GISTUR. Hjärtligt välkomna! Välkommen till ett nytt år med Fardum Hembygdsförening! NR 13. Utgiven av Fardum Hembygdsförening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GISTUR. Hjärtligt välkomna! Välkommen till ett nytt år med Fardum Hembygdsförening! NR 13. Utgiven av Fardum Hembygdsförening"

Transkript

1 GISTUR NR 13 Utgiven av Fardum Hembygdsförening Mars 2014 Välkommen till ett nytt år med Fardum Hembygdsförening! Fardum Hembygdsförening håller årsmöte i Fardhem bygdegård söndagen den 23 mars kl Wera Svensson och Gunnar Geisle kommer och visar bilder och berättar om Anna-Kajsa Hallgard och hennes författarskap. Hjärtligt välkomna!

2 Verksamheten under 2013 Fardum Hembygdsförenings styrelsen för 2013 har varit Christer Olsson ordförande, Johan Gardelin vice ordförande, Lena Widén sekreterare, Yngve Nilsson kassör och övrig styrelseledamot Karl-Evert Petersson. Styrelsesuppleanter har varit Bo Kristiansson och Sture Nygren. Den 15 september gjorde vi en utflykt till Östergarnsholmen. En härlig dag med en fantastisk upplevelse och här njuter vi av en underbar utsikt från den gamla fyren. Föreningen har haft 72 medlemmar under året. Vi har haft 4 protokollförda styrelsesammanträden. Totalt har vi haft verksamhet vid ett 40-tal olika tillfällen därav 2 studiecirklar. Den 24 mars hade vi årsmöte och Anna Ulmstedt var inbjuden att berätta för oss om gotländska mattraditioner vilket hon gjorde på ett intressant och humoristiskt sätt. Den 1 maj fagade vi vid sojdesplatsen, städade boden och grillade korv. Fr o m den 7 maj träffades vi på tisdagskvällarna under sommaren och hösten för olika sysslor vid sojdesplatsen. Den 9 maj gick vi en vandring vid Lojsta slott. Vi startade med ottesång i kyrkan med efterföljande frukost i skolan. Under hösten fortsatte vi vår studiecirkel om Fardhem IF med syfte att dokumentera Fardhem IF under 75 år. Vi har bjudit in och intervjuat en del idrottsprofiler som varit verksamma i föreningen. Midsommarafton firades traditionsenligt i prästänget med dans runt midsommarstång, dans och kaffekorg. Nisse Kotz spelade dragspel och Per Thalin ledde dansen. Den 29 juni tände vi vårt sojde för tredje gången. Efter två dygn när sojdet släcktes hade vi fått 170 liter tjära ca 50 liter tjärvatten och ca 1000 liter kol. Mycket folk besökte sojdesplatsen under de här dagarna och vi hade en trevlig samvaro under lördagskvällen med korvgrillning och dragspelsunderhållning. Styrelsen tackar alla som visat intresse för hembygdsföreningens verksamhet under året och ser fram emot ett händelserikt Vi tackar även kultur och fritidsförvaltningen för det verksamhetsstöd vi fått. Vi tackar även Studieförbundet Vuxenskolan för gott samarbete och stöd. Du som ännu inte är medlem i Fardum Hembygdsförening är hjärtligt välkommen. Vår medlemsavgift är 50 kr. Det går bra att betala medlemsavgiften på konto i Sparbanken Gotland. Du kan även läsa om hembygdsföreningens verksamhet på Fardhem sockens hemsida

3 Skördearbetet TRÖSKNING OCH TRÖSKBOLAG I FARDHEM Innan den moderna mekaniseringen inom jordbruket var det mycket tungt och tidskrävande arbete med spannmålsskörden. Under många århundranden har säden skärts för hand med skära eller lie på åkern. Männen, oftast flera stycken efter varandra, skar av säden med liar, efter dem kom lika många kvinnor som samlade ihop säden och band samman den till kärvar. På 1920-talet började självavläggaren bli mera vanlig. Det var som en vanlig hästdragen slåttermaskin med en påmonterad apparat som samlade den skurna säden för att sedan automatiskt lägga av lagom stora fång till varje kärve. Då klarade en man av att skära säden och självavläggaren hade kapacitet för flera gårdar. Kvinnoarbetet förändrades dock inte, kärvarna skulle fortfarande bindas för hand. Till själva bindningen användes inte snören utan man tog ett litet knippe sädesstrån och använde som band. Efter några årtionden kom självbindaren. Det var en fantastisk maskin som med två eller tre hästar som dragare och en man som förare både skar och band säden till kärvar. Oavsett skördemetod så sattes kärvarna upp i rakar eller stackar för eftertorkning innan de kördes in i ladan för senare tröskning. Tröskningen Den äldsta metoden för tröskning var med slaga. Man bredde ut säden på ladgolvet och slog ur fröna för hand med ett slags ledade slagor. När man väl skilt fröna från halmen var det mycket arbete med att rensa bort stagg och agnar. Under 1800-talet blev det vanligt att tröskningen gjordes med ett enkelt tröskverk som drevs av en vandring. Vandringen var ett stort hjul som drevs runt av oxar eller hästar som dragare. Det var oftast unga pojkar eller kvinnor som fick till uppgift att sitta och köra dessa dragare runt runt hela dagarna. Det stora hjulet drev mindre kugghjul som i sin tur var kopplade till själva tröskcylindern. Denna var placerad på loftet ovanför ladan. Där arbetade bonden och drängarna med att mata in de handbundna kärvarna i tröskcylindern. Den tröskade säden rann ner i ladan där den sedan rensades från ogräsfrö och agnar. Sedan bars den upp på magasinet eller i många fall upp på mangårdsbyggnadens loft. De första flyttbara tröskverken, eller bolagströskarna som de också kallades, kom under de sista årtionderna av talet. Verket drevs till en början av en lokomobil som eldades med ved. Senare blev kraftkällan en traktor och på talet när elektriciteten blev utbyggd var det en del lantbrukare som använde en stor elmotor som drivkälla till tröskverket. Det var något av fest och högtid när trösken rullade in på gården, men det innebar också tungt och framförallt smutsigt arbete. De första lokomobilerna var inte självgående utan då fick tröskverk och lokomobil flyttas mellan gårdarna med hjälp av oxar eller hästar. Flyttningen och uppställningen av verket gjordes i regel på kvällen så att allt var klart att köra i gång på själva tröskdagen. Förutom tröskskötaren, som ansvarade för skötsel och underhåll av verket behövdes det kanske ett 20-tal personer som hjälpte till. Några skulle langa fram kärvarna till imataren som stod ovanpå trösken och matade i säden i en jämn takt. Halmgubbarna skulle ta hand om halmen och se till att den kom upp på ladugårdsloftet eller blev lagd i en stor stack om loftet var fullt. Till de första tröskarna fanns ingen halmpress utan då fick man ta hand om halmen i lös form. De starkaste karlarna svarade för att bära sädsäckarna till magasinet, många gånger uppför två branta trappor. Det smutsigaste arbetet hade sörpgubben, eller ibland kvinnorna. De skulle, innan det fanns sörpfläkt på tröskarna, se till att sörpan (agnarna) kom in i sörpsteiu. När tröskarna blev utrustade med halmpress och fläkt som blåste agnarna dit de skulle blev det betydligt enklare och det behövdes då också färre personer som hjälpte till. Tröskdag vid Runanders på 1930-talet Lars Runander sittande med hatt och frun Hilda med mönstrad kofta.

4 Tröskbolag nr. 1 i Fardhem Vilket år bolaget bildades är oklart men det var omkring Tröskverket som bestod av en 4-fots Munktells tröska och en Munktells lokomobil på 6 eller 9 hästkrafter fanns i varje fall Karl Lindahl skadade foten i tröskcylindern och dog därav samma år. Delägare i bolaget var: Norrby och Fardstedt, Stenstugu, Johansson och Jacobsson (Arturs part,) Gardarve, Laurin, Sandarve och Lindvall Kälder i Linde. En obekräftad källa gör gällande att även Smith vid Skote i Lojsta skall ha varit delägare till en början. Även Karl Lindvall, Salands i Linde torde ha varit en av delägarna vid starten, han löstes i alla fall ut ur bolaget den 6 december 1902 med 250 kronor. Tröskverket kördes vida omkring och bl.a har Linde, Lojsta, Levide och till och med Eksta nämnts av äldre personer. Det var självklart att en sådan här tröskning var en stor händelse i bygden, Kristian Kristiansson, född 1887 vid Nederburge, har berättat att han tillsammans med lärarinnan och alla skolbarnen fick gå till Gardarve för att titta på den nyinköpta lokomobilen och tröskverket. Den äldsta kassaboken är förd av Arvid Laurin, med början den 5 december 1901 och med en transportsumma på kronor från en äldre kassabok. I mars 1902 tycks bolaget ha en skuld i Sparbanken på kronor och den årliga amorteringen varierar under flera år mellan 200 och 280 kronor. Niklas Rohnström tycks ha varit tröskskötare en tid men även Johan Lindvall, Kälder och Arvid Laurin har innehaft den sysslan. Herman Pettersson blir så småningom skötare och den 30 november 1906 erhåller Edvard Wahlberg betalning som tröskskötare i tolv dagar á 2 kronor. Kassaboksanteckningarna upphör 1914 och börjar inte igen förrän Under denna tid, troligen 1914 inköptes en Welger halmpress till okänt pris och som sällan fungerade till full belåtenhet. Från 1922 sköter J R Lindvall, Kälder kassan och har den 10 januari 1922 betalat en Munktells traktor med kronor. Den gamla lokomobilen överläts till obekant pris till Stenstusåg. Kassör från 1932 är Martin Laurin. Den gamla tröskan är utsliten och ersattes 1933 med en Munktells 3 ½ fots tröska till ett pris av kronor. Ture Wahlberg blir tröskskötare 1936 och Janne Persson imatare samma år byttes den gamla halmpressen ut för en kostnad av kronor. Samma år inköptes också en 30 hästkrafters elmotor av Karl Fardstedt, Stenstugu för kronor. År 1948 såldes Munktellstraktorn för 250 kronor till Tomas Lagergren i Havdhem för skrotning och samma år installerades returfläkt på tröskan för kronor. Vid oljeväxtodlingens start under krigsåren inköpte bolaget en 4-fots Allis Chalmers bogserad skördetröska som efter några år utbyttes mot en självgående Massey Harris 8 ½ fots tröska. Skördetröskrörelsen övergick dock ganska snart i ett särskilt skördetröskbolag. Den stationära tröskningen avtog allt mer och 1964 är sista året enligt kassaboken som tröskbolaget varit i verksamhet. Något år senare såldes elmotorn till Bertil Fardstedt för 200 kronor, vilket täckte bolagets skulder och slutligen körde Nils Kotz både press och trösk till Arne Wahlberg i Gerum för skrotning. Trösklag nr 1 vid Kelder på 1920-talet Överst fr v Birger Andersson, Evald Wahlberg, Ture Wahlberg, Sigvard Kollberg, Nedre raden: Janne Persson, Enar Hallin, Janne Johansson, Herman Pettersson, Knut Pettersson

5 Tröskbolag nr. 2 i Fardhem Tröskbolag nr. 2 i Fardhem bildades 1904 och bestod av elva delägare och fick därför namnet Elvingen. Delägarna var: Johansson Gerete, Nyman Myre, Pettersson Överburge, Pettersson Myre, Medbom Kvie, Kristiansson Nederburge, Karlsson Nixarve, Larsson Gardarve, Kollberg Hallsarve, Pettersson Rodarve och Larsson Rodarve. Lokomobil och tröskverk köptes från Pettersson i Havdhem och Cedergren i Klinte och var av märket Marshall. De visades på lantbruksutställningen i Visby Utvecklingen var i stort sett den samma som i förutnämnda bolag kostade det 30 öre per 100 kg att få höstsäden tröskad och för vårsäden kostade det 25 öre per 100 kg ändrade man prissättningen till att i stället ta ett pris per timme. Det kostade då 8 kr/tim för trösk och lokomobil. Varje flyttning av verket kostade 5 kr och om någon hyrde lokomobilen för att driva stenkrossen kostade det 1,50 kr/tim. Under slutet av 1910-talet tröskade man också för många som inte var delägare i bolaget, och då inte bara i Fardhem utan även i Hemse och Levide. År 1913 inköptes en självgående lokomobil. Det bestämdes då också att ett förvaringshus av trä för trösk och lokomobil skulle uppföras på lämplig plats men det blev troligen aldrig gjort inköptes en halmpress, den kostade kr inköptes den så kallade Titan, det var en tvåcylindrig traktor av märket International ersattes så denna av en Fordson traktor med gummihjul användes Elvingens tröskverk för sista gången. Nu hade de flesta delägarna sedan några år tillbaka små egna skördetröskor. Bolaget upplöstes 1969 då den 80-årige bonden Viktor Jakobsson vid Överburge köpte tröskverket för 100 kronor. Tröskbolag nr. 3 i Fardhem Bolaget bildades 1914 och kallades också Brogårds tröskbolag. Delägare var: August Bolander Hägsarve, Lars Ronander Gerete, Viktor Jakobsson Överburge, Seth Hallin Gardarve, August Jakobsson Stenstugu, August Söderström Hallsarve, Ester Jakobsson Nixarve, Herman Jakobsson Rodarve, Gottfrid Höglund Hägsarve, Einar Hallin Hägsarve, Hugo Frögren Rodarve, Edvin Havdelin Nederburge, Karl Österberg Gardarve och Oskar Pettersson Gerete. Österberg och Söderström lämnade bolaget Senare sålde även Einar Hallin sin lott till Erik Jakobsson vid Myre. Här följer några uppgifter som hämtats från bolagets kassabok som omfattar åren lånade bolaget kronor i Rone sockens sparbank, man lånade även 636 kronor av Edvin Havdelin. Dessa pengar plus ytterligare ungefär kronor gick till att lösa en växel på kronor. Lånet i sparbanken amorterades med kronor per år medan lånet från Havdelin var amorteringsfritt i 10 år. Det framgår också av kassaboken att lantbrukare med små gårdar ofta låg efter med betalningen till bolaget både ett och ibland flera år inköptes en fläkt (möjligen en sörpfläkt ) från Bröderna Pettersson i Havdhem, den kostade kronor plus 30 kronor för montering. Samma år tröskades hampa för Martin Laurin, Sandarve för totalt 9 kronor gjorde bolaget stora investeringar. Man skulle nu även ägna sig åt annat jordbruksarbete än tröskning. Man lånade kronor i Fardhems sockens sparbank samt sålde den gamla Fordson traktorn för 640 kronor. En annan traktor (okänt fabrikat) inköptes för kronor, till den inköptes en plog för kronor samt en harv för kronor. Redan efter två år såldes denna traktor för kronor. För dessa pengar plus ytterligare lån inhandlades en traktor för kronor. Investeringarna var tydligen positiva för bolagets omsättning steg mångdubbelt under ett antal år, men från mitten av 50 -talet sjönk den successivt igen. Den 1 januari 1952 infördes obligatorisk trafikförsäkring för traktorer. Det kostade bolaget 7 kronor att få traktorn inregistrerad och 30 kronor i försäkringspremie var det så dags att byta traktor igen, den här gången betalade man emellan kronor. Samma år byggdes troligen garaget mitt emot Bolanders, det står nämligen i kassaboken Aug. Jakobsson för garage kronor. Bolaget upplöstes 1961 och då köpte Johannes Bolander garaget och traktorn, en Massey Harris. - Christer Olsson -

6 Gammaldags gästabud i Fardhems prästgård ur Bertha Wimans bok Präster och patroner skriven 1933 När den gamle prästen Göran Ekholz för alltid lade sina ögon ihop den 4 februari 1793 blev det liksom några ögonblicks vindstilla i den idoga Fardhem prästgård. Spinnrockarnas hjul stannade, kardorna lades samman, talet gick i viskningar. Men det varade inte länge. De otaliga bestyr, som en hädanfärd som salig prostens förde i släptåg, väntade bara på att man tog fatt dem. Var inte prästgården sen mer än hundra år tillbaka känd för sin gästfrihet, hade den inte ett över hela Gotland stadgat anseende för sitt utsökta matbord! Nu om någonsin gällde det att hålla det traditionella anseendet uppe, ty skulle det på något sätt klicka, kunde ju ingen veta hur det skulle gå, när prostens äldste son, magister Albrekt Ekholtz, f.n. kollega i Visby, sökte pastoratet efter fadern. Nej, här fick minsann ingenting fallera; här måste god sed vidmakthållas; här måste slaktas, bakas och bryggas inte bara för släkt och vänner utan för varenda själ, som tillhörde någon av pastoratets tre socknar, vars herde den döde varit. Jo, jo men, för mindre gick det inte av, och hederligt på alla sätt måste allting vara, d v s rikligt med mat och dryck och övrig välfägnad. Prostinnan var mycket klen till hälsan vid detta laget; prostens sjukdom och död hade tagit hårt på hennes krafter, men hon hade en värdefull hjälp i sin blivanden sonhustru, den unga mamsell Ulrika Lallér, vilken sedan någon tid vistades i prästgården. Mamsell Ulla var ingen novis i det husliga. Hon var det äldsta av förste lantmätare Lallérs 15 barn, och redan vid 21 års ålder hade hon varit en av de förnämsta medverkande vid morföräldrarnas, Carl Hindrik Langes och Catharina Fåhraea, guldbröllop. Var och en kan väl förstå, att hon nu ville göra sitt allra bästa; man kallade ju inte präst bara på de prästerliga gåvor, en man kunde ha; det var också mycket annat som spelade in som plus eller minus. Att mamsell Ulla var ett mycket stort plus i magister Albrekts kandidatur, det var en hemlighet som sockenborna småmysande förtrodde varandra.. Biskop Lutkeman skulle själv komma och jordfästa prosten, hade han sagt, då han notificerades om dödsfallet. Magister Albrekt for hans högvördighet till mötes ända till Bönders i Klinte. Men när kyrkklockan började ringa biskopen till mötes, föll prostinnan helt samman. Hon gick till sängs för att aldrig stiga upp mera. Prosten jordfästes dagen därpå; begravningsgästerna bestodo endast av närmaste släkten och grannarna. Det stora begravningskalaset måste tillsvidare uppskjutas. Förberedelserna pågingo icke desto mindre. Prostinnan gav sina föreskrifter, och mamsell Ulla sprang titt och tätt in till hennes säng för att visa och låta henne smaka på bakverk och annan välfägnad. Prostinnan blev emellertid sämre och sämre, och den 19 mars dog hon. Fjorton dagar därefter gick det stora för prosten och prostinnan gemensamma gravölet av stapel. Första dagen voro man och hustru från varenda gård i pastoratets tre socknar bjudna. Till kalaset hade sex nötkreatur slaktats förutom svin, kalvar, får och fjäderfä. Fjorton fat öl hade bryggts, 14 Lisp. fisk användes. 7 käringar voro sysselsatta bara med att skära till fisken sägs det. Färska soppan kokades i bryggkitteln, och frikadelldegen till den gjordes i stora baljor. I alla rum var dukat med långa, smala bord med sittbräden till. När gästerna anlände, togos de emot vid gatgrinden av klockaren n:o 1, vid gårdsgrinden av klockaren n:o 2 och vid förstugdörren av klockaren n:o 3. Var och en av dessa bjöd på en välkomma efter tidens sed. 2:ne länsmän voro satta att hålla ordning och ropa upp gästerna efter gårdarnas namn. De voro också sedan värdar vid borden, där man bänkade sig efter att hava läst bordsbönen.åtta dagar i förväg minst brukade man fasta, innan man begav sig till ett gästabud något så när likvärdigt med detta, men så hade man sedan också aptit. Först kom det salta köttet, så färska soppan med klimp eller frikadeller, så fisken, oxsteken och rispannkakan, sedan en stor smörgås med ett par sorters ost, sist ett stycke torrt, salt kött med korv och tunga. Det sista tydligen befrämjande av en god törst. Så tog klockarn upp psalmen och man tackade Gud för maten. Återstod nu bara att också tacka värdfolket och sedan troppa av. Nu stodo bönder vid respektive grindar och bjödo öl och dricka. Så var första den av det stora kalaset lyckligt överstånden.

7 Åtta dagar därefter, då man på nytt hunnit slakta, baka och brygga, koka och steka, voro torpare, inhyses och fattiga bjudna till hederligt kalas med rikligt välfägnad, i huvudsak lik den på första kalaset, och ytterligare åtta dagar därefter, då man ånyo hunnit bereda sig, gick det tredje kalaset av stapel. Detta var förbehållet huset eget folk: 2 drängar, 5 pigor, jämte 8 s k tröskningskarlar och alla skaffare och skafferskor (de som passat upp vid resp. kalas). Hade det dröjt länge innan gravölet efter prosten Göran Ekholtz och hans hustru Elisabeth Maria Grevesmuhlen, blev drucket, så hade man gjort det så mycket grundligare i stället. Rätt snart fick man emellertid reda till ett stort glädjens gästabud. Magister Albrekt blev enhälligt kallad till faderns efterträdare i pastoratet, och en väcker dag finna vi magistern med sin fästmö välkomnande sina kära församlingsbor. Det var en lika rolig som arbetsam dag, och att det gick mat och dryck åt, förstår man av grannhustrun Nixarvemors yttrande, när hon, sedan gästerna gått, kom och stack in litet av ost och smör genom fönstret: Nå tyckar ja att häuse kan varä tomt. Men det blev inte tomt på Guds gåvor i Fardhem prästgård, det kunde talrika släktingar och vänner, grannar och sockenbor intyga. En gång kom emellertid till prästgården en hop gäster, dem kanske fru Ulla, av helt naturliga skäl, helst skulle sett att hon sluppit undfägna. Det var en hop ryska officerare och soldater, vilka under ryssarnas ockupation av Gotland, våren 1808, uthungrade kommo till prästgården och begärde mat. Där fanns förut hungriga gotlänningar, och bordet stod dukat med mat och kaffe, öl mm. Då resolverade värdinnan, att den hungrige var hennes gäst, vem han än i övrigt var. Det har många gånger av äldre gotlänningar talats om den hänsynsfullhet, som den ryske amiralen Bodisco vid flera tillfällen visade gotlänningarna under detta häradståg. Orsakerna därtill kunna ju hava varit flera. På Bönders gård i Klinte lät han uppsätta en proklamation, att ingen ryss där fick göra några rekvisitioner eller föröva något slags övervåld. Orsaken härtill var att B. fått veta, att husets värdinna var mor till en man, med vilken han haft mycket att göra i Pommern, då svenska och ryska arméerna voro allierade Denne man, vilken Bocisco sade sig hava mycket värderat, var den både som människa och krigare högt skattade översten Johan Norby, som fallit för en fransk kula vid Stralsund Ryssarnas besök på Gotland blev dessbättre ej långvarigt denna gång. Den tappre Rudolf Cederström kom med sin lilla eskader och drev dem på flykten. Men låtom oss återvända till Fardhems prästgård. Det var år Det är alltså runda hundra år sen dess. Man beredde sig i prästgården på ett besök, som vida övergick vad man hittills varit med om. Det var självaste kronpris Oscar, som kommit med den första ångbåten, även den kallad Gotland, och nu skulle han också gästa Fardhems prästgård. Inte underligt om allt vändes upp och ner, ut och in för ett så rart främmande! Tänk, prinsen var ju årsbarn med deras enda dotter, Brita Elisabeth! Hon gifte sig, när hon var bara 19 år gammal, med prosten Romdahl, men prinsen var ju gift han också med den vackraste prinsessa, som kunde tänkas gå på Guds gröna jord, och såna rara barn de hade sedan. Ack ja, vad där blev mycket språkat både före och efter detta besök, under detsamma gick det ju inte an att man talade så mycket, annat än om man blev tillfrågad förstås. Ännu så länge var prins Oscar i det stora hela endast ett vackert löfte till tvenne folk, över vilka han skulle komma att regera, men han var, åtminstone i Sverige, ofantligt avhållen av hög och låg. Man kunde ej högt nog prisa hans dygder, hans begåvning, hans manliga skönhet. När han nästa gång besökte Gotland 1854, kom han som landets konung. Han hade då infriat många av de förhoppningar, man fäst vid honom, bl a på lagstiftningens många olika områden och synnerligast de, som händförde sig till fångvårdens humanisering. Landets försvar låg honom också varmt om hjärtat. Kvinnorna voro honom särskilt tacksamma för att han genomdrev lagen, att son och dotter skulle ärva lika. Ja, många och stora voro de planer han hade för sina båda folks väl; alla kunde han ju inte mäkta genomföra. Missräkningar inom såväl inrikes som utrikespolitiken stäckte hans mod och nedsatte hans fysiska krafter, som nog aldrig varit så synnerligt stora. Det var en prövad man, som 1854 avlade ett besök hos den då nära 95-åriga prosten Ekholz i Fardhems prästgård. Den gamle prosten hade mist sin Ulla redan 1842 och han satt där nu blind, men han sträckte sina händer mot sin konung och välsignade honom. Icke lång tid därefter dog han. Han hade då tillsamman med fadern innehaft Fardhems pastorat, till vilket Linde och Lojsta socknar voro annex, i sammanlagt 88 år. Utan prövningar hade hans liv icke förrunnit. Var sorgen över hans kära hustrus död stor, så var den säkert ej jämförlig med den, som hans båda söner, Georg Magnus och Albrekt, tillfogade honom, då de, den ene revisionssekreterare, den andre anställd av riksbanken, för förfalskning rymde till Amerika och sedan aldrig avhördes. I den gamla goda tiden var ju sådant mera ovanligt än i våra dagar, men.det hände i alla fall Albrekt Ekholtz far har i sin dagbok gjort följande anteckning den 1 januari 1768: Församlingens ungdoms hopläggningslekstugor på stora högtidsdagar oanständiga och skadliga. Hjälp Herre att de måtte vara avskaffade! Derom måste jag tala med sockenmännen. En modern fråga, aktuell redan 1768 och troligen mycket tidigare. Under de 60 år Albrekt Ekholtz var församlingens herde, hade hans sockenbor vant sig vid att gå till prästgården med sina båda andliga och världsliga bekymmer. Ja, man hade så stort förtroende för honom, att man vid tvister och misshälligheter gick det närbelägna tingshuset förbi till prästgården. På prostens kammare, där visste man, skipades rättvisa så som eljest ingenstädes.

8 Bilder från sojdesbränningen 2013

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Kultur och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Så startade Systembolaget Systembolaget startade 1955

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2 Finjasjöns strand vid Skyrup Nära naturen vid ås & sjö www.matterodsbyalag.se Byabladet 2014 Nr 2 Aktiviteter 2014 12 maj Trivselkväll vid Agdas stuga kl 18,00. Vårstädning av stugan och i trädgården.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Tranås/Ydre Släktforskarförening

Tranås/Ydre Släktforskarförening Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske

Läs mer

-++++++++++++++++ +++++++++++++++++++ -Berra såg en balettföreställning. - Vet du vilket vatten hantverkare har i sina vattenpass? -Rakvatten!

-++++++++++++++++ +++++++++++++++++++ -Berra såg en balettföreställning. - Vet du vilket vatten hantverkare har i sina vattenpass? -Rakvatten! Nr.2 2016 Haralds Hörna -Två kompisar pratar om en gemensam bekant som just har skilt sig. -- Varför fungerade inte deras äktenskap? -- Han var matematiker och hon var oberäknelig. -++++++++++++++++ Viktor,

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Midsommar i Matteröd. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se Byabladet 2015 Nr 1

Midsommar i Matteröd. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se Byabladet 2015 Nr 1 www.matterodsbyalag.se Byabladet Aktiviteter : 4 maj kl 18,00. Trivselkväll vid Agdas stuga Tillsammans hjälps vi åt att städa i och runt stugan. Medtag städmaterial, trädgårdsredskap och gärna något att

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Gotlands Veteranbilklubb 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Gotlands Veteranbilklubb 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Gotlands Veteranbilklubb 2015 MEDLEMSAKTIVITETER Aktiviteterna för Gotlands Veteranbilklubb (GV) under verksamhetsåret 2015 inleddes med ett årsmöte 22 mars då vi avslutade det förutvarande

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Virestads Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/virestad. Arkiv 2011

Virestads Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/virestad. Arkiv 2011 Arkiv 2011 Verksamhetsberättelse 2011 för Virestads Hembygdsförening Styrelsen: Ordförande Harry Eriksson, Sedingehult Vice Ordförande Magnus Björkman, Kvarnatorp Kassör Ingvar Johansson Virestad Sekreterare/

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Ska Jesus verkligen komma tillbaka?

Ska Jesus verkligen komma tillbaka? Ska Jesus verkligen komma tillbaka? Jesus sa det, Matt 24:29-31 Strax efter de dagarnas nöd ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. Stjärnorna ska falla från himlen, och himlens makter

Läs mer

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Ett glatt och förväntansfullt gäng på 16 personer samlades i SPF lokalen för att avnjuta den norrländska delikatessen. Margareta och Marja hade inhandlat

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.

Läs mer

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll 1969: Stenkumla gammeldansklubb bildas i kaffepausen vid dans i Västerhejde bygdegård den 29 november (111 medlemmar

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Ett gotländskt bondbröllop

Ett gotländskt bondbröllop Ett gotländskt bondbröllop Gotländska traditioner Christina Bengtsson 2009-12-11 Ett arbete om gotländska traditioner i kursen Gutamål 1 Frieriet Kärleken var sällan högsta prioritet, utan namn och gårdens

Läs mer

KALENDARIUM. Juli. Arr: Intresseföreningen. EFFK - Edsvära/Norra Vånga FF Arr: Elmer-Fåglum FK. Arr: Fåglums Hembygdsförening

KALENDARIUM. Juli. Arr: Intresseföreningen. EFFK - Edsvära/Norra Vånga FF Arr: Elmer-Fåglum FK. Arr: Fåglums Hembygdsförening Navet Nr 3 2014 KALENDARIUM Här har vi samlat inkomna uppgifter om vad som är på gång i Fåglum under juli - september 2014. Alla är välkomna att lämna in uppgifter till nästa nummer av Navet som gäller

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december

barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december Söndagen den 20 december och vad har hänt sen sist? I början var det lugn vardag men även på barnhemmet märks det att högsäsongen har börjat.

Läs mer

TEATER PÅ MALLAS STENSTUGU 10 JULI

TEATER PÅ MALLAS STENSTUGU 10 JULI Nr.2 2014 TEATER PÅ MALLAS STENSTUGU 10 JULI Missade du föreställningen förra sommaren? Nu kommer en ny chans! Kärlekens ljuva plåga Av och med Tess Paulsen och Åsa Karlin Föreställningen handlar om Magdalena

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Den förlorade sonen:

Den förlorade sonen: Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Vid starten: Visa mig Herre din väg, och gör mig villig att vandra den. (Heliga Birgitta) Betlehem: Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014

KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014 KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:31-46 Människosonens dom När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar,

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Gårdsnytt 2/2008. Innehåll

Gårdsnytt 2/2008. Innehåll Gårdsnytt 2/2008 Innehåll Kalendarium... 1 Ordförandens ord... 2 Kommande aktiviteter... 2 Årets funktionärskväll... 3 Enebybergshistoria... 3 Föreningens styrelse under 2008... 4 Kalendarium Söndagen

Läs mer

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm Klassiska sagor Snövit efter bröderna Grimm Illustrerad av Anna Friberger Det var mitt i vintern och snön föll som dun från himmelen. Vid fönstret, som hade karmar av svartaste ebenholts, satt drottningen

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

HERSÖ. intresseförening - org no 833600-9215 - postgiro 4663885-4 - tel 0493-67074. Hilma Larsdotter Hersö. 1997-01 Lars Cornell

HERSÖ. intresseförening - org no 833600-9215 - postgiro 4663885-4 - tel 0493-67074. Hilma Larsdotter Hersö. 1997-01 Lars Cornell HERSÖ Hilma Larsdotter Hersö 1 Hersö 1921 Hersö skänktes år 1880 av Lofta församling till prosten Blomkvist i Loftahammar. Ön tillhör nu prästgården i Brevassa. Den nuvarande stugan på Hersö byggdes 1914

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Mästerskap liggandeskyttar

Mästerskap liggandeskyttar RESULTATLISTA Ö-TRÄFFEN 2009 Sammanlagt bäste ställningsskytt: Håkan Pettersson, Hoburgs, platssiffra 7 FINAL MÄST Tot -- 1 HÅKAN PETTERSSON I HOBURGS 233 46 10 8 10 9 7 323 SM Inteckning i Folke Melins

Läs mer

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Vad längtar du efter? Jag menar innerst inne, när du skalat bort all längtan efter framgångar, god hälsa och lyckliga relationer! Vad längtar du då efter?

Läs mer

Gotlands fiskerimuseum och Koviks fiskareförening tänder en eld på stranden kl för att minnas dem som omkommit i havet och för ett samförstånd

Gotlands fiskerimuseum och Koviks fiskareförening tänder en eld på stranden kl för att minnas dem som omkommit i havet och för ett samförstånd läs mer på sid 9 Gotlands fiskerimuseum och Koviks fiskareförening tänder en eld på stranden kl 19.30 för att minnas dem som omkommit i havet och för ett samförstånd kring Östersjön. Ta med kaffekorg!

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Redogörelsen omfattar ättlingar till Claes och Kristina Maria Persson Bettamåla 1:3 i Augerums församling i nuvarande Karlskronas kommun

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Haningegillet 60-årsjubilerar av Sune Nilsson

Haningegillet 60-årsjubilerar av Sune Nilsson Haningegillet 60-årsjubilerar av Sune Nilsson underlydande och kuvade drängar på gården, dessa två och den egentlige anstiftaren ställdes inför rätta en kall januaridag år 1854 just i denna sal i Sotholms

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN KIRSTEN AHLBURG LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7),

Läs mer

RUTE HEMBYGDSFÖRENING

RUTE HEMBYGDSFÖRENING RUTE HEMBYGDSFÖRENING Program för vintern, våren och sommaren 2013 Torsdag 14 februari 2013 kl: 19.00 Trivselkväll i Rute Folkets Hus med Calle Brobäck som visar historiska bilder från norra Gotland. En

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Brannudden torp nr 51

Brannudden torp nr 51 Brannudden torp nr 51 Torp under Hammarby 1821-1825 Drang Pehr Grail Maja Cajsa Ersdotter Peter Pehrsson f 1795.07 05 ikila f 1796.04.21 ibettna f 1801.07.18 i Bjorkvik drunkn i Bysjon 11/11924 standigt

Läs mer

På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016

På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016 - Vi vill hjälpa människor hitta fram - På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016 Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig,

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren funderingsfrågor, skapa ditt eget Nobelpris Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Naturkunskap Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer