Girl power! Afghanistan: En rak höger mot mansväldet. Etiopien: Unga mammor får livet tillbaka. Sverige: Tjejsnack i Ellen-gruppen

Transkript

1 Afghanistan: En rak höger mot mansväldet Etiopien: Unga mammor får livet tillbaka Sverige: Tjejsnack i Ellen-gruppen USA: En dag med Margot Wallström Girl power! Sista ordet: inger ashing

2 DU FÅR MINST 15 % RABATT OCH RÄDDA BARNEN FÅR 50 KRONOR. MEN DET FINNS KANSKE ÄNNU BÄTTRE SKÄL ATT BLI KUND HOS OSS. Vi gillar Rädda Barnen. Därför får du som är månadsgivare eller medlem minst 15 % rabatt på din hemförsäkring hos oss. Dessutom skänker vi 50 kronor till Rädda Barnens arbete. Hur vi arbetar med skadehantering är ett annat mycket bra skäl att bli kund hos oss. Vi vet att det viktigaste med en försäkring är vad som händer när en skada väl har skett. Hos oss kan du vara säker på att bli rättvist behandlad, att det går så snabbt som möjligt och att du får hjälp av de hantverkare och specialister du behöver. Läs mer på eller ring I samarbete med: 2 Barn x/20xx

3 Tidningen Barns chefredaktör Sophie Arnö följde Margot Wallström en dag i New York innehåll 4/ Orättvisa villkor för flickor Krig. Våld. Fattigdom. Det är några av de katastrofer som drabbar världens barn. Värst utsatta är flickorna. 16 Han räddar mammorna Varje år dör en halv miljon kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Läkaren Staffan Bergström vill vända utvecklingen. 18 Asrebebs kropp gick sönder På Fistualsjukhuset i Addis Abeba får unga kvinnor som blivit mammor för tidigt hjälp till ett nytt liv. 21 Här får tjejer ta plats I Rädda Barnens samtalsgrupper lär sig flickor och pojkar att vända upp och ner på invanda könsroller. 28 Killar har större möjligheter Sju tjejer funderar kring vad det innebär att vara flicka i världen; Vad är bäst? Sämst? Och vilka är drömmarna. 38 De slåss för sin frihet I ett sjabbigt boxningsgym på Kabuls gamla fotbollsstadion, förbereder sig Sadaf Rahimi, 17, för sitt livs äventyr. 44 Hon är årtiondets barnrättshjälte Graca Machel har vigt sitt liv åt att kämpa för flickors rättigheter. I år fick hon pris av barnen. 48 Flickan i boken Författarna Eva Susso och Sara Kadefors har skrivit flera böcker om unga flickor. Hur valde de att gestalta sina huvudpersoner? Barn 4/2010 3

4 Tack alla huvudpartners för att ni hjälper oss att göra världen lite barnvänligare SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan. IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan vända sig med frågor om barn och föräldraskap. Santa Maria hjälper utsatta barn i Colombia till en bättre utbildning. Swedbank samverkar kring vårt arbete mot mobbning i de baltiska länderna. Med stöd från If genomför vi Private Property, en landsomfattande satsning kring ungas utsatthet på nätet. Via Banco Humanfonden som förvaltas av Swedbank Robur, stödjer fondsparare Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigsoch katastrofl änder tillgång till utbildning. Pengarna från PostkodLotteriet har varit med och delfi nansierat en stor mängd projekt. De viktigaste arbetsområdena är att se till att alla barn får gå i skolan och att inga barn ska behöva utsättas för våld. Med stöd från Axfood genomför Rädda Barnen utbildningskampanjen Rewrite the Future i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra kampanjer med fokus på barns utbildning. Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? Ring Jonas Olsson på tel eller Emma Edwall på tel Barn x/20xx

5 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse som stöds av medlemmar, faddrar och givare. Rädda Barnens huvudpartners är Axfood, IKEA, SAS, Santa Maria, Swedbank Robur, Postkodlotteriet, If och Swedbank. TIDNINGSTANKAR Sophie Arnö, chefredaktör, sophie.arno@rb.se Ordförande Inger Ashing Generalsekreterare Elisabeth Dahlin Plusgiro Rädda Barnens plus- och bankgiro Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro Månadsgivare 100 kronor i månaden under minst 1 år. För mer information ring Barn ISSN Barn tidningen om barns rättigheter ges ut av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och faddrar får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material, samt att publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna. Redaktion Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se Ansvarig utgivare Charlotta Sterky Prenumerationsärenden Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se Jag samlar in svaren på en enkät som vi har genomfört med tonårsflickor runt om i hela världen. Den handlar om hur det är att vara kvinna temat för det här numret av tidningen Barn. Många av svaren är lika. I Kina upplever 14-åringen i stora delar samma saker som sina jämnåriga i Norge, Indien och Chile. Men det finns också sådant som skiljer. Några av flickorna känner sig mer fria än andra. Det är väntat. Istället är det något annat som förvånar och skrämmer mig. Min egen reaktion över svaren. Jag blir förvånad över att den kinesiska flickan är så radikal, så rolig, välformulerad och skarp. Plötsligt stöter jag rakt emot mina egna fördomar, mina egna idéer om att vi i väst på något sätt har ett försprång, att vi är överlägsna. Idéer som jag inte trodde att jag hade, men som visar sig i min förvåning över hennes svar. Och kanske är dessa idéer inte bara mina. Troligen är de också ett uttryck för att jag lever i en kultur där vi länge sett oss som överlägsna inte bara tekniskt och materiellt. En värld där fattiga och flickor fortfarande inte förväntas göra anspråk på utrymme. Vad händer då med oss när den som länge varit svag kliver fram och visar sig vara stark? När den som tigit plötsligt börjar tala? Är vi redo att lyssna? Att verkligen ta på allvar, som jämbördiga? Vad händer när de afghanska kvinnorna byter sina slöjor mot boxhandskar? Är vi redo att möta dem? Produktion & grafisk form Spoon Publishing AB Adress Barn, Rädda Barnen, Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg e-post barn@rb.se Hemsida Ett av FN:s milleniemål handlar om ökad jämställdhet mellan könen. Om det ska uppnås måste vi i den rika världen våga vända blicken mot oss själva, mot våra egna rädslor och fördomar. Mot fattiga. Mot kvinnor. Vår bild av oss själva växer fram i våra relationer till de andra. Frågan är om vi är beredda att omdefiniera den. Annonser Annonsbolaget, info@annonsbolaget.nu Tryck Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. TS-kontrollerad upplaga ex. Art nr Omslag Casper Hedberg Medverkande i detta nummer Aniu, Stefan Bladh, Göran Engström, Louise Dyring Nielsen, Ann-Cathrine Johnsson, Casper Hedberg, Jörgen Hildebrandt, Henrik Häggström, Moa Karlberg, Frida Lenholm, Mats Lignell, David Magnusson, Cleis Norfjell, Åsa Nyquist-Brandt, Josef el-mahdi, Manpreet Romana, Nicolas Wormull Barn 4/2010 PS. Vill du prenumerera på tidningen Barn, mejla namn och adress till barn@rb.se Medverkande i detta nummer Casper Hedberg, 27, är frilansfotograf. I det här numret av tidningen Barn har han fotat tjejer på en boxningsklubb i Afghanistans huvudstad Kabul. Det här var första gången jag besökte landet. De går emot den gängse bilden av Afghanistan. Tjejerna är inte bara fysiskt starka, mentalt är de benhårda och slåss mot förtryck och för en ökad självständighet. Göran Engström, 41, är frilansjournalist. Han gjorde sin första reportageresa till Afghanistan 2006 och har sedan dess återvänt gång på gång för att skildra människorna och utvecklingen i det krigshärjade landet. Jag beundrar modet och beslutsamheten hos flickorna i boxningsklubben. De tar ofattbara risker för något som vi i Sverige betraktar som självklart, nämligen rätten att få vara sig själv. 5

