiska djur som kan förekomma i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg och småvilt i form av till exempel hare, grävling och räv. Även björn och lodjur kan förekomma. Ren behandlas särskilt under avsnitt (44)

25 Kulturmiljö och arkeologi Inom projektområdet har det inte funnits någon känd bebyggelse. Området har i historisk tid framför allt nyttjats för skogsbruk och rennäring. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga fornlämningar registrerade i eller i anslutning till projektområdet. Om tidigare okända fornlämningar skulle påträffas under etableringen kommer arbetet på den platsen att avbrytas och länsstyrelsen kommer omedelbart kontaktas för beslut om fortsatta åtgärder. Turism, rekreation och friluftsliv Det finns inga områden som är avsatta för rekreation eller friluftsliv i projektområdet eller i närområdet. Tillfartsvägar är delvis försedda med vägbom och tillgängligheten till området är låg. Det finns inga anläggningar för turism eller rörligt friluftsliv som bedöms påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen. Typisk natur inom projektområdet på Klöverberget. Foto: wpd. 25 (44)

26 6. Förutsedd miljöpåverkan Förutsedd miljöpåverkan som redovisas i samrådhandlingen är den påverkan som hittills har kartlagts i detta tidiga skede av projektet. Inför tillståndsansökan och MKB kommer detta att kompletteras bland annat utifrån vad som framkommit på samråd, resultat av inventeringar och djupstudier som görs under samrådsfasen. Den förutsedda påverkan delas upp i påverkan på människor, och påverkan på flora och fauna. Påverkan på människor Idag vet vi mycket om hur vindkraften påverkar människor och hur vi kan bygga ut vindkraften i samverkan med närboende och människor som vistas i området. Naturvårdsverket har inom forskningsprogrammet Vindval tagit fram flera rapporter om olika aspekter av påverkan på människor och som kan vägleda både projektörer och tillståndsmyndigheter. 26 Påverkan på människors hälsa handlar till stor del om ljud och skuggor, som under vissa omständigheter kan påverka människor negativt. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken Ljud Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån de mest extrema förutsättningarna, maximalt antal vindkraftverk, som är 250 m höga och att källjudet vid turbinen är 108,4 db(a) Naturvårdsverkets Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. 27 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, ,4 db(a) är källjudet för Vestas V126, som har högst källjudet av de vindkraftverk som finns på marknaden. 26 (44)

27 Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden gällande ljudnivån från vindkraft vid bostadshus. 29 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal ekvivalent ljudnivå på 40 db(a) utomhus vid permanent- och fritidsbostad. 30 Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger de nivåer som angivits i tillståndet för vindkraftsparken. En fullständig ljudberäkning redovisas i kommande tillståndsansökan och MKB, och i ett senare skede även när slutlig layout och typ av vindkraftverk fastställts, för att säkerställa att riktvärden innehålls vid näraliggande bostäder. I tillståndsbeslutet anges även villkor för hur kontroll av ljudnivån ska genomföras under driftsfasen, vilket är verksamhetsutövarens ansvar. wpd har gjort en ljudberäkning för den tänkta etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis, redovisas i figur 6-A nedan. Figur 6-A. Karta över ljudutbredningen med 19 vindkraftverk med totalhöjden 250m och källjud db(a). Byggnad A i figur 6-A är en jaktstuga, och byggnad I utgörs sannolikt av en lada. En fullständig redogörelse för samtliga byggnader inom 35 db(a)-kurvan kommer att redovisas i kommande MKB. Ljudberäkningen anger ett så kallat värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). 29 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 30 MÖD (M , M ), MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004:40 m.fl. 27 (44)

Stöllsäterberget Underlag för samråd

Stöllsäterberget Underlag för samråd Vindkraftspark Stöllsäterberget Underlag för samråd September 2012 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 7 2.3. Ärendets

Läs mer

Kompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget

Kompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget Kompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget wpdonshorebroborgetabochwpdonshore LannabergetABplanerarföruppförandetavtvånära liggandevindkraftsparkerirättviksochovanåkers

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Vindkraftspark. Vaberget Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftspark. Vaberget Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Vaberget Miljökonsekvensbeskrivning Januari 2014 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Vaberget Text wpd Scandinavia AB Studier natur, fågel och fladdermöss Ecocom AB och Enetjärn Natur

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsområde Breberg Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag Oktober 2012 Sammanfattning Sammanfattning Organisation VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Förslag på dagordning

Förslag på dagordning Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Rapport 2008-12-02 Rapport 2008-12-02 Kommungemensamt projekt för lokalisering av vindkraft Planeringen

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB UMEÅ UNIVERSITET 2007-10-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB Anders Strömberg ET03 Emma Renström ET03 Handledare:

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Samråd enligt Miljöbalken September 2014 Medverkande SÖKANDE Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 Kontaktpersoner: Pia Hjalmarsson

Läs mer

Vattenfalls Vindkraftsplaner

Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfall förser idag cirka 400 000 hem i norra Europa med ren el från vindkraft Vattenfall utvecklar vindkraft på land och till havs i nio länder Vattenfall kommer att fördubbla

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

MKB med Hållbarhetsanalys

MKB med Hållbarhetsanalys Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Utgrunden vindkraftpark, Kalmarsund Källa:WPD Scandinavia AB MKB med Hållbarhetsanalys Söderhamn i juni 2009 KUS-förvaltningen Planerings- och utvecklingsavdelningen

Läs mer

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN www.statkraftsodra.com Bilaga E Maj 2013 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (9) Titel Författare Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Maj 2013 Martin Löfstrand och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer

Läs mer

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars Rättspraxis avseende vindkraft Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars 1 Rättsfall om vindkraft Rättsfall i allmänhet Tillåtlighet Talerätt jämfört med samrådskretsen? Vindkraft och ÖP Vindkraft

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken för vindkraftsanläggning på fastigheterna Björtveten 1:27, Björtveten

Läs mer

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken 2013-05-06 Denna handling utgör samrådsunderlag

Läs mer

Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04

Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04 Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till Vattenfall Vindkrafts informationsmöte för vindkraftprojektet Sandselehöjderna!

Läs mer

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär -Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Tid: 22 september 2015, kl. 18.00-21.00 Plats: Abilds bygdegård, Falkenberg Från Vattenfall: Staffan Snis Projektledare

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda Samrådsredogörelse 2011-12-19 Vindpark Östra Frölunda Innehåll INNEHÅLL... 1 1. INLEDNING... 2 1.1. SAMMANFATTNING AV SAMRÅDSPROCESSEN... 2 2. TIDIGA REMISSFÖRFRÅGNINGAR... 3 3. SAMRÅD MED SVENLJUNGA KOMMUN

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

Teknik och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare

Teknik och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare Jan Enarsson (Myndighetsnämndens vice ordförande 2014), Brith-Louise Fagerstrand (ledamot Teknik och

Läs mer

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN SAMRÅDSUNDERLAG 2012-05-31 GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Carina Lundgren Rebecca Palmgren 2 Sammanfattning

Läs mer

STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB. Tillståndsansökan

STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB. Tillståndsansökan STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av Vindpark Marhult i Uppvidinge kommun, Kronobergs län 2012-06-12 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vindkraftspark. Råliden

Vindkraftspark. Råliden Vindkraftspark Råliden Juli 2015 2 (46) Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2. BAKGRUND... 7 Presentation av bolaget... 8 Varför vindkraft... 8 Ärendets gång...10 Tidplan... 11 Remisser... 11 3.

Läs mer

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Samrådsunderlag 2013-11-14. Vindpark Fyrskog

Samrådsunderlag 2013-11-14. Vindpark Fyrskog Samrådsunderlag 2013-11-14 Vindpark Fyrskog Innehåll 1. BAKGRUND 3 1.1 Syfte med samrådsunderlag 3 1.2 Varför vindkraft? 4 1.3 Gothia Vind AB 5 1.4 Administrativa uppgifter 5 1.4.1 Sökande och projektör

Läs mer

Åby-Alebo och Kärnebo vindparker

Åby-Alebo och Kärnebo vindparker STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Åby-Alebo och Kärnebo vindparker Samråd enligt miljöbalken i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande av två vindparker i Mönsterås kommun

Läs mer

Vindkraftprojekt Boarp. Underlag för samråd. Ulricehamns kommun Västra Götalands län. enligt 6 kapitel 4 miljöbalken

Vindkraftprojekt Boarp. Underlag för samråd. Ulricehamns kommun Västra Götalands län. enligt 6 kapitel 4 miljöbalken Vindkraftprojekt Boarp Ulricehamns kommun Västra Götalands län Underlag för samråd enligt 6 kapitel 4 miljöbalken 2014-05-13 VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB 1 Innehåll 1 Presentation av sökande och ärendet...

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå 2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 4 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 2:4

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

MKB med Hållbarhetsanalys

MKB med Hållbarhetsanalys Jädraås vindkraftspark i Gävleborgs län Foto: Margareta Örn-Liljedahl MKB med Hållbarhetsanalys Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Söderhamn i april 2014 Kommunstyrelseförvaltningen UTSTÄLLNINGSHANDLING

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Förnybar elproduktion - Drivkrafter Behov av mer elproduktion Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Behov av förnybara energikällor Omställning till ett hållbart

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Sammanställning av anteckningar Bollebygd den 18 september 2013 Projekt: Vindkraftpark Älmåsa i Bollebygd kommun. Närvarande: Västra Götalands länsstyrelse

Läs mer

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt Svevind AB 2006-03-30 Långviksvallen 22 922 66 Tavelsjö Tel:090-12 07 93 Fax: 090-120 749 Mobil:070-3320793 e-post: mikael.kyrk@svevind.se Hemsida:www.svevind.se Meddelande: Nedan finner Ni uppgifter om

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Ansökan Jädraås Vindkraftpark. Jädraås Vindkraft AB. Ansökan. Håkan Hansson Visby 2008-12-11

Ansökan Jädraås Vindkraftpark. Jädraås Vindkraft AB. Ansökan. Håkan Hansson Visby 2008-12-11 Ansökan Jädraås Vindkraftpark Jädraås Vindkraft AB Ansökan Håkan Hansson Visby 2008-12-11 Jädraås Vindkraft AB Jädraås Vindkraftpark Ansökan Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Bursjöliden vindkraftpark. Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan 2011-12-07

Bursjöliden vindkraftpark. Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan 2011-12-07 Bursjöliden vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan 2011-12-07 2(112) INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 8 1 INLEDNING... 10 1.1 Bakgrund... 10

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Vindkraft vid Stormyrberget

Vindkraft vid Stormyrberget Vindkraft vid Stormyrberget Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Underlag för samråd enligt 6 kapitel 4 Miljöbalken 2014-05-23 VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB Innehåll 1 Presentation av sökande...

Läs mer

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010 Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen Lagstiftning Exempel JämtlandJ Vad göra? g Harry Westermark 29 sept 2010 Fysisk riksplanering riksintressen 1960 Lokala protester mot stora

Läs mer

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Vindpark Kingebol 2011-09-02 PÖYRY SWEDPOWER AB 3116900 2011-08-22 rev 2 VINDPARK KINGEBOL Nätanslutningsutredning 1 Alla rättigheter förbehålles. Mångfaldigande av

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

VINDPARK ÅRJÄNG BYN. Miljökonsekvensbeskrivning 2012-03-26

VINDPARK ÅRJÄNG BYN. Miljökonsekvensbeskrivning 2012-03-26 VINDPARK ÅRJÄNG BYN 2012-03-26 VINDPARK ÅRJÄNG BYN Sökande Gothia Vind 10 AB Box 231 431 23 Mölndal Tel: +46 31-33 66 590 Fax:+46 31-33 65 910 Org. nr: 556804-2443 Konsult WSP Environmental Box 574 20125

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR VINDPARK PÅ ULVBERGET SÖDER OM GNARP, NORDANSTIGS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN. Sweco Environment AB

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR VINDPARK PÅ ULVBERGET SÖDER OM GNARP, NORDANSTIGS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN. Sweco Environment AB Rabbalshede Kraft AB UPPDRAGSNUMMER 5464080 KARLSTAD 2011-12-15 Sweco Environment AB Martin Stenqvist Magdalena Westerberg 1 (64) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 LINDA ANDERSSON, LARS GERRE, ANNA LJUNGGREN OCH ANNIKA ÖSTLUND

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10

Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-04-16 Diarienummer: 00685/13 Miljöskyddsavdelningen Jonny Flink Telefon: 031-368 38 73 E-post: jonny.flink@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats

Läs mer

Gruppstation för vindkraft vid Hornmyran i Lycksele kommun, Västerbottens län

Gruppstation för vindkraft vid Hornmyran i Lycksele kommun, Västerbottens län Gruppstation för vindkraft vid Hornmyran i Lycksele kommun, Västerbottens län Miljökonsekvensbeskrivning 2011-10-19 NV Nordisk Vindkraft AB Gruppstation för vindkraft vid Hornmyran i Lycksele kommun, Västerbottens

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Vindkraftprojekt Gröninge. Kinda kommun yttrande

Vindkraftprojekt Gröninge. Kinda kommun yttrande Vindkraftprojekt Gröninge Kinda kommun yttrande Eon samrådshandling daterad 2011-12-13 Eon samrådsmöte 2012-01-17 1 Rev 2012-03-15 Arbetsgång Arbetsgång för utarbetande av yttrande Eon samrådshandling

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till översiktsplan 2009 Utkast till samrådshandling Beställare:

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret 441 81 Alingsås Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd För uppförande av 2 st vindkraftverk på fastigheten

Läs mer