BERÄTTELSE. Finlands Landtdags Bankfullmäktiges. Landtdagens Bankutskott. för är tili H ELSINGFORS 1918,

Transkript

1 Finlands Landtdags Bankfullmäktiges BERÄTTELSE för är 1917 tili Landtdagens Bankutsktt H ELSINGFORS 1918, P IN S K A T,IT T E R A.T U R S Ä IX S K A P E T S T R Y C K E R I.

2 Aret 1917 har, säsm Finlands Banks vinst- ch Inledande förlusträkning utvisar, värit för Banken ödesdigert, ch öfversikt öfdärpä har ytterligare följt en väldsam mstörtning, öfver ver den nuhvars förlpp Bankfullmäktige redan tillställt Finlands varandestäii- Landtdag ch dess Bankutsktt en förberedande red- ningen. görelse. Medan Banken enligt bkslutet för är 1916 aispnerade öfver en grundfnd, str Fmk. 25,000,000, en reservfnd, str Fmk. 62,498,044: 41, samt dispnerade vinstmedel tili ett belpp af Fmk. 8,198,316: 52, ger bilansen för ultim december 1917 vid handen, att bade de dispnerade vinstmedlen ch Finlands Banks under en följd af är samlade fnder är förlrade, sä när sm pä ett belpp af Fmk. 4,715,219: 10, hvilket äterstär af grundfnden. Orsaken tili detta nedsläende resultat stär helt ch hället att söka i det berende af Ryssland, hvari Finland befunnit sig, samt i det erhörda kursfall, sm under världskrigets frtgäng drabbat den ryska rubeln. Finlands Banks förhällandevis höga rubelntering är 1914 ch ännu i början af är 1915 har utan gensägelse inverkat pä mättet af Bankens förluster, hvilka visserligen icke i nägn händelse helt hade kunnat undvikas. Det bör ihägkmmas, att Bankens förvaltning lika litet sm Finlands flk eller landets öfriga myndigheter hade sin handlingsfrihet. Den härstädes förlagda främmande krigsmaktens representanter vr missnöjda redan därför att rubeln icke cirkulerade tili pari i jämbredd med den finska marken, ch utan msvep uttalades det i Finlands

3 2 dävarande Senat, att Finlands Bank icke kunde tillätas skrida tili inväxling af sinä sedlar mt guld innan ryska riksbanken vre i ständ att förfara pä samma sätt. Oberende af det tvängsläge, sm icke kunde undgäs sä länge värt land var i den ryska miiitärens väld, höll man hs ss ännu i början af kriget för möjligt, tili ch med för trligt, att rubeln efter krigets slut skulle gä upp tili sitt förra vflrde. Dessa mständigheter äfvensm den ytterst närä förbindelse med Ryssland i eknmiskt afseende, hvari kriget ch de tili följd däraf störda, delvis helt ch hället afbrutna handelsförbindelserna med andra länder hade försatt värt land, gjrde att stadga i rubelnteringen äfven för Finlands eknmiska lif ansägs vara af vikt. Krigets första veckr undantagna, fick rubeln ända tili juni 1915 behälla en inköps- ch försäljningskurs af Efter det största delen af Plen med Warschau rakat i den angripande armens väld framstd det dck med allt större klarhet att en stegring af rubelkursen tili det förra ätminstne icke i en närä framtid var tänkbar, ch frän juni 1915 tili ärets slut sänktes Finlands Banks rubelnteringar steg för steg frän Fmk. 257 ända tili Fmk. 220: 50 vid ärsskiftet. Under förlppet af är 1916 föll rubelkursen ytterligare, ch utgjrde inköps- ch försäljningskurserna Fmk. 214 ch 214: 50. Ofvanberörda tvängsläge frtbestd under största delen af denna tid, hvarför Bankens förvaltning icke hade möjlighet att gä sä iängt sm önskiigt värit i fräga m kursens sänkande. Det var icke tvifvel underkastadt, att de rubelbelpp, sm under dä rädande förhällanden mäste emttagas, skulle bringa Banken förlust. Spekulatinen begagnade sig af tillfället, ch allt ftare begynte rubelfrdringar öfverföras tili Finlands Bank för undvikande af eljes htande kursförluster. Dä den i Ryssland alltjämt stegrade lifsmedelskrisen ch öfriga missförhällanden satte allt trängre gränser för exprten därifrän, följde cksä häraf, att efterfrägan pä rubeln minskades, medan Finlands rubelfrdringar hastigt tillväxte, ehuru Finlands Banks förvaltning städse, dä tillfälle därtill erbjöd sig, sökte sälja sinä rubler mt en säkrare valuta. Vid slutet af är 1917 vr Finlands Banks kntkurantfrdringar pä Ryssland bkförda tili Fmk. 106,728,741:98 ch dess förräd af bligatiner, lydande enbart ä rubel, tili Fmk 23,348,693: 60. Med hänsyn tili de i Ryssland rädande förhällandena trde det vara fullkmligt möjligt att förutsäga huru str Bankens förlust pä dessa rubelvalutr sist ch slutligen kmmer att gestalta sig. Tili en annan kategri än rubelvalutrna höra de s. k. valutabligatinerna, sm Rysslands regering förbundit sig att inlösa med finskt mynt. Af dessa bligatiner innehar för närvarande Finlands Bank största delen mtsvarande ett, belpp af Fmk. 305,512,000. Äfven m dess ryska rikets finansiella ruin är sä fullständig att, säsm Rysslands nuvarande regering förebädat, inlösen icke ens af de i utlandet placerade bligatinerna ifrägakmme, trde finska staten efter att hafva sekvestrerat Rysslands pä finskt mräde befintliga egendin, kunna hälla Finlands Bank skadeslös för de belpp, sm den pä Bankens andel sig belöpande delen af dessa bligatiner representera. En för Finlands Bank synnerligen förmänlig mständighet var, att dä Rysslands regering föreslg ytterligare ett valutabligatinslän pä 400 milj. mark, säkerhet för den ifrägavarande ökade krediten ställdes i pund ch dllars, sedän Ryssland af Förenta Staterna erhällit kredit. Dä Finland sälunda i vederlag för de belpp af finsk valuta, sm frtfarande lgs i anspräk för den här förlagda miiitärens behf ch tili betäckande af kstnaderna för här pägäende militärarbeten, erhöll säker valuta, m ck pä villkr att Ryssland under förlppet af fem är vre berättigadt att äterköpa densamma, har Banken för närvarande dels 3

4 4 i England, dels i Förenta Staterna frdringar i pund ch dllars, mtsvarande ett belpp af Fmk. 297,716,516: 97. De förluster, sm äsamkats Banken genm det pä vären 1918 kufvade upprret, falla icke inm ramen för denna framställning, äfven m de uppkmmit, innan denna berättelse kunnat afgifvas. Jämte de förluster, sm Finlands Bank fätt vidkännas, har den erhörda ökningen af sedelutgifningen värit egnad att inge bankförvaltningen bekymmer. De utelöpande sedlarna utgjrde ännu i slutet af juni 1914 endast 118 milj. mark ch i slutet af samma kalenderär 141,8 milj., medan mtsvarande belpp i slutet af 1916 redan uppgick tili 421,3 milj. mark ch i Bankens senaste bkslut anges tili Fmk. 764,485,158. Det har icke stätt i bankförvaltningens makt att i detta afseende hindra utvecklingens förlpp; den har i Finland gätt i samma riktning sm öfverallt i världen. Betalningsmedlens afbrutet växande myckenhet jämte den brist pä eknmisk mtanke sm följt kriget ät, hafva härvidlag värit karaktäristiska företeelser, ch en ätergäng tili nrmala förhällanden kmmer att säväl för Finlands Banks sm ck för öfriga sedelutgifvande bankers vidkmmande gestalta sig ytterst svär, dä världskriget engäng är öfver. Efter att här hafva redgjrt för det nuvarande sakläget ch Finlands Banks ställning, utbe sig Bankfullmäktige, med mnämnande att Landtdagens beslut m ökning af den betäckta sedelutgifningen redan tillämpats vid upprättandet af bkslutet för är 1917, att fä afgifva berättelsen öfver sin verksamhet under senaste är. Sfirskllda af Bankfullmäktige handiagda ärenden. 1 1 följd af det pägäende kriget hafva Bankfullmäktige Skyddandet sett sig nödsakade att särskilda gänger under förlppet af af Bankens senaste är taga i öfvervägande frägan m skyddandet af tillgängar för Bankens tillgängar för krigsfara. Bankfullmäktige hafva krigsfara. i allmänhet berättigat Direktinen att vidtaga alla de ätgärder denna ansett nödiga. Den viktigaste bland dem har värit att guldförrädet ch en str del af Bankens värdepapper i smärre pster blifvit öfverflyttade frän Helsingfrs tili särskilda i inlandet beiägna kntr, i följd hvaraf de under den följande tidens rligheter undging plundring. 2 Äfven i andra afseenden hafva under det är denna A f de rberättelse mfattar ätgärder päkallats för skyddande auiga tiderna Finlands Banks egendm ch tryggande af dess verksam- föranledda het gentemt htande farr. ätgärder. Den 29 maj, nägt före kl. 12 pä dagen, infunn sig i Finlands Banks kntr i Ab tvänne manliga individer, hvilka under förmälan att de representerade strejkkmniittön päyrkade stängning af kntret pä grund af att strstrejk prklamerats. Dä yrkandet icke bifölls, aflägsnade sig männen för att krt därpä ätervända i sällskap med ett tital andra persner, htande att stänga

5 6 banken, m icke annat hjälpte, med biständ af en pä gatan psterande, för ändamälet uppbädad talrlk hp. Vid sädant förhällande mäste kntret stängas mkring 7,2 tiden, ch gjrdes anmälan härm medelbart tili Direktinen, sm tili Bankfullmäktige riktade ett meddelande m det förefallna i ch för de ätgärder, sm kunde föranledas af den mständigheten att Bankens kntr i Äb försatts ur ständ att frtfarande fungera. Vid sammanträde den 30 maj beslöt Bankfullmäktige, efter mröstning, bringa saken tili Senatens kännedm ch tillika anhälla m vidtagandet af sädana ätgärder att kntret i Ab blefve skyddadt under strejktiden. Minriteten bland Bankfullmäktige föreslg en hemställan tili Senaten m ätgärder därhän att rdningen blefve äterställd i Ab ch Finlands Banks kntr därstädes bereddes möjlighet att äter träda i funktin. Dä inm krt rdningen äterställdes i Ab, trde Bankfullmäktiges skrifvelse icke hafva föranledt tili nägra särskilda ätgärder frän Senatens sida. I bref tili Direktinen hade Björnebrgs frivilliga rdningskär fäst Direktinens uppmärksamhet pä därstädes förefallna rdningar ch anhällit att äfven Finlands Bank för sin del mätte understöda den i staden rganiserade rdningskärens värksamhet, sm afsäg att bistä myndigheterna vid rdningens upprätthällande ch att inm ramen för den af lag) medgifna rätten tili själfförsvar skydda arbetsrn samt allmänhetens lif ch egendm. Pä grund af kntrets i Björnebrg tillstyrkande utlätande föreslg Direktinen i bref af den 4 ktber, att Finlands Bank för sagda ändamäl mätte bevilja 3,000 mark. Bankfullmäktiges majritet stannade dck vid sammanträde den 5 ktber för den äsikten att, dä rdningens upprätthällande är kmmunernas ch statens sak, Finlands Bank icke brde skrida tili subventinering af privata rdningskärer, hvarför Direktinens förslag förföll. Vid sammanträde den 15 nvember säg sig Bankfullmäktige tvungna att besluta m stängning, tillsvidare, af Bankens samtliga kntr i följd af den utbrutna str- strejken. Efter öfverläggningar den 17 ch 19 i samma mänad ansäg sig Bankfullmäktige äter kunna besluta m kntrens öppnande, men berättigades Direktinen samtidigt att stänga Banken i fall af behf. 3 Alltsedan världskrigets början hade Rysslands rege- Finlands ring för underhäll af sinä i Finland förlagda trupper ch Banks rytka bestridande af kstnaderna för de härstädes nödigbefunna valutr. försvarsarbetena värit i behf af stra belpp finskt mynt, hvilka inköptes*i Petersburg mt rubel tili af Finlands Banks Direktin fastställd kurs. Dä kriget drg ut pä tiden ch fick ett för Ryssland gynnsamt förlpp, begynte dessa köp bringa Banken kännbar förlust, hvarför Direktinen säg sig tvungen att vägra inväxling af ryskt mynt i större pster. Dä behfvet af finskt mynt frtfarande kvarstd eller tili ch med ökades, skred kejsardömets regering tili öfverläggningar med Finlands regering ch penningeverk, hvarefter öfverenskmmelse den 11 juli 1916 träffades med Finlands Bank ch nägra af värt lands privatbanker m beviljande ät ryska krnan tili parikurs af ett 100 milj. marks valutalän, att lyftas den 14 i samma mänad ch äterbetalas med 5 % räntä inm förlppet af ett är i rubel eller mark efter bligatinsinnehafvarenas eget vai. Dä det upplänade belppet förbrukats, afslöts ytterligare pä hösten 1916 samt i januari ch maj 1917 nya läneaftal, hvarje gäng m ett belpp af 100 milj. finska mark ch pä samma villkr sm det första länet. Dessa valutaläns sammanlagda belpp uppgick sälunda i juni 1917 tili 400 milj, mark,ch hade Finlands Bank kömmit att af dessa bligatiner behälla ett belpp mtsvarande mkring 300 milj. mark. 7

6 8 Dä den första förfalldagen begynte närma sig, framstäilde Rysslands regering förslag m länets prlngering pä ett är. Efter öfverläggning med öfriga längifvare afgaf Finlands Banks Direktin sitt utlätande i saken, ch gick detta ut pä att man säg sig tvungen att bifalla tili förslaget. I enlighet härmed förklarade sig Bankfullmäktige den 27 juni gä in pä den begärda prlngeringen pä ett är, likväl bltt beträffande den del af länet, sm ännu innehades af Banken. Dä det andra länet i sinm tid skulle regleras, anhöll Rysslands regering äter m prlngering, hvartill efter försiggängna öfverläggningar det svar afgafs frän finsk sida, att en del de privatbanker, sm deltagit i länet, helt ch hället vägrat, medan andra samtyckt tili prlngering af hälften af sin anpart. Efter att i saken hafva hört Direktinen för Finlands Bank, förklarade Bankfullmäktige den 14 september att försök brde göras att fä Finlands Banks anpart minskad, hvarjämte sm villkr för prlngeringen bestämdes att Finlands Bank icke finge kmma i en fördelaktigare ställning än öfriga längifvare ch att dess engagement icke i nägt fall finge ökas utöfver Bankens dävarande innehaf af dessa biigatiner. Vid prlngeringen fastställdes räntan för alla dessa län tili 5 */«%. Ett af ryska Finansministeriet framställdt förslag m ett femte valutalän pä 100 milj. mark hade under tiden fätt förfalla; i stället hade pä initiativ af Rysslands regering den 8 10 maj öfverläggningar ägt rum med representanter för Finland beträffande frägan huru valutabehfvet kunde tiligdses utan att, tili men för de finska penningeinrätiningarna ch Finlands eknmiska lif, alltför stra belpp blefve bundna i ryska statsverkets växlar. A rysk sida tgs härvid i betraktande säväl krnans sm de ryska affärsmännens ch i Finland vistande ryska medbrgares behf af finsk valuta, pä samma gäng den skadliga spekulatinen skulle bekämpas. I detta syfte föreslgs, att Rysg- lands exprt pä Finland skulle ställas under vederbörande myndigheters kntrll, hvarvid priset för den tili Finland exprterade varan skulle genm förmedling af Finansministeriets Kreditkansli erläggas i finska mark. Kursen pä mark ch rubel brde i sä fall bestämmas för tre mänader i sänder efter öfverenskmmelse mellan Finlands Bank ch Kreditkansliet, ch det belpp finsk valuta, tili hvars anskaffning Rysslands exprt pä Finland icke förslge, gifvas sm län. Frän finsk sida genmäldeshärtill, attdärest betalningsbalansen mellan Finland ch Ryssland icke nägt sä när kunde bringas i jämvikt, alla andra utvägar vre knstlade. Dck tänkte man sig att Finansministeriets förslag kunde pä vissa villkr bifallas. Med beaktande jämväl af enskilda ryska medbrgares sannlika behf anställdes beräkningar, sm utvisade att för de sju äterstäende mänaderna af är 1917 mkring 350 milj. finska mark mäste anskaffas, ett belpp, sm öfverstege hvad de finska penningeinrättningarna ansäg sig kunna under denna tid binda för ifrägavarande ändamäl. Det blefve förty nödvändigt att älägga äfven de större finska exprtörerna, industriella verk. s. v. att taga betalning i Riksränteriets förbindelser, hvilka Kreditkansliet skulle försälja ät de enskilda ryska imprtörerna. Rubeln skulle beräknas tili parikurs, men förbindelserna inlösas med rubel eller mark efter innehafvarens vai. Därjämte föreslgs tili öfvervägande huru Finlands Banks rubelfrdringar kunde utbytas mt länebligatiner, enär i Bankens valuta för sedelutgifning vid denna tidpunkt ingick ett rubelbelpp mtsvarande inalles mkring 613 milj. mark, hvaraf 286 milj. finska mark utgjrde rubelkassa. Frän finsk sida päpekades jämväl, att Finlands Banks guldförräd brde för stärkande af Bankens ställning ökas, ch föreslgs i detta afseende att ryska krnan skulle ät Finlands Bank öfverläta guld för 60 milj. mark att betalas med finskt sedelmynt tili ett pris beräknadt efter 120 %. För länens äterbetalning skulle en krt för- 9

7 10 falitid utsättas, medan de skattkammarförbindelser, sm framdeles kmme att utsläppas i rörelsen, kunde fä förfalla tili betalning m fem är. Beträffande frägans praktiska sida framhölls, att de i Finland vistande ryssarnas valutabehf lämpligast kunde tillgdses i frm af resekreditiv eller medelst tillständsbevis ch af Kreditkansliet utfärdade checker, sm finge lyftas i öfverenskmna banker. I öfrigt anfördes att Finlands Banks förvaltning hade att rätta sig efter Landtdagens bestämningar, hvarför dennas bifall erfrdrades för vidtagande af de anförda ätgärderna. Sedän öfverläggning i saken ägt rum mellan Finlands Banks Direktin ch Bankfullmäktige, beslöt de sistnämde hänskjuta frägan tili Landtdagens Bankutsktt, under framhällande af den verkan beslutet kunde kmma att hafva pä Bankens redan vacklande ställning. För egen del höll Bankfullmäktige för betänkligt att läta nteringen af rubel vid de finsk-ryska likviderna ber af rysk myndighet, hvarjämte fullmäktige uttalade att en för tre mänader i sänder fastställd kurs icke garanterade nägn öfverensstämmelse med de verkliga värdeförhällandena; dessutm brde finska myndigheter beredas tillfälle att medverka vid rdnandet af likviderna mellan Finland ch Ryssland. 1 syfte att afvärja den cirkulerande sedelstckens erhörda tillväxt hemställde Bankfullmäktige tillika att finska staten efter upptagande af ett större län mätte skrida tili förstärkande af Finlands Banks ställning. Medan dessa rädplägningar päging, hade situatinen tillspetsat sig med anledning af att den i Helsingfrs förlagda ryska inilitären icke fätt sitt behf af finskt mynt tillfredsställdt. Härm gjrdes anmälan vid Bankfullmäktiges sammanträde den 6 juli, i följd hvaraf fullmäktige samtyckte tili att växling af ryskt mynt tili finskt enligt Finlands Banks nterade dagskurs finge, tili dess frägan m de finsk-ryska likviderna rdnats, pä anhällan af ryska statens representant ega rum ät militären tili ett belpp af högst 20 milj. mark. Efter förnyade, vid Bankfullmäktiges sammanträden den 10 ch 17 juli gjrda anmärkningar m befarade rligheter frän den ryska miiitärens sida, därest Bankens hufvudkntr icke tillgdsäge dennas behf af finskt mynt, fattade Bankfullmäktige, efter mröstning, ett särskildt beslut m inväxling af 250,000 rubel, hvilket belpp skulle inkluderas i förutnämda 20 milj. mark; tillika medgafs att den ryska sldatkmmitten finge granska de uppgifna valutabehfven, tills Landtdagen hunnit i saken besluta. Under tiden hade Finlands Banks förluster pä rubelkursen samt frägan m rdnandet af inväxlingen af ryskt mynt kömmit före i Landtdagen. 1 sitt den 12 maj afgifna betänkande n: 4 hade Bankutskttet, under erkännande af att det uppenbart värit möjligt för Finlands Bank att läta bli att tillmötesgä den ryska regeringens kraf, framhällit, att enskilda ryska kapitalister ch växlaraffärer sökt för undvikande af förluster tvinga Finlands Bank att taga emt ryskt mynt cli att ätgärder mäste vidtagas tili undvikande af kursförlusterna pä rubel. Efter att hafva behandlat frägan äterreinitterade Landtdagen betänkandet tili utskttet för införande af särskilda tillägg, i följd hvaraf utskttet afgaf ett den 7 juni dateradt betänkande n. 4 a. Förenande sig m Bankfullmäktiges yttrande att det icke kunde anses vara Finlands Banks sak att bevilja Ryssland län,ansäg utskttet att detta snarare ankmmepäregeringen, förutsatt att Landtdagen därtill lämnade sitt bifall. Tillflödet af rubel tili Finlands Bank ch däraf härrörande förluster päkallade enligt utskttets mening att kursen nterades i enlighet med rubelns verkliga värde. Landtdagen gdkände Bankutskttets betänkande, hvilket meddelades Bankfullmäktige tili kännedm. Efter behandling af regeringens prpsitin m upptagande af ett statslän pä 350 milj. för rdnande af frägan m penningeväxlingen mellan Finland ch Rvssland föreslg Statsutskttet i sitt betän-

8 12 kande n: 11 att prpsitinen mätte afböjas, men att Finlands Bank finge i uppdrag att för statens räkning träffa anstalter m inväxling af rubel tili ett belpp mtsvarande högst 100 milj. mark, hvarjämte utskttet päyrkade energiska ätgärder för bekämpande af den pä grund af militärarbetenas inställande htande arbetsbristen. Frägan vann icke sin slutliga lösning, innan Landtdagen upplöstes. Dä det framgätt att finsk valuta icke i tillräcklig mängd std att fä pä basen af de förslag, för hvilka fvan redgjrts, hade ryska regeringen framlagt ett nytt sädant tili frägans rdnande. Finlands Banks Direktin tillkännagaf vid Bankfullmäktiges sammanträde den 17 juli att ryska Kreditkansliet erbjudit sig att köpa finska mark tili ett belpp mtsvarande 75 milj. dllars, sm Förenta Staterna ställt tili dess dispsitin, hvarvid betalning kunde ske i dllars eller pund, ch föreslg Direktinen att valuta skulle tagas i pund, hvarvid 4 % räntä kunde päräknas. Dä man inm Bankfullmäktige ställde sig tveksam, enär en ökning af Bankens utlöpande sedlar i följd häraf var att emtse, nägt sm Landtdagen just velat förhindra, genmälde Direktinen att det föreslagna förvärfvet af utländsk valuta skulle stärka Bankens ställning ch att Landtdagens beslut endast äsyftat att förhindra ett frtsatt tillflöde af rubel i Banken. Frägan underkastades förnyad pröfning af Bankfullmäktige ch Direktinen vid sammanträden den 18 ch 26 juli, vid det senare i närvar af t. f. chefen för Finansexpeditinen. Direktinen anmälde sig hafva päyrkat att större delen af det belpp kreditkansliet önskade köpa finge innestä ä räkning samt att kursen skulle fastställas tili högst 10 % öfver pari. Härtill hade man frän rysk sida samtyckt med villkr att Ryssland under förlppet af fem är vre berättigadt att äterköpa ifrägavarande valuta tili samma kurs, sm den nu försäldes. Vid den dis- kussin, sm i ärendet ägde rum, betnade Direktinen särskildt den nytta det föreslagna valutaköpet skulle bringa Finlands Bank, sm ju därigenm finge medel för likvidering af utgifter, hvilka i den närmaste framtiden vr att emtse, hvarjämte Direktinen meddelade, att Kreditkansliet begärt svar inm den 26 juli senast kl. V* 8 pä kvällen. Bankfullmäktige upptg emellertid frägan tili afgörande först den 27 juli, dä majriteten beslöt underrätta Direktinen att Finlands Bank icke brde utan Landtdagens hörande inväxla utländsk valuta tili högre belpp än 200 milj. mark. Nägt meddelande m detta beslut tillställdes likväl icke Direktinen. Dä saken var brädskande ch afgörandet enligt Bankens reglemente ankm pä Direktinen, hade Bankens representant redan pä kvällen den 26 juli i Petersburg gifvit Kreditkansliet det svaret att det föreslagna aftalet gdkänts. 1 enlighet med detsamma skulle finsk valuta ställas tili Finansministeriets förfgande tili ett belpp mtsvarande sammanlagdt 17 milj. pund, pundet eller dllarn beräknade tili kurs 10 % öfver pari, i pster mtsvarande 2 2 V* milj. pund eller milj. dllars samt med Finansministeriet förbehällen rätt tili äterköp under fem är af denna valuta mt finska mark tili samma kurs. 4 Tili kmplettering af hvad tidigare i annat samman- Frägan m hang meddelats rörande de läneperatiner, sm ägt rum ett statslän mellan Finlands Bank ch finska statsverket, bör ytterli- för stärkande gare tilläggas följande. af Bankens Med hänsyn tili den prprtinerligt stegrade sedel- ställning. utgifningens skadliga inverkan pä landets penningeväsen ch den rädande prisnivän beslöt Bankfullmäktige den 1 juni hemställa hs Senaten, att staten mätte upptaga ett mhemskt län pä minst 200 milj. mark för öfvertagande af ett mtsvarande belpp af Bankens ryska valutabliga- 13

9 14 tiner. De nya statslänebligatinerna brde enligt Bankfullmäktiges tanke ställas äfven pä lägre belpp för att blifva mera begärliga för den stra allmänheten, ch den utelöpande sedelstcken sälunda fäs minskad. Statsutskttet föreslg cksä i sitt den 14 juli daterade betänkande att regeringen mätte berättigas att för stärkande af Finlands Banks ställning, efter öfverenskmmelse med bankförvaltningen, upptaga ett statslän pä 200 milj. mark, men ärendet hann icke slutligt afgöras, innan Landtdagen upplöstes. Dä 1917 ärs senare Landtdag sammanträdde, framhöli Bankfullmäktige i en tili Senaten ställd skrifvelse af den 23 nvember, hurusm upptagandet af ett statslän för ifrägavarande ändamäl sedän dess förslag därm senast väcktes blifvit allt mer undgängligt, hvarför Bankfullmäktige ansett sig böra hs Senaten anhälla m ätgärd därhän att frägan blefve afgjrd sä frt sm möjligt. Sä skedde likväl icke inm den tid föreliggande berättelse mfattar. 5 För erhällande af finsk valuta, hvarm Rysslands At st at sv erregering gjrt framställning, hade Finlands Senat den 12 juni!; > beviljad befullmäktigat Finansexpeditinen att med Finlands Bank kredit. träffa aftal m en tili 50 milj. mark uppgäende kredit att äterbetalas senast den 15 september, ch ställdes detta belpp tili det ryska statsverkets förfgande i frm af ett försktt pä det planerade större länet. Dä förfalldagen närmade sig, hörde sig Finansexpeditinen för hs Finlands Banks Direktin huruvida krediten kunde prlngeras, men svarade Direktinen nekande i betraktande af den ständpunkt Landtdagen i enlighet med Statsutskttets ' i länefrägan afgifna betänkande intagit. Bankfullmäktige gdkände den 14 september Direktinens svar, hvarpä det ryska statsverket tili Finlands Bank inbetalade ifrägavarande tillfälliga län pä 50 milj. mark. Samma dag mttg Bankfullmäktige meddelande där- m att Finlands Senat den 29 juni berättigat Finansexpeditinen att pä finska statsverkets vägnar utfärda ch i Finlands Bank diskntera växlar tili ett belpp af högst 30 milj. mark, förfallande den 1 ktber, hvarvid medel tili deras inlösen skulle utgä ur det statslän pä 125 milj. mark, sm enligt regeringens prpsitin skulle upptagas för kmmunikatinsfndens behf. Dessa växlar hade sedermera under juli ch augusti disknterats i Finlands Bank i pster m 5 milj. mark tili ett sammanlagdt ch den 1 ktber tili betalning förfallande belpp strt 30 milj. mark. Därjämte hade Finlands Senat den 11 juli gdkänt det aftal m inköp af mjöl för finska statens räkning, sm träffats med ryska Lifsmedelsministeriet, ch beslutit prisets erläggande i försktt med 60 milj. finska mark. Dä beviljandet af ifrägavarande kredit i hela dess mfäng skulle i alltför hög grad hafva tagit Finlands Banks sedelutgifningsrätt i anspräk, hade Banken gätt in pä att för sin del öfvertaga 20 milj. mark, medan äterstäende 40 milj. disknterades i landets privatbanker. Ytterligare hade t. f. chefen för Senatens Finansexpeditin i bref af den 5 september anhällit att Direktinen för Finlands Bank ville taga i öfvervägande huruvida ch pä hvad villkr Finlands Bank antingen själf eller genm förmedling af ett bankknsrtium, sm brde bildas för ändamälet, kunde ställa tili statsverkets förfgande en kredit pä mkring milj. mark för bestridande af statens rdinarie utgifter under de närmaste veckrna. Finlands Bank ch privatbankerna hade efter försiggängna öfverläggningar öfverenskmmit m bevil jän de af en 25 milj. marks kredit mt tre mänaders växlar. Privatbankerna hade därvid uppställt sm villkr att Finlands Bank vre med, hvarför Banken äfven gätt in därpä med begränsande af sin andel i länet tili 1 milj. mark. Dä den af Finlands Banks Direktin pä anhällan af Bankfullmäktiges rdförande afgifna redgörelsen för Bankens med statsverket under de närmast föregäende mänaderna 15

10 16 träffade läneaftal föredrgs vid Bankfullmäktiges nyssberörda sammanträde den 14 september, utlät sig Bankfullmäktiges majritet, att Banken icke brde taga nägn del i sistnämda läneperatin eller bistä en regering, sm medverkat tili Landtdagens upplösning. Med anledning häraf framhöll Direktinen i skrifvelse af den 1 ktber att detta uttalande berdde pä ett missförständ, enär Direktinen i stöd af den rätt att pä eget ansvar diskntera växlar, sm enligt reglementet tillkm densamma, redan innan Bankfullmäktige behandlat förevarande fräga definitivt förbundit sig tili sagda 1 milj. mark mfattande diskntering. 6 Ätgärder bc- Under är 1917 hafva Bankfullmäktige behandlat ett rörande en- förslag m ackrd, för hvilket det vid sammanträde den 3 skiidas för- ktber förda prtkllet innehäller en närmare redbindelser ti ligörelse. Banken. Pä framställning af Bankens Direktin hafva Bankfullmäktige beslutit tili afförande ur räkenskaperna af särskilda redan vid tidigare bkslut bland säkra frdringar upptagna pster tili ett sammanlagdt belpp af 276,852 mark 30 penni. 7 F inlands Den i Finlands Banks reglemente föreskrifna revi- B anks revi- sinen förrättades för är 1916, pä kallelse af Bankfullmäktige, sin. af de vid 1914 ärs landtdag utsedde revisrerna Prfessrn Ernst Jakb Valdemar Bnsdrff, Redaktören Eer Erkk ch Landhushällaren Kyösti Kalli samt den vid samma landtdag utsedde förste revisrssuppleanten, Landtbruksrädet Karl Wilhelm Bruncrna under tiden mellan den 12 mars ch den 4 april 1917, men var Landthushällaren Kalli, sm under pägäende revisin utnämts tili ledamt af Finlands Senat, förhindrad att de sista dagarna däri deltaga. Pä tillstyrkan af revisrerna ch i enlighet med hithörande stadganden i Bankens reglemente hafva Bankfullmäktige, under förutsättning att Landtdagen kmme att gdkänna revisrerna säsm behöriga sädana, sistnämda dag beviljat Direktinen decharge för Bankens förvaltning under är I betraktande däraf att Finlands Landtdag under ären 1915 ch 1916 saknat möjlighet att utse revisrer, föreslg Bankutskttet att de är 1914 valde revisrernas verksamhet jämväi sm revisrer för 1915 ch 1916 ärs räkenskaper mätte gdkännas, ch biföll Landtdagen härtill, hvadan den beviljade dechargen slutgiltigt trädt i kraft. 8 Bankfullmäktige hafva pä grund af Bankens böcker Granskninch räkenskaper samt rapprterna frän afdelningskntren gen af B anhvarje mänad verkställt sädan granskning af Bankens rö -k e n s länerörelse ch utläning sm den för Bankfullmäktige fast- relse. ställda instruktinen i sin 4 föreskrifver. Likasä hafva Bankfullmäktige granskat Direktinens memrialprtkll. 9 Jämlikt 40 i Finlands Banks reglemente hafva inventerin- Bankfullmäktige verkställt inventering af hufvudknt- gar &) i hufrets kassahvalf ch samtliga kassr äfvensm läne- ch vudkntret. säkerhetshandlingar ch depsitiner den 13 september samt den 4, 5, 6, 9, 10 ch 11 ktber. Resultaten af sagda inventering, sm meddelats Direktinen tili kännedm, hafva värit med Bankens böcker öfverensstämmande. Hvad Bankens filialkntr vidkmmer, hafva vid b) vid filiaiutfärdandet af förrdnanden ät de af Bankfullmäktige kntren. utsedde ledamöterna af diskntkmiteerna desse uppmanats att mänatligen, ä tider sm de efter gdtfinnande ägt att för hvarje gäng särskildt bestämma, verkställa föreskrifven inventering af kntren. Härutöfver hafva revisiner verkställts: 17 O

11 18 vid kntret i S:t Michel den 3 mars af Bankdirektören Basilier; vid kntret i Tavastehus den 26 ch 27 april af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Björnebrg den 27 ch 28 april af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Ab den 18 ch 19 maj af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Ktka den 14 ch 15 september af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Uleäbrg den 12 ktber af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Vasa den 14 ch 15 ktber af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Tammerfrs den 30 nvember af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Jyväskylä den 1 ch 2 december af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Wibrg den 6 ch 7 december af Bankdirektören Basilier; vid kntret i Jensuu den 15 december af t. f. Bankdirektören Brberg; vid kntret i Srdavala den 16 ch 17 december af t. f. Bankdirektören Brberg; ch vid kntret i Kupi den 29 ch 30 december af t. f. Bankdirektören Brberg. 10. Ätgärder beträffande För reparatiner af Uleäbrgs kntrs gärd hafva Bankfullmäktige beviljat den 18 januari 1,975 mark 15 Bankens fa- penni, den 19 juni 1,382 mark 61 penni, den 27 juni 1,424 stigheter ch mark ch den 10 juli 795 mark. Vidare hafva Bankfullmäktige vid sammanträde den 27 juni fritagit en i gärden kntrslkaler. bende hyresgäst, sm pä egen bekstnad lätit utföra reparatiner för en kstnad af 1300 mk, frän erläggandet af den tili 759 mark uppgäende hyran för ett kvartal. Den 7 juni 1917 beviljade Bankfullmäktige för särskilda nödigbefunna reparatiner af Kupi kntrs gärd 3,688 mark 80 penni ch den 7 nvember 1,893 mark 10 penni för enahanda arbeten i Vasa kntrs gärd. Pä anhällan af kyrkrädet i S:t Maria församling i Petersburg samtyckte Bankfullmäktige den 24 augusti lill en förhöjning af ärshyran för Bankens i sagda församlings hus inrymda lkal med 3,850 rubel, räknadt frän den 1 september n. Den under världskriget i hög grad ökade penning- Den ökaue växlingen har under det är berättelsen mfattar föranledt växlingsrö- bland annat följande ätgärder frän Bankfullmäktiges sida: Högsta belppet af handkassan vid Jensuu kntr har höjts frän 50,000 tili 75,000 mark. Vid kntret i Kupi har tillsvidare inrättats en andra kassa, hvars högsta belpp fastställts tili 75,000 mark, ch har för aflöning af en kassör beviljats ett mänatligt anslag strt 266 mark 67 penni. Vid S:t Michels kntr har antagits ett kntrsbiträde med en aflöning af 100 mark i mänaden för att biträda vid räkning ch srtering af sedlar. Vid Tavastehus kntr har antagits ett kntrsbiträde med en aflöning af 195 mark i mänaden. Vid sammanträde den 29 december 1917 beviljade Bankfullmäktige ät särskilda extra kassörer, sm i följd af missräkning, berende pä den stegrade växlingsrörelsen, drabbats af kännbara förluster, understöd uppgäende tili sammanlagdt 3,050 mark. 19 relsen. 12. Brist pä skiljemynt har under är 1917 frtfarande Bristen pa förelegat. skiljem ynt. Den 3 april 1917 hemställde Bankfullmäktige hs Senaten m prägling för Finlands Banks räkning af 25- pennis stycken tili ett belpp mtsvarande 500,000 mark.

12 20 Den 24 augusti 1917 anhöll Bankfullmäktige m prägling för Finlands Banks räkning af 50- ch 25-pennis stycken tili ett belpp mtsvarande 500,000 mark af hvardera. Den 29 December hemställde Bankfullmäktige m ytteriigare prägling af 50- ch 25-pennis stycken för Finlands Banks räkning tili ett belpp mtsvarande 500,000 mark af hvardera. Samtliga dessa förslag hafva genm beslut af Senaten bragts tili verkställighet. För afhjälpande af bristen pä skiljemynt hafva Bankfullmäktige i en tili Senaten ställd skrifvelse af den 23 nvember föreslagit en väsentlig förändring beträffande kpparmyntet ch för förslagets förverkligande hemställt att Senaten vill förelägga Landtdagen prpsitin rörande särskilda ändringar i lagen m Strfurstendömet Finlands mynt, gifven den 9 augusti Frägan har vid 1917 ärs senare landtdag lösts pä sätt Bankfullmäktige föreslagit. 13. Uppbrän- I den män slitna sedlar ingätt tili hufvudkntret ning afslitna hafva de genm Bankfullmäktiges försrg räknats ch sedlar. uppbrännts. Vid sammanträden den 13, 15, 17, 19,21,23 ch 27 februari, 1, 3, 5, 7 ch 9 mars, 6, 7, 10, 12, 14, 17, 19, 21, 24, 26 ch 28 september, 3, 5, 8, 10, 12, 15, 17, 19, 22, 24, 26, 29 ch 31 ktber samt 2 nvember hafva sälunda räknats ch uppbrännts, för ett sammanlagdt belpp af 63,979,003 mark, följande mängder af Finlands Banks sedlar, nämligen: 1,000 marks sedlar... 14,320 stycken 500»»... 7,136» 100»» ,600» 50»» ,800» 20»» ,800» 10»» ,000» 5»» ,000» 3»»... 1» Därutöfver hafva pä föranstaltande af revisrerna sedlar uppbrännts för 10,018,000 mark. Med anledning af de allt mer ökade lägenheter, sm föranledts af den utelöpande sedelstckens erhörda tillväxt bland annat hvad uppbränningen af slitna sedlar beträffar, hafva Bankfullmäktige tagit i öfvervägandhuru denna, utan att öfvervakningens effektivitet vedervägades, kunde rdnas pä ett mindre tidsödande sätt. Utan att tills vidare gä längre beslöt Bankfullmäktige den 14 september att beträffande uppräknandet af en marks sedlarna tillämpa ett enklare sätt för öfvervakningen än det hittills följda. 14. Med bifall tili rdförandens i Direktinen vn Cllans Direktinen därm gjrda anhällan hafva Bankfullmäktige beviljat hnm tjänstledighet frän den 20 februari tili utgängen af därpäföljande mars mänad för en i tjänsteärenden företagen resa i Skandinavien. För enskilda ärenden har ledamten af Direktinen K. Basilier af Bankfullmäktige beviljats tjänstledighet frän den 18 augusti tili utgängen af samma mänad. Vid sammanträde den 19 ktber beviljade Bankfullmäktige Bankdirektören vn Cllan tjänstledighet pä en mänad för en resa tili Sverge i Finlands Banks angelägenheter. Dä Direktinen meddelat att beviljandet af fvananförda tjänstledigheter icke päkallade nägn förstärkning af arbetskrafterna inm Direktinen, hafva vikarier jör skötandet af de tjänstledige ledamöternas äligganden icke förrdnats. 15. Sedän Senaten den 27 april 1917 beviljat ansökt Bankkmafsked ät föreständaren för Bankens kntr i Vasa Axel missariebe- Timgren, ch Bankfullmäktige den 7 maj tillförsäkrat hnm fattningarna. äörfattningsenlig lifstidspensin tili ett belpp af 4,000 mark frligen, beslöt Bankfullmäktige vid sammanträde den 31 21

13 22 juli hemställa m utnämnande tili sagda tjänst af föieständaren för kntret i Jensuu Anatl Luis Rafael Löfgren. Senaten utnämde den 27 september tili ifrägavarande tjänst kassören vid kntret i Vibrg, Friherre Alexander Aminff, sm af majriteten inm Direktinen föreslagits tili tjänstens erhällande. Sedän Senaten den 25 juli beviljat ansökt afsked ät föreständaren för Bankens kntr i Uleäbrg Jhan Edvard Rehnbäck ch Bankfullmäktige jämlikt 63 af Bankens reglemente tillförsäkrat hnm säsm emeritus en ärlig lifstidspensin str 6,000 mark, beslöt Bankfullmäktige vid sammanträde den 10 ktber hemställa m utnämnandet tili sagda tjänst af kassören vid kntret i Ktka Selim Mikael Bergrth, hvilken sedermera den päföljande 15 nvember af Senaten utnämdes tili sagda befattning. Den 18 nvember förrdnade Bankfullmäktige, efter mröstning, tili föreständare för Vasa kntr utnämde kassören vid Vibrgs kntr Friherre Aminff att frtfsrande bestrida kmmissarietjänsten vid Petersburgs kntr. Tjänstledighet dels för sjuklighet, dels af andra rsaker, hafva under är 1917 nedannämnda kntrs föreständare ätnjutit: föreständaren för Vasa kntr Axei Timgren frän den 16 januari tili den 16 april ch vidare tili den 27 i samma mänad, dä hnm beviljades ansökt afsked, föreständaren för Ktka kntr W. Krgius frän den 19 januari tili den 19 februari; föreständaren för S:t Michels kntr Gust. Äkessn frän den 9 tili den 21 mars samt under päföljande juni mänad; föreständaren för Jyväskylä kntr 1. O. Rutzi frän den 24 mars tili den 24 april; föreständaren för kntret i Björnebrg E. Brms under augusti mänad; föreständaren för Uleäbrgs kntr Jhan Edvard Rehnbäck frän den 1 juli tili den 25 juli, dä hnm beviljades ansökt afsked; föreständaren för Kupi kntr O. Wallenius frän den 15 ktber tili mänadens utgäng; samt föreständaren för kntret i Uleäbrg Selim Mikael Bergrth frän den 4 december tili ärets slut. Under tiden för förenämnda tjänstledigheter hafva i enlighet med af Bankfullmäktige utfärdade förrdnanden bankkmmissariebefattningarna bestridits af vederbörande kassörer vid respektive kntr. 1 öfrigt ha under smmaren semesterledighet beviijats kntrsföreständarena under en mänad för enhvar af dem, hvarförutm Direktinen pä därm gjrd anhällan beviljat nägra bland dem tjänstledighet pä krtare tid, dck icke utöfver en vecka i hvarje särskildt fall. 16. Dä ledamten af diskntkmmitten vid Vibrgs D iskntkm - kntr, förre Justitiebrgmästaren Ivar Gerhard Ai- m ituem a. paeus efter att hafva öfvertagit en direktörspst vid Sumen Kauppapankki Osakeyhtiö afgätt frän sin befattning vid Finlands Bank, förrdnade Bankfullmäktige vid sammanträde den 12 februari 1917 tili ledamt af diskntkmmitten vid Vibrgs kntr dävarande förste suppleanten Handlanden Paul Sergejeff, tili förste suppleant andre suppleanten Justitierädmannen Paul Jakb Immanuel Wiklund ch tili andre suppleant Direktören Elis Sirelius, samtliga tili utgängen af är Sedän Brgmästaren Ivar Wilhelm Hasselblatt, sm före sin vid början af världskriget inträffade landsförvisn*ng fungerat sm rdinarie diskntledamt vid Bankens kntr i Vasa, fätt ätervända tili Finland ch Viceknsuln Lennart Backman, sm enligt Bankfullmäktiges förrdnande i Brgmästaren Hasselblatts fränvar tjänstgjrt 23

14 24 sm rdinarie diskntledamt, tillkännagifvit sin önskan att afgä frän sagda befattning tili förmän för Herr Hasselblatt, förrdnade Bankfullmäktige den 13 april 1917 Brgmästaren Hasselblatt tili rdinarie ledamt ch Viceknsuln Backman tili förste suppleant i diskntkmmitten vid Vasa kntr. Dävarande förste suppleanten, förre Bankdirektören Arthur Berger, sm anmält sig ämna inm krt frän rten afflytta, befriades frän sitt ledamtskap i diskntkmmitten. Enär tili inventeringsman för kntret i Petersburg utsedde Friherren Thedr Bruun ch hans suppleant Statsrädet K. Lisitzin tili följd af ökade tjänstgörmäl icke ansett sig medhinna ett regelbundet mhänderhafvande af berörda uppdrag, förrdnade Bankfullmäktige den 3 april tili andre suppleant för sagda inventeringar Öfversten Birger Helsingius. För är 1918 hafva Bankfullmäktige, efter mröstning, med frängäende i vissa fall af Direktinens ch filialkntrens förslag, utsett tili ledamöter ch suppleanter i diskntkmmitteerna vid Bankens kntr i landsrten: i Tavastehus tili ledamöter Ingeniören Jhan Henrik Hlmen ch Handlanden Anders Gustaf Skgster samt tili suppleanter förre Landssekreteraren Karl Un Chydenius ch Handlanden Jhan Verner Fredrikssn; i Jensuu tili ledamöter Lektrn Aar Markkanen ch Justitierädmannen Taun Edvard Berner samt tili suppleanter Affärsmännen Niil Suihk ch Karl Henrik Eliel Prthan; i Jyväskylä tili ledamöter Brgmästaren Hjalmar Hug Ossian Hllmerus ch dispnenten Penna Paunu samt tili suppleanter Aptekarene Frans Jhan Lrentz Splander ch Eugen Mansnerus; i Ktka tili ledamöter Förste stadsläkaren Viktr Hug Alfthan ch Handlanden Erik Emil Saxell samt tili suppleanter Affärsmännen Artur Jakb Lemke ch Vicehäradshöfdingen Atte Mönkö; i Kupi tili ledamöter Häradshöfdingen Frans Oskar Möller ch Fabrikanten Jhan Fredrik Dahlström samt tili suppleanter Vicehäradshöfdingen Ukk Emil Hjalmar Andersin ch Flkskleläraren Pekka Aakula; i S :t Michel tili ledamöter Kmmerserädet Carl Fredrik Pöndinen ch Trafikinspektören August Fredrik Granfelt samt tili suppleanter Kaptenen Wldemar Winter ch Deptföreständaren Edvin Alleen; i Uleäbrg tili ledamöter Kmmerserädet Fredrik Adlf Riekki ch Justitierädmannen Trsten Lnndberg samt tili suppleanter Handlanden Herman Anderssn ch Handelsföreständaren Willehard Lehtvaara: i Björnebrg tili ledamöter Kntrsföreständaren Claes Gtthard vn Rehausen ch Handelsföreständaren Ott Peitsal samt tili suppleanter Fabrikanten Fritz Arthur Juselius ch förre Stadskamreraren Jhan Leineberg; i Srdavala tili ledamöter Häradshöfdingen Karl Gustaf Berg ch Handlanden Wilhelm Srvali samt tiil suppleanter Handlanden Ossian Evert Kivinen ch Affärsmannen Alexander Jhan Nissin; i Tammerjrs tili ledamöter Kmmerserädet Fabian Klingendahl ch Justitierädmannen Kaarl Kustaa Haljala samt tili suppleanter Fabrikanten Jhan Niklas Salminen ch Handlanden Antn Hahl; i Ab tili ledamöter Plitierädmannen Ernst Petter Jllan Thm ch Handlanden Evert Wilhelm Nylund samt tili suppleanter Kaptenen, Friherre Rlf Maximilian Carpelan ch Handlanden Axel Valfrid Wiklund; i Vasa Brgmästaren Ivar Wilhelm Hasselblatt ch Handlanden Tumas Laurell samt tili suppleanter Viceknsuln Lennart Eliel Backman ch Vicehäradshöfdingen Henrik Jhannes Bström; 25

15 26 i Wibrg tili ledamöter Knsulargenten Carl Edvin Ekström ch handlanden Paul Sergejeff samt tili suppleanter Justitierädmannen Paul Jakb Immanuel Wiklund ch Direktören Elis Sirelius. I Petrgrad har tili inventeringsman förrdnats Verklige Statsrädet Ivan Paulff ch tili hans suppleant Öfversten Birger Helsingius. 17 B ankfull- Med föranledande däraf att de Bankfullmäktige, sm mäktiges ären 1915 ch 1916 värit i tur att afgä, frtsatt med sin tjämtgöring. verksamhet äfven efter det deras funktinstid utgätt, föreslg Bankutskttet är 1917 i sitt betänkande n:r 6, angäende granskningen af Finlands Banks ställning ch förvaltning ären 1914, 1915 ch 1916, att Landtdagen ville gdkänna deras verksamhet sm Bankfullmäktige. Tili detta förslag gaf Landtdagen den 10 juli 1917 sitt bifall. I enlighet med Bankutskttets framställning skred Landtdagen likaledes vid 1917 ärs första landtdag tili nya vai, först i stället för de Bankfullmäktige, sm värit i tur att afgä ären 1915 ch 1916, ch därefter i stället för dem, sm är 1917 vr i tur att afgä, hvarjämte vid det sistnämda tillfället jämväl vai af suppleanter för bankfullmäktige äfvensm af revisrer ch revisrssuppleanter ägde rum. Vid det första valet, sm förrättades den 4 maj 1917 ch beträffande hvilket Landtdagen förrdnat att de nya bankfullmäktiges funktinsperid skulle mfatta lika Iäng tid sm deras företrädares i den händelse desse hade blifvit mvalda, dä de vr i tur att afgä, utsägs: tili bankfullmäktig, att deltaga i alla ä fullmäktige ankmmande ärende under ett ärs tid Universitetsdcenten Filsfiedktrn Edvard Ott Vilhelm Gylling; tili bankfullmäktig, att deltaga i alla ä fullmäktige ankmmande ärenden under tvä ärs tid, Landthushällaren Jaakk Mäki; tili bankfullmäktig, att deltaga i de ärenden, hvilkas algörande äligger alla bankfullmäktige gemensamt, under ett ärs tid, Redaktören Antn Hutari; ch tili bankfullmäktig, att deltaga i de ärenden, hvilkas afgörande äligger alla bankfullmäktige gemensamt, under tvä ärs tid, Redaktören Evert Jhan Valdemar Huttunen. Sedän förstnämnda vai ägt rum, sammanträdde Bankfullmäktige den 7 maj, hvarvid tili rdförande utsägs Filsfiedktrn Gylling ch tili vicerdförande Friherre Paimen. Af Bankfullmäktige vr är 1917 i tur att afgä bland de tre fullmäktige, hvilka det äligger att deltaga i alla ä fullmäktige ankmmande ärenden, Statsrädet Friherre Ernst Gustaf Paimen, samt bland de tre, hvilka det äligger att deltaga i afgörandet af de ärenden, sm ankmma ä bankfullmäktige gemensamt, Landtbruksrädet Hjalmar Gabriel Palheim. Vid valet af bankfullmäktige ch revisrer samt deras suppleanter, sm ägde rum den 17 juli 1917, utsägs: tili bankfullmäktig, att deltaga i alla ä fullmäktige ankmmande ärenden, Statsrädet Friherre Ernst Gustaf Paimen; tili bankfullmäktig, att deltaga i de ärenden, hvilkas afgörande äligger alla bankfullmäktige gemensamt, Prfessrn Kaarl Juh Stählberg; tili suppleanter för bankfullmäktige: tili förste suppleant Redaktören Frans Evert Elranta; tili andre suppleant Landthushällaren Juh Oskari Lahdensu; tili tredje suppleant Filsfiemagistern Karl Harald Wiik; tili fjärde suppleant Lektrn Gustaf Onni Immanuel Hälisten; 27

16 28 tili femte suppleant Eknmen Albin Karjalainen; ch tili sjätte suppleant Direktören Wilhelm Alexander Lavnius; tili Bankens revisrer: Filsfiemagistern, Sparbankskamreraren Jnas Jeremias Laherma, Kassören Kalle Richard Heinnen, Landtbruksrädet Karl Wilhelm Bruncrna ch Prfessrn Ernst Jakb Valdemar Bnsdrff; tili revisrssuppleanter: tili förste suppleant Kretssekreteraren Herman Htirmevaara; tili andre suppleant Fackföreningstjänstemannen Matti Valfrid Perttilä; tili tredje suppleant Flkskleläraren Juh Pekka Kkk; ch tili fjärde suppleant Redaktören Eer Erkk. Sedän sagda vai förrättats, sammanträdde Bankfullmäktige samma dag ch utsäg tili rdförande Filsfiedktrn Gylling samt tili vicerdförande Friherre Palman. Vid tillfälligt förfall för rdinarie ledamt hafva under redgörelseäret säsm suppleanter fungerat Herrar Elranta, Hälisten, Idman, Karjalainen, Lahdensu, Lavnius, List ch Wiik. 18. Särskilda 1 bref af den 21 mars 1917 har Direktinen hs Bankanslag a) an- fullmäktige anmält att densamma pä förslag af kntret slaget för u n - \ Petrgrad beviljat 10,000 rubel att användas sm underdersta at i s (.ö c j ^ j p etr0grad befriade plitiska fängar ch för öfriga Petrgrad bc friade p /, - llkartade andamal. hska fängar. Af det ä stat upptagna anslaget för beredande af b) anslaget semesterledighet ät Bankens tjänstemän har är 1917 för beredande användts 22,815 mark. Bankfullmäktiges beslut rörande af semester-användning af det för beredande af semesterledighet ledighet.. fastställda anslaget har antecknats i dess prtkll för den 14 maj. At betjäningen vid kntret i Petrgrad har ur an-e) tillfäliiga slaget för tillfälliga gratifikatiner utgifvits tili päsk ch gratifikatinyär inalles 1,050 rubel. ner. För är 1917 hafva Bankfullmäktige pä framställning d) expenseaf Direktinen beviljat expensemedel tili följande belpp medlen. ät Bankens filialkntr: 1,500 mark ät etthvart af kntren i Björnebrg, Vasa, Uleäbrg, S:t Michel ch Ktka; 1,200 mark ät kntret i Jyväskylä; 1,000 mark ät kntret i Jensuu; 1,800 mark ät kntret i Srdavala; 5,000 mark ät kntret i Vibrg; 2,000 mark ät etthvart af kntret; i Ab, Tammerfrs ch Tavastehus samt 2,500 mark ät kntret i Petrgrad. Pä grund af fördyringen af allt material hafva Bankfullmäktige beviljat särskilda kntr tillsktt tili expensemedlen för 1917 med inalles 4,700 mark. 19. Sedän Finlands Landtdag den 19 juni 1917 berättigat E xtra anslag Bankfullmäktige att räknadt frän början af sagda är tili för förbättförbättrande af Finlands Banks tjänstemäns ch betjän- rande af Bantes eknmiska läge samt för öfriga förvaltningskstna-fce,js tjänsteder använda ända tili 100,000 mark m äret, har i enlighet mannapersmed Bankfullmäktiges i ärendet fattade beslut berördanals ctl be' anslag under 1917 nästan helt ch hället förbrukats, hvar-tiäntes aflvid tili förbättrande af Bankens tjänstemäns ch betjäntes nin&- aflöningsförmäner ätgätt Fmk 65,164 ch tili aflönande af extra biträden, vaktmästare, gärdskarlar ch nattvakter utbetalats Fmk 34,704: 48. För 1918 hafva Bankfullmäktige tili förbättrande af Bankens tjänstemäns ch betjäntes aflöning tills vidare beviljat Fmk 65,164 att användas i hufvudsak pä samma sätt sm är

17 Ersuttningarna för Ijämteresr Ombuds- Sedän Finlands Banks mbudsman Ernst Viktr mannabefatl- vn Rehausen af Direktinen genm beslut af den 22 maj ningen i F in beviljats afsked sm emeritus ch Bankfullmäktige jämlands Bank. likt 63 i Bankens reglemente tillagt hnm för hans äterstäende lifstid en ärlig pensin af 5,000 mark, beslöt Bankfullmäktige den 24 augusti, i enlighet med af Direktinen framställdt förslag, att sagda syssla skall lämrias besatt, ch att ä mbudsmannen ankmmande görmäl tillsvidare skla uppdragas ät Bankens sekreterare, kmmande sekreteraren att i arvde för mhänderhafvandet af sagda görmäl ätnjuta, förutm det belpp, 2,000 mark, sm hittills ärligen kömmit hnm tili del ur anslaget för aflönande af en kanslist hs mbudsmannen jämväl ett liknande belpp, 2,000 mark m äret, att utgä ur det för aflönande af en mbudsman i staten upptagna anslaget. 21. Pensin ät- Med hänsyn tili den pä kriget berende dyrtiden njutande f. d. föreslg Direktinen i skrifvelse af den 7 nvembe* att äj tjänstemän i i skrifvelsen uppräknade f. d. tjänstemän i Finlands Bank, Banken. hvilka ätnjuta pensin ur Bankens medel, skulle beviljas en förhöjning af pensinerna under frmen af dyrtidstillägg enligt samma grunder sm tillämpas vid utbetalning af dyrtidstillägg ät i tjänst varande tjänstemän ch betjänte. Bankfullmäktige beslöt vid sammanträde den 28 nvember efter mröstning afböja Direktinens förslag. 22. gar för transprt af bagage pä grund af den frtgäende prisstegringen visat sig alldeles tillräckliga ch Bankens tjänstemän sälunda fätt vidkännas afsevärda förluster tili följd af företagna tjänsteresr, biföll Bankfullmäktige vid sammanträde den 6 september tili en förhöjning af sagda traktamenten ch kstnadsersättningar att tills vidare utgä med 100 %. 23. Sedän slutet af är 1915 hafva Finlands Banks tjänste- Dyrtidstilmän ch betjänte genm ätgärd af Bankfullmäktige kni- läggen. mit i ätnjutande af dyrtidstillägg, sm beräknats enligt en särskild tabell i vissa prcent, berende pä löneförmänernas strlek ch antalet persner hvilka löntagaren egt att försörja. Dessa prcentsatser mäste sedermera ökas, räknadt frän den 1 juli Vid 1917 ärs första landtdag gdkändes de ätgärder, tili hvilka Bankfullmäktige tidigare utan Landtdagens medverkan skridit, hvarjämte Landtdagen berättigade Bankfullmäktige att under tiden mellan den 30 juli 1917 ch 1 juli 1918 för ifrägavarande dyrtidstillägg använda högst 260,000 mark. Härigenm kunde dyrtidstilläggen, under tillämpning af det tidigare systemet, förhöjas med 50 %. Dä emellertid detta system icke tycktes leda tili rättvist resultat beträffande de smä löntagarena, hvilka, änskönt tillägget tili dem utgick med en tili ch med mycket hög prcent af aflöningen, icke kmm upp tili de minimibelpp de för att kmma tili rätta nödvändigt behöfde, ansäg sig Bankfullmäktige vid sammanträde ' ktber 1917 böra mdifiera de grundsatser, efter hvilka dyrtidstilläggen brde beräknas, sälunda att tili utgängspunkt skulle tagas ett sädant minsta belpp, sm lagdt tili den egentliga aflöningen kunde garantera vederbörande löntagare det nödvändigaste för hans utkmst, ch att 31 Dä de i Finlands Bank tillämpade, uti resereglementet af är 1891 fastställda dagtraktamenten ch ersättninl

18 32 detta belpp sedän skulle höjas med beaktande däraf att de persner, sm atnjöt mindre aflöningsförmäner, brde erhälla relativt större dyrtidstillägg än de, hvilkas aflöningsförmäner vr högre, hvarförutm de lika lönegrupperna ytterligare skulle uppdelas med hänsyn tili antalet medlemmar i familjen. Dessutm ansäg Bankfullmäktige att persnalen vid Helsingfrs ch Wibrgs kntr brde kmma i ätnjutande af större dyrtidstillägg än persnalen vid de öfriga kntren. Pä grund af de i Petrgrad rädande alldeles säregna förhällandena skulle aflöningarna därstädes rdnas efter särskild pröfning. Ar 1917 användes af det belpp Fmk 260,000, sm Landtdagen beviljat för dyrtidstilläggen, inemt 147,000 mark. För är 1918 äterstd sälunda af anslaget mkring 113,000 mark. Dä emellertid dyrtidstilläggen belöpte sig tili 29,617 mark 50 penni i mänaden, förslg icke det af Landtdagen beviljade belppet tili 1 juli Vid sädant förhällande anhöll Bankfullmäktige, sm därjäinte meddelade sig hafva berättigat Direktinen för Finlands Bank att tili slutet af februari 1918 utbetala ät Bankens persnai de för tiden fastställda dyrtidstilläggen, i skrifvelse af den 17 januari 1918 m Bankutskttets ätgärd därhän att Bankfullmäktige blefve berättigade att utöfver den tili Fmk 113,000 mark uppgäende äterstden af det tidigare beviljade anslaget läta under förlppet af är 1918 utbetala sm dyrtidstillägg ät Finlands Banks tjänstemän ch betjänte högst 262,000 mark. Denna hemställan hann icke slutbehandlas, innan upprret utbröt. Efter dess kufvande gjrde Bankfullmäktige en ny framställning, i enlighet hvarmed Landtdagen sedermera rdnade frägan m dyrtidstilläggen ät Finlands Banks tjänstemän ch betjänte. Det tillhör 1918 ärs berättelse att härför redgöra. l 24. Direktinen hade redan är 1913 utarbetat ch tili Uppgörandet Bankfullmäktige öfverstyrt ett i enlighet med lagtima af nytt reglelandtdagens är 1911 meddelade anvisningar uppgirdt förslag mente ch ny tili nytt reglemente ch ny stat för Banken, men dä sagda stat för Banförslag icke hann föreläggas 1914 ärs landtdag tili afgö- ken. rande, uppsköts härmed tills Landtdagen äter blefve sammankallad. Sedän den i Ryssland försiggängna statshvälfningen äter gjrt det möjligt för Landtdagen att sammanträda, skred Bankfullmäktige genast efter landtdagskallelsens utfärdande tili ätgärder i syfte att fä sagda förslag ändrade ch kmpletterade med hänsyn tili de förändrade förhällandena. Tili följd af de stra förändringar, sm är 1917 ägde rum beträffande Bankfullmäktiges sammansättning, uppsköts sakens behandling likväl, sä att förslag däri icke hann öfverlämnas tili nägndera af 1917 är landtdagar. Helsingfrs, den 12 nvember E. G. Paimen. E. Schybergsn. K. J. Stählberg. L. Kr. Relander. E. Nevanlinna. W. A. Lavnius. E rnst Grästen. 33

19 Bilaga tili Finlands Landtdags Bankfullmäktiges berättelse för är Öfversigt af Finlands Banks ställning ch verksamhet under ären S id. I. Finlands Banks ställning ultim December II.»»»»» III. Tablä utvisande Finlands Banks ställning vid utgängen af hvarje qvartal IV. Tablä öfver Bankens begagnade sedelutgifningsrätt vid utgängen af hvarje mänad V. Bankens kassabeständ vid utgängen af ären VI. Bankens kassamsättning ären VII. B esultatet af Bankens verksam het ären VIII. Vinstmedels räkning ären

20 2 3 Finlands Banks ställni»* ",lm B l>er» 16. j M etallisk kassa: A k t i v a. Valuta för sedelutgifning. Finskt g u ld m y n t... 28,511,170 B yskt ch utländskt guldm ynt ,583, Omyntadt g u l d , ,650, Finskt silfv erm y n t ,978 Obligatiner ä utländskt m y n t ,883,653 - Krrespndenter i u t l a n d e t ,106, Banksedlar ch kupnger ä utländskt m ynt 2,642, Vexlar a utländskt m y n t... 2,121, ,346,476 F a s s i v a. Vid anfrdran betalbara förbindelser. Utelöpande s e d l a r...» p s tre m is s v e x la r...» invisningar pä kntret i P e tr g ra d... ^pp- ch afskrifningsräkn. med statsverket >»»» andra.. ^ n k a ss v e x la r... krrespndenter i u tla n d e t... Qiverse räk n in g a r... 1,135, , ,251, ,076, ,052 16,043,864 7,177, ,284,106 1,203, ,327, ,990, ,805, Inhemsk utläning. Q fundfnd... 25,000,000 Vexlar ä finskt m y n t... 34,171, H y p te k s lä n... 5,583, K assakreditiv... 4,191, ,946,660 Reservfnd... Värd et af bankfastigheter ch inventarier Vinstmedel: O d is p n e ra d e... 58,943,499 3,554,544 62,498, ,498, ,198, Öfriga tillgängar. Obligatiner i T yskland... 10,391, K rrespndenter i Tyskland ch Österrike 22,448, O m yntadt s i l f v e r... 5, Finskt k p p a r m y n t... 27, Obligatiner ä finskt m ynt... 4,401,429 Diverse r ä k n in g a r , Sald af upplupna räntr ,331, B a n k fa stig h ete r... 3,554, In v en ta rier ,554, ,208,231 ^ aluta för sedelutgif-» i n g ,340,476: BO ^erutöfvr eger Banken utgifva sedlar f r... 70,000,000: 650,346,476:60 Af SHr: fvan specificerade avista förbin delser ,805,007:30 beviljade kassakreditiv innestäende 2,446,267:20 574,2l,274: 60 0b, le6agnad sedelutgifningsrätt Fmk 76,095,202:10 Fmk [667,501,36 Fmk 667,501,36823