Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling"

Transkript

1 Den interaktiva mötessekreteraren: Stödsystem för informationsbehandling Mikael Aasa Institutionen för informatik Umeå universitet vid möten och konferenser Johan Granström Institutionen för informatik Umeå universitet ALLMÄNT Den interaktiva mötessekretararen (DIM) är ett stödsystem för behandling och bearbetning av den information som uppkommer under möten och konferenser. Uppgiften för DIM är att automatiskt sammanställa en relevant sammanfattning av informationen. Kärnan i DIM är en nyutvecklad algoritm för informationsbehandlingen. DIM stöder både text och ljudinformation. Rent fysiskt består DIM av en flyttbar låda om 30x40 centimeter som placeras i möteslokalen. Input kan tas emot genom yttre anslutna enheter såsom mikrofon, scanner, dator och elektronisk whiteboard. Alla anslutningar sker via den trådlösa bluetooth-tekniken. Eftersom bearbetningen är textbaserad, omvandlas all information i ett första skede till textsträngar. Dessa strängar bearbetas av en processor med hjälp av algoritmen och resultatet av bearbetningen sparas i en textfil. För output kopplas DIM till olika typer av yttre enheter för informationsöverföring, exempelvis en skrivare. DIM kan också kopplas mot nätverk lokalt eller Internet för överföring via e-post eller direkt till en dator. Nyckelord DIM, informationshantering, informationsbearbetning möten, ljud, input, output, bluetooth. INTRODUKTION Informationshantering är ett nyckelbegrepp inom dagens organisationer. Den kraftiga utbyggnaden av informationssystem i olika former innebär även, som namnet antyder, att informationsmängden ökar i allt snabbare takt. Den enorma mängden tillgänglig information gör det svårt att hitta rätt och framför allt relevant information. Redan idag finns det olika system för bl.a. elektronisk dokumenthantering, optisk lagring, m.m. Det som skiljer ut DIM i kategorin informationshanterare är dess förmåga att tolka och förstå mänsklig kommunikation (ljud) och med den höga grad av automatik som detta sker. Syfte DIM:s syfte är att hantera en del av problemet med informationshantering, nämligen kommunikationen mellan människor under formella möten. Med formella möten menar vi möten som är organiserade och strukturerade och där det finns behov av, eller är nödvändigt med, dokumentation. Det är således inte den informella dagliga "fikarumskontakten" som avses. Detta arbete utförs idag ofta av en mötessekreterare. En mötessekreterare utses bland de närvarande på mötet eller är en utomstående vars enda uppgift är att föra anteckningar. Vi anser att DIM dels har högre kapacitet, dels tillhandahåller ett mer utvecklat och nyanserat dokument än en människa i samma roll, och framför allt har DIM en objektivitet som ingen människa kan ha. DIM - översiktlig beskrivning Den centrala enheten är en oberoende enhet till vilken man ansluter olika yttre enheter för input och output. All överföring sker trådlöst via Bluetooth-teknik. Enheter för input kan vara en dator för allt som ska skrivas in i DIM (t.ex vanlig text, e-postlistor etc.) samt för filöverföring, en scanner för inläsning av bilder och text, samt en elektronisk whiteboard, på vilken man under mötet skriver anteckningar som sedan DIM omvandlar till text. Output kan vara en skrivare eller andra datorer, d.v.s. om någon mötesdeltagare vill ha sammanfattningen direkt överförd till sin laptop/handdator. Tekniken bygger på standardprotokoll för att vara kompatibel med befintliga system. Förutom möjligheter till uppkoppling mot det interna nätverket bör DIM ha möjlighet att koppla upp sig mot en speciell server som tillhandahåller möjligheter att lägga till fler språk, samt uppdateringar av programvaran. Utöver att kunna läsa in information via ljud, kan DIM också känna igen enskilda individers röster. Detta innebär att man i sammanfattningen som produceras kan se vem som sagt vad. För att detta ska fungera krävs att varje mötesdeltagare innan sitt första möte läser in en röstsignatur. Det räcker alltså med att detta sker en gång, med andra ord att varje deltagare behöver inte ge röstsignatur innan varje möte. I den fil som produceras framgår det tydligt 1

2 vem som har sagt vad. Mänsklig kommunikation är en komplex process och svår att utvärdera objektivt. Detta är nu möjligt tack vare DIM som inte tolkar informationen på det känslomässiga planet. Sammanfattningen sker helt automatiskt, vilket leder till ett effektivt tidsutnyttjande då mötesdeltagarna kan erhålla sammanställningen direkt efter mötets avslutande. Fördelarna i korthet: Automatiskt Objektivt Tidsbesparande Hög kapacitet Möjligheterna att erhålla sammanfattningen är många, dvs på papper, via e-post, via direktöverföring till dator osv. UTVECKLING Tanken med DIM är att den ska kunna användas i vilken organisation som helst som har behov av den. Prisnivån gör dock att det i första hand är större organisationer och konferenscentra som kommer att utgöra köparna. DIM kommer att vara en så kallad hyllprodukt och således inte utformad för en viss typ av organisation. Allroundkapaciteten ställer vissa krav på produkten då den måste kunna möta flera olika behov. Vår vision har varit att skapa en artefakt som är enkel att använda, som har en tilltalande formgivning och som uppfyller användarnas krav med avseende på informationens innehåll. Visionen är inte en färdig design eller en fullständig lösning, utan snarast en första organiserande princip som hjälper designern att strukturera sina försök att förstå situationen och att ta sig an uppgiften. (Löwgren & Stolterman, 1998) En grundläggande egenskap som DIM ska uppfylla är att verka men inte synas. Heidegger (1962) kallar denna egenskap för present-at-hand. Detta innebär att artefakten ska vara en del av den övriga bakgrunden. I det här fallet innebär det att DIM ska uppfattas lika naturligt som man uppfattar OH-projektor, whiteboard, stolar, bord, mm. i ett mötesrum. Prototyping För att kunna uppfylla vår vision i så stor utsträckning som möjligt så gäller det att använda en metod som utifrån förutsättningarna ger ett så bra resultat som möjligt. Det är svårt att ange någon specifik metodologi då dessa i regel är skrivna för specifika systemutvecklingssituationer mot en beställare. Vi har valt att tillverka ett antal prototyper för att kunna utvärdera designen. In engineering, mass production makes it imperative that the design has been tested thoroughly first. (Avison & Fitzgerald, 1995). Prototyping är en metod som kan användas om användarkraven är oklara, vilket är fallet för vår produkt. Prototyper kan ingå som ett inslag i System Development Life Cycle (SDLC). Generellt så indelas prototyper som ingående i en klass 2 metodologi där en av utgångspunkterna är just oklara användarkrav. Användarmedverkan Å andra sidan så innebär användandet av prototyper en hög grad av interaktion med de tilltänkta användarna, vilket pekar på användning av en klass 4 metodologi. En sådan metodologi lämpar sig för system med en hög grad av interaktion med användarna. ETHICS är en sådan formell metodologi som engagerar användarna i stor utsträckning. En utgångspunkt för ETHICS och andra så kallade mjuka metoder är att tekniska system måste fungera både ur tekniskt och socialt perpektiv. (Avison & Taylor, 1997) Ljungberg (2000) uttrycker samspelet i dess yttersta form: I think, that we cannot continue to talk and think about computer technology as something supporting human activities. The activities are immersed in computer technology. Detta stämmer bra överens med vår uppfattning att DIM ska verka men inte synas. Till viss del kan man säga att vi valt ett stort mått av användarmedverkan men snarare skulle vi vilja kalla det målgruppsmedverkan, då vi egentligen inte vet vilka som kommer att använda produkten (vi kan bara göra en kvalificerad gissning). Således är det inte möjligt att skräddarsy produkten för specifika önskemål. Prov och försök Ett viktigt inslag har varit att pröva prototyperna i verkliga situationer. Löwgren och Stolterman (1998) beskriver det som ett centralt inslag i designarbetet att samla information utifrån den situation där produkten eller systemet ska användas. Utan de tilltänkta användarnas medverkan vore det svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta och åtgärda fel och brister i design och konstruktion. King och Allen (1996) menar att det är osannolikt att utveckla felfria system utan feedback från användarna och Norman (1999) anser att det är nödvändigt med studier i verklig miljö för att verkligen veta om användarna förstår produkten eller inte (se konventioner). Samtidigt är det vår uppfattning att vi som 2

3 designers måste våga utveckla våra egna idéer även om de inte alltid får ett positivt bemötande från användarna under utvecklingsfasen. Det kan exempelvis vara så att den teknik vi tror på är så pass ny att den kräver en viss acceptanstid för att bli uppskattad. Detta tycker vi är ett problem under designfasen då det är lätt och bli alltför påverkad av användarnas åsikter för att våga pröva någonting nytt. Ljungberg (2000) betonar design som ett verktyg för förändring och påverkan. Att göra tvärtemot användarnas uppfattning kanske ibland kan vara ett sätt att chockera omgivningen. Detta är förstås förenat med stora risker, inte minst ekonomiska, så det krävs mod för att våga förändra och vara annorlunda. ANVÄNDNING Problemsituation Eftersom det i många företag och organisationer är väldigt viktigt med samarbete och diskussioner så förekommer många möten och sammanträden. Även konferenser är förekommande inslag i arbetet. I och med att dessa tar upp väldigt mycket tid, inte bara i och med själva sammankomsten utan även med föroch efterarbete, vill man naturligtvis tjäna tid där det är möjligt. Själva mötets eller sammanträdets gång kan inte bantas ned med hjälp av teknologi eftersom det handlar om mänsklig kommunikation. Men föroch efterarbete skulle kunna effektiviseras i och med automatisering av vissa procedurer och genom stöd för andra. DIM är en lösning som effektiviserar båda dessa delar. Målgrupp och användningsområde DIM är ett brett system i och med att det inte är inriktat på en viss typ av möten eller konferenser, utan ger stöd för allmän informationshantering i föroch efterarbetet. Målgruppen är främst den som håller i mötet eller sammanträdet eftersom det är denne som aktivt använder systemet, även om alla deltagande tar del av resultatet som DIM producerar. Användningsområdet är möten, sammanträden och konferenser inom alla typer av företag och organisationer där sammankomsterna sker i form av att en mindre grupp av människor kommunicerar och utbyter information. DIM är anpassat efter hur ett möte eller sammanträde vanligen fungerar, d.v.s. det är inte tänkt att bryta användarföretagets arbetssätt eller traditioner för att skapa en möjlighet till lärande i och med introduktion av ny teknologi (Henfridsson & Söderholm, 2000). Scenario Följande scenario demonstrerar hur DIM kan användas under ett sammanträde i ett företag. Alla delar av sammanträdet tas upp, d.v.s. förarbetet av ordföranden, sammanträdets genomförande med det olika deltagarna inblandade, samt efterarbetet som resulterar i en sammanfattning av den information som utbytts. Förarbete Den mötesansvarige har skrivit några punkter som sammanträdet ska ta upp. Han har också förberett några OH-presentationer som ska ge deltagarna lite bakgrundsinformation. Han vill nu lägga in detta i DIM innan mötet och går till väga på följande sätt: Han kopplar en scanner till DIM och använder sig av DIM:s scannerprogramvara. Informationen på hans papper görs om till text inuti DIM och han lägger till allt detta till det projekt han skapat. Alltså, för varje möte måste man skapa ett projekt i DIM, och det är till det han lägger till sin information. Efter detta går mötesledaren in i den stora maillistan som företaget har lagt in i DIM och väljer ut de aktuella mötesdeltagarna samt andra som ska delges vad som hänt och sagts på sammanträdet. Dessa lägger han sedan till i projektet. Han kollar samtidigt upp om det än någon av dessa som inte genomfört en röstsignatur, så att han vet vem eller vilka som måste göra en sådan innan sammanträdet startar. Mötesledaren ser till sist till att det finns rätt antal mikrofoner kopplade till DIM och byter ut scannern mot sin elektroniska whiteboard som han kommer att använda under mötet. Genomförande av själva sammanträdet När deltagarna kommer säger den ansvarige vilka som behöver genomföra en röstsignatur och låter dessa läsa in några rader för att deras röster ska kunna kännas igen av systemet. Varje deltagare får också en unik signatur i och med röstsignaturen. Dessa signaturer kommer i den resulterande sammanfattningen att visa vem som sagt vad under mötet. När sammanträdet sätter igång, har alla försetts med mikrofoner och den ansvarige har dessutom den elektroniska whiteboarden till sitt förfogande. Sammanträdet sker på vanligt sätt, där alla deltar i diskussioner och där den ansvarige visar sina OHbilder på en vanlig OH-apparat och där han antecknar och ritar på den elektroniska whiteboarden för att åskådliggöra vissa saker för de deltagande. Efterarbete När mötet är över har DIM läst in allt som sagts under mötet och gjort om ljudet till text. Den ansvarige ber nu DIM att sammanställa den hett eftertraktade sammanfattningen av mötets innehåll. DIM sammanställer all text och alla bilder som matats in, d.v.s. OH-blad och sammanträdespunkter från förarbetet samt det som skrivits på whiteboarden och texten som skapats av det som deltagarna sagt under sammanträdets gång. Sammanfattningen innefattar alltså alla 3

4 dessa olika delar, där dessutom de respektive deltagarnas signaturer visar på vem som sagt vad. Alltså, för varje citat visas källan. Nu återstår bara att förmedla resultatet till deltagarna och andra som bör ha tillgång till vad som sagts. Detta kan ske på tre olika sätt: 1.På papper. En skrivare kan enkelt anslutas till DIM och på så sätt kan man snabbt dela ut kopior till vissa eller alla på företaget. 2.Via direktöverföring till datorer. Vissa deltagare kanske har med sig laptops till mötet för att föra egna anteckningar eller för att ha sin elektroniska kalender nära till hands. För dessa finns alltså möjligheten att koppla upp sig mot DIM och direkt få textfilen överförd. Eftersom bluetoothtekniken endast klarar av korta avstånd, måste alltså deltagarna ha sina laptops nära till hands. 3.Via e-post. Mail-listorna i DIM är ett sätt att snabbt kunna skicka ut sammanfattningen till vissa eller alla i företaget. En mail-lista över alla företagets anställda finns redan inprogrammerad i DIM, och den ansvarige har också möjlighet att skapa en mail-lista som bara innefattar de deltagande i sammanträdet samt kanske några chefer eller andra som måste ha en kopia av sammanfattningen. ORGANISATORISKA ASPEKTER En fråga man måste ställa sig vid egentligen all typ av systemutveckling är hur systemet kommer att påverka sin omgivning. Hur omgivningen uppfattar systemet eller artefakten är av avgörande betydelse för hur väl systemet kommer att fylla sin funktion. designprocessens egentliga resultat är inte uteslutande ting eller artefakter utan framförallt förändrade handlignsmönster för användarna. (Stolterman, 1991) Främmande teknik Vad kan vi förvänta oss för förändringar inom organisationerna som använder DIM? Först och främst så tror vi att det krävs att information delges till berörda inom organisationen och gärna en förevisning av tekniken. Detta för att göra alla införstådda med vad DIM är och hur den är tänkt att användas. Detta gäller framförallt de anställda som förväntas hålla i möten eller sammanträden och således kommer att vara de aktiva användarna av systemet. Eftersom tekniken är ny och i viss mån revolutionerande så är det extra viktigt med formell utbildning. Orlikowski (1996) beskriver personalens mentala modell som ett avgörande element för hur ny teknik tas emot. Personalens uppfattning grundar sig på tidigare erfarenheter. Om det bland dessa inte finns någon motsvarighet till den nya tekniken så kan resultatet bli en misslyckad implementation tekniken upplevs som främmande. Orlikowski (1996) beskriver i en fältstudie rörande införande av grupprogramvara en misslyckad implementation som delvis berodde på att användarna använde den nya tekniken på samma sätt som de använt den gamla tekniken. Detta innebar att den nya tekniken användes felaktigt och dess möjligheter kom inte till användning. Med andra ord använde de anställda bara de delar av det nya systemet som hade en liknande funktion som det gamla systemet, och gick därmed miste om de nya funktioner som den nya tekniken erbjöd. Företaget hade misslyckats i att utbilda och informera sina anställda. Det vore dock naivt att tro att en ny teknik som denna skulle gå obemärkt förbi. Till en början så kommer säkert DIM att uppfattas som en distraktor under mötena men detta är förhoppningsvis ett snabbt övergående fenomen. Orlikowski (1992) menar att all mänsklig interaktion med teknologi kan delas in i en designfas och en användarfas, där designfasen är övergående. Under designfasen försöker användarna förstå hur den nya tekniken kan utnyttjas och vilka möjligheter den erbjuder. Det är viktigt att de aktiva användarna av DIM, exempelvis mötesledaren, inte ser den som en svart låda (Stolterman & Löwgren, 1998) utan att den inbjuder till utforskande och experimentering. Det finns alltså en fara med att användarna betraktar teknik som ett slutet och färdigt system. it is not surprising that users of a technology often treat it as a closed system or black box. (Orlikowski, 1992) Informationsåtergivning Ett möte är i hög grad en mänsklig process med en intensiv interaktion mellan människor. Ett möte är långt ifrån enbart en fråga om ren informationsöverföring som ljud, bild eller text. Omedvetet och indirekt så förmedlar vi även ett budskap med vårt uppträdande, kroppsspråk eller betoning som inte alls behöver sammanfalla med det vi säger eller påstår. Ett problem med detta kan vara att resultatet av DIM:s bearbetning inte motsvarar förväntningarna. De medverkande på mötet kan ha uppfattat ickespråket som ett väsentligt inslag under mötet, men detta kan inte tolkas av DIM. Med andra ord syns inte det underförstådda i resultatet av DIM:s sammanfattning. Detta är som sagt en svaghet, men det är även en styrka då resultatet blir helt objektivt och inte styrt av starka och dominerande viljor. 4

5 Integritet Inte kan väl en maskin återge det jag sagt? Och tänk om det blir fel? Detta kan vara en frågeställning som dyker upp hos användarna i ett första skede. Hur ska man undvika att DIM:s närvaro upplevs som obehaglig och avslöjande? I värsta fall kan det påverka vad som blir sagt på mötena vilket verkligen inte är avsikten. Deltagarna är kanske rädda för att resultatet blir förvrängt och kan användas till deras nackdel i ett senare skede. Bara vetskapen om att det som de säger kommer att finnas på papper och finnas tillgängligt för andra, inte bara de som sitter med i mötet, kan verka hämmande. Vi tror att nyckeln är en ordentlig utbildning samtidigt som organisationen måste skapa normer för hur DIM ska användas och avsätta resurser för införandet av tekniken. Det måste finnas ett medvetande om och runt ny teknik i organisationen som uppmuntrar till användning. Ciborra (1996) betecknar detta i en artikel om Groupware som appropriation and care. Med det menas helt enkelt att företaget måste skapa förutsättningar för användning och att detta sker under rätt omständigheter. Sammanfattning av riskerna Tekniken upplevs som främmande DIM uppfyller inte förväntningarna med avseende på korrekt informationsåtergivning DIM uppfattas som integritetskränkande AVSLUTNING Under årens lopp har arbetsuppgifter inom företag och organisationer, som tidigare skötts manuellt, mer och mer börjat hanteras med hjälp av IT-lösningar. Samtidigt har nya typer av uppgifter uppstått och de gamla ibland bytts ut mot de nya, i och med att IT gett möjligheter som de gamla manuella metoderna inte kunnat ge. I och med detta har många företag och organisationer ökat sin lönsamhet. I dag talas det mycket om att man måste satsa på att använda tekniken för att skapa en ny verklighet och inte bara för att lösa problem (Ljungberg, 2000). Samtidigt som detta är en vettig tanke (självklart ska vi inte gå och trampa i samma spår för evigt när det finns sådana fantastiska möjligheter) så måste man kanske lugna sig lite och konstatera att inte allting har en lösning ännu. Därför måste man också fortsätta hitta lösningar till mer och mindre vardagliga arbetsuppgifter. DIM designas inte för att skapa en ny verklighet eller för att ändra arbetsrutiner och strukturer inom målgruppen. Men den är heller inte bara till för att lösa ett problem, nämligen svårigheten med att hantera stora mängder information på ett smidigt och effektivt sätt, utan den skapar också möjligheter som inte funnits tidigare. Här talar vi främst om möjligheten att sammanfatta både den muntliga och den skriftliga kommunikationen på ett objektivt sätt. En artefakt som denna, med dess nyskapande teknik och möjligheter till stöd för informationshantering, kan innebära enorma faciliteter för företag och organisationer av olika storlekar och slag. I dagens IT-samhälle är det just lösningar som denna hjälpmedel i arbetet för att spara tid, arbetskraft och som i slutändan innebär att pengar tjänas, eller snarare icke spenderas som är hett eftertraktade. Och undra på det. Varje företags mål är att, genom att så effektivt som möjligt utföra sina uppgifter, expandera och dra in pengar. Och det som DIM gör är ju egentligen att förenkla för företaget i dess jakt på detta mål, även om det bara omfattar en liten del av arbetet. Att DIM är ett brett system som passar för alla typer av organisationer eftersom det är anpassat efter hur ett normalt möte eller sammanträde går till, gör dessutom att fler företag och organisationer kan få nytta av den. I produktbeskrivningen har både för- och nackdelar tagits upp. Nackdelarna, som egentligen kan benämnas som risker, kan dock undvikas om utvecklarna och kunden klarar av att hantera en del väsentliga punkter, som har med tiden innan systemet tas i bruk att göra. Dessa punkter har också tagits upp och noggrant klargjorts. Om dessa risker tas under beaktande, kommer fördelarna med DIM att göra så att produkten kommer att bli till stor hjälp för vår målgrupp. KÄLLFÖRTECKNING Avison, D.E., Fitzgerald G. Information systems development technologies: a classification according to problem situation, Journal of Information Technology 12,

6 Avison, D.E., Taylor V. Information Systems Development: Methodologies, Techniques and Tools 2:nd ed, Cambridge UK, McGraw-Hill, 1995 Ciborra, C. Introduction: What does Groupware Mean for the Organization Hosting it? In C. Ciborra (Ed,), Groupware and Teamwork, New York, John Wiley & Sons, 1996 Henfridsson, O., Söderholm, A. In search of Windows of opportunity : On Obstacles for Learning around Technology, Accounting, Management, and Information Technology, Vol. 10, Number 1, 2000 Kling, R., Allen, J.P. Can Computer Science Solve Organizational Problems? The case for Organizational Informatics, In R. Kling: Computerization & Controversy, San Diego, Academic Press, 1996 Ljungberg, F. Practical Informatics, In Braa, Carsten Dahlbom (eds.), Planet Internet, Lund, Studentlitteratur, 2000 Löwgren, J. och Stolterman, E., Design av informationsteknik, Lund, Studentlitteratur, 1998 Orlikowski, W.J., Learning from notes: Organisational Issues in Groupware Implementation, In R. Kling (Ed.), Computerization & Controversy, San Diego, Academic Press, 1996 Orlikowski, W.J., The duality of technology: Rethinking the concept of technology in organisations, Organisation Science 3, Maryland USA, 1996 Stolterman, E., Designarbetets dolda Rationalitet, Umeå, Institutionen för informatik, 1991 Suchman, L., Plans and situated actions The problem of human-machine communication, Cambridge University Press,

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

E- möten Snabbguide till Adobe Connect

E- möten Snabbguide till Adobe Connect E- möten Snabbguide till Adobe Connect Rekommenderade användningsområden: - E- möten - Handledning - Grupparbete - Seminarier Nätbaserad Utbildning 0500 44 81 30 helpdesk.distans@his.se Adobe Connect Högskolan

Läs mer

BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT

BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT INTRANÄT BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT TEAMENGINE INTRANÄT JOBBA ÄNNU BÄTTRE TILLSAMMANS I ett företag vill man kunna fokusera på själva arbetet och uppnå stödjer och underlättar den interna kommunikationen

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE Uppsala Universitet 2005 Andreas Kjellgren (ankj3389@student.uu.se) Fredrik

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0017A Produktdesign Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar November

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter

Läs mer

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun Införande av Erfarenheter i Sundsvalls kommun Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 2. OM SKOLFEDERATION... 3 3. INFÖRANDE AV SKOLFEDERATION... 3 3.1 FASTSLÅ VERKSAMHETENS MÅLBILD FÖR SKOLFEDERATION... 3 3.1.1

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Utvärdering av övergång till digital ärendehantering för Kommunstyrelsen

Utvärdering av övergång till digital ärendehantering för Kommunstyrelsen Kommun kansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-02-25 Dnr KS 2015/0096 Utvärdering av övergång till digital ärendehantering för Kommunstyrelsen Sammanfattning Redovisning av enkätsvar skickad till Kommunstyrelsen

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

Designaspekter på modellutveckling och metametodik

Designaspekter på modellutveckling och metametodik Designaspekter på modellutveckling och metametodik Björn Banck, Christina Amcoff Nyström Mitthögskolan/Umeå Universitet Institutionen för Informatik 831 25 Östersund http://www.itk.mh.se Fax: +63-165505,

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Vad kännetecknar ett bra ITsystem?

Vad kännetecknar ett bra ITsystem? ehälsoinstitutet Linnean University Vad kännetecknar ett bra ITsystem? Sten-Erik Öhlund 1,2,3 1 ehealth Institute, Linnaeus University, Kalmar, Sweden 2 Information Systems, Department of Management and

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg Att förstå användaren Annakarin Nyberg Idag ska vi Nyckelfaktorer vid datainsamling Att dokumentera data Intervjuer Enkäter Observationer Att välja och kombinera tekniker Övning Avslutning Annakarin Nyberg

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode

receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode receiver En produkt från ida infront - a part of Addnode Det handlar egentligen inte om blanketter, elektroniska certifikat och e-tjänster. Det handlar om tillgänglighet och service. innehåll Sid 4 iipax

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander Rapport Imind Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT 1 Innehållsförteckning Idé 3 A. Planeringsfasen 3 B. Genomförandefasen 4 C. Lärdomar 6 Referenslista & uppgiftens frågeställningar 7 Bilagor:

Läs mer

Stina Nyman 2012-09-16

Stina Nyman 2012-09-16 LINKOPINGS UNIVERSITET, IDA SmartKom Hur systemet fungerar Stina Nyman 2012-09-16 stiny786 Artificiell intelligens II Sammanfattning Detta projekt kommer handla om SmartKom som är ett multimodalt dialogsystem

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet

Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet PB 68 Gustaf Hällströms gata 2b Helsingfors universitet www.cs.helsinki.fi www.cs.helsinki.fi/index.sv.html Datavetenskap Datavetenskapen försöker

Läs mer

Informationssäkerhetsmedvetenhet

Informationssäkerhetsmedvetenhet Informationssäkerhetsmedvetenhet En kvalitativ studie på Skatteverket i Linköping Kandidatuppsats, 10 poäng, skriven av Per Jutehag Torbjörn Nilsson 2007-02-05 LIU-IEI-FIL-G--07/0022--SE Informationssäkerhetsmedvetenhet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE DET HÄR ÄR TEAMENGINE DISTRIBUERA STYRELSEMATERIALET ENKLARE Med TeamEngine styrelseplats får du och övriga styrelsemedlemmar en

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Att mötas i Adobe Connect Pro

Att mötas i Adobe Connect Pro I den här handledningen skall vi kort titta på grunderna kring mötesrummets gränssnitt, deltagarnas roller samt hur ni kan dela dokument och annat med varandra. För att starta mötet, klickar du och dina

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Skriva vetenskapligt

Skriva vetenskapligt Skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? 2 Vad är en effektiv text? 3 4 5 6 7 8 Hur ska jag börja? 9 10 11 Empiri 12 13 Organisera 14 15 Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Eftersökning

Läs mer

Projektsteg: Detaljdesign. Måldriven design. I praktiken? Vattenfallsmetoder. Designdriven utveckling. Agila metoder

Projektsteg: Detaljdesign. Måldriven design. I praktiken? Vattenfallsmetoder. Designdriven utveckling. Agila metoder Måldriven design Projektsteg: Detaljdesign 1. Projektplanering 2. Undersökning av användare och situation 3. Modellering (av undersökningsresultatet) 4. Kraammanställning 5. Ramverksdesign (övergripande

Läs mer