Lösningar till uppgifterna i kurskompendiet. Något om uttal:

Transkript

1 Lösningar till uppgifterna i kurskompendiet 1 projekt allergi allergisk allergiker energi energisk garage passage strategi strategisk design, disajn enkät scenario region fåtölj regissör ingenjör bagage sju skjuta stjäla stjärna konstruktion produktion situation dimension funktion rekreation kommunikation applikation recension folkpensionsanstalten traditionell exceptionell sj-sk-skj-stj- + e, i, u, y, ä, ö (sch-ljudet) Något om uttal: acapela kemi kisel kyla k+ e, i,y,ä,ö (tje-ljudet) känna köra men t.ex. kö, kör, Kiruna, Kemi skena skina skyskrapa sk + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) skör skära men t.ex. skelett, skeptisk lång: Lång eller kort vokal? kort: gen gift gymnasium gäst göra g+ e, i, y, ä, ö (=j) bus Busholmen glas tal väg hal dam kal buss åka buss glass tall vägg hall damm kall bör göra ö framför r uttalas köra med ett ljud mellan förstöra /u och ö/ Nyttiga fraser då det gäller ef att uttrycka sin åsikt: ter lång vokal står efter kort vokal står en likadan konsonant dubbelkonsonant jfr. vägskylt (två likadana) sätta förändra berg ärende ä= /e/ e och ä framför r uttalas oftast /ä/

2 Nyttiga fraser då det gäller att uttrycka sin åsikt: Jag tycker/anser/menar att... Min åsikt/uppfattning är Vad har du för åsikt om?/vad tycker du? att vara av samma åsikt: Ja, det stämmer/det är sant. Precis. Det tycker jag också. Det håller jag med om. att vara av annan åsikt: Nej, det stämmer inte. Det tror/tror jag inte. Det låter faktiskt intressant men På den punkten har du rätt men 2 Olen sitä mieltä että... Mielipiteeni/käsitykseni on Mikä on mielipiteesi...?/mitä mieltä olet? Kyllä, se pitää paikkansa/se on totta. Täsmälleen. Olen samaa mieltä. Siitä olen samaa mieltä. Se ei pidä paikkaansa. En usko sitä./ En ole siitä samaa mieltä. Kuulostaa todella mielenkiintoiselta mutta Siinä kohdin olet oikeassa mutta att betona att något är sant: Jag garanterar att... Jag är säker på att... Faktiskt. / Verkligen. Vakuutan, että... Olen varma siitä, että... Todella, todellakin. att tillägga eller avbryta: Får jag fråga om en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter men... Vad menar du? Hur motiverar du ditt påstående? Kan du förklara litet närmare? Faktiskt? Jag tror/ tycker nog Saanko kysyä yhtä asiaa? Saanko esittää yhden kommentin? Anteeksi että keskeytän, mutta... Mitä tarkoitat? Miten perustelet väitteesi? Voitko selittää hieman tarkemmin? Ihanko totta? Luulen/Olen kyllä sitä mieltä Att visa att man lyssnar och är intresserad! Det låter intressant/spännande/som en god idé! Verkligen! Säger du det! Menar du det! Ser man på! Det menar du väl inte! ögonkontakt

3 3 TÄNKA TYCKA TRO TÄNKA TYCKA TRO tänk/a, -er, -te, -t 1) ajatella, fundera I på något Jag tänker på saken över natten. 2) aikoa Tänker du kanske åka till Alperna efter evalueringsperioden? tyck/a, -er, -te, -t 1) olla jtk mieltä ha som personlig åsikt om något, anse IV Vad tycker / anser du om idén med ett innovationsuniversitet? 2) tycka + om = gilla Tycker du om / gillar du studiemiljön i Otnäs? tro, -r, -dde, -tt 1) luulla, vara osäker på något, förmoda I, anta IV Jag tror att jag byter huvudämne. 2) uskoa Vi tror vad du säger. I Översätt meningarna till svenska. 1) Vad anser/tycker ni om det nya boendeområdet? 2) Jag tycker att området inte alls är trivsamt. 3) Jag tycker/ Jag är av den åsikten att invånarna/ de boende inte kommer att trivas här. 4) Är ni säkra på att alla är ense/...alla har samma åsikt? 5) Jag tycker/anser att området borde/ skulle planera på nytt. Enligt min mening borde/ skulle området planeras på nytt. 6) Vad menar du egentligen? 7) Jag medger att uppgiften kräver kreativitet. 8) Det betyder inte att planerarna inte kunde göra det. 9) Hurdan boendemiljö är trivsam, vad tycker du?

4 4 8 STEG TILL BEKVÄMT SMÅPRAT 24 mars 2015 I början av nästan allt från vänskap, till relationer och karriärer är det småprat. Att veta hur man startar, håller och smidigt avslutar en oplanerad konversation är en absolut nödvändig färdighet en färdighet som kan läras 1. HITTA DIN MÅLTAVLA Ibland sitter du bredvid dem och ibland behöver du vandra runt i rummet för att hitta människorna med de bra berättelserna och ordets gåva. 2. STUDERA DERAS KROPPSSPRÅK Prata med någon som ser tillgänglig ut. Kolla deras kroppsspråk och få ögonkontakt. När du väl har nått din måltavla gör dig redo att hälsa. 3. SÄG NÅGOT, VAD SOM HELST Ta ett djupt andetag och säg något. Eller ännu bättre, fråga något i form av en öppen fråga. Ni är ju uppenbarligen på samma plats vid samma tidpunkt så ni måste ha något gemensamt. Voila! Det är ett perfekt sätt att starta din konversation. 4. NÅGOT SOM DET HÄR, MENAR DU? Jobb, studier eller intressen är klassiker och säkra ämnen. Samma gäller vädret, aktuella nyheter (minus politik och religion), omgivningen, musik, mat eller komplimanger om klädseln. Se till att du inte frågar ut dem utan håller balansen mellan att fråga och avslöja. Frågor som Vad håller dig sysselsatt nu för tiden? eller Hur blev du en (+jobbtitel)? fungerar som magi. 5. LÄGG NU TILL DEN MAGISKA MENINGEN Här är en liten hemlighet jag stal från författaren Paul Ford: När personen säger vad de arbetar med säger du Wow. Det låter riktigt svårt! Bam! Du har nått målet av alla konversationer. Personen känner sig super speciell. 6. GÖR MYCKET AV DET HÄR Kom ihåg att vara artig och lyssna mer än du pratar. Få ögonkontakt, nicka, le, ge (ärliga) komplimanger och skratta åt skämt även de icke-roliga. Försök att komma ihåg namn och vad du just pratade om och avsluta fint: Oliver, det var trevligt att träffas. Jag ska definitivt kolla in webbsidan du rekommenderade. Åh, och lycka till med ditt maraton. 7. SÅ, UHM VÄDRET, HUH? Det kommer förmodligen att uppstå en tystnad någon gång i samtalet, eller ibland så blir det bara obekvämt. Välj då bara ett ämne 0ch fortsätt prata. Ingen förväntar sig att konversationen ska ha en perfekt övergång. Om det är slut på ämnen att prata om behöver du inte vara rädd att fortsätta vidare. 8. VAR KORTFATTAD. VAR STRÅLANDE. GÅ VIDARE. Helst ska du lämna konversationen innan den når botten: t.ex. ursäkta dig själv Tyvärr måste jag, presentera personen till någon. Om du är någonstans där du inte kan göra något av detta kanske du måste hinna med en buss eller återgå till din bok. Vad du än gör bör du vara så artig och charmig som möjligt.

5 Hur reagerar du på fraserna till vänster? 5 1) Ursäkta, vad är klockan? E - Den/ Hon är tre. 2) Förlåt, var är köttfärs? N - Fjärde hyllan till höger. 3) Du, var finns turkiskt kaffe? O - Det är slut, tyvärr. 4) Tack så mycket. B - Det var så lite. / Inget problem. 5) Allt väl? K - Jo, tack. Helt bra. 6) Kan vi träffas i kväll? C - Tyvärr, jag måste studera. 7) Sköt om dig! V - Du med! 8) Tack för sällskapet! P - Tack själv. 9) Kan du låna mig en euro? G - Jag har bara en 20 eurossedel. 10) Jag har en tent i dag. H - Lycka till! 11) Ska vi beställa en pizza? I - Ja, det är en bra idé. 12) Jag är väldigt trött. L - Ta en kopp kaffe. 13) Vill du följa med till kaféet? D - Nu är jag så trött, men gärna en annan gång. 14) Ursäkta, är det ledigt här? Q - Ja, varsågod! 15) Kan du ge mig saltet? F - Här, varsågod. 16) Då kan vi kanske ta en kopp kaffe? M - Ja, absolut! 17) Vill du följa med på bio? R - Det låter fint! Vad är det för film? 18) Vad ska du göra på fredag? S - Jag vet inte ännu. 19) Fint väder! J - Är det inte. Så varmt! 20) Kunde du hjälpa mig lite? U - Jo, absolut, vad gäller det? 21) Grattis på födelsedagen! Y - Tack så mycket! 22) Trevligt veckoslut! A - Detsamma! 23) Var ligger biblioteket? X - Där, rakt fram. 24) Jag är förkyld. Z - Krya på dig! 25) Något mer? W - Nej, tack. Det var bra så. 26) Vad det bra så? T - Jag ville ha en kanelbulle också.

6 Mått, mängd och former I Läs upp uttrycken. 6 vuonna 2014 / 2000-luvulla år 2014 / på 2000-talet (den) andra augusti (andra i åttonde) nittonhundra fyrtiofyra 27 op 27 studiepoäng ⅜ tre åttondedelar todennäköisyys kaksi viidestä sannolikheten 2 på 5 6,78 s 6 komma 78 sekunder 0,2 noll komma två (olla tavoitettavissa) 24/7 (vara anträffbar) tjugofyrasju 400 grammaa 400 gram/ 4 hekto 10 neliömetriä/ kuutiometriä 10 kvadratmeter / kubikmeter 6.kerros 6 våningen (obs. ingen punkt efter ordningstalet om det inte följa av en annan siffra: den plus trefemåtta sjuttio trefemnio åttiotvå sextiosex bibliotek@kth.fi http kolon dubbelsnedstreck www punkt aalto punkt fi bibliotek snabel-a/ ätt kth punkt fi 4 V 4 volt 2 A 2 ampere 5 kw 5 kilowatt 10 MB 10 megabyte x upphöjt till en tredjedel lika med tredje roten ur x/ kubikroten ur x (27) inom parentes 27 / 27 inom parentes 1: skalan ett till femhundratusen 55 x gånger 55 verb till följande räkenskaper: + = addera I - = subtrahera I : = multiplicera I / = dividera I

7 7 Ordningstal första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde, sextonde, sjuttonde, artonde/ adertonde, nittonde, tjugonde, trettionde, fyrtionde, femtionde, sextionde, sjuttionde, åttionde, nittionde, hundrade, tudende II Komparativa verb, t.ex. minska, stiga, sänka, öka. Skriv meningarna på svenska. (+ prep med) 1) Priserna har stigit (ökat) med 0,7 procent (0,7 %). 2) Uppvärmningskostnaderna har minskat (sjunkit) med 15 procent tack vare den nya tekniken. 3) Kapaciteten kommer att ökas med en femtedel. III Hur heter figuren och hurdan är den? a b c d i e f g h a) neliö, nelikulmio en kvadrat 3 (mat, geom), en fyrkant 3 kvadratisk, -t, -a fyrkantig, -t, -a b) suorakaide en rektangel, rektanglar 2 rektangulär, -t, -a c) kolmio en triangel, trianglar 2 (geom), en trekant 3, en trehörning 2 triangulär, -t, -a, trekantig, -t, -a, trehörnig, -t, -a d) ympyrä en cirkel, cirklar 2 (geom)

8 8 cirkulär, -t, -a, cirkelformig, -t, -a, rund, runt, runda e) kuutio en kub 3 kubformad, -at, -ade, kubformig, -t, -a f) kartio en kon 3 (också geom)en kägla 1 keila, kartio` konisk, -t, -a konformad, -at, -ade kägelformig, -t, -a g) lieriö en cylinder, cylindrar 2 cylindrisk, -t, -a cylinderformig, -t, -a h) pallo en sfär 3, ett klot 5 (geom) sfärisk, -t, -a klotformad, -at, -ade, klotformig, -t, -a i) suunnikas en parallellogram 3 Tabell och diagram o På den här OH-bilden/transparangen ser ni ett stapeldiagram/en tabell som visar... o Kurvorna på den här stordian illustrerar svag tillväxt inom... o För att belysa saken visar jag er följande cirkeldiagram/tabell som... o Följande två tabeller visar hur vi kan jämföra... o Av dessa två figurer/av den här tabellen kan vi dra den slutsatsen att... o Av figuren/tabellen framgår att Nyckelord gällande grafer asymmetrisk, -t, -a epäsymmetrinen brant, -t, -a jyrkkä ett cirkeldiagram, -met, -, -men sektorikaavio enhetlig, -t, -a yhtenäinen en figur, -en, -er, -erna kuvio flack, -t, -a loiva horisontal, -t, -a vaakaen kurv/a, -n, -or, -orna käyrä ett kurvdiagram, -met, -, -men käyrädiagrammi en linje, -n, -r, -rna viiva, suora lodrät, -t, -a pystysuora prick/ad, -at, -ade pisteytetty en sektor, -n, -er, -erna sektori ett stapeldiagram, -met, -, -men pylväsdiagrammi en statistik, -en, -er, -erna tilasto en stolp/e, -en, -ar, -arna pylväs streck/ad, -at, -ade katkoviivoitettu symmetrisk, -t, -a symmetrinen en tabell, -en, -er, -erna taulukko en variab/el, -eln, -ler, -lerna muuttuja vertikal, -t, -a pystysuora vågrät, -t, -a vaakasuora Nyckelord gällande grafens innehåll Logistik står för hälften av omsättningen. on puolet liikevaihdosta Produktion utgör en tredjedel av omsättningen. on kolmasosa liikevaihdosta Företaget svarar för en fjärdedel av behovet av oljeprodukter. vastaa neljäsosasta Fem procent av omsättningen består av olika intäkter...koostuu En procent av omsättningen utgörs av konsultering. muodostuu Biltrafikens andel av omsättningen är cirka 21 procent. osuus en andel, -en, -ar, -arna osuus

9 9 ett antal, -et, -, -en lukumäärä en fluktuation, -en, -er, -erna heilahtelu, vaihtelu en förändring, -en, -ar, -arna muutos en grad, -en, -er, -erna aste en jämförelse, -n, -er, -erna vertaus ett läge, -t, -n, -na asema, tilanne en nivå, -n, -er, -erna taso en omsvängning, -en, -ar, -arna käänne en position, -en, -er, -erna asema procentuell, -t, -a prosentuaalinen Hur många procent? en skillnad, -en, -er, -erna ero en svack/a, -an, -or, -orna notkahdus, kuoppa en sväng, -en, -ar, -arna keikaus en trend, -en, -er, -erna suuntaus en lågkonjunktur 3 laskusuhdanne en recession 3 taantuma en högkonjunktur 3 noususuhdanne Kemi förändrar hormonbalans Illustrerad vetenskap Av Gorm Palmgren utarbetad av: Ashraf Rahman, Matias Korko Biologiskt sett är det inte så överraskande att det kan finnas ett samband mellan pubertetsåldern och BMI, för kroppens fettdepåer påverkar nämligen produktionen av hormoner, som spelar en avgörande roll för att sätta igång puberteten. Något tyder dessutom på att en kraftig viktökning redan i spädbarnsåldern kan påverka kroppens hormonbalans på ett sätt som håller i sig hela livet och kan medföra tidig pubertet. En annan teori, som för närvarande står i fokus, är inflytandet av hormonstörande ämnen i miljön. Det gäller kemikalier som besprutningsmedlet DDT, så kallade bromerade flamdämpare bromattu palonestoaine, BFR Brominated Flame Retardants` och tillsatsämnen i plast, till exempel ftalater = är ämnen som framförallt används som mjukgörare i PVC-plast, men också i färg och lim och kosmetika och bisfenol A en av världens vanligaste plastkemikalier. Dessa kemikalier påverkar hormonernas naturliga funktion i kroppen antingen genom att gripa in i själva hormonproduktionen eller genom att förändra vävnadens känslighet för hormonpåverkan. Forskarna skapar tidig pubertet slideplayer.se

10 10 Djurförsök har visat att hormonstörande ämnen kan påskynda puberteten. Jean-Pierre Bourguignon vid Université de Liège i Belgien visade år 2007 och 2008 att små mängder DDT fick unga råtthonor att öka sin produktion av hormonet GnRH, så att de blev könsmogna tidigare än normalt. År 2009 kunde Heather Patisaul vid North Carolina State University i USA demonstrera hur bisfenol A påverkar kärnan hypotalamus i hjärnan hos nyfödda råttor, så att puberteten inträffar tidigare än normalt hos dessa djur. Det är dock extremt svårt att fastslå de hormonstörande ämnenas roll för den tidiga puberteten, eftersom det finns så många, och vart och ett påverkar på olika sätt. Anders Juul och hans kollegor på Rigshospitalet i Köpenhamn anser dock att hormonstörande ämnen spelar en stor roll. Ett av deras argument härrör från en undersökning år 2010, i vilken där de påpekar att det under de senaste åren (har) inträffat en utveckling i förhållandet mellan åldern för bröstens utveckling och den första menstruationen hos danska flickor. På 15 år har brösten utvecklats ett år tidigare, medan menstruationen har kommit bara 0,3 år tidigare. Det kan just bero på att de hormonstörande ämnena ofta har en östrogenliknande effekt, som påverkar bröstens utveckling. Bara östrogen kan dock inte sätta igång till exempel könsbehåring och menstruation. För detta krävs även andra hormoner. Utifrån den teorin sen teorian perusteella är det alltså den första fasen av puberteten bröstutvecklingen som påverkas av hormonstörande ämnen, medan de senare faserna till exempel menstruationen bara påverkas i mindre grad. Pubertetens olika faser gör det också i övrigt svårt för forskarna att jämföra resultaten från olika studier, så att de kan få full överblick över i vilken grad pubertetsåldern har flyttats fram. Det finns nämligen inte någon slutgiltig definition av när puberteten börjar, och därför inriktar sig en del studier på flickornas begynnande bröstutveckling, medan andra fokuserar på den första menstruationen, som kommer cirka tre år senare. Hos pojkarna är en ökning av testiklarnas storlek det första tecknet på pubertetens början, medan de kommer i målbrottet två tre år senare. Utöver att studera olika indikationer på pubertetens början väljer forskarna ofta också att använda andra metoder. Till exempel har bröstutvecklingen i en del undersökningar värderats endast genom att man (har) tittat på bröstets utseende, medan läkarna i andra undersökningar har känt efter för att kunna avgöra skillnaden mellan egentlig bröstvävnad och små fettdepåer. Ordlista överraskande en fettdepå, -n, -er, -erna ett samband, sambandet, samband, sambanden påverka, påverkar, påverkade, påverkat ngt nämligen avgörande tyda, tyder, tydde, tytt (på ngt) en viktökning, viktökningen, viktökningar, viktökningarna medföra, medför, medförde, medfört ett hormonstörande ämne 4 - yllättävä kehon rasvakertymä - yhteys - vaikuttaa jhk - nimittäin - ratkaiseva - viitata jhk - painon lisäys - tuoda, aiheuttaa - hormoneita sekoittava aine

11 11 en vävnad, vävnaden, vävnader, vävnaderna en forskare, forskaren, forskare, forskarna skapa, skapar, skapade, skapat påskynda, påskyndar, påskyndade, påskyndat en mängd, mängden, mängder, mängderna en råtthona, -honan, -honor, -honorna öka, ökar, ökade, ökat könsmogen, -moget, -mogna en kärna, kärnan, kärnor, kärnorna en hjärna, hjärnan, hjärnor, hjärnorna inträffa, inträffar, inträffade, inträffat fastslå, -slår, -slog, -slagit härröra, -rör, -rörde, -rört ett förhållande, -t, -n, -na ett bröst, bröstet, bröst, brösten östrogenliknande könsbehåring, -en i övrigt jämföra, -för, -förde, -fört slutgiltig, -t, -a inrikta, -riktar, -riktade, -riktat sig begynna, begynnar, begynnade, begynnat ett tecken, tecknet, tecken, tecknen (på ngt) målbrott, målbrottet en fettdepå, -n, -er, -erna - kudos - tutkija - saada aikaan, aiheuttaa - kiirehtiä, nopeuttaa - määrä, paljous, joukko - rottanaaras - lisätä - sukukypsa - ydin, tuma - aivot - tapahtua - päättää, todeta - olla peräisin, johtua - suhde, pl. olosuhde - rinta - estrogeenin kaltainen - sukupuolikarvoitus - muutoin, muuten - verrata - lopullinen, ratkaiseva - suuntautua - alkaa, aloittaa - merkki jstk - äänenmurros kehon rasvakertymä I Skriv på svenska. 1) tavalla, joka säilyy koko elämän på ett sätt som håller i sig hela livet 2) muovin lisäaineita tillsatsämnen i plast 3) esimerkiksi till exempel, exempelvis 4) pieniä määriä DDT:tä små mängder DDT 5) on äärimmäisen vaikeaa det är extremt / ytterst svårt 6) yksi heidän perusteluistaan ett av deras argument 7) viime vuosina under de senaste åren 8) tällä hetkellä för närvarande 9) vähemmässä määrin i mindre grad 10) saada yleiskuva jstk få en överblick över 11) erilaisia merkkejä puberteetin alkamisesta olika tecken / indikationer på pubertetens början II Fyll i tabellen med verformer som saknas. infinitiv presens imperfekt supinum på finska finnas IV finns fannas funnits olla olemassa dämpa I dämpar dämpade dämpat vaimentaa

12 12 sätta IV sätter satte satt asettaa gälla IIa gäller gällde gällt olla kyseessä, voimassa födas IIa föds föddes fötts syntyä uppstå IV uppstår uppstod uppstått inträffa I inträffar inträffade inträffat tapahtua gripa IV in griper in grep in gripit in puuttua asiaan störa IIa stör störde stört häiritä hålla IV i sig håller i sig höll i sig hållit i sig säilyä, pysyä bestå består bestod bestått bero III beror berodde berott riippua (jstk) jämföra II jämför jämförde jämfört verrata välja IV väljer valde valt valita värdera I värderar värderade värderat arvioida, arvostaa UTTAL: produktionen av hormoner, som spelar en avgörande roll det gäller kemikalier som besprutningsmedlet DDT dessa kemikalier påverkar hormonernas naturliga funktion i kroppen genom att förändra vävnadens känslighet för hormonpåverkan. påskynda puberteten de blev könsmogna tidigare än normalt kärnan hypotalamus i hjärnan USA Köpenhamn argumentet härrör Besvara frågorna. 1) Hur påverkar viktökning puberteten? 2) Hur små mängder ftalater elelr bisfenol A påverkar hormonproduktionen? 3) Vad kan man säga biologiskt om forskningsresultaten texten? 4) Vad är det som mest påverkar kroppens fettdepåer enligt texten? 5) När har man vid North Carolina State University forskat kring påverkan av bisfenol A på hypotalamus i hjärnan? 6) Vad är de hormonstörande ämnenas roll i helheten? 7) Hur reagerar dessa ämnen i kroppen? 8) Vad är forskare intresserade av hos unga? 9) Finns det något att fnissa åt i den här artikeln?

13 13 Vilka prepositioner, eller ingen? kroppens fettdepåer påverkar nämligen produktionen hormoner Något tyder att en kraftig viktökning redan spädbarnsåldern som närvarande står fokus inflytandet hormonstörande ämnen miljön små mängder DDT kollegor North Carolina State University USA puberteten inträffar tidigare än normalt dessa djur kollegor Rigshospitalet Köpenhamn ett deras argument härrör en undersökning år 2010 de senaste åren sätta gång övrigt svårt forskarna att jämföra resultaten olika studier varandra få överblick vilken grad pubertetsåldern har flyttats fram det finns inte någon slutgiltig definition när puberteten börjar och därför inriktar sig en del studier medan andra fokuserar p pojkarna kan tecknet pubertetens början vara en östrogenliknande effekt utvecklingen kroppens fettdepåer påverkar nämligen produktionen av hormoner Något tyder på att en kraftig viktökning redan i spädbarnsåldern som för närvarande står i fokus inflytandet av hormonstörande ämnen i miljön små mängder DDT kollegor vid North Carolina State University i USA puberteten inträffar tidigare än normalt hos dessa djur kollegor på Rigshospitalet i Köpenhamn ett av deras argument härrör från en undersökning år 2010 under de senaste åren sätta i gång i övrigt svårt för forskarna att jämföra resultaten från olika studier med varandra få överblick över i vilken grad pubertetsåldern har flyttats fram det finns inte någon slutgiltig definition av när puberteten börjar och därför inriktar sig en del studier på medan andra fokuserar på hos pojkarna kan tecknet på pubertetens början vara en östrogenliknande effekt på utvecklingen

14 14 III Ta fram ur texten adjektiv som beskriver material. Översätt dem till finska Lättskötta kläder innehåller kemikalier Konsumenten vill ha kläder som är hållbara, lätta att tvätta och som inte behöver strykas. Egenskaperna fås fram med en hel drös kemikalier. Polyesterskjortan är tillverkad av kemikalier och en tröja i lammull kan ha genomgått en häftigare behandling än en viskosblus. -När man börjar förädla fibrer krävs det kemikalier i nästan alla steg av processen, säger enhetschefen Leena Partanen på Tullaboratoriet. När fibrer förvandlas till tyg behandlas de med bland annat olika typer av färgämnen samt fixer- och behandlingsmedel. Kemikalierna gör att plagget känns mjukt, är fuktavstötande och håller sin form. Obehandlad bomull ger en skrynklig kretong. Kemikalier ligger också bakom tekniska sportkläder. Läderskor garvas med en kromförening som gör lädret slätt och flexibelt. Föreningen orsakar årligen upp till tusen allergiska reaktioner inom EU, säger man på textil- och modebranschens intresseorganisation TMA. I Finland finns det ingen orsak att oroa sig för kemikalier, men många gör det, säger Partanen och TMA:s vd Veli-Matti Kankaanpää. -En vuxen som inte är allergisk kan använda kläder också utan att de tvättas innan de tas i bruk. De mest ökända och vanliga gifterna som förbjudits inom Eu är azofärger, formaldehyd, nickel och kadmium. I stora doser och under vissa förhållanden kan de till exempel orsaka hudirritation, ge upphov till allergiska reaktioner, sönderfalla till carcinogena föreningar eller smutsa miljön. Många modehus har hamnat under lupp efter att frivilligorganisationer offentliggjort undersökningar av kemikaliebelastningen i deras kläder. Kemikalierna de letar efter är ofta tillåtna i lag men skadliga för naturen. Det innebär att till exempel Tullaboratoriet inte kan ingripa mot användningen av dem. Kemikaliefria kläder finns inte Kläder som är gjorda av ekologisk bomull kan också innehålla kemikalierester, säger man på Tullaboratoriet där man undersöker barnkläder i ekonomisk (det skulle väl vara ekologisk) bomull. Enhetschefen Leena Partanen säger att kemikaliehalten inte i ett enda fall varit skadligt hög. Det handlar främst om principen: Kläderna säljs med bilden av kemikaliefrihet och ekologisk hållbarhet. skrynklig, -t, -a ryppyinen brandsäk/er, -ert, -ra paloturvallinen slät, -t, -a sileä flexib/el, -elt, -la ekologisk, -t, -a kemikaliefri, -tt, -a kemikaalivapaa lättskött, -, -a helppohoitoinen lätt, -,-a att tvätta hållbar, t, -a kestävä mjuk, -t, -a pehmeä fuktavstötande kosteutta hylkivä obehandl/ad, -at, -ade käsittelemätön skadlig, -t, -a haitallinen Vilka adjektiv beskriver dina favoritplagg?

15 15 IV Kemikaliernas farosymboler. Para ihop med rätt förklaring. a) g) ) h) i) b) 1. Miljöfarligt kan skada miljön allvarligt på lång/kort sikt. Får inte på något sätt släppas ut i naturen. f) 2. Gaser under tryck explosiosrisk. i) 3. Frätande kan ge allvarliga ögonskador och bör inte förtäras eller fås på huden. b) c) 4. Hälsoskadligt kan skada reproduktionsförmågan, leda till mutationer, cancer eller på annat sätt vara giftigt. h) 5. Giftigt farligt att äta, dricka, andas in eller få på huden. g) d) 6. Varning kan vara hälsoskadligt eller irriterande. e) 7. Brandfarligt antänds lätt. a) 8. Oxiderande kan reagera våldsamt med andra ämnen och leda till antändning. d) e) 9. Explosivt. c) Se upp för f)

16 16 Ett närmast sciencefictionartat transportsystem köra förbindelse företag göra vd vd:n vd:ar vd:arna innovation själv entreprenör Ett slags tåg som kan köras i hastigheter i över 1000 kilometer i timmen. Det är faktiskt en av tankarna när en fast förbindelse mellan Sverige och Finland via Åland diskuteras. Företaget heter Hyperloop Technologies och Rob Lloyd är VD. Hans företag vill bygga ett närmast sciencefictionartat transportsystem, ett slags tåg, som körs i en tub vars lufttryck är extremt lågt - och det ska göra att man kan komma upp i hastigheter över 1000 kilometer i timmen. Vi letar efter dom intressantaste platserna i världen där det finns en historia av innovation, där det finns möjlighet att få ihop finansiering och samarbeta med privata investerare, säger han. Transportsystemet kan ju låta som just science fiction, men idén har förts fram av entreprenören Elon Musk, som grundade betalsystemet Paypal och elbilstillverkaren Tesla. Musk skriver själv att idén tog form när han läste att Kalifornien ville satsa på snabbtåg, något han anser vara föråldrat. Ett av hans företag har utlyst en tävling om den bästa lösningen för Hyperloop, och det ska finnas en handfull företag som arbetar med att ta fram den tekniska lösningen för idén. Tanken på en fast förbindelse med tunnlar och broar mellan Norrtälje och Åbo via Åland presenterades på ett seminarium på finska ambassaden i slutet av november. Det ska understrykas att det är ett väldigt tidigt skede, en förstudie om bland annat realismen i det hela ska presenteras nästa höst. Risto Penttilä, vd för Finska Centralhandelskammaren, säger att just Åland har varit aktivt i att ta fram de tidiga planerna på den fasta förbindelsen. Hyperloop har erbjudit sig att bidra med pengar till förstudien och då givetvis med förhoppningen att företagets transportsystem skulle kunna användas i framtiden. Hyperloop Technologies är också ett av de företag som deltar i den tävling som Elon Musks företag utlyst. Och Hyperloop Technologies hoppas kunna visa att deras teknik fungerar relativt snart, med någon form av testkörning i en bana under året som kommer.

17 17 Sedan skulle det kunna planeras för framtida byggen på tre ställen i världen, säger vd:n Rob Lloyd, som också anser att Sverige är klart intressant för ett av pilotprojekten. Vi hoppas ha tre platser i världen där kontrakten är klara och vi kan starta någon gång mellan 2017 och 2020, och ser gärna att Sverige är ett av dem, säger han. Ordlista en hastighet, -en, -er, -erna ett höghastighetståg, -et, =, -en sciencefictionartad, -at, -ade ett transportsystem, -et, =, -en en förbindelse, -n, -r, -rna (mellan ngt) ett lufttryck, -et, =, -en en elbilstillverkare, - n, =, -arna ett företag, -et, =, -en en ambassad, -en, -er, -erna ett pilotprojekt, -et, =, -en, utlysa, -er, - te, -t ihop föråldrad, -at, -ade understryka, -er, -strök, -strukit en förhoppning, -en, -ar, -arna en förstudi/e, -en, -er, -erna givetvis en testkörning, -en, -ar, -arna delta, deltar, deltog, deltagit erbjuda, -bjuder, -bjöd, -bjudit bi/dra, -drar, -drog, -dragit nopeus suurnopeusjuna, luotijuna Science fiction-tyylinen liikennejärjestelmä yhteys jnk välillä ilmanpaine sähköautovalmistaja yritys suurlähetystö pilottiprojekti julistaa (antaa tiedoksi) yhdessä, yhteen vanhentunut alleviivata, painottaa, korostaa toive esitutkimus tietysti testiajo osallistua tarjota avustaa I Återge på svenska. en procent 38 procent ett land 7 länder en timme 4,5 timmar (fyra och en halv timmar) (komma) ett dussin många dussin en kilometer 110 kilometer / 11 mil ( maili = en engelsk mil merimaili`= en nautisk mil/ en sjömil) en liter 2 liter en euro 15 komma 70 euro

18 18 en krona 128 kronor en miljon 4 miljoner en miljard 7 miljarder II Böj substantiven och översätt till finska. sing. sing.best. pl. obestämd pl. bestämd på finska obest. ställe 4 ett ställe stället ställen ställena paikka gång 2 en gång gången gångar gångarna käytävä seminarium ett seminariet seminarier seminarierna seminaari 3 seminarium vd 2 en vd vd:n vd:ar vd:arna toimitusjohtaja skede 4 ett skede skedet skeden skedena vaihe tanke 2 en tanke tanken tankar tankarna ajatus tryck ett tryck trycket tryck trycken paine kammare 5 en kammaren kammare kamrarna kammio, kamari kammare gång 3 en gång gången gånger gångerna kerta bygge 4 ett bygge bygget byggen byggena rakenustyömaa entreprenör 3 en entreprenör entreprenören entreprenörer entreprenörerna urakoitsija, yrittäjä tunnel 2 en tunnel tunneln tunnlar tunnlarna tunneli lösning 2 en lösningen lösningar lösningarna ratkaisu lösning slag 5 ett slag slaget slag slagen isku, lyönti historia 3 en historia historien historier historierna juttu, historia III Ta fram adverb ur texten, översätt dem till finska närmast sciencefictionartat transportsystem i timmen faktiskt (rörlig bestämning) extremt lågt i världen just science fiction (just = rörlig bestämning) mellan Norrtälje och Åbo via Åland på ett seminarium på finska ambassaden i slutet av november nästa höst då (också rörlig bestämning) givetvis (rörlig bestämning) i framtiden relativt snart (rörlig bestämning) i en bana under året sedan på tre ställen klart någon gång (rörlig bestämning) mellan 2017 och 2020 Studera olika typer av meningar (=virke) i texten och ordföljden i dem? IV Ordet är fritt. ett närmast sciencefictionartat transportsystem idén med detta transportsystem Hyperloop Technologies en fast förbindelse mellan Sverige och Finland via Åland ett tåg som kör över 1000 km i timmen

19 19 Några uttryck att ta med i diskussionen: ett sciencefictionartat transportsystem körs... i en tub vars lufttryck hastigheter över 1000 kilometer i timmen. de intressantaste platserna i världen att få ihop finansiering och samarbeta med privata investerare Transportsystemet kan ju låta som just science fiction, men idén... ett av hans företag har utlyst en tävling om den bästa lösningen tanken på en fast förbindelse med tunnlar och broar mellan Norrtälje och Åbo via Åland tre platser i världen starta någon gång mellan 2017 och 2020 V Vilket material är det fråga om? 1. Det är ett byggnadsmaterial som består av bergmaterial (ballast) sammanbundet av cementpasta (cement och vatten). Hållfasthet är dess viktigaste egenskap näst efter beständighet. betong 2. Det är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne med många användnings- områden. Man kan t.ex. armera betong med det, legeras med många grundämnen t.ex. kol, krom, nickel och mangan. stål 3. Det är ett samlingsnamn för syntetiska eller halvsyntetiska konstruktionsmaterial bestående av organiska föreningar. De är initialt formbara i mjukt tillstånd för att därefter hårdna. plast 4. Det är material som fås vid avverkning och bearbetning av träd. Det är lätt och billigt som byggmaterial och dess miljöfördelar är många. trä 5. Det är en lättmetall och den vanligaste metallen i jordskorpan och det tredje vanligaste grundämnet på jorden efter syre och kisel. aluminium 6. Det är ett oorganiskt, icke-metalliskt och transparent material. Dessutom är det värmebeständigt, kemiskt relativt inert, hårt och skört. glas ett gift, -et, -er, -erna giftig, -t, -a toxisk, -t, -a förgifta I giftas/ gifta sig

20 20 VI Några grundämnen, hur heter de på svenska? Och dessa föreningar? Fe järn, -et Co kolmonoxid 3 H väte, -t NaCl koksalt,-et,-er,-na C kol, -et H2SO4 svavelsyra 1 O syre, -t O3 ozon, -en/ -et P fosfor, -n Au guld, -et S svavel, svavlet Sn tenn, -et Al aluminium, aluminiet Ag silver, silvret Cl klor, -en Hg kvicksilver, -silvret Si kisel, kislen/kislet Cu koppar, -n Zn zink, -en N kväve, -t Pb bly, -(e)t

21 21 Inlösning av tillandning = några exempel på t.ex. uttryck med s-genitiv, substantivets bestämningsfornmer = s-passiv. Repetera s-passiv på Nätfräsch Tillandning är en smal landremsa som bildas mellan vattenlinjen och stranden och uppstår då strandlinjen flyttar på sig. Tillandning bildas till följd av landhöjning eller sänkning av vattennivån. Tillandningen ägs i regel av den som äger vattenområdet, vanligtvis ett skifteslag dvs. delägarna som har andel i byns samfällda vattenområden. Tillandningen hör således inte till den fastighet vid vilken den ligger. Om tillandningen försvårar en ändamålsenlig användning av strandområdet eller om tillandningen är mycket liten kan ägaren till den angränsande fastigheten i allmänhet inlösa den genom att hos Lantmäteriverket ansöka om lantmäteriförrättning, inlösning av tillandning. Vid förrättningen avgörs förutsättningarna för inlösning, området som ska inlösas samt de ersättningar som ägaren till tillandningen ska betala för inlösningen. Även ägaren till tillandningen kan under vissa förutsättningar ansöka om förrättning för att förplikta ägaren till den fastighet som gränsar till tillandningen att inlösa den obetydliga tillandningen. Ansökan Ägaren till en angränsande fastighet kan ansöka om inlösning av tillandning. Ägaren till själva tillandningen kan också ansöka om förrättning. Sökande kan lämna in en ansökan om inlösning av tillandning som är fritt formulerad eller fylla i ansökningsblanketten som finns på Lantmäteriverket eller som kan skrivas ut på Lantmäteriverkets webbplats. Ansökan om lantmäteriförrättning kan också hittas på suomi.fi-portalen. Förrättningens gång I en tillandningsförrättning ingår förberedelser och arkivundersökningar som Lantmäteriverket utför före den egentliga förrättningsbehandlingen, och förrättningssammanträden, terrängarbeten, utarbetande av förrättningshandlingar samt registrering av förrättningen i fastighetsregistret. Inlösning av tillandning förrättas av en förrättningsingenjör som Lantmäteriverket förordnar. Ärenden som anknyter till förrättningen avgörs vid förrättningssammanträden, till vilka sakägarna, dvs. ägaren till den angränsande fastigheten och ägaren till tillandningen, kallas. I allmänhet kallas även ägarna till grannfastigheterna till förrättningen eftersom bestämmandet av rårna för området som ska inlösas kan påverka grannfastigheternas rätt att inlösa tillandningen. Vanligen behövs 1-2 förrättningssammanträden. Innan beslut fattas redogör förrättningsingenjören vid förrättningssammanträden för de ärenden som ska avgöras, den lagstiftning som anknyter till dem och hör sakägarnas krav. Till en början avgörs förutsättningarna för inlösning. Om det inte finns lagstadgade förutsättningar för inlösning lämnas förrättningen därhän. I vissa fall kan endast en del av tillandningen vid fastigheten vara föremål för inlösning. Den skada som orsakas av tillandningen kan elimineras också genom ägobyte.

22 22 Om förutsättningar finns för inlösning ska man vid förrättningen fastställa området som ska inlösas, fatta beslut om ersättningar som ska betalas till följd av inlösningen samt avgöra om besittningstagande av området och betalning av förrättningskostnader. Karta och terrängarbeten Tillandningen som ska inlösas märks ut i terrängen med råmärken och en karta upprättas över området. Det beslut som fattas vid förrättningen räcker för att överföra tillandningen som ska inlösas till den angränsande fastigheten; varken separat överlåtelsehandling eller styckning krävs. Ersättningar Ägaren till tillandningen som ska inlösas är berättigad till full ersättning till gängse pris för det område som har gått förlorat. Dessutom ska ersättning betalas för eventuell skada och olägenhet som inlösningen förorsakar. Ersättningen betalas av ägaren till fastigheten till vilken tillandningen överförs. Ordlista: ett lantmäteri, -et maanmittaus en ansökan, =, ansökningar, -na hakemus en andel, -en, -ar, -arna 2 osuus angränsande rajoittuva en fastighet, -en, -er, -erna 3 kiinteistö försvåra, -ar, -ade, -at I vaikeuttaa inlösning, -en av tillandning vesijätön lunastaminen inlösa, -ar, -te, -t II lunastaa en landremsa, -n, -or, -orna 1 maakaistale en landhöjning, -en, -ar, -arna 2 maankohoaminen ett skifteslag, -et, =, -en 5 osakaskunta samfäll/d, -t, -da yhteisomisteinen ett stranområde, -t, -n, -na 4 ranta-alue Lantmäteriverket Maanmittauslaitos en lantmäteriförrättning, -en, -ar, -arna 2 maanmittaustoimitus obetydlig, -t, -a vähäinen en ägare, -n, =, ägarna 5 omistaja en ersättning, -en, -ar, -arna 2 korvaus besittningstagande, -t omistukseenotto ett terrängarbete, -t, -n, -na 4 maastotyö märka, -er, -te, -t ut II merkitä ett råmärke, -t, -n, -na 4 rajapyykki utarbeta, -ar, -ade, -at I työstää, muokata, tehdä en handling, -en, -ar, -arna 2 asiakirja en överlåtelse luovutusasiakirja förrätta, -ar, -ade, -at toimittaa, suorittaa en förberedelse, -n, -r, -rna 3 valmistelu förorda, -ar, -ade, -at I määrätä en förrättningsingenjör, -en, -er, -erna 3 toimitusinsinööri

23 23 redogöra, -gör, -gjorde, -gjort ett ärende, -t, -n, -na en granne, -n, grannar, -na 2 ett föremål, -et, -, -en ett ägobyte, -t, -n, -na 4 fastställ/a, -er, -de, -t IIa förplikta, -ar, -ade, -at I en förutsättning, -en, -ar, -arna 2 ett sammanträde, -t, -n, -na 4 anknyta, -knyter, -knöt, knutit IV (till ngt) en sakägare, -n, =, -ägarna 5 upprätta, -r, -ade, -at över/föra, -för, -förde, -fört 2 IIa en överlåtelse, -n, -r, -rna 3 en styckning, -en, -ar, -arna 2 en lagstiftning, -en, -ar, -arna 2 berättigad, -at, -ade en olägenhet, -en, -er, -erna 3 selvittää, tehdä selkoa asia naapuri kohde tilusvaihto määrätä velvoittaa edellytys kokous liittyä jhk asianomistaja tehdä, laatia siirtää luovutus lohkominen lainsäädäntö, -säätäminen oikeutettu epäkohta I Skriv på svenska. 1) rantaviiva siirtyy strandlinjen flyttar på sig 2) jkn seurauksena till följd av ngt 3) tarkoituksenmukainen ändamålsenlig, -t, -a 4) tulostaa skriva IV ut 5) sekä että både- och 6) tietyin edellytyksin under vissa förutsättningar 7) vapaasti muotoiltu hakemus en fritt formulerad ansökan 8) kiinteistörekisteri ett fastighetsregister 5 9) yleensä i regel i regel, i allmänhet, i gemen 10) raja en gräns 3 11) naapurien vaatimukset grannarnas krav 12) aluksi till en början 13) tehdä päätös fatta I ett beslut 5 14) ei eikä varken - eller 15) käypään hintaan till gängse pris

24 24 UTTAL: strandlinjen flyttar på sig ansökningen kan skrivas ut även ägaren till tillandningen kan under vissa förutsättningar det ingår förberedelser före den egentliga förrättningsbehandlingen terrängarbeten registrering av förrättningen i fastighetsregistret. de ärenden som ska avgöras de hör sakägarnas krav lagstadgade förutsättningar därhän föremål för inlösning fatta beslut om ersättningar överföra tillandningen till gängse pris eventuell skada och olägenhet II Ta fram ur texten exempel på användning av prepositioner om, på, för. Exempel på andra prepositioner. Tillandning är en smal landremsa som bildas mellan vattenlinjen och stranden och uppstår då strandlinjen flyttar på sig. Tillandning bildas till följd av landhöjning eller sänkning av vattennivån. Tillandningen ägs i regel av den som äger vattenområdet, vanligtvis ett skifteslag dvs. delägarna som har andel i byns samfällda vattenområden. Tillandningen hör således inte till den fastighet vid vilken den ligger. Om tillandningen försvårar en ändamålsenlig användning av strandområdet eller om tillandningen är mycket liten kan ägaren till den angränsande fastigheten i allmänhet inlösa den genom att hos Lantmäteriverket ansöka om lantmäteriförrättning, inlösning av tillandning. Vid förrättningen avgörs

25 25 förutsättningarna för inlösning, området som ska inlösas samt de ersättningar som ägaren till tillandningen ska betala för inlösningen. Även ägaren till tillandningen kan under vissa förutsättningar ansöka om förrättning för att förplikta ägaren till den fastighet som gränsar till tillandningen att inlösa den obetydliga tillandningen. Ansökan Ägaren till en angränsande fastighet kan ansöka om inlösning av tillandning. Ägaren till själva tillandningen kan också ansöka om förrättning. Sökande kan lämna in en ansökan om inlösning av tillandning som är fritt formulerad eller fylla i ansökningsblanketten som finns på Lantmäteriverket eller som kan skrivas ut på Lantmäteriverkets webbplats. Ansökan om lantmäteriförrättning kan också hittas på suomi.fi-portalen. Förrättningens gång I en tillandningsförrättning ingår förberedelser och arkivundersökningar som Lantmäteriverket utför före den egentliga förrättningsbehandlingen, och förrättningssammanträden, terrängarbeten, utarbetande av förrättningshandlingar samt registrering av förrättningen i fastighetsregistret. Inlösning av tillandning förrättas av en förrättningsingenjör som Lantmäteriverket förordnar. Ärenden som anknyter till förrättningen avgörs vid förrättningssammanträden, till vilka sakägarna, dvs. ägaren till den angränsande fastigheten och ägaren till tillandningen, kallas. I allmänhet kallas även ägarna till grannfastigheterna till förrättningen eftersom bestämmandet av rårna för området som ska inlösas kan påverka grannfastigheternas rätt att inlösa tillandningen. Vanligen behövs 1-2 förrättningssammanträden. Innan beslut fattas redogör förrättningsingenjören vid förrättningssammanträden för de ärenden som ska avgöras, den lagstiftning som anknyter till dem och hör sakägarnas krav (på ngt). Till en början avgörs förutsättningarna för inlösning. Om det inte finns lagstadgade förutsättningar för inlösning lämnas förrättningen därhän. I vissa fall kan endast en del av tillandningen vid fastigheten vara föremål för inlösning. Den skada som orsakas av tillandningen kan elimineras också genom ägobyte. Om förutsättningar finns för inlösning ska man vid förrättningen (vid projektet) fastställa området som ska inlösas, fatta beslut om ersättningar som ska betalas till följd av inlösningen samt avgöra om besittningstagande av området och betalning av förrättningskostnader. Karta och terrängarbeten Tillandningen som ska inlösas märks ut i terrängen med råmärken och en karta upprättas över området. Det beslut som fattas vid förrättningen räcker för att

26 26 överföra tillandningen som ska inlösas till den angränsande fastigheten; varken separat överlåtelsehandling eller styckning krävs. Ersättningar Ägaren till tillandningen som ska inlösas är berättigad till full ersättning till gängse (pris) pris för det område som har gått förlorat. Dessutom ska ersättning betalas för eventuell skada och olägenhet som inlösningen förorsakar. Ersättningen betalas av ägaren till fastigheten till vilken tillandningen överförs. III Vilka svenska motsavrigheter till finskans nousta? Ge också exempel på användning av dem. nousta, laskea, lisätä, vähentää, pienentää ilmaisevat muutosta, joka ilmaistaan prepostiolla med. Vad betyder orden innan, förrän, före förra, förut innan/ förrän = underordnande konjunktion (alistuskonjunktio, aloittaa sivulauseen): 1) Vi måste tyvärr börja innan alla har kommit på plats. Vi börjar inte förrän alla är på plats. 2) prepositio: Vi börjar innan = före kl 17. Vi börjar inte förrän= före kl 17 före (innan/ förrän) = preposition Vi börjar före kl 17. Vi börjar inte före kl 17. förra = viime Förra vintern (=senaste vinter, i vintras) hade vi knappast någon snö. förre = edellinen (henkilösta) Skolans förre rektor är nu med i alumniverksamheten. Om några verb: nousta, laskea, lisätä, vähentää, pienentää ilmaisevat muutosta, joka ilmaistaan prepostiolla med. gå IV upp (gick gått) ~stiga IV nousta Priserna har gått upp/stigit med 2 procent. Så här års går solen upp först vid niotiden.

27 27 lyfta IIb nousta, nostaa Fygplanet lyfte några minuter försenat. lyfta på laptopen (siirtää, nostaa läppäriä), lyfta studielån stiga IV(steg, stigit)~öka, höja sig kohota, nousta Temperaturen steg till rekordnivån. Priset på regionbiljetten steg med 40 cent vid årsskiftet. laskea gå IV ned (gick gått) ~minska laskea Priset på mat (=Matpriset) har gått ned/ sjunkit med några procent. Solen går ner vid niotiden. räkna I ~göra matematiska uträkningar laskea Han är bra på att räkna i huvudet. sjunka IV (sjönk, sjunkit) ~minska laskea, pienentyä Priserna på hälsosam mat borde nog sjunka rejält. sänka IIb ~förflytta nedåt laskea Hyrorna på studentbostäder borde sänka(s) med några euro per kvadratmeter, tycker hon. Man hade sänkt standarden på restaurangen. lisätä höja IIa ~göra högre; öka I korottaa, nostaa, lisätä Studiepenningen måste höjas med några procent. tillsätta IV (-satte, satt) ~blanda i (en ny ingrediens) lisätä, sekoittaa Tillsätt pulvret ett par droppar vatten. tillägga IV (-lade, -lagt)~göra ett tillägg `lisätä puheeseen, tekstiin Vill du tillägga något? ~ Har du något att säga till? utöka I ~göra större (till volymen) lisätä, laajentaa Personalen på Nokia kommer att utökas med 10 personer. öka I ~göra större, höja lisätä, korottaa Antalet utexaminerade från den här skolan har ökat med flera studerande per år.

28 28 vähentää minska I ~göra mindre, reducera vähentää, supistaa Antalet småbostäder i centrum har minskat med några procent. Frågor till texten: Vad betyder tillandning? Vilka förutsättningar ska man ha för inlösning? Hur bildas tillandning? Vilka ärenden sköter Lantmäteriverket? Hur kan man ansöka om inlösning av tillandning och andra förrättningar? Vem uträttar inlösningen? Hur många gånger behövs vanligen att lyssna grannarna? Varför är det viktigt att lyssna grannarna? Varför ska man inlösa en tillandning? På vilket sätt måste påvisa området för inlösning? Hur mycket tid tar inlösningsprocessen? Vem betalar till vem vid inlösningsprocessen? A paljon sateen seurauksena andelen av omsättningen kiinteiston omistaja i allmänhet / i gemen hakea prosessi-insinöörin tointa vid projektet nopean ratkaisun edellytykset Köp 3, betala endast för 2! tietyin edellytyksin fylla II i ansökningsblanketten Maanmittauslaitoksella det här ingår i mitt kandidatarbete B till följd av det hårda regnet osuus liikevaihdosta en ägare/ ägaren till fastigheten yleensä ansöka II om tjänsten som processingenjör projektissa förutsättningarna för ett snabbt avgörande / en snabb lösning Osta kolme, maksa vain kahdesta! under vissa förutsättningar täyttää hakulomake på Lantmäteriverket tämä sisältyy kandityöhöni

29 29 diplomityön valmistelua före studiestarten Se liittyy opintoihini. Allt påverkar --- priset. / Allt inverkar på priset. Selostan projektista tarkemmin. Träffas på mötet! asettaa vaatimuksia jlkn/ jhkn en förutsättning 2 för ngt alani tutkimuksen kohteita fatta I beslut om ngt kampuksen karta till gängse pris uuden läppärini hinta ansvara I för planering av projektet förberedelse för diplomarbetet ennen opintojen aloitusta Det anknyter till mina studier. Kaikki vaikuttaa hintaan. Jag redogör noggrannare för projektet. Tavataan kokouksesssa! ställa II krav på ngn/ ngt edellytys jhkn föremål för forskningen i / inom min bransch tehdä päätös jstk en karta över campuset käypään hintaan priset för / på min nya laptop vastata projektin suunnittelusta vastata sähköposteihin 24/7 svara på mejlen 24/7 bevara --- mejlen 24/7 till exempel / exempelvis esimerkiksi Nanoskopi får årets kemipris Ny Teknik 8 oktober 2014 Ulla Karlsson-Ottosson De sprängde upplösningsgränsen för ljusmikroskopi och gjorde det möjligt studera levande celler med en upplösning på enstaka nanometrar. Nu belönas Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner med årets Nobelpris i kemi.

30 30 Ljusmikroskopi Länge har ljusmikroskopin hämmats av en förmodad begränsning: att det aldrig skulle gå att få en upplösning som var bättre än halva ljusets våglängd, det vill säga 0,2 mikrometer. Med hjälp av fluorescerande molekyler har 2014 års Nobelpristagare i kemi hittat ett sätt att passera gränsen. Deras arbeten har tagit ljusmikroskopin till nanometerdimensioner och skapat ett nytt forskningsområde- nanoskopi. Med nanoskopi kan forskare få bilder av enskilda molekyler och följa deras vägar inuti levande celler. Allt i realtid. De kan se hur molekyler formar synapser mellan hjärnans nervceller, de kan följa hur proteiner formar det skadliga plack som bildas vid parkinson, alzheimers och Huntingtons sjukdom och de kan följa enskilda proteiner i befruktade ägg som delar sig. Att kunna studera levande celler in i minsta molekylära detalj har tidigare ansetts omöjligt. År 1873 angav mikroskopisten Ernst Abbe en obeveklig gräns för det traditionella ljusmikroskopet: upplösningen skulle aldrig bli bättre än 0,2 mikrometer. Det var också den gränsen som gjorda gjorde att en av årets Nobelpristagare tysken Stefan W Hell var nära att ge upp sin forskning. Men när amerikanerna Eric Betzig och William E. Moerner, inget kommatecken här kom på att man kunde slå av och på fluorescensen hos enskilda molekyler fick Stefan Hell idén att använda två laserstrålar, en den ena för att stimulera emission, den andra för att släcka dem, inget kommatecken här för att svepa över provet och på så sätt få information om nanometersmå områden i taget. Genom att sätta ihop informationen från alla områden skapas bilder med nanometer-upplösning. Resultatet har blivit att det inte längre finns någon fysikalisk gräns för upplösningen, det handlar snarare om en praktisk sådan. Nanoskopin används numera världen över och ger ständigt ny kunskap som är till största nytta = erittäin suureksi hyödyksi för mänskligheten, menar Nobelkommittén för kemi vid Kungliga Vetenskapsakademien. spränga IIa en upplösning 2 enstaka hämma I förmoda I en begränsning 2 en våglängd 3 passera I enskil/d, -t, -da räjäyttää erottelukyky yksittäinen estää, hillitä olettaa rajoitus aallonpituus ohittaa yksittäinen, yksityinen

31 31 befrukta I dela I sig anse/dd, -tt, -dda obeveklig, -t, -a ge IV upp komma IV på ngt slå IV av / på en laserstråle 2 släcka IIb svepa IIb ett prov 5 i taget = åt gåbgen sätta IV ihop hedelmöittää jakautua arvostettu heltymätön, taipumaton luovuttaa, antaa periksi keksiä, oivaltaa käynnistää / sammuttaa laite lasersäde sammuttaa pyyhkäistä koe kerrallaan koota, yhdistää I Ordet är fritt. Vilken uppfinning gav Nobelpriset å i kemi? Varför belönades den? Har det tidigare funnits några liknande experiment? Berätta mera. Vem/ Vilka belönades med Nobelpriset inom din bransch år 2015? För vilka upptäckter/ innovationer/ uppfinningar? Hur / Varför uppstår uppfinningar? Varför tar det ofta en lång till innan uppfinningen kan lanseras? Vad är det nyaste nytt inom din bransch? Utan vilken uppfinning skulle din bransch kanske inte finnas alls?

32 32 Laborationsteknik Matias Ekstrand Laborationsteknik är allt som har att göra med laborationer förutom själva rapportskrivandet. Det handlar om säkerhet och kunskap om hur man använder utrustningen på bästa möjliga sätt. Grundläggande säkerhet Vid allt laborativt arbete är säkerheten mycket viktig följs inte gällande säkerhetsföreskrifter finns risken att man skadar både sig själv och andra. Här nedan presenteras några enkla föreskrifter som gäller i de flesta fall. Skyddsutrustning Vid alla laborationer bör skyddsglasögon användas liksom skyddsrock eller förkläde. I vissa fall kan också handskar eller annan skyddsutrustning behövas. Mat och dryck I laborationssalar får mat, godis eller dryck aldrig intas. Risken finns att du då får i dig giftiga eller på annat sätt skadliga ämnen. Smaka heller aldrig på okända ämnen eller ämnen framställda i en laborationssal. Kemikalier Lär dig farosymbolerna utantill och kontrollera alltid om flaskor eller burkar är märkta med dessa. Se också till att läsa eventuella säkerhetsanvisningar noggrant. Dubbelkolla så att du inte tar fel kemikalie. Är oturen framme kan ett sådant misstag få mycket allvarliga följder. Håll ordning på din arbetsyta ha aldrig framme mer än nödvändigt av de kemikalier du behöver och plocka undan de du inte behöver. Häll aldrig tillbaka kemikalier i sina förvaringsflaskor. Använda kemikalier ska i stället kasseras. Se dock till att inga miljöfarliga ämnen hamnar i vasken eller soptunnan sådana ämnen måste tas omhand för sig. Får du någon kemikalie på dig ska denna genast spolas bort antingen under en vattenkran, eller nöddusch om det rör sig om stora mängder. Får du i stället något i ögonen ska dessa spolas i ögondusch. Instruktioner Läs igenom och följ alltid laborationsinstruktionerna noggrant så att inga farliga situationer uppstår. Ta aldrig mer av en kemikalie än du behöver. Hitta inte på egna experiment utan att ha gjort noggranna förberedelser experiment måste alltid riskbedömas av någon kunnig innan de genomförs.

33 33 Eld Vid arbete med eld ska brandfarliga ämnen eller föremål hållas undan så att dessa inte fattar eld.långt hår ska alltid sättas upp och löst hängande sjalar eller liknande inte bäras.se till att ha tillgång till brandsläckare om olyckan skulle vara framme. Värmning Kan antigen ske med gasolbrännare, eller med värmeplatta. Uppvärmning ska alltid ske försiktigt, särskilt när den sker i provrör. Bara 1/3 av provröret får vara fyllt för att minimera risken för olyckor. Se också till att inte rikta provröret mot dig själv eller någon annan, eftersom innehållet kan kastas ut vid ojämn uppvärmning (så kallad stötkokning, vilket kan vara mycket farligt). Stötkokning bör undvikas genom att föra provröret fram och tillbaka i lågan på så vis ser du till att vätskan värms jämnt. På labbet ska du alltid: Ha på dig skyddsglasögon och labbrock (eller motsvarande). Vara medveten om var nöddusch eller ögondusch, brandfilt, brandsläckare och nödutgångar finns. Hålla ordning på din arbetsyta. Vara försiktig med alla kemikalier du hanterar. Torka upp eventuella kemikaliespill omedelbart. Vara påläst om det du ska labba med. Både utrustning, kemikalier och procedurer. Kontrollera att all apparatur är korrekt ihopsatt innan den startas. Stänga av apparatur som du inte använder. Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet. ska du aldrig: Äta eller dricka på labbet. Konsumera, eller lukta på kemikalier. Röka på labb, eller ha med någonting som skapar gnistor eller eld. Springa på labbet. Störa andra på labbet. Arbeta ensam. Utföra laborationer som inte är inplanerade eller godkända av handledaren. Skyddsutrustning Skyddsglasögon och labbrock ska alltid användas vid laborationer. Detta är ditt personliga skydd mot allt som kan vara skadligt i en labbsal. Handskar ska användas om omständigheterna kräver det. Koncentrerade syror och baser fräter värre på en handskeförsedd hand på grund av att man ofta inte upptäcker spill, och att fukt samlas på insidan av handsken, vilket gör att syran eller basen kan fräta på huden.

34 34 Kemikalievett Lukta aldrig direkt på en kemikalie. Om du av någon anledning måste lukta på den så håller du huvudet en bit ifrån kärlet, och viftar luften ovanför kärlet mot dig. Detta undviker att du får i dig en stor dos av en potentiellt giftig kemikalie. Blanda aldrig okända kemikalier med varandra. I värsta fall bildas något giftigt eller explosivt. Blanda aldrig halogenerade och icke-halogenerade kolväten med varandra när de ska "slängas". Organslask (slask för organiska lösningsmedel) får inte blandas ihop med halogenslask (slask för halogenerade kolväten) då dessa två typer av kemikalier kan reagera våldsamt med varandra. Lösningar hälls endast i slask när den befinner sig i dragskåp med neddragen lucka för att skydda laboranten. Häll aldrig ut organiska föreningar i vasken. Dessa kan potentiellt döda bakterierna som används i vattenreningsverket, vilket inte är att föredra. Specifik utrustning och metoder Dragskåp Labba alltid med dragskåpets lucka neddragen så långt det är möjligt. Detta görs för att undvika att ångor når laboranten och sprids i labbsalen. Detta skydd försvinner när luckan är uppdragen då inget undertryck längre finns i dragskåpet. Rotationsindunstare Rundkolven som används vid rotationsindunstning får inte innehålla några spår av sprickor. Om sprickor är närvarande kan kolven implodera under rotationsindunstningen, vilket är att jämföra med en explosion där glas flyger omkring. Uppvärmning och destillering Kontrollera alltid att de kärl som används vid uppvärmning eller destillering är hela. Om sprickor finns kan kärlen gå sönder vid uppvärmningen vilket sprider kemikalier i omgivningen. allvarlig, -t, -a apparatur 3 arbetsyta 1 bas 3 brandfilt 2 brandsläckare 5 burk 2 destillering 2 dos 3 dragskåp 5 dubbelkolla I vakava laitteisto, välineistö työtaso emäs sammutuspeite sammutin purkki tislaus annos vetokaappi tarkistaa kaksi kertaa

35 35 eld, -en eventuell, -t, -a explosiv, -t, -a farosymbol 3 fatta I eld flaska 1 fräta II fukt, -en följd 3 förberedelse 3 föredra IV förening 2 förkläde 4 försiktig, -t, -a gasolbrännare 5 genomföra II giftig, -t, -a gnista 1 gällande (tpm.) hamna I handske 2 hantera I hälla II ihopsatt, -, -a implodera I indunstning 2 inta IV kassera I kolväte, -t kunnig, -t, -a kunskap 3 kärl 5 laboration 3 lucka 1 lukta I låga 1 lösning 2 mängd 3 noggrann, -t, -a nöddusch 2 nödutgång 2 omständighet 3 ordning 2 plocka I provrör 5 regel 3 rikta I riskbedöma II samlas I skadlig, -t, -a tuli mahdollinen räjähtävä varoitusmerkki syttyä palamaan pullo syövyttää kosteus seuraus valmistelu suosia yhdiste esiliina varovainen kaasupoltin tehdä, toteuttaa myrkyllinen kipinä koskien jtkn joutua, päästä käsine käsitellä kaataa koottu, kasattu romahtaa, luhistua väkevöityminen nauttia, syödä hävittää hiilivety osaava tieto, taito astia laborointi luukku haistella liekki liuos, liuote määrä tarkka, huolellinen hätäsuihku hätäuloskäynti olosuhde järjestys poimia, kerätä koeputki sääntö suunnata, osoittaa arvioida riskit kerääntyä haitallinen

36 36 skyddsglasögon, -en skyddsrock 2 slask 2 soptunna 1 spill, -et spola I spridas IV spår 5 syra 1 säkerhet 3 säkerhetsanvisning 2 säkerhetsfreskrift 3 sätta IV upp torka I upp undertryck 5 uppstå IV upptäcka II uppvärmning 2 utrustning 2 vask 2 vattenreningsverk 5 vifta I våldsam, -t, -ma värmeplatta 1 ånga 1 ämne 4 suojalasit suojatakki likasanko roskatynnyri vuoto huuhdella levitä jälki happo turvallisuus turvallisuusohje turvallisuusmääräys tässä: laittaa hiukset kiinni kuivata alipaine tulla, syntyä huomata, havaita lämmitys varuste, varustelu allas, lavuaari vedenpuhdistamo huitoa voimakas lämpölevy höyry aine I Skriv fem innehållsfrågor till texten

37 37 GRAMMATIK Ordföljd Repetera och träna grammatik på Språknät eller Nätfräsch A. Huvudsats 1 SUBJ 2 PRED 1 3 LM 4 pred2 5 objekti 6 tavan määre 7 paikan adv. 8 ajan adv Jag studerar också elteknik. Han brukar ofta gå på gym på tisdagarna. Mobilerna har faktiskt blivit små idag. datorer De gör alltid allt mycket effektivt. B. Huvudsats 1 määre tai sivulause 2 PRED 1 3 SU BJ 4 liikkuva määre 5 pred2 6 objekti 7 tavan adv. 8 paikan adv. 9 ajan adv I morse åt jag tyvärr bara lite. Tidskrifter brukar jag inte ofta läsa på biblioteket under veckan. Om jag är trött hinner jag vanligen inte dricka kaffe på morgonen. På partajen vill jag alltid börja sjunga spontant. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. a) Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). b) Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). c) Jos lauseessa on useita määreitä, järjestys on usein: tapa- paikka- aika I bisatsen: KONSULIPRE

38 38 Bisats 1 alistuskonjuntio relatiivipronomini kysymyssana 2 subjekti 3 liikkuva määre 4 predikaatti 5 6 objekti Det var något som jag sällan har sett förut. 7 tavan, paikan, ajan määre Vet du vad han egentligen tänker bli efter att ha blivit färdig med studierna Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag minns vilka det egentligen fanns där. inte Han säger att han alltid läser tidningen med största hast. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1) kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2) lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3) epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4) adverbit, jotka ilmaisevat miten (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) OBS! 1) inte ofta, inte alltid o.s.v. mutta: vanligen inte 2) faktiskt inte, troligen inte o.s.v. mutta: inte gärna aldrig alltid alltjämt antagligen dessutom dock då och då efteråt egentligen fortfarande förmodligen förr förstås gärna ibland ingalunda inte ens kanske knappast länge naturligtvis ei koskaan aina yhä, jatkuvasti luultavasti sitä paitsi kuitenki joskus jälkeenpäin varsinaisesti edelleen, jatkuvasti luultavasti aikaisemmin tietysti mielellään joskus ei suinkaan ei edes ehkä tuskin kauan tietysti noga noggrant nyligen nyss någonsin nödvändigtvis ofta omedelbart regelbundet sakta snart strax ständigt sällan tidigare troligen vanligen vanligtvis visserligen äntligen tarkasti tarkasti äskettäin äskettäin koskaan välttämättä usein välittömästi säännöllisesti hitaasti (Sakta men säkert!) pian heti jatkuvasti harvoin aikaisemmin luultavasti tavallisesti tavallisesti tosin lopulta, lopultakin

39 39 Konjunktioner 1) Samordnande konjunktioner och (ja) men (mutta) för (sillä) eller (tai) inleder huvudsats! utan (vaan) samt (sekä) antingen eller både och varken eller (joko tai) (sekä että) (ei eikä) 2) Underordnande konjunktioner att (että) för att (jotta) eftersom, då (koska) när, då (kun) om (jos) fastän, fast (vaikka) även om (vaikkakin) inleder bisats! innan (ennen kuin) inte förrän (ei ennenkuin) medan (sillä aikaa kun, kun taas) tills (kunnes) trots att (huolimatta että) därför att (siksi että) sedan (sitten kun) Det finns tre olika typer av bisatser i svenskan: 1) bisatser som inleds med en underordnande konjunktion 2) relativsatser 3) frågebisatser, träna:

40 40 Relativsatser Relativpromina- och adverb Relatiivipronomini viittaa edelliseen sanaan = korrelaatti, tai koko edelliseen lauseeseen. Relatiivilause aloittaa sivulauseen. som joka, mikä ( yleisin relatiivipronomini), siihen liittyvä prepositio lauseen loppuun. Jos som ei ole subjektina, sen voi jättää pois. vilken, vilket, vilka joka, mikä, käytetään kirjakielessä, taipuu pääsanansa mukaan. Prepositio useimmiten sen edessä. vilket / något som mikä viittaa aina edelliseen lauseeseen vars jonka, joiden vilkas joiden allt vad, allt som kaikki mikä som: Aalto-universitetet är ett universitet som bildades av tre olika högskolor. Utbytestuderandena, som studerar vid Aalto, kommer från många olika länder. Studiekompisen (som) jag talade med är en bekant från gymnasiet. Han säger ofta saker (som) jag inte tror på. vilken, vilket, vilka: Utbytestuderandena, av vilka två kommer från Frankrike, är för första gången i Finland. Smartmobilen, vilken nyttig uppfinning gör livet lättare, har blivit en riktig dator. (Smartmobilen, om vilken alla talar, är verkligen intressant.) (som alla talar om ) vilket eller något som (viittaa koko edelliseen lauseeseen): Det har blivit mycket kallare vilket (något som) höjer energiförbrukning. vars, vilkas: Den där bilmodellen, vars nya version kom ut på marknaden förra veckan, väcker intresse. De där bilmodellerna, vars / vilka nya modeller kom ut på marknaden förra veckan, väcker intresse. allt vad, allt som: Allt vad du ( du= subjekti) säger är så intressant. Allt som (= subjekti) sägs är inte sant. relatiiviadverbit: där jossa, dit jonne, då jolloin Institutionen, där jag studerar, är den största vid Aalto-universitetet.

41 41 På institutionen dit jag byter nästa år finns väldigt intressanta huvudämnen. Dagen då jag började här var kall och regnig. Repetera också på Relatiivilauseet I Träna relativsatser. Butiken på väggen Träna relativsatser. I Där, dit, då- relativt eller som adverb-, vars? Eller ska det stå vilken, vilket, vilka eller var, vart, när? Motivera ditt val! Förr körde man till byboden där man kunde göra alla sina uppköp. Senare gick det också att ringa dit för att få varorna hemkörda. Sedan började man beställa matkassen via nätet, vilket var till stor hjälp för jäktade människor. Och nu kommer mobilväggarna där man väljer varor bland bilderna. Intill varusortimentet finns instruktioner men vart kan man ringa, om beställningen inte lyckas? Först laddar man ner ett gratisprogram på sin mobil eller pekdator som måste vara av rätt typ. Sedan är det bara att beställa vilket tycks vara okomplicerat. Efter att ha valt produkten skriver man in adressen dit varorna, som plockas ihop och körs hem till en, ska levererars samt tidpunkten då de ska vara framme. Varorna och serviceavgiften betalas hemma vid dörren, vilket låter rätt så praktiskt. Var finns det sådana mobilväggar, frågar man. Helsingfors är föregångare i Finland där mobilen används mångsidigt redan nu. Mobilväggskonceptet har importerats av det några år gamla företaget Digital Foodie, vars grundidé var en recepthjälp på nätet. Företaget utvecklade handel via nätet där det i dag är lätt att hitta olika människor. Företaget har tagit servicen dit, där människorna finns och till de rutter längs vilka människorna rör sig. Det är av i dag att man kan handla där och då det är enklast. En sökmotor memorerar användarens preferenser vilket kanske kan resultera i ett bredare och personligare sortiment. Det är nog svårt att förutspå vad kunderna kommer att tycka om det hela. Diskussion. 1) Vilka fördelar finns det med att handla via en mobilvägg och vilka nackdelar, vad tror du? 2) Leder mobilväggar till högre priser? Motivera! 3) För vilka människor är de avsedda? 4) Var skulle de finnas?

42 42 II Kombinera satsen från vänstra spalten med satsen från högra. 1) Hon vill veta.. Är produkten faktiskt användbar? Hon vill veta om produkten faktiskt är användbar. 2) Jag har ingen aning om Vilka bensinsorter är inte miljövänliga? Jag har ingen aning om vilka bensinsorter som inte är miljövänliga. 3) Jag vet inte Varför är det nya bränslet så dyrt? Jag vet inte varför det nya bränslet är så dyrt. 4) De undrar Har du redan läst om forskningen? De undrar om du redan har läst om forskningen. 5) Vet du Vad har hänt? Vet du vad som har hänt. 6) Ingen vet Vad tycker du om den här idén? Ingen vet vad du tycker om den här idén. 7) Minns du Vad står det om forskningen på nätet? Minns du vad det (= subjekti) står om forskningen på nätet. 8) Kan du säga Vilka japanska bilar säljs mest? Kan du säga vilka japanska bilar som säljs mest. 9) Hon frågade Tänker han verkligen byta sin nya bil? Hon frågade om han verkligen tänker byta sin nya bil. 10)Har du hört Vilken bil drar minst bensin? Har du hört vilken bil som drar minst bensin. III Fortsätt satserna med satsen inom parentes på svenska. 1. Jag stannade hemma (sillä olin valitettavasti sairas) för jag var tyvärr sjuk. 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on kaikesta huolimatta paljon töitä) då/eftersom han trots allt har mycket att göra. 3. Jag känner honom inte (vaikka hän opiskelee samassa koulutusohjelmassa kuin minä) fastän / fast / även om = vaikkakin han studerar på samma

43 43 utbildningsprogram som jag. 4. Min kompis säger (ettei aina tarvitse olla myöhässä) att man inte alltid behöver vara sen / försenad att man inte alltid behöver komma sent. 5. Vi ska äta ute (koska kotona ei todellakaan ole ruokaa) då / eftersom vi verkligen inte har (någon) mat hemma. 6. Vi ska sitta på biblioteket (kunnes lopultakin lakkaa satamasta) tills det äntligen / sist och slutligen slutar (att) regna /. upphör att regna. IV Ordföljden i ett nötskal. Designhögskolan i Umeå har rykte om sig att vara industrinära. Av årets examensarbeten motsägs det inte. För att få fram produkter som är möjliga att tillverka samarbetade eleverna med industrin. Oskar Juhlins postcykel som verkligen inte är något strömlinjeformat fartvidunder är av ultralätt komposit. I stället skall den kunna lasta tunga väskor, ta sig fram i snö och slask, passa brevbärare av alla storlekar och ändå är den smidig på cykelbanor och trottoarer. Den nya postcykeln är en trehjuling, där framhjulen lutar i kurvorna. På så vis cyklas den som en vanlig tvåhjuling. I andra änden av informationssamhället har en elev tagit avstamp. Johan van Ketwich har utvecklat en kommunikator, en blandning mellan handdator och mobiltelefon. Den är en tvådelad apparat där övre delen är själva telefonen och nedre delen en pekdator med vilken man lätt kan skicka meddelanden, beställa biljetter och lyssna på nyheter. En teknik som inom kort väntar runt hörnet är en digital kamera för proffs. På kameran har man placerat en bildskärm. Eftersom skärmen faktiskt är avtagbar, kan fotografen lätt fjärrstyra exv( =exempelvis/ t.ex.= till exempel) bländare, slutartid och kontrast. Fotografen kan också reglera belysning och instruera fotomodellen. När kameran börjar tillverkas kommersiellt, blir den säkert populär bland proffs. När lanseras den på marknaden, frågar många proffs redan i dag. Åtta av de tolv elever som nu lämnar skolan, har redan fått jobb. Det är yrkesutbildning, säger skolans rektor med eftertryck. Examensarbeten rymmer i alla fall inte så mycket högtflygande visioner, utan de svarar mer mot krav på ergonomi, säkerhet och enkel funktion. Men de är produkter som säkert har framtid för sig.

44 44 Substantivens bestämningsformer Obestämd form: 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis. Man hade gjort planer på en sådan bana i flera år. Nu blir det en ringbana i huvudstadsregionen. Nya trafiklösningar och nya system är alltid välkomna, t.ex. håller man på med ett projekt med automatiserade metrotåg. 2) omistusmuodon jälkeen Jag undrar var jag har lagt min mobiltelefon igen? Skolans datorer har alla tänkbara program. 3) ainesanojen yhteydessä. Jag ville ha fisk till lunch, helst abborre eller öring. 4) luetteloissa, epämääräinen artikkeli jää usein pois. Jag köpte en bokhylla. Nu behöver jag skruvmejsel, hammare, måttband och vattenpass för att sätta upp den. 5) kun substantiivi on abstrakti tai käsite Lisa tycker väldigt mycket omolika typer av motion. Jag önskar dig lycka och välgång. Tänker du kanske studera produktionsekonomi som biämne? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta, uskontoa, jkn kannattajaa, usein vara- tai bli verbin yhteydessä. a) ilman epämääräistä artikkelia: Olle är diplomingenjör. Han vill bli produktionschef. Han är finländare. b) epämääräisen artikkelin kanssa, kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai relatiivilause. Olle är en nyutexaminerad diplomingenjör. Han vill bli en produktionschef som kan ana morgonluft inom sin bransch. Han är en finländare som alltid köper inhemskt.

45 45 c) merkityksessä jonakin, jskn ominaisuudessa = som + substantiivi ilman artikkelia Sven jobbar som expert inom export. Tidigare spelade han fotboll som proffs men nu har han slutat med det. 7) Kertaa milloin eri artikkelisanojen ja pronominien yhteydessä on substantiivin epämääräinen muoto: en sådan laptop, detta område, samma problem, några svårigheter, vilken fantastisk idé! etc Bestämd form: Käytetään: 1) kun asia on edellä mainittu. (Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis.) Genbanan invigdes den 1 september Planerna hade ändrats flera gånger innan allt var färdigt. Ringbanan kommer att underlätta trafiken i huvudstadsregionen. a) kun substantiivin on määräisessä muodossa ja sen edessä on attribuutti, lisätään rakenteeseen erillinen määrinen artikkeli. De nya trafiklösningarna är inte alltid så lyckade. Den senaste testningen med automatiserade metrotåg hade några svårigheter. Huom! Erillinen määräinen artikkeli ilman adjektiiviattribuuttia painottaa substantiivin: Den genbanan ger snabbare tågförbindelser. De bilarna är absolut skrotfärdiga. 2) asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Fysiken har alltid intresserat mig. Nu ska jag till järnhandeln för att köpa målarfärg. 3) substantiivin jäljessä on prepositioilmaus, usein paikkaa tai aikaa ilmaiseva Väggarna i mitt rum ska få en litet piggare färg. Bostadspriserna i huvudstadsregionen är alldeles för höga. Studerandena vid Aalto-universitetet är mycket trevliga. Området inom teknik som intresserar mig mest är absolut elteknik. Natten mot onsdagen var ganska kall. 4) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag och så är sommaren över igen. Rymden är inte ännu erövrad.

46 46 5) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Mobiltelefonerna har blivit små datorer. 6) kun puhutaan kehonosista ja vaatteista. Jag har ont i huvudet, i halsen och i magen. Jag mår pyton. Nu har jag igen tappat halsduken, mössan och handskarna, kanske lämnade jag dem på biblioteket. I Fyll i luckorna med rätt form av substantiven till vänster. en lägenhet, -en, -er, -erna en förort, -en, -er, -erna en lägenhet, -en, -er, -erna ett rum, -met, -, -men ett vardagsrum - - ett sovrum - - ett kök, -et, -, -en vardagsrum, -met, -, -men en balkong, -en, -er, -erna en människ/a, -an, -or, -orna gat/a, -an, -or, -orna en skog, -en, -ar, -arna, en park,-en, -er, -erna ett område, -t, -n, -na en studerande, -n, -, -na glass, -en glass, -en ett fönst/er, -ret, -, -ren en dörr, -en, -ar, -arna en tambur, -en, -er, -erna. maskinteknik, -en byggteknik, -en en diplomingenjör, -en, -er, - erna ett system, -et, -, -en Jag har just flyttat in i en lägenhet i en förort i Helsingfors. puhutaan ensimmäistä kertaa Lägenheten är ganska liten. Där finns två rum : vardagsrum och sovrum. luettelo Köket är på 4 kvm, så brukar han äta i vardagsrummet. sen asunnon olohuone Om det är varmt ute, äter han på balkongen. sen asunnon parveke Då kan han samtidigt sitta och titta på människorna som går förbi nere på gatan. relatiivilause Som tur är finns det flera skogar och parker i området. metsiä ja puistoja vrt. Alueen metsät ja puistot ovat hyvin hoidettuja = Skogarna och parkerna i området är välskötta. Det är inte lätt att vara studerande. ammatti, toimi Jag tycker om glass. Glassen måste vara lite smält, tycker jag. lajinsa edustaja, tietty asia Är du snäll och stänger fönstret och dörren till tamburen. prepositiorakenne substantiivin jäljessä Jag studerar maskinteknik men tänker kanske byta till byggteknik. Men: Maskintekniken har alltid varit mitt stora intresse. Jag ska bli en diplomingenjör som planerar välfungerande system. hyvintoimivia järjestelmiä vrt. hyvin toimivat järjestelmät= de välfungerande systemen

47 47 Vilken form av substantiv och adjektiv i samband med några artikelord och pronomina? A. Adjektivet och substantivet i obestämd form en ny dator ett nytt system nya datorer/system ingen ny dator inget nytt system inga nya datorer/system någon ny dator något nytt system några nya datorer/system en annan ny dator ett annat nytt system andra nya datorer/ system en sådan ny dator ett sådant nytt system sådana nya datorer/system många/flera/de flesta nya datorer/system få/färre nya datorer/system varje ny dator varje nytt system alla nya datorer/ system vilken ny dator vilket nytt system vilka nya datorer/ system B: Adjektivet i bestämd form och substantivet i obestämd form vår / Lasses lilla laptop vårt / Lasses lilla våra/ Lasses små laptopar/ problem problem denna lilla laptop detta lilla problem dessa små laptopar/ problem samma nya laptop samma nya system samma nya laptopar/ system följande/ nästa viktiga konferens följande/ nästa viktiga möte föregående viktiga konferens föregående viktiga möte C. Adjektivet och substantivet i bestämd form den nya datorn det nya systemet de nya datorerna/systemen den här nya datorn det här nya systemet de här nya datorerna/systemen den där nya datorn det där nya systemet de där nya datorerna/systemen båda (de nya) laptoparna hela (den långa) dagen hela (det nya) systemet I Skriv på svenska. 1) alla viktiga nätadresser /webbadresser den här viktiga nätadressen/ webbadressen samma viktiga nätadress/ webbadress 2) vårt långa möte följande långa möte varje långt möte 3) hans gamla plan de flesta gamla planer vilken gammal plan

48 48 4) det där enkla datasystemet några enkla datasystem företagets enkla datasystem 5) inget tjockt kompendium hela tjocka kompendiet få tjocka kompendier 6) samma lilla land varje litet land ett sådant litet land 7) 8) Problemen är desamma som under föregående år / de föregående åren. 9) Tack för sällskapet! Tack själv! 10) Trevligt veckoslut! -Tack, detsamma! Huom. sama 1) samma + substantiivi: samma cykel, samma tåg, samma bilar 2) densamma, detsamma, desamma itsenäisenä (= pääsanan ja den-, det-, desamma välissä on verbi): Tekniken är precis densamma i dag som för några år sedan. Systemet är precis detsamma också nu. Systemen blir desamma också i framtiden. II Välj rätt alternativ. Nanoteknik gör kolet hett Riksdagens framtidsutskott vill att Finland ska vara 1)en av toppländerna /ett av toppländerna inom nano-koltekniken. 2) Ett företag/företaget Canatu på god väg med utveckling av en hoprullbar bildskärm gjord av kolnanorör. Canatu har 3) sitt ursprung/ sitt ursprunget i nanoteknikforskningen vid dåvarande Tekniska högskolan. 4) Det här avancerade företag/ Det här avancerade företaget har hunnit långt i utvecklingen av tunn film av kolnanorör med elektriska egenskaper. 5) Deras mål/ Deras målet är att tillverka 6) sådana apparater/ sådana apparaterna som är genomskinliga, böjbara, billiga och miljövänliga.

49 49 7) Kolbaserat nanomaterial/ Kolbaserat nanomaterialet kan uppträda i 8) olika former/ olika formerna, och 9) dess egenskaper/dess egenskaperna är kort sagt häpnadsväckande. 10) Det här starka material/ Det här starka materialet är mycket lätt och leder ström tusen gånger bättre än koppar. Det är värmebeständigt och har bättre 11) halvledaregenskaper/ halvledaregenskaperna än kisel, som är huvudråvara i 12) mikrochipp/ mikrochippen i dag. Halvledarna ska bli små och effektiva Kanske kan vi redan om 13) ett par år/ ett par åren köpa 14) helt böjbara pekskärmar/ helt böjbara pekskärmarna där också 15) all elektronik/ all elektroniken är gjord av 16) samma kolnanomaterial/ detsamma kolnanomaterialet. Man räknar med att genom målmedveten satsning på kunnande kring kolnanorör kan Finland 2030 ha tagit en procent av 17) samma globala marknad/ samma globala marknaden där det säkert finns 19) flera andra utvecklare/ flera andra utvecklarna. Man hoppas nu att 20) kolnanorör/ kolnanorören blir 21) följande miljardindustri/ följande miljardindustrin i Finland. 22) Vilket otroligt kunnande / Vilket otroliga kunnande Finland har! En fara är kanske att 23) regler/reglerna kring nanotekniken blir så stränga att branschen uppfattas för krånglig och farlig för att vara lockande. 30/03/2011 Patrik Harald Texten förkortad. Adjektiv Adjektiivit voivat olla lauseessa predikatiivina, attribuuttina ja adverbina. 1) Predikatiivi on pääsanansa välillinen (pääsanan ja adjektiivin välissä on verbi) määre. Predikatiivina adjektiivi taipuu aina pääsanansa suvun ja luvun mukaan. Hans terrängcykel är fin, dyr och elegant. Den blev tyvärr stulen i går. Systemet är svårt och obegripligt. De där flervåningshusen blev färdiga i våras. subj. subj. subj. Poikkeus: Matematik är svårt. Golf är roligt. Slalomåkning är trevligt. Subjekti on epämääräisessä muodossa ilman artikkelia ja määreitä.

50 50 2) Attribuutti on välittömästi pääsanansa edessä. Attribuuttina adjektiivi taipuu pääsanansa luvun ja pääsanan edessä olevan sanan artikkeli, pronomini- mukaan. Hans fina terrängcykel är dyr. Den eleganta cykeln blev tyvärr stulen. Han har lagt ut en annons om sin stulna cykel på nätet. Han berättade on några svåra och obegripliga system. De nya flervåningshusen har byggts i trä. 3) Adverbi ilmaisee miten ja on aina t-muodossa. Husen blev färdiga otroligt snabbt. Materialen valdes noggrant. Invånarna ska vara väldigt nöjda med sitt mycket vackert planerade. Muutamia taipumattomia adjektiiveja: bra, extra, fel väärä, virheellinen felaktig, -t, -a =virheellinen), gratis =kostnadsfri, -tt, -a, lagom (=lämplig, -t, -a), öde autio, prima, kul (= cool, -t, -a) högra oikea, vänstra vasen; norra pohjoinen, östra itäinen, södra eteläinen, västra läntinen gammaldags vanhanaikainen, nutida nykyaikainen (modern, -t, -a), framtida tuleva, nära (en nära vän), äkta aito tulevaisuuden I Para ihop adjektiven med motsatt betydelse. billig... dyr stark... svag arbetsam... lat (lättjefullt, lata) lång... kort vacker... ful tråkig... skojig modig... feg hungrig... mätt generös... snål trendig... gammaldags lätt tung snäll... elak hög... låg smal... bred porös tät grov slät