"Standard ar bra. Alla borde ha enj1 1 Sid 3g

Transkript

1 "Standard ar bra. Alla borde ha enj1 1 Sid 3g 1: O-) Lagringstatheten i skivminnena kan oka 150 gã n er. Sedan sã ge naturlagarna stopp. Fortsà ttninge handlar om tredimensionel la optiska minnen. Inom tio à kan 250 CD-ROM rymmas i en kubikcentimeter - teoretiskt kan fyra tusen te rabit rymmas i samma volym. Det motsvarar en miljon CD-Rom-skivor. -France Teiecom: procent billigare datakom *LCD-skà r med aktiv matris billigare med diodteknil *Standardstrid om distribuerade objekt *Ritprogram for Window~ *Faxprogram for OS2 l *Philips Cyt u,,

2 Dioder ger - Philips forskare har tagit fram ~ en ~~ enklare teknik fã aktiva ~~~-sk&mar som dã r med blir billigare att tillverka. I konventionella aktiva skã rma styrs varje pixel, bildpunkt, av en tunnfilmstransistor (TFT) som sitter pã skã rmglaset Med Philips lã snin ersatts transistorerna av tunnfilmsdioder (VD) som har en enklare konstruktion och tar mindre plats. Skà rma har redan bã rja tillverkas av dotterfã reta get Flat Panel Disolav.... FPD. i Holland. à sã lã n ligger pris& na pã samma nivã som fã TFTskà kmn men EPD rã kna med att kunna sanka dem vartefter fã retagets initialkostnader betalas av. Datorer med TED-skà rma kommer troligen att nã konsumenterna i slutet av à ret Tekniken har utvecklats vid billigare platta skã rma oberoende av varandra. En ljus strã varvid pixeln blir mã r och tankningstiden. ~unkt nã en " er1 bakerund brukar vice versa. Nà tankningstiden à Id& att anvã nd dioder istã lle u kunna ge upphov till en korsfor- fã rb stã ng transistorerna och de fã transistorer à inte ny. Men mad skugga som strã cke sig ut mã rkergivand elektriska ladd- forskarna har haft svã righete att mot skã rmen kanter. Den stã r ningarna blir instã ngd i pixlarna. gã r identiska dioder. à spã n ningen fã rsvinne i en aktiv Sedan vidtar samma orocednr fã ningskã nslighete varierar mellan u skã rm nã st pixelrad. dioderna blir skã rme flammig. Nà en rad med bildpunkter Transistorer har tre kontak- Philips har en lã n tradition av skall skrivas ut pã en aktiv sk- ter, tvã ledare och en grind. Nar grundforskning kring Idselkomlà gg styrspã nninga vã grã à ve det ligger en spã nnin pã grinden ponenter som kommit val till pass skã rmen ar ledarna ihopkopplade och det under utvecklingen av enhetligare Styrspà nningarn bestã mme gã strã genom transistorn. Dio- dioder. hur mã r varje pixel i raden skall den har bara tvã kontakter och Dessutom har de tagit fram en bli. Sedan slã pidamas strã mbry saknar grind. patenterad uppladdningsprocetare pã med en styrkrets pã skã r Vid soã nninga UDD till tre volt dur fã pixlarna som à okã nsli mens lodrã t sida. Pà en TFT- sã tterd~odens~~~~f~rstrã mme fã vissa variationer mellan dioskã r utgã r strã mbrvtam av Vid à tt volt leder dioden strã m derna. Resultatet à ITB-R-skà r transistorer. Under mikro- Pixlarna laddas upp till ratt ljus- men, dã "R" stã fã denna prosekunder tankas pidarna med styrkor genom att helt enkelt lag- cedur, som ar precis lika bra som elektrisk laddning. Om styrspan- ga till à tt volt till spã nningarn TFT-skà rme i prestanda. ningen à hã gã det in mycket med pixelinformationen under DAVD NORDFO lubbelmacka med flytande kristaller Ljusdiffuserande Tunnfilmstransistor (Tl polarisator \ Bildelement \ Glasskiva \ \ i den aktiva matrisen blir det mindre grejor som sitter i vã ge fã ljuset à med transistorteknik. Dà rfã slã ppe skã rme igenom mer lins. TFD-skà rme drar mindre strã à TFTvid samma ljusstyrka eftersom hakgrundsbelysningen inte behã ve vara lika stark. TFD-skà rme à ocksã banre i omgivningar med starkt lius. ~uimfih&tran&torerna à ljuskã nslie och mã st skã rm av om de sk& fungera ordentligt i ljusstarka miljã er 'hnnfilmsdioderna, dã remot à helt okã nslig fã ljus och behã ve ineen fã rdyrand extrautrustning. Fà att fã en bra bildkvalitet pã en grã skaleskã mã st strã m men kontrolleras exakt fã varje bildpunkt. I aktiva skã rma sitter en liten strã mkontrollerand krets vid varje pixel fã detta à n damal. De passiva skã rmarn saknar dessa kretsar och styrs istã lle genom ett komplicerat samarbete mellan spã nningskretsarn som ligger pã rad lã ng skã rmarna kanter. Noggrannheten och upplã s ningen blir sã mr med en passil skã r à med en aktiv. Det à till tiva skã rkam klarar av hur mã ng som helst. Dessutom blir pidarna i en passiv skã r inte visar eii ivarsniii av en akiiv LCD-skà r med TFT-teknik. l Phili erna utbyiia mot dioder. k, TFD, ar transisto n LCD-skà r bestã raven"dubbel liggerw&&, psltanctelas~... laddas bara litet grann st3 L~~ - ~ lacka" med polaroidfilter som brã d ma hall. Kristallernavrider pasvang- ningen i kristallen rã rstil utan att fã (ivor och flytande kristaller som p%- ningsriktningen hos ijuset. Svà ng svinna. Kristallens formaga att vrid gg. En polaroid kan ses som ett ningarna vrids ailt mer i sidled ju ljuset fã rsvinnerdã in helt, utan a! lailer" som slã ppe igenom ljus- lã ngr ljuset fã rda genom de flytan- tar bara. igornas svã ngninga i en riktning. de kristallerna. Pi sã satt lyckas Iju- Det gã att fã alla grhyanser g( olaroiderna i LCD-skà rme ar kor- set komma ioenom " aven den andra nom an kontrollera strã mme sor ade - deras galler lã pe vinkelrã t polaroiden som endast slã ppe ige- laddar kristallerna. Ju mer oordnin iot varandra. Normalt sett gã inget nom ljusvã go som svã nge i sidled. det finns i kristallerna, det vill sagaj JS alls igenom korsade polaroider Fà att fã en svart punkt pã skar- mer elektrisk laddning som lã gg nersomdetar bort liussvã naninoar - - men maste de flviande kristallerna dem, desto mindre lius kommer a J~UC I'J,UOUOCII su i.. Mi.,nuc fc-,a:i s.r _a sei Denansnoef sappas geiom ac hofiiidt Loarc,moe &r â erna ino'ii na nm'a nar T am.:?,.dn.. nsn sirim D4 orma _CD-skar'ne-i at sã g an ljusvã gorn som passe- tappar molekylerna sin inbã rde LCD-fà rgskarmar konstruer: i+ don fã rst pnlarniden svã nge i ordning och motverkar varandras ef- de med sma rã da nrfinfl der hl De flyt; 'istalierna be- fekter pi ljuset. fã rgfilte pã skã rme oiralfon iolekyler som En gr.3 punkt fã nã molekylerna l

3 Lagringstekniken i skivminnena kan à k 150 gã nge men sedan à det stopp, Fortsà ttninge pã minnestekniken handlar om tredimensionella optiska minnen. Inom tio à kan motsvarande 250 CD-Romskivor /ymmas i en kubikcentimeter. B ubbelminnen, galliumarsenid och magnetooptiska skivminnen à nã gr cxempel ur mã ngde med vastgã taklima som starkt allmanhelens à vertygels om den konventionella teknikens oã vervinnlighet Flash-minnet ar nã go av ett undantag. Det utgã ett gott alternativ till skivminnen i smã portabla datorer, aven om priset och den bcgrã n sade minnesmdngden sã tte stopp fã en utskã pning Nà sta alla experter vi talat med sager att om skivminnena kan klã sã blir det de holografiska minnena som klã dem. I somras byggdes fã fã rst giingen ett fungerande digitalt holografiskt minne av forskare vid univcrsitetet i Stanford. Optimisterna tror alt tekniken kan bli kommersiell inom ett decennium. Skivminnena kommer givetvis att fã rbã ttr under vantctidcn. Men det finns en fysikalisk grans en vid en Iagringstà thc runt 150 gã ngc av vad som ar mã jlig idag. Fà all à k dala- à verfã ri~~gshasligl~et fr& dagens nivã c krã v battre elektronik cller franisleg inom tekniken fã parallellkã rnin av skivor. David A. Tompson à chef fã Lahoraloriet fã avancerad masnetisk insnelnins vid IBMs minnesteknokgin ~ ~IBM. - Tio à ar en rimlig tid tã hur lã ng den nuvarande utvecklingen kan h2lla pi. Sedan à det slut. Di gã det intc att lagra dalan latare pã magnetiska skivor, sager han. Enligt dagens forskning saller fysikens lagar grã nse fã lagringstitheten vid mcllan clva och tolv gigabit per kvadralcenlimeter. Idag ligger tã thete p2 ungefã à lli megabil per kvadratccntimetcr. Tà thete fyrdubblas vartannat à och om utvecklingen forisitler i samma takt kommer skivminnena n2 taket f6re à Skivminnena kvarstã som ett ekonomiskt fã rdelaklig nã st-bã s alternativ om de holografiska minnena nã slutmã let De senare kommer att anvã nda far tillã mpninga som krã ve mycke1 minne och snabb minnesã t komst, exempelvis interaktiv h6gupplã s television. Dagcns optiska minnen, CD-skivor och skrivbara magnetoopliska skivminnen, var en gã n tã nkt att kunna konknrrcra mcd skivminnen genom sin à verlã gs lagringstã thet Visionerna kom pã skam- lagringstathctcn hos magnetskivorna kom ikapp och dessutom Ã

4 hmv- och lã shastighete stã rr hos dessa à ^ad forskarna hoppas kunna uppnã med de optiska skivminnena. Problemet ligger i att de op- -fiska skivorna inte f& snurras tillrã cklig 'shabbt. Fà att lã s av en punkt pã en skiva mã st tillrã cklig med laserljus samlas i lã shu vudet. Annars fã rsvinne datan i brus. Dikfà mã stevarj hã i skivan befinna sig enviss mini- ::. Marknaden kommer snart att fã se IBMs nyhtvecklade CD-teknik dã informationen lie- ; ger i upp till ett tiotal halvgenomskinliga skikt. Skivan à i sialva verket en hel uacke CD-ski- an p& à lik djup fã att skilja pã skikten. pfinningen ar en fã rbã ttri av konventio- U teknik och kommer sakert att kunna spela r roll ganska snart. Tekniken à à verfã CD som kan skrivas en gã n och magneskaminnen som kan skrivas flera gã nger fterlã natad blã halvledarlasern kommer Det finns flera optiska metoder fã art lagra data tredimensionellt. Den vanligaste ar holografi. Holografi à mest kant fã att ge verklighetstrogna tredimensionella bilder. Bildvink-.mu hcli:il.-i I bilden -1,,.iii 311 Iilist hdom fori.ni:il i hiklen ~301,111, w WIJ~ IM hinndet. Vad detta egentigen betyder ar att hologrammet skickar ut olikabilder iolikariktningar. Vid datalagring anvã nd varje riktning fã en sida data i form av ett pixelmã nster Varje infonnationssida har alltsã en sneciellvinkel nr \ilken &ii iir,->\nli? i liologr.tmniei. En forskargrupp -.. vid iuniv:r-iikk-t i Snw ford i Kalifornien visade i bã rja av augusti en experimentuppstalhing med vã rlden fã rst fungerande holografiska minne dar datan behandlas helt digitalt. I en fotokã nsli kristall av LiNbO, lyckades de lagra information med en tã the av 3 gigahit per kubikcentimeter som kunde lã sa av med en hastighet av drygt sex megabit per sekund. Hastigheten à i sig inte sveciellt imvanerande. Dagens maximala à ver, Skivminnena kan dã remo slã sordent ligt pã fingrarna i alla tekniska avseenden av tredimensionell optisk lagring av data, nã go som à fuik mã jlig med hjã l av ljus och genomskinliga minnesmaterial. En genomskinlig kub av samma storlek som en sockerbit skulle kunna lagra ett tusen gigabit, lika mycket som, flera hundra magnetiska skivor idag. Datan 'à verfã med videokameror och projektorer, som hanterar hela sidor med data pã en gã ng k à Dagens CCD-kameror registrerar 1000 x 1000 & punkter per sida, alltst en hel megabit. Avl'as- det slut. Dà g&- det inte aii lagra datan tã tar pã magnetiska skivor, sã ge David A. Tompson, chef fã Laboratorietfà ravanceradmag netisk inspelning vid IBMs forskningscenter i Almaden. ningen kan gã ett tusen ganger snabbare an i dagens skivminnen som behandlar datan bit fã bit. En nittio minuters skarpteve-film innehã lle okomprimerad sex terabit data, motsvarande 1500 CD-Rom skivor idag. Kanske kan den rymmas i nã gr fã genomskinliga sockerbitar. De mest optimistiska bedã marn sã ge att det hã n der om fem à r andra à betydligt mer skeptiska. - ~i-anvande inte den bã st utrustningen utan tog grejor som fanns tillgã nglig i laboratoriet, sã ge Matthew Bashaw som à en av huvudmã nne bakom projektet. Med bã ttr utrustning skulle lagringstã the ten kunna à ka upp tiil mellan 100 och 1000gigabit per kubikcentimeter. Là shastighete ar nã sta helt oberoende av minnesmaterialet och kan idag utan vidare pressas lã ng fã rb prestandan hos magnetiska skivminnen. Med skrivhastigheten à det tv%- tom. Stanford-gruppens kristall sã tte stopp redan vid lã g hastigheter. Pà en hel timme fortsã tterp sidan 29 fargamnen -!an anorar istal el oryt ningsmdex, jshasi gne! I mate1 ale pi oe sia! en som exponeras. Des! foloi<ans oa mater al nar en Iiockle, sa alt vagornas.tseenoe kan regis reras ok: ed Pas& #is lagras inlor mal onen om sv sv agornas r ming vag ango ocn intens le1 Det ger an anvanoa van1 a " svamn loloemu s or for hologram genom alt anvanoc o ertmede. som ersaner sddn naer med 4nonngar orytningsindex Aven largno ogram anuanoer gan ic svarwi fotoemu slon. Fargerna ges j. a# \)i,seâ s-v anod, en oe av oer D R NR SEPTEMBER 1994

5 J - De kommer att rymma mellan en och tio- 6 tals terabit och kommer att vara lika stora som ekades de inte skriva mer à 165 kbit. Efter en byralã da Mekanismen fã skrivning och lã s antal lã sninga raderades datan ur minnet ning kan inte bli lika billig som fã magnetiska g pã elã ndet Det finns en fixeringsme- skivminnen. Det hã v videokameror och la- à kristallen som gã att datan behã ll men serprojektorer som aldrig blir lika billiga som an den inte lã ngr skrivas à ver ett enkelt magnetiskt lã shuvud à att holoerafiska minnen skall ha en vet- Holografiska minnen kommer att skapa en ny dynasti dã rfã att de kan lagra datan i tre l dimensioner och lã s av den i tvã Det finns &nga spã nnand framsteg inom den nã rmas dessutom en teknik som kan tillfã r ytterligare ernã rsperioden De tã vland materialen à en lagringsdimension, fã rg Den extra dimen- ' aller och polymerer. Polymererna à be- sionen pressar lagringstatheten nã gr tusen gt billigare an kristaller men kan idag bara gã nge till. Idag finns det minnesmaterial fã s nã go tiondels millimeter tjocka. Detta holografiska flerfã rgsminne som i princip kan bar att det inte kan lagras lika mycket h- rymma upp till fyra tusen terabit information rmation som i en kristallkub. Men enligt de per kubikcentimeter. Detta motsvarar innehã l enaste forskningsrapporterna finns det stora let i CD-Rom-skivor! Men det à à sã à jlighete att snart fã fram polymerer som lã ng svã r att konstruera ett fungerande minkan formas till tjockare lager. - Vi kommer att ha prototyper av holografis- ne som utnyttjar materialets fulla kapacitet. En som tror pã polymerer i kommersiella ka minnen fardiga inom nã gr ar. Om nã go Phil Heiishaw vid fã retage Sparta i USA ammanhang à Glenn Sincerbox vid IBMs à riiond kommer det att finnas kommersiella har tillsammans med sin forskargmpp lyckats orskningscenter i Almaden, Kalifornien, den minnen. Till att bã rj med kommer de inte att utveckla ett holografiskt flerfã rgsminne Det erklige veteranen pã holografiska minnen. konkurrera med maanetiska - skivminnen utan funeerar som ett vanligt holoerafiskt minne dã u u - Jag bã rjad redan fã 32 à sedan pã IBM ha sin egen nisch. Fà rsã ljningsargument det à mã jlig att anvã nd flera fã rge pã lasered att gã r ett holografiskt minne som anvan- kommer att vara den enorma dataã veriã Iiuset, Varie fã r kan lagra data pã samma plats e fotografisk film. Projektet lyckades men ingshastigheten, sã ge Glenn Sincerbox vid som de andra Gan stã rningar "BE? datakan 'nnet anvã nde aldrig av uppdragsgivaren. Det blev fã lã ngsam och krã nglig med fotografisk framkallning och resultatet blev ett Rom-minne som inte kunde skrivas à ver Vi hade ocksi behã v mã ng av dagens elektroniska komponenter som inte fanns pã den tiden, till exempel CCD-kamerakretsar, sã ge han. Den senaste tidens utveckling gã honom upphetsad infã framtiden. - Vi kommer att ha prototyper fardiga in- IBMs forskningscenter i Almaden, Kalifornien, den verklige veteranen pã holografiska minnen. om nã gr &. Om nã go à rtiond kommer det att finnas kommersiella minnen. Till att bã rj med kommer de inte att konkurrera med magnetiska skivminnen utan ha sin egen nisch. Fà r sã ljningsargumente kommer att vara den enorma dataã verfã ringshastighete skrivas à ve "rã d data utan att nã go information fã rstã r Det à mã jlig att anvã nd upp till tiotusen olika fã rge som alla samsas om samma utrymme i minnet. - Và r minne innehã lle en kubikcentimeter minnesmaterial som kan rymma en terabit, ett tusen gigabit, data. Det g& att hitta en datasida - eii bild med en megabit data - pã fortsã tte pã sidan 31 seras besthr av tums skivor tã ckt med fotokanslig polymer pa vilken data kan brã nna viduelit i holoqrammet med var sin infallsvinkel p8 laserljuset. bast h Varje bild ar en kvadratmillimeter stor hos e Tamaracks holografiska multimedia-floppy ar 2 I _ och rymmer Stta kilobit information i ten ho pixelform Genom att lagga minga ho- stor som lashasigheten och s tum stor och wmmer 650 megabyte... Skivan kan skrivas en gdng. Kostnaden ligger under hundralappen. &d Mu t sore, loaram P& en snurrande skiva ger det att av en slor mango dala med en vas mer an en gbg Tamaracks nornmers el a proo-kt! te1 ltisn-lo oir en,l-oox me0 30 sdior pa l. sammans 160 Tamarack har taoit vara DA det som ar tekniskt En skivammer fem - aiaabit - dataoch kan iasas aiaabit. - - Priset raknas hamna runt 6000 dollar Den mol QI ncm ho ograf ioag ocn fon nop oel iwd me0 t o megao t Per sekã -i En CD-rom kraler illa noroyafiska si< van ar OC& tand air p aceras oot 56a sn i/'n,nnen Presianoan ar ocryo g1 oahre 2-bbla ra0 en for samma oaiamango ocn har som en PCMCIA-non for potabla oalorer

6 FORTS. Holografi... ner till en tiondels millisekund, alltsã ett hmdra gã nge snabbare an ett vanligt skivminne. Varie sida bestã av tusen eã n - tusen datau pn"kter. à verfã ringshastighet à tio gã nge snabbare an dagens raskaste skivminnen.. UDD.. till ett hundra megahit per sekund. Hela minnet skulle kosta mindre an dollar att tillverka. Priset per megabit blir lã gt under en krona. Det maximala antalet pixlar pã en datasida satts inte av minnesmaterialet utan av upplã s ningen hos video-kameran som anvã nd fã att registera datan. En bild registreras i en videokamera av en CCD-komnonent. en halvledarkrets som omvandlar Ijus till elektricitet. Det finns idag CCD-komponenter med 2000 x 2000 bildpunktersom skulle fyrdubbla sã va minneskapaciteten som à verfã ringshastighet - - i ~partas minne. Det finns ett allvarligt hinder fã teknikens kommersiella mã jligheter Aterigen rã det sig om brister i materialegenskaper, denna gã n betydligt allvarligare an hos de vanliga holografiska minnena. - Minnet fungerar bara vid mycket lã s WE. Moerner vid 1BMs forskningscenter, i Almaden lagrar ett hologram i ett nytt fotokansligt polymer material.^ Polymeren kan an. vandas som minnes-' material i holografiska minnen som kan ' ' aqra fem tusen sidor text i en volym IHptsvarande ett knappnã lshuvud En av nyheterna med polymeren ar att det &f att gã r minnen som kan skrivas à ve mã ng - - gã nuer - Moerner ar en av, --"ciens ledande ikare kring poly- "material for ho- nus 263 grader Celsius, men om det hlir varmare suddas datan ut. Dà rfã ingã det en sã kallad kryostat, en kylanlã ggnin fã lã g kmperaturer, i mimet, sager Phil Henshaw. Fenomenet som utnyttjas i flerfã rgs minnet kallas "spektral hã lhrã nnin och ut- berar Ijus à ve ett brett fã rgspektrum Nar en sã da molekyl trã ffa av en laserstrã l ahsorberar denljusets energi som fã de kemiska bindningama att andra utseende. Exempelvis kan envateatom flytta pã sig. Molekylen gã sig pã detta satt okã nsli fã just den fã r som laserstrã ie har. Det uppstã ett "hã l ifargspektret lã ngr hã lla fast i sina former varvid minnet raderas. - Det galler att hitta en plast som ger ett skriv- och lã sbar minne vid hã gr temperaturer. Det finns redan material som ar tillrã cklig hã rdavi rumstemperatur, men de har inte de Men aven om kemisterna skulle gã bet pã uppgiften kan det finnas en smal marknad pã superdatorsidan. Det holografiska flerfã rgs minnet hlir nã mlige billigare à skivminnen aven med kylutrustningen inrã kna i priset. Det skulle kunna bli ett tã nkbar alternativ till sã kallade "scratch"-skivor som anvã nd fã att lagra stora mã ngde data tillfalliat under oro- Holografiska minnen à naturliga databaser Holografiska minnen verkar duga till mer an bara datalaarina. - - Enliat - ett nvtt oatent skall de ocksa Lngera som natur ga oalaoaser som mle dra-e' naoon p'oacamrier na Proaranmel f nns redan naturlagaria fã optik&. Sà kninge sker bokstavligen med ljusets hastighet. Ven >aten: ca ier nonater genhanr. ng holo. grafsa n1 nnen som on den f~ngerar grad1 kei, ger sã kmã jlighet som inte har nigon motsvarighet i skivminnen. Databassà kninga kan ske med oerhã rd hastigheter, sã ge Phil Henshaw vid det amerikanska fã retage Sparta. Nar data skrivs i ett holoaram anvã nd en referensstrã l frã en vinkel som kan varieras och en llusstr3le med information som alltid skickas fran samma na i Inform91 onen Ligors a. en p xe monsler som Kan.ara t i 'ixemoe ei s oa o naraaia en fotoarafi " eller en sida text Vid avlasninuen skickas bara referensstralen in i minnet som svarar med att sanda ut informationsstralen. Adresseringen utgã r av referensstrã len vinkel. Phil Henshaw har visat teoretiskt andet skall gi att kã r minnet "baklanaes" " for mã nsteriaenkã " ning. Nar en informationsstrhle med ett visst motiv skickas in svarar minnet med att sanda ut referensstralen fã den bild i minnet dar motivet finns lagrat. Om informationen passar in p2 flera bilder i hologrammet sands flera referensstralar ut, en fã varje matchande bild. StrAlarnas intensitet kommer att variera med hur val indatan à verensstã mm med respektive bild i minnet. Le1 saga an m nnei ar aooai me0 registeron p8 a la ansia aa en f rm2 Genon art sn c<a en o 80 meo /n ~ Jmea S lexlen Jan Joianson' infornat onsstr& er Kommer m nnel alt si< CKa -1 referensslra ar of da. n1 ar ocn farger som marderar iratfaf I m nnei Alen donen for \om uonansci' ocn '"ar.oi-ansen rfcmmer ah s.ara me0 r& - rensstralar. men med svaaare " stvrka.. Fà att fa ut fullstã ndi information om alla som heter Jan Jo- hansson i fã retage skickas sedan de referensstralar som angavtrã f in igen i minnet. De skickas en i sander, vilket ger en listning av alia registerkorten med hela innehã llen Vad som just beskrivits à en ren databassã kning dar optikens naturlaqar stã fã sã kalgoritmen Ett exempel pa tillampningsomrã d skulle vara ett fingeravtrycksarkiv dar man omedelbart fã ut mã jlig identifieringar av ett fingeravtryck, rangordnade efter matchningsgrad. Phil Henshaw garanterar inga resultat men à fã rhoppninqsfuil - VI nar nie ger~omfo nonstergenrtann rgen emer merp I arm.., men ag ar o\ienygao om an det fungerar. Fragan ar hur god kvalititdet blir pa resultaten. DAVID NORDFORS DATATEKNIK O NR 14 O 22 SFPTFMRFR l994

7 ' 1 UPPSNAPPAT Ronald Reagan \&r ha bestã m sig l& Star Wars-projektet etter att ha y settfilmenmedsam- v l ma namn. Resultatet blev en kosmisk forskarfars I mfing-gigadollarklassen, men med lysande spin-off effekter, exempelvis stora framsteg Inom laserteknlken. B iii Clintonverkar ha tittat p& Robocop och 'Iterminator, vilket lett till ett nytt sciencefiction projekt, om à mycicet blygsammare och mer genomfarbart Sn Star Wars. De amerikanska fã marsmyndighe tema har f6rsett Motorola med 44 miljoner dollar for att utveckla L Wst Centwy Land Warrior Generation II Soldier", en stridsdrã k som tã cke hela kroppen L p& en infanterist. Den à fullproppad med hã g à n Vagar vi teknologisk utrustning for data- mpas PS behandiing, kommunikation och "Windows &svar. Soldaten skall bland an- for Warnat kunna se i mfiricer, ha takoii- nors"? Det takt med de sina, skilja fiender frã allierade och f& reda p& deras positioner med s3 kallad GPS, ett satellitkontrolierat system f&r positionsbesthnhg och navigering. Hjà ime iir utrustad med ett visir som fungerar som bildskann tiil den dator som finns inbyggd i drã kten Vilket system som kommer att visas vet ingen kommer i alla fall att finnas en musiilcnande fj$irrkontroll inbyggd i drã kte och systemet komer att vara utrustat med menyer som kan modifieras efter soldatens situation, Genom visiret kan han lasa kartor och se video som skickas via ett digitalt telefonsystem. Dà finns ock& kontrollpanelerna far andra finesser i drã kten som det inbyggda kylsystemet. Fà ruto att kylningen liter soldaten utfã r sitt destruktiva varv under bekv&mare omstã ndighete kan det ocksã anvã nda fik att g6ra honom osynlig f6r motsthdarnas IRkameror. Dr3kten. som à savã kemikalie- som skottsã ker blir uppbyggd i moduler. Det à knappast meningsfullt att ta md sig ett kylaggregat till Antarktis och det ar inte tiuradligt att lita soldaten slfipa p4 onddig utrust- à ling Hela drukten kommer att vaga runt tjugo Mo och berã k oas vara fardig och testad till augusti Motorola bir huvudansvaret f6r projektet och Å Uverka kommunitationsutrustningen. &iga deltagare Sr Honeywell, specialister p& hjã imdis player, Hughes, militã rteknolo ger, Arthur D. Little, specialist PS kroppsskyddande system, Batelle, auktoriteter inom riskanaiys och mikrokylaggregat samt Gentex, erfarna tillverkare av h- tegrerade livsuppehã iiand skyddssystem, Den amerikanska krigsindustrin verkar piggare pfi. filmvã rl dens fantasiupptig h vad vi à i vart kalla stela land. Tag till exempel "Asa- iss se flyger och far", en h m raketer, som passerade helt obemã rk fã rb det svenska militã rindustriell komplexets nã sor m- I