Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling"

Transkript

1 Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling Mikael Aasa Institutionen för informatik Umeå universitet vid möten och konferenser Johan Granström Institutionen för informatik Umeå universitet ALLMÄNT Den interaktiva mötessekretararen (DIM) är ett stödsystem för behandling och bearbetning av den information som uppkommer under möten och konferenser. Uppgiften för DIM är att automatiskt sammanställa en relevant sammanfattning av informationen. Kärnan i DIM är en nyutvecklad algoritm för informationsbehandlingen. DIM stöder både text och ljudinformation. Rent fysiskt består DIM av en flyttbar låda om 30x40 centimeter som placeras i möteslokalen. Input kan tas emot genom yttre anslutna enheter såsom mikrofon, scanner, dator och elektronisk whiteboard. Alla anslutningar sker via den trådlösa bluetooth-tekniken. Eftersom bearbetningen är textbaserad, omvandlas all information i ett första skede till textsträngar. Dessa strängar bearbetas av en processor med hjälp av algoritmen och resultatet av bearbetningen sparas i en textfil. För output kopplas DIM till olika typer av yttre enheter för informationsöverföring, exempelvis en skrivare. DIM kan också kopplas mot nätverk lokalt eller Internet för överföring via e-post eller direkt till en dator. Nyckelord DIM, informationshantering, informationsbearbetning möten, ljud, input, output, bluetooth. INTRODUKTION Informationshantering är ett nyckelbegrepp inom dagens organisationer. Den kraftiga utbyggnaden av informationssystem i olika former innebär även, som namnet antyder, att informationsmängden ökar i allt snabbare takt. Den enorma mängden tillgänglig information gör det svårt att hitta rätt och framför allt relevant information. Redan idag finns det olika system för bl.a. elektronisk dokumenthantering, optisk lagring, m.m. Det som skiljer ut DIM i kategorin informationshanterare är dess förmåga att tolka och förstå mänsklig kommunikation (ljud) och med den höga grad av automatik som detta sker. Syfte DIM:s syfte är att hantera en del av problemet med informationshantering, nämligen kommunikationen mellan människor under formella möten. Med formella möten menar vi möten som är organiserade och strukturerade och där det finns behov av, eller är nödvändigt med, dokumentation. Det är således inte den informella dagliga "fikarumskontakten" som avses. Detta arbete utförs idag ofta av en mötessekreterare. En mötessekreterare utses bland de närvarande på mötet eller är en utomstående vars enda uppgift är att föra anteckningar. Vi anser att DIM dels har högre kapacitet, dels tillhandahåller ett mer utvecklat och nyanserat dokument än en människa i samma roll, och framför allt har DIM en objektivitet som ingen människa kan ha. DIM - översiktlig beskrivning Den centrala enheten är en oberoende enhet till vilken man ansluter olika yttre enheter för input och output. All överföring sker trådlöst via Bluetooth-teknik. Enheter för input kan vara en dator för allt som ska skrivas in i DIM (t.ex vanlig text, e-postlistor etc.) samt för filöverföring, en scanner för inläsning av bilder och text, samt en elektronisk whiteboard, på vilken man under mötet skriver anteckningar som sedan DIM omvandlar till text. Output kan vara en skrivare eller andra datorer, d.v.s. om någon mötesdeltagare vill ha sammanfattningen direkt överförd till sin laptop/handdator. Tekniken bygger på standardprotokoll för att vara kompatibel med befintliga system. Förutom möjligheter till uppkoppling mot det interna nätverket bör DIM ha möjlighet att koppla upp sig mot en speciell server som tillhandahåller möjligheter att lägga till fler språk, samt uppdateringar av programvaran. Utöver att kunna läsa in information via ljud, kan DIM också känna igen enskilda individers röster. Detta innebär att man i sammanfattningen som produceras kan se vem som sagt vad. För att detta ska fungera krävs att varje mötesdeltagare innan sitt första möte läser in en röstsignatur. Det räcker alltså med att detta sker en gång, med andra ord att varje deltagare behöver inte ge röstsignatur innan varje möte. I den fil som produceras framgår det tydligt 1

2 vem som har sagt vad. Mänsklig kommunikation är en komplex process och svår att utvärdera objektivt. Detta är nu möjligt tack vare DIM som inte tolkar informationen på det känslomässiga planet. Sammanfattningen sker helt automatiskt, vilket leder till ett effektivt tidsutnyttjande då mötesdeltagarna kan erhålla sammanställningen direkt efter mötets avslutande. Fördelarna i korthet: Automatiskt Objektivt Tidsbesparande Hög kapacitet Möjligheterna att erhålla sammanfattningen är många, dvs på papper, via e-post, via direktöverföring till dator osv. UTVECKLING Tanken med DIM är att den ska kunna användas i vilken organisation som helst som har behov av den. Prisnivån gör dock att det i första hand är större organisationer och konferenscentra som kommer att utgöra köparna. DIM kommer att vara en så kallad hyllprodukt och således inte utformad för en viss typ av organisation. Allroundkapaciteten ställer vissa krav på produkten då den måste kunna möta flera olika behov. Vår vision har varit att skapa en artefakt som är enkel att använda, som har en tilltalande formgivning och som uppfyller användarnas krav med avseende på informationens innehåll. Visionen är inte en färdig design eller en fullständig lösning, utan snarast en första organiserande princip som hjälper designern att strukturera sina försök att förstå situationen och att ta sig an uppgiften. (Löwgren & Stolterman, 1998) En grundläggande egenskap som DIM ska uppfylla är att verka men inte synas. Heidegger (1962) kallar denna egenskap för present-at-hand. Detta innebär att artefakten ska vara en del av den övriga bakgrunden. I det här fallet innebär det att DIM ska uppfattas lika naturligt som man uppfattar OH-projektor, whiteboard, stolar, bord, mm. i ett mötesrum. Prototyping För att kunna uppfylla vår vision i så stor utsträckning som möjligt så gäller det att använda en metod som utifrån förutsättningarna ger ett så bra resultat som möjligt. Det är svårt att ange någon specifik metodologi då dessa i regel är skrivna för specifika systemutvecklingssituationer mot en beställare. Vi har valt att tillverka ett antal prototyper för att kunna utvärdera designen. In engineering, mass production makes it imperative that the design has been tested thoroughly first. (Avison & Fitzgerald, 1995). Prototyping är en metod som kan användas om användarkraven är oklara, vilket är fallet för vår produkt. Prototyper kan ingå som ett inslag i System Development Life Cycle (SDLC). Generellt så indelas prototyper som ingående i en klass 2 metodologi där en av utgångspunkterna är just oklara användarkrav. Användarmedverkan Å andra sidan så innebär användandet av prototyper en hög grad av interaktion med de tilltänkta användarna, vilket pekar på användning av en klass 4 metodologi. En sådan metodologi lämpar sig för system med en hög grad av interaktion med användarna. ETHICS är en sådan formell metodologi som engagerar användarna i stor utsträckning. En utgångspunkt för ETHICS och andra så kallade mjuka metoder är att tekniska system måste fungera både ur tekniskt och socialt perpektiv. (Avison & Taylor, 1997) Ljungberg (2000) uttrycker samspelet i dess yttersta form: I think, that we cannot continue to talk and think about computer technology as something supporting human activities. The activities are immersed in computer technology. Detta stämmer bra överens med vår uppfattning att DIM ska verka men inte synas. Till viss del kan man säga att vi valt ett stort mått av användarmedverkan men snarare skulle vi vilja kalla det målgruppsmedverkan, då vi egentligen inte vet vilka som kommer att använda produkten (vi kan bara göra en kvalificerad gissning). Således är det inte möjligt att skräddarsy produkten för specifika önskemål. Prov och försök Ett viktigt inslag har varit att pröva prototyperna i verkliga situationer. Löwgren och Stolterman (1998) beskriver det som ett centralt inslag i designarbetet att samla information utifrån den situation där produkten eller systemet ska användas. Utan de tilltänkta användarnas medverkan vore det svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta och åtgärda fel och brister i design och konstruktion. King och Allen (1996) menar att det är osannolikt att utveckla felfria system utan feedback från användarna och Norman (1999) anser att det är nödvändigt med studier i verklig miljö för att verkligen veta om användarna förstår produkten eller inte (se konventioner). Samtidigt är det vår uppfattning att vi som 2

3 designers måste våga utveckla våra egna idéer även om de inte alltid får ett positivt bemötande från användarna under utvecklingsfasen. Det kan exempelvis vara så att den teknik vi tror på är så pass ny att den kräver en viss acceptanstid för att bli uppskattad. Detta tycker vi är ett problem under designfasen då det är lätt och bli alltför påverkad av användarnas åsikter för att våga pröva någonting nytt. Ljungberg (2000) betonar design som ett verktyg för förändring och påverkan. Att göra tvärtemot användarnas uppfattning kanske ibland kan vara ett sätt att chockera omgivningen. Detta är förstås förenat med stora risker, inte minst ekonomiska, så det krävs mod för att våga förändra och vara annorlunda. ANVÄNDNING Problemsituation Eftersom det i många företag och organisationer är väldigt viktigt med samarbete och diskussioner så förekommer många möten och sammanträden. Även konferenser är förekommande inslag i arbetet. I och med att dessa tar upp väldigt mycket tid, inte bara i och med själva sammankomsten utan även med föroch efterarbete, vill man naturligtvis tjäna tid där det är möjligt. Själva mötets eller sammanträdets gång kan inte bantas ned med hjälp av teknologi eftersom det handlar om mänsklig kommunikation. Men föroch efterarbete skulle kunna effektiviseras i och med automatisering av vissa procedurer och genom stöd för andra. DIM är en lösning som effektiviserar båda dessa delar. Målgrupp och användningsområde DIM är ett brett system i och med att det inte är inriktat på en viss typ av möten eller konferenser, utan ger stöd för allmän informationshantering i föroch efterarbetet. Målgruppen är främst den som håller i mötet eller sammanträdet eftersom det är denne som aktivt använder systemet, även om alla deltagande tar del av resultatet som DIM producerar. Användningsområdet är möten, sammanträden och konferenser inom alla typer av företag och organisationer där sammankomsterna sker i form av att en mindre grupp av människor kommunicerar och utbyter information. DIM är anpassat efter hur ett möte eller sammanträde vanligen fungerar, d.v.s. det är inte tänkt att bryta användarföretagets arbetssätt eller traditioner för att skapa en möjlighet till lärande i och med introduktion av ny teknologi (Henfridsson & Söderholm, 2000). Scenario Följande scenario demonstrerar hur DIM kan användas under ett sammanträde i ett företag. Alla delar av sammanträdet tas upp, d.v.s. förarbetet av ordföranden, sammanträdets genomförande med det olika deltagarna inblandade, samt efterarbetet som resulterar i en sammanfattning av den information som utbytts. Förarbete Den mötesansvarige har skrivit några punkter som sammanträdet ska ta upp. Han har också förberett några OH-presentationer som ska ge deltagarna lite bakgrundsinformation. Han vill nu lägga in detta i DIM innan mötet och går till väga på följande sätt: Han kopplar en scanner till DIM och använder sig av DIM:s scannerprogramvara. Informationen på hans papper görs om till text inuti DIM och han lägger till allt detta till det projekt han skapat. Alltså, för varje möte måste man skapa ett projekt i DIM, och det är till det han lägger till sin information. Efter detta går mötesledaren in i den stora maillistan som företaget har lagt in i DIM och väljer ut de aktuella mötesdeltagarna samt andra som ska delges vad som hänt och sagts på sammanträdet. Dessa lägger han sedan till i projektet. Han kollar samtidigt upp om det än någon av dessa som inte genomfört en röstsignatur, så att han vet vem eller vilka som måste göra en sådan innan sammanträdet startar. Mötesledaren ser till sist till att det finns rätt antal mikrofoner kopplade till DIM och byter ut scannern mot sin elektroniska whiteboard som han kommer att använda under mötet. Genomförande av själva sammanträdet När deltagarna kommer säger den ansvarige vilka som behöver genomföra en röstsignatur och låter dessa läsa in några rader för att deras röster ska kunna kännas igen av systemet. Varje deltagare får också en unik signatur i och med röstsignaturen. Dessa signaturer kommer i den resulterande sammanfattningen att visa vem som sagt vad under mötet. När sammanträdet sätter igång, har alla försetts med mikrofoner och den ansvarige har dessutom den elektroniska whiteboarden till sitt förfogande. Sammanträdet sker på vanligt sätt, där alla deltar i diskussioner och där den ansvarige visar sina OHbilder på en vanlig OH-apparat och där han antecknar och ritar på den elektroniska whiteboarden för att åskådliggöra vissa saker för de deltagande. Efterarbete När mötet är över har DIM läst in allt som sagts under mötet och gjort om ljudet till text. Den ansvarige ber nu DIM att sammanställa den hett eftertraktade sammanfattningen av mötets innehåll. DIM sammanställer all text och alla bilder som matats in, d.v.s. OH-blad och sammanträdespunkter från förarbetet samt det som skrivits på whiteboarden och texten som skapats av det som deltagarna sagt under sammanträdets gång. Sammanfattningen innefattar alltså alla 3

4 dessa olika delar, där dessutom de respektive deltagarnas signaturer visar på vem som sagt vad. Alltså, för varje citat visas källan. Nu återstår bara att förmedla resultatet till deltagarna och andra som bör ha tillgång till vad som sagts. Detta kan ske på tre olika sätt: 1.På papper. En skrivare kan enkelt anslutas till DIM och på så sätt kan man snabbt dela ut kopior till vissa eller alla på företaget. 2.Via direktöverföring till datorer. Vissa deltagare kanske har med sig laptops till mötet för att föra egna anteckningar eller för att ha sin elektroniska kalender nära till hands. För dessa finns alltså möjligheten att koppla upp sig mot DIM och direkt få textfilen överförd. Eftersom bluetoothtekniken endast klarar av korta avstånd, måste alltså deltagarna ha sina laptops nära till hands. 3.Via e-post. Mail-listorna i DIM är ett sätt att snabbt kunna skicka ut sammanfattningen till vissa eller alla i företaget. En mail-lista över alla företagets anställda finns redan inprogrammerad i DIM, och den ansvarige har också möjlighet att skapa en mail-lista som bara innefattar de deltagande i sammanträdet samt kanske några chefer eller andra som måste ha en kopia av sammanfattningen. ORGANISATORISKA ASPEKTER En fråga man måste ställa sig vid egentligen all typ av systemutveckling är hur systemet kommer att påverka sin omgivning. Hur omgivningen uppfattar systemet eller artefakten är av avgörande betydelse för hur väl systemet kommer att fylla sin funktion. designprocessens egentliga resultat är inte uteslutande ting eller artefakter utan framförallt förändrade handlignsmönster för användarna. (Stolterman, 1991) Främmande teknik Vad kan vi förvänta oss för förändringar inom organisationerna som använder DIM? Först och främst så tror vi att det krävs att information delges till berörda inom organisationen och gärna en förevisning av tekniken. Detta för att göra alla införstådda med vad DIM är och hur den är tänkt att användas. Detta gäller framförallt de anställda som förväntas hålla i möten eller sammanträden och således kommer att vara de aktiva användarna av systemet. Eftersom tekniken är ny och i viss mån revolutionerande så är det extra viktigt med formell utbildning. Orlikowski (1996) beskriver personalens mentala modell som ett avgörande element för hur ny teknik tas emot. Personalens uppfattning grundar sig på tidigare erfarenheter. Om det bland dessa inte finns någon motsvarighet till den nya tekniken så kan resultatet bli en misslyckad implementation tekniken upplevs som främmande. Orlikowski (1996) beskriver i en fältstudie rörande införande av grupprogramvara en misslyckad implementation som delvis berodde på att användarna använde den nya tekniken på samma sätt som de använt den gamla tekniken. Detta innebar att den nya tekniken användes felaktigt och dess möjligheter kom inte till användning. Med andra ord använde de anställda bara de delar av det nya systemet som hade en liknande funktion som det gamla systemet, och gick därmed miste om de nya funktioner som den nya tekniken erbjöd. Företaget hade misslyckats i att utbilda och informera sina anställda. Det vore dock naivt att tro att en ny teknik som denna skulle gå obemärkt förbi. Till en början så kommer säkert DIM att uppfattas som en distraktor under mötena men detta är förhoppningsvis ett snabbt övergående fenomen. Orlikowski (1992) menar att all mänsklig interaktion med teknologi kan delas in i en designfas och en användarfas, där designfasen är övergående. Under designfasen försöker användarna förstå hur den nya tekniken kan utnyttjas och vilka möjligheter den erbjuder. Det är viktigt att de aktiva användarna av DIM, exempelvis mötesledaren, inte ser den som en svart låda (Stolterman & Löwgren, 1998) utan att den inbjuder till utforskande och experimentering. Det finns alltså en fara med att användarna betraktar teknik som ett slutet och färdigt system. it is not surprising that users of a technology often treat it as a closed system or black box. (Orlikowski, 1992) Informationsåtergivning Ett möte är i hög grad en mänsklig process med en intensiv interaktion mellan människor. Ett möte är långt ifrån enbart en fråga om ren informationsöverföring som ljud, bild eller text. Omedvetet och indirekt så förmedlar vi även ett budskap med vårt uppträdande, kroppsspråk eller betoning som inte alls behöver sammanfalla med det vi säger eller påstår. Ett problem med detta kan vara att resultatet av DIM:s bearbetning inte motsvarar förväntningarna. De medverkande på mötet kan ha uppfattat ickespråket som ett väsentligt inslag under mötet, men detta kan inte tolkas av DIM. Med andra ord syns inte det underförstådda i resultatet av DIM:s sammanfattning. Detta är som sagt en svaghet, men det är även en styrka då resultatet blir helt objektivt och inte styrt av starka och dominerande viljor. 4

5 Integritet Inte kan väl en maskin återge det jag sagt? Och tänk om det blir fel? Detta kan vara en frågeställning som dyker upp hos användarna i ett första skede. Hur ska man undvika att DIM:s närvaro upplevs som obehaglig och avslöjande? I värsta fall kan det påverka vad som blir sagt på mötena vilket verkligen inte är avsikten. Deltagarna är kanske rädda för att resultatet blir förvrängt och kan användas till deras nackdel i ett senare skede. Bara vetskapen om att det som de säger kommer att finnas på papper och finnas tillgängligt för andra, inte bara de som sitter med i mötet, kan verka hämmande. Vi tror att nyckeln är en ordentlig utbildning samtidigt som organisationen måste skapa normer för hur DIM ska användas och avsätta resurser för införandet av tekniken. Det måste finnas ett medvetande om och runt ny teknik i organisationen som uppmuntrar till användning. Ciborra (1996) betecknar detta i en artikel om Groupware som appropriation and care. Med det menas helt enkelt att företaget måste skapa förutsättningar för användning och att detta sker under rätt omständigheter. Sammanfattning av riskerna Tekniken upplevs som främmande DIM uppfyller inte förväntningarna med avseende på korrekt informationsåtergivning DIM uppfattas som integritetskränkande AVSLUTNING Under årens lopp har arbetsuppgifter inom företag och organisationer, som tidigare skötts manuellt, mer och mer börjat hanteras med hjälp av IT-lösningar. Samtidigt har nya typer av uppgifter uppstått och de gamla ibland bytts ut mot de nya, i och med att IT gett möjligheter som de gamla manuella metoderna inte kunnat ge. I och med detta har många företag och organisationer ökat sin lönsamhet. I dag talas det mycket om att man måste satsa på att använda tekniken för att skapa en ny verklighet och inte bara för att lösa problem (Ljungberg, 2000). Samtidigt som detta är en vettig tanke (självklart ska vi inte gå och trampa i samma spår för evigt när det finns sådana fantastiska möjligheter) så måste man kanske lugna sig lite och konstatera att inte allting har en lösning ännu. Därför måste man också fortsätta hitta lösningar till mer och mindre vardagliga arbetsuppgifter. DIM designas inte för att skapa en ny verklighet eller för att ändra arbetsrutiner och strukturer inom målgruppen. Men den är heller inte bara till för att lösa ett problem, nämligen svårigheten med att hantera stora mängder information på ett smidigt och effektivt sätt, utan den skapar också möjligheter som inte funnits tidigare. Här talar vi främst om möjligheten att sammanfatta både den muntliga och den skriftliga kommunikationen på ett objektivt sätt. En artefakt som denna, med dess nyskapande teknik och möjligheter till stöd för informationshantering, kan innebära enorma faciliteter för företag och organisationer av olika storlekar och slag. I dagens IT-samhälle är det just lösningar som denna hjälpmedel i arbetet för att spara tid, arbetskraft och som i slutändan innebär att pengar tjänas, eller snarare icke spenderas som är hett eftertraktade. Och undra på det. Varje företags mål är att, genom att så effektivt som möjligt utföra sina uppgifter, expandera och dra in pengar. Och det som DIM gör är ju egentligen att förenkla för företaget i dess jakt på detta mål, även om det bara omfattar en liten del av arbetet. Att DIM är ett brett system som passar för alla typer av organisationer eftersom det är anpassat efter hur ett normalt möte eller sammanträde går till, gör dessutom att fler företag och organisationer kan få nytta av den. I produktbeskrivningen har både för- och nackdelar tagits upp. Nackdelarna, som egentligen kan benämnas som risker, kan dock undvikas om utvecklarna och kunden klarar av att hantera en del väsentliga punkter, som har med tiden innan systemet tas i bruk att göra. Dessa punkter har också tagits upp och noggrant klargjorts. Om dessa risker tas under beaktande, kommer fördelarna med DIM att göra så att produkten kommer att bli till stor hjälp för vår målgrupp. KÄLLFÖRTECKNING Avison, D.E., Fitzgerald G. Information systems development technologies: a classification according to problem situation, Journal of Information Technology 12,

6 Avison, D.E., Taylor V. Information Systems Development: Methodologies, Techniques and Tools 2:nd ed, Cambridge UK, McGraw-Hill, 1995 Ciborra, C. Introduction: What does Groupware Mean for the Organization Hosting it? In C. Ciborra (Ed,), Groupware and Teamwork, New York, John Wiley & Sons, 1996 Henfridsson, O., Söderholm, A. In search of Windows of opportunity : On Obstacles for Learning around Technology, Accounting, Management, and Information Technology, Vol. 10, Number 1, 2000 Kling, R., Allen, J.P. Can Computer Science Solve Organizational Problems? The case for Organizational Informatics, In R. Kling: Computerization & Controversy, San Diego, Academic Press, 1996 Ljungberg, F. Practical Informatics, In Braa, Carsten Dahlbom (eds.), Planet Internet, Lund, Studentlitteratur, 2000 Löwgren, J. och Stolterman, E., Design av informationsteknik, Lund, Studentlitteratur, 1998 Orlikowski, W.J., Learning from notes: Organisational Issues in Groupware Implementation, In R. Kling (Ed.), Computerization & Controversy, San Diego, Academic Press, 1996 Orlikowski, W.J., The duality of technology: Rethinking the concept of technology in organisations, Organisation Science 3, Maryland USA, 1996 Stolterman, E., Designarbetets dolda Rationalitet, Umeå, Institutionen för informatik, 1991 Suchman, L., Plans and situated actions The problem of human-machine communication, Cambridge University Press,

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att mötas i Adobe Connect Pro

Att mötas i Adobe Connect Pro I den här handledningen skall vi kort titta på grunderna kring mötesrummets gränssnitt, deltagarnas roller samt hur ni kan dela dokument och annat med varandra. För att starta mötet, klickar du och dina

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander Rapport Imind Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT 1 Innehållsförteckning Idé 3 A. Planeringsfasen 3 B. Genomförandefasen 4 C. Lärdomar 6 Referenslista & uppgiftens frågeställningar 7 Bilagor:

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode

receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode Det handlar egentligen inte om blanketter, elektroniska certifikat och e-tjänster. Det handlar om tillgänglighet och service. innehåll Sid 4 iipax

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

E- möten Snabbguide till Adobe Connect

E- möten Snabbguide till Adobe Connect E- möten Snabbguide till Adobe Connect Rekommenderade användningsområden: - E- möten - Handledning - Grupparbete - Seminarier Nätbaserad Utbildning 0500 44 81 30 helpdesk.distans@his.se Adobe Connect Högskolan

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Konferens Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Om Journalism Inbjudan till konferensen skedde via Vinnova och Jan Sandred som jobbar som Program Manager. Vinnova skickar varje

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP?

DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DESIGNMET MINA REFLEKTIONER KRING DESIGNARBETET I IBRUSH-PROJEKTET INVOLVERING AV ANVÄNDARE HUR ÄR DET ATT HA BARN SOM MÅLGRUPP? DIK JENNY DAFGÅRD DESIGNMETODIK, 3 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 5 JANUARI

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Föreläsning via Acrobat Connect

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Föreläsning via Acrobat Connect DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Föreläsning via Acrobat Connect 1 Introduktion Följande guide beskriver hur du kan arbeta med Adobe Acrobat Connect som verktyg vid föreläsningar på distans. 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth

Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth Sladdlös frihet Jaktradio och hörselkåpor med Bluetooth MIN JAKTHUND TESTAR MIN JAKTHUND Tänk dig att du rör dig fritt omkring i skog och mark med din hund. Samtidigt så kan du diskret kommunicera med

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen Saknar 5 råd inför projektet! Tentamen Tis 9 dec 13:15-17:00 MMD3, INF300, VIP3 Tentamen LOJO D215 A Ljungberg och E Larsson, 2001, 1:a upplagan, Processbaserad verksamhetsutveckling, Kap 6-10 Jan Recker,

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som

Läs mer

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009 Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 9 Plats: Quality Airport Hotel Arlanda personer av sammanlagt 7 tillfrågade har besvarat enkäten. 1=dåligt 2=mindre bra 3=genomsnittligt 4=bra =mycket bra

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Ny teknologi. Möjligheter för oss i mötesindustrin. Kristina Landeström and Joachim Lerulf

Ny teknologi. Möjligheter för oss i mötesindustrin. Kristina Landeström and Joachim Lerulf Ny teknologi Möjligheter för oss i mötesindustrin Kristina Landeström and Joachim Lerulf Det var inte så länge sedan... Meetings and Conventions - A study of mega-trends shaping our industry Globalisation

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Adobe Connect Pro. Innehåll. Introduktion

Adobe Connect Pro. Innehåll. Introduktion Adobe Connect Pro Adobe Connect Pro (ACP) är en webbaserad lösning för resfria möten eller distansundervisning. Denna guide avser stödja dig i användning av ACP i IKT-studions lokaler. Innehåll Introduktion...

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre!

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informator kan erbjuda er en modell för utrullning i 4 steg.

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Varje fråga ger maximalt 5 poäng, för godkänt i tentamen krävs 12,5 poäng. Poängen räknas därefter ihop med poängen från ADB-verktygstestet.

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp Kursinstruktion Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 Innehåll Introduktion 3 Innehåll och Förväntade Studieresultat 4 Undervisningsformer

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Personas -En metod inom Participatory Design

Personas -En metod inom Participatory Design Personas -En metod inom Participatory Design Individuell inlämningsuppgift Sofie Persson 2003-10-27 Sammanfattning Att designa en ny produkt eller ett nytt system är inte enkelt. Det är många aspekter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Partille Ridklubb Kommunikationspolicy

Partille Ridklubb Kommunikationspolicy 1 INLEDNING OCH SYFTE Syftet med denna policy är att beskriva de olika kommunikationskanaler och hur de skall användas för att informera föreningens medlemmar om verksamheten och för att effektivt hantera

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning SNABBGUIDE för studenter windows Utskriftshantering, Kopiering och Scanning Installation av klient på din privata dator Installation av klient För att kommunicera med utskriftssystemet behöver varje dator

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6 Anteckningsunderlag 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Introduktion... 4 Övrigt... 5 Presentationens innehåll... 6 Förutsättningar för en intressant presentation... 8 Presentationens tre delar... 9

Läs mer