Tekniker i framtidens datorer. Mathias Alexandersson Peter Wilhelmsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniker i framtidens datorer. Mathias Alexandersson man00007@student.mdh.se Peter Wilhelmsson pvn01001@student.mdh.se 04-10-08"

Transkript

1 Tekniker i framtidens datorer Mathias Alexandersson Peter Wilhelmsson

2 SAMMANFATTNING Dagens kiselbaserade teknik börjar närma sig den punkten då den inte längre kan utvecklas enligt Moores lag 1. Den här artikeln tittar närmare på några av de nya teknologierna som är på gång, och som på sikt kan komma att ersätta dagens datorer. DNA-datorn, som presenterades i början av 90-talet, använder DNA-strängar för att utföra många beräkningar parallellt. Detta gör att de kan lösa vissa matematiska problem som med dagens datorer skulle ta väldigt lång tid. Ännu har man inte lyckats bygga någon egentlig DNA-dator, endast ett par enkla prototyper som visar hur de skulle kunna fungera. Kvantdatorn utnyttjar kvantmekaniken för att utföra beräkningar. Idén bygger på att kvantpartiklar kan befinna sig i olika tillstånd samtidigt och därmed på samma gång representera både ett och noll med olika sannolikheter. Register av sådana kvantbitar kan då innehålla alla möjliga kombinationer och möjliggöra snabba uträkningar. I dagsläget finns än så länge bara några enkla prototyper med ganska låg kapacitet. Holografisk lagring har det forskats länge om och man har även lyckats att bygga några enklare modeller. Idén med holografisk lagring är att man skall utnyttja hela lagringsmaterialet istället för att enbart lagra på ytan. Det innebär att det skulle vara möjligt att lagra mycket större mängder än vad dagens lagringsteknik tillåter. Utskrivbara datorer innebär att man skall kunna skriva ut en dator på nästan samma vis som man skriver ut en bild med en bläckstråleskrivare. För att få detta att fungera behöver man ha flexibla kretsar så att de inte går sönder. Den största fördelen med dessa datorer skulle vara att de är lätta att dölja och man kan använda dem till nya ändamål som i till exempel smarta kläder och förpackningar. Genom att använda små rör av kol vid tillverkningen av kretsar istället för koppar kan det vara möjligt att förlänga den tiden som vi kan använda kiselbaserade kretsar i datorer. Kolrören kan göras mindre än kopparledare utan att försämra kretsens pålitlighet och därmed öka hastigheten. 1 Moores Lag, Enligt Moore kommer utvecklingen leda till att kapaciteten hos datorer fördubblas var 18:e månad. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 Framtida Tekniker... 4 DNA-datorn... 4 DNA-datorns historia... 4 Adlemans experiment... 4 Användningsområden... 5 Kvantdatorn... 5 Vad är en kvantdator... 5 Kvantdatorns historia... 5 Kvantdatorn idag... 6 Användningsområden... 6 Holografiskt minne... 6 Från 2D till 3D... 6 En gammal idé... 6 Hur fungerar det... 7 Utskrivbara Datorer... 7 Billigare tillverkning... 7 Flexibla kretsar... 7 Vad finns idag... 8 Låg hastighet... 8 Kol i kretsar... 8 SLUTSATSER... 9 REFERENSER

4 INLEDNING I denna rapport så har vi valt att titta närmare på några av de framtida tekniker som kan komma att användas för att öka datorns kapacitet eller göra det möjligt att använda datorn på nya vis. Det är tekniker som forskarna redan har kommit en bra bit på vägen i och som kan komma att användas inom en inte allt för avlägsen framtid. Det fattas en del utveckling innan de kan komma till nytta i det vardagliga livet. De tekniker som tas upp är DNA-datorer, kvantdatorer, datorer med flexibla kretsar, holografiskt minne och möjligheterna att använda mycket små rör av kol som ledare. Framtida Tekniker DNA-datorn DNA-datorns historia DNA-datorn introducerades 1994 av Leonard Adleman, som i sin artikel visade hur ett problem med en riktad hamiltongraf (också känd som Den resande handelsmannen ) kan lösas med hjälp av DNA (se Adlemans experiment ). Även om just det problemet hade kunnats lösas snabbare med en vanlig dator eller med penna och papper, visade det att DNA kunde användas för beräkningar. [Adleman] Det nästa stora steget kom tre år senare, då några forskare vid University of Rochester lyckades framställa logiska grindar av DNA. Logiska grindar är byggstenarna i dagens datorer, och att kunna bygga sådana grindar är ett stort steg mot att kunna konstruera DNAdatorer med en arkitektur liknande den vi har idag kom en annan milstolpe då forskare vid Weissman institutet i Israel lyckades konstruera en enkel DNA-dator baserad på Turning-maskinen. Det var en finit automat med två tillstånd som kan säga om en sträng av ettor och nollor har ett jämt eller udda antal ettor. Detta visade att det var möjligt att utföra mer avancerade operationer med DNA-datorer. [BPKLS] Adlemans experiment Problemet går ut på att i en graf med noder som är ihopkopplade med enkelriktade kanter hitta en väg från start-nod till en slut-nod, som passerar de övriga noderna en och endast en gång. I Adlemans experiment fanns det sju sådana noder, benämnda O 0 till O 6. Dessa noder representerades med DNA-kedjor som var 20 baser långa. Sekvenserna i kedjorna var slumpmässigt utvalda. Sedan skapades kedjor som representerade vägarna emellan städerna. Dessa bestod av de tio sista baserna från staden som vägen gick ifrån, och de tio första baserna i staden som vägen gick till. 1. DNA-kedjor kopierades upp i stora mängder (ca 3x10^13 ex av varje) med hjälp av ligation 1, och blandades i ett provrör. På bara ett par sekunder kopplade kedjorna ihop sig i alla tänkbara kombinationer. 2. Kombinationer med rätt start- och slutstad kopierades upp genom PCR-teknik 2 3. Ur resultatet från steg 3 kördes genom en agarosgel 3 och sedan behöll man endast de kombinationer som innehöll exakt sju noder. 1 ligation, en teknik för att koppla ihop och kopiera DNA-strängar 2 PCR, Polymerase Chain Reaction, en teknik som genom kedjereaktioner kopierar DNA-strängar 3 agarosgel, en speciell gel som används för att bl.a. mäta längden på DNA-strängar 4

5 4. Kombinationer som passerade genom nod O 1 plockades ut genom biotin-avidin system, där små magnetiska kulor binds till en specifik DNA-sekvens och gör att man kan plocka ut kedjor som innehåller just den sekvensen. Detta upprepades sedan för noderna O 2 till och med O 5. Efter detta fanns bara den korrekta lösningen kvar, och problemet var därmed löst. Hela experimentet tog ca en vecka att utföra. [Adleman] Användningsområden DNA-datorer kommer förmodligen till en början mest att användas för att lösa matematiska problem som dagens datorer inte klarar av, till exempel för att knäcka krypteringar eller planera effektiva färdrutter för flygtrafik och dylikt. På längre sikt kan DNA användas för att lagra stora mängder data, då en kubikcentimeter DNA kan rymma ca 10 terabyte data, vilket gör kapaciteten många gånger större än dagens lagringsmetoder. DNA-datorernas storlek kan också spela en viktig roll för utvecklingen. DNA-datorerna kan även komma att få en stor betydelse inom medicinen. De skulle rent teoretiskt kunna injiceras i patienter för att bevaka deras tillstånd och snabbt kunna reagera på förändringar och vidta åtgärder. Kvantdatorn Vad är en kvantdator Den största skillnaden mellan kvantdatorer och dagens datorer är hur data representeras. I dagens datorer används bitar för att representera ettor och nollor. Dessa bitar befinner sig alltid i ett tillstånd. Data representeras av listor av ettor och nollor. En kvantdator använder sig av kvantbitar eller qubitar. Dessa kvantbitar representeras av enskilda atomer. Till skillnad från vanliga bitar har dessa kvantbitar egenskapen att de kan befinna sig i ett supertillstånd, där de befinner sig i båda tillstånden samtidigt, både ett och noll [MH] med lika sannolikhet. Dessa kvantbitar representeras av kvantpartiklar vars värde bestäms av dess rörelser. Kvantbitarna samlas i register som kan innehålla alla möjliga kombinationer samtidigt. Kvandatorn arbetar genom att påverka dessa kvantbitar. Tack vare att kvantbitarna kan vara både ett och noll kan en kvantdator utföra flera uträkningar parallellt [MH]. Kvantdatorns historia Idén till kvantdatorn föddes i slutet av 1970-talet. Forskarna började inse att kiselteknologin slutligen skulle komma till en punkt när de skulle behöva göras väldigt små, endast bestående av ett par atomer, och man började fråga sig om man inte skulle kunna utnyttja kvantmekaniken för att bygga datorer. Richard Feynman var en av de första som försökte visa att detta var möjligt. Med en abstrakt modell visade han 1982 att kvantmekaniken kunde användas i datorer. Dessutom skulle en sådan dator kunna simulera kvantmekaniken. 5

6 1985 skrev David Deutsch en avhandling där han visade att alla fysiska processer skulle kunna beräknas med en kvantdator. Efter det började men leta efter intressanta problem som kunde lösas med en sådan maskin visade Shor hur man med hjälp av ett par specifikt utformade metoder kunde använda kvantdatorer för att faktorisera stora tal mycket snabbare än med traditionella datorer. Detta genombrott ökade intresset för kvantdatorn, och utvecklingen av prototyper började. [SH] Kvantdatorn idag Man har ännu inte byggt någon riktig kvantdator, men flera fungerande prototyper har konstruerats. Än så länge har man bara byggt datorer med en kapacitet av 7 kvantbitar, och man har bara kunnat utföra enklare beräkningar, som enkla faktoriseringar. Användningsområden Kvantdatorernas huvudsakliga användningsområde är matematiska problem. De är i dagens läge inte användbara till t ex ordbehandling. Ett stort område är kryptoteknik. Dagens krypteringsalgoritmer bygger på svårigheten att faktorisera stora tal, till exempel RSA som används för säker överföring av data på Internet. Med en kvantdator skulle man snabbt kunna faktorisera tal och knäcka dessa krypteringar. Likväl skulle man med hjälp av kvantdatorer kunna skapa nya krypteringsalgoritmer som skulle vara mycket säkrare än de som vi har idag. Kvantdatorer skulle även kunna användas för att snabbt söka i stora databaser [MH2][GR]. Holografiskt minne Från 2D till 3D Man har under de senaste 15 åren använt optik vid lagring av data. Några exempel på detta är CD- och DVD-skivor men med dessa lagringsmetoder lagrar man fortfarande data på en tvådimensionell yta. Något som forskarna jobbat flitigt med under en ganska lång tid är att lagra data tredimensionell. Med denna teknik skulle det vara möjligt att avsevärt öka lagringskapaciteten eftersom man kan utnyttja en mycket större del av materialet som man lagrar i. Detta skulle dock inte vara den enda fördelen, även hastigheten skulle få en kraftig ökning eftersom man kan läsa av stora block av data på en och samma gång. [Bonsor1] En gammal idé Idén att lagra tredimensionellt är knappast ny utan kan dateras till 1963 då Pieter J. van Heerden föreslog att man skulle lagra på detta vis. De första lyckade försöken att lagra holografiska minnen skedde i början på 70-talet då några forskare på RCA Laboratorium lyckades lagra 500 hologram i en kristall. Trots denna framgång blev detta inget genombrott eftersom andra enklare lagringsmetoder också utvecklades betydligt. Det var först i början på 90-talet som man återigen började göra seriösa försök att lagra holografiskt och 1993 lyckades man lagra hologram som totalt var ca 100 MB. 6

7 Hur fungerar det Cirka 1 terabyte räknar man med att kunna lagra i en sockerbitsstor kristall [Bonsor1]. I ett holografiskt minne så lagras data som ett mönster i ett ljuskänsligt material. Detta mönster skapas först i en form av LCD (liquid crystal display) sedan genomlyses denna av en blå-grön laser och bildar en så kallad signal. Där signalen och en annan laser kallad för referenslaser korsas bildas mönstret. Dessa laserstrålar kommer ursprungligen från en och samma laser som delas upp och ta olika vägar till lagringsmediet. När man vill läsa från det holografiska minnet så lyser man genom kuben endast med referenslasern i samma vinkel som den hade då man skrev in datat och återskapar på detta vis en hel sida data på en och samma gång. Figur 1: Övergripande bild av hur lagring av data sker Hur mycket det kommer att vara möjligt att lagra i framtiden med hjälp av holografiskt minne beror framförallt på två saker: hur stor volym som kuben har och hur precis avläsningen kan göras. Om vinkeln som man läser av sida i ett hologram skulle skilja sig för mycket från den vinkeln man hade då datat skrevs in kan det bli helt oläsligt på grund av att andra holografier också läses av och därmed stör detektorns bild av hologrammet. Hur mycket inskrivningsvinkeln och avläsningsvinkeln får skilja beror till en stor del på hur tätt de olika sidorna i kuben ligger [PM]. Eftersom man kommer att utnyttja mycket större del av materialen och inte enbart ytorna så kommer lagringskapaciteten öka mångfalt jämfört med dagens lagringsmedia. Utskrivbara Datorer Billigare tillverkning En anledning till att datorer nu för tiden är så dyra är att det är dyrt och tidskrävande att tillverka datorns komponenter. En lösning som forskarna jobbar på är att tillverka datorer som man helt enkelt kan skriva ut med hjälp av en form av skrivare inte helt olik en vanlig bläckstråleskrivare vilket naturligtvis skulle sänka kostnaderna avsevärt. Flexibla kretsar Det finns flera fördelar med att kunna "skriva" datorkomponenter, dels genom att det antagligen kommer att sänka kostnaderna och dels så blir det med flexibelt "bläck" möjligt att bygga in datorer i kläder och andra tyger eller material där det krävs att kretsarna är flexibla för att inte gå sönder. Det kommer också att vara enkelt att dölja dem då de blir mycket tunna. 7

8 Forskare vid MIT lyckades för några år sedan att tillverka ett antal delar som vore nödvändiga för att konstruera en komplett dator, bland annat transistorer [Bonsor2]. För detta använde de ett nanopartikelbaserat bläck. Det var dock inte enbart på MIT som arbetet med att få fram billiga och flexibla kretsar pågick. Plastic Logic, ett företag som har sitt ursprung i Cambridge universitet har lyckats tillverka flexibla transistorer av plast. De tillsätter kolbaserade kemikalier i plasten som de sedan kan applicera på diverse ytor. [Bonsor2] Nanopartikelbaserat bläck är uppbyggt av ett mycket stor antal mycket små kapslar fyllda med en oljesubstans. I dessa kapslar finns det även mycket små kulor eller flagor som är negativt laddat. Vad finns idag Ett Svensk företag, Cypak, har lyckats tillverka en dator som till stor del består av utskrivbara kretsar. Den kan samla, kryptera, processa och lagra upp till 32 Kbyte data. Det är möjligt att läsa av data till en pc genom en radio-frequency identification (RFID) krets. Cypak har använt sin dator till att tillverka medicinalförpackningar som håller reda på hur mycket medicin personen har tagit och de har även använt den för att tillverka säkra paket. Det blir möjligt för mottagaren att kontrollera att ingen har öppnat paketet. [LDP] Låg hastighet Även om det finns många fördelar med användandet av plast i kretsar så kommer fortfarande kisel vara med en ganska så lång tid framöver då tekniken vi har för tillfället fortfarande är betydligt bättre när det gäller att tillverka mycket små detaljer med kisel än med plast. Därmed blir kiselkretsarna betydligt snabbare då avstånden är mindre än i de kretsar som är tillverkade av plast. [Bonsor2] Kol i kretsar NASA lyckades 2003 att ta fram en ny tillverkningsmetod som mycket väl kan förlänga tiden som vi kommer att använda kiselchip. De använder sig av mycket små rör tillverkade av kol, de är så små att de mäts i nanometer. Dessa rör i kol använde istället för kopparledare för att koppla ihop delarna i integrerade kretsar. "Our process allows us to use the tiny carbon nanotubes to replace copper to interconnect network layers on silicon chips" säger Meyya Meyyappan, på Centret för Nanoteknologi vid NASA. [NASA] Anledningen till att det blir mycket snabbare med kol är att de komponenterna som man kan tillverka av kol blir mycket mindre än de som används för tillfället och med kortare avstånd ökar hastigheten. Anledningen till att man kan bygga mindre komponenter i kol än i koppar beror på att de i koppar får en för hög resistans när de blir väldigt små. Rören av kol har en lägre resistans även när de blir betydligt mindre vilket gör att de klarar av mycket hög ström utan att det blir några försämringar. [NASA] 8

9 SLUTSATSER Det ser ut som att kiseltekniken börjar närma sig punkten då den inte längre kan utvecklas mer, och man måste vända sig till nya tekniker för att bygga mindre och snabbare datorer. Det finns idag flera olika nya tekniker under utveckling som kan komma att ersätta kislet. Dock så kan den nya koltekniken förlänga livet på kiseltekniken något. Både DNA- och kvantdatorerna kan komma att ta över. Det är mycket möjligt att man kommer att ha olika typer av tekniker för olika användningsområden. Det känns som att den teknologi som ligger närmast när det gäller lagring är holografin då den faktiskt inte skiljer sig väldigt mycket från dagens teknik men ändå ökar kapaciteten avsevärt. Det är svårt att avgöra vilken eller vilka tekniker som kommer att dominera i framtiden då alla fortfarande är på väldigt experimentella stadier. Men de som vi tagit upp är några av de intressantare och väletablerade. 9

10 REFERENSER [Adleman] L. Adleman, Molecular computation of solutions to combinatorial problems, Science Nov 11;266(5187): [Bonsor1] K. Bonsor, How Holographic Memory Will Work, HowStuffsWorks, [cited ] <http://computer.howstuffworks.com/holographic-memory.htm> [Bonsor2] K. Bonsor, How Printable Computers Will Work, HowStuffsWorks, [cited ] <http://computer.howstuffworks.com/printable-computer.htm/printable> [BPKLS] K., Benenson, T., Paz-Elitzur, R., Adar, E., Keinan, Z., Livneh and E. Shapiro. (2001) Programmable computing machine made of biomolecules,. Nature 414, s [GR] L. K.Grover,J Radhakrishnan, Quantum search for multiple items using parallel queries,2004 [LDP] L. Dailey Paulson, Company Develops Disposable Paper Computer, Computer, vol. 37, No. 6, page 19, 2004 [MH1] M. Hayward, "Quantum Computing and Shor's Algorithm",1999, <http://alumni.imsa.edu/~matth/quant/299/paper/paper.html> [MH2] M. Hayward, Quantum Computing and Grover's Algorithm.,2001, <http://www.imsa.edu/~matth/quant/473/473proj/index.html> [NASA] M. Braukus, J. Bluck, NASA Improves Computers With Tiny Carbon Tubes On Silicon Chips, NASA homepage, [cited ] <http://www.nasa.gov/home/hqnews/2003/apr/hp_news_03136.html> [PM] D. Psaltis, F. Mok, Holographic memories, Scientific America, vol. 273, pages 70-77, 1995 [SH] P. W. Shor, Algorithms for quantum computation: discrete logarithms and factoring, Foundations of Computer Science, 1994 Proceedings., 35th Annual Symposium on,

Historiskt moment i Numerisk analys 1 Monte Carlo-metoden

Historiskt moment i Numerisk analys 1 Monte Carlo-metoden Historiskt moment i Numerisk analys 1 Monte Carlo-metoden Grupp 2 Jonas Haulin Kathrin Mattiasson Mateo Tarazona Elin Vinger Bakgrund och teori Monte Carlo-metoden är en metod för statistisk simulering.

Läs mer

Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen

Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen Hur kan prestandan och kapaciteten förbättras? Kursansvarig: Erik Larsson Datorarkitektur med operativsystem 7,5 hp 04-12-2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Innehållsförteckning 2 IKOT

Innehållsförteckning 2 IKOT Inlämning 7.1 IKOT Inlämningsuppgift 7.1 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Partikeldressyr i kvantvärlden

Partikeldressyr i kvantvärlden NOBELPRISET I FYSIK 2012 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Partikeldressyr i kvantvärlden Serge Haroche och David J. Wineland har på var sitt håll uppfunnit och utvecklat banbrytande metoder för att mäta

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Filöverföring i Windowsmiljö

Filöverföring i Windowsmiljö Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Kryptering och primtalsfaktorisering

Kryptering och primtalsfaktorisering Institutionen för Numerisk analys och datalogi Kryptering och primtalsfaktorisering Johan Håstad Nada, KTH johanh@nada.kth.se Ett Exempel N = 9324894190123791048152332319394135 4114125392348254384792348320134094

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden. 1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar

Läs mer

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets NMCC Sigma 8 Täby Friskola 8 Spets Sverige 2016 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sambandet mellan figurens nummer och antalet små kuber... 3 Metod 1... 3 Metod 2... 4 Metod

Läs mer

Handhavande för räknevågar CPB-N/CPB-DM

Handhavande för räknevågar CPB-N/CPB-DM Handhavande för räknevågar CPB-N/CPB-DM 1 Innehållförteckning: 2 1 Viktig information En elektronisk våg är ett känsligt precisionsinstrument och måste hanteras därefter. Undvik att placera vågen i miljöer

Läs mer

DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100

DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100 BRUKSANVISNING DISCRIMINATOR METALLDETEKTOR CS 100 BESKRIVNING Med Velleman Discriminator Metalldetektor kan du söka efter mynt, fornlämningar, smycken, guld och silver i princip var som helst. Discriminator

Läs mer

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 17 december 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material

Läs mer

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar LTH - LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar Filip Nilsson 2015-12-07 Sammanfattning På senare år har utvecklingen för SSD (Solid State Drive) enheter kommit

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Skingrad. 6NLQJUDG²HQG\VWRSLVNVNLOGULQJDYQlWYHUNVVDPKlOOHWVXWYHFNOLQJ

Skingrad. 6NLQJUDG²HQG\VWRSLVNVNLOGULQJDYQlWYHUNVVDPKlOOHWVXWYHFNOLQJ Skingrad 6NLQJUDG²HQG\VWRSLVNVNLOGULQJDYQlWYHUNVVDPKlOOHWVXWYHFNOLQJ Följande not hittades på Institutet för Studier av Rumtiden (ISR) i en rumsaccelerator en höstdag år 1999. De som använt rumsacceleratorn

Läs mer

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

TNK049 Optimeringslära

TNK049 Optimeringslära TNK49 Optimeringslära Clas Rydergren, ITN Föreläsning 7 Nätverksoptimering Billigaste uppspännande träd (MST) Billigaste väg (SP) Projektnätverk Minkostnadsflödesproblem Agenda Terminologi för grafer/nätverk

Läs mer

Central Processing Unit

Central Processing Unit Central Processing Unit Individuellt PM Kristoffer Ringkvist Innovation och Produktdesign Produktutveckling 3, KPP039 2011 01 04 Ordlista Processor: En använd benämning för Central Processing Unit (CPU)

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer

Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer 17 augusti 2015 2 Scenario 1 Man har inom Posten Logistik AB skrivit programvara för sortering av kundinformation och vill standardisera användningen av sorteringsalgoritmer.

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001

Läs mer

4. Skrivmaterial och informationslagring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2007-06-01. Landstingsarkivet

4. Skrivmaterial och informationslagring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2007-06-01. Landstingsarkivet ARKIVHANDBOK 2007-06-01 Landstingsarkivet 4. Skrivmaterial och informationslagring Innehållsförteckning Skrivmaterial och informationslagring... 2 Märkning med svenskt arkiv... 2 Tekniska krav för certifiering

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE. SKEPPSTA MASKIN AB Täby Skeppsta 336 705 94 Örebro. tfn: 019-228005 sales@oilpress.com

LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE. SKEPPSTA MASKIN AB Täby Skeppsta 336 705 94 Örebro. tfn: 019-228005 sales@oilpress.com Hemsida\LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE SMAB.doc Sidan 1 av 21 LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE SKEPPSTA MASKIN AB Täby Skeppsta 336 705 94 Örebro tfn: 019-228005 sales@oilpress.com Hemsida: http://www.gpsjordbruk.se

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

So ka artiklar och annan litteratur

So ka artiklar och annan litteratur 1 So ka artiklar och annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur vare sig du letar efter böcker eller artiklar. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom

Läs mer

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. Trollpengar I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. 1 sten = 100 kronor 1 tallkotte = 10 kronor 1 pinne = 1 krona Ni ska nu samla

Läs mer

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder

Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder Brandväggar Innehållsfiltrering IDS Honungsnät Krävd kunskap i kursen: Att dessa skyddsmetoder finns, vilka grundvillkor man kan/ska ha vid uppsättningen

Läs mer

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Grundläggande krypto och kryptering

Grundläggande krypto och kryptering Krypto, kryptometoder och hur det hänger ihop Stockholm Crypto Party 2013 Released under Creative Commons BY-NC-SA 3.0 $\ CC BY: C Innehåll Presentation av mig 1 Presentation av mig 2 3 4 5 6 7 Vem är

Läs mer

Möjliga Världar. Skapande Skola, Halmstad. Robert Hais

Möjliga Världar. Skapande Skola, Halmstad. Robert Hais Skapande Skola, Halmstad Skapande skola Här följer ett antal olika fördefinierade projekt att välja mellan men även att få inspiration av vilket kan användas till att sätta ihop ett skrädddasytt program.

Läs mer

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri LITIUM I HANINGE Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri L I T I U M Ett grundämne Ett 90-tal grundämnen förekommer naturligt på jorden.

Läs mer

Digitala projekt rapport

Digitala projekt rapport Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................

Läs mer

Towards Blocking---resistant Communication on the Internet

Towards Blocking---resistant Communication on the Internet Towards Blocking---resistant Communication on the Internet SLUTRAPPORT Stefan Lindskog Karlstads universitet SE---651 88 Karlstad stefan.lindskog@kau.se 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3

Läs mer

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram En introduktion till WeavePoint 7 demo version Demoversionen är det fullständiga WeavePoint med undantag för att det inte går att spara egna mönster. Det går att testa olika sätt att skriva ut de exempel

Läs mer

ELEKTRONISKT TRYCKHÅLLNINGSSYSTEM

ELEKTRONISKT TRYCKHÅLLNINGSSYSTEM ELEKTRONISKT TRYCKHÅLLNINGSSYSTEM DAB e.sybox tillkom efter en idé om ergonomisk teknik* och är utvecklad genom 37 års erfarenhet och kunskap inom mekanik och elektronik för pumpar. Det här är en ny PATENTERAD

Läs mer

Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning

Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning Kim Weyns, kim.weyns@gmail.com 2013-08-22 Martin Höst, martin.höst@cs.lth.se Inledning Denna rapport innehåller en metodbeskrivning för en riskanalysmetod

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet!

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet! KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA Lego Linefollower Få en robot att följa linjen på golvet! Felix Ringberg 2012-08-09 felixri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning I den här laborationen

Läs mer

Slutrapport för SquareShooter

Slutrapport för SquareShooter Slutrapport för SquareShooter Författare: Björn Overå Datum: 100609 Page 1 Abstrakt: Detta är en slutrapport för ett projekt jag har haft i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Denna rapport

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Avståndsmätare. Använder du tumstock och mätband till de flesta mätningarna

Avståndsmätare. Använder du tumstock och mätband till de flesta mätningarna Avståndsmätare Den elektroniska avståndsmätaren har nu kommit ner så mycket i pris att den är intressant också för gör-det-självaren. Vi har genomtestat åtta modeller med förnuftiga priser, så att du kan

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna

Läs mer

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:..

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. 4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. Inledning I kapitlet om rymdgeometri lärde du dig känna igen de vanligaste tredimensionella kropparna, och hur man beräknar deras yta och volym. I detta kapitel skall

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

MP-100. Bruksanvisning

MP-100. Bruksanvisning MP-100 Bruksanvisning INNEHÅLL Uppackning av Merit MP-100 --------------------------------------- 3 Batteriinstallation ------------------------------------------------------ 4 Nedladdning av musik ------------------------separat

Läs mer

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Cacheminne i en AMD Opteron Processor Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza

Läs mer

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

Ibas forensics Mobila enheter 2013-02-19

Ibas forensics Mobila enheter 2013-02-19 Ibas forensics Mobila enheter Torbjörn Lofterud, Computer forensics analyst @ Ibas Kroll Ontrack Torbjorn.Lofterud@ibas.se 2013-02-19 Om Ibas Grundat 1978 Ägare: Kroll Ontrack Affärsområden - Data Recovery

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer Matematikens grundvalar och programmering av datorer Bengt Nordström Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs Universitet, 14 februari, 2005 Datorerna föddes ur logiken 1870: Cantor: Det finns minst två slags

Läs mer

RadioFrekvensIdentifiering (RFID)

RadioFrekvensIdentifiering (RFID) SIS/TK446 Automatisk Identifiering och Datafångst En teknik för automatisk identifiering och datafångst Resumé Detta dokument ger en kort överblick av, vad det är, systemet, frekvenser, en jämförelse med

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer