Om svar anhålles Rapport från projeket OSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om svar anhålles Rapport från projeket OSA"

Transkript

1 GU-ISS-96-4 Research Reports from the Department of Swedish, Göteborg University ISSN Om svar anhålles Rapport från projeket OSA (Augusti 1996) Sture Allén Yvonne Cederholm Sofie Johansson Kokkinakis Lena Rogström Rudolf Rydstedt Lars Svensson Språkdata, Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet, Göteborg

2 2

3 Innehåll Förord Sture Allén OSA Ett datalingvistiskt projekt Rudolf Rydstedt Inläsningen Yvonne Cederholm SGML-taggning av SAOB Lena Rogström Taggning i praktiken en personlig reflektion Sofie Johansson Kokkinakis Bibliografisk databas Lena Rogström Den ortografiska normen i SAOB Sofie Johansson Kokkinakis SAOB som hypertext Rudolf Rydstedt SAOB:s täckning Lena Rogström OSA-databasen i praktiken Rudolf Rydstedt Etymologierna Lars Svensson Att söka i Språkdatas SAOB-konkordans SAOB på Internet Ordlista

4 4

5 5 Förord Projektet OSA har som primärt syfte är att omarbeta Svenska Akademiens ordbok till en historisk lexikalisk databas. I första avsnittet av denna rapport ges bakgrunden till projektet på basis av Sture Alléns framställning till Svenska Akademien år Projektet leds av professor Sture Allén och i projektgruppen ingår för närvarande också Yvonne Cederholm, Sofie Johansson Kokkinakis, Maja Lindfors Viklund, Ulla Martinsson, Lena Rogström och Rudolf Rydstedt. Denna rapport beskriver hur projektet fortskridit hittills. Arbetet med den optiska inläsningen av materialet behandlas översiktligt. Övriga avsnitt ägnas huvudsakligen åt det nuvarande arbetet med att märka upp ordbokens innehållsstruktur i SGML. (På sidan 77 finns en ordlista där SGML och andra termer förklaras.) Här presenteras taggningsmodellen och den metod vi använt i taggningsarbetet. Vi går också in på problemen med variation på olika nivåer i ordboken och vad det får för konsekvenser när man skall söka i ordboken. Den största delen av denna rapport handlar om ordbokens interna stuktur. Först i nästa rapport kommer tyngdpunkten att ligga på själva användningen av databasen. Användarens perspektiv berörs dock i ett avsnitt av ordbokschefen Lars Svensson, där han skriver om hur konkordansen över SAOB används i ordboksredaktionens arbete. Lena Rogström skriver också om hur hon använt konkordansen i sitt avhandlingsarbete. Konkordansen över SAOB finns tillgänglig på Internet (Internetadresser finns på sidan 75). På Internet finns också finalalfabetiskt ordnade ordlistor och en bibliografisk databas över SAOB:s källor samt en demoversion av SAOB i hypertextformat. Redan idag kan man se att det finns ett stort intresse för en Internetversion av SAOB. Projektet OSA:s hemsidor på Internet besöks idag av ca 300 användare i veckan. Framtida publiceringsplaner på Internet och/eller CD-ROM diskuteras dock inte i denna rapport. Göteborg i augusti 1996 Yvonne Cederholm bitr. projektledare

6 6

7 7 Sture Allén OSA Ett datalingvistiskt projekt Efter framställningen till Svenska Akademien i november 1981 Sammanfattning Projektets titel syftar på forskares och andra användares situation inför ett stort informationsmaterial: Om Svar Anhålles. Många slags frågor med lexikalisk och textuell syftning kan inte få svar, därför att materialet inte är tillgängligt på det sätt som krävs. Syftet med projektet är att läsa in, lagra, bearbeta, tillhandahålla och undersöka lexikaliskt och textuellt stoff med datalingvistiska metoder. Avgörande är att detta nu kan ske på basis av optisk läsning. Projektet har två faser. I den första fasen läses Svenska Akademiens historiska ordbok (SAOB) in med hjälp av en optisk klartextläsare och lagras som en databas. Ordboken, som med sina sidor representerar minst 2000 årsverken, blir härigenom tillgänglig på ett mångfasetterat sätt för sökning och forskning. Från denna synpunkt kan OSA också utläsas Ordbok över Svenska Språket utgiven av Svenska Akademien. Inläsningen av SAOB ger öppningar för den historiska lexikologin. För den nuspråkliga lexikologin förfogar institutionen Språkdata, Göteborgs universitet över ordmaterialet i projektet Lexikalisk databas och i Nusvensk frekvensordbok, vartill kommer den maskinläsbara versionen av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Varje ordbok är emellertid ett urval. Det blir därför viktigt att komplettera de lexikaliska databaserna med texter. Fas 2 ägnas sålunda åt att med den optiska läsarens hjälp göra en serie texter från reformationen till idag tillgängliga i maskinläsbar form. På dessa grundas ordindex, som gör det möjligt att öka täckningen av svenskans ordbestånd. Projektet aktualiserar också centrala datalingvistiska frågor som texters lagringsform, algoritmisk analys av löpande text och hantering av stavningsvariation. Vissa projekt och förstudier på dessa områden har genomförts vid institutionen. Bakgrund Man möter idag en växande insikt om lexikonets centrala roll i perception och produktion av naturligt språk och i beskrivningen av naturligt språk. Lexikonet ses härvid som ett dynamiskt system av morfosemantiska enheter på ord-, ordleds- och frasplanet, underkastade särskilda kombinatoriska regler. Denna inriktning kan sägas profilera europeisk lingvistik (Calzolari, Lenders, Mel cuk, Petöfi, Quemada, Rieser, Zampolli m.fl.) visavi amerikansk. Också på amerikanskt håll kan man emellertid se tecken på en omorientering. Vid Språkdata har vi sedan mitten av 1960-talet på vårt håll bidragit till denna perspektivförändring genom att utveckla och tillämpa datalingvistisk metod och teknik för lexikalisk forskning i mycket vid mening. Det största hittills genomförda projektet har resulterat i publiceringen av Nusvensk frekvensordbok 1 4 ( ), som på drygt 4000 sidor presenterar ord, fraser, ordled och betydelser i ett textmaterial av en miljon ord. I anslutning till frekvensordboken har en rad andra ordböcker givits ut från institutionen. Dit hör Tiotusen i topp (Allén), en mindre

8 8 frekvensordbok. Dit hör Olika lika ord (Berg), ett svenskt homograflexikon. Dit hör också Svensk baklängesordbok (Allén et al.), en specialbearbetning av materialet i frekvensordboken och i Svenska Akademiens ordlista med orden ordnade ordslutsvis. På det lexikaliska området kan vidare nämnas Förnamnsboken (Allén & Wåhlin), som ger uppgifter om de vanligaste förnamnen, och Ord och fras i psalmboken (Gellerstam & Gellerstam). Dessutom ingår i serien Data linguistica en morfolexikalisk beskrivning av nusvenskan (Hellberg). Det största nu pågående projektet är Lexikalisk databas, som syftar till att etablera en välstrukturerad databas med omfattande lexikalisk information om en stor, central del av den nutida svenskans ordförråd. Från databasen skall bland annat genereras och tryckas en modern svensk ordbok, som på 1000 sidor beskriver och definierar omkring ord (databasen som sådan innehåller för närvarande ord). Till databasen är dessutom knutet ett system av datafiler innehållande fackord på ett stort antal ämnesområden. Av andra lexikaliska projekt kan nämnas Vokabulärstudier/SAOL, som genomförs med stöd av Svenska Akademien. Inom detta sker nu en uppdatering av 10 upplagan av Svenska Akademiens ordlista för den kommande 11 upplagan. Vidare har inom projektet Lexikon för invandrare utarbetats ett särskilt avpassat svenskt underlag i storleksordningen ord för översättning till viktiga invandrarspråk. Det kan tillfogas att ordförrådet i institutionens talspråkliga databas en halv miljon ord fria samtal kommer att sammanställas och göras tillgängligt. Vid institutionen finns också Logoteket, ett serviceorgan på nationell bas med uppgift att upprätta en datamaskinell text- och ordbank. Det inrättades 1975 för att möta den ökade efterfrågan på kvalitativa och kvantitativa data om språket från forskare, myndigheter och företag. SAOB i bokform Det största ordboksverk som gäller svenskan är Ordbok över Svenska Språket utgiven av Svenska Akademien (SAOB). Det är en historisk ordbok på hög nivå som ger utförlig information om det svenska skriftspråkets ordförråd från reformationen och framåt. Dess första häfte kom ut Det senaste häftet, som kom 1981, går fram till ordet solanin (en alkaloid). Ordboksartiklarna är i korthet ordnade på följande sätt. Efter uppslagsordet följer en uttalsuppgift, en uppgift om ordklass (i förekommande fall genus), en böjningsuppgift, en uppgift om eventuella sidoformer, en uppgift om variantformer (den s.k. formparentesen) och en uppgift om uppslagsordets etymologi. Dessa uppgifter bildar artikelns huvud. Efter detta kommer betydelsebeskrivningen med tillhörande exempel. Här presenteras de olika urskilda betydelserna jämte uppgifter om bruklighet och äldsta belägg (i vissa fall också yngsta belägg). Slutligen behandlas sammansättningar, avledningar och i vissa fall särskilda förbindelser. SAOB:s hittills utgivna 28 band omfattar c sidor à drygt 8000 tecken, totalt över 200 miljoner tecken. Ett överslag ger vid handen att antalet uppslagsord är av storleksordningen Som jämförelse kan nämnas att senaste upplagan av SAOL innehåller uppslagsord. Den arbetsinsats som ligger bakom SAOB excerpering, redigering, kontroll, administration, tryckning kan lågt räknat anges till 2000 årsverken. Detta gör ordboken till det i särklass största projektet inom i varje fall nordisk språkvetenskap. Uppgiften ger också en antydan om storleken hos den informationsmängd som ryms mellan pärmarna.

9 9 SAOB som databas Till hela denna rikt varierade informationsmängd finns det endast en ingång, den alfabetiska, och den gäller enbart uppslagsorden. Men svaren på en stor mängd grundläggande frågor låter sig inte utletas via den ingången. Frågorna är tvärtom formulerade i helt andra kategorier: kronologiska, morfologiska, semantiska, stilistiska, etymologiska m.m. Hur ser det tidiga 1700-talets ordskatt ut? Hur har neutrum plural på -er utvecklats? Vilka ord definieras som hyponymer till tillvägagångssätt? Vilka ord anges som tillhörande det ekonomiska området? Vilka lånord från engelskan kom in vid tiden för första världskriget? Osv. Vi vet att svaren på sådana frågor finns i de tryckta banden, men de är oåtkomliga för dem som inte gång efter annan vill excerpera hela den väldiga ordbokssviten. Om ordboken vore tillgänglig i databasform, skulle kategorier som de nämnda bli sökbara. Man kunde få svar på frågorna. Fas 1 i projektet avtecknar sig. Det finns nu nämligen en apparat med vars hjälp tryckt text kan överföras i datamaskinellt läsbar form och därigenom göras tillgänglig på ett mycket flexibelt sätt. Det är den optiska läsaren Kurzweil Data Entry Machine. Den består av en skanner (optisk avsökare), två minidatorer, en textskärm och ett sekundärminne. Vid användning kalibreras den först med hänsyn till svärta, sidformat m.m. och tränas sedan att känna igen textens typsnitt. Därefter kan produktionskörning ske. Läshastigheten är 6 12 gånger högre än en sekreterares skrivhastighet, beroende på textens typografiska karaktär. Vid körning visar den sådana tecken på skärmen som har lästs osäkert (på grund av ojämnhet i svärtan, trasiga typer o.d.). Det kräver att en operatör hela tiden är tillgänglig för att ange den rätta läsningen på dessa punkter. Utöver de ingrepp som operatören gör i samband med inläsningen kan texten kontrolleras med hjälp av olika slags program. Dessa kan t.ex. utföra konsekvenskontroller av typen moment 1 skall följas av moment 2, vänsterparentes skall motsvaras av högerparentes osv. De kan bland annat också kontrollera bokstavskombinationerna (grafotaxen): insprutning är ett tillåtligt ord men inte insptutning osv. Kurzweilläsare är i drift vid t.ex. Library of Congress i Washington, New York Public Library, Oxford University Computing Service och English Department vid University of Birmingham. Jag har personlig kontakt med dr Susan Hockey i Oxford och med professor John Sinclair och hans närmaste medarbetare dr Antoinette Renouf i Birmingham. De båda senare har f.ö. nyligen gjort ett längre studiebesök vid vår institution. I Oxford håller man på att lägga upp ett datamaskinellt arkiv med texter på olika språk. I Birmingham har man börjat läsa in ett stort modernt textmaterial. De nämnda forskarnas erfarenhet är mycket god. Genom tillmötesgående från Specialsystem Kinnunen & Co AB, Stockholm, har vi låtit genomföra ett experiment med Kurzweilläsaren. Hos detta företag finns den enda läsaren i landet. Man har där bland annat läst in den norska lagboken. Experimentet, som gjordes i april 1980, gick till så, att vi sände ett par sidor av SAOB (avsnittet serval servare) till företaget för inläsning. Efter mycket kort träning av systemet skedde läsningen. Trots att SAOB i själva verket utnyttjar åtta olika stilar, framstod resultatet som mycket tillfredsställande. För att SAOB skall kunna lagras på ett sådant sätt att de olika kategorierna av information blir sökbara fordras en analys av ordboksartiklarnas logiska och typografiska struktur. Den fasthet som präglar redaktionens arbete är härvid en stor tillgång. Som presentationen ovan visade är artiklarna uppbyggda enligt ett bestämt mönster. En struktur- och systemanalys av det erforderliga slaget har jag tidigare utfört. Det gällde den gången det maskinskrivna manuskriptet till den 1980 publicerade Stora engelsk-svenska ordboken (Esselte Studium; 1100 sidor, uppslagsord). Analysen ledde till att ordboken datasattes och lagrades i en sådan form, att kategorier som

10 10 uppslagsord, uttal, ordklassuppgift, översättning och fraseologi är sökbara. Materialet är också tillgängligt för forskningsändamål. Uppläggningen av SAOB i motsvarande form kräver självfallet en programmeringsinsats. Härvid kan institutionen utnyttja erfarenheten från uppbyggnaden av de system som nu är i drift, främst Lexikalisk databas. Det faktum att SAOB inte täcker hela alfabetet kan inte betraktas som något hinder. Partiet fram t.o.m. solanin innehåller som framgått en myckenhet upplysningar. Det blir inte heller fråga om något systematiskt bortfall med avseende på de sökkategorier som nämnts tidigare. Det rådande förhållandet aktualiserar emellertid efterhand också frågan om SAOB:s tekniska produktionssätt. Den rationaliseringsmöjlighet som i första hand anmäler sig är inkodning och korrigering av redaktörernas lappmanuskript på textskärm. Detta innebär samtidigt "sättning" och ger sålunda direkt underlag för tryckning. Eftersom materialet på detta sätt skulle bli tillgängligt i maskinläsbar form, kunde det också successivt infogas i databasen. Som databas kan SAOB användas för flera nya syften. Den kan för det första hållas tillgänglig för forskningen inom olika områden nationellt och internationellt för att ge svar på frågor av många olika slag enligt ovan. Varje sökbar kategori kan betraktas som en ny ingång. Den kan för det andra tillhandahållas som (kommersiellt tillgänglig) databas för sökning via terminal på företag eller hos myndigheter respektive via hem-tv genom de nya medier som nu utvecklas. Att abonnera på databasen kan för många te sig mer lockande än att köpa boksviten. För det tredje kan nya publikationer presenteras. Exempel på sådana kan vara en kronologiskt ordnad ordbok med äldsta belägg som sorteringsgrund, ett index över en periods ordskatt, t.ex talets, och en sammanställning av lånord med långivande språk som indelningsprincip. För det fjärde kan bearbetningar göras som främjar det fortsatta arbetet vid ordboksredaktionen. Ett exempel är en baklängeslista över uppslagsorden. Ordbokschefen har förklarat sig intresserad av en sådan. För det femte är databasen ett utomordentligt fängslande objekt för lingvistisk forskning. Undersökningar kan göras av såväl formella som innehållsliga kategorier liksom av kombinationer av kategorier. I synnerhet vill jag trycka på möjligheten att studera den svenska vokabulärens semantiska struktur. Som underlag för sådana studier kan olika slags bearbetningar utföras. En är helt enkelt en framtagning av en konkordans över de ord i betydelseförklaringarna som inte är formord. En annan, mer avancerad, är algoritmisk syntaktisk analys av betydelseförklaringarna i syfte att bestämma huvudorden (genus proximum). Över huvud taget är det viktigt att den utförliga semantiska informationen i SAOB görs lätt tillgänglig för forskningen. Svenska texter Ingen ordbok över ett levande språk kan täcka dess vokabulär fullständigt. Också SAOB och Lexikalisk databas är urval. För att få ett ännu fastare grepp om ordbeståndet och för att skapa underlag för många textuellt inriktade forskningsuppgifter är det därför av stor vikt att med utrustningens hjälp läsa in texter från den nysvenska epoken (tiden från reformationen till nu). Detta är fas 2 i projektet. Avsikten är att läsa in såväl skönlitterära som andra texter enligt en fyllig plan som senare specificeras. Till texterna utarbetas ordindex. Dessa registrerar samtliga ord i materialen med källhänvisningar. Vid den närmare utformningen av ordindexen beaktar man att de 200 vanligaste orden i ett textmaterial svarar för hälften av alla beläggen i texten. Genom sampling kan den datamängd som gäller formorden således reduceras på olika sätt vid presentationen av ordindexen. Grundtanken bibehålls: de lexikaliska databaser-

11 11 na kompletteras med fullständiga index över ordbeståndet i ett stort textmaterial. Också konkordanser av olika slag kan utarbetas. Svaren på en rad frågor får härigenom ökad säkerhet. De inlästa texterna låter sig på ett naturligt sätt infogas i Logotekets text- och ordbank. Detta serviceorgan vid institutionen har kortfattat beskrivits i det föregående. Den optiska textinläsningen ger så stora material, att vissa datalingvistiska forskningsuppgifter särskilt framhävs. Det finns anledning att antyda tre av dessa. En av dem gäller utveckling av metodiken för effektiv lagring av text. Texten kan naturligtvis lagras sekventiellt, ord för ord i den ordning inläsningen ger. En sådan lagringsform är användbar för åtskilliga syften. Den kan modifieras genom olika slag av komprimering, vilket dock fordrar uppackning vid vissa tillämpningar. Ett fascinerande alternativ är att lagra texten i form av ett länkat nätverk. I detta fall lagras varje förekommande ordform endast en gång. Genom pekare anges orden i kontexten, föregående och efterföljande ord i alfabetisk ordning och i frekvensordning m.m. Nätverket innehåller alltså samtidigt texten själv, alfabetiskt ordindex, konkordans, frekvenslista m.m. Ändringar i texten medför automatiskt ändringar i ordindex, konkordans osv. En annan forskningsuppgift som blir av stor betydelse är algoritmisk analys av löpande text. Olika slag av syntaktisk analys (s.k. parsing) har prövats på många håll med varierande resultat. Den nyss nämnda formen för lagring av text synes öppna nya möjligheter. Om textanalysen baseras på ett länkat nätverk, har programmet samtidigt tillgång till syntagmatisk (kontextuell) och paradigmatisk (gällande alla belägg på samma ordform) information. Detta i kombination med de kraftfulla lexikaliska databaserna ger den algoritmiska textanalysen mycket intressanta förutsättningar. Den sista av de tre forskningsuppgifter jag vill peka på gäller stavningsvariationen i texterna. Den är ju stor i tidigare århundradens texter. Den rymmer emellertid en hel del regulariteter som kan utnyttjas för att bland annat sammanföra ordformer i ordindexen. Också detta kräver naturligtvis ett utvecklingsarbete. * * * Svenska Akademien beslöt att svara för personalkostnaderna, och medel till inköp av läsutrustningen ställdes till förfogande av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

12 12

13 13 Rudolf Rydstedt Inläsningen En av de bärande tankarna bakom OSA-projektet var att introduktionen av optisk läsning (OCR-teknik) gjorde det realistiskt att göra om SAOB till en lexikalisk databas (jämför OSA Ett datalingvistiskt projekt på sidan 7). Det som gjorde den optiska läsningen tilltalande var att den framstod som ett ekonomiskt mycket fördelaktigt alternativ till manuell inkodning. De praktiska prov som utfördes i samband med upphandlingen av läsare var också lovande: maskinen markerade osäker läsning en gång per 200 tecken och korrigering behövdes en gång per tecken. Läshastigheten var 20 tecken per sekund. År 1982 omfattade SAOB närmare tecken. Med 25 timmars effektiv drift per vecka skulle därmed inläsningen totalt kräva 111 veckors arbete, i storleksordningen tre år. Det praktiska arbetet kom igång våren 1983, men inläsningen tog inte slut 1986 utan tio år senare, i januari Utan några jämförelser i övrigt, är det lätt att notera en förlängning med ungefär samma faktor som den framställandet av själva ordboken har genomgått. Den yttersta orsaken till att inläsningen kom att ta betydligt längre tid än förväntat var att utrustningen fungerade sämre än vad proven före upphandlingen hade givit anledning att förmoda. Det visade sig snart vara nödvändigt med ett omfattande korrekturarbete för att det inlästa materialet skulle kunna användas som underlag för vidare bearbetningar. Till en början utfördes både inläsning och korrektur internt inom projektet. Med tiden skedde dock en övergång till att utnyttja externa leverantörer i stället. Dessa åtog sig nämligen att leverera materialet till mycket låg kostnad mot att de kunde använda SAOB som en s.k. strumpsticka, ett lägre prioriterat arbete som används för att jämna ut beläggningen. Fördelen för projektets del var att kostnaden blev lägre än om inläsning och korrektur hade skett i egen regi. Nackdelen var att möjligheterna att förutse precis när det inlästa materialet skulle komma att levereras minskade. Det som gjorde att en inläsning med låg intensitet under längre tid var rimlig var att det inledande arbetet med att fånga SAOB:s struktur (diskuteras i SGML-taggning av SAOB på sidan 15 och framåt) utfördes med en så begränsad personalinsats (under tre heltidsekvivalenter) att ett lägre tempot i materialleverenserna aldrig behövde bli en faktiskt begränsande faktor. En naturlig fråga är vilka implikationer som erfarenheterna från OSA-projektet har för datafångsten i andra projekt. En viktig erfarenhet är att det inte går att ge ett enkelt och generellt giltigt svar på frågan om det lönar sig med optisk läsning eller inte. Till en del beror det på att den allmänna tekniska utvecklingen gör att den optiska läsningen med tiden har blivit billigare och säkrare. Den största skillnaden mellan idag och början av 80- talet ligger dock i sänkta kostnader för utrustningen, inte i höjd läskvalitetet. Detta är olyckligt med tanke på projekt där stora mängder text skall fångas då kostnaden för utrustning spelar ganska liten roll för totalkostnaden i dessa jämfört med läskvaliteten och den därav beroende kostnaden för efterkorrigeringar. Däremot är naturligtvis låg initialkostnad väsentlig i projekt där små textmängder skall fångas. En tumregel kan vara att man bör ha starka skäl för att inte undersöka hur väl optisk läsning fungerar om den text som skall fångas är mer än något dussin sidor lång. Men det är inte bara den optiska läsningen som har utvecklats sedan 80-talets början. En väsentlig faktor är att även verktygen för manuell inkodning har genomgått en betydande utveckling. Det är tankeväckande att persondatorn var ny och föga spridd när OSA-projektet inleddes. En indirekt konsekvens av det var att inkodning i tredje världen inte förekom i nämnvärd omfattning vid den tiden. Idag är manuell inkodning i låglöneländer en viktig konkurrent till optisk inläsning.

14 14 Nu skall inte skillnanden mellan optisk läsning och manuell inkodning övervärderas. Oberoende av hur texten fångas så måste den genomgå en efterföljande bearbetning för att nå acceptabel kvalitet: både optiska läsare och mänskliga inkodare gör fel. Detta leder t.ex. till att det ofta är mindre viktigt hur många fel det finns i den fångade texten jämfört med hur lätta dessa fel är att identifiera och rätta till. Det finns naturligtvis ett samband i det att en text med mycket fel normalt kräver mer arbete för att bli rimligt korrekt än en med få fel, men det finns många subtila faktorer som påverkar hur tung korrekturprocessen blir. Så är en text som i väsentlig grad består av fasta formler betydligt mera tillgänglig för maskinella korrektioner än en mera varierad. I fallet med SAOB råder det mycket stora skillnader mellan olika delar av texten. Bruklighetsangivelserna är t.ex. normalt rena formler. Detta gör det lätt att säkert göra rättelser rent maskinellt: står det rnindrc br. är det lätt att ändra till mindre br. Motsatt förhållande gäller för språkproven. Dessa har en variation inte minst i fråga om stavningen som gör att det endast undantagsvis går att utföra korrektioner säkert maskinellt. En poäng är dock att det även här är de typiska felen vid optisk läsning som är lättast att justera säkert maskinellt: en människa som skriver av accijsen fel skriver kanske accisen, maskinen skriver snarare accij8en. Det senare ser värre ut, men det är lätt att lägga märke till. För att summera: OSA-projektets erfarenheter av optisk inläsning är inte entydligt positiva, men de är tillräckligt goda för att optisk inläsning skall framstå som ett alternativ värt att överväga även vid arbete med tekniskt mindre lätthanterlig text. Inte minst har det visat sig att de typiska fel som optiska läsare gör ofta är betydligt lättare att rätta till under det efterföljande korrekturarbetet än de fel som en mänsklig inkodare skulle göra i motsvarande situation.

15 15 Yvonne Cederholm SGML-taggning av SAOB I detta avsnitt beskrivs hur den optiskt inlästa texten översätts till SGML-format 1, där ordbokens innehållsliga struktur taggas. Målet är att SAOB efter taggningsarbetet skall kunna användas som en lexikalisk databas, där man kan göra komplexa sökningar som t.ex. "vilka ord lånades in från engelskan under perioden ". Taggningen gör tolkningen av texten explicit. Den implicita information, som i den tryckta ordboken signaleras med hjälp av typografin och lätt kan tolkas av en mänsklig användare, blir genom taggningen också maskinellt sökbar. SGML-taggarna kommer naturligtvis inte att visas för den mänsklige läsaren, utan varje informationskategori associeras då med en viss typografi. Typografin behöver inte fastställas en gång för alla. Man kan välja utformning beroende på vilken läsare man riktar sig till och exempelvis ge ordboken en mer pedagogisk utformning med utförliga förklaringar, eftersom man inte behöver ta hänsyn till utrymmet på samma sätt som i tryckta media. Detta avsnitt beskriver dock endast SGML-taggningen. Följande exempel får belysa taggningsarbetet. Enligt en vanlig lexikografisk konvention markeras lexikonartiklars betydelseindelning med siffror. Siffrorna står oftast också i fetstil för att indelningen skall framgå tydligt. Här följer ett utsnitt ut SAOB-artikeln champagne, som beskriver sammansättningen champagneglas. Vi ser att i den första versionen är sammansättningens två betydelser markerade med siffror i fetstil som i en tryckt ordbok. I den andra har vi istället satt in taggen <SENSE>. -GLAS -2 1) för drickande av champagne särsk. afsedt vinglas; vanl. antingen högt o. smalt l. lågt o. vidt. DA 1824, nr 205, s. 4. De gamla kägelformade champagneglasen äro de bästa. HAG- DAL Kok (1879). LUNDIN G. Sthm 147 (1880). KALLSTENIUS Hush. 184 (1896). 2) (i sht best., föga br.) med champagne fylldt glas. Det är med den första -GLAS -2 <SENSE n=1> för drickande av champagne särsk. afsedt vinglas; vanl. antingen högt o. smalt l. lågt o. vidt. DA 1824, nr 205, s. 4. De gamla kägelformade champagneglasen äro de bästa. HAG- DAL Kok (1879). LUNDIN G. Sthm 147 (1880). KALLSTENIUS Hush. 184 (1896). <SENSE n=2> (i sht best., föga br.) med champagne fylldt glas. Det är med den första Den första versionen kan enkelt tolkas av en mänsklig användare. Ett dator som skall söka i ordboken kan däremot inte "förstå" att just dessa siffror i fetstil markerar en betydelseindelning. För att programmet skall kunna skilja på dessa siffror och andra siffror i fetstil i ordboken, måste man lägga till information i form av taggar som gör att programmet tolkar det som en betydelseindelning. I exemplet ovan lade vi till taggen <SENSE> 1.SGML är en internationell standard som finns beskriven i ISO 8879: Information processing Text and office systems Standard Generalized Markup Language (SGML), Geneva De som inte är bekanta med SGML rekommenderas att läsa t.ex An introduction to SGML av Benoît Marchal som finns tillgänglig på Internet under adressen eller kapitel 2 i Burnard & Sperberg-McQueen Guidelines for Electronic Text Encoding and Interchange (TEI P3) som också ger en allmän introduktion till SGML.

16 16 som inleder betydelsemoment. Taggen har ett också ett attribut n, som anger betydelsens ordningsnummer. På samma sätt markeras alla andra informationskategorier i ordboken. Bakgrund och förutsättningar för taggningsarbetet SAOB i sin tryckta version är satt i åtta olika stilar, men OCR-programmet känner endast igen normalstil, fetstil och kursiv. (Alla exempel från OSA-materialet i denna rapport återges också med dessa tre stilar.) Normalstil, fetstil och kursiv och andra typografiska markörer, som exempelvis parenteser, komman och punkter, utgör de viktigaste hållpunkterna när man skall hitta gränserna mellan de olika informationskategorierna. Huvuddelen av taggningen görs automatiskt med efterföljande manuella kontroller. Viss svåridentifierad information måste dock taggas helt manuellt. Eftersom taggningsarbetet ännu inte är slutfört redovisar vi här också en del problem som vi ännu inte har tagit ställning till. Taggningsarbetet grundas på de beskrivningar av artikelstrukturen som finns i litteraturen om SAOB. Främst på de två handledningar som har utarbetats för redaktörerna (Kock 1904; Jonsson 1993), men också på annan litteratur om SAOB (Ekbo 1971; Lundbladh 1992 etc.). All variation i SAOB:s artikelstruktur är naturligtvis inte dokumenterad i dessa beskrivningar, eftersom de haft andra syften handledningarna utgör riktlinjer för redaktörernas arbete och den övriga litteraturen har i första hand ett pedagogiskt syfte. Taggningsarbetet har därför till stor del haft karaktären av ett utgrävningsarbete där vi undan för undan frilagt olika strukturella lager i SAOB. Ordböcker har generellt en mycket komplex struktur som text betraktat och SAOB är naturligtvis ett extremfall bland ordböcker. Artiklarnas längd varierar mellan några få rader och upp emot hundra spalter. En artikel kan omfatta hundratals olika betydelsenyanser och varje betydelse kan exemplifieras med flera språkprov. Den enorma detaljrikedomen gör strukturen mycket svåröverskådlig och det är omöjligt att på förhand definiera en grammatik som beskriver hela SAOB:s struktur i detalj. Själva struktureringsarbetet blir ett sätt att ta fram denna okända grammatik. Kazman (1986, s ) som arbetat med struktureringen av The Oxford English Dictionary säger att uppgiften att strukturera en sådan stor ordbok liknar det problem som inom mönsterigenkänningsområdet kallats "The Grammatical Inference Problem". Problemet beskriver han enligt följande. Input består av en mängd strängar som antingen accepteras eller förkastas av en okänd grammatik. Man tillämpar någon slags procedur för skilja acceptabla strängar från icke-acceptabla och genom detta får man gradvis kunskap om hur den okända grammatiken ser ut. Ett liknande uppgift, skriver Kazman, är att försöka skriva en grammatik för ett dött språk. Då de första delarna av ordboken publicerades var principerna för ordbokens struktur inte fastlagda. En handledning för redaktörerna, som redigerades av Ernst Kock, färdigställdes först år Då hade hela bokstaven A och stora delar av C redan publicerats. Det innebär att det finns många strukturella avvikelser i de första delarna jämfört med de senare delarna. Exempelvis finns inga avledningsramsor på bokstaven A, utan avledningarna utgör där egna huvudartiklar. Även i de senare delarna förekommer det avvikelser i strukturen, vilka även om de inte innebär någon större svårighet för en mänsklig läsare komplicerar struktureringsarbetet inom projektet. SAOB anses dock ha en relativt sett stringent struktur och genomförd typografi. Sture Hast (Svensson et al. 1993, s ) har gjort en jämförelse mellan de fyra stora germanska ordböckerna, The Oxford English Dictionary (OED), Grimms Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal (WNT) och SAOB. Han kommer fram till att OED och SAOB har en mera stringent och lingvistisk uppläggning än de andra två. OED är dock, enligt Sture Hast, den mest enhetligt utformade ordboken eftersom det i SAOB finns stora diskrepanser i framställningen mellan olika redaktörer och tidsperioder. Att OED är den mest enhetligt utformade ordbo-

17 17 ken beror antagligen på att James Murray själv skrev eller ansvarade för nästan hälften av alla artiklar i ordboken. Det finns naturligtvis ingen möjlighet att arbeta om strukturen i de första delarna inom ramen för OSA-projektet. Den lexikaliska modell vi utarbetar måste vara generös och tilllåta en stor variation i såväl makrostruktur som mikrostruktur. Den måste bygga på den stramare strukturen i de senare banden, men samtidigt rymma de första bandens fria artikelstruktur. En ovan användare måste kunna söka i hela ordboken utan att känna till några detaljer om variationen i artikelstrukturen, eftersom det främsta syftet med projektet ändå är att göra ordboken mer lättillgänglig. Uppläggning av taggningsarbetet Vi har delat in taggningsarbetet i olika faser. Den första fasen är en identifieringsfas där gränserna mellan de olika informationskategorierna lokaliseras och de typografiska koderna översätts till SGML-taggar. Det är i denna fas vi nu befinner oss och det är huvudsakligen identifieringsfasen som beskrivs i detta avsnitt. Denna fas är också den mest arbetskrävande i projektet. I nästa fas byggs de enskilda elementen samman till en komplex SGML-struktur och grammatiken över ordbokens struktur fastställs i en s.k. document type definition (DTD). Våra planer är att så långt som möjligt följa den DTD för tryckta lexikon som rekommenderas av Text Encoding Initiative (TEI P3 1984: ). I TEI P3 pekar man på den stora strukturella variation som finns i ordböcker. På grund av detta har man valt att definiera två modeller. En modell med en fast struktur vilken skall täcka in de vanligaste typerna av ordböcker samt en alternativ modell som utgår från samma element, men som medger att man kan kombinera alla element relativt fritt.... because the structure of dictionary entries varies widely both among and within dictionaries, the simplest way for an encoding scheme to accommodate the entire range of structures actually encountered is to allow virtually any element to appear virtually anywhere in a dictionary entry. (TEI P3 1994, s. 321) Vi bör kunna använda oss av den friare modellen som utgångspunkt, men vissa omfattande tillägg måste ändå göras för att DTD:n skall täcka SAOB:s komplexa struktur. Några av komplikationerna nämns nedan. I den sista fasen av taggningsarbetet kommer vi att lägga till viss information till texten. Vi kommer att normalisera stavningen av uppslagsorden. Källhänvisningarna kommer också att normaliseras så att de kan länkas till en bibliografisk databas. Vi kommer att undvika att ändra i själva texten och istället lägga de normaliserade formerna i SGMLtaggarna. Alla korsreferenser och hänvisningar till de behandlade orden skall också formaliseras i denna fas, så att man kan kontrollera hela systemet av korsreferenser automatiskt. Vi kommer inte att här diskutera vilket sökspråk eller söksystem som skall användas för SAOB när taggningsarbetet är avslutat. PAT, det system som används för att söka i OED (se t.ex. Salminen 1994), kan hantera sökningar i stora SGML-strukturerade dokument och verkar vara det bästa systemet i dagsläget. Tyvärr finns inte idag något fullständigt frågespråk som kan hantera SGML. Detta beror på att SGML från början inte alls var tänkt att vara ett databasformat, utan utformades för att fungera som ett utbytesformat mellan olika ordbehandlingsformat. Eftersom antalet SGML-kodade dokument ökat kraftigt de senaste åren har det uppstått ett behov av att kunna söka i och uppdatera dessa dokument. Det finns flera forskningsprojekt som arbetar på att ta fram en väldefinierad semantik för SGML och att utveckla ett fullständigt frågespråk som innebär att man kan söka i och ändra i dokumenten på ett väldefinierat sätt. Raymond och Tompa (1995) ger

18 18 en översikt av problemställningarna i From Data Representation to Data Model: Meta-Semantic Issues in the Evolution of SGML. En modell som Blake et al. (1994) har arbetat på är att utvidga SQL till att också kunna hantera SGML. Vi valde till en början att låta elementens namn ligga nära SAOB:s egen terminologi. Efter att TEI P3 publicerades 1994 har vi dock lånat många elementnamn därifrån, speciellt för de formella informationskategorierna. Elementnamnen utgör därför för närvarande en oskön blandning av svenska och engelska, men vi har valt att låta det vara så tills vi börjar med nästa fas av taggningsarbetet. Taggningsarbetet beskrivs nedan med utgångspunkt från respektive informationskategori. Den allmänna beskrivningen av informationskategorierna bygger på Lundbladhs Handledning till Svenska Akademiens ordbok från 1992 och jag har också försökt hålla mig till den terminologi som Lundbladh använder. Primärstrukturen SAOB:s skelett Vi har valt att skilja på två typer av informationskategorier. Den ena typen är de lexikaliska enheterna i artiklarna, nämligen uppslagsord, sammansättningar, avledningar, särskilda förbindelser samt betydelsemoment. Den andra typen är information som är knuten till dessa lexikaliska enheter, antingen på den formella eller semantiska nivån, t.ex. uttal, ordklass, böjning, etymologi, definitioner och språkprov. Vår strategi var att först bygga ett strukturellt skelett av de lexikaliska enheterna. Skelettet kallar vi för primärstrukturen och det utgörs för närvarande av ca lexikaliska enheter. Här ingår också en del taggar som markerar grupperingar av de lexikaliska enheterna, t.ex. ramsor. Förutsättningen för att etablera det strukturella skelettet var att man relativt enkelt kunde isolera de lexikaliska enheterna maskinellt. Programmen måste sålla ut dessa enheter och inget annat i texten, enbart på grundval av den typografiska informationen. Svårigheten var att hitta de mönster som beskrev exakt de lexikaliska enheterna och inget annat. Den typografiska information som OCR-programmet känner igen var en relativt mager utgångspunkt för struktureringsarbetet. Mönstren utgjordes av koderna som angav stilbyte mellan brödstil, kursiv och fetstil, samt andra typografiska markörer som t.ex. parenteser av olika slag, kolon, semikolon och indrag. Mönstren, som utgör reguljära uttryck, översattes sedan till SGML-taggar. Implementeringen gjordes i sed och Perl. Tabell 1: tagguppsättning för primärstrukturen starttagg sluttagg beskrivning <ARTIKEL> artikel <HAENV> hänvisning <L> </L> huvudord (lemma) <SSGR> sammansättningsramsa <SSGART> sammansättningsartikel <FL> </FL> förled i sammansättning <EL> </EL> efterled i sammansättning <AVLEDN> avledningsramsa <AVLART> avledningsartikel

19 19 Tabell 1: tagguppsättning för primärstrukturen starttagg sluttagg beskrivning <AL> </AL> avledning <FOERB> ramsa med särskilda förbindelser <FBART> artikel för särskild förbindelse <FBG> </FBG> särskild förbindelse grundord <P1> </P1> särskild förbindelse partikel <MD> betydelsemoment på 1:a nivån (huvudmoment, anges i tryck med arabiska siffror) <MA> betydelsemoment på 2:a nivån (anges i tryck med gemener) <MG> betydelsemoment på 3:e nivån (anges i tryck med grekiska bokstäver) <MP> betydelsemoment på 4:e nivån (anges i tryck med grekiska bokstäver kombinerat med prim-tecken) <MB> betydelsemoment på 5:e nivån (anges i tryck med grekiska bokstäver kombinerat med bis-tecken) <MR> momentgruppering (syntaktiska kriterier; anges i tryck med romerska siffror) <MV> momentgruppering (icke-syntaktiska kriterier; anges i tryck med versaler) Det har varit nödvändigt att göra omfattande sorteringar av materialet för att hitta dessa mönster. För att exemplifiera hur detta kan gå till kan vi återknyta till exemplet med betydelseindelningen i artikeln champagne ovan. I detta fall skulle man först sortera kontexten för alla siffror i fetstil i SAOB. Man gör sedan en bedömning om alla siffror är ordningsnummer i betydelseindelningen. I så fall byter man ut dem mot taggen <SENSE n=1>, <SENSE n=2> o.s.v., som i exemplet ovan. Detta är ett naturligtvis ett starkt förenklat exempel eftersom det finns miljontals siffror i fetstil i SAOB, vilka förekommer i en mängd olika funktioner. Mönstren som vi definierar är mycket mer komplicerade, men exemplet visar på själva tillvägagångssättet. Vi gör omfattande provtaggningar på små partier från olika delar av ordboken på grund av den strukturella variationen innan vi slutligen taggar hela materialet. Man måste acceptera en viss felprocent på grund av svårigheten att överblicka strukturen, men den får inte vara större än att felen går att korrigera manuellt i efterhand. Om man taggar enheter maskinellt och får med andra enheter av misstag, så tar detta lång tid att korrigerera manuellt. Detta kan tyckas vara en trivial upplysning, men jag vill trycka på att det är ordbokens storlek som karaktäriserar hela detta projekt och då speciellt svårigheten att överblicka hela materialet. Makrostrukturen Det är relativt lätt att hitta gränserna mellan huvudartiklarna i SAOB, eftersom de markeras typografiskt med ny rad och indrag. Det finns dock en annan typ av artiklar som är svårare att hitta eftersom uppslagsordet kan stå var som helst på raden, endast åtskilt

20 20 med ett streck. Uppslagsordet är då besläktat med föregående uppslagsord, se t.ex. piemontesare. Sammanlagt har cirka huvudartiklar identifierats. Artikelgränsen taggas: <ARTIKEL> Sammansättningar, avledningar och särskilda förbindelser behandlas normalt i de s.k. ramsorna. Vissa sammansättningar, avledningar och särskilda förbindelser behandlas dock av olika skäl i egna huvudartiklar. Det finns då en hänvisning från ordets alfabetiska plats i ramsan till huvudordet. Förhållandet mellan huvudorden och orden i ramsorna är komplicerat. Vissa ramsor är exceptionellt långa och ramsan bryts då av andra artiklar. I artikeln o- bryts sammansättningsramsan odaterad, odaterbar av artikeln odds. Denna artikel har i sin tur en sammansättningsramsa: oddssiffra, oddstal. Upplagsordet o- återkommer sedan och sammansättningsramsan fortsätter med odebiterad, odechiffrerad etc. Ramsan i artikeln o- är sammanflätad med övriga artiklar på detta sätt genom hela bokstaven O. Denna uppbrutna artikelstruktur har också t.ex. artiklarna för-, före-, i, in, inne, kring, med, miss-, mot, ned, om, på, re-, sam-, samman och sam-. Den diskontinuerliga artikelstrukturen är ett bra exempel på SAOB:s strukturella egenheter och varför de standardmodeller som används inom TEI måste byggas ut. Artiklarna förses med unika identifierare, för att man skall kunna hantera alla korsreferenser automatiskt. Identifieraren utgörs oftast enbart av uppslagsordet, som exempelvis: <ARTIKEL id= SLÄGEL > Om det finns homografer till uppslagsordet utgörs identifieraren av uppslagsordet samt ordklass och homografnummer, t.ex: <ARTIKEL id= SLÄNTA.sbst2 > Vi har dessutom diskuterat olika möjligher att lägga till ınformation om artiklarnas tillkomst. Man skulle kunna förse artiklarna med de tryckningsdatum, som finns angivna på varje ark i ordboken. Detta datum är viktigt t.ex. för att precisera vissa bruklighetsangivelser. Bruklighetsuppgifter, som t.ex. numera mindre brukligt, är helt beroende av när artikeln skrevs. Vi har också diskuterat möjligheten att förse varje artikel med uppgift om artikelförfattare, i de fall det är känt. Från och med häfte 52 i band IV anges artikelförfattarna på pärmarnas insida. Lars Svensson (Svensson et al. 1993, s ) har dessutom försökt kartlägga vilka som skrev de osignerade artiklarna i de tidigare banden. Huvudord Alla behandlade ord markeras med versaler i fetstil i SAOB. Detta var helt avgörande för att vi skulle kunna hitta huvudorden, sammansättningarna, avledningarna och de särskilda förbindelserna. Omkring huvudord har identifierats hittills. Huvudorden taggas som exemplet nedan. <L>AFSTÅ</L> Efter att huvudorden taggats gjorde vi en automatisk kontroll av att huvudorden kommer i alfabetisk ordning. Denna kontroll gjordes för att fånga upp kvarvarande fel från den optiska inläsningen. I denna kontroll upptäckte vi emellertid också fel i den tryckta ordboken. 1 Stavningen av vissa uppslagsord måste normaliseras, t.ex. stavningen med f istället för v i ord som af, afstå, afgöra och stavningen med ä istället för e i ord som rägn (se "Den ortografiska normen i SAOB" på sidan 43 och framåt.). När man normaliserar stavningen av

ALEPH ver. 16 Sökning

ALEPH ver. 16 Sökning Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 2. SÖK... 1 2.1 Avancerad sökning... 2 2.2 CCL flera databaser... 2 2.3 Flera fält... 3 2.4 Regler för sökning... 4 2.5

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Språkteoriers avtryck i SAOB Pär Nilsson Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s. 479-487 Rapport från Konferens om lexikografi i Norden, Lund

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se FOR BETTER UNDERSTANDING Snabbguide www.wordfinder.se Tekniska förutsättningar WordFinder 10 Professional för Mac kräver följande: Processor: Intel Mac OS X 10.5 eller senare. Installation Installation

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

MEIJERBERGS ARKIV SVENSK ORDFORSKNING GÖTEBORG 2014 FÖR UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH

MEIJERBERGS ARKIV SVENSK ORDFORSKNING GÖTEBORG 2014 FÖR UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH 40 GÖTEBORG 2014 HÅRTARBETE OCH STRÄNG VILA Svenska kollokationer i lexikografisk

Läs mer

WF 9 MAC Kom i Gång SV Sida 1 FOR BETTER UNDERSTANDING KOM I GÅNG.

WF 9 MAC Kom i Gång SV Sida 1 FOR BETTER UNDERSTANDING KOM I GÅNG. WF 9 MAC Kom i Gång SV 07-08-10 07.43 Sida 1 FOR BETTER UNDERSTANDING KOM I GÅNG www.wordfinder.se WF 9 MAC Kom i Gång SV 07-08-10 07.43 Sida 2 Tekniska förutsättningar WordFinder 9 Professional för Mac

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Hantera informationspaket i system för bevarande

Hantera informationspaket i system för bevarande Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Om SVOX AG Jag gjorde min praktik på företaget SVOX AG, ett företag som bygger och sysslar med TTSmotorer. Företaget bildades våren 2000 och har

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

En snabb titt på XML LEKTION 6

En snabb titt på XML LEKTION 6 LEKTION 6 En snabb titt på XML Bokstaven x i Ajax står för XML, ett mycket användbart beskrivningsspråk som gör det möjligt för Ajax-tillämpningar att hantera komplex strukturerad information. I den här

Läs mer

Harvardmetoden. en liten lathund

Harvardmetoden. en liten lathund Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Ersätta text, specialtecken och formatering

Ersätta text, specialtecken och formatering 11 Ersätta text, specialtecken och formatering Möjligheten att söka igenom dokumentet och byta ut tecken, ord, textstycken, formatering, specialtecken (t.ex. sidbrytning) och annat är faktiskt mycket mer

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

Från Runeberg till runor

Från Runeberg till runor MIRATOR THEME ISSUE 2005: PROCEEDINGS FROM THE SYMPOSIM VIRTUALLY MEDIEVAL? 1 Från Runeberg till runor Ett försök att bevara kännedomen om gammalsvenska i dagens Finland Jari Eilola, Marko Lamberg & Seija

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

7. Sammanfattande diskussion

7. Sammanfattande diskussion 157 7. Sammanfattande diskussion Ämnet för den här rapporten inom ORDAT-projektet är ett svenskt juridiskt ordförråd under den senaste tvåhundraårsperioden. Inom detta ordförråd studeras lexikala enheter

Läs mer

extensible Markup Language

extensible Markup Language Datavetenskap Opponenter: Björn Olsson Andreas Svensson Respondenter: Sanaa Al-abuhalje Afrah Al-abuhalje XML extensible Markup Language Oppositionsrapport, C-nivå 2007:06 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Handledning. Exder efaktura för Svefaktura 1.0. Expert Systems 2010 Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00

Handledning. Exder efaktura för Svefaktura 1.0. Expert Systems 2010 Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Handledning Exder efaktura för Svefaktura 1.0 Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-12-14 Exder efaktura Sida 2 av 24 Innehållsförteckning

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

UPPDATERA OCH FÅ ETT SNABBARE SYSTEM.

UPPDATERA OCH FÅ ETT SNABBARE SYSTEM. Vad är nytt i Easy Planning 7.25 Denna uppdatering innehåller ett flertal stora förbättringar. Den största förbättringen är att mängden data som skickas över nätverket kraftigt har minskats mha SQL frågor.

Läs mer

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad]

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] # 3 april 2001 Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] En artikel från Rockad Kontakta redaktionen Nicklas Lundblad, Stockholms handelskammare nicklas@acm.org Alex Jonsson, Interactive Institute

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk

Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk M. Cimbritz, Lunds Tekniska Högskola och S. Ericsson, Linnéuniversitetet ABSTRAKT: Facktermer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Handledning för Fristående Svefaktura

Handledning för Fristående Svefaktura Handledning för Fristående Svefaktura Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-07-12 Exder Fristående Svefaktura Sida 2 av 20 Innehållsförteckning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992. LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Sven-Göran Malmgren Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992. Kilde: LexicoNordica 1, 1994, s. 263-266 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande Skrivguiden Sex steg som förbättrar ditt skrivande Sex steg till bättre texter Vi på Semantix vet vad som fångar läsaren. Den här guiden innehåller våra bästa tips, som hjälper dig på vägen mot att bli

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

DAB760: Språk och logik

DAB760: Språk och logik DAB76: Språk och logik /4: Finita automater och -7 reguljära uttryck Leif Grönqvist (leif.gronqvist@msi.vxu.se) Växjö Universitet (MSI) GSLT (Sveriges nationella forskarskola i språkteknologi) Göteborg

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Nydigitalisering av SAOB Erik Bäckerud Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 12, 2013, s. 95-105 Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden, Oslo

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Välkommen att börja använda Wikipedia!

Välkommen att börja använda Wikipedia! Välkommen att börja använda Wikipedia! 1. Börja med att titta runt 2 2. Skapa en användarsida 2 3. Kolla senaste ändringar 3 4. Kolla historiken 3 5. Bevakningslista 4 6. Rätta ett stavfel 4 7. Upptäck

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

Språkfärdighet 3 hp, ht 07

Språkfärdighet 3 hp, ht 07 Språkfärdighet 3 hp, ht 07 Gemensamt syfte för samtliga kurser: I denna inriktning/kurs ska de studerande utveckla sina kunskaper och färdigheter inom svenska för undervisning i grundskolans tidigare år.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

Lathund för Gustavas ordböcker

Lathund för Gustavas ordböcker Lathund för Gustavas ordböcker Gustavas ordböcker har länge funnits som bok men finns även i digitalt format vilket underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Starta Gustavas ordböcker genom

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Från svensk-engelsk till svensk-nederländsk Hans de Groot Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 1, 1992 2001, s. 473-477 Rapport fra Konferanse om leksikografi

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Material från

Material från Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer