U " ,+., -; !I - '. il, l -,i=,il.--.*m - - '

Transkript

1 U ",+., -; '. il, l -,i=,il.--.*m I I j - - '!I -

2 ~ inledning... BOCKER PA ARBETSPLATSER - HISTOBIK...*...0.~ Vasttysklznd...~.C.O...Oel.O...B...eebt.l.o..o~.u Osttyskland... ~ o.. o ~ 4. ~ O ~ ~.. ~ ~. C e ~. e o Bulgarien Danmark...O...~.~...~...~...~...O.~. s.5 SVERIGE... se6 Arbetarbibliotek och sfudiecirkelblbliotek... l s.6 Bokforsäljning p% arbetsplatser... s.? POsetagsbibliotek ned skönlitteratur... s.8 LIKA33... C. ~ o m 8.8 c ov Poststyrelsen...e...o...ee...C.e..O...~.~.O..e e.9 Folkbibliotek p% arbetsplatserna.... Litteraturutredningen ' ~ e O ~ ~ 4 4 e. E ~ ~ ~ ~ 6. 0 ~ ~... C ~ O C l h c. ~ BTalmöundersökningen...O... Principer för arbetsplatsbiblioteken vaer fra^... Littvraturutredningeris huvudbetänkande l3boken"... Remissbehandlingen... 1 Regeringens proposition 1975:20 - "Den statlig, kulturpolitiken 2"...*... Riksdagens beslut l...a.al...6.a.~ree.... Gunnar Nilsson om kulturverksadet p& arbetsplatser... KulturrAdet och bidragsgirningen... BESKRIVNIRG AV AXBEISPLATSBISLIOIEYI J TRE KOTv%t.JEER... BIILLENTURA...e*...*...a****oeecmo..r... o... Information B~kuxval...C.a.e.p...~...*...~~...O... Erfarenheter och resultat...o... Utveckliag... Folksam.. ~.. ~ ~. ~. ~ ~ O. ~ ~ ~.... O.. m ~ ~ b o e t ~ e ~ Besöken p& arbetsplatsen ~ ~ ~ o ~. e ~ ~ ~ ~ ~ e ~ 4 ~ ~ ~ o ~ o.o l S@:

3 MACKA a a e ~ o ~ m m. + ~.. m. e.. e o ~ e ~ ~ e a * c o ~ m ~ e o ~ o c ~ ~ ~ ~ e m ~ ~ ~ e ~ ~ ~ Informatios... e b. ~.. ~ ~ ~ o. ~, e b o ~ a L O ~ ~ ~ D ~ ~ O 6 o t Q ~ ~. e ~ ~ ~ ~ ~ b ~ ~... Besöken p& a~5etsplatse~ria...e,..,,...e..,.,o.,,.,... Bokurval...e..QQ..b.ab~.a~m~d~~Qeee~QOe~.CmPOemae...m~~b~ Erfarenheter och resulta-t;,..e.m...ebs.,,...~bo.me.m.m.mmqbe. Pinilboda Varf.,.~.ee..o YbeSDeo5.Ou.mbOt.d~..mmEbee~om Klintens farg. b. ~. o... e m O e d m b m C m D < D ~ m ~ O e. D Q ~ a b. e ~. b. ABV-Förpackning.. b... m... e. m, o.. ~. 8 e ~ ~ ~ e s E m ~ ~ ~ ~ ~ m O ~ ~ m m. m m b b. S~rarigheter under arbetets ggng,.~e,.,~om.m.o Sanmanfattning b..be,.~.~.b...o.~o~mb~mmbm~.om.m~bommm..mm.. Utveckling...b.em5.bb..b...meeCoLIbmOb.mb~m~~b~bib~...~.ob STOCKHOLM m e. o e * * ~ e * ~ ~ ~ ~. e ~ e ~ * m ~ * ~ * * ~ ~ ~ e e m ~ m o ~ ~ * ~ a * a * Bokut,-%ning p% AB Wilhelm Beckers fzrgfabrik...,.,,,.,,,,.,,, Pltanering av nya zrbetsplatsbibliotek.b~o...mm,,e.be~ob.,... Infornation a. m. m e... ~ e e o. ~... ~ ~ ~ ~ e ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~. ~ ~ ~ ~ ~ ~ a o e E e m ~ ~.. ~ e Besöken p& arbetsplatserna..m...b.e...,..m..m.mme.obmbm.em Erfarenheter och resultat.m.e.,.a.o.om~.m.a. Samtal med den facklige kontakymannen p& Pripps..,.,...,,. Utveckling., b b.. ~ b. ~ ~ e ~ ~. b e. m ~ ~ ~ m ~ ~ ~ e O b e e ~ O b 5 ~ o C e, b ~ e e e a. m.. AVSLUTNING. o m m * ~ e. m ~ m ~ ~ s ~ e c e ~ a e * e s m e o ~ o ~ o * c ~ a t e ~ o o m ~ e a. e ~ ~ e m ~ L OGH L LITTERASURF~RTEC~~ZNG.. ~ ~... G... o. o... ~.. ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ BILAGA 1

4 Avsikten med detta arbete ar att ge en rek-tivt detaijerad beskriv- ning av hur verksar.heten med bokxtl&miing p& arbots~la.l;ser bedrivs f nagra kommuner som 1976 fick det nyinrättade statsbidraget för arbets- platsbibliotek. Till skillnad mot tidigare redogörelser fran olika försö$sverl;samheter, scm ofta genomförts med begransade resurser, vill detta arbete beskriva verksamheter som ar permanenta (om Zui ganska sy- startade) och drivs ned ner adekvata resurser. Det kan vara intressant att se hur olika bibliotek tagit tix1 vara och förvaltat de erfarenheter och resultat som framkonmit u.r de under- sökningar, konferenser och tidningsaebatter som ae senaste &ren iignats &t bohtlaning på assetsplatser. i Mar arbetet planerades var avsikten att aven ta?ned arbets-lats~erk- srniet i nagra komuner dar den bedrivs utac statlig% stöd. Av olika anledningar (se nedan) visade sig de-tta sv&% a- t ger,ou;?rjra, Den första delen vill ge en bakgrvad till hur arbetsslats'biblioteken har vuxit fram i Sverige och i utlandet. Jag tar ocksa upp boktörsiil$- ning p& arbeisplatser ock förettrgsbibliotek ned skcrzlitterztur, I det slsta avsnittet diskuteras nagra iakttagelser fran de verksa~heter so3 beskrivs i arbetet. Uppgifterna som ligger till grund för beskrivningarna scnlades in genom. personliga intervjuer med de bibliotekarier SOE ansvaraln för verksan- heten i respektive kovaun. Sn arbetsplsts i varje ko~at~ll Sar Sesökts under ett arbetspass tillsamans med bibliotekarien, En tid innan intervjuerna gjordes skickade >ag ut ett fxagefor~ul5ir (se bilaga) till bibliotekarierna för att de skulle kun~a tänka igenom frage- ställningarna i lugn och ro. Nar fragorna shile formuleras hado jag nytta av att tidigare varit med. och planerat, startat och genomfört Dok- utlking vid IE-Ericssons fabrik utanför BcrBs.

5 Gxvalet ar kommuaer gjordes med hjiilp av 6e ansökningar on: statsbi- drag som inkommit till Kult~rrBUet, Au praktiska skal var jag hänvisad till Stoc!choLmsomr6.det9 men har dar valt komuner av olika karaktär och med olika storlek p% bibliotekssystern. Tf11 att börja ned valde jag ut tre kommuner som fatt stats'bidrag v&- ren -76, Vallentuna, Backa och Stockholm, sam% tv& kommuner soui sökt bidrag n;en fatt avslag, Sclnz och Jarifal3.a. Under arbetets g&rg visade det sig e-iellertid av.olika skal svart att f% tillrackiiga up2gifter för eo n&gorluflda komple-kt bild av verksam- heten i de t~& sistnhda kommerna. Det vzr o-tillfredsstäilande att fa luckor i beskrivningarna och det skulle inte varit relevant att je.imföra Solna och Järfälla ned de andra komunerna om inte ella fakte o,ms. Saledes har jag helt zvst%tt frb att ta ned dem i beskrimingea., mär det galler Vallent-ma, Nzcka och Stockholm har ~alsattnl~gen sarit att alla fragestallningar ska finnas belysta i respektive avsnitt. DXre- mot far olika delar aw verksamheterna olika stort utrymme beroende svarens utförlighet. I Nacka och Stockholm dar man har utlaning p;$ flera arbetsplatser beskrivs nagra me? utförligt än de andra. ' I beskrivningarna är det bibliotekspersonalens syn-unktcr och erfarer- heter son komer frm. Att da anstullda inte Bomer till tala &r en följd av arbetets inriktning ocn tidsbegransning. Jag har dock i efter- hand haft kontzkt per ned f ackklubbsordf örandena (t- i 111kz kon- tektmän me6 biblioteken) p& en arbetsplats i varje kom,un. Referat av samtaleri har bara tagits ed i den man de tillför nagct till beskriv- ningen i fråga. For synpunkter p% arbetsplatsbibliotek fran fackföreningshall rekomen-. deras nummer 1973:16, 1974:9 och 1976:5 av Biblloteksblade-t, Synpunkter fr%n de anställda finns i "Böcker jobbet. En undersöhing frar Pyra arbetsplatsbiblio'cek" och i Naslwid och Stenbergs specialarbete, se litteraturf örteckcingen. Tidigare har den gängse benäaningen varit arbetsplatsu%l6-ning, Z brist p& bättre ersättning för detta missvisande uttryck a~viinier jag arbets- platsbibliotek. I referat TrAn Litt6rat~~utredninge.i och mora IrZ~ll.or har dock det förstnhnda ordvalet behallits.

6 BOCKER PA ARBETSPUTSEN - KISTORIK 1 mitten p% 180C-talet, i och med den industrietla atvecklingeas början, vaxte fabriksbibliotek frm- i USA, England och Fysklan&, Fabriksbiblioteket bestod av en 'boksamling med skönlitteratur och/ eller facklitteratur som placerades p& eller i onedelbar rarhet av en verksdet, fabrik, kontor eller dylikt, De daliga förhallnadena i fabrikerna hade lett till en vaxande kritik och boksarslingarna var ett föxsök fr%n fabriksägarnas sida att rada bot p& detta, De hade oltast stort inflytande över seötseln av och inköpen till boksa~ling- d. Bed industrialiseringen i Sovjetunionen och andra östeuropeiska stater utvecklades fabriksbiblioteken hastigt och blev en betydande faktor i dessa länders biblicteksvzsen. X USA och England tog fo7koiblioteksrörelsen överhande2 och fabriks- eller arbetsplatsbibliotek var S& sent s9m talet (senare upp- gifter har ej fwaits tillg2nglhga) en okänd biblioteks ty^ 5 tieosa länder. Redan följer en kortfattad presentation av biblioteks~erksa~el n& arbetsplatser i nilgra av de l&der om vilka uppgifter hmaat erh&llas. För en mer ritförlig beskrivning rekommenderas de svenska och utlandska bibliotekstidskrifter som finns upptagna i 1ittexaturfGrtechingen. - Vasttyskland I Vaskyskland hade inte f'ol.kbiblicteken s%gon geno~slagskraft bland befolkningen och fick en xpckts"r,&ngsarii utveckling. Fabriksbibliotek och arbetasbibliotek dorcirerade lange, 1964 fanns i Vasttyskland 500 fabriksbibliotek som betjiinade 1,6 milj, arlietstagare. 377; av dessa hade a7rlönad personal men endast 20:i av

7 personalen hade nagon f orm av bibli.oteksu.tbil~dning. Portf a.rande 1968 förekon mycket lite asxirbete :.nell= fabriksbisiicteke~, cc4 folkbiblioteken, Fabriksbiblioteken finacsieras till större delen a7 företagen sjiilva. På 60-talet anslogs i genomsnitt 1 D31 per anställd till bokinköp varje år. I och med rationaliseringar i slutet F& 69-talet ö~rergick många fabriksbibliotek till enbart facklitteratur fanns det 300 bibliotek kvar d.ar man ocksa hade skönlitteratur nen tendensen ar att man mer och mer övergår 1;Lll lättare underh8.llningsiitteratur. Detta har utlöst en debatt i Vasttysklacd dar man diskuterat avsaknad- en av politisk, social och samhä1lsk;ritisk litteratur p% fabriks- biblioteken (se bl a Buch und BibliotheB 1972:5, 1974: 1/2,4~5) + Östtyskland I Östtyskland kallas fabriksbiblioteken "GewerkschaftsBibiiotheK" p g a samhörigheten med fackföreningsrörelsen som övertog ledningen av fabriksbiblioteken B9de företagen och fackföreningarna meuverkar dock i driften och fiaansieringen a.; biblicteken f anris 3.T84 f ackf öreningsbibliotek, 4,e% av befolkningen var registrerade som låntagare dar och de stod för en fjardedel av de allmänna bibliotekens utlåning, 1968 kom FDGB, Preie Deutche Gev.'erkschaftsbund, med normer för lackföreningsbiblioteken. Arbetsplatser med 2, anstiillda skulle ha minst band och tre medarbetare, varav en allt,id skulle vara utbildad bibliotekarie. Bristen p& bibliotelrarier 1 DDR medför doclr att många mindre bibliotek på landsbygden inte kan f2 utbildad personal, En facklig förtroenaoman fungerar darf5r oftc som bibliotekarie, Fackföreningsbibliotek ar en viktig biblioteksfora! i 3D9 nen kualite-l;en och alrti~riteten ar oja11 mellan ollka företag. I?& vissa stglien har man förutom sjalva biblioteksrumet ett boksk%? i matsalen och ibland g8.r man ut med bokvagnar i produktionslckalerna. Ofta har bokhandeln p& orten försaljning av böcker i aslutning till biblioteket,

8 Iipplasningar ch diskussiorier med förf atture azordnas p& arbe tsplatserna, oftast I znslutr,ing $il1 uibetstideo, Ya npgn~ntrzr ocks% arbe turna alt skriva s j alyra genam at3 ha dagboksskrivning i smågrupper u-nder vägledning av en författare, Bulgarien I Bulgarien har alla större fackföreningar egna bibliotek för medlemmarna och deras familjer. Dessutom har de flesta större ind~strier både företagsbibliotek med facklitteralur och sk populärbibliotek för de anställda med familjer. Has ingar det i bibliotekariens i~ppgifter att anordnz studiecirklar och litterära aftnar sant ztt h jglpa til: med anskaffning av studiematerial, i Danmark I Danmark har mm haft försök sed bokutlaning p& n%grz enstaka fö~e- tag periodvis sedan 1935 men verksamheten Sr nedlagd p& de flesta ställen. P& 70-talet har debatten kring arbetsplatsbibliotek tagit fart igen och försi5ksverksamheter har satts igang men det finns ännu ingen riksomfattande plan och inget statligt stöd för uppbyggnaden, Ett par exempel p& projekt som startats de senaste Aren kan nämnas, I Fredrikssund har man haft projektet "snak om en bokff vilket inne- bar att biblioteket köpt in exemplar av en bok och l&at ut dem på en arbetrsplats för att stirliulera till diskussionkring böckerna och de ämnen de behandlar. Efter ca två manader har nzn köpt in liks nbgz exemplar av en aenan titel o s v, P& Philips Rzdio i Jengade genomförde fyra elever fr23 Danmarks bib- lj.oteksskole ett f örsök 1974, Man anordnade ett asbetspiatebibliotek i ett 50 kvm stort rum på företagek Ciar mar hsde ett b~kses+~d p& 1,500 band (40s skönlitteratur, 605 facklitteraur och 100 barnböcker). Man ha.de 75 tidskrifter och 10 dagstidningar. Kindre utstallningar kunde exsoneras i montrar i biblioteket och större utställningar sattes upp i matsalen. Pörfattartraffa~ anordnades i anslutning till zrbets-

9 tiden liksom film och Gebattea-ker,?B fare"zget,hade man en bok- urvalsgsu~p ced representar~ter fr8n 2112 pessonalkata~~riei, 3ibilcteket bemaonades varje dag mrllzn 10 och 14 av n&gon sl~v biblic- teksskoleeleverua, Dessa skrulle scnare utv2rdera projektet i ett exmensarbete vid biblicteksskolen, SVERIGE Arbetarbibliotek och studiecirkelslbliotek Under första delen av 19C0-talet fanns i Sverige s B arbotay- bibliotek i anslutning till de framviixande arbetarföreningarna, Biblioteken sköttes av arbetarna själva och man priariteraäe social och ekonomisk litteratur samt skönlitteratur av hög kvalitet, sarskilt arbetarförfattarna. ' ABF kom till 1912 i första hand för att det behövdes en central instans för att de sm% aibetarbibli.steken skulle f& statligt stöd. Biblio-teksverksa~het vsr en vznlig AB?-aktivitet ände frasa 3212 för 20 &r sedan d& det fortfarande fanas ca ABP-bibliotek. Även andra organisationer, t e x nykterhetsrerelsen, hade Lusentais studiecirkelbibliotek runt om i landet, mattat var "ett bibliotek i parje föreningslokal". Föreningarnas medlemar var äirekt delaktiga i bibliotekens utfornning och acvandande. Pr o m 30-talet uppgick silecesivt bade arbstarbiblioteken och studie- cirkelbiblioteken k de Kom~unala folkbiblioteken. Kontakterna med de ursprungliga nyttjargrupp~rna försvagades darefter ner och ner elles br*öt.s helt,

10 Bokförsäljning p& arbetsslatser P& 30-talet och nagra Ciecesi'fiiel framat fanns en vittförgrenad verksamhet me4 bokförsäljning p& arbetsplalserna, bi a genom arbetarrörelsens bokförlag Tiden. Verksanheten byggde p8 komissionärer, det farins huvudombud som i sin tur arbetade genon arbetsplatsonbud. Senare tog Folket i Bild npp idgn. Tulan kunde bygga under bokintresset med tidningen och lyckades, trots de laga priserna, erbjuda ombuden en niss ekonomisk ersattning. Trots det var det främst de mangas idealitet som gjorde att man lyckades, Ocksa privata förlag började, efter Folket i Bilds fraggng, med försaljning p& arbetsplatserna. Men SA srniiningom blev det av olika aizledningar, bl a den förändrade arbetsorganisationen p& företagen, svart att arbeta genom ombudssystemet och organisationerna bröts ner. s Nu p& 70-talet har de här idderna tagits upp p& nytt, ännu i begran- sad skala. Iiitteraturfränjandet, vars intressenter är 51. a LO9 KF, TCO, LRF och ABF, har en viss försaljning ute p% arbetsplatserna, i b3f:s hrurslokaler och i de sk Poikets hus-hörnorna.?!an massmarknadsf örlage ts "f emkrcncrs5öcker1'. sgljer bi a det nya Eernt Larsson, konsulent p& rnassmarknadsförlaget sager i en intervju i 3agens Xyhe%er ztt hm nöter stor entusiasm te p% arbetsplatserna och att m%nga ar villige, att hjälpa till och sälja böcker. Men i längden kan han tanka sig. särskilda kulturförmedlare som sköter försäljningen på betald arbets- tid. Redan nu finns lokala studieorganisatörer som sköter fackförening- arnas utbildningsverksarnhe t. Det jobbet kande enligt Rernt Larsson vidgas till en kulturförniedlarverksanhet. &ve= Litteraturutredningez föreslog i s itt huvudbetänkande (SWJ 1974:~) en försöksve.rksamhep med försäijning av kraftigt su3ventionerade böcker p% arbetsplatserna. Försöket skulle göras i samarbete med be- rörda fack- och studielörbb-and och organlsercls som läsecirklar där nian kunde kösa en Dok men ha möjlighet att läsa tio, Detta förslag togs dock aldrig upp i davarande regeringens kulturproposition (1975:20),

11 - F5re tagabibliotek med sk0nl.i %tsr?-tur --- Liksom i 'JästtjiskLsnd finns det t S~ierFge också en. del företagsbibliotek som nar relativt stora hesfanci av skön]-itteratur för perso-,nalens rakning. Nedan följer en baskrivning av några företagsbibliotek som har denna service. LKAB:s bibllctek, på kontoret i Stockholm, köprr in skönlitterära böcker om Bret, Tnför sonnaren varje Ar överförs 6essa till företagets Kursgard p& Dalarö dar man har ett bibliotek som i storlek motsvarar en mindre filial. Detta utnytt jas av LHAB: s norrlandspersonal som har möjlighet att hyra stugor i anslutning till kursgard en. d Poststyrelsen Yos tatyrelsens bibliotek i S tockholm ha;: sedan 53-.talet bygga upp ett bestbd av skönlitteratur. Postverkets resepostpersonal (de som sorterar post i järnvägskupéer) har sedan dess haft till.gang till vandringsbibliotek ned skönlitteratur på de sk överliggningsorterna. Man har boklådor son byts mellan orterna under ett &r och därefter går tillbaka till Stockholm för att biblioteket ska kunna byta ut böckerna mot de nya som köpts in under aret, På sjalva bibliotelcet finns förutom den niimnda skönlitteraturen och den rent postala facklitteraturen ocksa poptzizrvetens1rapliga böcker debattböcker inom al-la annesomr&den, Dessutom köper man in 71iycke-k rese- hagdböcker och ritlands!r skönlitterak~r, Information on bibliotekets nyförvarv sker genom persocalti~ningen och de anställda p& landets alla postsnstalter kan sedm lha Pran biblioteket per post. Personalen i Ctockholn kan lana under arbetstid och man har bl a många låntagare från det intilliggande Postgirot.

12 Folksams företagsbibiiotck p& hu~udkonto~et i Stockholm har sedan 1960 skönlitterztur och allmänna tidskrifter, inklusive nagra vecko- tidningar. Eiblioteket utsyttjas dels av personalen i Stockholm och dels av aila lokal-1,:ontoren ute i landet. En nshetslista mvd mnotation- er gar ut till saattliga actallda tre ganger om het. P% en bestall- ningsblankett kar, de pricka för vad de vill 1&na och far seda koken med internposten. 1 O$ av bibliotekets budge t används till skönlittjera- tur, 1976 innebar det 90 ööcker och 11 tidskriftsprenunerztioner. Bibliotekarien anordnar författarbesök en ellpr två ghger om året, dessa utfornas o'fta som en debatt kring någoi aktuellt -e. Folkbiblioteket p% arbets.platser~ia I slute3 av 60-talet intensifierades debatten kring folkbiblio- tekens mislsattning, organisation och utveclrlir,gsmöjligheter. Kan började mer och mer uppmarksanma att biblioteken bara utnyttjades av en relativt begränsad del ar befolkningen. Att grupper 27 arbetare ack lägre tjänsteman som tidigarr komit i kontakt ned kva1itetslitteratu.r- en genon arbetar- elier föreningsbiblioteken, eller genom bokonbudet p% arbetsplatsen, nu av ol.ika skal saknade förtitsiittningu att mvznda det kornunala folkbiblioteket. Den kommersiella kiosk- e7ler rnass- marknadslitteraturen spreds santi6igt i allt större upplagor genom Pressbyrån och varuhusen. Det st0.d klart att folkbiblioteken maste söka nya vägar för att fia dessa s k eftersatta grupper. I debatten hkivdedr många att man borde g& ut med biblioteksverksamheten till människorna i deras daglige miljö, p2 arbetsplatserna. -F Törsta ghgen detta genomfordes i n%gon stcrre skals var 1970 i Litteraturutredningens regi. + I och med f oikbibiiotekens ~.pps5kar~6e verksahet -6 sjukhus, &:derdomshem, kriminalvardsanstulter e t c Sar de i viss utstracknicg natt aven de a~rstallda p& aessa arbetspla-her. Ibland h a man ocksa halt vandringsbibliotek utplacerade p& en del före$ag. Tidigare Pancs ofta ett vandringsbibliotek p& brandstati onerna men det har numera upphört,

13 Lit terat,urutrednin~~~; I Llt'i;eraturu"Ged-d;lagen sox?.$filsattec 1468 hade mac f%tt so^ direktiv att pröva och föresla nya distributicnsfoxmer a p% litteraturomradet, Ino~ utredningen genoxfördes nagra experimentella andersakningar, bl a pabörjzäe man 1970 bokutl%ning p& nagra företag i tre. olika undersökningsomr&den ; Kirseberg, en sta sdel i Malmö (l3 företag), SkelleiteB (4 företag) och Jcrn, ett glebbygdssamhäile 6,5 mil fr& Skellefteg (I företeg). Besultaten firns hedovisade i "Försök ned bibliotek. Litteraturutredningens blblioteksst?diertt (SOU 1972: 61 ). Pörutom insamling av utl8ningsstatistik g j ordep aldrig ;ihgon kvantitativ utvärdering i samband ed förs6ken. Ban t ade inga instrument som matte hur rnanga av de anställda som utcyftjat rbets-latsbiblioteket -i eller hur mariga som tidigare lanzt p& bibbio-ke. Av repporterna framgick dock att försöken var hycket uppskattade av b%de fackklubbarna, de anstz1lda och talanden visade alt det i manga fall var personer företagslednicgarna, Spontaza u%- fot p& ett bibliotek som börjat lana bbeker p.& arbetsplatsen, Fersonelen son: gick ut till arbetsplatsernz markte a"t det hade stor betydel-se i som aldrig satt sin för dem som var ovana vid böcker att boksamlidgen var ganska liten och översk&dlig, I och med att böckerna Tördes ut i vardagsmiljön försvann ocksa m&nga UV de psykologiska hindren som liqns för alt besöka bibliotek. i Avslutningen av den positiva experimentperiod n i Rirseberg gav upphov, till protester fran befolkningen ocn i tidnin arna. Fran Litteraturutredningen var nan intresserade av att följa up och utvidga experizentet för &tt kunna göra en bättre utvärdering dch p% ett säkrare e'itt bedöma de 1Rngsiktiga ef f elct erna. Genon ct t jidreg till BostnEde-r"-s lämnades fran Litteraturutredniogen och ~kolöverst~relsee gick komxnun- styrelsen till slut med p& att bevilja medel fortsatta. P,falmöund ersökningen & att verksznheteo kmde Bn arbetsgrupp tillsattas inom SO där även ~idteratuniirednin~en var företradd. Tillsamans med nagra sociologer gdnomför~e man viiren 1972 I en undersökning p% fyra av förztagen i Ealmö.

14 Undersökningen bestgr till stor del av intervjuer med de anst&ilda, utdrag ur interv~ucrn8 finns 4 "BEc:cer p& jobbet, en undersökning av Pyra crbetsplatsbihlioteb" (~tockhclm, 1973). I grafiska framst,3llniogar sisas ockscr ilur mhga scm uttny-i;l;jat arbetsplatsbiblioteket p& de olika företagen, hur dnga av dessa Bom tidigare lanat pi% Dlbliotek och hur manga som aldrig gjort det. P& tv& mindre arbe?s-latser, anställda, dal: arbetet kräver I%ng-- varig erfzrenhet eller yrkesutbildning var det 2/3 av de a~ställda som använde arbetsplatsbib1iotelce.t. Kan n&ddo nästan klla i den lilla grlxpp som aldrig varit p% bibliotek ocn nalften av dem som gatt p& bibliotek tidigare men slutat. P& en annan arbetsplats med 550 anställda, där arbetet är rutinbetonat och inte kräver nkgon utbiläning och där lokalerna ar utspridda utan n&- i gon naturlig samlingspunkt, var det bara 1 8 av de anställda som nagon gang utnyttjat ardetsplatssiblioteket. Ran n%due en mycket liten del av den som aldrig varit p& biblickek och 2/.6 av dem som' tidigare lanat p& bibliotek men slutat. P% de mindre företagen fanns redan utvecklade sociala rektioner att bygga p$, t e z nar mas ville sthrca lasecil-klar, och det var överhunrätaget lätt för bibliotekarien att f% en bra kontakt med de anstalldz, P& det större företaget var förhiillandet det motsatta. Intervjuniaterialet visar att ea stor andel av de= som antrander arsets- platsbiblioteket kan betraktas somv&tervunna" lantagare, Det ar aldre personer som iote utnyttjat n%got bibliotek sedan 30-talet och ymgro som bara utnyttjat biblioteket medan de gick i skolan. Man traffade ocksa p& personer som slutat anv-da det varliga biblioteket och enbart lariade p& arbetsplatsen. Skillnaden lag i att man p% arbetsplatsen 1%- nade böcker som man tidigare ej komit i kontzkt =ed, son allts& Tar liittare att hitta nar boksortimentet var =er begränsat och 6verskAdlig-k. Intervjuerna visar ocks6. att m&nga inte anser sig ha tid och ork att lasa överhuvudtaget, speciellt kvinnorna son intervjuades var ofla. dubbelarbetande, Andra s& att det var svart att placera in ett biblio- teksbesök bland andra akti~iteter som u9plc~s som mer vasertliga. Sedan 1973 ar arbetsplatsverltsa~hetcn peraznent i Balmö och 1976 hade man bokutl&ning p& 25 arbetsplatsez.

15 -- Principer för arbetsplatsbiblioteken vaxer fram T och med de refererade midersolrningarna och den uppblomstrande debatten kring uppsökande biolioteksverkst?~nhet p& arbe tsplatser i början as 70-tslet,stzrtades försöksverksumheter i fler cch fler komunrr, i r&gra Bozinuner fick aan ekonomiskt bidrag från davarande SO:s biblioteksseklion i upsbyggnadsslcedet, Det vzr de s k punkt- bi<ragen so% kunie sökas och oftast utgick nied 50% 2-7 kostnadc: bedrev ca 40 konimuner nagcn form a-t- verksamhet på arbetsplatser. I ett PI?? fr&? S0:s bibliotekssektion i januari 1974 beskrivs arbe+s- platsbiblioteken son en av de allra viktigaste nya landvinningar som gjorts av biblioteken under senare %r. I Fb1:et redo~icas acbss de rekomendationer Tör arb~ts-latsbibliotek soro togs vid en konfirecs i mnet i oktober 1973, Inb ju.dna var represent~mter fr&n fack före:^- fngarna, studieförbunden, arbetsgivarna, komunförbundet och biblio- teken, Rekommendationerna &terges nedan i nggot förkortad form, t 1) lied bokutlånirrg på arbetsplatser nar man stora grupper av miinrii- skor som hittills av olika mledningar haft s-~årt att I.% del av kulturutbudet, Ilen ar ocksa ett inslag i stravaridena att förb" at %ra den totala arbetsmilj5ne Den zrbetcpialsutl&~ing soz reda1 zu förekomer bör därför byggas ut. 2) De anställda bör tillförszkras IDöjiigh2ter till infl.ytunde över verksamheten. Det ar av stor vikt att planeringen görs i samrad mellan biblioteket, de fackliga orgzaisationerna och fö~etags- ledningen. 3) Cet ehorioruislra s~nsvaret bör' åvila komunerna, Forzerna för före- tagets eventuella insatser bör göras tili föremal för överl.$iggning- ar nellan ~rbetstagarorgais8tionerna cch f3lc-bagsleuningen, -, an meningsfull arbezsplatsutlå-ning inne3ar en betydligt högre =bi- tionsniva an den max hittills tvingats begransa sig till och forut- satter en onsorgsfull planering smt betydande ekononiska och personella resurser.

16 4) Fragan om vilka företag som knn koma i Yraga för arbetsplats- utlaning bör avgöras lokait av de Kournunala inyndigheterna efter, samrad med vederbörande fackliga orgtin.isationer, deras studie- förbund och berörd2 företagsledningar, 5) ~rbetsplutsutlaningen tar inte betraktas som en ersättning för. den vanliga biblioteksverlrsmileten i bibliotekets egna lokaler. Snarare bör den betraktas son ett komplement och Iramföra.llt som en stimulans till ökat u.tnyttjande av samhallezs hela biblioteks- utbud. 6) Erfarenheterna fran arbetsp1atsutlaningen karl f& avsevärd betyd- else för utformningen av aen traditionella biblioteksverksamheten. Det ar önskvärt at: undersöka möjligheterna att i en nara frm- tid utvidga bok~tl~ingen p& arbetsplatserna till att omfatta aven konst- ock fonogram~tl&ning sant ocksa försäljning av böcker, konst och fonogram, i Under 1974 anordnade SO fyra regionala konferenser för a$t ned utgangc- punkt fran de ovan angivna princi.piella synpunkterna behandla de prakt- iska proble~cen, Enligt redovisningen k S!B:s bibliotekskrlender 1375 bedrev C2 komuner nkgon form av biblioteksverksanhet p% arbetsplatser mde~ Litteraturutredningens huvudbetänkande "Boken" 1974 kom Litteraturutredningens huvudbetänkande "Bokecrl SOV?974:5.. Utredningen anser att de punktbidrag som funnits sedan 1970 inte inne- bar en tillracklig stimulms för att en komun ska ta cpp en biblio- teksverksamhet p& arbetsplatserna, &lan anser att det behövs ett fler- &rigt stöd som ska sylta till att minska initialkostnaderna för bibiioteken genom att ute% i tre Ar. Efter de tre aren förutsafts serksm- heten ha naut en s5dm stabilitet och självklarhet att kommunen ar beredd att ta på sig det ekonomiska ansvaret. Utredningen föreslar att bidrag till biblioteksverksamhet p& arbetsplatser utgiir med h~gst

17 5.000:- per utl&ningsstalle och Ar, För att koma i arbels- platsen ha ;liiilst 706 a;?st&lit?a. Uzu ber "Ueskas &v bi'bli~tekarir: minst en &&ng per vecka. Utredningen raknar med att bidrag kommer att sökas för ett par hundra arbetsplatser det förstu Jret, Under andra %ret beraknas 300 nya arbetsplatsslbliotek tillkomma och under tredje aret 400. Xostnaaer beräknar man till 1 mkr första Aret, 2,5 mkr ~ntra året ock 4,5 mkr de följande 5-10 aren tills reformen genomförts i sina huvuddrag, Som tidigarr nämcts föreslog utredniagen ocksg att studieförbu~den skulle hålla i en läsframjande verkssmhet p8 arbe-tsplatserna. lilan skulle ordna lgsecirklar och er3juda deltagarna att köpa böckerna till kraftigt reducerade priser. Remissbehandlingen Flera remissinstanser frahö71 hur viktigt det vzr at-b de znsta?lda fick ett inflytande över bokutlåningsv&rksmheten, Flera instamer b1 a SO, SAB, LO, TCG, SACO, UP och TBV unsag att det föreslagna bidraget p& 5.000:- per utl&ningsst2llc v z för lage och föreslog höjningar av varierande storlek. bliinga remissinstanser var kritiska mot att s~ödet endast skulle utgli under tre år. Nan snsag att det borde utg& korit,i.nuerlbgt, Förslaget att begränsa bidragsgivningen till arbetsplatser med ninsjc 100 anstzllda mötte ocksa invandningzr från flera remissinstanser. Regeringens proposition 1975:20 - "Den statliga kdlturpolitiken 2" I propositionen förordur statsriidet, E2xUil Zachrisson, i stort seft utredningen föreslagit, Skillnaden ar att Sae inte vi11 att bïdraget &z. ute;& med ett generellt Selogp, Det ska istallet prörac i -rarje enskiit fall i:im mycket so111 slrs g& Sill vmje arbetsslxts, 132% viktiga ar att bidraget ar s& pass stost att det f%r en avgörande betydelse för utvecklingeu av verksz.niheten, Exellertid ska bidraget endast

18 avse en viss del av kostnadent Izoxmuiien del. oraste bi dra med sin. Statsrbdet trycker - i nödviindigheten ev att vcrkszr2ieten &r förankrad bland de anställda och planeras i nara kcntakt med dem, Represrnta~ter fr&n de anställda bör ocks% engageras f den löpande arerksamhe4~en, fra~föra1l-t vid smacsgttnicgen av bokbeslandet, Det ar önskvärt att arbetsplatserna besöks regelbundet av fach~tbildad personal. Till skillnad not ~tredninge'n förordas Ingen begr&sning av antalet anställda p5 en arbetsplats för att bidraget ska utgpt, Den roll uoir, arb~$tsplatsutl&ning km spela son alternativ till bokbl.ss eller flliai- verksa~het gör att aven relativt cm% arbetspiatser kan k:cr~a ifr&ga, Vidare pagekas att be-ovet av bokutlzning p& zrbetsplatser ned en stor del invanarare sarskilt bör beaktas. Dessuten ar det viktigt att inte bara tillfredsställa de anstalldas önskemal utzn ocksa deras?amiljors, Det ar därför naturligt att lata barn och ungdomsböcker in& i bok- bestandet, För bidrag till arbets~latsutl%ning berzlmes ett belopp p& 1 nkr ~ O T budgethret 1975/?0* Förslzget om lasfrmjzn6e Btgäriier genom lasecirklar p$ arbetsylats- erna (se sid 7 ) ströks helt i proyositionen, Riksdagens beslut Fler& motio~er väcktes imder den ailmenna motionstiden ang%engle proposition 1975:20 som berörde bokutlaning p% arbetsplatser. Kulturutskottet anisade motionerna och biföll propositionen 5. tänkandet XrU 1975:12. be- Riksdagen besltttade i enlighet ned propositionens förslag Gunnar Nilsson om Irultu~~erksamhet p& arbetsplatser I den ovan refererade ps~posit.ionen narfiner statnrgde-t ätt det fiiias möjligheter att an-ranaa medel fran arbetsmiljöforderna till kulturell

19 service p% arbetsplatserna, bl a bokutletning. Cetta dementerades senare av LO-chefen Gunnar?Tilsson nar han deltog i en konlerena om arbet spla$sutl&ning i Lule&, (M?: s a~förande vid koof erensen Aterges i BBL 1976: 5), Arbetsmil jöf onderna ar redan intechade eller förbrukade för andra ändani&l som -rarbit ayeket angelägna ur 3;llja- synpunkt, GR betonade p& konferensen har viktigt det ar att biblioteken inte startar verksam%ecea p% arbete-fatserna över den Iackliga organisa- tioaens huvud s& att den bara blir en arigelagenhet mellan företaget och biblioteket, Urvalet av böcker ansag han skulle gbras i första hand av biblioteksfolket, eventuellt i saarad med resresentanter fr%n fackföreningen. BohtlAningen borde ocks% integreras med den fackliga studieverksamheten s& att man far ett brett sortiment av bakgrunds- litteratur tillganglig p& arbetsplatser~a, f GR ser bokutlaningen sorn en inkörsport till andra kulturaktiriteter i anslutning till arbetet, han namer utlhing av tavlor och utstallningar som förslag till nya aktiviteter. inom en relativt sxar fram- tid tror han det slmlle g& att ordna aven större arrangemmg i horn av levande nusik, tea-ter m, p& arbetstid, KulturrAdet och bidragsgivningen Efter beslutet on statsbidrag till arbetsplatsbibliotek bildades en arbetsgrupp inom Kulturrådet för att dra upp riktlinjer för bi- dragens fördel.ning, I gru-pen finns representanter fr&n LC, TCOS ABF, Kulturradet och biblioteken ku ar in Oscarssor, från Malmö), b Man Ironi fraa till att bidragen borde fördelas ell lan arbetsplatser be- lägna bade i glesbygd och i %?itort. LAglöaearbetsplatser, arbe-tspiat- ser med ~ hga invandrare, skagsarbetsplatse~, byggnadsarbets?lalscr och arbetsplatser dar bokutlaningen kan integreras i studieverksa,zheten skulle prioriteras. För att koma ifr$ga för bidrag maste biblioteket ha hzft kontakt msd de fackliga organisationerna y& respektive arbetsplats. Verksarcheten p& de arbetsplatser nan fatt bici~ag till förutsatts bli varaktig iiven efzer de tre bidragsaren.

20 Vid det första an~ö~ingatilxfzii1et i december 1975 inkom ansökningar fr&= 46 konmuner, 24 koxnmraner i;evi.lsades bidrag m,ed nellan 53 - '753 av kostnaderna de% förste. &*r% och i alxnzilhet IO,CUO:-/arbetsplats de tv$ följande %sen, Saxmanlagt 60 arbetsplatser fick dela p% de 1 miljoner Kronoroa 1976 och 5f35c00C):- fördelas 19'77 resp. f978, Enligt SAB:s bibfiotekskalendes 1977 hade 70 kommrner n&gon forn av verksaxhet p5 ca 200 arbetsplatser under 1976, Vid andra ansökningstillfallet i decembel inkom 32 &,nsökningar, Endast 14 av dessa beviljades, szmman att fördela till "fërstaars- bidragentt hade sjunkit till?oo.ooo:-, Inför budgetaret 1977/78 begárde I<ulturr&det en cpprakning av ansla- get till l ohl biblioteksverksam1?et (hari ingar bidrag till bokbussar, arbetsplatser, barn och azgdoxrisverksaiziet, invandrarlitteratur och 6 allman upprustning) ned 5,G05.000:-, varav : - till arbets- platsbibliotek, I Dudgetpropoeitionen 1976/77:100 föreslas en total höjning med :- för lokal biblioteksverks-et,