PREVENTIVA ÅTGÄRDER MOT OSTEOPOROS OCH OSTEOPOROSRELATERADE FRAKTURER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PREVENTIVA ÅTGÄRDER MOT OSTEOPOROS OCH OSTEOPOROSRELATERADE FRAKTURER"

Transkript

1 Hälsa och samhälle PREVENTIVA ÅTGÄRDER MOT OSTEOPOROS OCH OSTEOPOROSRELATERADE FRAKTURER EN LITTERATURSTUDIE JOHANNA FALK HANAN KLEINE Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 PREVENTIVA ÅTGÄRDER MOT OSTEOPOROS OCH OSTEOPOROSRELATERADE FRAKTURER EN LITTERATURSTUDIE JOHANNA FALK HANAN KLEINE Falk, J & Kleine, H. Preventiva åtgärder mot osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad Osteoporos är en sjukdom som under de senaste decennierna ökat. I Sverige inträffar det cirka osteoporosrelaterade benbrott varje år. Den största gruppen som drabbas är kvinnor efter menopaus. Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 10 vetenskapliga artiklar varav 9 baserade på kvantitativ och en på kvalitativ forskning. Resultaten visade att rökstopp hade en positiv effekt på Bone Mineral Density (BMD) efter redan ett år. Alkoholintag i måttliga mängder visade ett positivt samband med BMD. Fysisk aktivitet i form av specialutformade träningsprogram minskade fallrisken. Vibrationsterapi ökade BMD. Nutrition och kosttillskott i form av kalcium, magnesium och 25OH vitamin D3 visade positiv effekt på benmassan. Hos rökare visades även en positiv effekt av ett ökat antioxidantintag. Ett högt fosforintag var däremot relaterat till lägre BMD. Patientundervisning hade en positiv effekt på uppföljning av rekommendationer gällande kost och motion. Slutsatsen som drogs var att dessa resultat kan vara av nytta för allmänsjuksköterskan att känna till i sitt preventiva arbete, dock krävs mer forskning inom områdena för att utfärda allmänna rekommendationer. Nyckelord: alkohol, fysisk aktivitet, kosttillskott, osteoporos, postmenopausal, prevention, rökning. 1

3 PREVENTIVE INTERVENTIONS AGAINST OSTEOPOROSIS AND OSTEOPOROSIS RELATED FRACTURES A LITERATURE REVIEW JOHANNA FALK HANAN KLEINE Falk, J & Kleine, H. Preventive interventions against osteoporosis and osteoporosis related fractures. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Osteoporosis is a disease that has increased in recent decades. In Sweden, about osteoporosis-related fractures occur every year. The largest group of victims are women after menopause. The aim of this study was to highlight factors that are important for prevention of osteoporosis and osteoporotic fractures in postmenopausal women. The method was a literature review consisting of 10 scientific articles, including 9 based on quantitative and one on qualitative research. The results showed that smoking cessation had a positive effect on Bone Mineral Density (BMD) after one year. A moderate use of alcohol showed a positive correlation with BMD. Physical activity in terms of specially designed exercise programs reduced the risk of falling. Vibration therapy increased BMD. Nutrition and dietary supplements in terms of calcium, magnesium and 25OH vitamin D3 showed a positive effect on the increase of bone mass. In smokers, a positive effect of increased antioxidant intake was registered. However, a high phosphorus intake was related to a lower BMD. Patient education had a positive effect on the follow-up of recommendations of diet and exercise. The conclusion was that these results may be useful to know for a nurse in the preventive work, however, more research is required in order to make general recommendations. Keywords: alcohol, dietary supplements, osteoporosis, physical activity, postmenopausal, prevention, smoking. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 5 Epidemiologi 5 Definition 5 Patofysiologi 6 Orsaker/Riskfaktorer 7 Symtom 8 Diagnos 8 Prevention 8 Farmakologisk behandling 9 Sjuksköterskans roll 9 SYFTE 10 METOD 10 Precisera problemet 10 Inklusions- och exklusionskriterier 10 Plan för litteratursökningen 11 Genomförande av litteratursökningen 11 PubMed 11 CINAHL 11 Tolkning av bevisen från studierna 12 Sammanställa bevisen 12 Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 12 RESULTAT 12 Fysisk aktivitet 12 Rökning, alkohol och koffein 14 Vitaminer och mineraler 14 Patientundervisning 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 18 Fysisk aktivitet 18 Rökning, alkohol och koffein 18 Vitaminer och mineraler 19 Patientundervisning 19 SLUTSATS 20 REFERENSER 21 BILAGOR 24 3

5 INLEDNING Ämnet valdes för att det är en sjukdom som drabbar många. Osteoporos är en i Sverige välkänd folksjukdom med flera tusen nyinsjuknade människor varje år. Namnet osteoporos betyder poröst ben och är i kort ett tillstånd där bentätheten reducerats, vilket ger upphov till ökad risk för fraktur (IOF, 2007). Den största gruppen som drabbas är kvinnor efter menopaus. Detta beror på att produktion av östrogen minskar och dess skyddande effekt på skelettet försvinner. Var fjärde man och varannan svensk kvinna får under livet en osteoporosrelaterad fraktur (SBU, 2003). Sannolikheten att allmänsjuksköterskan möter många patienter i denna riskgrupp eller med diagnosen kan därför anses vara stor. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att arbeta preventivt och främja hälsa (Socialstyrelsen, 2005). Således kommer hon/han troligen även att göra så inom denna grupp och ha nytta av information från denna typ av litteraturstudie, vilken kan visa på vad det finns för evidens för olika preventiva åtgärder 4

6 BAKGRUND Nedan följer en beskrivning av bakgrunden till ämnet gällande epidemiologi, definition, patofysiologi, symtom, diagnos, orsaker/riskfaktorer, behandling och sjuksköterskans roll. Epidemiologi Förekomsten av osteoporos har under de senaste decennierna ökat. I Sverige inträffar det cirka osteoporosrelaterade benbrott varje år (IOF, 2007). År 1988 inträffade höftfrakturer och tio år senare, , en ökning med 7 procent (SBU, 2003). Ökningen kan delvis förklaras av en generellt förändrad livsstil med allt mindre fysisk aktivitet bland befolkningen. SBU (2003) rapporterar även en total samhällskostnad i Sverige på 3,5 miljarder kr/år för osteoporosrelaterade frakturer. Benskörhet drabbar ungefär 75 miljoner människor i Europa, USA och Japan. För år 2000 fanns det uppskattningsvis 9 miljoner nya osteoporosfrakturer, av vilka 1,6 miljoner på höft, 1,7 miljoner var på underarmen och 1,4 miljoner var kliniska vertebrala frakturer % av kvinnorna och 15-30% av männen kommer att drabbas av en fraktur i samband med osteoporos under sin livstid (IOF, 2007). Den mest utsatta gruppen är postmenopausala kvinnor, då produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Anledningen till detta är att i klimakteriet kan de värst drabbade kvinnorna naturligt förlora 3-5% av sin benmassa per år. Kvinnor har på grund av sin menopaus och hormonomställning större risk att utveckla osteoporos än män (Gregersen, 2002). För en medelålders kvinna är risken att någon gång under sin livstid drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur ungefär 50 %. För en medelålders man är risken enbart ungefär 25 %. Detta beror både på kvinnors snabbare benförlust i samband med klimakteriet och på att kvinnor lever längre än män (SBU, 2003). Europeiska Kommissionen (2007) visar statistik på att endast 4 % av den kvinnliga befolkningen i Sverige blev undersökta för osteoporos år 2006, vilket var lägst i EU. Möjliga skäl till detta kan vara att Sverige har ett lägre antal instrument för bentäthetsmätning än rekommenderat i Europa. Även att fördelningen av dem i landet är ojämn, samt att Sveriges regering inte konstaterat att osteoporos är en nationell hälsoprioritet, och därför är heller inga offentliga kampanjer mot sjukdomen aktiva (Åkesson et al, 2008). Definition WHO:s definition av osteoporos från 1994 utgår från avvikelser i bentäthet mätt som standardavvikelser (SD) från medelvärdet för bentäthet hos unga vuxna kvinnor i samma population (se tabell 1). Medelvärdet varierar mellan olika populationer. Den utgår från bentäthetsmätning i höft och ländrygg (orebroll, ). 5

7 Tabell 1. Definition av bentäthetsvärden för osteoporos (orebroll, ). Normal benmassa Minskad benmassa (osteopeni) Osteoporos Etablerad osteoporos Bentäthet som ligger över 1 SD under medelvärdet: T-score -1 SD. Bentäthet som ligger mellan 1 och 2,5 SD under medelvärdet. T-score < -1 SD till > -2,5 SD Bentäthet som ligger över 2,5 SD under medelvärdet. T-score -2,5 SD. Bentäthet som ligger över 2,5 SD under medelvärdet samt osteoporosfraktur har inträffat. T-score < -2,5 SD och fraktur (a. a). Ett annat sätt att dela in bentäthet i är att använda sig av t-score: -1 t-score = 1 SD under medelvärdet (se figur 1) Normal Benmassa 0.0-1,0-2,0 Minskad benmassa - 2,5-3,0 Osteoporos - 4,0 Figur 1. T-score för bentäthet. Modifierad figur efter Guthrie ( ) Patofysiologi Benvävnaden består av grundsubstans som består av protein och kollagen, denna blir hård p g a att den mineraliseras genom inlagring av fosfat och kalciumsalter. Skelettet består av två olika benvävnadstyper. Spongiöst ben som är uppbyggt av tunna balkar och innehåller fler benceller och finns främst i ryggkotor, höft, hälben, axel, handleder och rörbenens epifyser. Den andra typen är kortikalt ben som är tätt packat, kompakt ben som finns som ett yttre skal på alla skelettdelar. I olika delar av skelettet varierar andelen av de både vävnaderna (Stenlund, 1999). Faktorer som hämmar nedbrytning av ben är kalcitonin från sköldkörtelns c- celler. Kalcitonin hämmar osteoklasternas aktivitet. Även östrogen har osteoklasthämmande effekt (Ericson & Ericson, 2002). Östrogen stimulerar benuppbyggnad, det både aktiverar osteoblasternas aktivitet och hämmar osteoklasternas aktivitet. Även D-vitamin och kalcium är viktiga ämnen för benuppbyggnad. Kalcium är en viktig komponent i benets mineralisering men det behövs också hydroxyl och fosfat. Kalcium kommer från intag av kalciuminnehållande föda. Dess omsättning beror på tarmens förmåga att absorbera kalcium till blodet och njurarnas förmåga att resorbera kalcium från urin tillbaka till kroppen. Kroppens D-vitamin tillförs genom föda eller syntetiseras i huden av solen. Därefter transporteras D-vitaminet till levern, där det ombildas till kalcidiol. Sedan överförs det från levern via blodet till njurarna för att sedan aktiveras till kalcitriol, som är den aktiva formen av D-vitamin. 6

8 Kalcitriolets funktion är att stimulera osteoblasternas aktivitet och öka kalciumresorptionen i tarmen (Ericson & Ericson, 2002). Tillväxtfaktorer har även benuppbyggande effekter (Stenlund, 1999). Ben är levande vävnad. Dess celler byts ut och ändrar form under hela livet. Benmassan i vår kropp ökar hela tiden under uppväxten. Efter 30 års ålder börjar tillväxttakten minska. Det är naturligt och beror på att skelettet släpper ifrån sig mer kalcium än vad det tar upp. Hos vissa personer leder detta till osteoporos (Stenlund, 1999). Osteoporos är en sjukdom som innebär att benstommen förlorar en tillräckligt stor del av sin densitet och därigenom styrka genom att balansen mellan osteoblasternas uppbyggnad och osteoklasternas nedbrytning förändras. Frakturer kan därför uppstå vid lättare påfrestningar. Osteoporos gör inte ont och sjukdomen är inte skadlig i sig innan fraktur inträffat. Osteoporosrelaterade frakturer kan drabba de flesta kroppsdelar, men underarms-, kotkropps- och höftfraktur är vanligast. Följderna av sjukdomen kan ge problem och smärta (Olsson, 1993). Orsaker / Riskfaktorer Osteoporos delas in i primär och sekundär osteoporos. Primär osteoporos innebär osteoporos utan bakomliggande sjukdom. Primär osteoporos orsakas av hög ålder, menopaus och livsstilfaktorer som fysisk inaktivitet, ärftlighet, kost, rökning och alkohol. Vid sekundär osteoporos är benskörheten orsakad av andra sjukdomar eller av läkemedel. Både kvinnor och män kan få båda typer av osteoporos (Cooper, 2007). International Osteoporosis Foundation delar på sin hemsida (IOF, 2007) upp riskfaktorerna i Bestämda risker och Modifierbara risker som följer (se tabell 2). Tabell 2. Bestämda och Modifierbara riskfaktorer för osteoporos. Efter IOF (2007) Bestämda risker Ålder Kvinnligt kön Hereditet Tidigare fraktur Etnicitet Menopaus/hysterektomi Glukokortikoid-terapi under lång tid Reumatoid Artrit Primär/sekundär Hypogonadism hos män Modifierbara risker Alkohol Rökning Lågt BMI Dålig nutrition Vitamin D brist Ätstörningar Otillräckligt med motion Lågt kalciumintag Frekventa fall Ålder över 85 år är en stor riskfaktor liksom undervikt, eftersom kroppstyngden belastar skelettet och detta bidrar till benuppbyggnad. Under menopaus och postmenopaus minskar östrogenhalten hos kvinnor vilket medför en ökad risk för osteoporos. Livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka utvecklingen av osteoporos är bland annat en passiv livsstil och låg fysisk aktivitet eftersom fysisk aktivitet belastar skelettet (SBU, 2003). Alkohol och rökning utsätter skelettet för toxisk påverkan, vilket försämrar dess kondition och hållfasthet och detta ökar därmed risken för sjukdomen (Stenlund, 1999). 7

9 Ett bristfälligt intag av kalcium och D-vitamin ökar risken för osteoporos (Ericson & Ericson, 2002). Om intaget av D-vitamin via kosten är otillräckligt och även solexponeringen är låg, kan detta leda till brist. Människor som på grund av sin religion eller kultur döljer stora delar av kroppen med kläder eller sällan vistas utomhus kan därför få brist på vitamin D om inte deras kost innehåller tillräckligt mycket i förhållande till behovet (Johansson, 2004). Högt intag av vitamin A har ett samband med en minskad bentäthet i lårbenshalsen och ökar därmed risken för fraktur i höften (SBU, 2003). Maximal benmassa och olika snabb benförlust vid postmenopaus kan skilja mellan människor med olika etniskt ursprung. Skillnaderna beror troligen på kroppsmått och livsstil. Studier har gjorts i USA gällande bentäthet hos svarta, vita och asiatiska kvinnor. Resultaten visade att svarta kvinnor hade högst bentäthet, därefter kom vita och lägst bentäthet hade asiatiska kvinnor. Frakturrisken var ändå högre hos vita kvinnor jämfört med asiatiska. Detta berodde på att de asiatiska kvinnorna hade högre bentäthet i förhållande till sin egen kroppsvikt (SBU, 2003). Symtom Osteoporos ger i allmänhet inga symtom eller besvär i sig. Däremot medför osteoporos försämring av hållfasthet i skelettet och ökar risk för uppkomst av fraktur. Uppkomst av kotkompression är vanlig vid osteoporos. Vid kotkompression kan det räcka med minimal påfrestning för att ge svår värk i ryggen (Ericson & Ericson, 2002). Diagnos Inför diagnostisering av osteoporos upptas anamnes av patienten. Den innefattar tidigare frakturer och andra relevanta riskfaktorer för osteoporos som presenterats tidigare. Klinisk undersökning är ofta också något som senare leder till en bentäthetsmätning som även omfattar mätning av längd och vikt samt en fysisk undersökning och bedömning av rörelseorganens funktion inklusive rygg och leder (Cooper, 2007). Bentäthetsmätning görs som en speciell röntgenundersökning som idag utförs med Dual Energy X-ray Absorptiometry, DXA (Doheny et al, 2003). Ibland även kallat DEXA (skane a, ). Det finns olika typer av röntgenliknande metoder för att mäta bentätheten, DXA är den bästa metoden på grund av god precision, uppföljning och låg strålningsdos. Ultraljudsmätning kan även ge ett mått på risken för framtida frakturer. Computed Tomography, CT-undersökning kan användas men är dyrare och ger hög strålningsdos (Doheny et al, 2003). Prevention Osteoporos kan förebyggas genom att motionera regelbundet. Fysisk aktivitet påverkar utvecklingen av benvävnad och bromsar nedbrytningen. Träning stärker dessutom musklerna och ger förbättrad balans och koordination, vilket sänker fallrisken (Cooper, 2007). Behovet av kalcium för postmenopausala kvinnor ligger på minst 1000 mg dagligen som kan tillföras antingen via kost eller som kalciumtillskott. Behovet av D-vitamin ligger på IE dagligen, detta kan fås via kost eller solljus. Det 8

10 är viktigt att få i sig tillräckliga mängder av dessa, särskild när man redan har en reducerad benmassa (Cooper, 2007). Rökning bör undvikas och alkoholintaget bör begränsas för att minska risken för osteoporos. Studier har visat att kvinnor som röker ett paket cigaretter om dagen löper större risk att drabbas av osteoporos jämfört med kvinnor som inte röker. Rökande kvinnor har cirka 10 procent mindre benmassa vid klimakteriet, vilket inträffar cirka ett till två år tidigare än för icke rökande kvinnor (Stenlund, 1999). Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling syftar till att förebygga frakturer. Osteoporos behandlas primärt med D-vitamin och kalcium, vilket används både förebyggande och som behandling. Bisfosfonater, exempelvis alendronat och etidronat, hämmar ostoeklasternas aktivitet, dessa ges vid hög risk för fraktur (Gregersen, 2006). Östrogen har använts mycket i förebyggande syfte, då östrogen bromsar nedbrytningen av benmassa (Cooper, 2007). När östrogenhalterna minskar efter klimakteriet bidrar detta till en ökad nedbrytning av ben (Stenlund, 1999). Nackdelen med östrogenbehandling är att det innebär en måttligt ökad risk för bröstcancer och blodproppsbildning vilket kan leda till hjärtinfarkt. Selektiv östrogenreceptormodulator, SERM som Raloxifen har östrogenliknande effekt på benvävnad och kan vara lämplig till postmenopausala kvinnor med osteoporos för att förebyggande fraktur. SERM ger liksom hormonbehandling med östrogen en ökad risk för blodproppsbildning, men har ingen påverkan på risken för bröstcancer (Cooper, 2007). Sjuksköterskans roll En av sjuksköterskans uppgifter enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är att identifiera och förebygga hälsorisk (Socialstyrelsen, 2005). Detta kan göras genom ett samspel med patienten. Sjuksköterskan ställer målinriktade frågor, gör observationer och på så sätt samlar information och gör en kartläggning av hur patienten upplever sin situation. Till exempel hur patienten hanterar förändringar av hälsan, välbefinnandet och funktionsförmågan, problem som uppstår och senare även effekten av behandlingen (Gregersen, 2006). I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår också att informera och arbeta preventivt, ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandlig, främja hälsa och förebyggande av ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). För att hjälpa patienten att förstärka förmågan att hantera sin situation bättre kan undervisning och rådgivning bli aktuellt. Undervisning bör utföras av sjuksköterskan på olika sätt och utgå ifrån patientens situation då det är skillnad mellan att lära sig att hantera en tillfällig situation och att lära sig att hantera ett tillstånd för livet ut. Inlärning kan befrämjas på många sätt, exempelvis genom att patienten upplever att undervisningens innehåll är relevant för dennes problem. Det gynnas också när patienten får vara aktivt deltagande i inlärningsmålen (Fagermoen, 2006). Sjuksköterskan har även en samordnande roll som består i att organisera och eller delta i teamarbete kring patienten (Socialstyrelsen, 2005). I det preventiva arbetet kan det vara bra att i fallförebyggande syfte undersöka om patientens syn har förändrats och ifall denne lider av läkemedelsbiverkningar i form av yrsel och 9

11 trötthet, vilka i så fall bör åtgärdas genom kontakt med läkare. Även bostaden bör undersökas och ändras för att minska risken för fall, detta kan göras med hjälp av arbetsterapeuten. Sjukgymnasten kan hjälpa till med förflyttnings-, lyft- och rörelseteknik. Stretchövningar och styrketräning kan också vara bra för att motverka att ryggen blir böjd (Gregersen, 2006). SYFTE Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. METOD Metoden innebär att systematiskt finna, systematiskt kvalitetsbedöma och granska relevant litteratur. Alla led i arbetsprocessen skall också redovisas för större trovärdighet. När kvalitetsbedömning sker bör minst 2 personer, oberoende av varandra sortera, granska och kvalitetsbedöma för att minska subjektiviteten (Willman et al, 2006). Goodmans sju steg enligt Willman et al (2006) användes för att arbeta systematiskt. 1. Precisera problemet för utvärderingen 2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställa bevisen 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 1. Precisera problemet för utvärderingen Osteoporos drabbar många postmenopausala kvinnor (IOF, 2007) och nyinsjuknandet ökar i Sverige (SBU, 2003) därför kan det preventiva arbetet behöva utvecklas och förbättras. Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. 2. Inklusions- och exklusionskriterier Kriterier för att inkluderas i studien var att artikeln skulle vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift, max 10 år sedan publicering, finnas tillgänglig i Cinahl eller PubMed, finnas tillgängligt abstract, finnas tillgång till gratis fulltext, vara skriven på engelska eller svenska. Undersökningarna skulle också vara gjorda på postmenopausala kvinnor, finnas signifikanta resultat och vara relevanta utifrån syftet. Artiklar utan signifikanta resultat exkluderades, studier där osteoporos uppträdde sekundärt till en annan sjukdom, artiklar som undersökte farmakologiska behandlingar men även artiklar med få deltagare exkluderades. 10

12 3. Plan för litteratursökningen En tidsplan för när litteratursökning och kvalitetsbedömning av artiklarna skulle ske utformades. Planen var att söka artiklar som var relevanta utifrån syftet i databaserna Pubmed och Cinahl. MeSH-termer med olika begränsningar planerades att användas. För att finna relevanta artiklar skulle även referenser genomsökas. 4. Genomförandet av litteratursökningen Sökningar gjordes i Pubmed och CINAHL. Även manuella sökningar gjordes via referenser till funna artiklar som visade sig vara av intresse. PubMed I PubMed gjordes sammanlagt 13 sökningar av artiklar. 10 gjordes med hjälp av Medical Subject Headings, så kallade MeSH-termer. För att få rätt MeSH-term och en korrekt översättning till engelska, användes Karolinska institutets hemsida (K I, ). Tre sökningar gjordes genom att söka manuellt med fritext. MeSH-termer som användes var osteoporosis, postmenopausal och dessa kombinerades med andra MeSH-termer så som prevention, prevention and control, fracture, bone, nurse`s role, exercise, motor activity (se bilaga 1). MeSH Major Topic användes också med sökorden osteoporosis, calcium och motor activity (se bilaga 1). Områdena undersöktes också med fritext för att inte missa något med sökorden. Exempelvis användes osteoporosis, prevention, women, diet, nursing och physical activity (se bilaga 1). För att begränsa antalet träffar i sökningarna användes olika limits. De begränsningar som användes i PubMed var bland annat abstract, free full text, engelska och svenska som språk och artiklar publicerade under de senaste tio åren (se bilaga 1). Engelska och svenska som språk valdes för att artiklarna skulle kunna läsas och granskas. Free full text och abstract valdes för att artiklarna skulle vara åtkomliga inom tidsramen för litteraturstudien samt uppfylla kriterierna för en vetenskaplig artikel. Genom att välja artiklar som publicerats de senaste tio åren uteslöts inaktuell forskning. En av de artiklar som valdes till arbetet fanns i en referens till en annan artikel, denna söktes upp och lästes, granskades och valdes till arbetet. CINAHL I CINAHL gjordes sex sökningar efter artiklar. Dessa söktes med hjälp av fritext med olika kombinationer innehållandes osteoporosis (se bilaga 2). För att begränsa antalet träffar i sökningar användes olika limits : Free full text, abstract available, , female, English, Swedish. Eller: Free full text, abstract available, peer reviewed, female, English. Sedan sorterades de artiklar ut som stämde överens med syftet. Vid sökningarna lästes titlarna igenom och abstract till de som verkade relevanta lästes. Utav dessa valdes sedan artiklar ut för att läsas i sen helhet. De artiklar som ansågs passande valdes ut för en noggrannare granskning. 11

13 5. Tolkning av bevisen från studierna Totalt lästes 42 artiklar, av dessa valdes de 15 ut som bäst passade till syftet för en noggrann granskning. De artiklar som var relevanta för litteraturstudiens syfte och hade signifikanta resultat valdes sedan ut för kvalitetsbedömning. Tre uppfyllde inte kraven. De 12 artiklar som återstod delades upp och kvalitetsbedömdes av två oberoende granskare för att undvika subjektivitet. Detta skedde med hjälp av bedömningsmall för studier med kvalitativ metod och bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). Dessa hade modifierats genom att en punkt gällande lungcancer ändrades till osteoporos istället (se bilaga 3-4). Därefter skiftades artiklar och de bedömdes oberoende av den tidigare bedömningen. Sedan jämfördes de olika resultaten av kvalitetsbedömningarna för att kontrollera att de var likvärdiga. Detta gjordes för att öka trovärdigheten i kvalitetsbedömningen. Artiklarna graderades för kvalitet på en skala mellan ett och tre beroende på hur många procent de fick. Procenten berodde på hur många poäng artiklarna fick av antal möjliga poäng (se bilaga 3-4). För studier med kvalitativ metod var max poäng 48 och för studier med kvantitativ metod 47 poäng. Indelningen var, % gav grad III, % gav grad II och % gav grad I. Efter detta moment valdes 10 artiklar ut varav sju med hög kvalitet (grad I) och tre med medel kvalitet (grad II). De 2 som exkluderades var av låg kvalitet. 6. Sammanställa bevisen Dessa 10 artiklar gjordes sammanfattningar av som redovisas i matriser (se bilaga 5). Matriserna består kortfattat av: författare, år, land, titel, syfte, deltagare/bortfall, metod, resultat och kvalitet. I resultatkapitlet beskrivs och tolkas artiklarna mer ingående och diskuteras även i diskussionskapitlet. Artiklarna bearbetades och resultaten delades in i passande kategorier som presenteras under rubrikerna: Fysisk aktivitet, Rökning, alkohol och koffein, Vitaminer och mineraler samt Patientundervisning. 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet Studien ansågs inte vara tillräckligt omfattande för att basera rekommendationer utifrån. Dock har funderingar och förslag på eventuella förändringar som skulle kunna göras efter att mer forskning inom områdena utförts som stärker litteraturstudiens resultat. RESULTAT Nedan kommer resultaten från litteraturstudien att presenteras, en sammanställning av resultaten från de 10 utvalda artiklarna. Dessa delades in efter olika teman som namngavs som följer; Fysisk aktivitet, Rökning, alkohol och koffein, Vitaminer och mineraler samt Patientundervisning. En sammanfattning av artiklarna finns även i tabellen, se bilaga 5. Förkortningen BMD som står för bone mineral density kommer att användas, vilken är en engelsk term för benmineraltäthet, denna fås som resultat från en Dual Energy X- ray Absorptiometry, DEXA-undersökning (skane, ). Fysisk aktivitet En randomiserad fall-kontrollstudie i Kanada (Carter et al, 2002) visar att det går att reducera riskfaktorer för fall bland äldre kvinnor med osteoporos genom att 12

14 delta i ett specialutformat träningsprogram och på så sätt förbättra balans och styrka. Kvinnor i åldern år som hade diagnosticerats med osteoporos fick delta i ett träningsprogram specifikt designat för personer med osteoporos två gånger i veckan under 20 veckor. Detta resulterade i en förbättring i dynamisk balans med 4,9 % (p = 0, 044) och en förbättring i knä-extention-styrka med 12,8 % (p = 0, 047) jämfört med dem i kontrollgruppen. Det fanns inga skillnader i livskvalitet varken mellan grupperna från början eller efter 20 veckor (Carter et al, 2002). I en kinesisk studie av Xiang-yan et al (2008) visas att noninvasiv, mekaniskt medierad vibrationsterapi kan förhindra minskningen i BMD hos postmenopausala kvinnor. De kvinnor som ingick i fallgruppen fick stå på en vibrerande plattform och samtidigt hålla i ett vibrerande handtag under 10 minuter, 5 dagar i veckan i totalt 6 månader. Resultaten av studien visar att BMD ökade i ländryggen (L2-L3) med 1, 3 % (p = 0, 034) efter 3 månader och efter 6 månader hade BMD ökat med 4, 3 % (p = 0, 000) jämfört med baseline. Benmineraltätheten i lårbenshalsen ökade också med 3, 2 % (p < 0, 05) efter 6 månader. Studien visar även att kronisk ryggvärk minskade av vibrationsterapi. Detta mättes med visuell analog skala (VAS) och jämfördes med baseline (a. a). Det kan finnas en risk för att den fysiska aktiviteten minskar istället för ökar vid en osteoporosdiagnos visar en dansk kvalitativ studie (Dalsgaard Reventlow, 2007). Studien gjordes bland kvinnor i sextioårsåldern och baserades på djupintervjuer. Deltagarna hade tidigare genomgått en skelettscintigrafi utifrån vilken de uppgav sig ha osteoporos, en tendens till osteoporos, reducerad benmassa, lätt reducerad benmassa eller nästan normal benmassa. Kvinnor som upplevde en ökad risk för osteoporos tenderade att minska sin fysiska aktivitet i ett försök att minska risken för benskador. Dessa kvinnor ändrade sina vanor och försökte undvika situationer och aktiviteter som de uppfattade som farliga. Kvinnorna uttryckte också en känsla av att deras kroppar var fragila och att de trodde att de lätt skulle bryta sina ben om de blev utsatta för en skada: It doesn t take much before you push it, if you fall then something happens. (3;1) (Dalsgaard Reventlow, 2007, s 162) De upplevde också att de fick motsägelsefull information angående fysisk aktivitet och osteoporos vilket gjorde dem nervösa: The doctor said to me: The things you should know are that it s good to go in for sport, but still if you are unfortunate and fall, you may break your back, and that actually made me nervous. (2;1) (Dalsgaard Reventlow, 2007, s 162) De kvinnor som var med om en olycka, exempelvis ett fall, utan att bryta något ben eller kvinnor som lyckats utföra en fysiskt tung arbetsbelastning, reagerade tvärt om. De fick intrycket att deras skelett var starkt och återupptog sin tidigare fysiska aktivitet. Kvinnor som hade normal benmassa eller upplevde att risken inte var aktuell förrän i framtiden, hade inte uppfattningen att deras ben var så sköra eller så trodde de att medicinering hade påbörjats i tid för att stoppa osteoporosprocessen. 13

15 Dessa kvinnor fortsatte med sin vanliga fysiska aktivitet (Dalsgaard Reventlow, 2007). Rökning, alkohol och koffein En tvärsnittstudie från USA (Ilich et al, 2002) visar att kvinnliga postmenopausala, före detta rökare, som i genomsnitt rökt ett paket cigaretter om dagen i 24 år hade lägre BMD i den totala kroppen än de som aldrig varit rökare. Före detta rökare visade lägre total body bone mineral density (TBBMD) i en grupp med ett kalciumintag under 750 mg/dag jämfört med dem som aldrig varit rökare (p = 0, 03). I den grupp som hade ett högre dagligt intag av kalcium, mer än 750 mg, var skillnaden inte signifikant (Ilich et al, 2002). I en fallkontrollstudie från USA undersöktes effekten av rökstopp på BMD hos postmenopausala kvinnor (Oncken et al, 2006). Det visade sig att vid kontrollen ett år efter rökstoppet fanns skillnader i BMD mellan fall (de som slutat röka) och kontrollgrupp (fortfarande rökare). BMD i femorala trochanter hade ökat med 2, 9 % hos fall och ökat med 0, 6 % hos kontrollgruppen (p = 0, 02). Även vid mätning av den totala höftens BMD visades en signifikant skillnad med en ökning med 1, 52 % hos fall och 0, 43 % hos kontrollgrupp (p = 0, 03). I radius i underarmen visades också en ökning i BMD med 0, 28 % jämfört med en minskning hos kontrollgruppen med 0, 59 %, dock var detta bara på gränsen till signifikant (p = 0, 08). Studien visar därmed att även kort tid efter rökstopp kan BMD öka (a. a). Huruvida alkohol i måttliga mängder kan vara skadligt för benmineraltätheten eller ej undersöktes i en tvärsnittstudie (Ilich et al, 2002). Deltagarna var postmenopausala kvinnor med en genomsnittsålder på 68, 6 år. De som drack alkohol (46 % drack vin) hade en genomsnittlig konsumtion av 8 g alkohol/dag (jämför med 1 glas vin = 120 ml, vilket motsvarar ungefär 12 g). Resultaten visar att alkoholkonsumtion var positivt relaterat till BMD i ryggraden (r = 0, 197, p = 0, 02) (a. a). Interaktionen med kalcium mättes också, det visade att i de båda undergrupperna (< 750 mg/dag>) hade alkohol positiv effekt på BMD i ländryggen, jämfört med de som inte drack alkohol, resultatet var dock på gränsen till signifikant (p = 0, 07). Det fanns även ett liknande resultat gällande BMD i den totala kroppen men även detta var på gränsen till signifikant (p = 0, 09) (Ilich et al, 2002). Studien undersökte även effekten av koffeinintag, den visade ett negativt samband med BMD i lårbenshalsen (p = 0, 03) och trochanter (p = 0, 04), jämfört med dem som inte konsumerade koffein i en grupp med ett kalciumintag < 750 mg/dag. I den andra gruppen med ett kalcium intag > 750 mg/dag visades inga signifikanta skillnader mellan koffeinkonsumenter och icke-koffeinkonsumenter (Ilich et al, 2002). Vitaminer och mineraler Ett ökat kalciumintag kan vara fördelaktigt vid osteoporos och ha en skelettuppbyggande funktion. I en undersökning som gjordes under 4 år i USA där det ingick kvinnor med en medelålder på 75,9 år, upptäcktes att ett kalciumtillskott på 750 mg/dag förhindrar förlust av bentäthet, minskar femoral medullär expansion och hög benomsättning. Ett tillägg på 15 µg / dag 25OH vitamin D3 är mindre effektivt på förlusten av bentäthet, och dess effekter ses endast vid låga kalciumintag (Peacock et al, 2000). 14

16 I en amerikansk studie från 2005 undersöktes sambandet mellan antioxidantintag och risk för höftfraktur hos kvinnliga patienter i ålder 50 år (Zhang et al, 2005). Intag av vitamin E hos deltagare som någonsin varit rökare hade en lägre risk för höftfraktur efter justering för confounders (odds ratio = 0, 29, 95 % konfidensintervall, p < 0, 0001). Motsvarande odds ratio för β-karoten intaget var 0, 39 (p = 0, 0004), och för intaget av selen var 0, 27 (p = 0, 0003). Även totalt antioxidantintag var associerat med en minskad risk för osteoporotiska höftfrakturer hos deltagare som någonsin varit rökare. Vad gällde C-vitaminintag och höftfraktur, sågs ingen signifikant effekt hos de deltagare som någonsin varit rökare. Intag av antioxidanter minskade inte risken för höftfrakturer bland dem som aldrig varit aldrig rökare (Zhang et al, 2005). Ett ökat magnesiumintag gav en positiv effekt på benmassa hos äldre kvinnor. Detta undersöktes i en amerikansk studie där svarta och vita kvinnor i åldern år deltog. Hos vita men inte svarta kvinnor fanns ett positivt samband mellan magnesiumintag och BMD i hela kroppen efter justering för ålder, självrapporterad osteoporos eller fraktur i vuxen ålder, kaloriintag, kalcium, D- vitamin, BMI, rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet, tiaziddiuretikumanvändning och östrogen användning hos kvinnor. BMD var 0, 04 g/cm 2 högre hos vita kvinnor (p = 0, 005) i den högsta jämfört med i den lägsta kvintilen av magnesiumintag. En högre dos gav mindre förlust av benmassa i hela kroppen relativt till lägre doser. Det visades också att för varje 100 mg magnesium så ökade BMD för hela kroppen med 2 % (Ryder et al, 2005). Intag av fosfor gav en negativ effekt på benmassan. I en brasiliansk studie från 2009 innehållandes kvinnor i åldern > 40 år, visade det sig att för varje 100 mg fosfor så ökade risken för kvinnor att drabbas av en fraktur med 9 % (OR 1.09; CI 95 %, , p < ). Dessa kvinnor visade även ett signifikant högre intag av kalcium, fosfor och magnesium. Vad gällde ålder sågs att risken för fraktur ökade med 45 % för individer > 60 år (OR 1.45; CI 95 %, , p = 0, 002). (Pinheiro et al, 2009) Patientundervisning Ett effektivt sätt att förebygga osteoporos hos postmenopausala kvinnor kan vara patientundervisning och telefonuppföljning. I ett preventivt undervisningsprogram om osteoporos för kvinnor som utfördes av sjuksköterskor i USA gavs information om beteenden som kunde förebygga uppkomst av osteoporos. I denna fall-kontrollstudie fick de som ingick i fallgruppen 2 broschyrer om osteoporos, 15 minuter undervisning av en sjuksköterska och ett uppföljningssamtal per telefon. De som ingick i kontrollgruppen fick enbart de 2 broschyrerna. De tre beteenden som undersöktes var i detta fall initiering och fortsatt intag av antiresorberande läkemedelsbehandling, ökat kalciumintag och ökad motionsfrekvens. I detta preventiva undervisningsprogram sågs en tydlig förbättring av självrapporterat kalciumintag (OR 2, 18, 95 % CI 1, 36-3, 49) och motionsfrekvens (OR 1, 89, 95 % CI 1, 11-3, 21). Däremot hade undervisning ingen effekt på antiresorberande läkemedelterapi (Schousboe et al, 2005). 15

17 DISKUSSION I metoddiskussionen nedan kommer olika moment i metoden att diskuteras, bland annat artiklarnas innehåll, artikelsökningar, kvalitetsbedömning och styrkor och svagheter i litteraturstudien. I resultatdiskussionen kommer litteraturstudiens resultat att diskuteras utifrån följande rubriker: Fysisk aktivitet, Rökning, alkohol och koffein, Vitaminer och mineraler och Patientundervisning. Metoddiskussion Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. Begränsningen att bara inkludera postmenopausala kvinnor i studien gjordes för att studien inte skulle bli för omfattande, då det fanns tidsbegränsningar. Det gjordes också för att göra den mer specifik och inrikta sig till en speciell grupp som löper en stor risk att drabbas av sjukdomen. För att finna mycket och ny information angående prevention och dess evidens valdes det att göra en litteraturstudie. Goodmans sju steg enligt Willman et al (2006) användes som metod för att arbeta systematiskt och för att ha en struktur att utgå ifrån. Under sökprocessen användes databaserna PubMed och Cinahl, då dessa ansågs innehålla trovärdiga och relevanta artiklar för ämnet. Det kan dock ses som en svaghet att endast 2 databaser användes. Om fler hade använts kanske bättre artiklar hade funnits men detta hade troligen tagit för lång tid. Dessa två databaser var också de som vi hade bäst kunskap om och därmed förväntades kunna arbeta mest effektivt med. För att minska antalet träffar under sökningarna och endast få fram relevanta artiklar användes begränsningar. Gällande språk söktes enbart artiklar skrivna på engelska eller svenska, då dessa två språk behärskades. Begränsningar för att gratis abstract skulle finnas tillgängligt och även tillgång till gratis fulltext av artiklarna gjordes då ekonomiska tillgångar för detta ändamål saknades. Begränsningar i tid gjordes för att sålla bort äldre och eventuellt inaktuella artiklar. För att få rätt grupp användes även begränsningar för ålder och kön. Begränsningen gällande gratis tillgång till fulltext gjorde att många relevanta artiklar missades och i efterhand har vi insett att vår svårighet i att hitta bra artiklar gällande fysisk aktivitet berodde delvis på detta men även på att de artiklarna var äldre än vad begränsningarna tillät. Artiklar gällande fysisk aktivitet söktes eftersom dessa ansågs som mycket viktiga på grund av att det nämns i mycket utav litteraturen. Även många utav de funna artiklarna refererade till att fysisk aktivitet skulle vara bra för benmassa i deras bakgrund och det har även använts som confounder i statistiska uträkningar. När referenslistor studerats för att finna dessa källor har de antingen varit för gamla eller kostat pengar. Avsaknaden av en artikel som påvisar den positiva effekten på benmassa av fysisk aktivitet skulle kunna ses som en svaghet. Dock fanns artiklar till arbetet som påvisade att fysisk aktivitet kunde minska fallrisken (Carter et al, 2002) och att vibrationsterapi, som kan ses som en form av fysisk aktivitet, ökade BMD (Xiang-yan et al, 2008 ). 16

18 För att uppnå ett omvårdnadsperspektiv och relevans för allmänsjuksköterskan i litteraturstudien söktes artiklar med nurses, nurse s role, nursing, utan att finna lämpliga artiklar, vilket kan ses som en brist i studien, endast en använd artikel i innehållandes sjuksköterskans roll fanns, men utifrån andra sökord, Osteoporosis [MeSH] AND Fracture, Bone [MeSH] AND prevention. I efterhand har det uppstått tankar om att sökningen av artiklar kanske borde ha gjorts annorlunda. Att målsättningen skulle ha varit att finna fler artiklar som tog upp samma ämne, istället för 10 artiklar som handlade om 10 olika ämnen. Det skulle ha kunnat öka trovärdigheten i resultaten. Det skulle kunna ses som en svaghet i arbetet. Alla artiklar i litteraturstudien var dock av hög (n = 7) eller medelhög (n = 3) kvalitet enligt kvalitetsgranskningen med bedömningsmall (se bilaga 3-4) vilken utfördes av 2 personer separat och sedan jämfördes dessa resultat vilka överensstämde med varandra. Detta moment ökar trovärdigheten (Polit & Beck, 2006) och kan ses som en styrka i studien. Citat användes för att förstärka resultaten från den kvalitativa artikeln som ingick i litteraturstudien. Dessa citat valdes att inte översättas till svenska då det ansågs finnas en risk för feltolkning. Fyra av de använda artiklarna hade få deltagare men ansågs ändå kunna vara trovärdiga och representativa då metoden var bra och tydligt beskriven och resultaten var signifikanta. När dessa artiklar kvalitetsbedömdes var de även av hög (n = 2) eller medel (n = 2) kvalitet vilket motiverade att de skulle användas i studien. De artiklar som ingår i litteraturstudien har alla antingen enbart haft kvinnliga deltagare eller behandlat män och kvinnor separat i analyserna och det har därmed gått att enbart använda resultaten gällande kvinnor. En av artiklarna (Zhang et al, 2005) som användes i litteraturstudien skiljde inte mellan män och kvinnor i analyserna eftersom det inte ansågs nödvändigt då det inte fanns tillräckliga skillnader emellan dem. Denna artikel användes ändå i litteraturstudien eftersom den bedömdes vara av god kvalitet (grad I) och eftersom skillnaderna mellan könen inte uppgavs vara av betydelse för analyserna. I en av artiklarna var deltagarna över 40 år vilket inte självfallet medför att de var postmenopausala, men de var i åldern 40 till 102 år med en genomsnittlig ålder på 59 år vilket borde medföra att de flesta var postmenopausala. Artikeln hade ett stort deltagarantal (n = 1651 kvinnor) och var av medelhög kvalitet (grad II), den bedömdes därför kunna användas till litteraturstudien. Under arbetet med litteraturstudien uppkom ett problem när det gällde översättning till svenska då flera utav studierna delade upp deltagarna i undergrupper gällande ras (eng. race) i form av svarta och vita. Dessa ord upplevdes svåra att på ett etiskt passande sätt uttrycka på svenska då enligt vår uppfattning dessa sällan anses som korrekta. Ordet ras tycks ej användas utan det tycks som att det istället talas om etniskt ursprung i Sverige och att termerna svarta och vita sällan används. Det valdes ändå att använda svarta och vita eftersom inga mer lämpliga ord hittades. Ordet caucasian (ljushyad) användes också i en artikel för att beskriva deltagarnas hudfärg. 17

19 Resultatdiskussion Resultaten från litteraturstudien kommer att diskuteras utifrån samma rubriker som angivits tidigare under resultatkapitlet; Fysisk aktivitet, Rökning, alkohol och koffein, Vitaminer och mineraler och Patientundervisning. Funderingar på förändringar utifrån studiens resultat diskuteras nedan. Fysisk aktivitet I resultatet framkom att fysisk aktivitet i form av specialutformade träningsprogram kan förbättra balans och styrka och därmed minska risken för att fall hos äldre kvinnor (Carter et al, 2002). Detta skulle kunna utvecklas även i Sverige inom sjuksköterskans preventiva arbete mot osteoporos. Om detta till exempel kunde vara en del av Fysioteket, vilket erbjuder olika former av anpassad fysisk aktivitet beroende på patientens tillstånd och fås tillgång till efter att recept utskrivits av medicinskt utbildad personal (skane b, ) Sjuksköterskan skulle då kunna skriva ut recept på denna typ av aktivitet. Vibrationsterapi visade sig också effektivt kunna förbättra BMD och därmed minska frakturrisken (Xiang-yan et al, 2008). Det skulle kunna tänkas att även denna träningsform skulle kunna utgöra en viktig del av det preventiva arbetet mot osteoporos om den var en del Fysioteket eller liknande och i så fall skulle även detta kunna skrivas ut på recept av sjuksköterskan. Kvinnor som upplever en ökad risk för osteoporos kan minska sin fysiska aktivitet på grund av rädslan för frakturer (Dalsgaard Reventlow, 2007). Detta är något som kan vara av stor vikt att veta för sjuksköterskan i sitt preventiva arbete, då det kan leda till att risken för fraktur istället ökar (Cooper, 2007). Att vara tydlig i sin information till patienten bör vara något att eftersträva då det i denna studie (Dalsgaard Reventlow, 2007) visade sig finnas brister inom det området. Det bör också vara viktigt att betona nyttan av fysisk aktivitet för att reducera fallrisken i och med bättre muskulatur och balans (Carter et al, 2002) och för att skelettet stärks (Andersson et al, 2004). Rökning, alkohol och koffein Rökstopp kan snabbt ge förbättrad BMD, redan efter ett år kan resultaten ses i olika skelettdelar (Ilich et al, 2002). Detta skulle kunna vara bra för sjuksköterskan att informera om för att motivera patienter till att sluta röka. Vad gäller alkoholkonsumtion borde det inte vara bra att rekommendera patienter till att dricka alkohol för att förbättra sin bentäthet då alkoholkonsumtion kan ha andra skadliga effekter på kroppen som inte undersöktes i den studien. Dock skulle det kunna vara bra rekommendera patienter att hålla en måttlig alkoholkonsumtion istället för en hög. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag på max 10 mg alkohol för kvinnor (Livsmedelsverket a, 2005). Fler, större och mer detaljerade studier inom det området skulle behövas för att specificera vilken typ av alkoholhaltiga drycker det gäller och i vilka mängder innan rekommendationer ges. Vad gäller koffeinintag så sågs bara negativa resultat på BMD hos deltagare med ett redan lågt kalciumintag och inga signifikanta skillnader hos dem med ett högre kalciumintag (Ilich et al, 2002) detta skulle kunna innebära att koffeinkonsumtion i sig inte är så skadligt för benmassan utan att ett adekvat kalciumintag är av större vikt. Därav borde rekommendationer till ett ökat kalciumintag istället prioriteras. 18

20 Vitaminer och mineraler Kalcium är ett mycket viktigt ämne för skelettets uppbyggnad (Ericson & Ericson, 2002). I studien av Peacock et al (2000) visas att ett kalciumtillskott på 750 mg/ dag förhindrar förlust av bentäthet. I livsmedelsverkets rapport om näringsrekommendationer anges att kvinnor över 61 år bör ha ett dagligt intag av kalcium på 800 mg. Det anges även att detta eventuellt bör supplementeras med ett tillskott på mg/dag för att möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan (Livsmedelsverket a, 2005). Detta stödjer resultaten av studien av Peacock et al (2000). Tillskott av kalcium skulle därför eventuellt kunna rekommenderas till postmenopausala kvinnor av sjuksköterskan för att minska risken för osteoporos. Effekten av 25OH vitamin D3- tillskott hade störst effekt hos deltagare med ett redan lågt kalciumintag (Peacock et al, 2000). Därav kan antas att ett adekvat kalciumintag är av störst värde och sedermera bör rekommendationerna i första hand gälla kalcium. Dock bör ett adekvat intag av vitamin D också tillgodoses då den är en viktig regulator av kalcium- och fosforomsättning och därmed viktig för skelettet (Andersson et al, 2004) Att ett högt intag av antioxidanter kan minska risken för osteoporotiska höftfrakturer hos dem som någonsin varit rökare men inte hos dem som aldrig varit rökare, (Zhang et al, 2005) skulle kunna medföra att sjuksköterskan bör uppmuntra i synnerhet rökare till ett ökat antioxidantintag. Ett högt magnesiumintag visade sig ha en positiv effekt på benmassa och fördröjde benförlust i hela kroppen hos vita kvinnor (Ryder et al, 2005). Studien anger också att för varje 100 mg magnesium så ökade BMD för hela kroppen med 2 %. Livsmedelverket rekommenderar ett dagligt intag av magnesium för kvinnor över 61 år på 280 mg. Magnesium är ett viktigt ämne för kroppens kalciumomsättning och proteinsyntes (Livsmedelsverket, 2005). I sjuksköterskans förebyggande arbete mot osteoporos hos kvinnor kan ett råd om ett ökat magnesiumintag eventuellt vara adekvat. Att fosfor kan vara skadligt i större mängder (Pinheiro et al, 2009) lät underligt då Livsmedelsverket ( ) beskriver fosfor som något nödvändigt för benuppbyggnaden och att brist på fosfor kan medföra urkalkning av skelettet och leda till kalciumförluster. De rekommenderar även ett dagligt intag av fosfor på 600 mg. Nivåer för högsta långvarigt, dagligt intag ligger på 4000 mg (Livsmedelsverket, 2005). I studien (Pinheiro et al, 2009) hade de som drabbades mest av frakturer ett genomsnittligt intag på 772 mg/dag. Detta bör troligen undersökas närmare i fler och mer ingående studier. Patientundervisning Resultatet visar att sjuksköterskan i sin profession kan förebygga osteoporos genom ett ökat kalciumintag och ökad motionsfrekvens med hjälp av preventiva utbildningsprogram för postmenopausala kvinnor (Schousboe et al, 2005). En av sjuksköterskans uppgifter är enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att informera och undervisa (Socialstyrelsen, 2005). Därför kan patientundervisningen vara ett relevant verktyg i preventionen av osteoporos för kvinnor. 19

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos, benskörhet, är ett vanligt tillstånd i Sverige. Vid mätning av bentätheten

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011 VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011 Marta Vergara osteoporosenheten EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Uppdatering av patofysiologin Skelettet är uppbyggt av kortikalt och trabekulärt ben. Livslång

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Karolina Engvall, Läkemedelsenheten, Region Skåne Beata Dudarenko, Rehabiliterings- och geriatriskt centrum,

Läs mer

Kosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Kosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm 1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar

Läs mer

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av Osteoporos - benskörhet av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll 2 Innehåll Vad är osteoporos? 3 Orsaker till osteoporos 4 När kan man misstänka osteoporos 6 Diagnos 7 Förebyggande

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos den tysta epidemin Skandinaviska kvinnor har högst risk i världen för att drabbas av höftfraktur. I 50 årsåldern har

Läs mer

Brottförebyggande verksamhet

Brottförebyggande verksamhet Brottförebyggande verksamhet Utredning, och behandling av osteoporos Danderyd 2014-10-24 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Incidens - konsekvenser Totalt 70000 osteoporosrelaterade frakturer

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

ATT FÖREBYGGA OSTEOPOROS I ETT TIDIGT SKEDE

ATT FÖREBYGGA OSTEOPOROS I ETT TIDIGT SKEDE Hälsa och samhälle ATT FÖREBYGGA OSTEOPOROS I ETT TIDIGT SKEDE EN LITTERATURSTUDIE PÅ PREMENOPAUSALA KVINNOR ELIN ASSÉNOVA-WALSTRÖM MARIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk

Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete Effekterna av alendronat, denosumab och teriparatid på frakturrisk och bentäthet hos postmenopausala kvinnor med osteoporos Tina Tisa Kaboudian Huvudområde:

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person?

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? 2002-10-08 Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? Författare: Ragnhild Wesslund Kurs; Vård och behandling av patient med Colo- ileo- och urostomi samt reservoar 5 poäng ht-2002 Handledare:

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

FAKTORER AV BETYDELSE I DET PREVENTIVA OMVÅRDNADSARBETET GÄLLANDE OSTEOPOROS HOS KVINNOR I POSTMENOPAUS

FAKTORER AV BETYDELSE I DET PREVENTIVA OMVÅRDNADSARBETET GÄLLANDE OSTEOPOROS HOS KVINNOR I POSTMENOPAUS Hälsa och samhälle FAKTORER AV BETYDELSE I DET PREVENTIVA OMVÅRDNADSARBETET GÄLLANDE OSTEOPOROS HOS KVINNOR I POSTMENOPAUS EN LITTERATURSTUDIE IDA BRANDIN HUONG PERSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University

Läs mer

Osteoporos och behandling

Osteoporos och behandling Osteoporos och behandling 2011-01-20 Kerstin Landin-Wilhelmsen Endokrinologisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ålder 30 år Ålder 60 år Trabekulärt ben i kota Ålder 30 år Ålder 60 år Ålder 90 år

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn: Osteoporos

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn: Osteoporos 200--3 Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan ReKo sjuhärads område Sidan av 200--3 Innehållsförteckning Inledning/Syfte... 4 Kapitel - Vårdstandard... 5 Definition

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

DIABETES MELLITUS TYP 2

DIABETES MELLITUS TYP 2 Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 2 EN LITTERATURSTUDIE OM ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER CHARLOTTE PETERSSON KIM STÅHL Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Malmö högskola

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Vetenskapligt Förhållningssätt

Vetenskapligt Förhållningssätt Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Östrogen är

Läs mer

Fråga Sammanfattning

Fråga Sammanfattning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-12-22. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av litteratursökningen

Läs mer

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

STRATEGIER FÖR ATT FÖREBYGGA VIKTUPPGÅNG HOS KVINNOR I SAMBAND MED RÖKSTOPP

STRATEGIER FÖR ATT FÖREBYGGA VIKTUPPGÅNG HOS KVINNOR I SAMBAND MED RÖKSTOPP Hälsa och samhälle STRATEGIER FÖR ATT FÖREBYGGA VIKTUPPGÅNG HOS KVINNOR I SAMBAND MED RÖKSTOPP EN LITTERATURSTUDIE MICHAELA FRYKANDER EMMA ÖSTBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN

ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN EN LITTERATURSTUDIE ANNA FRÖJD CHRISTINA NÄRÄ Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt Skelett och mjukdelar Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt ! Bentäthet- osteoporos! Muskel och skelett! Osteonekros Ben! Trabekulärt ben (i korta och platta ben) 20% totalt! Corticalt ben (långa rörben) 80%

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX,

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX, Version: 1.0 Författare: Skapad: 2013-01- 09 Anna Holmberg Reviderad: 2013-05- 01 Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Gäller tv, längst tom: 2014-12- 15 Karl- Gustav Thorngren Ansvarig: Magnus Eneroth

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Regionalt vårdprogram. Handläggning av patienter med misstänkt osteoporosfraktur och behandling av osteoporos

Regionalt vårdprogram. Handläggning av patienter med misstänkt osteoporosfraktur och behandling av osteoporos Handläggning av patienter med misstänkt osteoporosfraktur och behandling av osteoporos 2016 Handläggning av patienter med misstänkt osteoporosfraktur och behandling av osteoporos 2016 ISBN 91-976391-6-8

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

D-vitamin och benhälsa

D-vitamin och benhälsa D-vitamin och benhälsa Mattias Lorentzon, docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet & Osteoporosmottagningen, Geriatriska kliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos

Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos Socialstyrelsens nationella riktlinjer om rörelseorganens relseorganens sjukdomar, 2012 Mattias Lorentzon Docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning,

Läs mer