Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, tema: identitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, 2006. tema: identitet"

Transkript

1 1925 Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, 2006 tema: identitet

2 r e d a k t i o n e n ORD FRÅN REDAKTÖRERNA: människor behovet a hela tiden identifiera oss själva och andra? Den frågan ställer sig den åländska kulturjournalisten Liz Lindvall i numrets gästkrönika. Utsikt Världens ärde nummer någonsin behandlar det tidlösa temat identitet. På frågan om hur och när identitet uppstår finns säkert lika många svar som det finns människor. Liz Lindvall tror a den kan finnas i sprickorna mellan oss själva och det samhälle vi lever i. Ju mer vi sedan avviker från normen blir utrymmet i sprickorna större, skriver hon. Läs hela gästkrönikan på nästa uppslag! Utsikt över sprickor och spår linje är Gustav Jacobsson som med akademiska termer som subjektsjaget slår vakt om a vi fabulerar fri kring identitetsbegreppet. e folkslag som länge blivit förföljda och diskriminerade i många länder. Pia Åhlberg har träffat Zenia som själv valt a bära den traditionella romdräkten, trots de negativa bemötanden den kan leda till. det faktum a UF:are älskar a resa! Nästan samtidigt som Kinaresan i våras vågade en annan grupp UF-medlemmar sig i väg till Iran en resa som kantades av kulturupplevelser, spännande samtal och en enorm gästfrihet. Per Liljas och Casper Hedberg som var med på resan skildrar i ord och bild ung Iransk identitet. Hur ställer sig iranska ungdomar till sin regim och västvärldens påtryckningar? Och vem är egentligen Iran? UF-våren på en medlemsresa till Polen också. Vi har samlat in e gäng bilder från resenärerna. Förutom intressanta studiebesök fick resenärerna tillbringa en hel del tid på tågspåret tur a Polen har kaffe, kaka och högklassiga vagnar! redaktions vägnar vill vi tacka alla medarbetare och läsare för vårt första läsår! Vi blickar stolt tillbaka och hoppas a nya medlemmar inom och utanför UF vill komma och bidra till vår tidning genom allt från insiktsfulla reportage till fyndiga foton. Kanske ni bara vill hänga med oss och dela med er av sprudlande idéer? väl som med späda barnhänder i ung ålder försökt gräva en grop i sandlådan för a kanske, kanske komma ända ner till Kina. Vår vice ordförande Anders Forsberg var förnu ig när han i stället tog flyget dit i våras för a tillsammans med studenter från UF och Handelshögskolan delta i den stora FN-simuleringen Harvard Model United Nations. För Utsikt-läsarna berä ar han om landet vars ekonomi expanderat mycket kra igt sedan början av 2000-talet, och som enligt Anders snarare tycks vara e koncept än e land. Känn er välkomna! (P.S. Missa för allt i världen inte Fabian Göransons grymma serie på mi uppslaget. D.S.) HANNA OCH ANNA Redaktörer medarbetare i detta nummer HANNA NAVIER ansvarig utgivare, redaktör och skribent ANNA THUNANDER redaktör, skribent och korrekturläsare LIDIA DAHLBÄCK layoutansvarig PER LILJAS skribent PIA ÅHLBERG skribent GUSTAV JACOBSSON skribent LIV BLOMBERG skribent ANDERS FORSBERG skribent ELINOR MÅNSSON skribent PELLE NILSSON skribent LINA HESTERMAN illustratör ÅSA ARNEHED illustratör FABIAN GÖRANSON serietecknare CASPER HEDBERG fotograf JANNIKE RUNQUIST skribent och korrekturläsare UF är en politiskt och religiöst oberoende studentförening. Åsikter som uttrycks i tidningen är inte fören-.ingens åsikter Utrikespolitiska Föreningen Stockholm Box Stockholm org.nr utsikt världen ISSN Kontakta redaktionen: Vill du annonsera? Maila till: Omslagsbild: Casper Hedberg Tryckeri: Trydells tryckeri

3 gästkrönikan tema Liz Lindvall: Identiteten bor i sprickorna...4 Vem är Iran?... 6 Många ser bara kläderna Me, myself and...? Landet på andra sidan jorden enkäten Vilket land skulle du vara? kultur Serie: Den långa Colombianska natten. 14 Recensioner Utrikespolitiskt sudoku UF-sidor Polen på spåret Ord från ordföranden i n n e h å l l Några Utsikt Världen-medarbetare: HANNA NAVIER Organisationsknarkare alias journaliststudent som lever i tron att dygnet har 48 timmar. När hon inte skriver filar hon på sångrösten eller försöker bli sams med sin nya gitarr. Svag för barnslig ironi, barhäng och fika och håller formen genom att småspringa till pendeltåget. ULRIKA BANDEIRA När Ulrika inte illustrerar, skriver hon c-uppsats i svenska samt jobbar då och då som gymnasielärare. På fritiden reser hon så ofta hon kan och har råd till Paris eller tittar på tv. Vill du vara med här i nästa nummer? Bli Utsikt världenmedarbetare! Vill du skriva, layouta, fota, illustrera eller sälja annonser - maila till Vi ses i höst!

4 g ä s t k r ö n i k a n LIZ LINDVALL, JOURNALIST ÅLANDSTIDNINGEN Identiteten bor i sprickorna kommer man med den där dialekten? Jag är inte från Sverige, utan från Finland. Grymt, vilken bra svenska du pratar! Tack, men det är mi modersmål. Jag kommer från Åland. Så vad då känner du dig mer som, svensk eller finsk? Varhelst någon ställer den frågan vet jag inte vad jag ska svara. Identiteten växlar ju beroende på situationen och omgivningen. I Sverige känner jag mig mer som finsk. I Finland mer som svensk. I Spanien som nordbo. I Australien som europé. På Åland som ålänning. Min motfråga blir därför: Varför är det så viktigt? Varför har vi människor behovet all hela tiden identifiera oss själva och andra? det i grunden handlar om a vi människor har e behov a bli sedda, men även a vi vill bestämma hur vi blir sedda. Först och främst vill vi känna a vi har rä a vara som vi är. Känna a vi är legitima. Och till stor del är det samhället som bestämmer vem som har legimitet eller inte. Som nyinfly ad till Sverige upplevde jag de a för första gången. Jag förstod plötsligt hur identitet hör ihop med a identifiera sig, legimitet med legitimation. På banken, på posten, på skolan och till och med i videoaffären e erfrågades legitimation med svenskt nummer. I bristen på e fick jag fem stycken. Tillfälliga. Betydde det då a jag har fem identiteter? Eller a jag har en som ändras beroende på var jag befinner mig? Eller a min identitet är tillfällig nu, men blir fast senare? blir därför: Har överhuvudtaget någon människa en enda fast identitet? Jag funderar på om det är det folk menar när de säger a de hi at sig själva. Personligen finner jag föreställningen om a identiteten är någonting fast och evigt som väldigt konstig. I vilken utsträckning är någonsin en gammal människa den samma som si unga jag? Och är det någon som vill vara det? Ändå förklarar vi beteenden vi inte vill kännas vid med: Jag var inte mig själv eller till och med med Jag var utom mig. är identitet något som skapas i förhållandet till andra människor och identitetsbegreppet kan därför inte stå still så länge vi inte lever totalt ensamma. Tillbaka därför till frågan: Varifrån kommer behovet a identifiera oss själva och andra? För a behovet finns är helt klart. Det finns till och med en uppfa ning där ute a om vi inte tillhör en viss grupp eller kategori så har vi inte en personlighet. Lustigt är a om vi totalt sugs upp i en grupp anses vi också helt och hållet sakna en identitet. Jag kan berä a a jag tror a svaret ligger just i sprickan där emellan. Jag känner mig nämligen allra mest som mig själv när jag motstår grupptrycket. Vår identitet stö as upp av olika grupperingar i samhället som religion, kön, klass, språk och nationalitet, men vår egen känsla av identiteten bor där emellan. Identiteten uppstår när vi kommer på hur just vi skiljer oss från mängden och det samhället vi lever i. Ju mer vi sedan avviker från normen blir utrymmet i sprickorna större. Som ålänning på en ö bokstavligen i sprickan mi emellan två kulturer blir identitesbehovet extra stort. För mig, men framförallt för alla andra som har behovet a identifiera mig. 4

5 Krisberedskap Samarbete Säkerhet Försvar FOTO TILLHÖR STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR RICK FORSLING - FÖRSVARETS BILDBYRÅ ERIK THULIN - FÖRSVARETS BILDBYRÅ FOTO TILLHÖR RÄDDNINGSVERKET Säkerhetspolitik.se Säkerhetspolitik.se är en webbplats om vår säkerhet. Den handlar om risker och hot - mot samhällets säkerhet och mot freden i världen - och om de system som finns till för att förhindra krig och kriser. Här får du veta mer om hur Sveriges försvar och krisberedskap fungerar. Du kan läsa om terrorism, internationella organisationer, fredsbevarande insatser, globalisering och folkrätt, och mycket annat som berör oss alla. På vår världskarta hittar du dessutom information om olika katastrofer och konflikter i världen. Läs mer på

6 t e m a Vem är Iran? TEXT: PER LILJAS FOTO: CASPER HEDBERG Trying to minimize the issue, but I m keeping it large I love the place that I live, but hate the people in charge Immortal Technique ur Freedom of Speech

7 t e m a

8 Iran är en av världens grymmaste diktaturer där alla grundläggande mänskliga rättigheter förtrampas och kränks dagligen *. Utsikt Världen pratar med Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi på Lunds universitet, om klichéspäckade ledarsidor samt besöker Iran för att utmana fördomarna och skapa sig en egen bild av befolkningen i landet som USA fruktar mest. om USA, vänder sig Saeed om och säger till mig, där vi susar fram genom Teheranna en på hans motorcykel. Vi hatar deras styre nästan lika mycket som vårt eget. Jag ställer aldrig någon följdfråga e ersom han just då stannar till vid e rödljus och talande låter sin röst tystna med det sjunkande varvtalet på motorn. Bland basarens förvirrande gångar var 27-åriga Saeeds lilla smörgåsstånd en välsignad syn för en bortkommen västerlänning, och med det goda humöret väckt var jag snart involverad i en diskussion med honom om riksdagsvalet, oljetankers och den traditionella rä en fårhjärna. Påläst om tarof, den iranska artighetsseden a erbjuda gåvor man förväntas tacka nej till, nekade jag vänligt då han vägrade ta betalt för maten han serverat. Men istället för a ha vunnit kulturella poäng slutade vår förhandling med a jag få ta tillbaks de riyal jag lagt på disken och accepterat hans inbjudan a ge mig en rundvisning av staden. gjorde en vän till mig misstaget a fråga en kille om han var Iran. Nej! Vadå, är du Sverige? fick han till svar. Även om ordet ligger rä i mun vet de flesta av oss bä re än a blanda ihop iranier och deras nation. Men vad vet vi mer? I de flesta fall är vi utelämnade till massmedia för a skapa oss en uppfa ning. nyhetsrapporteringen är bra, säger Jan Hjärpe medan årets första vårsol värmer upp uteserveringen på Stortorget i Stockholm. Åsiktsjournalistiken är däremot bo enlöst dålig. Man är inte intresserad av a sä a sig in i den komplicerade verkligheten och då kör man med en viss 8 *Thomas Idergard på SVD: s ledarsida den 24: e april 2006

9 standarduppsä ning av fraser. De a kan man koppla till en fejd mellan islam och kristendom som har funnits ända sedan Muhammed på 600-talet började förkunna a det endast finns en gud. Förutom korståg och muslimsk invasion av Europa har krigföringen inte minst varit ideologisk. I Iran har propagandan mot väst och framförallt Store satan, USA, varit påtaglig e er den islamiska revolutionen Men även i vårt lands media beskrivs muslimer fortfarande o a som bakåtsträvare med taskig kvinnosyn, och iranier framställs inte sällan som världspolitikens uppstudsiga barn och religiösa extremister. Uppstudsigt barn? I så fall e ganska vuxet barn. Iran har trots allt en nyckelroll i världspolitiken, säger Hjärpe. Det finns väldigt få extremister i Iran, men misstänksamheten mot väst är stor. Den misstänksamheten kommer framförallt från den statskupp som USA och Storbritannien iscensa e 1953 för a låta den diktatoriske shahen behålla makten. De a sårade landets demokratiprocess svårt och ledde indirekt till revolutionen dryga kvartsseklet senare. Men a smutskastningen skulle vara en strategi låter för medvetet, jag tror a sådana här stereotyper för si eget liv. De går a bli av med då man träffar konkreta människor och märker a de inte stämmer. : till Iran i slutet av februari blev inställd på grund av oroligheterna i samband med Muhammedkarikatyrerna. Halva gruppen, elva personer, bestämde sig ändå för a utny ja sina flygbilje er. Även om vi var övertygade om a molotovcocktailarna som kastats endast riktades mot vårt grannlands ambassad var vi osäkra på hur vi skulle bli mo agna av den till synes antiskandinaviska befolkningen. Väl på plats utplånades dock raskt våra farhågor av den översvallande generositet vi stö e på, i stil med den Saeed visade mig. Enligt Elaine Sciolino, New York Times-journalist som rapporterat från Iran sedan 80-talet, är just öppenheten och spontaniteten typiska drag hos iranier. I sin bok Persian Mirrors jämför hon den iranska identiteten med Teherans trafik: individualistisk, flytande och medgörlig i sista ögonblicket. Och spontaniteten i huvudstadens trafikkaos är bland det första som slår en västerlänning under taxiresan från Teherans flygplats. Färdriktningar och hastighetsregler är förhandlingsbara trivialiteter. Men bakom den öppna och improviserande fasaden vilar en djup kultur med urgamla anor. De a blev vi varse då vi besökte Teherans universitet. Det, och a förutfattade meningar om andra kulturer inte endast är något som gäller oss svenskar. Kulturen i Iran är vertikal, medan er i väst är horisontell, säger en av professorerna i nordamerikanska studier. Vi har det filosofiska djupet från diktare som Hafez, medan ni har Madonna och Material Girl. Professorn reparerar snart si små förolämpande u alande genom a hävda a iranska ungdomar är mer materialistiska än oss i väst, men stoltheten för hans lands kulturhistoria lyser fortfarande igenom. Och det finns visst fog för det. Medan våra förfäder tvistade om vem som skulle bli landets första regent stod det persiska riket på höjden av sin utveckling: med Iran som hjärta sträckte sig dess territorium från Libyen i väst till Pakistan i öst. Om man får tro Sciolino är det än idag lika troligt a en iranier ska kunna recitera någon av de medeltida nationalskalderna Hafez eller Saadi som e stycke ur Koranen. Det starka inflytande den persiska kulturen har ha till trots, menar Hjärpe a man ska akta sig för a betrakta Iran som e homogent land. problemet är idén om a nationerna ska utgöra en identitet. Vad som framförallt präglar iransk identitet är den spridda etniciteten endast 49 % är perser. Ändå tycks iranierna kunna samlas kring e regionellt kulturarv. Trots de enträgna försök som har gjorts för a upprä a islam som landets enda identitet finns nämligen en nationell stolthet som o a överglänser religionen. Denna stolthet, som bland annat har a göra med just fascinationen för det djupa, mystiska och poetiska, är möjligtvis något som landets styre har förbise. Även om ayatolla Khomeini gjorde diktande ansatser är det uppenbart a folk på gatan inte har mycket till övers för en regim vars främsta bedri har varit a sprida iranofobi till västvärlden och beröva kvinnor dess frihet. Fler än Saeed u alade sig kritiskt om landets ledning under vårt besök i Iran, långt fler än de som hade något ont a säga om Väst. Till viss del beror de a på a de unga är mer välinformerade om världen än sina föräldrar. De köper inte propagandan lika lä. som Khomeini uppmanade till då han kommit till makten har le till a halva Irans befolkning idag är under 27 år. Dessa revolutionens barn förkastar nu den kamp deras föräldrar förde och tar avstånd från sin upphovsfader. Deras liv präglas av global kommunikation i e isolerat land, MTV i hemmen och slöjor på gatan. Inte av upproriskhet och religiös övertygelse. Enligt Hjärpe är det generationsväxlingen som kommer a åstadkomma förändring i landet. Iranierna vill ha demokrati. Det går inte a undvika, det kommer a slå igenom. Om inte omvärlden förhindrar det genom en militär a ack. i dagsläget en risk för a USA väljer a ge det motsträviga Iran just en militär uppläxning. Kanske kommer den iranska regimens stolthet och storhetsvansinne fortsä a sä a käppar i hjulet för dem som hoppas på en värld i fred, och tvinga iranierna a lämna poesin för böner för sina liv. Tvinga dem a ännu en gång lämna demokratihoppet för a få y erligare antivästligt mjöl på sin kvarn. Eller så kommer president Ahmadinejad uppvisa likheter med Teherans trafik och i sista ögonblicket vara medgörlig i uppgörelsen om landets kärnenergiprogram. Jag tror i varje fall a jag talar för alla mina medresenärer när jag u rycker min förhoppning om a demokratin snart ska få chansen a blomma ut i Iran och ge världen möjligheten a lära känna dess gästvänliga och djuplodande befolkning som idag är förtryckt av två sorters ledare diktatoriska iranska och propagerande västerländska. t e m a 9

10 t e m a Romer är ett folkslag som länge blivit förföljda och diskriminerade i många länder. Zenia är en ung finskromsk kvinna som valt att bära den traditionella romdräkten trots att den än idag väcker en hel del negativ uppmärksamhet hos omgivningen. Många ser bara kläderna TEXT: PIA ÅHLBERG ILLUSTRATÖR: LINA HESTERMAN 24 år och uppväxt i en Stockholmsförort tillsammans med sina föräldrar och sin lillasyster. För sex år sedan beslutade hon sig för a börja bära romernas traditionella dräkt. Zenia berä ar a hennes föräldrar till en början var oroliga över hennes beslut. De ville skydda sin do er från den uppmärksamhet dräkten drar till sig men Zenia var medveten om vilka förändringar valet skulle innebära. Jag fick mer ansvar och det förväntades mer av mig, berä ar hon. Men jag kände mig också mer självständig. Zenia hade flera förebilder som valt a klä sig i romdräkt och nu ville hon själv vara en förebild för andra unga romer. Romdräkten står för identitet, moral och styrka och är en viktig tradition hos de finsk-romska kvinnorna. Kvinnor som klär sig i romdräkten visar lojalitet mot den finsk-romska gruppen och måste samtidigt bete sig på e värdigt sä. Dräkten består av en blus med långa ärmar, som o a har spetsar och andra utsmyckningar, samt en lång, svart sammetskjol. Zenia på e café, men hon drömmer om a om a bli lärare. Mi favoritämne är svenska så jag skulle vilja bli svensklärare eller IT- lärare, säger hon. Zenias föräldrar fly ade till Sverige från Finland år Under den tiden pågick en tvångsassimilering av romer och Zenia tror a de a har gjort viljan a föra den romska traditionen vidare ännu starkare. Hennes föräldrar har uppfostrat henne med romska traditioner och värderingar som grundtrygghet, samtidigt som de velat a hon ska ta del av svenska kulturen. I skolan säger hon a hon har gjort som alla andra och hemma lever hon enligt det finsk- romska levnadssä et. Viktigast vad gäller äldre och yngre romer är respekten, a man respekterar de äldre, förklarar Zenia. Man kan säga emot dem men man får välja sina ord. Om de tycker en sak och man själv tycker en annan kan man inte säga a den äldre har fel. mycket om a leva e vanligt liv och anser a hon få en friare uppfostran än många som hon känner. Hon pratar mycket om a leva e vanligt liv och anser också själv a hon få en friare uppfostran. Zenia säger a de finsk- romska männens roll har förändrats en del på senare år och a männen hjälper till mer i hemmet idag e ersom kvinnorna börjat utbilda sig och arbeta i större utsträckning än tidigare. Alla vill inte vara hemmafruar längre, säger hon. Många skaffar utbildning och arbete, och lever e vanligt liv. Zenia hur hon tror a utomståendes syn är på finska romer blir svaret negativt. 10

11 A romer är stökiga, kriminella, inte bra människor, sådana som inte lever e normalt liv, svarar hon. Zenia säger a om hon får chansen a visa vem hon är så försöker hon a vara vänlig, men många har fördomar och ser bara kläderna. Ibland får Zenia elaka blickar och hon tycker a det är jobbigt när hon i och med romdräkten måste stå till svars för hela den finsk-romska gruppen. E starkt minne Zenia har av diskriminering var när hon var ute med en kompis för a handla. E biträde följde e er dem hela tiden och till slut sa de åt honom a han kunde få kolla i väskan innan de gick därifrån, om han bara kunde låta dem handla ifred. Biträdet svarade då nej, ja vet hurdana ni är. Jag kände mig som en hund som måste vaktas på, säger Zenia. a uppfostra sina barn på samma sä som hon själv blivit uppfostrad e ersom hon vill föra de finsk-romska traditionerna vidare genom generationerna. Hon tvekar inte en sekund på frågan om vad som är bäst med hennes kultur. Sammanhållningen, säger hon. När man möter andra finska romer så känner man gemenskap fastän man inte känner varandra. Det är också viktigt a man letar e er sin identitet och väljer om man vill klä sig i romdräkten eller inte. Romsk kultur är inte bara kläderna, det är mycket annat också. A man vet vem man är. FINSKA ROMERS HISTORIA Romer tros ursprungligen härstamma från Indien, men varför och när de började förflytta sig västerut är oklart. Däremot vet man att romer anlände till Stockholm för första gången år 1512 och kort därefter även till Finland. Från 1500-talet till början av talet deporterades många svenska romer till Finland, som då tillhörde Sverige, för att avskilja dem från övriga landet. När Ryssland år 1809 erövrade Finland påbörjades en tvångsassimilering av de finska romerna, som fortgick ändå fram till talet. I slutet av den perioden flyttade många finska romer till Sverige förbjöds rasdriminering i Sverige och Finland efter att romerna börjat organisera sig för sina rättigheter erkändes romer som nationell minoritet och idag bor det ungefär romer i Sverige, varav 3000 är finska romer. 11

12 Om du var ett land, vilket land skulle det vara? e n k ä t e n KRISTOFFER STRÖMGREN Läser statsvetenskap, 20 år, Stockholm - Kiribati, för att ingen vet var det ligger eller vad det är och då får jag vara ifred. BRYAN DENMAN Art Director, 25 år, San Fransisco - Malta, för att där är soligt och för de snygga tjejerna med söt engelsk accent. Det vore lagom litet och lättskött. LINA HESTERMAN Arbetslös, 21 år, Malmö - Jag hade varit Kuba, för det är ett relativt litet land som ligger långt borta i värmen och det är ett land som trots allt har många goda egenskaper. EMELIE RISBERG HELLSTRÖM Läser stadsvetenskap, 23 år, Stockholm - Costa Rica, för att det är väldigt rikt på vacker natur och det gör folk glada. SANNA Läser till sjukgymnast, 23 år, Huddinge - Guatemala, därför att jag har jobbat som volontär där i sommar och fått hjärta för landet. ZANDRA MATTSSON Ungdomsreporter, 19 år, Mariehamn - Finland, för där ligger Mangelbo (en kommun reds anm.) och där bor min flickvän Diana. MARTIN CAMITZ Doktorand, 28 år, Stockholm - USA. Älska mig, hata mig men du tröttnar aldrig. SOFIA BOSTRÖM Läser Service management, 21 år, Malmö - USA, för att där finns allt, oavsett vilken natur eller kultur man trivs bäst med. LINUS WELLANDER Projektledare Ung Kraft, 25 år, Falun - Färöarna, eftersom jag gillar uppmärksamhet och när folk kämpar om just mig. 12

13

14

15

16 Me, myself and...? TEXT: GUSTAV JACOBSSON ILLUSTRATÖR: ÅSA ARNEHED - Jag är akademiker. Jag är snickare. Jag är europé. Jag är folkpartist. Jag är skräddare. Jag är ekonom. Jag är statsvetare. Jag är miljökämpe. Jag är rockare. Utsikts Gustav Jacobsson funderar samt belyser vissa antaganden kring identitetsbegreppet. 16

17 om hur människor definierar sig själva kan vara många. Dagligen u rycker människor hur de ser på sig själva i en värld med många olika ansikten. Vad innebär denna tillskrivelse samt klassificering och vilka egenskaper innefa ar begreppet? Frågorna har naturligtvis flera svar men det är intressant a ti a lite närmare på begreppet. kommer från latinets identitas vilket betyder densamme. Begreppet har a göra med överensstämmelse i betydelsen a vara samma person dag till dag och från situation till situation. Identiteter är egentligen bara meningsfulla när de sä s kontrast till något eller någon annan. Identiteten blir på det sä et intimt sammankopplad med vår självuppfa ning. Å ena sidan är det frågan om e perspektiv, eller en självdefinierad identitet. Å andra sidan är det något som blir definierat utifrån, alltså egenskaper, roller och grupptillhörigheter som andra tillskriver oss. Vidare rymmer vår identitet både kollektiva och individuella områden. Individuella identiteter är de som avser en specifik person i en given situation, som till exempel Jag är Gustav. De kollektiva identiteterna har utgångspunkten i a grupper av individer delar eller förmodas a dela en uppsä ning egenskaper eller en tillhörighet, exempelvis De är arbetslösa stockholmare. mänsklig egenskap är känslan av a vara e jag eller av a besi a en identitet. Det är en aspekt av något som i akademiska termer kallas för subjektsjaget. Subjektsjaget utgår från en subjektiv upplevelse av a vara en del av och agera i världen. Troligtvis ligger det väl något grundläggande existensvillkor för vår självbild och vår roll som samhälleliga varelser i a kunna definiera och placera oss själva utifrån de samhällsstrukturer som vi verkar inom. Samtidigt grundar sig samhällen på någon form av kollektiv identitet. möjliggör känslor av samhörighet och gemenskap, men används samtidigt som en symbolisk gränsdragning gentemot andra grupper. På det sä et skapas särskiljningen mellan vi och de. Gränsdragningen ger identiteterna en mening och förser oss med en existentiell orientering i livet, samtidigt som de säkerhetsställer en ontologisk trygghet - det vill säga en trygghet för vår existens, en slags essentiell trygghet. av nutiden för oss som lever i den borgerliga delen av världen, skulle kunna vara e senmodernt samhälle där tid och rum ses som flytande begrepp. I den världen flödar det av intryck och erfarenheter, där man kan skönja och särskilja medierad och levd erfarenhet. De a leder till a vi får svårt a skilja, sålla och placera all den information vi tar del av. Jag-projektet blir därför beroende av strukturer som ligger utanför den egna kontrollen. Jaget och identiteten blir e symboliskt projekt i ständig förändring där vi hela tiden måste omdefiniera oss för a kunna passa in i den givna strukturen. De a leder till en ambivalens och e hot gentemot vår ontologiska trygghet och därmed vårt mentala välbefinnande. vanligaste frågorna man får av människor i sin omgivning som ung är frågan om vad man ska bli? Jag vill hävda a den här frågan både bidrar till osäkerhet och utgör e grundläggande hot mot vår existentiella frihet och därmed vårt mentala välbefinnande. Frågan väcker genast andra frågor: Kan man bli mer än vad man redan är? Pratar man här inte egentligen om en utveckling av subjektsjaget? Är man si jobb och vidare inte mer än en disposition i den samhälleliga strukturen? I förlängningen gör innebörden av denna frågeställning a subjektsjaget inte utgör sin egen grund och a den inte är något som i viss mån skulle vara förutbestämt. Strukturen och dess institutioner vädjar till individen som subjekt och konstruerar därmed genom språket en social position. Det här är en poststrukturalistisk tankeströmning - förenklat kan man beskriva det som a strukturen konstruerar mening åt individen och subjektsjaget. a vi görs till objekt. I och med det antagandet kanske vi kan bli mer än vad vi redan är, men innebörden skulle inte innebära mer än en objektifiering av våra jag och en konstruktion med påhi ade eller falska relationer mellan våra identiteter och strukturen, utan äkthet, tillförlitlighet och substans för oss som subjekt. Därmed är det hög tid a skriva om Descartes gamla fras: Jag tänker, därför är jag! till a istället u rycka: Jag är, därför tänker jag, därför handlar jag, därför skapar jag! Listan kan göras lång. På det sä et skulle vi återta en frihet till våra jag som subjekt och svaret på frågan hur vi identifierar oss själva skulle enkelt kunna u ryckas med e : Jag är den jag vill vara! Visst låter det vackert? e s s ä n 17

18 t e m a Jorden sjuder av otyglad kraft och oorganiserad intelligens. Har in någonsin funderat över fallet Kina? Där finns miljoner snabba hjärnor som förkvävs i obetydliga sysselsättningar. De har ingen inriktning, ingen ledande kraft och därför blir summan av deras ansträngningar meningslös och världen skrattar åt Kina. John Buchan, 1922 Landet på andra sidan jorden TEXT & FOTO: ANDERS FORSBERG John Buchan må ha ha rä 1922, men 2006 verkar citatet lika gammalt som det faktiskt är. Den inriktning och ledande kra Buchan i början på förra seklet e erlyste, är nu i allra högsta grad en realitet i e Kina som med stor beslutsamhet har Modernitet med stort M som främsta mål. Modernitet och ekonomisk utveckling. betraktas fortfarande som något ganska ovanligt i Sverige. Någon vecka innan min avresa si er jag på en släktmiddag. När jag nämner a jag ska dit, till landet som fortfarande på 80-talet, när jag var barn, refererades till som Landet på andra sidan jorden (man kunde gräva dit!) händer något kring middagsbordet. Alla har en åsikt: Kina är nästa supermakt, Kineserna kommer a ta över världsekonomin, USA är helt beroende av Kinas handel! Kina tycks inte längre vara e land, Kina är e koncept. A Harvard University väljer a lägga sin FN-konferens World Model United Nations, med universitetsstudenter från hela världen, i Kina, känns alltså ganska naturligt. Från Stockholms Universitet och Handelshögskolan åkte vi nio stycken för a delta på WorldMUN. Poängen med dessa konferenser är just a var man befinner sig inte spelar någon roll; det som betyder något är vårt gemensamma intresse för FN och världspolitik. Under årets konferens diskuterades såväl den Iranska kärnvapenfrågan som Afrikansk flyktingproblematik. Trots de a tycktes allting handla om Kina., som en del av den avlägsna Orienten, ha en särskild plats i våra medvetanden. Länge var det, för a eka Edward W. Saids ord, västerlandet som var aktören, medan Orienten var den passiva motspelaren. När så Kina, som väldigt länge riktade sin fokus inåt, nu har blivit en aktör a räkna med, tycks det ha överraskat oss alla. Jag träffar assisterande utbildningsa aché Xudong Li på Kinesiska ambassaden i Stockholm. Han talar om Kina som e fredligt land, som expanderar i e tillstånd av heping jueqi, fredlig uppgång. Trots Kinas lö en om fred ser dock flera grannländer med oroliga blickar mot sin jä e till granne, som historiskt har varit allt annat än fredlig. jag talar med under min resa är studenter. De är födda under 80-talet och således för unga för a Tianamen square Himmelska Fridens Torg ska betyda någonting mer för dem än en geografisk plats (måhända fortfarande av stor historisk betydelse). När jag står på torget kan jag inte undvika a bli lite besviken. Världens största torg, en av de mest centrala platserna i Kinas historia från Opiumkrigen och barnkejsaren Pu Yis flykt från 18

19 tronen 1912, till kulturrevolutionen och studentrevolten 1989 är inte den öken av sten som jag få det beskrivet för mig. Nog är det stort, men torget verkar ändå som e ganska fridfullt ställe, där flertalet barnfamiljer (alla med e bortskämt barn var) flyger drake och promenerar. Som Farsta torg, fast aningens större. Just det intrycket får jag flera gånger i Kina, när konceptet Kina det jag möter hemma i Sverige krockar med landet Kina. Ståendes där på Tianamen square tycks den assisterande utbildningsa achéns ord om heping jueqi väldigt trovärdiga. Kina verkar trevligt och inte alls särskilt annorlunda., lär jag mig dock snart, finns inte nödvändigtvis i förhållande till omvärlden. Skillnaderna ligger snarare inom landet. En av Kinas största utmaningar något som såväl utländska analytiker som Kommunistpartiet erkänner är a ly a landets e ersläpande landsbygd ur den omfa ande fa igdom som har kommit a prägla den. Men så har Kina också de senaste 20 åren bortprioriterat alla andra mål än ekonomisk tillväxt. En tillväxt som o a sker på just landsbygdens och miljöns bekostnad. De senaste åren har turismen få en allt större roll i den kinesiska ekonomin. Den växande kinesiska medelklassen kan i allt högre grad resa inom landet, något som tydligt märks. Vid Tianamen square flockas horder av kinesiska turister som vill bli fotograferade framför Maos jä elika porträ och i överallt ser man busslaster av turister som lydigt följer guider med flaggor. Det är vinnarna i Kinas ekonomiska framgång, den kinesiska medelklassen, som forsar fram över Tianamen Square i matchande kepsar. femårsplanen fokuserar den kinesiska regeringen på a minska de växande kly orna mellan vinnarna och förlorarna, mellan landsbygden och städerna. Den Nya Socialistiska Landsbygden ska, enligt den regeringstrogna Beijing Review, byggas genom ökad produktion, något som skall ske genom modernisering och mekanisering av det fortfarande till stor del manuella jordbruket. Men Kina genomgår som sagt inte bara förändringar på landsbygden, även människor i städerna märker a dagens Kina är e annat än det de växte upp i. Sedan 1978 har Kina liberaliserats åtskilligt och ser väldigt annorlunda ut idag jämfört med den Folkrepublik som Mao började skapa Under Maos period, som omfa ade socialisering, klasskamp och industrialisering av landet, genomled Kina såväl hungersnöd som den ökända kulturrevolutionen i slutet av 1960-talet. Sedan slutet av 70-talet har en modernisering av det ekonomiska livet i Kina ske. Den politiska moderniseringen har dock gå trögare. förändringar domineras kinesisk identitet fortfarande i stor mån av confucianismen, enligt vilken samhällelig ordning uppnås genom ordning i familjen. Det har sagts a kinesernas identitet grundar sig på vetskapen om 19

20 t e m a a deras land mer eller mindre i samma form som idag har varit enat och fungerat i minst år. Landet, som huvudsakligen består av obeboeligt berglandskap (ca 80 procent), har under största delen av sin historia isolerat sig från sin omgivning. Det officiella språket, mandarin, har inte förändrats nämnvärt under de senaste hundra åren. Huangdi av Qindynastin lyckades i början av 200- talet ena Kina och lade därmed grunden för världens största rike. Shi Huangdi började även bygga på den kinesiska muren, i sy e a skydda det jä elika riket från mongolerna. När jag går längs kinesiska muren noterar jag först de buddhistiska munkarna som går i små grupper bara som del av den vykortsliknande bilden. När jag e er en stund märker jag a en av munkarna har en digital videokamera, tycks mi vykort bli skevt. Hur ska jag uppfa a Kina? Av en slump träffar jag en antikhandlare som visar sig ha jobbat på Kinas ambassad i Köpenhamn. Vi talar länge om skillnaden mellan Europa och Kina och han berä ar sedelärande kinesiska folksagor för mig, där hjältarna alltid är dem med tålamod och stolthet. Kanske är det så man ska se Kina? Landet som historiskt har varit inåtvänt och bidat sin tid, agerar nu - e er a ha byggt upp en stark inre ekonomi - kra igt utåt. tillbringat en vecka i Beijing tar vi tåget till Shanghai, staden som på många sä kommit a bli skyltfönster för Kinas tillväxt. Där BNP-tillväxten i Kina har legat kring 10 procent per år, har siffran i Shanghai legat närmare 20 procent. E er a ha varit i Beijing, som för en utomstående ger intrycket av a vara en politiskt symboliskt viktig stad, framstår Shanghai väldigt annorlunda. Österns hora, som Shanghai stundom kallats, charmar oss främst med si kustklimat och varma väder. Skyskraporna, som på na en lyses upp, vi nar om en handelsekonomi som länge var Kinas enda fönster mot omvärlden. I Shanghai tycks Kina som koncept och Kina som land mötas. Staden sjuder av just den otyglad kra som John Buchan talade om. De stundande Olympiska Spelen förbereds över hela landet, även i Shanghai. I Kinas tappning är kapitalism något som kan sysselsä a dess miljontals snabba hjärnor, min förundran byts dock ganska snabbt mot entusiasm med en ambition som gör a ingen idag skulle få för sig a skra a åt Kina. Min förundran byts dock ganska snabbt mot entusiasm. Vi tar na tåget tillbaka till Beijing och där, på huvudstaden bakgator, utanför turiststråken, känns det som om man tagit sig bakom fasaden av Kinas modernitet. I de kåkstadsliknande bostadsområdena, där alla mina orientalistiska fördomar tycks bekrä as, möter man e Kina som tillåts existera såsom på nåder. Vid en vägkorsning trängs några pensionärer kring e damspel och längre ned på gatan si er en blind gammal man och spelar på en tvåsträngad liten cello. I bakgrunden håller en armé av byggarbetare på a riva en bit av de små husen med korrugerad plåt som tak för a kunna bygga ännu e skyskrapehotell inför OS Var man än kommer så är det bilden man möter: tradition i till synes påtvingad symbios med en nästan aggressiv modernitet. 20

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA

SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA TT-Lines årliga trendrapport: SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA Tema: Bilsemester med barnen, Polen som resmål & mat under semestern Tredje årgången Rapport 2014 Presenteras av TT-Line i samarbete med

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00827 SAKEN Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Mötesprotokoll för STYRELSEMÖTE

Mötesprotokoll för STYRELSEMÖTE 1 Mötets öppnande. Simon Rose förklarar mötet öppnat klockan 17.16. 2 Val av mötesordförande. Simon Rose väljs till mötesordförande. 3 Val av mötessekreterare. Markus Lyckman väljs till mötessekreterare.

Läs mer

PROTOKOLL för STYRELSEMÖTE. Utrikespolitiska Föreningen Stockholm torsdag den 22 maj, klockan 17:00 Östra Nobelhuset (Café Bojan) Frescativägen 6

PROTOKOLL för STYRELSEMÖTE. Utrikespolitiska Föreningen Stockholm torsdag den 22 maj, klockan 17:00 Östra Nobelhuset (Café Bojan) Frescativägen 6 PROTOKOLL för STYRELSEMÖTE Utrikespolitiska Föreningen Stockholm torsdag den 22 maj, klockan 17:00 Östra Nobelhuset (Café Bojan) Frescativägen 6 Närvarande: Anders Forsberg, Mikael Karlmark, Elinor Månsson,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer