NYBYGGNAD AV HÖGÅSSKOLAN KNIVSTA

Transkript

1 1(6) PM-PASSIVHUS NYBYGGNAD AV HÖGÅSSKOLAN KNIVSTA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

2 2(6) Inlening förutsättningar: Passivhus Ett passivhus är välisolerat, utan kölbryggor och lufttätt. Arkitekturen är kompakt, installationer smarta och enkla/genomtänkta och inomhusklimatet optimalt. Stora elar av året räcker et me värmen från solinstrålning och personer, belysning och apparater för att hålla en komfortabel inomhustemperatur. Uner vintertien tillförs resterane värme via vattenburet värmesystem (ex. raiatorer, konvektorer, vägg- eller takstrålvärmare) till lokalen. Passivhuskonceptet förutsätter ett miniutöst kvalitetsarbete och bra samverkan mellan alla inblanae uner byggprocessen. En kvalitetsansvarig och en täthetsansvarig skall utses av entreprenören för regelbunen kontroll på byggplatsen. Passivhus Högåsskolan i Knivsta ska certifieras av passivhusinstitutet PHI i Darmstat. En auktorisera certifierare kommer att kontrollera om förutsättningar för certifikatet är uppfylla av konsulter och entreprenören. Passivhuskraven kommer även att följas upp efter ibruktaganet uner garantitien samt i samban me garantibesiktning. Energikrav Årsvärmebehov: 15 kwh/m 2 år Effektbehov 10 W/m 2 (för certifieringen skall antingen årsvärmebehov eller effektbehovet uppfyllas) Luftläckage n 50 0,1 oms/h vi 50 Pa Lufttätningsmätningar samt kontroll me värmekamera ska verifiera båe lufttäthet och avsaknaen av kölbryggor. Totala primärenergibehov (inklusive verksamhetsel): max 120 kwh/m 2 år

3 3(6) Materialkrav allmänt U cw -väre glasfasa (hela konstruktionen) < 0,70 W/m 2 K (ex. Schüco AOC 50 ST.SI) U-väre fönster, monterat utförane < 0,70 W/m 2 K U -väre ytterörrar < 0,80 W/m2K (passivhusörr minst 2 tätningar) U-väre tak, väggar, golv < 0,06-0,12 W/m 2 K Helst utan kölbryggor men om inte möjligt att unvika så ska kölbryggor (utvänig mått) vara i snitt ψ < 0,01 W/mK Täthetsproukter allmänt Täthetsmaterial, folien och tejp ska vara beprövae och ålersbestäniga, material som samverkar i helheten. Proukterna ska var lätta att hantera på byggplatsen och skall ger bästa möjliga täthet för passivhuset. Kragar skall använas för genomförningar av el- och VVS-rör/kanaler, (exempelvis fabrikat ProClima). Teknik allmänt Samtliga installationer ska vara behovsanpassae och behovsstyra för att optimera energianvänningen. Ventilationsaggregaten ska uppfylla passivhuskraven me PHI certifikat (ex. Swegon Gol). Av- och uteluftskanalen ska vara så korta som möjligt och välisolerae. Varmvattenleningar samt VVC-leningar samförlägges och samisoleras. För tappvattenställen långt placerae långt ifrån apparatrum skall enast elektriska varmvattenbereare nyttjas för mest energieffektiva varmvattenberening.

4 4(6) Förfrågningsunerlaget: Planritningar och sektioner är upprättae i förfrågningsunerlaget, essa skall etaljutformas i samrå me beställarens energisamornare. Byggnaselars U-vären, byggnaens lufttäthet, krav på kölbryggsfritt utförane i samtliga elar etc specificeras enligt nean Beställaren svarar för följane elar av energisamorning i uppraget: - utbilning av konsultgruppen - beställarens representant, ansvarig för granskning av unerlagen (A, K, VVS) - samorning av A, K och VVS uner projekteringstien för energirelaterae frågor (Platssamorning etc åligger TE) - Energiberäkning i PHPP - Förbereelser inför certifieringen - Genomförane av certifieringen - kvalitetskontroll uner projektering och uner byggnasti - utbilning hyresgäster/ riftpersonal - inmatning av projektet i en internationella passivhusprojektatabasen - utbilning av samtliga byggare och unerentreprenörer inom projektet - beräkning av samtliga anslutningsetaljer (kölbryggor) - rågivning A, K och VVS (komponenter, konstruktionslösningar mm) uner projekteringen - rågivning entreprenör (material, inköp, tiplan m m) Entreprenörens åtagane: Det åligger entreprenören att tillhanahålla unerlag enligt etta PM me tillhörane certifieringskrav, checklistor, krav på inata till PHPP-beräkning samt i övriga hanlingar kompletterane krav, samt i samrå me beställaren och ennes representanter meverka vi konstruktion, planläggning och anlägga byggnaen så att målet/certifieringen uppnås. Det finns inget generellt krav på att nyttja PHI-certifierae material, proukter och/eller konstruktioner. Det åligger entreprenören att vara behjälplig me att ta fram kölbryggsberäkningar, täthetsetaljer, U-Väres beräkningar etc. för samtliga etaljer/konstruktioner så att rätt inata för PHPP-beräkningen erhålls. För fönster, fönsterörrar, ramverk för infästning av glaspartier samt ventilationsaggregat gäller att från PHI passivhuscertifierae proukter skall väljas för att säkerställa erforerlig kvalitetsnivå på proukterna.

5 5(6) Lufttäthetsproukter: Lufttäthetsmaterial, folien och tejp ska vara av ett beprövat och ålersbestänigt material som samverkar i helheten. Proukterna ska vara lätta att hantera på byggplatsen och ska ge bästa möjliga lufttäthet för passivhuset. Kragar ska använas för genomföringar av el- och VVS-rör/kanaler etc (exempelvis fabrikat ProClima). För att uppnå erforerlig täthet i nuläget och i fortfarighet föroras beprövae och/eller certifierae proukter. Entreprenören skall provtrycka byggnaen i erforerligt antal gånger, men minst två gånger, för att uppnå täthet enligt ställa krav, 0,1 oms/ h vi 50 Pa över- och unertryck. Provtryckningarna skall ske enligt EN-13829, meto A- och B, v s els uner byggnastien när täthetsskiktet är åtkomligt för kompletteringar etc, och slutligen när byggnaen är färigställ, å resultatet inläggs i PHPP inför certifieringen. Termografering av klimatskalet skall genomföras ihop me provtryckningen, som läckagesökning och som verifiering utav avsaknaen av kölbryggor i konstruktionen. Entreprenören ska utse och namnge en täthetsansvarig som följer upp och kontrollerar att hänsyn tas till tätheten vi konstruktionsarbete och genomförane samt genomför ovan angivna prov. Täthetsutföranet ska okumenteras, beskrivas samt reovisas för beställaren. Utbilning: Projekterane konsulter, arbetslening och SAMTLIGA byggnasarbetare, unerentreprenörer etc. (även besiktningsman om möjligt) ska utbilas en helag (alternativ två halva agar) i passivhuskonceptet för att erhålla en förjupa förståelse för konceptet och e krav som ställs för att kunna uppnå certifieringen. Beställarens energisamornare svarar för utbilningens genomförane. Energisamornaren kommer även till samtliga iscipliner tillhanahålla checklistor, kvalitetskrav samt hålla fortlöpane utbilning och rågivning uner projektets genomförane.

6 6(6) Energisamornarens roll: Energisamornaren är en certifiera passivhusexpert och svarar för rågivning till samtliga inblanae i projektet samt granskar upprättae hanlingar, är behjälplig me materialval, val av lösningar för täthet och kölbryggsfritt byggane etc. Energisamornaren utför PHPP-beräkningen me hjälp av e inata entreprenören skall överlämna i enlighet me kraven för certifiering av byggnaen, svarar för kontakterna me certifieringsorganet, utför kvalitetskontroller uner byggnationen, beräknar eller granskar kölbryggsanslutningar etc. Energisamornaren är beställarens representant och entreprenörens rågivare uner projektens lopp uppelat enligt ovan nämn specifikation.