Uppföljning systematiskt arbete med levnadsvanor, Kvalitetsindikator 1:1, Hälsoval Skåne 2013

Transkript

1 Uppföljning systematiskt arbete med levnadsvanor, Kvalitetsindikator 1:1, Hälsoval Skåne 2013 Uppföljning av vårdenheternas systematiska arbete med levnadsvanor: Villkoren som ställs i ackrediteringsunderlaget måste följas upp och redovisas för att följa utvecklingen och utgöra underlag inför nästa års ackrediteringsvillkor. På flera vårdenheter är arbetet med levnadsvanor ännu inte etablerat och/eller inte systematiskt. Uppföljningen ska ses som ett stöd för vårdenheten att strukturera sitt arbete och sina rutiner. Uppföljningen utgör grund för utbetalningen av strukturersättningen för det systematiska arbetet med levnadsvanorna. Uppföljningen avser aktiviteter utförda under januari till och med juli Webbenkäten kan fyllas i mellan 1 juli till 15 augusti Tryck gärna ut det ifyllda formuläret innan det skickas iväg. Vårdenhetens namn Fyll i enhet Ifylld av Verksamhetschef Ansvarig för arbetet med levnadsvanor Team för arbete med levnadsvanor Annan Vilka yrkesgrupper har varit med och besvarat enkäten? Läkare Sjuksköterska/Distriktssköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Dietist Undersköterska Psykolog Annan Om annan; ange E-post till ansvarig Frågor om levnadsvanor. Fråga 1. När tas frågor om levnadsvanor upp i patientarbetet? Vet ej Aldrig

2 Vid enstaka tillfällen Vid hälsokontroller Vid samtliga patientbesök Rutinmässigt på vissa patientgrupper ange nedan Hypertoni Hjärtsjukdom Stroke/TIA Depression/Ångest Övervikt/Fetma Diabetes Långvarig smärtproblematik Trötthet Lungsjukdom Vid sjukskrivning längre än 4 veckor Inför planerade operationer Hög ålder >75 år Gravida Ammande Vårdnadshavare till små barn (0-6) Annan patientgrupp ange Tobaksavvänjning och tobaksfrihet Fråga 2. Har ni tobaksavvänjare på er enhet? Ja Nej Om nej: Vart hänvisas rökare som vill sluta röka? Fråga 3. Hur mycket tid har tobaksavvänjaren till förfogande? Ange i timmar /vecka eller patienter/vecka Antal timmar/vecka Antal patienter/vecka

3 Fråga 4. Hur stor andel av patienterna som får hjälp av tobaksavvänjaren är tobaksfria ett år efter stoppdatum? Uppskatta i procent (%) Vi följer inte denna parameter Vi följer upp tobaksavvänjning på annat sätt, beskriv hur nedan: Annan uppföljning av tobaksavvänjning: Fråga 5. Vad baseras uppföljningen av tobaksfria patienter på? Enkät till patienter Journaldata Vi gör uppföljningen på annat sätt, beskriv hur nedan: Uppföljning av tobaksfrihet sker på följande sätt: Riskbruk av alkohol Fråga 6. Används AUDIT eller Socialstyrelsens indikatorfrågor (Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, för riskbruk av alkohol? Ja Nej, vi bedömer inte riskbruk av alkohol på något systematiskt sätt Nej, vi bedömer riskbruk av alkohol på annat sätt, beskriv hur nedan: Vi bedömer riskbruk av alkohol enligt följande: Fråga 7. Hur många av patienterna som fyller i AUDIT/indikatorfrågorna eller bedöms på annat sätt identifieras med ett riskbruk av alkohol? Uppskatta i procent (%)

4 Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och FaR-funktion FaR är en individuellt utformad skriftlig ordination som används som ersättning eller komplement för att förebygga eller behandla sjukdom. I FaR ingår alltid minst ett uppföljningstillfälle. FaR kan ordineras av läkare och annan legitimerad personal. Fråga 8. Arbetar ni strukturerat med FaR eller på annat sätt med att ordinera fysisk aktivitet? ja nej Fråga 9. Hur mycket tid har FaR-funktionen till förfogande? (FaR-funktionen ska vara en funktion som ger stöd till förskrivare och patient så att det är tydligt och tryggt för patienten då den påbörjar en aktivitet) Ange i tim/vecka eller pat/vecka timmar/vecka patienter/vecka Vi har ingen FaR-funktion utan arbetar på annat sätt, beskriv hur nedan: Vi arbetar med FaR enligt följande: Fråga 10. Har ni ett systematiskt flöde för FaR-arbetet för att säkra uppföljningen av patientens fysiska aktivitet? ja nej Fråga 10. Hur stor andel av de patienter som har fått ett FaR har blivit uppföljda inom 6 månader? Uppskatta i procent (%):

5 Mätning längd och vikt Fråga 11. Hur ofta sker mätning av längd och vikt (BMI) i samband med provtagning? Vi mäter inte längd och vikt systematiskt. Vi mäter längd och vikt rutinmässigt på vissa patientgrupper. Ange nedan Patientgrupper Hypertoni Hjärtsjukdom Stroke/TIA Depression/Ångest Övervikt/Fetma Diabetes Långvarig smärtproblematik Trötthet Lungsjukdom Vid sjukskrivning mer än 4 veckor Inför planerade operationer Hög ålder >75 år Gravida Ammande Uppföljning från 2012 Fråga 12. Har ni förändrat ert sätt att arbeta med levnadsvanorna sedan 2012 års uppföljning? Beskriv, gärna punktform (max 500 tecken) OBS! Tryck gärna ut ditt svar och/eller kopiera enkäten och spara som en vanlig wordfil för framtida bruk. Skicka

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Rutin för hälsosamtal 1. Ställ frågor om levnadsvanor gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor när det är relevant utifrån patientens behov/tillstånd. Frågor om levnadsvanor vid hälsosamtal kan användas som underlag. Dokumentera i Melior. 2a. Enkla råd: Till patienter med ohälsosamma levnadsvanor, som ännu inte är motiverade till mer omfattande åtgärder kan enkla råd ges. - Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer - Tar mindre än 5 minuter - Kan kompletteras med skriftlig information om levnadsvanan 2b. Rådgivande samtal (fysisk aktivitet, alkohol): - Dialogbaserat - Kan kompletteras med verktyg, hjälpmedel eller särskild uppföljning - Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd min 2c. Kvalificerat rådgivande samtal (tobak och matvanor): - Strukturerat/teoribaserat - Personalen särskilt utbildad - Kan kompletteras med verktyg, hjälpmedel eller särskild uppföljning - Ofta tidsmässigt omfattande, mer än 30 min 2. Rekommenderade åtgärder vid livsstilsförändring Grönmarkerade åtgärder har högst prioritet enligt Socialstyrelsens evidensbaserade nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete (2011). Tobak Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Kvalificerat rådgivande samtal individuellt eller i grupp via remiss till Hälsoenheten eller primärvården Proaktiv telefonrådgivning "Sluta-röka-linjen" tfn , Rådgivande samtal på LiY eller remiss till primärvården. Datorbaserad rådgivning för livsstilsanalys på utförs självständigt av pat. Kan kompletteras med dryckesdagbok. Rådgivande samtal med särskild uppföljning med tillägg av stegräknare eller FaR att lösa in på Fysiotek inom primärvården Remiss till Hälsoenheten eller primärvården för rådgivande samtal Enkla råd DV111 Rådgivande samtal DV112 Kvalificerat rådgivande samtal DV113 Enkla råd DV121 Rådgivande samtal DV122 Kvalificerat rådgivande samtal DV123 Enkla råd DV131 Rådgivande samtal DV132 Kvalificerat rådgivande samtal DV133 FaR DV200 Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal via remiss till Hälsoenheten för patienter med övervikt Kvalificerat rådgivande samtal via remiss till dietist för patienter med kostproblem pga. underliggande sjukdom, t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdom, hyperkolesterolemi Kan kompletteras med matdagbok Enkla råd DV141 Rådgivande samtal DV142 Kvalificerat rådgivande samtal DV Efter åtgärd: dokumentatera KVÅ-kod i Melior och Pasis Mona Jakobsson EMK, Verksamhetsstöd

41 Rutin för remiss till Hälsoenheten - Formulär - Samtal om hälsa skickas antingen hem till patienten i samband med hälsodeklaration eller delas ut på mottagningen. - Om patient önskar hjälp med kostförändring vid övervikt, motion eller rökning skickas remiss till Hälsoenheten. - Nedre delen av Formulär Samtal om hälsa används som remiss till Hälsoenheten. Prioritering, datum, namn på remittent och kort anamnes alternativt patientens diagnos ska fyllas i. Formuläret skannas i Melior och skickas till Hälsoenheten, medicinmottagningen, Lasarettet i Ystad. - Konsultremiss i Melior kan också användas till Hälsoenheten. Mona Jakobsson EMK, Verksamhetsstöd

42 Namn och adress adress Formulär - Samtal om hälsa Det ligger i vårt uppdrag att som vårdgivare erbjuda hälsofrämjande samtal till dig som önskar hjälp med dina vanor kring, alkohol, tobak, kost och fysisk aktivitet. Enkäten är ett stöd för vår personal inför ditt besök. Informationen du anger registreras i din patientjournal. Det är upp till dig som patient att själv bestämma, om du vill fylla i formuläret eller inte. Ange personnummer, vikt och längd samt kryssa för det alternativ som passar in på dig. BMI fyller personalen i. Personnummer Vikt Längd BMI Jag nyttjar tobak Jag nyttjar alkohol Jag skulle vilja öka min fysiska aktivitet Jag har problem med min vikt Jag vill ha råd om tobaksavvänjning Jag vill ha råd om vad som är lagom Jag vill ha råd om fysisk aktivitet Jag vill diskutera kostvanor Lämna in formuläret till personalen vid besöket. Tack på förhand! Avsedd för personalen REMISS TILL HÄLSOENHETEN Prioritering inom v 4 inom 12 v Datum.. Kort anamnes/bakgrund/diagnos: Remissen skickad av DV111 Enkla råd/åtgärd tobak DV121 Enkla råd/åtgärd alkohol DV131 Enkla råd/åtgärd fysisk aktivitet DV141 Enkla råd/åtgärd kost Dokumentera i Melior och PASiS Formulär - Samtal om hälsa Kontakt: Mona.Jakobsson@skane.se

43 Rutin för Formulär/remiss - Samtal om hälsa - Formulär - Samtal om hälsa kan antingen skickas hem till patienten i samband med hälsodeklaration eller delas ut på mottagningen - Om patient önskar hjälp med kost, motion eller rökning skickas remiss till Hälsoenheten - Nedre delen av Formulär Samtal om hälsa används som remiss till Hälsoenheten. Prioritering, datum, namn på remittent och kort anamnes alternativt patientens diagnos ska fyllas i. Formuläret skannas i Melior och skickas sen till Hälsoenheten, medicinmottagningen, Lasarettet i Ystad. - Konsultremiss i Melior kan också användas till Hälsoenheten Formulär - Samtal om hälsa Kontakt: Mona.Jakobsson@skane.se

44

45

46 Administrativt PM Lasarettsövergripande Ursprungsdatum: Revisionsnr: Reviderad: Revideras: Utarbetad av: Mona Jakobsson, Sjuksköterska HSF, Lasarettet i Ystad Godkänd:, Sjukhuschef LiY Sidan 1 av 1 Rutin för rökfrihet i samband med operation, Lasarettet i Ystad Mål Alla rökande patienter som väntar på operation ska vid läkarbesök erbjudas hjälp med att vara rökfria veckorna före och efter operation (totalt cirka 12 veckor). Preoperativ förberedelse Under läkarbesöket tillfrågas patienten om sina rökvanor och informeras om betydelsen av rökfrihet i samband med operation. Uppmana patienten till rökstopp 4-8 veckor före och 6 veckor efter operationen. Dela ut informationsbroschyr. Remittera rökande patienter som behöver hjälp med att bli rökfria till diplomerad tobaksavvänjare på Hälsoenheten, Medicinmottagningen, Lasarettet i Ystad eller till primärvården enligt patientens önskemål. Dokumentera i Melior och PASiS; Tobak KVÅ-kod DV 111 (Enkla råd) All legitimerad personal och personal med självständiga patientkontakter och behörighet att registrera KVÅ-koder kan utföra hälsosamtalen och registrera koden. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är kvalificerat rådgivande samtal med eller utan tillägg av nikotinläkemedel den rekommenderade metoden för rökstopp inför operation. Varför rökfrihet före operation? Rökfri operation är en patientsäkerhetsfråga. Studier har visat att tillfälligt rökstopp minskar riskerna för vårdskador. 1. Rökstopp 6-8 veckor före en planerad kirurgi normaliserar risken för komplikationer efter operationen. (Møller, AM, Villebro, N, Pedersen, T, Tønnesen, H. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet 2002; 359: ) 2. Rökuppehåll 4 veckor preoperativt + 4 veckor postoperativt, halverar risken för postoperativa komplikationer. (Lindström D. (2008) The impact of tobacco use on postoperative complications. Doktorsavhandling. Stockholm, Karolinska institutet, Södersjukhuset.) 3. Rökstopp operationsdagen veckor postoperativt, direkt efter akuta operationer minskar det totala antalet komplikationer. (Nåsell H, Adami J, Samnegård E, Tønnesen H, Ponzer S. Effect of smoking cessation intervention on results of acute fracture surgery; a randomized controlled trial. J Bone Joint Surg Am. 2010; 92(6): ) Läs mer om den landsövergripande kampanjen

47 Mål för det hälsofrämjande arbetet 2012 Lasarettet Trelleborg - Information till enheterna på sjukhuset om - regionala uppdrag - socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande arbete - förändringar 2013 om åtgärdsregistrering - Sjukhuset ska följa de regionala uppdragen och kunna avrapporteras vid de tillfällen som regionen kräver (uppdragen står skrivet med fet, röd kursiv stil i handlingsplanen) - Den målrelaterade ersättningen som regionen har avsatt för hälsofrämjande samtal och interventioner ska uppnås - Arbetsgruppen ska gemensamt aktivt arbeta för att sprida kunskap om det hälsofrämjande arbetet och tillsamman revidera handlingsplan - Antalet medarbetare med utbildning i MI ska öka Annika Thunander Processledare hälsofrämjande sjukvård 1

48 Handlingsplan hälsofrämjande sjukhus 2011 Åtgärder Hur När Uppföljning Ansvarig Patienter Information till alla enheter Informera ledningsgrupp till- Fortlöpande Antal informations- Respektive verksamom hälsofrämjande uppdrag sammans med DRG-ansvarig möten hetschef/processinkl. socialstyrelsens riktlinjer Antal registrerade ledare hälsosamtal Antal patienter som är rökfria ett år efter rökstoppsdatum Introducera "latmask" om I samband med information till Fortlöpande Utdelning till antal Processledare flöden för de olika levnadsvanorna ledningsgrupperna samt dela ut till alla som träffar patienter enheter enskilt Introducera dryckesdagbok Se ovan Fortlöpande Se ovan Processledare Introducera tobaksfri inför Tillsammans med verksam- Snarast Antal patienter som Verksamhetschef operation hetschef ortopedi remitterats till ortopedi tobaksavvänjare Respektive Starta nya patientgrupper till- Informera verksamhetschefer Fortlöpande Antal grupper verksamsammans med bibliotekarie om uppdrag hetschef/processoch ansvariga för de olika ledare patientgrupperna Fortsätta PROM-mätningar Processledare fortlöpande Fortlöpande Antal grupper Respektive verksamför påbörjade grupper kontakt med ansvarig för pahetschef tillsammans tientgruppen med processledare 2

49 Medarbetare Invånare samt ansvarig för patientgruppen Utbilda tobaksavvänjare på Anmäla till utbildning sep-11 Deltagande Avdelningschef avd.22 Åtgärder Hur När Uppföljning Ansvarig Erbjuda medarbetare tobaks- En timmes motiverande samtal Snarast Antal Personalchef slutarstöd med anledning av på arbetstid med Region Skånes nya policy tobaksavvänjare Erbjuda alla medarbetare Information på intranät Mars 2011 Antal deltagande Respektive chef delta i "Skåne trampar" under samt alla chefer enheter Processledare vår-och höstsäsong Erbjuda medarbetare med Information till alla chefer VT 2011 Antal deltagare Respektive chef behov att ändra levnadsvanor, att delta i utbildning Presidieledamot på sjukhuset Pågår Pågår Information till Presidieledamot deltar i kommunens arbetsgrupp för HFS fokhäloråd Bjuda in via annons och Anordna öppna föreläsningar andra Pågår Antal föreläsningar Processledare med aktuella teman för informationsvägar allmänheten Anordna aktiviteter i samband Tillsammans med tobaksav- maj november Antal aktiviteter Processledare med internationella tobaks- vänjare på sjukhuset fria dagen samt tobaksfria veckan 3

50 Uppföljning Patienter: DRG-ansvarig samt processledare har deltagit i många arbetsplatsträffar under året och informerat om HFS, samt de olika åtgärdskoderna. Antal registrerade samtal + åtgärder = Antal patienter rökfria ett år efter rökstoppsdatum. 80 remisser 19 slutat 18 patienter som själv vill ha kontakt Lathund utdelad om de olika årgärdskoderna vid alla tillfällen. Dryckesdagbok utlämnad vid samtliga tillfällen Tobaksfri inför operation, 7 från ortopeden 18 patienter som själv vill ha kontakt Patientgrupper hos bibliotekarie: Prommätningar har fortsatt, dock svårt att få fram resultat efter juni månad eftersom stödet från Linköping inte finns längre Undersköterska på avd. 22 har deltagit i utbildning i tobaksavvänjning. Medarbetare: Tre medarbetare har varit hos tobaksavvänjare för enskilt stöd 4

51 Deltagande i Skåne trampar under våren: 49 hösten: 44 Luciatrampet:? 1:a pris till medarbetare på sjukhuset 1000kr i presentkort hos cykelhandlare Deltagande i Trelleborgsloppet: 48 st Ingen medarbetare har deltagit i av regionen anordnad utbildning i förändring av levnadsvanor Invånare: Presidieledamot deltagit i kommunens folkhälsoråd x antal ggr. Har informerat om 4 öppna föreläsningar med olika teman har anordnats. Gula Fläcken fick anordnas 3 ggr. Tobaksfria dagen 31 maj- huvudentrén Tobaksfria veckan v.47 vid två tillfällen i huvudentrén. Mycket folk 5

52 Handlingsplan för hälsofrämjandesjukhus Område Mål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Etablera Information till LG Styrgrupp/referensgrupp Skapa handlingsplan Bilda arbetsgrupp Skapa långsiktiga mål Temagrupper Skapa kortsiktiga mål Omtag av hälsofrämjande arbete ledning/styrning Externa samarbetspartner Kraftsamla kring att öka medvetenheten om Hälsofrämjande sjukhus bland medarbetarna Kommunikation Förbättrad samverkan Remissinstans Ökad medvetenhet om hälsofrämjande sjukhus Göra ett informationspaket på 20 min att använda vid olika möten. Aktiv hemsida och Inblick Etablera kontakt med Primärvård Kommun - folkhälsan Informera/utbilda strategiskt viktiga grupper: Ledningsgruppen Områdeschefer/enhetschefer APT Fackliga företrädare HR-enhet /ekonomi avdelningen. Hälsans dag för Helsingborgs lasarett Kommunikatör engageras Egen Inblick sida Info helsingborgslasarett.se

53 Öka hälsa för medarbetare Hälsosamtal Tobak Ett hälsofrämjande ledarskap startas. Involvera kamratstödjarna? Hälsosamtal genomförs för alla besök på mottagningar Rökstopp inför elektiva operationer för alla opererande specialiteter. Projekt startat. Utbilda chefer Utbilda hälsoinspiratörer Följa upp RU-samtal/hälsa Följa upp friskvårdspeng Implementerings program för Nationella riktlinjer Ersättningsmodellen fullt ut Knyta åtgärdsprogram till hälsosamtal. Information Utbildning Dokumentation melior Kost Projekt barnfetma Engagera BUM, dietist knytes till arbetsgrupp Alkohol Kontrollera om alkohol diskuteras journalförs vid nybesök. Se nyktert på din Helsingborgs lasarett

54 FaR operation planeras. Öka antalet utfärdade FaR. FaR projekt Engagera enhetschef sjukgymnastik/temaansvarig sjg. PROM Uppföljning Analysera genomförda enkäter 2011 för att skapa handlingsplan Helsingborgs lasarett

55 Handlingsplan för utvecklingen av arbetet med levnadsvanorna 2013 GALA-gruppen Planerings- och utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens ledningsstab 27 december 2012 Sida 1 av 15

56 Innehållsförteckning 1 Inledning Mål och aktiviteter för Utbildningsinsatser Mål och aktiviteter för Kommunikationsinsatser Mål och aktiviteter för Flödesarbetet Mål och aktiviteter för Omvärldsbevakning Mål och aktiviteter för Interna nätverk och extern länssamverkan Mål och aktiviteter för Gruppens interna arbete Mål och aktiviteter för Uppföljning/utvärdering Uppföljning av handlingsplanen Sida 2 av 15

57 1 Inledning Landstinget är en viktig aktör i länets folkhälsoarbete. Våra medarbetare har mycket goda kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer och om vilka sjukdomar som är vanliga i vår befolkning. Detta är viktiga kunskaper för att det ska vara möjligt att förebygga ohälsa och främja god hälsa. Våra medarbetare har också ett gott förtroende hos våra medborgare i Blekinge och vid patientmötena är dessutom patienten extra mottaglig för råd och stöd och därmed mer benägen att försöka förändra en eller flera levnadsvanor. Landstinget är dessutom initiativtagare till flera befolkningsundersökningar som syftar till att kasta mer ljus över befolkningens hälsa och de faktorer som bidrar till hälsa och ohälsa. Utöver våra insatser i samband med mötet med patienterna behöver vi bli bättre på att sprida våra kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer och befolkningens hälsoläge till andra aktörer i samhället, så att de kan påverka sina respektive arenor i den riktning som bäst främjar befolkningens hälsa. Vi ska heller inte glömma att vi själva kan hämta stora kunskaper från kommuner och andra samhällsaktörer, som kan underlätta planeringen av vårt dagliga arbete. Kunskapsutbytet bör alltså vara ömsesidigt. Samverkan, både på strategisk nivå och på utförarnivå, kommer att krävas i större omfattning än tidigare för att få kraft och framgång i folkhälsoarbetet i Blekinge. Folkhälsorapport 2011, som publicerades i början av 2012, presenterar ett antal behovsgrupper och sakfrågor inom folkhälsoområdet där insatser behöver stärkas och utvecklas. Framför allt betonas vikten av ett tydligt och förstärkt länsgemensamt grepp om folkhälsoarbetet. Vad skedde 2012 inom landstingets folkhälsoarbete? Landstingets interna folkhälsoarbete 2012 Under 2012 har ett intensivt arbete bedrivits för att främja implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i Landstinget Blekinge. Ledningsgruppen har fått information om upplägg av implementeringsprocessen och landstingsdirektören har tagit beslut om implementeringsplan. Ett antal utbildningsinsatser har genomförts inom områdena tobak, fysisk aktivitet och motiverande samtal (MI). Ett flertal förankringsbesök har gjorts ute i verksamheterna, framför allt i primärvården, men också på Blekingesjukhusets medicinklinik. Landstingets journalsystem har utvecklats för att säkra en bättre dokumentation av arbetet kring levnadsvanorna i mötet med patienten. Landstingets externa folkhälsoarbete 2012 Med anledning av Folkhälsorapport 2011 tog landstingets politiker under hösten 2012 initiativ till en besöksrunda i kommunernas folkhälsoråd/motsvarande för att bjuda in till diskussion om tankar och önskemål kring länets folkhälsoarbete. Detta med intentionen att ta ett nytt grepp kring frågorna på strategisk nivå. Vad kommer att ske inom landstingets folkhälsoarbete 2013? Under hösten 2012 skrevs ett större underlag fram kring landstingets folkhälsoarbete i samband med budgetberedningen. Detta resulterade i att det i Budget 2013 beslutades om att avsätta 4,3 miljoner kr för att stärka Landstinget Blekinges strategiska folkhälsoarbete. Landstingets levnadsvanesamordnargrupp har identifierat ett antal fokusområden som är angelägna att arbeta vidare med under 2013 och framåt. Inom respektive fokusområde har sedan ett antal mål och aktiviteter arbetats fram. Dessa presenteras i nedanstående kapitel. Sida 3 av 15

58 2 Mål och aktiviteter för Utbildningsinsatser Under året som gått har många verksamheter uttryckt olika former av fortbildningsbehov inom ramen för implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa behov har levnadsvanesamordnargruppen försökt fånga och analyser och nedan följer en planering över 2013 års utbildningsaktiviteter samt övriga insatser som krävs för att dessa ska nå framgång. Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Allmänna utbildningsinsatser Delårs-och årsbokslut Sprida kunskaper på bredden om vikten av att samtala om levnadsvanor i patientmötet Antal inspirationshalvdagar under 2013 Anordna två stora inspirationshalvdagar under våren Utbildning i Tobak Anordna 5 utbildningstillfällen i tobak nivå 1 Anordna utbildning i tobak nivå 2 Anordna utbildning i tobak nivå 3 Diplomeringsutbildning av x tobaksavvänjare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal diplomerade tobaksavvänjare Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Utbildning i Fysisk aktivitet Anordna 5 utbildningstillfällen i fysisk aktivitet nivå 1 Anordna utbildning i fysisk aktivitet nivå 2 Anordna utbildning i fysisk aktivitet nivå 3 Anordna 1 utbildningstillfälle för FaRaktivitets-arrangörer Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Utbildning i Mat Anordna 5 utbildningstillfällen i mat nivå 1 Anordna utbildning i mat nivå 2 Anordna utbildning i mat nivå 3 Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Antal utbildningstillfällen och deltagare Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Sida 4 av 15

59 Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Utbildning i Alkohol, narkotika, doping Anordna 5 utbildningstillfällen i alkohol nivå 1 Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Anordna ett kunskapsseminarium i samverkan med BIF kring steroidanvändning bland tränande ungdomar. Antal utbildningstillfällen och deltagare Delårs-och årsbokslut Utbildning i MI (motiverande samtal) Anordna X introduktionsutbildningar i MI à 2 halvdagar Anordna 1 introduktionsutbildning i MI à 2 halvdagar specifikt för ST-läkare i allmänmedicin. Erbjuda X handledningstimmar i MI som verksamheterna får ansöka om. Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Utbildning i journalföring av arbetet med levnadsvanorna Samtliga vårdcentraler ska ha erbjudits utbildning i dokumentation av levnadsvanearbetet. Innan dec 2014 ska alla avdelningar i landstinget som är relevanta för arbetet kring levnadsvanor ha erbjudits utbildning i dokumentation av levnadsvanearbetet. Alla kommer att erbjudas men andel som tackat ja till erbjudandet kommer att följas upp. Delårs-och årsbokslut Delårs-och årsbokslut Nischade utbildningsinsatser Nischade utbildningsinsatser ska, i mån av tid, erbjudas de vårdenheter som efterfrågar detta. Delårs-och årsbokslut Marknadsföring av vårt utbildningspaket Sammanställa ett översiktligt utbildningsprogram och lägga ut på intranätet över de utbildningar som kommer att genomföras under Delårs-och årsbokslut Sida 5 av 15

60 3 Mål och aktiviteter för Kommunikationsinsatser I ett implementeringsprojekt är kommunikation ett heligt område som är ytterst nödvändigt att lägga kraft på. Arbetsgruppen vill gärna öka sin kompetens inom området och avser att involvera informations- och kommunikationsavdelningen i många av kommunikationsinsatserna för att säkra god kvalitet. Nedan har arbetsgruppen identifierat viktiga målgrupper för kommunikationsinsatser under 2013 ni syfte att göra de nationella riktlinjerna kända, men också för att skapa sanktion och skaffa stöd för implementeringen av riktlinjerna. Till syvende och sist är det patientens och medborgarens kunskaper kring levnadsvanornas påverkan på hälsan och deras känsla av att kunna påverka dessa med stöd av hälso- och sjukvården som är det viktigaste målet med implementeringen av de nationella riktlinjera för sjukdomsförebyggande metoder. När det gäller det länsövergripande folkhälsoarbetet krävs kommunikationsinsatser Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Den politiska Delårs- och ledningen årsbokslut Informerad och aktiv politisk landstingsledning Information på LS och HSN 1 gång på våren och 1 gång på hösten Landstingsledningsgruppen Informerad och aktiv landstingsledningsgrupp Information på LLGmöten 1 gång på våren och 1 gång på hösten Delårs- och årsbokslut Verksamhets- och avdelningschefer Primärvården Informerad och aktiv primärvårdsledningsgrupp Informerade och aktiva verksamhetschefer i Hälsoval Informerade och aktiva avdelningschefer i primärvården Information i primärvårdens ledningsgrupp 1 gång på våren och 1 gång på hösten Information på Hälsovalets dialogmöten 1 gång på våren och 1 gång på hösten Informations på primärvårdens avdelningschefsmöten 1 gång på våren och 1 gång på hösten Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Psykiatri/Habilitering Informerad och aktiv ledningsgrupp i psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Informerade och aktiva avdelningschefer i psykiatrin/habiliteringen Information i ledningsgruppen på psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Information på psykiatrins/habiliteringens avdelningschefsmöten Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Folktandvården Informerad och aktiv ledningsgrupp i folktandvården Information i folktandvårdens ledningsgrupp Delårs- och årsbokslut Sida 6 av 15

61 Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Verksamhets- och Informerad och aktiv Information i Blekingesjukhusets Delårs- och avdelningschefer ledningsgrupp på Blekingesjukhuset ledningsgrupp årsbokslut BlLS Akutkliniken Information på Akutkliniken, ledningsgrupp Delårs- och årsbokslut Medicinkliniken Information på Medicinkliniken, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Kirurgen Information på Kirurgkliniken, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Ortopeden Information på Ortopeden, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Kvinnokliniken Information på Kvinnokliniken, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Thorax Information på Thorax, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Rehabkliniken Information på Rehabkliniken, ledningsgrupp, Delårs- och årsbokslut Öron-näsa-hals Information på Öron- Delårs- och Infektion och Hud Ögonkliniken näsa-hals, ledningsgrupp, Information på Infektion och Hud, ledningsgrupp, årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Medarbetare Riktad information till olika typer av verksamheter i form av besök, informationsmaterial m.m. Riktad information till olika yrkesprofessioner - sjuksköterskor, kuratorer, läkare etc. Stimulera flera att gå med i professionsnätverken som Socialstyrelsen stöttar. Utveckla externa och interna webben Ständigt uppdatera det informationsmaterial vi står för inom levnadsvaneområdet. Utveckla vår samverkan med Läkemedelskommitténs terapigrupper för skarpare levnadsvanerekommendationer i läkemedelsrekommendationerna. Antal besök i olika verksamheter. Antal riktade informationsinsatser. Antal medverkande Blekingerepresentanter i de nationella professionsnätverken. Antal levnadsvanor som fått egna rekommendationer först i Läkemedelskommitténs rek-lista Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Sida 7 av 15

62 Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Kommunikationsinsatser till medborgare och patienter Informerade och aktiva medborgare och patienter Nationella patientenkäten ger den oss någon informa- Information via landstingets hushållstidning Delårs- och årsbokslut? tion om detta? Kan vi följa upp hur många av våra medborgare som varit inne på de specifika sidorna om levnadsvanor? Antal patientföreningar vi besökt/haft kontakt med under 2013 Radioprogram vi medverkat i. Information via hemsidan 1177.se Information via patientföreningar Information via patientbroschyrer, t.ex. kring vikten av fysisk aktivitet. Information via radio om möjligt Samla in information om medborgarens och patientens perspektiv via intervjuer Stötta de verksamheter som arbetar med patientskolor av olika slag. Delårs- och årsbokslut? Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Sida 8 av 15

63 4 Mål och aktiviteter för Flödesarbetet Målområden 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Landstinget Blekinges riktlinjer/vårdprogram för arbetet med levnadsvanorna Flödesarbete ska genomföras för alla fyra levnadsvanorna, där alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar medverkar. Delårs- och årsbokslut både 2013 och 2014 Landstinget Blekinge ska i december 2014 ha enats om egna riktlinjer/vårdprogram för arbetet med levnadsvanorna, baserat på de nationella riktlinjerna. Antal levnadsvanor där Landstinget Blekinges riktlinjer/vårdprogra m finns framtagna Delmål för flödesarbetet: 2013 ska arbetet med flödena för patienter med bristande vanor kring tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet har påbörjats. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska involveras. 1.Antal flöden som igångsatts. 2.Andel förvaltningar som är involverade i de fyra olika flödena. Socialstyrelsens rådgivningsnivåer ska arbetas igenom och definieras Patientens väg ska göras så smidig som möjligt vid insatser för bättre levnadsvanor Delårs- och årsbokslut både 2013 och 2014 Delårs- och årsbokslut Sida 9 av 15

64 5 Mål och aktiviteter för Omvärldsbevakning Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Nätverksträffar Hälsofrämjande sjukvård Medverka i 50 % av processledarträffarna 2013 Andel träffar vi medverkat i. Medverka i processledarträffar, både live och videokonferenser Delårs- och årsbokslut Tobak medverka i 50 % av nätverksträffarna Alkohol medverka i 50 % av nätverksträffarna Mat medverka i 50 % av nätverksträffarna Fysisk aktivitet medverka i 50 % av nätverksträffarna Psykisk hälsa medverka i 50 % av nätverksträffarna Indikatorer medverka i 50 % av nätverksträffarna Avtal och ersättning medverka i 50 % av nätverksträffarna Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Andel träffar vi medverkat i. Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Medverka i nätverksträffar, både live och videokonferenser Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Nätverksträffar Socialstyrelsen Medverka i 75 % av koordinatorsträffarna. Medverka vid träffarna. Ta aktiv del i Projectplace, samarbetsytan för koordinatorsnätverket Delårs- och årsbokslut Sida 10 av 15

65 6 Mål och aktiviteter för Interna nätverk och extern länssamverkan Folkhälsoarbete handlar till stor del om att nätverka, d.v.s. involvera många aktörer för att skapa effektivare driv i de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Många gånger krävs insatser inom helt andra områden än där vinsterna sedan kan kammas hem. Det är viktigt att tillsammans med olika aktörer, både internt inom landstinget och andra externa samhällsaktörer, identifiera faktorer som gör att befolkningen mår bra och håller sig frisk, liksom faktorer som utgör en risk för ohälsa och sjukdom. Därefter kan de olika aktörerna identifieras som ansvarar för de respektive faktorerna. Det är också nödvändigt att se var vi hittar kompetens och kunskap att påverka dessa faktorer. Inte förrän detta är gjort kan rätt insatser sättas in. Inom landstinget finns många goda krafter och kompetenser för att verka för en bättre folkhälsa. Kan vi ena dessa och styra åt samma håll blir troligen effekterna större och tydligare. I dagsläget saknas ett samlat nätverk för folkhälsoarbetet inom landstinget. Det har i olika sammanhang efterfrågats av många i våra verksamheter. Målområden 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Interna nätverk Delårs- och och arbetsgrupper årsbokslut Bygga upp ett internt folkhälsonätverk i landstinget Blekinge under 2013 Skapa arbetsgrupper kring de tre sakfrågeområden som ännu inte finns: alkohol, mat och psykisk hälsa. (Arbetsgrupper för tobak och fysisk aktivitet finns redan) Förankra i landstingsledningsgruppen våra intentioner och syftet med ett sådant nätverk få blessing! Detta gäller även arbetsgrupperna nedan. Identifiera viktiga funktioner som bör ingå i landstingsnätverket och bjuda in dessa till ett första möte Var och en av levnadsvanesamordnarna identifiera lämpliga funktioner/personer för respektive arbetsgrupp och bjuder in till ett första möte. Delårs- och årsbokslut Länsgemensamt folkhälsonätverk Inbjuda till bildandet av ett länsgemensamt folkhälsonätverk (Landsting, länsstyrelse, Region Blekinge, kommunerna, Blekinge idrottsförbund m.fl.) Inbjuda till bildandet av länsarbetsgrupper för t.ex. områdena tobak, Viktigt att Peter Lilja och landshövdingen först kommer överens om att landstinget tar över sammankallanderollen, så att uppdraget kan vidgas till mer än ANDT-frågor. Lämpliga ledamöter identifieras och årsplan över mötestider sätts snarast. Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Sida 11 av 15

66 alkohol, fysisk aktivitet, mat och psykisk hälsa. (Förslag på ytterligare utifrån kommunernas behov?) Målområden 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Länsgemensam Delårsbokslut folkhälsopolicy Arbetet med den länsgemensamma folkhälsopolicyn initieras under våren Viktigt att landstingspolitikerna tar första initiativet och att förankring och organisation för politik och ledning kommer på plats för folkhälsofrågorna i länet. Lämpliga kandidater till projektgruppen identifieras, även för politisk referensgrupp och referensgrupp på ledningsnivå. En projektplan för framtagandet av folkhälsopolicyn tas fram Ett antal kunskapsseminarier genomförs våren 2013 och hösten 2014 för en bredare målgrupp. Ett antal workshops genomförs med politiker och ledningsnivå i berörda organisationer våren och hösten Den gemensamma folkhälsopolicyn skrivs samman i december 2013 Folkhälsopolicyn går ut på remiss vid årsskiftet 2013/2014 Korrigeringar görs utifrån remissvar Folkhälsopolicyn går ut till samtliga organisationer för politiskt beslut våren 2014 Folkhälsopolicyn trycks upp och läggs även ut på officiella webbplatser Sida 12 av 15

67 7 Mål och aktiviteter för Gruppens interna arbete Arbetsgruppen är relativt nybildad och har nu formaliserats genom en uttalad budget för arbetet. Detta kräver att formerna för och förväntningarna på gruppens arbete är tydligt uttryckta. Genom att arbeta aktivt med att utveckla gruppens mötes- och arbetsformer, kommunikation, kompetens m.m. kommer också gruppens prestationer att stimuleras till det bättre. Vi vill skapa ett gott och utvecklande arbetsklimat! Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Uppföljning Arbetsplan 2013 Utarbeta en gemensam Ta oss tid för planering i Kontinuerligt arbetsplan för 2013 december och januari. Sammanställa våra planeringsdagar till en konkret handlingsplan för Mötesformer i gruppen Gruppen ska träffas gemensamt minst ett tillfälle varannan vecka. Antal träffar över året I god tid planera in kontinuerliga möten i GALA-gruppen Kontinuerligt Utbildningsbehov Allmän utbildning i alla levnadsvanorna för oss i gruppen Alla i gruppen ska ha gått en medieutbildning senast december Ett kort seminarium kring respektive levnadsvana + ett kring MI ska ha genomförts under 2013 Delårs- och årsbokslut Delårs- och årsbokslut Sida 13 av 15

68 8 Mål och aktiviteter för Uppföljning/utvärdering Dels har vi ett nationellt krav på uppföljning av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, men vi har också en egen ambition från landstingets sida att aktivt använda uppföljning och mätresultat för att ständigt bli bättre i våra verksamheter. Här har arbetsgruppen formulerat ett antal mål och aktiviteter som känns extra angelägna inom uppföljningsområdet under Målområde 2013 Mål 2013 Mått Aktiviteter Rapportering/ Uppföljning Uppföljning av indikatorer för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder Formulera en kravspecifikation till ITenheten för uppföljning av indikatorerna för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Formulera kravspecifikation Säkra uppföljning av särskilda grupper, t.ex. gravida och ammande. Uppföljning av vad som sker i verksamheternas processer Utvärdering av vårt eget arbete Mäta var de olika verksamheterna befinner sig i processen kring arbetet med levnadsvanorna Mäta om alla primärvårdsenheter kan erbjuda rådgivning på samtliga tre nivåer enligt nationella riklinjerna. Att GALAgruppens arbete upplevs som ett stöd för landstingets berörda verksamheter i arbetet med levnadsvanorna. Genomföra en kort kontroll vid delårsoch årsbokslut av vad som är på gång i de olika verksamheterna Undersöka hur vi kan använda oss av HFS-indikatorerna för att mäta detta. Genomföra en utvärdering av hur GALA-gruppens arbete har upplevts av vårdenheterna. Sida 14 av 15

69 9 Uppföljning av handlingsplanen Utvecklingsarbetet för att stötta implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att avrapporteras till landstingets ledningsgrupp med jämna mellanrum. Därutöver redovisar arbetsgruppen sitt arbete inom ramen för Planerings- och utvecklingsavdelningens ordinarie års- och delårsrapporter, samt till viss del inom ramen för Hälsovalets årsoch delårsrapporter. Sida 15 av 15

70 1 Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten, oktober 2013 Budgetdokument 2014 Sammanfattning av skrivningar gällande landstingets hälsofrämjande-arbete. Hela dokumentet finns i länken Budget 2014 Målbild Vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål Styra med kvalitet för att uppnå en god vård Mission Hälsofrämjande förhållningssätt Värdegrund Respekt för människan Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg, som även omfattar tandvården, är en hälsoresurs för kronobergarna. All hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det innebär att utöver att bota och lindra vid sjukdom så arbetar all personal för att förebygga sjukdom och stärka patienternas hälsa. Vårdcentralerna ska genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser medverka till att förhindra icke medicinskt motiverade besök vid sjukhusen. Ett särskilt fokus finns 2014 att utveckla de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Landstingets chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Kronoberg. Hälsoläget i befolkningen ska följas och utgör ett viktigt underlag för beslut och prioriteringar. Folkhälsoarbetet omfattar alla åldrar. Jämlikhetsaspekter i hälsa ska ges ökat fokus och beaktas i landstingets folkhälsoarbete. Arbetet ska vara långsiktigt, hållbart och utgå från landstingets folkhälsopolitiska program och den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Folkhälsopolicyn utgår från den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. De målområden som har prioriterats främst i policyn är barns och ungas uppväxtvillkor samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (ANDTS). Landstinget ska utvecklas som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation och ska aktivt delta i det länsgemensamma folkhälsoarbetet i samverkan med länets kommuner och övriga aktörer.

71 2 Hälsoorienteringen i hälso- och sjukvården ska utvecklas och stärkas. Landstinget ska utveckla strategier och strukturer för långsiktigt hållbart arbete med levnadsvanor enligt nationella riktlinjer. Under 2014 inriktas arbetet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder på riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. (Vi har under 2013 haft ett särskilt fokus på tobak och fysisk aktivitet.) För att förstärka det preventiva arbetet med övervikt och fetma deltar Landstinget Kronoberg i ett internationellt nätverk, EPODE. Nätverket arbetar på bred front med projekt som engagerar olika samhällsaktörer. Sedan 2011 avsätts 2 miljoner kronor för att utveckla förebyggande hembesök. Landstinget har under 2013 genomfört hälsobesök för äldre i samverkan med tre kommuner. Utvärderingen ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet för att stärka ett hälsosamt åldrande och för utveckling av kultur i vården. Kulturens betydelse för hälsan ska fortsatt uppmärksammas i folkhälsoarbetet. Landstinget Kronoberg ska arbeta för att stärka god psykisk hälsa hos barn och unga. Det behövs hälsofrämjande och preventiva insatser men också tidiga insatser till riskgrupper, tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa. Cancervården ska under 2014 har ett särskilt fokus på att arbeta med förebyggande insatser för att minska risken att få cancer. Strokevården är en övergripande process som omfattar såväl landstinget som länets kommuner. Det sjukdomsförebyggande arbetet är av största vikt för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronoberg. När det gäller primärpreventionen så ingår detta i nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende våra levnadsvanor. Arbetet med att implementera riktlinjerna pågår. Uppföljningen av det sekundärpreventiva arbetet sker till största delen inom primärvården. Rutiner för uppföljning ska säkerställas. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden: säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda bemötandet ska prägla såväl möten med patienter, närstående, samarbetspartners som möten mellan medarbetare inom organisationen. Grunden i patientmötet är ett förhållningssätt som stärker patientens delaktighet och förmåga att förbättra sin hälsa. Information i rätt tid, på rätt sätt och med ändamålsenligt innehåll är en förutsättning för patienternas och de närståendes möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande. Landstinget Kronoberg ska erbjuda kronobergarna en god vård på lika villkor. Bemötande, prevention, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck,

72 etnisk eller religiös tillhörighet. Utgångspunkten i arbetet med en jämlik hälsa och vård är ett patientfokuserat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Arbetet med jämlik vård ska vara långsiktigt och systematiskt i samtliga verksamheter och utgå från landstingets likabehandlingsprogram. 3

73 1 Strukturplan för Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland 2012 Projekt Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland presenterar härmed en strukturplan för ett successivt införande av de nationella riktlinjerna. Ett införande fullt ut är inte möjligt med befintliga resurser innefattande den ramförstärkning på tkr som tilldelats HSF för hälsofrämjande insatser. Det krävs även omställningstid för att i praktiken rikta fokus i större utsträckning på förebyggande insatser, kompetenshöja, anpassa journal och utdatasystem. Dessutom tid för att skapa verktyg för ökad samverkan med Socialtjänsten och externa hälsoaktörer som kan ta vid och stötta patienter som behöver hjälp med att omsätta ordinerad egenvård i praktiken, i detta sammanhang förändringar av levnadsvanor. Fördröjningar av Socialstyrelsens utbildningspaket för vårdpersonal och IT-anpassning begränsar vilka sjukdomsförebyggande insatser som kan inledas enligt projektplan maj Rökfri operation prioriteras av alla verksamheter liksom av projekt-, referens- och styrgrupp. Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all vårdpersonal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa vårdpersonal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj Skriftliga råd ffa till individer med flera ohälsosamma levnadsvanor. FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten, Folkhälsa och välfärd och externa friskvårdsaktörer utökas. 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning? ställningstagande i LG IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Tidplan Införandet av sjukdomsförebyggande metoder på Gotland Start i mål i mål Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal feb - x 2 Rökfri operation införs som praxis maj x x 3 Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas - initialt ffa mot tobak maj - x 4 IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem maj - x 5 Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, levnadsvaneråd i utskrivningsmeddelanden sept - x mm skall bli praxis 6 Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal sept x x 7 Samverkan mellan HSF, SOF samt Folkhälsa och välfärd utökas sept x x 8 Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt sept x x 9 Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler:? Okt? x x 10 Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten dec - x Finansieringsplan (se bilaga 1,10,11)

74 2 Bakgrund Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Avgränsning: Riktlinjerna omfattar metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna gäller alla >18 år, såväl friska som sjuka. Enligt Socialstyrelsen bidrar dessa till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Metoderna består av rådgivning som leder till beteendeförändring. De indelas i tre nivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal och kräver omfattande kompetenshöjning bland legitimerad sjukvårdspersonal. I vissa fall rekommenderas tillägg av något slag, som exempelvis recept på fysisk aktivitet, stegräknare eller nikotinläkemedel. Prioriterade patientgrupper och tillstånd: riktas till vuxna >18år: Flera ohälsosamma levnadsvanor - tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor -särskilt vanligt bland lågutbildade och personer med ekonomiska problem Rökare (dagligrökare) Operation + rökning Småbarnsföräldrar (BVC) Ammande + rökning eller snusning(mvc/bvc) Gravida + rökning eller snusning (MVC) Lungsjukdom + ffa rökning Hjärtinfarkt + ffa fysisk inaktivitet Alkohol + fetma, hypertoni, depression, ångest, leversjukdom, hudsjukdom IT-struktur: Nya anvisningar för en nationell IT-arkitektur Informationsstruktur för uppföljning av landstingens insatser för det sjukdomsförebyggande arbetet(länk) - gavs ut i januari 2012 av SKL i samverkan med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kräver fungerande rapportsystem från januari 2013 med utdata från journaler av specificerade indikatorer för sjukdomsförebyggande patientinsatser/åtgärder. Gotlänningarna är mest positiva i landet till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök. Mer än åttio procent är positiva. Det framgår av Vårdbarometern som varje år undersöker medborgarnas inställning till hälso- och sjukvården i alla landsting och regioner i Sverige. Enligt nationella patientenkäten 2010 tar läkaren upp någon levnadsvana till ca 35% inom psykiatrins slutenvård, 22% i psykiatrins öppenvård, 17% i primärvården och på sjukhusmottagningar samt till 15% på vårdavdelning. Enligt brukarna finns således en önskan om större insatser från oss i vården. Region Gotlands styrkort anger i ett av sina visionsmål: Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Det Folkhälsopolitiska programmet för Gotland (länk) anger en tydlig förväntan att såväl Hälso- och sjukvården som Socialtjänsten i praktiken utvidgar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna i nära samverkan med Regionens Folkhälsoenhet. I projektdirektivet till HSF står det: Riktlinjerna syftar till att öka användningen av vetenskapligt utvärderade sjukdomsförebyggande åtgärder. De ska ge underlag för ledning, styrning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Med riktlinjerna följer 9 indikatorer för nationell uppföljning. Bristen på enhetliga datakällor medför att det krävs utvecklingsarbete för att indikatorerna ska kunna följas upp på riksnivå.

75 3 Regionen beslutar även om utökad rambudget för HSF 2012 och om ett projekt som sprider kunskap om riktlinjerna, skapar en strukturplan för införandet inklusive IT-anpassning och utveckling inom hela HSF i tillämpliga delar inom SOF. HSN anger i sitt styrkort strategin Vi satsar på hälsofrämjande arbete för att begränsa framtida vårdbehov och framgångsfaktorn Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Styrkortet anger som en viktig aktivitet på nämndnivå: Verka för att utöka verksamheten på ungdomsmottagning. Implementera nationella riktlinjer för förebyggande hälsovård Sjukdomsförebyggande arbete idag inom HSF och SOF HSF: Enklare levnadsråd ges vid många kroniska sjukdomstillstånd såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes, astma, KOL, allergi, rökning, benskörhet, artros, fetma, riskbruk av alkohol, smärta, depression mm. Råden ges av såväl läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter dietister av psykologer och KBT-terapeuter. Problemet är att det sker i för liten utsträckning och att samtalsmetoder som leder till förändring sällan används. Föräldra-/mödrasamtal sker i för liten utsträckning på BVC och MVC. Tobaksavvänjning och förskrivning av FaR recept sker men i mycket liten utsträckning i jämförelse med behov och rekommendationer. Screening av 45-åringar avseende diabetes med efterföljande hälsosamtal pågår på Hemse vårdcentral. Efterföljande rådgivande samtal om alla levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna sker i begränsad utsträckning. IT-anpassning av Take Care saknas för dokumentation av levnadsvanor, åtgärder med eller utan koder för rapporter och utdatasystem. SOF: Socialtjänstens sjukdomsförebyggande stödinsatser idag. OOF och EPF omsorgen om funktionshindrade resp. enheten för psykiskt funktionshindrade försöker bistå sina brukare med råd kring levnadsvanor. Krav på integritet och självbestämmande begränsar möjligheterna att införliva levnadsvaneförändringar i brukarnas årliga utvecklingsplaner. Men, skriftliga råd och ordinationer från sjukvården skulle utöka möjligheterna drastiskt. Alkohol- och drogrådgivningen arbetar med missbruk och beroende, inte riskbruk som de nationella riktlinjerna innefattar. Nulägesanalyser (bilaga 2,3): Huruvida levnadsvanorna tas upp i patient/brukarmötet, hur de åtgärdas och dokumenteras samt vilka samtalskompetenser som finns inom olika professioner. I princip har alla verksamheter som ingår i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjort nulägesanalyser från december 2011 till april Inom Socialtjänsten har Alkohol- och drogrådgivningen, Omsorgen om de funktionshindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade deltagit. Totalt har 34 nuläges- och behovsanalyser genomförts. Ytterligare fem återstår att genomföra. Nulägesanalyserna har bidragit till kunskapsspridning och har påvisat på ett stort engagemang I stort sett alla verksamheter uttrycker en önskan om att göra mer förutsatt att tid kan mobiliseras genom förbättrat IT-stöd, metodutbildning och viss resursförstärkning av nyckelfunktioner för kvalificerade rådgivande samtal. Resursförstärkningen behövs framför allt inom primärvården som då även kan bli en remissinstans.

76 4 Process genomförande Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all vårdpersonal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa vårdpersonal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj Skriftliga råd ffa till individer med flera ohälsosamma levnadsvanor. FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten, Folkhälsa och välfärd och externa friskvårdsaktörer utökas. 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning? ställningstagande i LG IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Under ett successivt införandet av sjukdomsförebyggande metoder behöver verksamheterna stöd av en projektledning, utbildningsledare, IT-systemutvecklare. Nyckelfunktioner som skall utföra rådgivande och kvalificerade samtal i mycket större utsträckning behöver förstärkas med utökade tjänster såsom tobaksavvänjare, dietister, MVC-barnmorskor, BVC-sköterskor. Det behövs även stöd från nytillsatta handledare i MI. Levnadsvanekoordinatorer behöver inrättas på vårdcentralerna för att genomföra fler rådgivande insatser för både patienter och för ännu friska med ogynnsamma levnadsvanor samt sköta samordningen med sjukhuset, tandvården, socialtjänsten, Folkhälsa och Välfärd och externa aktörer. Personalinvestering HFS Proj.ledare 0,5 Utbildare 0,5 MI-handl 0,3 0,5 IT Levnadsvanekoordinator VC 2,9 BVC/MVC 1,5 Tobaksavvänjare 2,0 Dietist 0,75 1.All verksamhet ger enkla råd - när det är motiverat och lägligt. Enkla råd (5 min): Information och korta standardiserade råd Rådgivande samtal (10-15 min): Dialog, individanpassad till hälsa, risknivåer, ålder, motivationgrad mm. Kan inkludera motiverande strategier, särskild uppföljning och hjälpmedel. Ges i ökad omfattning av all legitimerad personal i alla verksamheter inom HSF: - Tobaksstopp/minskning: motivationssamtal + hänvisning till sluta rökalinjen - Alkoholriskbruk: rådgivning + hänvisning till webbsidor för egenvård - Otillräcklig fysisk aktivitet: rådgivning + hjälpmedel som FaR eller stegräknare - Ohälsosamma matvanor motivationssamtal till kvalificerad rådgivning 2.Vissa verksamheter ger dessutom kvalificerad rådgivning - remissinstanser Kvalificerad rådgivning är som rådgivande samtal men strukturerat och teoribaserat. Det kräver teoriutbildad personal t.ex. i fördjupad MI (Motvational Interviewing) med handledning. Krävs i många fall vid:

77 5 - Tobaksavvänjning: Av tobaksavvänjare på sjukhuset och alla vårdcentraler o barnmorskor. - Ohälsosamma matvanor: Av dietister, distrikts- och specialistsköterskor, ssk, kuratorer, psykologer och KBT-terapeuter. - Alkoholmissbruk/beroende Alkohol- och beroendeenheten inom SOF 3.Kompetenshöjning för rådgivning: (bilaga 4 utbildningsplan) Samtalstekniken behöver snabbt höjas genom kurser i Motivational Interviewing (MI): Basutbildning i MI (2 dgr): All legitimerad personal under de kommande tre åren. Även utbildning i kognitivt- eller handledande förhållningssätt som nu ingår i flera grundutbildningar kommer väl till pass. Fördjupad utbildning i MI (2+3 dgr): För personal som skall genomföra kvalificerade rådgivande samtal ffa vid tobaksavvänjning (tobaksavvänjare med specifik utbildning), ändring av ohälsosamma matvanor (dietister, specialistsköterskor ) samt förändring av alkoholmissbruk/beroende (behandlare inom alkohol- och beroendeenheten SOF). Nyckelfunktioner erhåller fördjupad MI-utbildning för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. MI-handledare inrättas inom HSF och SOF för att vidmakthålla kompetensen framgent. MI utbildning har redan påbörjats under projekttiden: 115 personer har redan utbildats. Kunskap om Levnadsvanor: Riktlinjerna beskriver tydligt men summariskt vilka levnadsvanemål som gäller. Därutöver behöver i stort sett all legitimerad personal betydande kompetenshöjning och handfasta råd om framför allt matvanor, men även om alkoholriskbruk, fysisk inaktivitet och tobak. Ett flerårigt utbildningsprogram måste planeras vilket kräver förstärkning inom utbildningsenheten med en utbildningsledare på deltid. Socialstyrelsens plan att under våren ge ut nationella utbildningspaket till landstingen har försenats. I väntan på detta skall en utbildningshandledare forma korta utbildningstillfällen med hjälp av material som andra landsting producerat. Inköp av Karolinska Institutets webbaserade utbildning sundkurs.se Livsstilspåverkan som medel mot hjärtkärlsjukdom, bör snarast inköpas för själv eller gruppstudier inom alla verksamheter. Kostnaden ryms inom projektet; 1500kr/verksamhet, totalt 60 tkr. 5.Rökfri operation införs Definition: Rökuppehåll 6 veckor innan och 6 veckor efter operation vid planerad kirurgi. Rökuppehåll från operationsdagen och 6 veckor därefter vid akut kirurgi. Motiv: Rökuppehåll halverar antalet komplikationer (48 vs 22%)och minskar antalet reoperationer, även vid akut kirurgi. En patientsäkerhetsfråga som accepteras av de allra flesta som skall opereras. Alla rökare skall erbjudas remiss till tobaksavvänjare för att förstärka motivationen. Var tredje behöver sedan långsiktig hjälp av tobaksavvänjare. Rådgivande motiverande samtal för en rökfri operation skall kunna utföras av all leg. personal. På Gotland utförs drygt 5000 operationer per år varav ca 20% akuta av dessa är rökare. Rutiner för rökfri operation utarbetas under april 2012 och leds av RO opererande specialiteter tillsammans med tobaksavvänjaren på Visby lasarett i nära samverkan med vårdcentralerna, RO service och diagnostik (inkl. anestesin) och MIT-enheten som alla bör representeras i ett rökråd under första året. Akut tobaksavvänjning byggs ut på sjukhuset. Planerad tobaksavvänjning inför operation byggs ut ffa på vårdcentralerna (2012). Bör även byggas ut inom folktandvården, psykiatrin och Socialtjänsten i ( ). Levnadskoordinator på vårdcentral samordnar tobaksfri operation med andra sjukdomsförebyggande insatser.

78 6 Rökfri operation -internremisser Ekon. incitament OOF-SOF EPF-SOF Kontaktperson för tobak: inrättas på alla mottagningar och avdelningar som inte har en egen tobaksavvänjare. En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare och fungerar även som kontaktperson mot andra verksamheter. En framgångsfaktor inom ortopedkliniken i Umeå som inte krävt extra resurser. Stöd för beteendeförändring ges av omsorgerna och psykiatrin vid behov. Tobaksavvänjare x5 Levnadsvane -koordinator VC IT -utdata Tobaksavvänjarna inom HSF utökar sin tjänstgöringsgrad (se resurser personal nedan) 6.Flera ohälsosamma levnadsvanor skriftliga råd såsom FaR, utskrivningsmedd. Särskilt drabbade är lågutbildade och personer med dålig ekonomi. Identifieras om möjligt inom sjukvården. Är välkända inom socialtjänsten. FaR- och utskrivningsmeddelanden bör användas i mycket större omfattning för att ge skriftliga rekommendationer för egenvård och stöd av Omsorgerna, Alkohol- och drogrådgivningen, Stöd- och försörjning inom SOF samt externa friskvårdsaktörer. MVC och BVC förstärks för att ge rådgivande samtal med fokus på föräldrarnas levnadsvanor - FaR-recept och/eller stegräknare vid rådgivande samtal - Utskrivningsmeddelande och FaR-recept vid rådgivande utskrivningssamtal Det behöver utvecklas samma stödfunktioner i TC för FaR som för läkemedelsförskrivning och sjukskrivning. (se IT-stöd nedan). FaR förstahandsrecept från 580 till 5800/år Ek.incitament TC-stöd Läkemedelsmodul OOF-SOF EPF-SOF Egenaktivitet Friskvårdsaktörer Levnadsvanekoordinator VC Sjukgymn. 7.Omsorgerna inom SOF utökar samverkan med HSF Omsorgen om funktionsförhindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade förstärker levnadsvaneråden i vardagen och ger vardagsstöd till brukare. Skriftliga råd från HSF behöver kommuniceras till omsorgerna som får större möjligheter att inleda, förstärka eller vidmakthålla levnadsvaneförändringar. Med skriftliga rekommendationer kan omsorgerna agera, vilket annars socialtjänstens regelverk om integritet och självbestämmande försvårar. Alkohol och drogrådgivningen inom SOF utökar samverkan med HSF Med skriftliga rekommendationer från sjukvården kan de även agera för goda levnadsvanor inom övriga områden. Detta ger även synergieffekter som gynnar beroende behandlingen. Remissinstans från sjukvården när patienter blivit motiverade att göra upp med sina beroenden.

79 7 Behöver utöka samverkan med HSF inte minst vid förskrivning av läkemedel som minskar alkoholsug (t.ex. Campral) eller förhindrar bruk (t.ex.antabus). 8.Gravida, småbarnsföräldrar och ammande Förstärk MVC som möjliggör fler fördjupade rådgivande och kvalificerade rådgivande samtal som leder till förändring av levnadsvanor för såväl mammans, fostrets som familjens bästa. (se nedan under resurser) Förstärk BVC för att möjliggöra fler rådgivande och kvalificerade rådgivande samtal kring föräldrarnas levnadsvanor i synnerhet till utsatta grupper med låg utbildning och ekonomiska problem. (se nedan under resurser) 9.Levnadsvanemottagning på vårdcentral (bilaga 5)? ställningstagande i LG Levnadsvanekoordinator och ytterligare tobaksavvänjare anställs på samtliga vårdcentraler. Utför kvalificerad rådgivning till patienter och friska med riskfaktorer, koordinerar levnadsvanemottagningen med övrig sjukdomsförebyggande verksamhet inom vårdcentralen, sjukhuset och externa friskvårdsaktörer. 10.IT-anpassning (Systemgemensamma bilaga 6) Smarta IT-lösningar krävs för att personalens tid ska räcka till rådgivning enligt riktlinjerna. För att maximera patientnyttan bör dokumentation av levnadsvanor lätt kunna åskådliggöras över tid. Dokumentationen bör ske i ett effektivt, transparent och lätt överblickbart system. Journalanpassning och införande av lämpliga termer, mallar, åtgärdskoder etc, i ett system som kan ge utdata till såväl verksamheterna som Socialstyrelsen. Process Uppföljning (bilaga 7) Resurser Personal: (budget - bilaga 1) Tobaksavvänjare - utökning (bilaga 8) Nuläge: Finns idag totalt 1,05 tjänst inom HSF varav 0,5 på sjukhuset och 0,65 fördelat på VC. Pga andra pockande arbetsuppgifter är de endast verksamma som tobaksavvänjare 0,55. Långt ifrån alla som önskar kan idag erbjudas tobaksavvänjning. Framtid: Utökning med totalt 2 tjänster tv för att klara ca 1000 remisser från rökare som skall opereras varav 200 (20%) kommer att behöva tobaksavvänjning under lång tid. 0,5 på sjukhuset med uppdrag att prioritera rökfri operation i samverkan med VC. Nödvändig utökning för att klara målet med rökfria operationer, dvs åtminstone rökuppehåll 6 veckor före och efter operation (vid akut operation från opdagen 6 v) 1,5 på vårdcentralerna för att klara en hög andel av rökarna som remitteras för rökstopp/uppehåll 6v före och efter planerad operation. Dessutom för att kunna ta emot internremisser i ökad omfattning från psykiatrin och sjukhuset samt för att möta ett uppdämt behov av tobaksavvänjare inom primärvården. Idag hinner vårcentralerna endast stödja 250 av 1500 som vill ha hjälp att sluta röka (70% av rökarna vill sluta varav 30% behöver hjälp av tobaksavvänjare). Finansiering: tkr. Efter en inkörsperiod med sedvanlig budgettilldelning kan vårdcentralen komma att ersättas för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning samt FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Det finns totalt 9 utbildade tobaksavvänjare varav endast en på sjukhuset

80 8 och sex inom primärvården är verksamma på deltid. En utökning kan ske av tobaksavvänjning redan från maj Lokaler och utrustning finns. Levnadsvanekoordinator på Vårdcentral (bilaga 5)? ställningstagande i LG Nuläge: funktionen saknas idag. Framtid: 2,9 tjänster tv som fördelas mellan samtliga vårdcentraler på Gotland utifrån listningstal. Finansiering: 1580 tkr. Efter en inkörsperiod ersätts vårdcentralen för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning och FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Distriktssköterskor finns och lokalutrymme uppstår när distriktssköterskor i hemsjukvård under hösten 2012 flyttar över till äldreomsorgen. Högskoleutbildning enligt utbildningsplanen behövs för att säkra kvalliten på sikt - startar i september Sjukgymnast - utökning Nuläge: 32,45 sjukgymnaster inom HabRehab. Framtid: Utökning med 0,1 tjänst tv. Någon av sjukgymnasterna ges uppdraget att inom HSF bevaka ämnesområdet otillräcklig fysisk aktivitet och att bistå övriga verksamheter vid uppdatering av rutiner och informationsmaterial. Finansiering: 47 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokal finns. Tilläggsuppdrag. Dietist - utökning Nuläge: 3,8 dietister på sjukhuset och 0,3 inom primärvården, HemseVC. Framtid: Utökning med 0,75 tjänst tv. Nödvändigt för att tillgodose kraftigt ökat behov av kvalificerade rådgivande samtal. Någon av dietisterna ges även uppdraget att bevaka ämnesområdet gynnsamma/ogynnsamma matvanor och att bistå övriga verksamheter vid uppdatering av rutiner och informationsmaterial. Finansiering: 350 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokal finns ej i dagsläget. Nyanställning. MI-handledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: 0,3 tjänst tv, fördelas på 4-(5) utbildade personer inom hela sjukvården Finansiering:163 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Fyra grundutbildade handledare finns i ett nystartat nätverk - två barnmorskor inom MVC, en tobaksavvänjare på VC Wisby Söder och en på sjukhuset. Med ekonomiskt tillskott kan de frigöras och andra personer få utökad tjänstgöringsgrad. Påbyggnadsutbildning för handledarna inleds i maj Ytterligare en person föreslås gå handledarutbildning senare under året. Nätverksamverkan kommer att inkludera 2 handledare inom SOF. BVC - utökning Nuläge: 9,0 heltidstjänster. Krav- o kvalitetshandbokens grund för resursfördelning är bastal 60 (bastal; antal nyfödda barn/bvc-sköterska och år). Framtid: Utökning med 1 tjänst, tv. Ger utrymme att sänka bastalet till 54. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik, riktade mot föräldrars levnadsvanor. De skall innefatta matvanor och fysisk aktivitet utöver rökning, snusning och riskbruk av alkohol som avhandlas till viss del redan idag. Det innebär att tillskottet av tjänst kommer att behöva fördelas över samtliga BVCmottagningar när arbetet är färdigimplementerat.

81 9 I en initieringsfas kan det vara mer effektivt att lägga tjänsteutrymmet helt, eller till del, mer koncentrerat på en person, som får i uppdrag att utarbeta rutiner och arbetssätt och sprida kunskaper ut till de olika BVC-sjuksköterskorna. Finansiering: 544 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. MVC - utökning Nuläge: f.n. 7 barnmorskor inom MVC men planerad neddragning till 6,75 april Framtid: Utökning med 0,5 tjänst, tv. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik. Utökat fokus på matvanor, snusning och fysisk aktivitet utöver rökning och riskbruk alkohol som tidigare. Finansiering: 272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. Kontaktperson för tobak Nuläge: Funktionen saknas. Framtid: En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare på VC eller sjukhuset, i synnerhet vid rökfri operation. Får även rollen som kontaktperson mot andra verksamheter. Funktionen inrättas på mottagningar och avdelningar som inte har egen tobaksavvänjare Finansiering: Inom ram Förutsättningar: Mottagningspersonal, avdelningspersonal och ledning inom resursområdena ställer sig positiva. Tobaksavvänjaren på sjukhuset skapar rutiner och nätverk. Utbildningledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: +0,5 tjänst från juli-dec ,25 tjänst Finansiering: 150 tkr Förutsättningar: Tillfällig anställning för att bistå kompetensutvecklaren inom kvalitetsenheten. Nyrekrytering. Delad expedition. Projektledare - förlängning Nuläge: Finns i tjänst t.o.m maj Framtid: 0,5 från juni ,3 under Finansiering: 350 tkr (från juni 2012) Förutsättningar: Delad expedition inom kvalitetsenheten. Styrgruppen rekryterar ersättare från juni FaR-mottagare: Nuläge: Funktionen saknas formellt. Framtid: Befintliga arbetsvägledare inom omsorgernas dagliga verksamhet, boendeassistenter inom omsorgerna och mentalskötare inom psykiatrin liksom externa friskvårdsaktörer. Finansiering: 0 kr. Förutsättningar: Kan ske inom befintliga uppdrag. Förutsätter väsentlig utökning av skriftlig rådgivning om levnadsvanor i FaR-recept, utskrivningsmeddelanden eller andra behandlingsplaner från HSF.

82 10 IT-funktioner: (bilaga 13 - IT-beräkningsunderlag) Termer och journalmallar anpassas efter termbank som SLSO redan infört i överensstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer (bilaga 6- systemgemensamma ) Åtgärdstermer och KVÅ-koder (Klassificering Vårdåtgärder) införs i TakeCare enligt SKL s RIV-specifikation och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I väntan på att SLSO löst teknikfrågorna med KVÅ-koder, som bl.a. innebära onödig dubbeldokumentation, justeras åtgärdstermer i TC Gotland för att kunna fånga och utvärdera sjukdomsförebyggande åtgärder Behov av utdata finns för: Uppdragsgivarna, ekonomienheten (ekonomiska incitament grundade på åtgärder och resultat), verksamhetschefer, medarbetare (kvalitetsarbeten, Lean och projektarbeten), förvaltningsledningen, politiska nämnder och Socialstyrelsen (krav från januari 2013). Utskrivningsmeddelanden införa levnadsvanerubriker på blanketten i TC. Utdatasystem: Försenat på grund av att MIT-enhetens planerade införande av utdatasystemet RAVE fick avbrytas av tekniska skäl i november QliqView är systemet som nu inköpts av HSF: Anpassningar till sjukdomsförebyggande metoder sker i nära samverkan med SLSO som generöst låter Gotland utgå från mallar, sk appar vilka de tillverkat. Detta underlättar anpassningen till de utdata som Socialstyrelsen kräver januari Utdata skall även anpassas till vad verksamheterna, HSF-ledningen, HSN respektiver Region Gotland önskar följa och utvärdera. Sannolikt kan utdata börja levereras under hösten (bilaga 13) Utvecklingsuppdrag -IT Levnadsvaneindikatorer visas i TC-mätvärdesmodul: utvecklingsuppdrag tillsammans med SLSO (bilaga 9) Levnadsvanescore utvecklas för att skapa ett sammanfattande riskvärde. Ett behov att få en snabb och enkel bild av levnadsvanorna har uttryckts allt ifrån narkosläkarna till personalen inom SOF s omsorger. FaR-recept förskrivning bör flyttas till TC s läkemedelsmodul. Skulle förenkla förskrivningen och möjliggöra motsvarande beslutsstöd vid förskrivning av FaR som vid förskrivning av läkemedel och hjälpmedel såsom historik, sparfunktioner av favoritrecept beslutsstöd via Fass, Janus, hjälpmedelskatalog mm. Motsvarande beslutstöd vid förskrivning av FaR önskas av flertalet förskrivare t.ex. från Fyss som föreslår träningsform, intensitet och duration utifrån angiven diagnos. Viktiga framgångsfaktorer för att få fart på FaR-förskrivningen och göra den lika enkel och säker som läkemedelsförskrivning. SLSO har sedan 1 år har beställt dessa beslutsstödsfunktioner enligt uppgifter till vår projektgrupp. Påtryckningar på SLSO kommer att ske från MIT. Indata till TC-journalen via webben - Mina vårdkontakter - hemifrån eller via IT-kiosk på mott. Ännu är endast drygt 2000 registrerade användare i Mina Vårdkontakter på Gotland. Kostnaden skulle bli ca 1000 tkr första året och därefter ca 750 tkr pr år. Funktionen behövs men vi bör avvakta till tekniken är löst inom SLSO och minst ¼ av gotlänningarna anslutit sig till Mina vårdkontakter. Ger tidsvinster för vårdpersonal och utöka patienternas delaktighet MoR-recept i TC (Mat o Recept/Råd): I samverkan med SLSO

83 11 Levnadsvanor i journal Alla ser Inget dubbeljobb Mätvärden Livsstilscoach VC Grafer Nätverk för utökad samverkan Nätverk sjukdomsförebyggande metoder: Representanter från alla verksamheter inom HSF och berörda inom SOF. Sammankallande projektledare t.o.m Referensgruppen för Mat och Hälsa: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhälsostrateg inom FHV sammankallar. Ref.gruppen för Tobaksfrågor: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhälsostrateg inom FHV sammankallar. Referensgruppen för Fysisk aktivitet: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Skolhälsovården. (FHV med repr. från HSF o SOF) Utbildningsplan Utbildningsplan för kompetensutveckling HSF-personal: (bilaga 4) Utbildningsplan för kompetensutveckling för SOF-personal: Hänvisar till FHV/SOF-plan. Utbildningar för allmänheten om goda levnadsvanor: Bör utarbetas lokalt av FHV i samverkan med projektledning och utbildningsenhet HSF ifall Socialstyrelsen och deras samverkanspartners inte genomför planerade informationskampanjer via media. Informationsplan Informationsmaterial till patienter: Interaktiv hemsida, i kallelsebrev, bra broschyrer (finns på FHV för tobak, fysisk aktivitet). Projektledare nr 2 i samverkan med informatörer HSF och SOF och utbildningshandledare ansvarar för material även om matvanor och alkohol. Informationsmaterial till personal: Uppgift för projektledare nr 2 i samverkan med informatör och utbildningsledare. Socialstyrelsen skall producera informationsmaterial. Medborgardialoger i samverkan med HSN och Folkhälsa och Välfärd (FHV). Finansieringsplan: (bilaga 1) 1. Befintlig budget täcker redan en stor del av det sjukdomsförebyggande arbetet som redan utförs inom verksamheterna om än med varierande omfattning och intensitet 2. Del av ramförstärkning på tkr som tilldelats HSF för sjukdomsbefrämjande arbete fr.o.m Ekonomiska incitament införs inom primärvården till att börja med så snart MIT skapat tillförlitliga åtgärdstermer och utdatasystem. Ledning, styrning och uppföljning Information alla ledningsgrupper och APT med start maj 2012 Styrkort HSN nuvarande mål och strategier utvärderas nästkommande möte

84 12 Styrkort FLG - nuvarande mål och strategier utvärderas och justeras Aktivitetsplaner inom resp. verksamhet kompletteras och förtydligas under 2012 Krav- och kvalitetshandboken för primärvården uppdateras under 2012 Alla vårdprogram och vårdöverenskommelser uppdateras med sjukdomsförebyggande metoder i takt med att de blir tillämpliga under 2012, 2013 respektive Uppföljning av sjukdomsförebyggande insatser: Inleds i takt med att IT- anpassningar blir klara och utdatasystem finns i funktion. HRQL mäter hälsorelaterad livskvallitè. Utvecklingsprojekt tillsammans med FHV. Utfallsmått som kan användas kort tid efter utförd insats i väntan på mått såsom sjuklighet vilket kräver längre tid mellan insats och förväntat utfall. Hans Brandström, Projektledare Beslutsgång för Strukturplan för sjukdomsförebyggande metoder : Styrgrupp sjukdomsförebyggande metoder : Underlag till sekr FLG : Underlag till sekr HSN : Styrgrupp för sjukdomsförebyggande metoder fastlägger : FLG beslutar : AU (HSN) informeras : HSN informeras : FLG : FLG beslutar eller 20: FLG kompletterande beslut gällande proj.organisation och levnadsvanemottagningar HFS-rirektör informerar de övriga uppdragsgivarna Bo Dahlöf och Lena Lager.

85 Kartläggning av påverkansfaktorer Mål/ målområde Integrera riktlinjerna* i vardagens processarbete ihi Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? 1. Alla patienter ska, när det anses lämpligt, få frågor om sina levnadsvanor 2. All personal med patientkontakt ska kunna ge enkla råd 3. Våra patienter ska vara välinformerade 4. Alla patienter ska vara tobaksfria i samband med planerade operationer Pilot Sekundära påverkansfaktorer Hur? Skapa rutiner för hur levnadsvaneformuläret används Tydliggöra flöde när patient behöver fördjupat stöd Utbildning i Enkla råd för all personal med patientkontakt MI-utbildning för läkarna på sjukhuset Egna förbättringsarbeten via hälsoinspiratörerna Uppdatera 1177 Bevaka Min hälsoplan Erbjuda invånarna öppna föreläsningar kring hälsa Diplomera alla tobaksavvänjare Alla rökande patienter bör ha samtal/telefonsamtal med tobaksavvänjare Krav på att alla patienter som ska genomgå bör vara rökfria Tydliggöra remissflödet genom hela vårdkedjan QULTURUM * Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 2011

86 Styrkort SkaS 2013 Uppdrag Skaraborgs Sjukhus uppdrag är att tillhandahålla specialistsjukvård för befolkningen i sitt närområde, och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv. Sjukhuset ska dessutom, i samverkan med övriga vårdgivare, utveckla den nära sjukvården. Till detta kommer att SkaS har ett utbildnings- och utvecklingsuppdrag. Sjukhusets uppdrag beskrivs detaljerat i överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna, samt riktade uppdrag från sjukhusets ägarorganisation, t.ex. i dokumentet God Vård. Värdegrund och vision SkaS värdegrund utgår från alla människors lika värde. Detta innebär att alla, såväl patienter, medarbetare och samarbetspartner, har rätt till: Respekt och ärlighet, omtanke och trygghet, delaktighet och gemenskap, utveckling och förståelse. Utifrån uppdrag och värdegrunder har SkaS vision god vård i utveckling formulerats. Visionen konkretiseras genom de värden som ska uppnås för SkaS patienter och deras närstående. Dessa värden är helhetssyn, gott bemötande, god tillgänglighet, hög kvalitet och säkerhet, samt en god hälsa. För att tydliggöra vad all verksamhet behöver fokusera på, för att uppnå SkaS vision och klara sitt uppdrag, har SkaS satt mål i fyra perspektiv (balanserad verksamhetsstyrning). De principer och angreppssätt SkaS valt för att nå dessa mål är offensiv verksamhetsutveckling. Balanserad verksamhetsstyrning All verksamhetsstyrning på SkaS bygger på balanserad verksamhetsstyrning via verktyget balanserade styrkort. Styrkorten innehåller de fyra perspektiven patient, process, medarbetare/lärande och ekonomi. Inom varje perspektiv finns framtaget ett för SkaS övergripande strategiskt (långsiktigt) mål, till vilka kritiska framgångsfaktorer (kff: er) med mått/nyckeltal finns kopplade. De kritiska framgångsfaktorerna beskriver de kortsiktiga mål som måste uppnås för att klara de strategiska målen. För varje perspektiv finns dessutom flera indikatorer/nyckeltal knutna som ska bidra till att utvärdera om den strategiska

87 inriktningen är rätt eller om strategiska mål och kff: er behöver revideras. På SkaS-nivå är dessa indikatorer/nyckeltal regioneller SkaS-gemensamma. På SkaS-nivå är måtten huvudsakligen andelsmått, vilka ska spegla önskvärda aktiviteter inom de olika verksamhetsområdena. Däremot är indikatorerna/nyckeltalen oftast resultatmått, vilket ska spegla att aktiviteterna ger önskad effekt. På områdes- och verksamhetsområdesnivå utarbetas styrkort, som speglar det övergripande styrkortet, det vill säga med samma kff: er och aktivitetsplaner. Till dessa kopplas operativa mål och mått. De sjukhusgemensamma indikatorerna/nyckeltalen följs, där så är möjligt, ut på verksamhetsnivå. Uppföljning Uppföljning sker på SkaS tre ledningsnivåer (sjukhus, område och verksamhetsområde). Det balanserade styrkortets fyra perspektiv har kritiska framgångsfaktorer samt styrande mål och mått. Dessa följs kontinuerligt upp på alla ledningsnivåer, från enhetsnivå till sjukhusledning, via strukturerade styrtavlor som speglar styrkorten. Redovisning per verksamhetsområde och kff sker även digitalt och för röda områden krävs tidsatt handlingsplan. Regionala styr- och nyckeltal följs varje månad på SkaS och områdesnivå. Utifrån resultat tas strategiska eller operativa handlingsplaner fram. Styrkort Här nedan presenteras SkaS fyra perspektiv och kff:er. För varje perspektiv står strategin inom parentes. Till varje kff finns kopplade mål/mått, definitioner och nyckeltal.

88 Patientperspektiv (våra patienter upplever god vård utan onödig väntan) Kritisk framgångsfaktor/ Uppdrag 2013 Nöjda patienter Öka patientens medverkan och tillfredställelse i varje vårdprocess Mått och Mål 2013 Mått: Andel av verksamhetsområdet som arbetar strukturerat med att öka patientens medverkan och tillfredsställelse i varje vårdprocess. Regionalt nyckeltal enligt benchmarking, Lokalt framtagna nyckeltal Nationell patientenkät Definitioner och förklaring Verksamhetschefen gör en inventering på verksamhetens enheter enligt checklista. Mål: 100 % Vård utan onödig väntan Öka tillgängligheten Mått: Andel verksamheter som arbetar strukturerat med tillgänglighet och når målen Mål: 100 % Väntetider faktisk och förväntad Ledtider akutmottagning Antal operationer Verksamhetschefen gör en inventering på verksamheten enligt checklista. Hälsofrämjande synsätt Mått: Andel verksamhetsområden av totala antalet som arbetar strukturerat med hälsofrämjande aktiviteter i vårdprocesserna Förstabesök/Uppföljande besök Verksamhetschefen gör en inventering på verksamheten enligt checklista. Mål: 100 %

89 Processperspektiv (vi ger vård med hög kvalitet, hög patientsäkerhet i aktiv samverkan) Kritisk framgångsfaktor/ Uppdrag 2013 Goda resultat i våra processer Förbättra resultaten i processerna och kvalitetsindikatorerna Säker vård Öka patientsäkerheten Mått och Mål 2013 Mått: Andel kvalitetsindikatorer som uppnått mål Mål 100 % Mått: Andel verksamheter som arbetar strukturerat med ständiga förbättringar Mål: 100 % Mått: Andel verksamhetsområden som kartlagt och förbättrat sina processer Mål: 100 % Mått: Andel verksamheter som arbetar strukturerat med patientsäkerhet Regionalt nyckeltal enligt benchmarking, Lokalt framtagna nyckeltal Kvartalen Medelvårdtid Återinskrivning 30 dagar Antal avslutade förbättringsförslag Definitioner och förklaring Verksamhetsområdet identifierar vilka och antalet av de regionala indikatorerna som berör området. Varje månad görs en skattning av vilka som klarats/kommer att klaras under året. Andelen klarade av totalen anges som en procentsiffra. På enhetsnivå ska ett aktivt arbete med styr och förbättringstavla, enligt bif. dokument, bedrivas. Andelen enheter som klarar detta av totalen anges som en procentsiffra. Antal etablerade processer Utifrån produktionsdata (DRG, vårdtillfällen, besök, m.m. ) görs en gruppering av patientresor som stäms av med befintliga etablerade processer. Hur många procent av alla patientresor som är fångade i etablerade processer anges. Beläggningsgrad Utlokaliserade patienter Verksamhetschefen gör en inventering på verksamheten enligt checklista. Hållbar utveckling miljö Arbeta enligt miljöledningssystemet Mål: 100 % Mått: Andel verksamheter som arbetar enligt SkaS miljöledningssystemet. Mål: 100 % GTT Verksamhetschefen gör en inventering på verksamheten enligt checklista.

90 Medarbetar/lärande (vi är en attraktiv verksamhet som skapar delaktighet och utveckling) Kritisk framgångsfaktor/ Uppdrag 2013 Gott ledar- och medarbetarskap Mått och Mål 2013 Mått: Andel verksamhetsområden som arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete Regionalt nyckeltal enligt benchmarking, Lokalt framtagna nyckeltal Sjukfrånvaro Definitioner och förklaring Verksamhetschefen gör en inventering på verksamheten enligt checklista. Mål: 100 % Agregerad mätning av arbetsbelastning Mått: Andel verksamhetsområden som arbetar med personalvision Andelen enheter som använder framtaget material kring Personalvision 2021 inom verksamheten t. ex. på APT. Andel enheter av totalen anges som en procentsiffra. Mål: 100 % Kompetenta och engagerad medarbetare Bemanning som stödjer verksamhetens uppdrag och fullgöra sin del av SkaS utbildningsuppdrag Mått: Andel verksamhetsområden som har kompetensförsörjningsplan och utvecklingsplan Mål: 100 % Nettoårsarbetare Andel enheter som har en dokumenterad kompetensförsörjningsplan samt en individuell utvecklingsplan för varje medarbetare utifrån kompetensbehovet. Andel enheter av totalen anges som en procentsiffra.

91 Ekonomi (vi använder våra resurser rätt) Kritisk framgångsfaktor/ Uppdrag 2013 Ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i enlighet med budget Mått och Mål 2013 Mått: Periodens ackumulerade budgetavvikelse Mål: >=0 Mått: Årets prognostiserade budgetavvikelse Mål: >=0 Regionalt nyckeltal enligt benchmarking, Lokalt framtagna nyckeltal Budgetbalans Bruttokostnadsutveckling Helårsprognos Definitioner och förklaring Ackumulerad budget och ackumulerat utfall redovisas för perioden. Avvikelsen för perioden bedöms enligt: >= 0,5 % grön -0,5 % - +0,5 % gul > -0,5 % röd Årsbudget och helårsprognos utifrån bedömd kostnadsutveckling redovisas. Avvikelsen för helåret bedöms enligt: >= 0,5 % grön -0,5 % - +0,5 % gul -0,5 % röd Kontinuerlig effektivisering Ökad produktivitet och effektivitet i verksamheten Mått: Andel verksamheter som arbetar på ett strukturerat sätt för att identifiera och reducera förluster i verksamheten. Mål: 100 % Kostnadsutveckling läkemedel Kostnadsutveckling lab Verksamhetschefen gör en inventering på verksamhetens enheter enligt checklista. Mått: Andel verksamheter som redovisar en produktivitetsförbättring 2013 jämfört med 2012 för valt produktivitetsmått. Utförd tid/sammanvägda prestationer Med produktivitetsförbättring avses en förbättring av valt produktivitetsmått med minst 1 %. Produktivitetsmåttet ska mäta så stor del av verksamheten som möjligt. Mål: 100 %

92 Anvisning till styrkortet Inskickat styrkort ska vara på områdesnivå, vissa bilagor ska även bifogas för verksamhetschefsnivå. Ovanstående styrkortsmall kan användas för rapportering eller så kan beskrivning göras i ett worddokument. Uppföljning kommer ske digitalt. Till styrkortet finns följande länkar som stöd Uppföljning Uppföljningsplan 2013 Patientperspektiv Plan och uppföljning Hälsofrämjande sjukvård Processperspektiv Patientsäkerhetsplan Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Produktionsplan (handlingsplan för år 2013) Miljöplan Medarbetare/Lärandeperspektiv Arbetsmiljöhandbok Ekonomiperspektiv Resultatbudget (tkr) Personalbudget (antal tjänster) Alla perspektiv Uppföljningsplan vårdöverenskommelse

93 Till vederbörande verksamhetschef PATIENTPERSPEKTIVET - Nöjda patienter Kritisk framgångsfaktor: Hälsofrämjande synsätt. Mått: Andel enheter av totala antalet som arbetar strukturerat med ett salutogent förhållningssätt och hälsofrämjande aktiviteter i vårdprocesserna. Mål: Salutogent förhållningssätt 100%. Mål för hälsofrämjande aktiviteter enligt regionens utvecklingsindikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen gör en inventering på verksamhetens enheter angående svarsalternativen Ja/Nej/Ej aktuellt för nedanstående aktiviteter. Sedan gör verksamhetschefen en sammanställning för hela sitt ansvarsområde genom att summera enheternas resultat. Aktiviteter Arbetar enheten med att systematiskt ta upp och dokumentera patienters tobaksanamnes? Tobaksanamnes rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och i Västra Götalandsregionens REK-lista. Regionalt måltal: Andel patienter 50% Ja Nej Ej aktuellt Har enheten infört rutiner och arbetar systematiskt med rökstopp inför operation? För en ökad patientsäkerhet och effektiv vård är införandet av Tobaksfri i samband med operation viktigt. Studier visar att komplikationsrisken kan minska med 50% om patienten är rökfri 6-8 veckor före och 6-8 veckor efter operation. Regionalt måltal: Antal enheter 100% Arbetar enheten med att systematiskt ta upp och dokumentera patienters fysiska aktivitetsnivå vid diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt? För de utvalda diagnoserna finns tydlig evidens för vikten av fysisk aktivitet och det är därför vikigt att identifiera patienter med låg fysisk aktivitetsnivå. Regionalt måltal: Andel patienter > % Har enheten infört rutiner för och arbetar systematiskt med att skriva ut FaR, fysisk aktivitet på recept? FaR har visats vara en framgångsrik metod att motivera patienter till ökad fysisk aktivitet och prioriteras i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Regionalt måltal: Antal enheter 50% 1

94 Aktiviteter Ja Nej Ej aktuellt Arbetar enheten med AUDIT 1 för att identifiera riskbruk och missbruk av alkohol? Vuxna med ett riskbruk av alkohol har kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. 1 The Alcohol Use Disorders Identification Test Regionalt måltal: Antal enheter 25% Arbetar enheten med att systematiskt utbilda medarbetare i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållnings- och arbetssätt? (T ex utbildningsinsatser i patientcentrerat förhållningssätt, bemötande, levnadsvanors betydelse för hälsan osv). Arbetar enheten systematiskt med riktade utbildningsinsatser med/för andra vårdgivare/allmänheten och/eller medverkar vid olika lokala/nationella temadagar och uppmärksamhetsveckor? 2

95 Styrkort 2013 Handläggare: Ulf Nyberg, Susanne Gustavsson PATIENTPERSPEKTIVET - Checklista verksamhetschef VO: Månad: Kritisk framgångsfaktor: Nöjda patienter Uppdrag: Öka patientens medverkan och tillfredsställelse i varje vårdprocess Mått: Andel verksamhetsområden som arbetar strukturerat med att öka patientens medverkan och tillfredsställelse i varje vårdprocess Verksamhetschefen gör en inventering på verksamhetens enheter angående svarsalternativen Ja/Nej/Ej aktuellt för nedanstående aktiviteter. Sedan gör verksamhetschefen en sammanställning för hela verksamheten genom att summera enheternas resultat och räkna ut ett andelsmått för hela verksamheten, t.ex. 75 % Ja. CHECKLISTA JA NEJ EJ AKTUELL Antal enheter som regelbundet följer upp patientupplevd kvalitet? (Utöver den nationella patientenkäten. T.ex. enkät, fokusgrupp, PROM, dialog, systemiskt möte, etc.) Antal enheter som arbetar aktivt med att förbättra sitt bemötande av patienter och närstående? (T.ex. bemötande som stående punkt i medarbetarsamtal, utbildningsinsatser etc.) Antal enheter som har en pågående patientutbildning eller utarbetat en genomförandeplan för patientutbildning i grupp för personer med långvarig sjukdom och deras närstående? Antal enheter som aktivt arbetar för att förbättra kommunikationen mellan patient personal? (Motiverande samtalsteknik, SBAR, utökat tjänsteutbud i Mina Vårdkontakter, etc.) Antal enheter där patienter involveras i det systematiska förbättringsarbetet? (Tex. i definierade processarbeten, riskanalyser, vid utformningen av informationsmaterial som är riktat till patienter etc.) Antal enheter som har haft utbildningsinsatser till medarbetarna i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor? Antal slutenvårdsenheter som aktivt arbetar för att öka omvårdnadspersonalens patientnära tid?

96 Dnr: SkaS Detaljbudget och verksamhetsplan 2013 Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Birgitta Molin Mellander Fastställd av styrelsen för Skaraborgs Sjukhus 51,

97 Sammanfattning och slutsats Skaraborgs Sjukhus (SkaS) som är en del i Västra Götalandsregionen står inför stora utmaningar de närmsta åren. Men genom att utnyttja sjukhusets alla resurser finns det möjlighet att göra kostnadssänkningar och därmed få en verksamhet i balans. Sjukhuset har utvecklat en stor kompetens i att arbeta i processer. Både sjukhusövergripande och inom varje specialitet finns flera väl utvecklade processer som leder till att patienterna får en god vård utan gränser. Problemen i dagens organisation är att processarbetet många gånger bedrivits i en parallell struktur och inte i linjen. Det har skapat en otydlighet i var och vem som fattar beslut i organisationen. I framtidens organisation måste processarbetet infogas i linjeorganisationen och chefskap tydliggöras. Förändringsarbetet gällande styr- och ledningsstruktur genomförs för att öka styrbarheten och minska antalet chefer. Genom att färre chefer får ett tydligare uppdrag och ett större stöd i sitt uppdrag ska kostnaderna utvecklas i balans med de givna resurserna. Syftet med förändringen sammanfattas i nedanstående punkter: Minska antalet chefer för minskad kostnad Förbättrad styrbarhet Integrera processerna i linjeorganisationen Fortsatt verksamhet i balans genom samordning Skapa en ekonomi i balans för långsiktig hållbarhet För att möta dessa stora utmaningar blir det fortsatt fokus på det arbetssätt som utvecklats med en förändrings- och förbättringskultur. Utöver det arbete som redan pågår i verksamheterna, ska vi bli ännu bättre på att tillvarata alla fyra sjukhusens potential, men framförallt alla medarbetares kunskaper och kompetens. Några områden som arbetas vidare med är samarbete över verksamhetsgränserna på ett effektivare sätt, produktions- och kapacitetsplanering, övergång från oplanerad till planerad vård och från sluten- till öppenvård. Förändringsarbetet ska inte påverka patientsäkerheten utan ska snarare ge ett aktivt arbete med patientsäkerhetsfrågor och att få minskade kostnader genom ett säkrare och effektivare omhändertagande. Nya arbetssätt ska också vara mer effektiva utan att arbetsmiljön ska påverkas negativt genom att göra rätt saker och därmed skapa mervärde för patienterna. Som stöd för verksamhetsplaneringen pågår olika pilotprojekt, bland annat det regionala pilotprojektet med produktionsoch kapacitetsplanering. Andra projekt kommer också prövas för att kombinera processutveckling och kostnadskontroll. För att säkerställa en långsiktighet i de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för regionens utförare ingår att vårdöverenskommelser ska vara två-åriga. Uppdraget innebär framförallt att prestationsbudgetar och ekonomiska förutsättningarna får samma tydlighet för år två som för ettårsbudgeten. Att träffa två-åriga överenskommelser ska inte innebära att utvecklingen av vården genom nya behandlingsmetoder och andra insatser försvåras. Överenskommelserna skall därför reglera att det finns möjligheter att göra anpassningar genom beslut som träffas både i Västra Götalandsregionen och nationellt om till exempel nya vårdmetoder och läkemedelsbehandlingar samt andra nationella satsningar. Överenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg för omfattar motsvarande uppdrag och volymer som tidigare. Målrelaterad ersättning innefattar fyra uppföljningsområden tillgänglighet, patientenkät, hälsofrämjande och förebyggande insatser samt medicinsk kvalitet. SkaS åtgärdsplanering startade redan under första halvåret I dessa åtgärdsplaner togs hänsyn till kända förutsättningar Några av åtgärderna har redan fått effekt 2012 medan andra har ett mer långsiktigt perspektiv då åtgärderna kräver omställning eller aktiviteter som tar längre tid i anspråk. Tidplanen för förändringen sträcker sig därför fram till årsskiftet 2013/2014 då verksamheten ska vara i balans. 2

98 Verksamhetens övergripande uppdrag SkaS uppdrag för hälso- och sjukvård omfattar att: samverka så att patienterna inte upplever några organisationsgränser tillhandahålla sjukvård i slutna, öppna och mobila vårdformer där medicinsk och omvårdnadsmässig kompetens krävs tillhandahålla sjukvård av planerade och oplanerade/akuta insatser ha en hälsofrämjande inriktning som genomsyrar hela verksamheten bedriva offensiv verksamhetsutveckling så att nationella och regionala regelverk tillgodoses bedriva forskning inom ramen för FoU-centrum säkra genomförande av nya ägaruppdrag. Inom området käkkirurgi ingår ett delat ansvar för akutsjukvård och specialisttandvård. SkaS har också uppdrag att ge öppen och sluten rättspsykiatrisk vård vid rättspsykiatrisk klinik. Målbild 2012 som är ett gemensamt arbete mellan hälso - och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg, primärvården Skaraborg och SkaS fortsätter som målbild Fokuserade områden är akutvård, planerad vård, barn och unga, psykiatri och palliativ vård. För att kunna genomföra uppdragen finns följande strategiska inriktningar för styrning och ledning beskrivna i styrkortet: Processorientering identifierar, styr och kopplar samman de viktigaste patientflödena för att i ett nästa steg fördela ansvar, ständigt förbättra och skapa synergieffekter i såväl som mellan processerna hittar nya och förbättrade arbetssätt som leder till goda resultat i säkra processer Hållbar utveckling främjar hälsa och förebygger ohälsa hos befolkning, patienter och medarbetare främjar omsorgen om patienter och deras anhöriga men också om miljön, medarbetarna och det samhälle vi lever och verkar i Leda för hållbar utveckling ansvarar för och säkrar en hållbar utveckling av vårdprocesserna kontinuerligt stödjer medarbetarnas utveckling, engagemang och deltagande i processutvecklingen Samverka och kommunicera i dialog kommunicera med patienter och anhöriga, i och mellan vårdprocesser samt med vårdgrannar för att ständigt utveckla vården inom ramen för uppdraget 3

99 Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nöjda patienter SkaS arbetar för att öka patientens medverkan och tillfredsställelse i varje vårdprocess/vårdmöte. Detta sker bland annat genom systemiska möten på ledningsgrupp/apt (arbetsplatsträff), involvera patient i förbättringsprojekt och mäta/öka upplevd patientmedverkan för att ständigt utveckla vårdprocesser. SkaS arbetar med hälsofrämjande aktiviteter och ett salutogent förhållningssätt. Detta sker bland annat genom att: mäta, målsätta och förbättra resultat i upplevd patientnytta i form av hälsorelaterad livskvalitet och patienttillfredsställelse mäta, målsätta och förbättra patienters rök- och motionsvanor införa Rökfri inför operation genom att målsätta, mäta och förbättra patienters rökvanor i samband med operation införa FaR (Fysisk aktivitet på recept) som behandlande/sjukdomsförebyggande aktivitet genom att mäta, målsätta och öka användande av FaR genomföra riktade informations- och utbildningsinsatser för/med andra vård- och samhällsaktörer och/eller allmänheten. Vård utan onödig väntan SkaS alla verksamheter har i uppdrag att omhänderta alla patienter utan onödig väntan. Våra patienter upplever god vård utan onödig väntan. När det gäller elektiv vård följs nationella vårdgarantiregler och regionens egna måltal, både vad gäller mottagning och behandling. I det senare fallet är SkaS styrtal att klara 90 procent av alla väntande inom måltalet, samt att alla verksamheter ska ha en rak produktions-planering med målet att nå 30 dagars väntetid. Vad gäller akutvård följer SkaS regionens måltal för ledtiderna TTT (Tid till Triage), TTL (Tid till Läkare) och TGT (Totalt Genomloppstid). Inom SkaS alla relevanta verksamheter ska patienter med misstänkt cancer få tid inom två veckor. Som verktyg i detta förbättringsarbete används modeller och metoder för produktionsplanering. Dessa planer visar hur ingående remiss och akutflöde ser ut och hur bemanning måste förläggas för att klara garanti och ledtider. SkaS verksamheter ska vara lätt tillgängliga för invånarna. Det innebär att de är åtkomliga inom rimlig tid och anpassade till olika behov. En hög tillgänglighet är en del av SkaS kärnvärden. En del av det arbetet är vård på webben som en informationskälla för allmänheten. Goda kontaktmöjligheter SkaS alla verksamheter arbetar med att erbjuda goda kontaktmöjligheter i varje vårdprocess/vårdmöte. Detta finns beskrivet i verksamheternas egna styrkort och processplaner. 4

100 Insatser för kommunikation Under året kommer särskilt energi läggas på att vidareutveckla intranätet Fokus i enlighet med den nya organisationens krav. Den nya områdesindelningen ställer nya krav på sökbarhet och information som är hittbar ur ett användar- och verksamhetsperspektiv. Vi kommer också tillsammans med regionen utveckla vår nyhets- och omvärldsbevakning och vidareutveckla vår nyhetstips- och pressmeddelandetjänst. Vår satsning på att arbeta med rörlig bild kommer ytterligare utvecklas vad gäller direktsända föreläsningar, presentationer och patientinformation i videoformat för både webb och väntrum. En yta som idag är underutnyttjad vad gäller informationsutbud är entréhallarna. Här kommer under året en satsning ske för att förbättra informationen till våra besökare. E-panelen, med möjlighet för besökare och patienter att komma med synpunkter, som planerades under 2012 kommer under 2013 att sättas i drift. Biblioteket som numera ingår i informationsfunktionen kommer under året göra särskilda insatser för att vara ytterligare mer synliga för stöd ute i verksamheterna. Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering Jämställd vård innebär att kvinnor och män har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. Det innebär att lyfta fram och analysera skillnader mellan män och kvinnor när det gäller sjuklighet, tillgänglighet till vård, behandling, omvårdnad och kvalitet. SkaS ska bedriva en jämställd vård, vilket innebär att det inte ska finnas några oskäliga skillnader i vården och bemötandet av patienter beroende på kön. Jämställdhetsarbetet ska ingå som en naturligt integrerad del av den dagliga verksamheten och inte behandlas som en separat fråga. Jämställdhetsaspekten ska beaktas i frågor om bemötande, organisationsförändringar, tillsättningar, kompetensutveckling med mera. I SkaS uppdrag ingår att: utveckla rapportering och uppföljning fördelat på kön successivt såväl på lednings- som verksamhetsnivå arbeta med genusperspektivet i sjukskrivningsprocessen bland annat genom att analysera könsuppdelad statistik inom ramen för kvalitetsutveckling kartlägga mäns respektive kvinnors upplevelse av sjukvårdens bemötande Funktionshinder I SkaS uppdrag med hälso- och sjukvårdsnämnderna finns inskrivet kring ansvaret att verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga och handikappanpassade lokaler, samt vara tillgänglig för alla oberoende av funktionshinder, allt enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. God tillgänglighet innebär också ett bra bemötande. Information och möjlighet till kommunikation med verksamheten ska vara anpassad och tillgänglig för alla. För att nå detta mål ingår SkaS i projektet kring tillgänglighetsdatabas. Den innebär att sjukhusets lokaler ska beskrivas så att patienter och besökande ska kunna vara informerade om lokalens struktur. I samband med lokalförändringar uppdateras databasen och målet är att så många enheter som möjligt finns inlagda de närmsta åren. Mångfald Regionens gemensamma värderingar och förhållningssätt ska vara vägledande för hälso- och sjukvårdens verksamhet och dess utveckling. Verksamheten ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på indivi- 5

101 den och inte enbart fokusera på sjukdomsbilden. För att uppnå detta krävs samverkan mellan olika verksamheter. Hälso- och sjukvården ska bygga på allas lika rätt till en god och jämlik hälso- och sjukvård oavsett ålder, kön eller ekonomiska förutsättningar. Detta innefattar bland annat att uppmärksamma och synliggöra skillnader i vård och behandling mellan kvinnor och män. Vidare ska patienter och anhöriga bemötas på ett sådant sätt att de görs delaktiga i planeringen av vård och behandling. För att vården ska vara likvärdig över hela Västra Götaland krävs att de regiongemensamma prioriteringarna och indikatorerna följs. Verksamhets-/Processperspektivet Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan. Kritiska framgångsfaktorer Goda resultat i våra processer SkaS förbättrar sina verksamhetsprocesser med hjälp av resultatmått i alla perspektiv. I detta arbete använder verksamheterna dels egna resultat, dels resultat kopplade till regionens indikatorer och nationella kvalitetsregister. I varje process finns det en utvecklingsplan med 10 steg som skall förbättras kontinuerligt. Aktivitetsplaner för struktur av ständiga förbättringar upprättas och revideras årligen. SkaS upprättar årligen en arbetsmiljöplan som sedan speglas i verksamheternas miljöplaner, där aktiviteter kontinuerligt kan följas upp. Hållbar utveckling SkaS arbetar med åtgärder som bidrar till att uppfylla SkaS miljömål, där nedanstående områden ska följas: Miljöorganisation och kompetens Användning och hantering av kemikalier Användning och hantering av läkemedel Transporter Energianvändning Varor och tjänster Vård utan gränser SkaS samverkar i övergripande processer och /eller vårdkedjor där arbetet resulterar i dokumenterad resultatförbättring. 6

102 God Vård De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård ska vara vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. För att nå bästa möjliga vård krävs systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet och att samverkan sker så att patienterna ges bästa möjliga vård på rätt vårdnivå. Arbete inom något av områden inom God Vård påverkar ofta även andra områden så det är viktigt att uppdragen kring God Vård ses som en helhet. Verksamheten ska karaktäriseras av kontinuerlig verksamhetsutveckling, ekonomisk långsiktighet, ansvarsfullt arbete, öppenhet och kommunikation. Följande uppdrag finns i överenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg och följs upp i styrkortsdialoger. Säker vård Inriktningsmål: Vårdskadorna i hälso- och sjukvården i regionen ska minska i omfattning och långsiktigt minimeras. Patientsäkerhetsarbete ska bedrivas av varje enskild medarbetare. Som stöd i arbetet ska användas avvikelsehanteringssystem och punktprevalensmätningar och uppföljning sker genom bland annat riskanalyser och händelseanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att förebygga och minska antalet vårdrelaterade infektioner. Föreskrifter om basal hygien finns beskrivna i hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:19). De av regionens fastställda medicinska kvalitetsindikatorer med regionala måltal ska följas. (RSK ) Patientfokuserad vård Inriktningsmål: Alla patienter ska få ett respektfullt och individuellt bemötande, en individuell information och kunskapsöverföring, samt möjlighet till delaktighet i den egna vården. SkaS ska känna till patienternas behov och förväntningar och ha det som ett underlag i allt förbättringsarbete. Detta kan innebära samverkan med såväl brukarorganisationer som presumtiva patienter i utveckling av nya tjänster inom ramen för uppdraget. SkaS ska delta i arbetet med den nationella patientenkäten på enhetsnivå samt beskriva hur resultaten har lett till åtgärder och förbättringar. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Alla verksamheter ska medverka till att förebygga och motverka livsstilsrelaterade sjukdomar. Kunskap och erfarenhet ska finnas för att möta och stödja människor i att ta ansvar för sin hälsa. Ansvaret att värna sin hälsa handlar främst om att äta sunt, motionera och undvika stress, alkohol, tobak och droger. Genom egenvårdsinformation ges medborgare och patientgrupper med livsstilsrelaterade sjukdomar bättre förutsättningar att själva förändra och hantera sin livssituation. Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag som gäller både i det sjukdomsbehandlande och sjukdoms- och skadeförebyggande uppdraget. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som vården ska nyttja sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. 7

103 Hälsofrämjande sjukvård på SkaS ska innebära att arbetet med människors sjukdomar inkluderar hälsa och hälsorelaterad livskvalitet, både för att göra vården mer effektiv och höja verksamhetens kvalitet. SkaS fortsätter att arbeta för att göra Hälsofrämjande sjukhus till en framgångsfaktor där samverkan med andra aktörer ingår som viktig del i utvecklingsarbetet. Sjukhuset ska utveckla sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete vilket är ett av delmålen i den svenska folkhälsopolitiken. Detta ska göras genom att ständigt förbättra kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet inom området för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Kunskapsbaserad vård Inriktningsmål: De medicinska åtgärder som tillämpas i hälso- och sjukvården ska i ökad utsträckning baseras på god evidens. Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Kvalitetsarbete innebär att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar. Jämlik vård Inriktningsmål: Vård och behandling ska ges på jämlika villkor. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den medicinska bedömningen är grunden för att avgöra vilken vård som behövs och när. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Ojämlikhet i hälsa och skillnader i bemötande och behandling på grund av bakgrund är en mycket stor utmaning för hela hälso- och sjukvården. Patienter ska, oberoende av bakgrund, få behandling efter behov och på lika villkor. SkaS ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. Informationen ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder. SkaS ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten och information i tillgänglighetsdatabasen. All personal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedel ska förskrivas efter medicinsk prioritering och enligt gällande regelverk. Vård i rätt tid Inriktningsmål: Hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns tillämpningsanvisningar för vårdgarantin i regionen (RS ). Tillgänglighet innefattar flera perspektiv där vårdgarantin beskriver patientens rätt att få vård inom fastställda tider. Sjukvårdens kommunikation med patienten är avgörande för patientens upplevelse av sjukvårdens tillgänglighet. Som ett led i att stärka tillgängligheten ska utvecklingen av e-tjänster komma den enskilda patienten till nytta när det gäller bokning av tid, kontakt för förnyat recept m m. 8

104 Effektiv vård Inriktningsmål: Effektiviteten i hälso- och sjukvården i regionen ska vara bäst bland sjukvårdshuvudmännen i landet. Vården ska vara ändamålsenlig och utföras på ett rationellt sätt. Arbetet med att hitta och åtgärda kvalitetsbristkostnader ska intensifieras. Ett ordnat införande av nya metoder och borttagande av gamla är ett led i detta arbete. Vårdgaranti - tillgänglighet SkaS arbetar med planering för att patienten skall kunna omhändertas utan onödig väntan vid: Akutvård Planerad vård Cancervård Som verktyg i detta förbättringsarbete används modeller och metoder för produktions-planering och där kommer SkaS under 2013 att ingår i ett regionalt projekt kring produktionsplanering (PROSIT). Andra projekt kommer att prövas för att kombinera planering, process och kostnadskontroll. Produktionsplaner visar hur ingående remiss och akutflöde ser ut och hur bemanning måste förläggas för att klara garanti och ledtider. Hittills har resultatet av arbetet gett över 90 procent måluppfyllelse för besök och behandling samt hög måluppfyllelse för ledtider på Akutmottagningen. SkaS verksamheter ska vara lätt tillgängliga för invånarna, det vill säga där de ska få vård inom rimlig tid och där verksamheten ska vara anpassad till olika behov. Prestationer De budgeterade prestationerna utgår från överenskommelserna mellan beställare och utförare. Prestationsvolymen för 2013 har i överenskommelsen budgeterats utifrån faktiska produktionsvolymer för 2011 och 2012 samt justerats för planerade verksamhetsförändringar Hänsyn har tagits till ny viktlista för DRG Produktionen inom SkaS konsumeras till största delen av invånare inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg, men konsumtion förekommer även av patienter från övriga sjukvårdsnämnder inom regionen samt av utomregionala patienter. 9

105 Sifforna i nedanstående tabell är preliminära för Miljömål Nedan presenteras de miljömål som SkaS kommer arbeta med Målen följer i huvudsak Prioriterade mål i Budget 2013 och mål i miljöpolitiska programmet ( = MPP) men kompletteras även med egna miljömål (= SkaS). Egna miljömål SkaS 2013 Minskad energianvändning/m2 jämfört med föregående år med 2 procent. Följs upp i förvaltningen via Västfastigheter. Samtliga medarbetare erbjuds möjlighet att genomföra regionens webbaserade miljöutbildning. Kvantifiering av miljöbelastningen i övergripande processer kommer kartläggas med syfte att finna förbättringspotential och kommunikativa vårdrelaterade nyckeltal. Avfall - det källsorterade avfallet ska utgöra minst 50 procent av totala avfallet (MPP), följs upp i verksamheten via leverantörer. Prioriterade miljömål i Budget 2013 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska. Delmål: Resandet med privata bilar ska uppgå till max 35 procent av bilresorna i tjänsten (MPP). Följs upp i förvaltningen via ekonomi. Delmål: Regionens egna fordon ska till 60 procent drivas med förnybara bränslen (MPP). Ej mätbart på förvaltningen. Antalet resta mil i tjänsten ska minska. 10

106 Delmål: Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per årsarbetare ska minska med 10 procent jämfört med 2009 (MPP). Följs upp i förvaltningen via Ekonomi, Regionservice och upphandlad leverantör. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut. Delmål: Utsläpp av lustgas ska minska med 25 procent jämfört med 2009 (MPP). Följs upp i förvaltningen via leverantör. Delmål: Användningen av utfasningsämnen (antal och volym) ska minska jmf med 2012 (SkaS). Följs upp i förvaltningen. Delmål: Hanteringen av kemikalier ska vara säker. Följs upp i förvaltningen (antal avvikelser och relaterade arbetsmiljötillbud). Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem. Medarbetarperspektivet Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Sjukhusets strategiska mål i medarbetarperspektivet Vi är en attraktiv verksamhet som skapar delaktighet och utveckling. Kritiska framgångsfaktorer Gott ledar- och medarbetarskap SkaS arbetar med personalvisionen 2021, Likabehandlingsplanens alla delar, bemötandefrågor samt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att nå hållbar utveckling. SkaS har en struktur och metodik för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med att ta fram/utveckla verktyg som kan stödja verksamheterna i arbetsmiljöarbetet fortsätter under Arbetsmiljöinsatserna kommer att utformas i samarbete med de anställda och de fackliga organisationerna. Planerade aktiviteter 2013 är fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet inklusive en årlig revision av arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen av genomförda rehabiliteringssamtal och andra insatser ska förbättras i enighet med utvecklingen av SkaS rehabiliteringsprocess. Måltalen för sjukfrånvaron är 5 procent av ordinarie arbetstid och andelen långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro är 50 procent. Måltalen kommer att följas upp på så väl verksamhetsområdesnivå som SkaS-nivå. Målet är att sjukfrånvaron ska minska. SkaS kommer under 2013 att se hälsan som en strategisk viktig framgångsfaktor genom att låta arbetsmiljöansvaret innefatta, förutom förebyggande och rehabiliterande insatser, också ett främjande perspektiv. Under 2013 följs ett styrtal benämnt Frisknärvaro alternativt Långtidsfriska i olika intervall. Flera satsningar kommer att göras för att implementera hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser. SkaS ska även underlätta för medarbetarna att göra bra val ur hälsosynpunkt, där en hälsofrämjande miljö bidrar till minskad sjukfrånvaro. SkaS arbetar med chefs- och ledarförsörjning i en ny ledningsstruktur samt med chefsutveckling i syfte att utveckla det goda ledarskapet. Inom ramen för chefsutvecklingen kommer utbildning i genuskompetent ledarskap att erbjudas. Målet är att 100 procent av SkaS chefer ska ha genomgått utbildningen under 2013 och detta kommer att följas upp enligt givna instruktioner. 11

107 SkaS arbetar med att säkerställa tydliga och effektiva kommunikationsvägar för att underlätta såväl ledarskap som medarbetarskap. SkaS kommer att arbeta i samverkan med de fackliga organisationerna enligt SkaS nya samverkansavtal. Kompetenta och engagerade medarbetare Strategisk kompetensförsörjning är en process i organisationen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål. För att säkerställa behovet av kompetensförsörjning ska SkaS möjliggöra för sina medarbetare att utvecklas i den takt som verksamheterna förändras, så att medarbetarnas kompetens motsvarar SkaS behov. Ett stöd i att på kort och lång sikt klara verksamhetens kompetensförsörjning, är upprättande av personal- och kompetensförsörjningsplaner (Cognos Planning). SkaS har upprättat en kompetensförsörjningsplan och arbetar med åtgärder enligt denna i syfte att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Utifrån verksamhetens kompetensförsörjningsplaner utformas medarbetarens individuella utvecklingsplan. Kompetensförsörjningsplanen ligger även som grund vid framtagande av kravprofiler vid behov av rekrytering samt vid dialog med lärosätena kring utbildningsbehovet. Insatser görs vid SkaS i syfte att klara kompetensförsörjningen av läkare. Dessa insatser är bland annat ökat antal AT-läkare och ST-läkare, vilka i så hög utsträckning som möjligt styrs emot bristspecialiteterna. Rekryteringsåtgärder pågår kontinuerligt för att möta behovet av kompetens men den nationella bristen inom vissa läkarspecialiteter innebär en ökad efterfrågan och konkurrens om tillgängliga resurser. Under 2013 kommer Göteborgs Universitet att förlägga vissa delar av läkarprogrammet till SkaS. Regionaliseringen av grundutbildningen till läkare kommer i ett första skede att innebära att vissa kursen (medicin och kirurgi) förläggs till SkaS Skövde. Detta innebär att ca 20 studenter under höstterminen 2013 kommer att få sin utbildning i Skövde. SkaS arbetar intensivt för att minska beroendet av bemanningsläkare och därmed minska kostnaden för bemanningsföretag. Följande åtgärder pågår, utöver ovan angivna, för att minska beroendet av bemanningsföretag: samverkan mellan SkaS verksamhetsområden i Skövde och Lidköping, till exempel inom kvinnosjukvård aktiv rekrytering av specialistläkare med bakjourskompetens anställning av egna vikarier aktiv rekrytering av bemanningsläkare utlandsrekrytering personliga kontakter, till exempel i samband med mässor etc. Inom psykiatrin pågår för närvarande ett framgångsrikt regionalt arbete i syfte att avsluta bemanningsföretag inför Metodiken innebär bland annat regional samverkan inom psykiatrin, rekrytering av ST-läkare (i vissa fall med regionala medel), rekrytera läkare från bemanningsföretagen samt anpassning av verksamheten under vissa perioder. Denna metodik kommer att bli SkaS modell och kommer under 2013 att tillämpas på helheten för att minska beroendet av bemanningsföretag. Avseende bemanningssjuksköterskor är användningen av dessa marginell inom skas. Utbildningsinsatser pågår för att öka antalet specialistsjuksköterskor inom bland annat operation i syfte att minska beroendet av bemanningsföretag. 12

108 SkaS ska bidra till Västra Götalandsregionen långsiktiga strategier för kompetensförsörjning genom att tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid sjukhuset. SkaS arbetar med utbildningsuppdraget och att uppfylla regionens krav på handledarkompetens. Målet är att 100 procent av handledarna ska ha adekvat utbildning för sitt uppdrag. SkaS ansvarar för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer Västra Götalandsregionens och lärosätenas kvalitetskriterier och examenskrav för respektive utbildning. Granskning av utbildningens kvalité sker enligt Västra Götalandsregionens fastställda modell och Vård och Omsorgscolleges utvärdering. För att nå ställda kvalitetskrav på den kliniska utbildningen, som dels regleras i avtal mellan SkaS och högskolan och dels i högskoleförordningen, krävs en tydlig handledarmodell. Huvudoch bashandledare med definierade formella kompetenser utgör tillsammans med utbildningsanordnarens lärare den pedagogiska strukturen. SkaS ansvarar enligt avtal för att handledare har den formella kompetensnivå som krävs enligt handledarmodellen. SkaS är aktiva i projektet Arbetsmarknadsnod där Arbetsförmedlingen är en samarbetspartner. Det är främst arbetslösa personer med funktionsnedsättning som har erbjudits praktik och i vissa fall anställning. Det samarbete som har upparbetats inom ramen för projektet kommer under 2013 att utvecklas för att också omfatta gruppen unga arbetslösa. SkaS genomför årligen lönekartläggning där löneskillnader mellan män och kvinnor analyseras. Visar det sig att det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor som utför lika arbete, ska en handlingsplan upprättas inom respektive område och beaktas i samband med nästkommande års löneöversyn. Regionens måltal inför 2013 är 77,7 procent. Skaraborgs sjukhus har för avsikt att följa upp detta mål i årsredovisningen Den analys som görs kommer att ligga till grund inför 2013 års löneöversyn. Ovanstående mäts med medellön för kvinnor/medellön för män både på förvaltnings- och huvudgruppsnivå. Den årliga lönekartläggningen samt BAS-värderingen ligger till grund för analys av oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor vid SkaS avseende likvärdigt arbete. Regionens önskvärda lönestruktur kommer att fortsätta vara vägledande för Skaraborgs sjukhus inför kommande löneöversyner. De yrkesgrupper som enligt regionens lönepolitiska riktlinjer 2013 behöver prioriteras är kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning och första linjens chefer i vården. De flesta av dessa grupper sammanfaller med dem som tidigare prioriterats utifrån jämställda löner. Regionens måltal för de grupper som ej uppnått den önskvärda lönestrukturen 2013 är minst 98,3 procent. För att detta måltal ska uppnås innebär det enligt de beräkningar som gjorts en ökad kostnad utöver ordinarie löneöversyn, som får vägas in i sjukhusets totala ekonomiska förutsättningar inför En djupare analys av årets löneöversyn kommer att göras och denna analys tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna kommer att ligga till grund för hur ovanstående måltal ska kunna uppnås. Detta blir också avgörande för vilka aktiviteter som kan ske. Mätningen kommer att ske genom de prioriterade yrkesgruppernas medellön i förhållande till önskvärd medellön. Processanpassad bemanning SkaS arbetar enligt SkaS bemanningsstrategi i syfte att uppnå en patient- och processorienterad bemanning. Kompetensförsörjning och bemanning ska utgå från verksamhetens uppdrag, det vill säga produktion, process, patientsäkerhet, arbetsmiljö och ekonomiska förutsättningar. Bemanningen ska ytterligare fokuseras mot verksamheternas processer och patienternas behov. Strategin innebär ett ökat fokus på samarbete i kompetenskluster och samordnad rekrytering inom samtliga anställningsformer via tillskapandet av ett BemanningsCenter. Strategin innebär vidare att nuvarande bemanningsteam utökas. Utöver ovanstående pågår ett arbete där nyckeltal för bemanning och arbetssätt kommer att tas fram i syfte att definiera en typvårdsavdelning. En processorienterad bemanning skapas som stöder verksamhetens uppdrag med rätt kompetensnivå och kompetenssammansättning. Projektet beräknas vara avslutat under våren

109 SkaS arbetar aktivt med att heltid är norm vid tillsvidareanställning, genom att dialog förs med chef vid varje anställning där inte heltid erbjuds. Målet är att minst 80 procent av samtliga utannonserade tillsvidaretjänster ska vara heltidstjänster. Målet är också att antalet ofrivilligt deltidsanställda enligt definition VGR ska vara 0 procent. Rådande anställningsstopp och ekonomiska förutsättningar under 2013 medför dock att antalet vakanta tjänster minskar och därmed möjligheten att erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid. SkaS kommer dock under 2013 att kontinuerligt arbeta mot målet att ofrivilligt deltidsanställda ska minska. Ekonomiperspektivet Bedömningen är att sjukhusets ekonomi är i balans för Bedömningen är gjord med hänsyn tagen till att åtgärdsplaner är framtagna för att möta beräknade prisökningar, effektiviseringskrav och eventuella ökade kostnader kopplat till genomförande av regiongemensamma måltal och regionfullmäktiges prioriterade mål. Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Det strategiska målet inom ekonomiperspektivet är att uppnå en god ekonomi. Med god ekonomi avses en ekonomi där kostnader och intäkter är i balans och en kostnadsutveckling som ryms inom budget och följer uppsatta styrtal. En förutsättning för att uppnå en god ekonomi är att arbetet med effektivisering av våra processer fortsätter kontinuerligt. För att säkra uppföljningen av kostnadskontroll pågår utveckling av analysmetoder och stöd genom automatiserad rapportering i alla perspektiv. För 2013 är tre prioriterade mål framtagna: Ekonomiskt utfall i enlighet med budget Kostnadskontroll Ökad produktivitet och effektivitet i verksamhetens processer Ekonomiskt utfall i enlighet med budget Kostnader och intäkter ska vara i balans med budget. Större avvikelser analyseras löpande och rapporteras till sjukhusledning och styrelse. Samtliga verksamheter ska löpande ta fram åtgärder för en ekonomi i balans om avvikelse mellan utfall och budget uppstår. Kostnadskontroll Samtliga verksamheter har ett uppdrag att hålla nere kostnadsutvecklingen och se till att den inte överstiger uppsatta styrtal och vad som ryms inom budget. Kostnadsutvecklingen för verksamhetens största kostnadsslag följs kontinuerligt. Större förändringar analyseras löpande och rapporteras till sjukhusledning och styrelse. Ökad produktivitet och effektivitet i verksamhetens processer För att uppnå en god ekonomi ingår att arbeta för en ökad produktivitet och effektivitet. Våra resurser ska användas på ett så optimalt sätt som möjligt, förluster och slöserier ska identifieras och reduceras. Detta sker i arbetet med att effektivisera våra processer och i arbetet med ständiga förbättringar. Samtliga verksamheter ska kontinuerligt redovisa identifierade förluster och slöserier och hur dessa begränsas eller elimineras. 14

110 SkaS bedöms ha en ekonomi i balans vid ingången av år Framtagna åtgärdsplaner motsvarande 220 mnkr finns framtagna och genomförs successivt under 2012 och Helårseffekt av planerade åtgärder uppnås först I 2013 års ekonomiska överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg görs inga större förändringar. Justering görs för förändrat uppdrag avseende klinisk mammografi samt ett utökat uppdrag för logopedi. Det generella effektiviseringskravet på 0,7 procent samt krav på kostnadsreduktion avseende konsulter, kurser och konferenser samt trycksaker är inarbetat i budgeten och täcks in i framtaget åtgärdspaket på 220 mnkr. Ekonomiskt resultat Budgeten är gjord med utgångspunkt från prognos 2012 och med hänsyn tagen till 2013 års beräknade kostnadsökningar och för effekten av planerade och genomförda åtgärder enligt framtagen plan för en ekonomi i balans, se nedan. De kostnadsminskningar som krävs för ett nollresultat innebär att främst personalkostnaderna, inklusive kostnaden för bemanningsföretag, och kostnaderna för köpt vård ska minskas i förhållande till kostnadsnivån Budgeten för lokaler är anpassad till förändrad kostnadsnivå enligt ny hyresmodell. Vårdintäktens förändring motsvarar indexökning, effektiviseringskrav, justering för förändrat uppdrag logopedi och klinisk mammografi, kostnadsminskning kurser, konsulter och trycksaker samt förändrad internränta. 15

111 Åtgärder för en ekonomi i balans Närsjukvård Uppdraget sammanfaller delvis med ledningskraft, närsjukvårdsarbetet och vårdsamverkan där målformulering, mått och uppföljning sker i administrativa ledningsråden. Effekt: minskning av vårdplatser. Mottagnings- och administrativ personal Förändrade arbetssätt för att uppnå samordningseffekter, standardiserade arbetssätt och gemensamma mottagningar. Effekt: Ökat värdeflöde i processen och minskade personalkostnader. Läkarbemanning Ytterligare kartlägga bristområden i relation till budgeterade tjänster, pensionsavgångar och antalet ST-läkare fördjupad kartläggning på verksamhetsområdesnivå i samband med kompetensförsörjningsplan Effekt: minskad användning av bemanningsföretag. Lokaleffektivisering Genomgång görs av samtliga internt och externt hyrda lokaler med fokus på att minska lokalytorna. Det innebär omflyttningar m m och på flera sjukhusorter kommer hela hus att lämnas. Effekt: minskad lokalkostnad. Koncentration till sjukhusorterna Koncentrationen gäller mottagningar lokaliserade på annan ort än sjukhusorter vilket innebär att patienter erbjuds omhändertagande på mottagning på sjukhusorterna alternativt sker det genom konsultativt arbete mot vårdcentraler. Effekt: lägre personalkostnad och lokalkostnad. Jour och beredskapslinjer Färre antal beredskapslinjer. Effekt: minskat behov av köpt vård och bemanningsläkare. Hushållning i vardagen Kostnadsreducering för kurser och konferenser, konsulter samt trycksaker, effektivare möten m.m. Effekt: minskade kostnader inom olika kostnadsslag. Förändrad ledningsstruktur Genomföra en organisation och chefsuppdrag som följer regionens ledningsorganisation och stödjer utvecklingen av ETT Skaraborgs Sjukhus. Effekt: färre chefer där chefsuppdraget är odelat och arbetsgivaransvaret tydligt för att driva utveckling och effektivisering. 16

112 Central administration och stab Roller och uppdrag identifieras för att utveckla stabens arbetssätt mot tydligare helhetssyn och effektivare stöd till verksamheten. Effekt: färre medarbetare med tydliga roller och uppdrag. Samordna opererande verksamhet Genomgång och analys av befintlig struktur och volym inom opererande verksamheter för att kunna fullfölja nationella och regionala program och klara de volymer som finns i SkaS uppdrag. Effekt: ökad poliklinisering, minskade vårdtider vilket ger färre vårdplatser och minskad personalvolym. Bemanning och kompetensmix Dagens bemanningsstruktur bygger på historiska patientflöden och behöver anpassas till de vårdtider, kompetenser och arbetssätt som finns i dagens specialistsjukvård. Hänsyn ska även tas till de projekt som pågår kring material i vården (MIV) och Serviceteam. Effekt: minskad personalkostnad. Barn- och ungdomssjukvård Nytt arbetssätt kring patienter med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar ska ge minskade kostnader genom minskat dubbelarbete, dubbeldokumentation och effektivare omhändertagande av patienter. Effekt: minskad personalvolym och lägre kostnad för köpt vård. Eget kapital Ingående eget kapital 2012 var 3,7 mnkr. För 2012 prognostiseras ett nollresultat. För 2012 budgeterades ett nollresultat och sjukhuset har ej beviljats användning av eget kapital För 2013 budgeteras ett nollresultat utan användning av eget kapital. Investeringar Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner och lokalförändringar. Under 2013 kommer de flesta större investeringarna att utgöras av återinvestering i medicinsk utrustning enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är ambulanser 7 mnkr, CT-lab radiologi 5 mnkr, patientövervakning 6 mnkr och ultraljud kardiologi 5 mnkr. Totalt uppgår utbytesplanen till ca 40 mnkr. Andra större poster är icke medicinsk utrustning i samband med lokalförändringar, ca 5-10 mnkr, där möbler är den största posten. Totalt beräknas 2013 års investeringsnivå uppgå till ca 55 mnkr. 17

113 1 Riktlinje för Rökstopp i samband med operation inom NU-sjukvården Innehållsförteckning Bakgrund Mål Målgrupp Genomförande Dokumentation Tobaksavvänjning för patienterna Vårdcentraler Patient information Uppföljning Ansvarig för genomförandet Bakgrund Ett flertal forskningsstudier visar att rökare löper större risk för att drabbas av komplikationer i samband med operation, än de patienter som inte röker. Studier visar att riskerna för komplikationer efter en operation minskar med 50 procent om man slutar röka minst 4 veckor före och håller upp i 6-8 veckors efter operationen. Även patienter som blir akut opererade får direkt efter operationen nytta av att hålla upp med rökning. Socialstyrelsen har utarbetat ett förslag till nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser på remiss. Deras rekommendation är att alla patienter som ska genomgå en operation bör erbjudas kvalificerad rökavvänjningshjälp. För att kunna tillmötesgå Socialstyrelsens rekommendationer utformar NU-sjukvården riktlinjer för en rökfri operation. NU-sjukvården är ett hälsofrämjande sjukhus vilket innebär att man arbetar aktivt med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att skapa hälsovinster för befolkningen, patienter och medarbetare. Att informera patienterna om vinsterna med tobaksuppehåll i samband med operation ingår i detta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt. Inga forskningsstudier styrker vinster med snusuppehåll i samband med operation ännu och snusningens effekter på kroppen är inte lika väl undersökta som rökningens men tillräckliga för att avråda från användning. Eftersom nikotinet drar samman blodkärlen och försämrar genomblödningen är det alltid bäst att sluta med alla sorters tobak i samband med operation.

114 2 Mål Alla opererande verksamheter inom NU-sjukvården ska verka för att patienterna ska vara rökfria, inför en planerad operation samt efter en operation. Målgrupp Samtliga patienter som röker och ska opereras eller har genomgått en operation. Genomförande Primärvården För de flesta instanser är primärvården första instans i vårdkedjan. Primärvården har tillsammans med NU-sjukvården träffat en överenskommelse, för att skapa ett vårdflöde som gör det möjligt för patienterna att bli rökfria minst 4 veckor före operationen och sex till åtta veckor efter operationen. Primärvårdsläkaren bedömer att patienten kan vara i behov av operation och remitterar patienten till någon av NU-sjukvårdens opererande verksamheter. Samtidigt informeras patienten om vinsterna av ett rökstopp i samband med operation och samt påbörjad rökavvänjning. Sjukhuset De patienter som vid mottagningsbesöket på sjukhuset är rökare ska få information om kravet på att vara rökfri i samband med operation. Patienterna remitteras därefter, i första hand till tobaksavvänjare på sin vårdcentral, i andra hand till rökavvänjningssköterskan inom NU-sjukvården se modell Bilaga 1. Den medicinska bedömningen är alltid individuell och ligger till grund för om och när patienten får vård. Elektiva operationer Rökare som kommer på remiss till sjukhuset för bedömning inför operation, ska få information om vinsterna av att vara rökfria i samband med operation. Alla patienter som röker ska få information om kravet att de ska vara rökfria Minst 4 veckor före operationen och 6-8 veckor efter operationen. Rökare som väntar på en planerad operation ska remitteras till tobaksavvänjare på sin vårdcentral eller till rökavvänjningssköterska på sjukhuset. Operationen kan skjutas upp om kirurgen bedömer att riskerna med en operation är för stora om patienten fortfarande röker. Patienten remitteras då enligt modell i bilaga 1.

115 3 Akuta operationer Patienter som genomgått en akut operation ska få rekommendation om att hålla upp med sin rökning i 6-8 veckor efter operationen och erbjudas remiss till tobaksavvänjare, i första hand på patientens vårdcentral i andra hand hos rökavvänjningssköterskan på sjukhuset. Dokumentation Alla patienter tillfrågas om tobaksanvändning inför en operation alternativt efter en operation i de fall operationen skett akut. Dokumentationen sker i Melior under inskrivningssamtalet av läkare. Förutom huvuddiagnosen ställs bidiagnos: F17,2 tobaksberoende. Därefter skrivs i löpande text att remiss skickats till tobaksavvänjare. Tobaksavvänjning för patienterna Behandlingen mot tobaksberoendet består av samtalsstöd i kombination med användning av läkemedel för tobaksavvänjning. Chansen att förbli tobaksfri efter ett år ökar till procent om man får professionell hjälp av utbildad tobaksavvänjare. Tobaksavvänjaren arbetar med samtal inriktade på beteendeförändring i kombination med läkemedel. Vårdcentraler Många vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen har utbildade tobaksavvänjare. Vid en kartläggning våren 2011, kunde 75 procent av vårdcentralerna erbjuda tobaksavvänjningshjälp till patienterna. Patientinformation Ett gemensamt patientmaterial för NU-sjukvården finns tillgängligt. på intranätet, se Tobak och operation under HFS på intranätet. Materialet ska användas av samtliga opererande verksamheter på sjukhuset. Uppföljning Uppföljning av antal verksamheter som arbetar med Rökstopp i samband med operation samt dokumentation i Melior kommer att följas upp inom ramen för det Hälsofrämjande arbetet. Ansvarig för genomförandet Samtliga opererande verksamheter inom NU-sjukvården ansvarar för att upprätta rutiner för att patienterna

116 4 ska vara rökfria i samband med operation utifrån gällande riktlinjer för Rökstopp i samband med operation inom NU-sjukvården. Dokument ansvarig Huvudansvarig för detta dokument är processledaren för det Hälsofrämjande sjukhuset inom NU sjukvården Bilaga 1 Flödesschema Flödesschema för bedömning och tobaksavvänjning inför operation 1.Primärvård Remiss till specialistsjukvård för bedömning av ev. operation 2.Tobaks status ifylls i remiss till sjukhuset samt om tobaksavvänjning startats 3. NU-sjukvården Aktuell mottagning Första mottagningsbesök Beslut om operation tas 4. Rökfri minst 4 veckor? Klar för operation Kvalificerad rök avvänjnings stöd på sjukhuset 1 Fråga om tobak 2.Påbörja avvänjning 3. Tobaksdata i Melior 4. Information om krav på Rökstopp 4-8 v innan operation Ja Nej Ej tobaks fri trots stöd Riskbedömning OP? Tobak och operation ABC

117 Rutin alkoholscreening i NU-sjukvården Vem utför screeningen? Alkoholscreening görs av sjuksköterskor på respektive enhet. Vilka patienter berörs? Alla patienter på respektive enhet i samband med omvårdnadsanamnes. Hur görs screeningen? Användning av AUDIT-C. Tre frågor som ställs till patienten. Förslag till ingång: "Nu kommer jag att ställa några frågor till dig, angående ditt bruk av alkohol under senaste året. Alkoholanvändning kan påverka många delar av hälsan och kan även påverka viss medicinering, så det är viktigt för oss att veta hur mycket du vanligtvis dricker. Hur dokumenteras i Melior? I patientens journal under inskrivning ssk Tryck sökord Alkohol välj ett svarsalternativ Nytt sökord kommer upp, Alkohol mängd välj ett svarsalternativ Nytt sökord kommer upp Riskbruksfrekvens välj ett svarsalternativ Räkna totalpoäng och skriv in. Om poäng enbart på fråga 1 sätts totalpoäng = 0 (OBS kvinna med 4p på fråga 1 och 0p på fråga 2 och 3 (= risk för högkonsumtion finns ) erbjuds uppföljning med hjälp av dryckesdagbok. Klicka på Åtgärd och välj alternativ utifrån dokumenterad totalpoäng Hur går återkopplingen till? Information till patienten om totalpoäng av AUDIT-C och i förhållande till angivna gränser i screeninginstrumentet erbjuda angiven åtgärd Hur utformas informationssamtalet? Skriftlig information delas ut Information om rekommenderade gränser för bruk av alkohol. Högkonsumtion Berusningsdrickande Riskbruk Kvinnor Mer än 9 standardglas/vecka Mer än 3 standardglas/tillfälle Mer än 2 poäng totalt Män Mer än 14 standardglas/vecka Mer än 4 standardglas/tillfälle Mer än 3 poäng totalt Hur ges en enkel rådgivning? Obs att en del patienter avråds från att dricka någonting alls pga av sin sjukdom/skada/medicinering mm. Vid riskbruk högkonsumtion (mängd per vecka) Testa att minska antal tillfällen du dricker/vecka Minska mängden alkohol vid dessa tillfällen Hitta alternativa sysselsättningar Vid riskbruk berusningsdrickande (mängd vid ett och samma tillfälle) Minska dessa tillfällen till högst en gång/månad Bestäm innan hur mycket du ska dricka Minska gradvis mängden vid dessa tillfällen Hur hänvisas patienten till kurator? På varje enhet finns en namngiven kurator att kontakta. Vad händer hos kurator? Förutom sedvanligt kuratorssamtal som rör hela livssituationen görs en fullständig AUDIT och motiverande samtal utifrån MI. Man erbjuds hjälp med kontakt till kommunens verksamhet och/eller vårdcentral vid behov. Det finns också möjlighet till uppföljande samtal efter utskrivning

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142 Nyckeltal i SPEAR relaterade till KOK 2013 * IHD Ischemisk hjärtsjukdom **NDR Nationella diabetesregistret Andel BMI- uppgift pat med diagnos KOL Andel BMI- uppgift pat med diagnos astma Andel BMI- uppgift pat med diagnos hypertoni Andel BMI- uppgift pat med diagnos IHD* Andel BMI < 30 pat med diagnos hypertoni Andel BMI < 30 pat med diagnos IHD Andel Rökuppgift pat med diagnos KOL Andel Rökuppgift pat med diagnos astma Andel Rökuppgift pat med diagnos hypertoni Andel Rökuppgift pat med diagnos IHD Andel Rökning reg i NDR** pat med diagnos diabetes Andel midjeuppgift pat med diagnos hypertoni Andel midjeuppgift pat med diagnos IHD Andel midjemått <88 K pat med diagnos hypertoni Andel midjemått <88 K pat med diagnos IHD Andel midjemått <102 M pat med diagnos hypertoni Andel midjemått <102 M pat med diagnos IHD Andel fyllt i AUDIT listade alla Andel fyllt i AUDIT listade vid samtal om alkoholvanor Andel FaR-ordination listade alla Andel fått hälsofrämjande vård listade motiverande samtal om rökning, alkohol, fysisk aktivitet (KVÅ) Andel fått hälsofrämjande vård pat med diagnos hypertoni Andel depressionsscreening listade på BVC

143 alkohol, fysisk aktivitet (KVÅ)

144

145

146

147

148 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Djamila Jortikka DIPLOMERAD HÄLSOCENTRAL 2009 strukturerades det hälsofrämjande arbetet i patentmötet upp med hjälp av frågeformuläret Frågor om din hälsa. Se För att stärka den personal som arbetar med patientstöd inom förändringsarbete gällande levnadsvanorna skapades även nätverksgrupper inom varje område; fysisk aktivitet, kost, tobak, psykisk hälsa och alkohol. All personal har även erbjudits MI-utbildning (motiverande samtal) var organisationen för detta klart. Vårdcentralerna erbjöds då att ingå i Hälsokoordinatorkonceptet och från 2012 deltar samtliga vårdcentraler i konceptet. Hälsokoordinatorkonceptet Hälsokoordinatorkonceptet innebär att verksamhetschefen utser en hälsokoordinator, samt säkrar att det finns någon namngiven ansvarig inom personalgruppen för varje levnadsvaneområde. Dessa utsedda personer ska vara väl insatta i de uppdragsbeskrivningar som finns framtagna inom varje område. Dessa finns på hemsidan för respektive levnadsvana Ansvarig personal inom respektive levnadsvaneområde ska kunna tillhandahålla stöd till patienter som önskar hjälp med att förändra sina levnadsvanor. Personalen ska ha adekvat kompetens för uppdraget. Tillsammans bildar dessa ett team för hälsofrämjande arbete på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn samordnar teamet samt ansvarar för utvecklingsarbetet gällande hälsofrämjande frågor på vårdcentralen. Nätverksgrupperna inom varje område, samt Hälsokoordinatorernas nätverk, har två obligatoriska nätverksträffar per år. Se Vårdcentralen ska ha en plan för att samtlig personal som har behandlande möten med patienter utbildas i MI (motiverande samtal). För anmälan se Vårdcentralens personal ska ha tagit del av Landstinget Sörmlands information om det hälsofrämjande uppdraget. Diplomerad Hälsocentral Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR H:\HFS2013\Rapport projektarbete 2013, uppföljningsindikatorer\slutgiltig\bilagor med nummer till rapporten\bilaga 24. Diplomerad hälsocentral SID 1(3) landstinget Sörmland.docx Utskriftsdatum: :33

149 Från och med 2011 har getts möjlighet till Diplomering till Hälsocentral. Detta innebär ytterligare ett steg att kvalitetssäkra det hälsofrämjande arbetet i syfte att stödja patienternas möjlighet till hälsofrämjande levnadsvanor. Denna diplomering bygger på att vårdcentralen uppfyller vissa nivåer inom det som ingår i Hälsokoordinatorskonceptet. Nedanstående kriterier gäller för att bli Diplomerad Hälsocentral fr.o.m Utsedda resurspersoner skall finnas för samtliga levnadsvanor. Dessa personer skall kunna erbjuda stöd till patienter i form av rökavvänjning, stödsamtal vid riskbruk, stöd för samtal om ohälsosamma levnadsvanor och erbjuda stöd för viktminskningsinsats, då detta är motiverat utifrån medicinsk synvinkel. Vidare skall kunskap och verksamhet med förskrivning av FaR finnas och en fungerande uppföljning kopplat till FaRförskrivningen i syfte att motivera till ökad fysisk aktivitet. Vidare skall hälsofrämjande insatser kunna erbjudas för att stärka den psykiska hälsan genom att erbjuda stöd för att motverka t.ex. stress och sömnsvårigheter. Frågeformuläret Frågor om din hälsa är integrerat i vårdcentralens hälsofrämjande arbete, så som man finner det lämpligt på den egna vårdcentralen. Se Hälsokoordinator skall finnas, som samordnar/utvecklar och säkerställer det hälsofrämjande arbetet. En årsredovisning skall lämnas där man beskriver hur det hälsofrämjande arbetet bedrivs på vårdcentralen och en bedömning skall göras om vilken tid som finns avsatt för de olika uppdragen som beskrivs ovan. Ett möte mellan Hälsosamordnare, verksamhetschef, hälsokoordinator och resurspersoner för levnadsvanorna skall en gång per år genomföras med syfte att systematiskt utveckla och stötta vårdcentralens hälsofrämjande arbete. Hälsosamordnare sammankallar till mötet. 70% av behandlande personal skall vara MI-utbildade och av hälsokoordinator och resurspersoner skall samtliga vara MIutbildade. Personal som arbetar kortare tider på vårdcentralen ingår inte. ORG NR H:\HFS2013\Rapport projektarbete 2013, uppföljningsindikatorer\slutgiltig\bilagor med nummer till rapporten\bilaga 24. Diplomerad hälsocentral SID 2(3) landstinget Sörmland.docx Utskriftsdatum: :33

150 Resurspersonerna/hälsokoordinatorn på vårdcentralen skall ha deltagit i 70% av nätverksträffarna. Vidare skall frågor om levnadsvanor och hälsa lyftas i medarbetarsamtalen under året, så som det beskrivs i landstingets underlag för medarbetarsamtal. Kriteriet för diplomering är att detta skall göras i 90% av samtalen. När vårdcentralen uppfyller ovanstående kriterier blir man Diplomerad Hälsocentral och ett Diplom där det framgår att man är Diplomerad Hälsocentral erhålles. En uppföljning av ovanstående kriterier görs vid Hälsovals årliga verksamhetsuppföljning. Underlag till dessa genomgångar tillhandahålls av Hälsofrämjande landsting. Djamila Jortikka Hälsosamordnare Hälsofrämjande landsting ORG NR H:\HFS2013\Rapport projektarbete 2013, uppföljningsindikatorer\slutgiltig\bilagor med nummer till rapporten\bilaga 24. Diplomerad hälsocentral SID 3(3) landstinget Sörmland.docx Utskriftsdatum: :33

151 DATUM DIARIENR Hälsokoordinatorskonceptet i Landstinget Sörmland Bakgrund till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom primärvården förstärkt hälsoperspektiv. I Policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland slås fast att verksamheterna skall stödja en positiv hälsoutveckling för individer och grupper. Metoder som hjälper individen att hitta en hälsofrämjande livsstil skall ges stort utrymme. Detta innebär ett förhållningssätt som ser individen som en medproducent av sin egen hälsa. Utgångspunkten för att arbeta utifrån detta perspektiv och fylla kriterierna för att vara en vårdcentral, som arbetar utifrån ett hälsoperspektiv bygger på att det finns en grundkompetens hos medarbetarna inom de olika levnadsvaneområdena och inom metoden motiverande samtal (MI). Vidare bygger det på att man arbetar på ett strukturerat sätt med de fem olika perspektiven som finns med i de hälsofrågor som är utarbetade inom Landstinget Sörmland. De fem perspektiven är fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol och psykisk hälsa (framför allt stress och sömn). Hälsokoordinatorskonceptet och grundförutsättningen för det hälsofrämjande arbetet i primärvården i Landstinget Sörmland. Hälsokoordinatorkonceptet innebär att verksamhetschefen utser en namngiven hälsokoordinator, samt säkrar att det finns någon namngiven ansvarig inom personalgruppen för varje levnadsvaneområde. Flera funktioner kan ligga på samma person. Verksamheten beslutar det utifrån sina förutsättningar. Ansvarig personal inom respektive levnadsvaneområde ska ha mandat och därför avsatt tid att tillhandahålla stöd till patienter Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR H:\HFS2013\Rapport projektarbete 2013, uppföljningsindikatorer\slutgiltig\bilagor med nummer till rapporten\bilaga 25. SID 1(2) Hälsokoordinatorkonceptet i landstinget Sörmland.doc Utskriftsdatum: :34

152 som önskar hjälp med att förändra sina levnadsvanor. Personalen ska ha adekvat kompetens för uppdraget. Tillsammans bildar dessa ett team för hälsofrämjande arbete på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn samordnar teamet samt ansvarar för utvecklingsarbetet gällande hälsofrämjande frågor på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn har i uppdrag att vara kontakt person för det hälsofrämjande arbetet gentemot Hälsosamordnaren i länet. Nätverksgrupperna inom varje område, samt Hälsokoordinatorernas nätverk, har två obligatoriska nätverksträffar per år. Vårdcentralen ska ha en plan för att samtlig personal som har behandlande möten med patienter utbildas i MI (motiverande samtal). Vårdcentralens personal ska ha tagit del av Landstinget Sörmlands information om det hälsofrämjande uppdraget. Diplomerad Hälsocentral Vårdcentraler kan ansöka om att bli Diplomerad Hälsocentral. Detta innebär ytterligare ett steg att kvalitetssäkra det hälsofrämjande arbetet i syfte att stödja patienternas möjlighet till hälsofrämjande levnadsvanor. Denna diplomering bygger på att vårdcentralen uppfyller vissa nivåer inom det som ingår i Hälsokoordinatorskonceptet. Diplomeringen gäller 1 år. Ekonomisk ersättning för hälsofrämjande arbete 1. Vårdcentralen erhåller årligen 20 kr per listad för det hälsofrämjande arbetet i enlighet med de ovan beskrivna kriterierna för Hälsokoordinatorskonceptet. ORG NR H:\HFS2013\Rapport projektarbete 2013, uppföljningsindikatorer\slutgiltig\bilagor med nummer till rapporten\bilaga 25. SID 2(2) Hälsokoordinatorkonceptet i landstinget Sörmland.doc Utskriftsdatum: :34

153 Lathund för registrering av ALLA insatser inom området sjukdomsförebyggande metoder. Koder som är rödmarkerade är de som har en ersättning kopplad till sig. Definition för insatserna och koderna följer längre ner i dokumentet. Koder som börjar med DV är nationella (Socialstyrelsen) och de som börjar med UX är Landstingets Sörmlands egna skapade koder. Åtgärder/Resultat KVÅ-koder Kr Åtgärd nivå 1 Tobak DV111 Åtgärd nivå 2 Tobak DV112 Åtgärd nivå 3 Tobak DV Resultatuppf Tobaksfri UX Resultatuppf Ej tobaksfri UX Åtgärd nivå 1 Matvanor DV141 Åtgärd nivå 2 Matvanor DV142 Åtgärd nivå 3 Matvanor DV Resultatuppf Hälsosamma matv. UX Resultatuppf Måttligt häls. matv. UX Resultatuppf Betydande Ohäls. matv. UX Ågärd nivå 1 Alkohol DV121 Åtgärd nivå 2 Alkohol DV Åtgärd nivå 3 Alkohol DV Resultatuppf Icke riskbruk UX Resultatuppf. Riskbruk UX Ågärd nivå 1 Fysisk aktivitet DV131 Åtgärd nivå 2 Fysisk aktivitet DV Åtgärd nivå 3 Fysisk aktivitet DV Åtgärd Förskrivning av FaR DV200 Resultatuppf 1 Tillräckligt fys akt UX Resultatuppf 1 Otillräckligt fys akt UX Resultatuppf 2 Tillräckligt fys akt UX Resultatuppf 2 Otillräckligt fys akt UX

154 Definition av olika KVÅ- koder som är kopplade till en ersättning från Hälsoval, som gäller åtgärder och resultat inom det hälsofrämjande området avseende: tobak, vikt, alkohol och fysisk aktivitet. Bedömningen för när en levnadsvana anses vara ohälsosam eller ej och åtgärder för förändring av dessa bygger på rekommendationerna från Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Definitioner för de olika rådgivningsnivåerna (enkelt råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal) står beskrivet längst bak i detta dokument. Lägga till hälsosammamatvanor enligt index 1. Tobak En åtgärd på detta område avser en överenskommen och planerad behandlingsinsats vid personligt besök (individuellt eller i grupp) enligt socialstyrelsens krav för kvalificerat rådgivande samtal. Efterföljande behandlingsinsatser kan ske via telefonsamtal i de fall patienten önskar detta och med förutsättning att kvalitén i behandlingsinsatsen kan upprätthållas. Kvalificerat rådgivande samtal (nivå 3) skall utföras av personal inom vården som med diplomerad rökavvänjningsutbildning eller motsvarande och åtgärden ersätts max 8 ggr under ett år och individ. KVÅ- kod DV113. Resultatuppföljning innebär att patienten vid ett personligt besök i vården eller vid ett telefonsamtal med förutsättning att kvalitén i samtalet kan upprätthållas enligt vad som gäller för kvalificerat rådgivande samtal 6 mån efter stoppdatum bedöms vara: Tobaksfri eller KVÅ-kod UX010 Ej tobaksfri KVÅ-kod UX Matvanor En åtgärd på detta område avser en överenskommen och planerad behandlingsinsats, enligt socialstyrelsens krav för kvalificerat rådgivande samtal (nivå 3), vid personligt besök (individuellt eller i grupp) och utförs av personal inom vården som har kompetens att arbeta med hälsosamma matvanor (oavsett om målet innefattar att öka eller minska BMI eller ej) och åtgärden ersätts max 8 ggr under ett år. KVÅ- kod DV143 Resultatuppföljning innebär att vid ett uppföljande samtal i form av ett besök eller ett telefonsamtal med förutsättning att kvalitén i samtalet kan upprätthållas enligt vad som gäller för kvalificerat rådgivande samtal tidigast 1 år efter behandlingstidens start bedöms ha: Hälsosamma matvanor 9-12 p eller KVÅ-kod UX021 Måttligt hälso matvanor 5-8 p eller KVÅ-kod UX022 Betydande ohälsosamma matvanor 0-4p KVÅ-kod UX023

155 3. Alkohol En åtgärd på detta område avser en överenskommen och planerad behandlingsinsats enligt socialstyrelsens lägsta krav för rådgivande samtal (nivå 2 eller 3) vid personligt besök (individuellt eller i grupp) som utförs av personal inom vården som har kompetens att arbeta med stöd vid riskbruk och åtgärden ersätts max 8 ggr under ett år. KVÅ- kod DV122 eller DV123 Resultatuppföljning innebär att patienten vid ett personligt besök i vården tidigast 6 mån efter avslutad behandling bedöms ha: Icke riskbruk KVÅ-kod UX030 o Audit Enligt WHO - kvinna 5 p, man 7p och personer över 65 6p eller o Standarglas per vecka 9 för kvinnor och 14 för män eller o Standarglas per tillfälle och månad 3 för kvinnor och 4 för män. Riskbruk KVÅ-kod UX031 o Audit Enligt WHO - kvinna 6 p, man 8p och personer över 65 7p eller o Standarglas per vecka 10 för kvinnor och 15för män eller o Standarglas per tillfälle och månad 4för kvinnor och 5 för män. 4. Fysisk aktivitet En åtgärd (nivå 2 eller 3) på detta område avser ett en överenskommen och planerad behandlingsinsats, enligt socialstyrelsens krav för rådgivande samtal med tillägg av FaR (fysisk aktivitet på recept) eller stegräknare i samband med ett personligt besök eller per telefon med förutsättning att kvalitén i samtalet kan upprätthållas enligt vad som gäller för rådgivande samtal av personal inom vården som har kompetens att arbeta med fysisk aktivitet. Åtgärden ersätts max 8 ggr per individ och år. DV132 eller DV133 Resultatuppföljning 1 (inom 3-6 månader efter att ett FaR har förskrivits) innebär att vid ett uppföljande samtal i form av ett besök eller ett telefonsamtal (med förutsättning att kvalitén i samtalet kan upprätthållas enligt vad som gäller för rådgivande samtal) bedöms vara: o Tillräckligt fysiskt aktiv 150 aktivitetsminuter KVÅ-kod UX040 o Otillräckligt fysiskt aktiv 149 aktivitetsminuter KVÅ-kod UX046 Resultatuppföljning 2 (inom månader efter att ett FaR har förskrivits om första uppföljningen ger anledning till det) innebär att vid ett uppföljande samtal i form av ett besök eller ett telefonsamtal med förutsättning att kvalitén i samtalet kan upprätthållas enligt vad som gäller för rådgivande samtal bedöms vara: o Tillräckligt fysiskt aktiv 150 aktivitetsminuter KVÅ-kod UX041 o Otillräckligt fysiskt aktiv 149 aktivitetsminuter KVÅ-kod UX047

156 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

157 Organisation för HFS, Landstinget Västmanland Hälso- och sjukvårdsgrupp presidieledamot till HFS-nätverket Styrning och ledning Arbets- och beredningsgrupp HFS-gruppen patient medarbetare Sjukhus patient vårdval patient psykiatri patient befolkning egna grupper egna grupper handikapp egna grupper egna grupper egna grupper egna grupper

158 Foto: Magnus Ström/Bildarkivet LATHUND för dokumentation och registrering av livsstilsfrågor i VAS För dokumentation i journal finns sökordet livsstil. Det kan användas för samlad dokumentation av alla livsstilsfrågor. Sökorden alkohol, tobak, och FAR finns och kan användas var för sig. För uppföljning skall en specialstudiediagnos registreras för varje livsstilsfråga i funktionen för diagnosregistrering i VAS. 1

159 Innehåll Lathund för registrering i VAS gällande: Alkohol.... Sid 3 Tobak Sid 4 Fysisk Aktivitet på Recept. Sid 5 Reg av specialstudier i VAS. Sid 6 Sammanfattning Sid 7 2

160 Alkohol MIA1= Motiverande intervju MIA2 = Uppföljning av MIA1. MIA3 = Uppföljning av MIA1 Över riskbruksnivå enligt AUDIT. Vilka patienter som ska tillfrågas och erbjudas insatser avgörs på medicinska grunder och görs av aktuell personalkategori med utgångspunkt i nuvarande kunskapsläge. Under riskbruksnivå vid uppföljning inom 6 mån Ej under riskbruksnivå. vid uppföljning inom 6 mån Åtgärder insatta för alkoholmissbruk/beroende MIA1 MIA2 MIA3 3

161 Tobak MIT1= Motiverande intervju MIT2 = Uppföljning av MIT1. Samtal om tobak. Vilka patienter som ska tillfrågas och erbjudas insatser avgörs på medicinska grunder och görs av aktuell personalkategori med utgångspunkt i nuvarande kunskapsläge. Patienten ska vara rökfri, vid uppföljning (6 månader). MIT1 MIT2 4