6 just nu foto terése bergsten Enighet på Riksmötet Dyra julklappar På Rädda Barnens Riksmöte i Jönköping ställde sig organisationens medlemmar bakom de mål och visioner som nu blir gemensamma för de 29 organisationer som gått samman i internationella Rädda Barnen. Detta innebär att vi får en global barnrättsrörelse som har en starkare röst för barns rättigheter i världen, säger Inger Ashing, Rädda Barnens ordförande. På Riksmötet beslutades även att Rädda Barnen ska lyfta romernas situation i Europa, fortsätta sitt arbete Enkät mot hedersrelaterat våld, öka betoningen på skolfrågor och att, i enlighet med styrelsens förslag, ta fram en löne- och ersättningspolicy för ledande tjänstemän. En ny styrelse för Rädda Barnen valdes också: ordförande Inger Ashing, vice ordförande Kojo Ansah- Pewudie, ledamöter Kari Lotsberg, Linus Bengtsson, Åsa Jernberg, Staffan Jansson, Gisela Dahlqvist, Tomas Rydsmo, Johan Sohlberg, Birgitta Lahti Nordström, Åsa Ekman och Martin Kvist. För andra året i rad erbjuder Rädda Barnen företagsjulklappar till överpriser. Kampanjen är ett sätt att visa det orimliga i att det är avdragsgillt att ge julklappar som ost och pepparkakor, men inte julklappar som stöttar arbetet för utsatta barn. Sverige är ett av få länder i Europa där gåvor till ideella organisationer inte är tillåtet att dra av. Med glimten i ögat vill vi uppmärksamma denna viktiga fråga, säger Elisabeth Dahlin. foto terése bergsten Flera internationella gäster deltog på Rädda Barnens Riksmöte i Jönköping. Vilka är deras intryck av mötet och den svenska medlemsrörelsen? Jasmine Withbread, chef för internationella Rädda Barnen. Det var fantastiskt! Svenska Rädda Barnen har så många engagerade medlemmar, det gör organisationen stark. Det märks att Rädda Barnen har djupa rötter i det svenska samhället. Det är imponerande. Harpal Singh, ordförande för indiska Rädda Barnen Jag känner mig berikad. Att arbeta med en bred medlemsrörelse är intressant. Jag är imponerad över sättet på vilket medlemmarna är delaktiga, jag är rörd över deras öppenhet och vilja att lyssna. Jag är helt enkelt överväldigad! Diane Myers, chef på amerikanska Rädda Barnen Jag blev stormförtjust, på mötet kunde man verkligen känna engagemanget och passionen. Rädda Barnens namn är så välkänt i Sverige. Ni har kompisar överallt! I USA är vi inte lika kända bland allmänheten. Thomas Chandy, generalsekreterare för indiska Rädda Barnen Debattklimatet imponerade och är något som jag vill ta med till indiska Rädda Barnen. Mitt intryck är att det är medlemmarna driver organisationen framåt. Det är fantastiskt att se att det fungerar med så många människor inblandade. 6 Barn 4/2010

7 Ny barnminister välkomnas Maria Larsson (kd) är Sveriges nya barnminister. Rädda Barnen välkomnar beslutet att ge en minister särskilt ansvar för barnrättsfrågor och hoppas att detta kan innebära en förstärkning av barnets rättigheter på många olika områden. Sonia, 2, kämpar för sitt liv Rädda Barnen gör om organisationen Hans Rosling tror på en bättre värld Tidningen om barns rättigheter Tidningen om barns rättigheter Haiti: På drift efter katastrofen Indonesien: Här är barnhem en industri Sierra Leone: En barnsoldat berättar foto LOVE STRANDELL Avviker från kursplanen 43 procent av dem som gått ut femte klass säger att de inte haft sexualundervisning i skolan trots att kursplanen kräver det. Det visar tidningen Kamratpostens årliga undersökning med barn och unga. Av dem som har haft sexualundervisning svarade 25 procent att de inte lärt sig något nytt. Årets stora insamlingskampanj Världens Barn drog in hela 83 miljoner kronor. Rädda Barnen är en av de organisationer som får del av pengarna. I år går de till projekt i Elfenbenskusten, Senegal, Burkina Faso och Guinea som bland annat arbetar mot trafficking. Migrerande barn i fokus Varje år migrerar miljoner människor inom eller mellan länder. Många av dem är barn. I oktober var Rädda Barnen med och arrangerade en internationell konferens för att uppmärksamma deras situation. Det var värdefullt att träffas och tillsammans diskutera hur myndigheter, FN och andra organisationer kan skapa system för att bättre skydda och ta hand om dessa barn, säger Lena Karlsson, Rädda Barnen. Med på konferensen fanns också barn med egna erfarenheter av migration. För mig betydde det jättemycket att träffa andra i samma situation, säger Erika Munoz Mercado, 18, som själv migrerat från Nicaragua till Costa Rica. Barn 4/2010 En trygg Indiens värld utmaning Ny global satsning från Rädda Barnen Här dör två miljoner barn varje år SiSta ordet: elisabeth dahlin SiSta ordet: elisabeth dahlin Nominerad Tidningen Barn är en av tre tidskrifter som nominerats till det prestigefyllda priset Årets tidskrift, i kategorin populärpress över exemplar. Vi är otroligt stolta och glada. Det här är en välkommen bekräftelse på att det är värt att satsa på journalistik med innehåll och hög kvalitet, journalistik som tar sina läsare på allvar och som säger något om hur det kan vara att vara människa i olika delar av världen, säger chefredaktör Sophie Arnö. Vad är det bästa med Tidningen Barn? Att vi ger utrymme och röst åt en grupp som sällan får ta plats i media: barnen. Att vi gör svåra, komplexa ämnen tillgängliga för en bred läsekrets. Att vi väcker frågor och sätter igång tankeprocesser. Att vi vågar låta både text och bild ta för sig. Skolstarten ny början för Haitis barn Ett nytt skolår har startat i Haiti. Vi vet att barn är de mest utsatta vid katastrofer. Att kunna erbjuda dem normalitet, en trygg miljö och möjlighet till en kvalitativ utbildning är ett oerhört viktigt stöd i deras läkningsprocess och hjälper dem att kunna blicka framåt, säger Gary Shaye, chef för Rädda Barnen i Haiti. Sedan jordbävningen i januari har Rädda Barnen hjälpt över 270 skolor i Haiti med bland annat möbler, undervisningsmaterial och skolpaket till barnen. Man har också hållit vidareutbildning för lärare, med särskilt fokus på hur de kan möta de drabbade barnens psykologiska och sociala behov. Totalt har Rädda Barnens olika insatser nått människor. foto ROBERT KING/POLARIS REKORD!!!!! I år fick Rädda Barnen kronor från Svenska Postkodlotteriet en rekordutdelning. Pengarna ska bland annat användas till Rädda Barnens utbildningsprojekt i länder som är drabbade av krig och katastrofer. Visste du att en miljon barn i världen sitter i fängelse. Rädda Barnens psykolog prisas Åsa Landberg, psykolog och psykoterapeut på Rädda Barnen, har fått Stora Psykologpriset Hon får priset för sitt arbete med att behandla och sprida kunskap om barn som utsatts för våld och övergrepp. Jag är otroligt glad över priset! Jag hoppas att priset kommer att skapa uppmärksamhet om att det går att hjälpa utsatta barn och att vårt arbete gör skillnad, säger Åsa Landberg. 7

8 just nu företag foto GRAHAM CROUCH/UNICEF foto david magnusson Willy:s kunder = storsamlare I våras installerade livsmedelsbutikerna Willy:s en särskild Rädda Barnen-knapp på sina pantautomater. Resultatet har inte låtit vänta på sig. På bara fyra månader har Willy:s kunder pantat för över en miljon kronor i butikerna. Det gör en fantastisk skillnad i vårt arbete med utbildning för barn i krigsdrabbade Elfenbenskusten, säger Jonas Olsson, Rädda Barnen. En pojke i Maharashtra, Indien, i en av Rädda Barnens skolor. Ikea-besök i Indien Koncernchefen för IKEA, Mikael Ohlsson, har i höst besökt projekt i Indien som IKEA Social Initiative driver tillsammans med bland annat Rädda Barnen. Marianne Barner, chef för IKEA Social Initiative, berättar: Vårt samarbete med Rädda Barnen i Indien och Pakistan har stor betydelse för att förebygga barnarbete på bomullsfälten och därmed ge barnen en bättre start i livet. Det handlar om att kämpa för barns rättigheter och då i första hand att de börjar skolan och att de fullföljer sin utbildning. Det är därför viktigt att både föräldrar och barn är övertygade om vikten av att gå i skolan. Rädda Barnens arbete handlar också om att hjälpa lärarna så att de använder mer barnvänliga metoder i sin undervisning. Rädda Barnen och IKEA har samarbetat sedan 1994 kring barns rättigheter och barnarbete. I dag inkluderar samarbetet mellan IKEA Social Initiative och Rädda Barnen hela internationella Rädda Barnen, bland annat genomförs en årlig mjukdjurskampanj i samband med julhandeln där tio kronor för varje sålt mjukdjur går till projekt runt om i världen i regi av UNICEF och Rädda Barnen. Kilovis med pengar Sedan i juli har växlingsföretagen Forex och X-change haft insamlingsbössor ute på sina kontor för att samla in 50-öringar och andra sorters valutor. Detta har hittills resulterat i mer än 650 kilo mynt och sedlar, vilket givit Rädda Barnen ungefär kr. Insamlingen fortsätter nu under hela hösten. Solglasögon genererade intäkter Mellan februari och augusti har optiker och olika varuhus runt om i landet drivit en insamlingskampanj för Rädda Barnen. En del av försäljningen av solglasögon för barn, bland andra Polaroid Kids Eye Wear, Disney och Hello Kitty, har gått till organisationen, sammanlagt kronor. Hajen stöder Rädda Barnen Rädda Barnen och Svenska Simförbundet SSF har inlett ett samarbete. Varje gång ett barn lyckas ta simkunnighetstestet och köper simmärket Hajen går en krona till Rädda Barnen. Genom samarbetet slår vi två flugor i en smäll, barnen övar sin simkunnighet samtidigt som de bidrar till Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Det tycker vi känns oerhört tillfredställande, säger Anders Höglund, Svenska Simförbundet. Varje år säljs omkring Hajen-märken. K-rauta ny samarbetspartner Byggvaruhuset K-rauta har i höst blivit Rädda Barnens nya samarbetspartner. Jag tycker att det är oerhört viktigt att stödja de grundvärderingar Rädda Barnen står för och ekonomiskt hjälpa till i organisationens viktiga arbete, säger Petra Binken, Marknadschef på K-rauta. K-rauta kommer att sälja ett antal produkter i sina butiker, bland annat vattenflaskor, kassar och första hjälpen-kuddar, till förmån för Rädda Barnens katastroffond. Två miljoner till Föräldratelefonen Varje gång en kund drar sitt IKEA Family-kort går 25 öre till Rädda Barnen. Det senaste året har det givit Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejlen över två miljoner kronor. Föräldratelefonen och Föräldramejlen har funnits i 20 år och är öppen för alla som vill diskutera eller behöver stöd i frågor som rör barn och föräldraskap. Telefonnumret dit är Barn 4/2010

9 Gör ett klokt val du också! Hemlarm anslutet till SOS Alarm Trygghet med omtanke I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation, livstids materialgaranti, fria utryckningar och fri service utan bindningstid eller årsavgifter. Våra larm kan inte köpas av dörrknackare och vi samarbetar med SOS Alarm för att ge dig som kund största möjliga trygghet. Som ett bevis för att vårt skydd håller högsta säkerhetsnivå har Villaägarnas Riksförbund - för åttonde året i rad - valt oss som enda partner när det gäller larm. För vi har samma säkerhetsprodukter som de främsta konkurrenterna, men vi håller i regel ett väsentligt lägre pris. Smidigt så även barnen kan hantera larmet och självklart husdjursanpassar vi larmet kostnadsfritt. Enkelt, tryggt och prisvärt. Välkommen att larma klokt med Trygga Hem! För mer information SMS:a TRYGGAHEM till 71120, ring , maila info@tryggahem.se eller besök Barn 4/2010 9

10 Endast 43 procent av alla flickor i utvecklingsländerna går vidare till gymnasiet Av de 1,4 miljarder människor som försöker överleva på en dryg dollar om dagen är tre femtedelar flickor och kvinnor 70 procent av alla barn som inte går i skolan är flickor ORÄTT Bland de 960 miljoner vuxna som inte kan läsa och skriva är två tredjedelar kvinnor Flickor och kvinnor tjänar 75 procent av vad män och pojkar gör. De utför i genomsnitt 70 procent av det obetalda arbetet i hemmet Över 100 miljoner flickor i världen är barnarbetare. 20 miljoner av flickorna är under 12 år. 53 miljoner arbetar med de allra värsta formerna av barnarbete, till exempel prostitution och slaveri 10 Barn 4/2010

11 Nästan hälften av alla vuxna kvinnor har blivit utsatta för våld. Gärningsmannen är oftast någon som hon känner eller står i nära relation till 130 miljoner flickor och kvinnor är omskurna VIST! 150 miljoner flickor utsattes 2002 för fysiskt eller sexuellt våld. Samma år utsattes 73 miljoner pojkar I många kulturer är det mannen som bestämmer när kvinnorna och barnen ska få uppsöka sjuk- och hälsovård Varje år dör en halv miljon kvinnor på grund av komplikationer under graviditet eller förlossning Krig. Våld. Fattigdom. Analfabetism. Det är några av de katastrofer som drabbar världens barn. Värst utsatta är flickorna. TEXT nadja debove Barn 4/

12 FOTO KARIN BEATE NOSTERUD/SAVE THE CHILDREN FOTO CAROLINE TRUTMAN/SAVE THE CHILDREN Khouen, 10, bor och arbetar på en soptipp i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Tillsammans med sina åtta syskon samlar hon på plast, papp och glas för att sälja på marknaden. Alla måste hjälpa till, annars klarar vi oss inte, säger hon. Khouen är en av 100 miljoner flickor i världen som arbetar. 20 miljoner är under 12 år. Sintayehu, 16, blev mamma för två år sedan. I dag bor hon med sin son Biruk i byn Wogidi i norra Etiopien. Trots att hon var så ung gick förlossningen bra. Att föda barn i ung ålder är annars förenat med stora risker, varje år dör kvinnor mellan 15 och 19 år under sin graviditet eller förlossning. År 2010 finns det flickor som inte får säga vad de tycker. De får inte heller välja partner, kläder eller vem de ska umgås med. Och de väntar fortfarande på chansen att utbilda sig, arbeta, tjäna egna pengar eller att själva få välja när de ska söka sjukvård. På många håll i världen är det en livslång kamp att vara flicka. Orsakerna är delvis ekonomiska. Fattigdom och jämställdhet hänger ihop, säger Susanne Wadstein, chef för Sidas jämställdhetsenhet. Vi ser att kvinnor på många ställen inte har samma möjligheter som män. För tio år sedan ställde sig världens regeringar bakom FN:s Millenniemål att halvera fattigdomen till år I det arbetet ingår att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning. Lika ekonomiska möjligheter är absolut nödvändiga för en hållbar ekonomisk och demokratisk utveckling, säger Susanne Wadstein. Erfarenheterna visar nämligen att när kvinnorna får bättre ekonomi gynnas hela familjen och i längden hela samhället. Men dit är det fortfarande långt. De skeva livsvillkoren drabbar flickor världen över. Sämst förutsättningar att leva ett jämställt liv har flickor i Sydasien och i stora delar av Afrika enligt FN. Den bristande jämställdheten slår igenom på många områden. Utbildning är kanske det mest uppenbara; 70 procent av alla barn som inte går i skolan är flickor. De flesta lever i den allra fattigaste delen av världen. När föräldrar tvingas välja vem av barnen de har råd att skicka till skolan blir det oftast pojken. I afrikanska Benin är det till exempel 21 procent fler pojkar inskrivna i grundskolan än flickor. Men den bristande jämställdheten beror inte bara på ekonomi utan också på kulturella och sociala mönster. I många länder är det till exempel förbjudet att låta döttrarna bli omskurna eller att gifta bort dem när de fortfarande är små. Men det görs ändå av tradition. 36 procent av alla kvinnor i världen mellan 20 och 24 år blev bortgifta som barn, alltså innan de fyllt 18 år. Att de inte har makt över sina egna kroppar är det yttersta uttrycket för en samhällsstruktur där kvinnor saknar utbildning och inflytande, säger Susanne Wadstein. I en undersökning från i Burkina Faso, Mali och Nigeria rapporterade 75 procent av kvinnorna att det var männen som bestämde när de och deras barn fick uppsöka läkare. Våld i hemmet är också vanligare i samhällen där villkoren för kvinnor och män är särskilt olika. I dessa samhällen är flickor och kvinnor även mer utsatta för sexuella övergrepp. Att kön spelar roll och bidrar till att barn diskrimineras är inget nytt för Rädda Barnen. I många år har man kämpat för att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter i livet. 12 Barn 4/2010

13 FOTO MATS LIGNELL/SAVE THE CHILDREN FOTO LIONEL HEALING/SAVE THE CHILDREN Monika är 9 år. Hon bor i Afghanistan, ett land där många flickor inte går i skolan. Monika har haft tur, hon har precis fått börja. Förut hjälpte jag mamma att sälja armband på marknaden. Det var jobbigt, att gå i skolan är mycket bättre. 70 procent av de barn i världen som inte går i skolan är flickor. Providence, 16, blev våldtagen i närheten av flyktinglägret i Goma dit hon flytt undan konflikten i östra Kongo. Nu försöker hon bearbeta det svåra hon varit med om. Providence år långtifrån ensam, hundratusentals kvinnor och flickor har utsatts för sexuellt våld i Kongo sedan konflikten bröt ut i mitten av 1990-talet. Att de inte har makt över sina egna kroppar är det yttersta uttrycket för en samhällsstruktur där kvinnor saknar utbildning och inflytande. Vi arbetar med barn som lever i utsatta situationer. Nästan alltid beror deras utsatthet på någon form av diskriminering, säger Eva Geidenmark, sektionschef på Rädda Barnen. Rädda Barnens insatser anpassas alltid till de enskilda barnens villkor. Vi pratar alltid med dem för att höra hur de upplever sin situation. Ofta har de egna bra förslag på hur man kan komma åt diskrimineringen. I ett kvarter utanför Elfenbenskustens huvudstad Abidjan upptäckte man till exempel att väldigt få flickor gick i skolan. Ingen visste egentligen varför. Men barnen Barn 4/2010 berättade att vägen till skolan var osäker och att föräldrarna var rädda att döttrarna skulle bli anfallna och höll dem därför hemma. Vi säkrade vägen till skolan genom att få några vuxna att övervaka, andra fick bygga ett staket runt skolgården. Efter det kom fler flickor till skolan. Rädda Barnens arbete handlar också om att påverka politiker och andra makthavare. Att få lagar på plats som stärker jämställdheten mellan könen, eller att påverka vuxnas attityder. Ibland kan det vara en utmaning. I Mali till exempel. Här har Rädda Barnen sedan länge arbetat för att motverka kvinnlig omskärelse. Utgångspunkten var att alla barn ska få möjlighet att utvecklas och ha rätt att bestämma själva. Men föräldrarna, framför allt mammorna, tyckte att det var precis vad de gjorde när de lät omskära döttrarna. De såg det som ett sätt att ge sina flickor möjlighet till ett bättre liv, en bra man, skydd, trygg försörjning och en möjlighet att bli en del av samhällsgemenskapen, säger Eva Geidenmark. Vi fick ändra våra argument för att nå fram. Vi samlade traditionella ledare och andra inflytelserika personer och pratade om flickornas rätt till sin egen kropp i stället och kopplade ihop det med andra rättigheter som barn har, till exempel utbildning och hälsa. I dag har fyrtio byar slutat med sedvänjan. För att ytterligare skärpa arbetet mot diskriminering har Rädda Barnen i år lanserat en ny gender-policy, ett sorts verktyg för 13

14 FOTO ALIXANDRA FAZZINA/SAVE THE CHILDREN Soni, 16, gör sig fin inför sitt bröllop med Pratap i byn Ramsar i Pakistan. Hon har aldrig träffat sin blivande make. Soni vet bara att han är dubbelt så gammal som hon. I Pakistan är barnäktenskap fortfarande vanligt. En del flickor gifts bort innan de ens fyllt elva, oftast med mycket äldre män. En pojke sa till mig att han numera rusar hem efter skolan för att avlösa sin syster i hushållet för att hon också ska få tid till skola och läxor. hur organisationen ska jobba med frågor kring jämställdhet. Anledningen är att de barn vi samarbetar med uttrycker att vi måste jobba mer med detta. De upplever själva hur olika behandlas på grund av sitt kön, säger Monica Lindvall, rådgivare på Rädda Barnen som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna. Ett viktigt inslag i den nya gender-policyn är att ta med pojkarna i det arbetet. Dels för att de själva kan vara utsatta för diskriminering på grund av sitt kön, dels för att pojkarnas hållning måste vara en del av lösningen. Ett exempel är arbetet med pojkar i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. I grupp får tonåringarna prata och reflektera över normer, värderingar och den rådande bilden av manlighet. Många pojkar berättar vilken radikal förändring i deras liv som dessa samtal bidragit till. En pojke sa till mig att han numera rusar hem efter skolan för att avlösa sin syster i hushållet för att hon också ska få tid till skola och läxor. Mycket av arbetet handlar även om att stärka flickorna i deras självkänsla och öka kunskapen om vilka rättigheter de faktiskt har. Det är viktigt att de själva lär sig att argumentera för sina rättigheter, som att få gå i skolan, att bli lyssnade på eller att slippa bli utnyttjade på olika sätt, säger Monica Lindvall. Och det finns hopp om förändring. Det visar några ljuspunkter i statistiken. Bland annat ökar kvinnors politiska representation i parlamenten världen över. Även antalet flickor som går i skolan ökar stadigt. Att det överhuvudtaget förs en diskussion om jämställdhet är på många sätt unikt sett ur ett historiskt perspektiv, menar Susanne Wadstein från Sida: Det är ett nytt tryck i frågan. Diskussionen kring våld mot kvinnor i krig är bara ett exempel. I dag finns en dialog mellan oss givare och militären om hur man ska arbeta för att kunna förhindra fler massvåldtäkter mot flickor och kvinnor i östra Kongo. Det hade aldrig hänt för några år sedan. Vad är diskriminering? Med diskriminering menar Rädda Barnen att negativt särskilja en individ eller en grupp. diskriminering kan vara medveten eller omedveten, direkt eller indirekt. Den kan utföras med ord eller i handling på alla nivåer i samhället, inklusive i familjen. att flickor och pojkar har skilda könsroller är i sig inte diskriminerande. Men om de här skillnaderna innebär att det ena könet får sämre mat, sämre hälsovård, en större arbetsbörda, inte får gå i skolan, inte får uttrycka åsikter eller på annat sätt möter nedvärderande attityder är det fråga om diskriminering. Visste du att en av huvudprinciperna i Barnkonventionen är att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 14 Barn 4/2010

15 Inget bistånd utan jämställdhet I juli, nästan utan att det märktes, skrevs ett stycke historia. Då fick Sverige för första gången en jämställdhetspolicy för det internationella utvecklingssamarbetet. Det här är ett tecken på att regeringen verkligen tar kvinnors utsatthet på allvar, konstaterar Prudence Woodford Berger, jämställdhetsrådgivare på UD. TEXT ÅSA NYQUIST BRANDT FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT Det har länge funnits ett starkt engagemang för kvinnor rättigheter inom svenskt bistånd. Men nu har vi en policy som är bindande, vilket innebär att den måste tillämpas av alla som får pengar ur biståndsbudgeten eller deltar i mellanstatliga förhandlingar. Och det är ett stort steg framåt, säger Prudence Woodford Berger, som har varit en drivande kraft bakom policyn. När vi träffas har det gått en dryg vecka sedan riksdagsvalet och i UD:s korridorer råder en viss förvirring. Än är det inte klart vem som kommer att ta hand om biståndsportföljen, inte heller vilken kurs arbetet kommer att ta i framtiden. Fast Prudence Woodford Berger känner sig lugn. Arbetet med att förbättra villkoren för världens kvinnor och flickor har länge varit prioriterat inom det internationella utvecklingssamarbetet. Och med den nya policyn blir riktningen ännu tydligare. Mål som särskilt betonas är: ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. För övrigt utgår policyn från de fyra områden som har varit vägledande för jämställdhetsarbetet de senaste åren: Det är en förändringsprocess som kommer att ta lång tid. Men precis som i Sverige kommer det att gå. Fast då krävs, som Gunilla Carlsson brukar påpeka, politiskt ledarskap, att vi föregår med gott exempel och inte minst att vi lyssnar på de människor som det faktiskt handlar om. För så är det ju ingen vet bättre än kvinnorna själva vilka förändringar som skulle ge dem kontroll över tillvaron och en chans att lyfta sig ur fattigdomen. Kanske är jorden de brukar utarmad? Kanske har de fel redskap? Fel utbildning? Kanske är det farligt för dem att vistas på fälten eftersom de riskerar att bli våldtagna? Vi kan inte bara komma utifrån och säga åt människor hur de ska leva sina liv. Samtidigt måste vi argumentera för vad vi tror på, nämligen jämställdhet, fortsätter Prudence Woodford Berger. Dessutom har ju de flesta länder själva skrivit under FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna, som ju särskilt tar upp kvinnors och barns rättigheter. Men steget mellan teori och praktik kan vara långt och i många länder saknas kapaciteten eller viljan att leva upp till den egna lagstiftningen. Det gäller inte minst länder som varit i krig, länder där rättssystemet ofta har havererat fullständigt. I till exempel östra Kongo ger Sverige stöd till ett projekt med mobila rättsstationer som åker runt i områden där kvinnor blivit våldtagna. Genom att rättsapparaten kommer till dem får kvinnorna en möjlighet att vittna om vad som hänt. Man försöker också hitta förövarna för att kunna lagföra dem och man utbildar den lokala poliskåren i hur den ska kunna stödja de utsatta. Prudence Woodford Berger betonar att bistånd idag ofta ges i ett sammanhang som globalt sett är belastat av ojämlika maktförhållanden. Att då hota med indraget stöd ifall ett land inte gör som Sverige vill bidrar ytterligare till bristen på jämlikhet. Det finns andra sätt att komma framåt, menar hon. Till exempel genom att använda statistik. Om man kan sätta siffror på kvinnornas och flickornas situation, hur många som har jobb, utbildning etc, blir både deras utsatthet och vad staten går miste om i form av skatteintäkter tydligare. Därmed blir det också lättare att få gehör för att något behöver göras. Ett konkret exempel på hur statistiska uppgifter har lett till åtgärder är arbetet i Guatemala och Vietnam, där Sverige bidragit till att få ner mödradödligheten bland minoritetsbefolkningen. För att på djupet uppnå jämställdhet mellan könen får man inte heller glömma bort barnen och ungdomarna, säger Prudence Woodford Berger. I alla satsningar på kvinnors rättigheter ingår därför också flickor som en självklar målgrupp och Sverige ger också stöd till insatser som riktar sig direkt till tonårstjejer. Det är ju bland flickorna och pojkarna som allting börjar, och det är bland dem som möjligheterna att påverka är störst. kvinnors politiska deltagande och inflytande kvinnors ekonomiska handlingskraft och arbetsvillkor sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter kvinnors säkerhet och bekämpning av alla former av könsrelaterat våld, inklusive människohandel. Vi kan inte bara komma utifrån och säga åt människor hur de ska leva sina liv. Samtidigt måste vi argumentera för vad vi tror på, nämligen jämställdhet, säger Prudence Woodford Berger, jämställdhetsrådgivare på ud Och exemplen på kvinnors utsatthet är i det närmaste oändliga, konstaterar Prudence Woodford Berger: Kvinnor som utestängs från den politiska arenan, som inte får gå i skolan och som är fastlåsta i djupaste fattigdom, kvinnor och flickor som utsätts för könsstympning och fråntas rätten att bestämma över sin egen kropp. Behoven är så enorma och ibland känns det som om det kvittar var man börjar. Men till stor del handlar det om att ändra människors sätt att tänka, att ändra på värderingar och attityder. Barn 4/

16 Han räddar mammorna Varje år dör en halv miljon kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Svenska läkaren Staffan Bergström har ägnat sitt liv åt att vända utvecklingen. Han ser FN:s mödradödlighetsmål som en omöjlig uppgift, men är ändå hoppfull. Frågan tas på större allvar nu än tidigare. TEXT ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO FRIDA LENHOLM Trots att Staffan Bergström, gynekolog och professor i internationell hälsa, har passerat pensionsåldern så fortsätter han sitt envetna upplysningsarbete. Idag står han ute på gårdsplanen till familjens gård norr om Visby och visar hur man räddar en mamma från en livshotande förlossningsblödning. 35 personer, långväga gäster från Afrika, lyssnar nyfiket. Det här är kunskaper som de har stor nytta av i sitt vardagliga arbete. På grund av bristande resurser och personalbrist tvingas vårdpersonal i många utvecklingsländer ofta utföra arbetsuppgifter som vanligtvis läkare ska fast utan att ha den formella läkarkompetensen, förklarar Staffan Bergström. Några av dem har gjort över kejsarsnitt. Jag är 67 år och har under mitt yrkesverksamma liv inte närmat mig det antalet. De gör ett fantastiskt arbete, de kan hantverket och behärskar det praktiska kirurgiska intensivvårdsarbetet. Kurserna han genomför, både hemma på gården och på plats i Tanzania, ger vårdpersonalen den teoretiska grunden att stå på. Och det har haft effekt. I Moçambique har Staffan Bergström och hans kolleger vidareutbildat sjuksköterskor att bli kirurger sedan början av 1980-talet. I dag har alla distriktssjukhus vidareutbildad vårdpersonal som kan operera. Tidigare i år fick han RFSU:s stora pris för sin kamp att minska mödradödligheten i världen. Det gjorde mig väldigt stolt. Jag är glad över att frågan om mödrars överlevnad synliggörs. Enligt FN:s femte millenniemål ska mödradödligheten minskas med tre fjärdedelar till Det finns uträkningar som visar att det skulle kosta 17 miljarder dollar per år att uppfylla det målet, vilket Staffan Bergström ser som nästintill omöjligt. Först måste man enas globalt om en finansiell plan. Allt handlar om resurser och om att investera rätt. Det måste byggas sjukhus och blodcentraler, det måste finnas läkemedel, barnmorskor och material. Jag tycker att det är vår tids största skandal att politiker ännu inte har kunnat bestämma sig för hur världen ska rädda mammorna. Ändå är han hoppfull. I dag finns trots allt en större medvetenhet om att det krävs större satsningar, ökade resurser och mer utbildad vårdpersonal för att förbättra mödrars hälsa. Strålkastarljuset på den här frågan är stark - nu finns ingen återvändo. Detta gör Rädda Barnen: Sedan lång tid tillbaka utbildar Rädda Barnen frivilliga hälsoarbetare som arbetar lokalt för att hjälpa mammor med hälsokontroller, amning, vaccinationer, näringslära och familjeplanering. Rädda Barnen utbildar även så kallade bybarnmorskor i hygien och förebyggande mödrahälsovård. En del av arbetet handlar också om att ändra attityder. Många kvinnor vill av tradition föda hemma. Vi uppmuntrar dem istället att ta sig till kliniken där de kan få vård om det skulle uppstå komplikationer, säger Helen Rehr, barnmorska som arbetar för Rädda Barnen i Sierra Leone. 16 Barn 4/2010

17 Skilda världar Inget land i världen slår Norge när det gäller att vara mamma. Tuffast är det i Afghanistan. Det visar Rädda Barnens årliga kartläggning. TEXT nadja debove Mödrars tillgång till utbildning, ekonomiska möjligheter och till en väl fungerande mödra- och barnhälsovård är avgörande för överlevnad och utveckling. Det visar Rädda Barnens rapport Mother s Index som presenterades tidigare i år. Miljontals liv skulle kunna räddas med relativt små investeringar i grundutbildning och i stöd för hälso- och sjukvårdsarbetare, säger Mary Beth Powers, chef för internationella Rädda Barnens kampanj för barns överlevnad. Enligt rapporten är det absolut bästa landet att få barn i Norge. Här föder i princip alla kvinnor i närvaro av utbildad personal. Här överlever även flest barn, endast en av 132 kvinnor förlorar sitt barn före fem års ålder. I Norge är den generella utbildningsnivån bland kvinnor hög de allra flesta har 18 års skolgång bakom sig. I Afghanistan som ligger i botten på rankningen är situationen helt annorlunda. Här har den genomsnittliga kvinnan gått i skolan i fyra år. Oftast får hon föda barn utan professionellt stöd, bara 14 procent av alla förlossningar övervakas av utbildad personal. Barnadödligheten är också hög, ett av fyra barn dör före fem års ålder. Afghanistan är inte det enda landet där mammor och barn nekas rimlig sjuk- och hälsovård. Varje år föder omkring 50 miljoner kvinnor i världen barn utan professionell hjälp. Men för att vända utvecklingen krävs inte bara fler hälsoarbetare, slår rapporten fast. Även attityderna måste ändras. Många tillåts inte att söka vård om den inte kan ges av en kvinna även om deras eller barnets liv står på spel. Att vårdutbilda fler kvinnor är viktigt och har dessutom positiva bieffekter; det främjar kvinnors utbildning och deltagande i arbetslivet i stort. Det innebär i sin tur en större ekonomisk trygghet för mammor och barn. Bäst! Bäst: 1. Norge 2. Australien 3. Island 4. Sverige 5. Danmark 6. Nya Zeeland 7. Finland 8. Nederländerna 9. Belgien 10. Tyskland Sämst! Sämst: 151. Ekvatorialguinea 152. Eritrea 153. Sudan 154. Mali 155. demokratiska republiken Kongo 156. Jemen 157. Guinea-Bissau 158. Tchad 159. Niger 160. Afghanistan - Jag följdes upp under hela min graviditet. Efter förlossningen kom sjuksköterskan från min barnavårdscentral hem för att se att både Emil och jag mådde bra. Det har varit skönt att ha henne som stöd, säger Marte Gjerde Nielsen från Oslo. FOTO MAI SIMONSEN Barn 4/2010 Afghanistan är det mest osäkra landet att vara mamma i. Det är också ett världens farligaste länder för ett barn att växa upp i. Det vet Zarfia, 25, alltför väl; hon miste sin dotter i hjärnhinneinflammation. Kvar finns två månader Subatullah och tre år gamla Ramatullah. FOTO OLIVIA ARTHUR/MAGNUM FOR SAVE THE CHILDREN 17

18 Ett nytt liv På den etiopiska landsbygden gifts flickor bort och blir gravida långt innan de klarar av att föda. Asrebeb Yalems späda kropp gick sönder - nu söker hon räddningen på Fistula-sjukhuset i huvudstaden långt från hembyn. TEXT josef el mahdi foto henrik flygare/scanpix Om allting går bra så kommer Asrebeb Yalem att om några månader kunna återvända till sin by utanför Gonder i norra Etiopien. Hon, en späd kvinna med kortklippt afrofrisyr, kommer att börja ett nytt liv, med ny värdighet. Men hittills har hennes liv inte varit lätt. Hon giftes bort som ung och blev med barn. När barnet skulle födas tog det stopp. Hemma i byn fanns ingen vård och istället för mamma blev hon en av omkring kvinnor bara i Etiopien som lider av fistulaskador, med oförmåga att hålla urin eller avföring i kroppen. Jag låg i sju månader i en säng i skuggan innan jag kom hit, säger hon. Hit är Hamlin Fistula-sjukhuset i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Varsamt men bestämt tvingar Asrebeb Yalem sig framåt med armarna på två bommar. Hennes ben bär henne inte riktigt ännu men hon kämpar med sin rehabilitering efter att ha opererats. Medan tolken översätter vad hon berättar fortsätter hon med sin muskelträning: Om jag blir bra igen så kommer jag att kunna träffa min mamma igen hemma. Den direkta orsaken till fistula är kroppslig men bakgrunden till att etiopiska kvinnor drabbas varje år är ekonomisk och kulturell. Avsaknaden av makt över sina egna kroppar leder till ett problem som placerar dem lägst ner på den sociala skalan. För drygt hundra år sedan var fistula ett problem även i Europa och Nordamerika. Det första fistula-sjukhuset ska ha uppförts i New York. Idag är det främst i de allra fattigaste delarna av Asien och i Afrika söder om Saharaöknen som problemet slår mot kvinnor. I Etiopien utanför storstäderna är fattigdomen utbredd. Många människor lever ett liv som liknar det som deras förfäder levde och trots att det är enligt lag är förbjudet att gifta bort flickor under 18 år så sker det. Enligt Fistula-sjukhuset är en pådrivande faktor seden med brudpris. För en fattig familj med många barn blir lockelsen stor att gifta bort sin dotter mot att få exempelvis boskap. Och när en ung flicka blir gift så blir hon med barn - oavsett om hennes kropp är mogen för det eller inte. I avlägsna delar av landet hämmar undernäring dessutom ofta att den fysiska utvecklingen. En 16- årig flicka kan ha en 11-årings fysik; bäckenet klarar helt enkelt inte en födsel. Utan tillgång till barnmorska eller möjligheter att göra kejsarsnitt fastnar barnet. Hos den födande kvinnan dör vävnad. Resultatet blir en öppning till urinrör eller ändtarmen. Konsekvenserna är katastrofala. Ofta får kvinnorna höra att de är de enda som läcker, de enda som luktar illa i byn. Det är ett kraftigt socialt stigma, säger Feven Haddis, informatör på Fistulakliniken. Det var när läkarparet Catherine och Reginald Hamlin under 1960-talet arbetade som gynekologer i Addis Abeba som de uppmärksammade det utbredda problemet. De utvecklade nya metoder för fistulakirurgi och 1974 öppnade de sin egen klinik, Addis Abeba Fistula-sjukhus, för att hjälpa kvinnor med födsloskador. I en rad länder, inklusive Sverige, finns stödorganisationer för sjukhuset och dess systerkliniker i Östafrika. I Addis Abeba arbetar numera ett stort 18 Barn 4/2010

19 Ett stort team läkare arbetar tillsammans med 37 sjuksköterskor, sex dagar i veckan, med att vårda de unga patienterna. Över kvinnor har fått hjälp på Fistula-sjukhuset i Addis Abbeba. Barn 4/

20 Idag finns Fistulakliniken på fem platser i Etiopien och i angränsande Somaliland och Djibouti, men ofta är det hit, till den stora kliniken i Addis Abeba, som många kämpar sig. team läkare som opererar alla dagar i veckan utom en och 37 sjuksköterskor med att ta emot patienterna, som anländer i sina urindränkta kläder. Asrebeb Yalem reste i sju dagar med sin läckande kropp för att komma till kliniken. Som så många andra av de kvinnor som drabbas var hon konstant uttorkad - kvinnor med fistula undviker ofta att dricka för att inte fylla urinblåsan. Idag finns Fistulakliniken på fem platser i Etiopien och i angränsande Somaliland och Djibouti, men ofta är det till den stora kliniken i Addis Abeba många kämpar sig. För varje område som en kvinna lyckas få vård och kan återvända hem botade, ökar antalet patienter till Fistula-sjukhuset. Vi kräver två saker av de kvinnor som vi hjälper, säger Feven Haddis. Det första är att de berättar om oss och att det finns hjälp att få för andra kvinnor. Det andra är att de tar hand om sig själva och kommer tillbaka till oss när de blir gravida igen. I parken som omgärdar sjukhuset vaggar patienter fram, insvepta i filtar. Det luktar kraftigt av urin. Många har levt med fistula-skador i många år. På kliniken får de både fysisk behandling och psykologisk hjälp. Dessutom får de lära sig ett yrke eller hantverk under rehabiliteringen. Målet är att när kvinnorna till slut får sin bussbiljett hem och en ny klänning en symbol för deras nya liv ska de vara starka kvinnor som klarar av att stå på egna ben. Sjukhuset hävdar att åtta av tio som kommer hit och som diagnostiseras blir helt återställda, en uppgift som är svår att kontrollera. Totalt har över kvinnor fått hjälp här. I snitt tar det 34 dagar att behandla en patient. Mer än hälften av personalen på Fistula-sjukhuset har själva varit patienter här. En sak som verkligen spelar roll för kvinnorna är att de ser att de inte är ensamma när de kommer hit, att de är drabbade av en sjukdom och inte är utsatta för en förbannelse. Det stärker dem! säger Feven. Etnesh Mamo, en lång och smal kvinna, är här på kliniken för andra omgången. Om några dagar kan hon åka tillbaka hem till sin by Lenseb Klorda i sydöstra Etiopien. Jag har fött fem barn och jag har förlorat fyra av dem. Hemma finns min son och det enda jag vill är att åka hem och göra allt för att ta hand om honom, säger hon. SUDAN UGANDA Gore Aksum Himora Go nd er So d o Debre Tab o r Debre Bi rhan A ddis A beba KENYA ERITREA Antal invånare: (2009) Statsskick: republik, förbundsstat Yta: km² BNP per invånare: 417 US dollar (2009) Religion: kristendom (etiopisk-ortodoxa kyrkan), islam och naturreligioner Mödradödlighet: 1 av 27 kvinnor riskerar att dö under graviditet eller förlossning Andel förlossningar övervakad av vårdpersonal: 6 procent Flickor inskrivna i grundskolan: 73 procent Källa: Utrikespolitiska institutet, Rädda Barnen Asela Dolo Bay DJIBOUTI Jijiga YEMEN Degeh Bur SOMALIA SOMALIA Etiopien/ Ityop iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik 20 Barn 4/2010