Optokomponenter Laborationshandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optokomponenter Laborationshandledning"

Transkript

1 ESS030 Komponentfysik för E Optokomponenter Laborationshandledning

2 FASTA TLLSTÅNDETS FYSK LTH Komponentfysik för E Optokomponenter modern elektronik används både elektriska och optiska signaler för överföring av information. Därför behövs det komponenter som kan omvandla informationen mellan dessa två typer av signaler. Sådana komponenter är dels av den typ som överför elektriska signaler till optiska, ljus ut, t.ex. som utnyttjar ljusemission (luminiscens), och dels den typ som arbetar i omvända riktningen, ljus in, och därvid utnyttjar fotoeffekter i halvledare. Förutom att fungera som optiska detektorer kan den senare typen av komponenter användas för att överföra ett mönster av infallande ljus, d.v.s. en bild, till ett motsvarande elektriskt mönster och därmed utnyttjas för lagring, omvandling eller överföring av bilder. Andra användningsområden för optokomponenter är T-överföring, optisk kommunikation, optokopplare (isolatorer), displayer, belysning, solpaneler, etc. laborationen studeras båda typerna av optokomponenter. Laborationens omfattning och målsättning Laborationen består av tre delmoment:! Mätning av emission och absorption för en eller flera lysdioder! Solcellens -U kurva och optimala arbetspunkt! Tillverkning och analys av en GaP-diod När du har gått igenom denna laboration, vet du hur lysdioder och fotodioder fungerar. Du har också lärt dig kopplingen mellan absorption och emission. Dessutom har du lärt dig hur viktigt det är att man optimerar belastningsresistansen för att erhålla maximalt effektuttag hos solceller. Förberedelser inför laborationen Många laborationer går ut på att man ska observera det som gåtts igenom på föreläsningarna. den här laborationen gör vi tvärtom och introducerar optokomponenterna experimentellt innan vi i kursen har beskrivit dem teoretiskt. De begrepp och egenskaper hos dioder som observeras under laborationen återkommer sedan när vi utvecklar teorin på föreläsningarna. Därmed är det inte så mycket förberedelser. Gör dock följande: - Läs igenom den här laborationshandledningen och gör dig bekant med de begrepp som tas upp. - Friska upp minnet när det gäller dioder, och specifikt diodekvationen, som du läst om i tidigare kurser. 2

3 1. Mätning av emission och absorption hos lysdioder 1. 1 Utförande För att dela upp ljus i olika energier använder vi en monokromator, se figur 1. Ljuset från en ljuskälla (lysdiod/halogenlampa) fokuseras på ingångsspalten till monokromatorn. denna sker en spektraluppdelning av ljuset med hjälp av ett gitter där olika våglängder sprids i olika vinklar. En viss riktning, bestämd av utgångsspalten, svarar däför mot en bestämd våglängd (monokromatiskt ljus). Genom att vrida gittret i förhållande till det infallande ljusets riktning kan olika våglängder väljas ut. Det utgående ljuset får träffa en fotodetektor. id mätning av absorption används lysdioden som fotodetektor. Belysningen ger upphov till en ström i fotodetektorn som mäts med hjälp av en amperemeter och registreras av ett Labview-program. Programmet styr samtidigt vridningen av gittret, vilket resulterar i en kurva som representerar komponentens spektrala känslighet där intensiteten plottas som funktion av våglängden. ingån gsspalt vridbart prisma utgångsspalt ljus in fotodetektor spektra luppde lat ljus Figur 1 Schematisk bild av en monokromator. Ljuset som ska analyseras fokuseras på en ingångsspalt. Ett prisma (eller ett gitter) sprider ut ljuset i olika våglängder, där varje våglängd har en välbestämd vinkel. Med en utgångsspalt kan man välja ut en viss våglängd. Om man vrider på prismat så kan man välja olika våglängder. Slutligen används en fotodetektor för att detektera ljuset.! Mät emissionen genom att låta ljuset från lysdioden falla in mot ingångsspalten och detekteras av en fotodiod på utgången, samtidigt som gittret vrids. Detta ger ett diagram med intensiteten på ljuset från lysdioden som funktion av ljusets våglängd.! Förklara emissionsspektrats utseende. ilket bandgap har halvledaren i lysdioden?! Mät absorption genom att använda lysdioden som fotodetektor och låt ljuset från en halogenlampa falla in mot ingångsspalten. Detta ger ett diagram som visar för vilka våglängder lysdioden absorberar ljus. Absorptionsmätningen kompliceras av att halogenlampan inte ger en jämn intensitet för alla våglängder. Detta medför att mängden absorberat ljus, för ljusenergier över bandgapet, till största delen definieras av halogenlampans strålningsspektrum. Mät därför upp hur mycket ljus som lampan ger vid olika våglängder genom att ersätta lysdioden med en fotodiod. Normera därefter ditt absorptionsspektrum i Matlab.! Förklara absorptionsspektrats utseende. ilket bandgap har halvledaren i lysdioden? 3

4 Lysdioderna är baserade på antingen GaAs, GaP eller GaN. Emissionen från lysdioderna kan dessutom modifieras genom inblandning av exempelvis Al eller n. Al 1-x Ga x As ger infrarött till rött ljus med ökande x, där x ligger mellan 0 och 1. nblanding av Al ger ett högre bandgap och därmed en emission i det synliga röda området. För övriga färger används Ga 1-x-y n y Al x P (0 x+y 1) eller Ga 1-x n x N. Ökande aluminiuminnehåll ökar bandgapet medan ökande indiuminnehåll minskar bandgapet. Större bandgap ger ett skift mot blått medan ett lägre bandgap ger ett skift mot rött. ita lysdioder fungerar vanligen som ett lysrör, med en violett lysdiod som i sin tur inducerar emission från ett pulver för att ge den vita färgen. Alternativt kan man som i en T-skärm blanda rött, blått och grönt från tre olika dioder i samma inkapsling för att ge vitt ljus. Dioderna kan vara tillverkade enligt följande: nfrarött - GaAs eller AlGaAs Rött - GanAlP eller GaAlP Gult/orange - GanAlP eller GaAlP. Grönt - GaAlP eller ngan. Blått - GaN eller ngan. Ultraviolett - GaN. itt - GaN + YAG-pulver (liknande ett lysrör) 1.2 Analys och bearbetning av experimentell data! Presentera mätningarna av emission och absorption för samtliga lysdioder som har mätts på under laborationen. Plotta emission och absorption från en och samma diod i samma plot.! Uppskatta hur stort bandgap de olika dioderna har. Ger absorptionsmätningen samma värde för bandgapet som emissionsmätningen? 4

5 2. Solcellens optimala arbetspunkt 2.1 Utförande En diod kan arbeta på tre olika sätt, i tre olika kvadranter av ström-spänningsdiagrammet, beroende på hur den är inkopplad, se figur 2. "anlig" Diod Fotodetektor Solcell E E R R R Figur 2 Tre olika arbetssätt för en diod under belysning. Definitionen av tecken och riktningar utgår från den vanliga dioden.! Mät -U kurvan i fjärde kvadranten för en viss konstant belysning genom att variera solcellens belastningsresistans.! Mät kortslutningsströmmen och spänningen hos en öppen krets för att få -U kurvans ändpunkter. Belysningen ska fortfarande vara konstant. 2.2 Analys och bearbetning av experimentell data! Plotta -U kurvan i ett diagram.! Beräkna med hjälp av mätningen den maximala utvecklade effekten i belastningsresistansen. ilken belastningsresistans ger solcellens optimala arbetspunkt? 5

6 3. Tillverkning av en GaP- diod 3.1 Legeringsteknik för tillverkning av pn- övergångar Utan att gå in på detaljer, som kommer längre fram i kursen, kan man konstatera att det finns mer än en metod för att tillverka en diod. En speciell metod som kan vara ganska belysande att studera är den så kallade legeringstekniken. Den lämpar sig inte för riktig C-framställning, men väl för vissa diskreta komponenter. Dessutom bör det påpekas att sättet som dioden tillverkas på här är mycket förenklat. Halvledarkomponenter tillverkas nästan uteslutande i en-kristaller, och denna struktur kan som bekant erhållas ur en smälta från det rena materialet då en s.k. groddkristall finns närvarande vid stelningsprocessen. Legering är en stelningsprocess som sker vid en temperatur som är lägre än smältpunkten för det rena materialet. figur 3 visas schematiskt hur en pn-övergång tillverkas i halvledaren germanium (Ge) genom en legering med metallen indium (n). Figur 3 Tillverkning av en Ge-diod genom legering med indium. Man utgår från n-typ Ge och placerar en bit indium på halvledaren. Genom att upphetta halvledaren smälter man in indium i den. id stelningen av n-ge bildas en dopad Ge-kristall, så att en pn-övergång uppstår. För att kunna framställa en pn-övergång, som har likriktande egenskaper och därför är användbar som diod, måste halvledarmaterialet ifråga nödvändigtvis kunna göras både till p- och n-typ (dopat). Denna dopning kan ske antingen direkt vid kristalltillverkningen eller vid den efterföljande behandlingen. Det material som används här är - föreningen galliumfosfid (GaP), dopat till n-typ, i form av små orangefärgade bitar. För att få fram en pn-övergång måste alltså ett område i GaP-biten av n-typ dopas till p-typ. Detta kan göras med hjälp av zink (Zn) som dopämne. För att dessutom erhålla en bra elektrisk och lågohmig kontakt (s.k. ohmsk kontakt) med n-typ området, behöver detta förstärkas från n-typ till n + - typ (högre dopningskoncentration) där katodanslutningen till dioden skall göras. För det ändamålet dopas GaP-biten med tenn (Sn). 3.2 Utförande Legeringsutrustningen visas i figur 4. En bit av det material som skall legeras placeras på ett tunt tantalbleck som är fastsatt mellan två kraftiga elektriska anslutningar. Dessa är i sin tur förbundna med sekundärsidan av en transformator som kan leverera en ström på upp till 50 A. Strömmen genom tantalblecket och därmed temperaturen varieras med en vridtransformator. 6

7 Figur 4 Legeringsutrustningen. Ett bleck av tantal värms upp genom att man kör en ström genom det. Strömmen kan varieras med hjälp av en vridtransformator. Framställningsprocessen omfattar följande moment:! älj en GaP-bit och hantera den med pincett.! Placera GaP-biten, med den blanka sidan uppåt, på tantalblecket i legeringsutrustningen.! Platta till en liten tennkula något med en pincett så att den inte rullar. Placera sedan tennkulan ovanpå GaP-biten.! Därefter läggs en liten zinklegerad guldplatta vid sidan om tennkulan på ett avstånd av 0,5-1 mm. Både guldbiten och tennkulan måste ligga uppe på GaP-biten. Undvik dock att lägga dem så nära varandra att de är kortslutna efter legeringen.! Själva legeringen tillgår som så, att strömmen genom tantalblecket ökas genom att ganska snabbt vrida upp vridtransformatorn tills GaP-biten uppnår en lämplig temperatur. (Med lämplig menas den temperatur då tennkulan och guldplattan precis smält ner i GaP-biten.) Temperaturökningen måste ske snabbt annars hinner tennkulan oxideras, vilket försvårar legeringsprocessen. TPS: aktta hela tiden tennkulan och guldplattan och när dessa båda blixtrar till, eller ryker till, vrider man genast ner vridtransformatorn så att temperaturen på blecket minskar. Detta måste ske snabbt annars sjunker kulan och/eller plattan genom GaP-biten. id stelningen bildas ett p-dopat (Zn-dopat) område i GaP:en närmast guldet, och därmed uppstår en pnövergång. Där guldplattan lades finns anoden, och Sn-kulan utgör katoden.! id legeringen så oxideras både guldet och tennet. Oxiderna tas enklast och säkrast bort genom att man skrapar lätt på ytan med en pincett tills de ser metalliskt blanka ut. Dioden är nu redo för att göra elektriska mätningar. 3.3 Karaktärisering av GaP dioden Den elektriska karakteriseringen görs med hjälp av en enkel probstation. Den består av två metallnålar som kan röras i tre riktningar. Nålarna är kopplade till en elektrisk kontakt så att man kan göra mätningar på dioden man placerar på stationen.! Montera dioden i probstationen. Placera den eventuellt på dubbelhäftande tejp för bättre stabilitet. För att få bra kontakt till dioden måste probstationens nålar sitta uppe på metallkulorna, en nål på var och en av metallkulorna. 7

8 Short circuit A B nner wire (red) is conneted to probe B Shield (black) is connected to probe A Figur 5 Probstation och koppling för mätning av ström/spänning. För att enkelt kunna bestämma diodens karakteristik använder vi en uppkoppling som ger spänningen över dioden på oscilloskopets x-axel och strömmen genom dioden på y-axeln. En tongenerator lägger en växelspänning över dioden och vi kan se diodens ström-spänningskarakteristik (-U) på oscilloskopskärmen. Uppkopplingen är gjord enligt figur 5 med oscilloskopet kopplat för x-y svep. På x- axeln ser vi spänningen över dioden och på y-axeln ser vi strömmen genom dioden (egentligen spänningsfallet över motståndet i serie med dioden). den här kopplingen kommer en kortsluten diod att ge en vertikal linje och en avbruten diod att ge en vertikal linje.! Studera diodens karakteristik och uppskatta framspänningsfallet och spänningen för genombrott i backriktningen.! Dioden kan vara lite svår att få att lysa, men med tillräckligt mycket ström så brukar det gå. Studera dioden med hög amplitud på tongeneratorn. Stäng ute så mycket ströljus som möjligt. Eventuellt kan dioden kopplas direkt till ett spänningsaggregat där spänningen ökas försiktigt (vid för hög ström brinner dioden upp). Tänk i så fall först efter vilken polaritet som bör användas.! Försök avgöra vilken färg dioden lyser med.! Undersök även om dioden kan användas som en solcell. Koppla in probstationen direkt till en amperemeter och studera hur dioden svarar på belysning. 3.4 Analys och bearbetning av experimentell data! isa med en skiss hur ström-spänningskarakteristiken ser ut för GaP-dioden. ndikera ungefärliga värden på framspänningsfallet och genombrottsspänningen i backriktningen.! Lyser dioden? Kunde ni, i så fall, avgöra vilken färg det var? Hur stämmer det med bandgapet för GaP?! Med dioden kopplad till en amperemeter, går det någon ström genom dioden när man lyser på den? REDOSNNG Redovisa dina resultat och svar på uppgifterna listade under avsnitt 1.2, avsnitt 2.2 och avsnitt 3.4 för handledaren innan laborationens slut. Har allt gått bra är du därmed godkänd på laborationen. Dessutom är du nu väl förberedd inför föreläsningarna om pn-övergången. 8

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

FysikaktuelltNR 4 NOV 2014

FysikaktuelltNR 4 NOV 2014 FysikaktuelltNR 4 NOV 2014 ISSN 0283-9148 Särtryck: Nobelpriset 2014 Kungliga Vetenskapsakademin beslutade den 7 oktober att tilldela 2014-års Nobelpris i Fysik till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Lysdiod eller kort LED (Light Emitting Diode) är en halvledarkomponent. Halvledare Ett material med

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Appendix A LED-produkter Figurer

Appendix A LED-produkter Figurer 1 Appendix A LED-produkter Figurer 2 Figurer Appendix A LED-produkter Figurer visar ett antal bilder som illustrerar utvecklingen av LED-belysning och är representativ för nuvarande utvecklingsnivå åtminstone

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning.

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. V1b sida 1 av 7 Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. Med den utveckling inom LED-produkter som vi nu ser, så öppnar sig nya möjligheter vid renovering av äldre radioutrustning.

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Montering av kretskort 10-40X

Montering av kretskort 10-40X Byggbeskrivning programmerbar digital signaldekoder 10 40X 1[8] Montering av kretskort 10-40X Du har blivit ägare till en byggsats framtagen av signalsidan.se och Hemi konsult HB. Byggsatsen innehåller

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning

Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning 1. Installation VIKTIGT MEDDELANDE: Den infraröda strålen måste alltid vara fri och ostörd. Underlåtenhet att inte iaktta detta kan resultera

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

LED-HANDBOK. Lighting the future

LED-HANDBOK. Lighting the future LED-HANDBOK Innehållsförteckning: Introduktion 1 Standarder 2 Ljusstyrning 3 Effektivitet 4 Färg Tillförlitlighet 5 6 Teknik 7 INTRODUKTION I alla städer spelar planeringen av stadens belysning en framträdande

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Arbete A1 Atomens spektrum

Arbete A1 Atomens spektrum Arbete A1 Atomens spektrum 1. INLEDNING I arbetet presenteras de elektroniska energitillstånden och spektret för den enklaste atomen, väteatomen. Väteatomens emissionsspektrum mäts med en gitterspektrometer

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Zeemaneffekt Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Introduktion En del energinivåer i en atom kan ha samma energi, d.v.s. energinivåerna är degenererade. Degenereringen kan brytas genom att

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210)

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210) Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

Studiehandledning Elektronik grund

Studiehandledning Elektronik grund Studiehandledning Elektronik grund Steg 1 Pröva på Bläddra först igenom boken för att bekanta dig med materialet och för att lära dig att hitta bland kapitlen. Bekanta dig sedan med kopplingsbordet och

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Solcellspaneler för leksaksdrift

Solcellspaneler för leksaksdrift ***** Mera om Solcellspaneler för leksaksdrift Att finna lämpliga solceller eller solcellspaneler för leksaksdrift är inte lätt. Det är en rad egenskaper man måste beakta, t.ex. solcellens typ, spänning,

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Digital Clamp Meter. Operating manual

Digital Clamp Meter. Operating manual Digital Clamp Meter 20 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. Current measurement AC Fig 3. Diode test Continuity test Resistance Fig 4. Replacing battery 1 Voltage

Läs mer

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar.

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Detta förväntas du hitta i din byggsats: 1st Kretskort 3st Motstånd R1,R2,R3 1st Spänningsregulator 78L05 1st Diod D1 2st Kondensatorer

Läs mer

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: 20.8-20.11] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius 2009 1

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: 20.8-20.11] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius 2009 1 3.8. Halvledare [Understanding Physics: 20.8-20.11] Som framgår av fig. 20.27, kan energigapet i en halvledare uttryckas E g = E c E v, där E c är den lägsta energin i ledningsbandet och E v den högsta

Läs mer

Blå lysdioder en uppfinning som sprider nytt ljus över världen

Blå lysdioder en uppfinning som sprider nytt ljus över världen NOBELPRISET I FYSIK 2014 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Blå lysdioder en uppfinning som sprider nytt ljus över världen Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura belönas för att ha uppfunnit en ny

Läs mer

PRODUKTHANDBOK PROGRAMMERINGSTRANSPONDER 3067. Stand: Entwurf 2012 v02 basieren auf April 2007_V05.04.2007

PRODUKTHANDBOK PROGRAMMERINGSTRANSPONDER 3067. Stand: Entwurf 2012 v02 basieren auf April 2007_V05.04.2007 PROGRAMMERINGSTRANSPONDER 3067 Stand: Entwurf 2012 v02 basieren auf April 2007_V05.04.2007 Utgåva: Maj 2012 2 Innehållsförteckning 1 SÄKERHETSANVISNINGAR...FEHLER! TEXTMARKE NICHT DEFINIERT. 2 INLEDNING...FEHLER!

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Martin Ek POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING 2013 Polymer & Materials Chemistry Centre for Analysis

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2 01-01-5 1 Föreläsning esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A = π r d = π 4 ρ Copyright 003 by Pearson Education, Inc. pper Saddle iver, New Jersey

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Extremt ljusstarka lampor med ett avancerat linssystem

Extremt ljusstarka lampor med ett avancerat linssystem INOVA är världsledande när det gäller ljusstarka handhållna diodlampor. INOVA lampan är perfekt för yrkesfolk som har behov av en kraftfull, smidig, stötsäker och tålig kvalitetslampa liksom för friluftsfolk,

Läs mer

Flare. Effektivitet och komfort med LED

Flare. Effektivitet och komfort med LED Flare Effektivitet och komfort med LED Flare Downlights och spotlights med LED-teknik Flare, ett unikt designkoncept Produktdesign Mun* Flare är en komplett familj runda downlights och spotlights. De ger

Läs mer

OLK-1. Optisk Larm Kontaktmodul 1. För Laser eller IR dioder

OLK-1. Optisk Larm Kontaktmodul 1. För Laser eller IR dioder OLK-1 Optisk Larm Kontaktmodul 1 För Laser eller IR dioder Beskrivning OLK-1 är en Laser/IR kontakt som baseras kring en faslåst slinga för att minska risken för störningar samt falska detekteringar och

Läs mer

Experiment 1: Strömning

Experiment 1: Strömning Wallenberg fysikpris 2014 Experimentell finaltävling Experiment 1: Strömning Bakgrund: En vätska som strömmar genom ett rör bromsas av rörets väggar. Vi förväntar oss att volymflödet genom röret skall

Läs mer

Styr och ställ. ett känsligt kapitel

Styr och ställ. ett känsligt kapitel Styr och ställ ett känsligt kapitel Att styra är att bestämma åt vilket håll man ska svänga, till exempel när man cyklar. Men det kan betyda mera än att välja riktning. En lokförare kan för övrigt varken

Läs mer

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó är ett belysningssystem i moduler där du kan följa och förbättra arkitekturen i en byggnad. Systemet är helt flexibelt: du kan skapa långa eller korta moduler, raka

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Dagens föreläsning (F15)

Dagens föreläsning (F15) Dagens föreläsning (F15) Problemlösning med datorer Carl-Mikael Zetterling bellman@kth.se KP2+EKM http://www.ict.kth.se/courses/2b1116/ 1 Innehåll Programmering i Matlab kap 5 EKM Mer om labben bla Deluppgift

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2 01-01-5 1 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning Introduktion till fordonselektronik esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A =

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer