Medlemsblad för Föreningen SLÄKTDATA Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemsblad för Föreningen SLÄKTDATA Nr 2 2002"

Transkript

1 Medlemsblad för Föreningen SLÄKTDATA Nr Rutger Macleans Svaneholm Teckning av Bertil Kumlien Tidningen Släktdata fyller 10 år Rutger Maclean Kvalité inom släktforskningen Vad är släktforskarnas arkiv Mordet på snickare Lindvall i Vindfälle, del 2 Så här använder du datorn till dina fotografier, del 4

2 HISTORIENS VINGSLAG Framför mig på bordet ligger en öppen bok. Uppslagets ena sidan visar en fotografisk bild av fyra manspersoner i skilda generationer. I famnen på sin farfars far vilar minstingen, som - enligt dåtida grundlag - var garanten för monarkins fortbestånd åtminstone i ännu en generation. Det är förstås det kända motivet av kung Gustaf V sittande med den späde Carl Gustaf, vår nuvarande monark, som jag betraktar. Bakom dem står den stolte barnafadern Gustaf Adolf och dennes far och namne, kronprinsen, alla med serafimerordens band och de vuxna dessutom iförda halskedja. Bilden av dignitärerna återfinns i olika sekvenser och är tagen av Herrman Sylwander, ateljé Jaeger, den 7 juni Fotografiet fascinerar. Det är inte bara den månadsgamla babyn som tilldrar sig allas uppmärksamhet; faderskärlek och omsorg blandas med prakt och uppbyggelse; de ordenstyngda herrarna utgör sannskyldiga bevis för monarkins grundmurade ställning i vårt land också långt in i modern tid. Men det som verkligen slår an är den samtidiga närvaron av fyra generationer, alla beroende av varandra och till synes utrustade med den livskraft och handlingsförmåga som man förväntar sig av ett gott regentskap. Det mest förunderliga med denna bild är kanske trots allt något annat, ett förhållande som faktiskt inte är synbart utan endast låter sig anas med en någorlunda god uppfattning om vår svenska historia. Liksom den nyfödde prinsen på fotografiet vilar tryggt i armarna på Gustaf V så satt denne själv som liten i famnen på sin farfars mor, drottning Désirée, stammoder för den bernadottska ätten i Sverige. När hon dog 1860 var den blivande monarken bara två år gammal. Tyvärr lär det aldrig ha blivit tillfälle att i bild fånga något möte dem emellan, till eftervärldens beskådande. När man nu vet att förenämnda Désirée, sidenhandlardotter från Marseille, i sin ungdom var förlovad med självaste Napoleon, mannen som i flera avseenden förändrade folks världsbild och vardag, så lär man om något kunna tala om historiens vingslag! Hon föddes 1777 och barnet i hennes knä dog som åldrig monark 1950! Hennes äldre syster Julie kom för övrigt att gifta sig med Napoleons bror Josef, för en tid kung av Spanien. Det sägs att vår nuvarande kung själv är ganska imponerad av att inom familjen ha upplevt någon som i sin tur har tagits om hand av Napoleons trolovade. Även om porträttet saknas av änkedrottning Desirée med den blivande monarken Gustaf V så finns å andra sidan talrika bilder av den kungliga familjen sådan den från tid till annan har gestaltat sig. Vem har inte sett de oljetryck från början av förra seklet där Oscar II omges av sina närmaste. Trycket förekommer i flera olika versioner. Bilderna av de små prinsarna och prinsessorna byttes nämligen ut allt eftersom nya upplagor gavs ut. Om prins Gustav Adolf, kungens far, och dennes bror Sigvard kom att tas med i den sista versionen låter jag vara osagt. Men teoretiskt är det fullt möjligt, eftersom kung Oscar hann uppleva dessa sina båda sonsonsöner. Jämför man nu oljetrycket med exempelvis det vackra porträtt som Fredrik Westin 1837 målade av kungafamiljen - en dröm för alla pusselläggare - så kan man finna samme Oscar, då åtta år gammal, stå intill sin farmor Désirée med sin hand i hennes. Oscars mamma, Josefina, var för resten sondotter till Napoleons gemål Josefine. Styrelsen önskar alla medlemmar en riktigt skön sommar Kungaepoker påverkade förr människornas syn på tidssammanhangen. Under de tidevarv då monarkin ännu var en verklig maktfaktor kunde det exempelvis heta att saker och ting hände i kung Gustavs fjärde regeringsår eller i kung Karls sjunde. Fysikern och matematikern Isaac Newton (av alla!) har räknat ut den genomsnittliga regenttiden för samtliga de kungar i antikens monarkier som man ansett sig ha historiska belägg för. Hans rön visade på 22 år. Den kungliga matematiken roar på många sätt. I början på 1970-talet var det någon som trodde sig veta att jorden trampades av ca avkomlingar till Gustav Vasa. Och för inte länge sedan bekantgjordes att Carl XVI Gustaf på 93 olika vägar är befryndad med denne medeltida storhet. Kanske är det så att intresset för kungafamiljen är större hos släktforskare än bland människor i allmänhet. Släktforskarförbundets ordförande, Ted Rosvall, har ägnat den bernadottska släkten i Sverige ett ingående studium; i en praktutgåva redovisar han alla de grenar som under tidernas lopp har burit frukt och i den omfångsrika släktkorgen kan man förstås i dag finna en hel del vanliga äpplen och päron. * Med dessa rader tackar jag för mig. Efter tre år lämnar jag nu ordförandeskapet i Föreningen Släktdata. Det har varit en mycket angenäm och lärorik tid men allting har ju som bekant en ände. När jag nu räcker klubban över till vår nyvalde ordförande, Christer Engstrand, så vet jag att föreningen hamnar i goda händer. Christer har en stark känsla både för den humanistiska traditionen och för teknikens möjligheter. Många av oss känner till den CDskiva som han tillsammans med Ingmar Andersson gav ut för något år sedan. För en släktforskare med intresse för de konungsliga sammanhangen lär det knappast gå att finna något lämpligare tema; Sveriges regenter under tusen år - en släktkrönika omfattande ca personer! Hans Hjortsjö 2 Tidningen SLÄKTDATA Nr

3 SLÄKTDATA Är en ideell förening för släkt- och datorintresserade. Föreningen bildades Föreningen verkar för att sprida information om såväl släktforskning som datorteknik för densamma. Föreningen verkar också för att framställa dataregister över födda, vigda, döda till låg kostnad. Föreningen upptar medlemmar från hela Sverige och övriga nordiska länder. Styrelsemedlemmarna finns upptagna på denna sida. Medlemsavgiften är 125 kr per år och inkluderar Tidningen SLÄKTDATA. Prenumerationsavgiften för Tidningen SLÄKTDATA är 125 kr per år. Medlemsavgiften/prenumerationsavgiften betalas till föreningens postgiro Föreningens adress är: SLÄKTDATA c/o Gösta Dryselius Nedergårdsgatan GÖTEBORG Internet Föreningens hemsida: Tidningen SLÄKTDATA utkommer med fyra nummer per år. Bidrag i form av artiklar, notiser och tips är välkomna. Redaktionskommittén förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Privata annonser och upplysningar tas in gratis i mån av plats. Styrelse för SLÄKTDATA Ordförande Hans Hjortsjö Åkraberg vald tom 30 juni Väröbacka Telefon Tel. arb Ordförande Christer Engstrand Hammarvägen 174 vald from 1 juli Västra Frölunda Telefon Vice ordförande Björn Bergdahl Hällesås Billdal Telefon Fax Sekreterare Håkan Hansson Uppegårdsvägen Västra Frölunda Telefon Fax Kassör, red. led. Gösta Dryselius Nedergårdsgatan Göteborg Telefon Fax Ledamot och Charlotte Börjesson Tenorgatan 8 Tidningsmakare Västra Frölunda Telefon Suppleant Kent Edvinsson Blacktjärnsgatan 5b Göteborg Telefon Suppleant Björn Jönsson Ulvedalsgatan Kungälv Telefon Redaktionsled. Lars Hellgren Sparvvägen Kungsbacka Telefon Redaktionsled. Per Liljeström Vänskapen 3 e Lerum Telefon Fax Ring innan Du faxar faxen kan vara frånkopplad! Nästa manusstopp 15 augusti 2002 Nästa medlemsmöte hålles Lördagen den 19 oktober kl ISSN Innehåll Historiens vingslag...2 Kvalité inom släktforskningen...4 Mordet på snickare Lindvall i Vindfälle, del Tidningen Släktdata fyller 10 år...8 Så här använder du datorn till dina fotografier, del Sexdregaänkan, som bestal sin älskare...14 Rutger Maclean...16 Släktforskardagar i Borlänge samt SwedGenTour Kalendarium...20 Tidningen SLÄKTDATA Nr

4 Kvalité inom släktforskningen Sammanfattning av Lennart Larsson (Ur Ättlingen nr ) Kvalité Kvalité inom släktforskningen heter den utredning som Guno Haskå, Annika Otfors och Bodil Persson har utfört på uppdrag av förbundsstyrelsen. Arbetet har pågått under dryga två år och omfattar 68 sidor. Uppdraget löd: Utarbeta råd och anvisningar för att säkerställa hög kvalitet i släktforskningen främst vad gäller källkritik vid arkivforskning och vid utarbetande av register, sammanställningar, släktböcker, släktutredningar etc. Alla led i släktforskningen skall beaktas. Råden och riktlinjerna skall också utgöra underlag för utbildning av släktforskare. Det är en mycket omfattande utredning med många underrubriker, som ex: Källor för släktforskning Olika typer av produkter Källhänvisningar Bevarande av forskningsresultat Normering av person- och ortnamn Släktforskning och etik Utbildning Jag nöjer mig med att här nedan citera några av punkterna i utredningen. Sådana punkter som jag själv finner särskilt angelägna att uppmärksamma till att börja med. Vad är kvalité inom släktforskningen När man diskuterar kvalité inom släktforskningen tänker nog de flesta på att de uppgifter som släktforskaren presenterar skall vara korrekta. Vi menar dock att det finns mycket mer att beakta än att uppgifterna är dokumenterade och kontrollerade, t.ex. att arbetet och presentationerna följer vissa strukturella, juridiska och etiska riktlinjer. Det är också viktigt att arbetsmaterial och resultat ordnas och förvaras på ett sådant sätt... att man själv och efterkommande kan hitta i samlingarna... Vad säger släktforskarna om kvalité inom släktforskningen? Här några av synpunkterna: - Man skall vara noggrann och kunna visa var man hämtat sina uppgifter. Anteckningarna om källa skall skrivas i direkt anslutning till den hämtade uppgiften. - Man skall kolla alla andrahandsuppgifter själv. - När man är nybörjare är man alltför ivrig och glömmer att notera källorna trots att cirkelledaren uppmanat till detta. När man sedan behöver leta upp källan en gång till förstår man hur viktigt det är med källhänvisningar. Tyvärr är det nog så att de personer som gett oss ovanstående synpunkter är de som gått på kurser, läst en handbok eller är medlemmar i en släktforskarförening. Dessa har en mer seriös inställning än "ekorrarna" som bara fått för sig att de skall leta fram så många förfäder så snabbt och enkelt som möjligt utan att lägga ett omfattande arbete på att skaffa några uppgifter om förfädernas levnadsförhållanden. Uppgifter från Internet etc. Alla uppgifter som hämtas från en avskrift, en sammanställning etc. är sekundära och måste behandlas som sådana om man själv vill använda dem i sin egen släktforskning. Detta är i och för sig oberoende av det sätt på vilket de publiceras och sprids. Det har dock visat sig att ju lättare en uppgift kan kopieras desto större spridning får den. Med CDskivor, e-post och Internet sprider man snabbt uppgifter om en person, en familj eller en hel socken till många fler mottagare än vad man kunnat tidigare med papper som skickas med vanlig posten. Alltför många släktforskare anser att det sätt på vilket forskningsresultaten presenteras speglar kvaliteten i det presenterade materialet. Uppgifterna i en handskriven släktutredning skulle således vara mindre pålitliga än de i en tryckt bok. Följaktligen skulle en bok eller ett häfte framställt med normal datorutrustning i en vacker flerfärgslayout, med bilder, olika teckensnitt, tabeller etc. garantera en hög kvalité. I många fall är det dock snarare tvärtom. De tekniska möjligheterna gör att man lätt kan skaffa ett mycket stort grundmaterial som man inte hinner kontrollera men som med en relativt liten arbetsinsats kan presenteras på ett vackert och till synes vederhäftigt sätt. Utbildning För att det skall gå att höja kvaliteten inom släktforskningen måste nuvarande och kommande släktforskare bli mycket mer medvetna om innebörden av "kvalité". Ansvaret för detta ligger i hög grad hos kursledare, föreningar, studieförbund och läromedelsförfattare. Författarna avslutar utredningen med följande tänkvärda ord riktade till alla släktforskare: Läs, lär och begrunda! Redaktörens kommentar: Om Du vill bilda dig en egen uppfattning om utredningen så skaffa den från förbundet eller låna den från din förening. Ù PLm 4 Tidningen SLÄKTDATA Nr

5 Mordet på snickare Lindvall i Vindfälle Av Bengt Nordahl Del 2 Hovrättens utslag - ny rättegång Hovrätten över Skåne och Blekinge prövade och yttrade sig över domen och fann den hållna undersökningen ofullständig och ifrågasatte flera av uppgifterna. Av denna anledning företogs ny rättegång, som påbörjades den 28 maj. Bengta Månsdotter hade nu inkallats till svaromål, och de nu häktade Måns Bengtsson, Hanna Svensdotter och Nils Månsson inställdes för rätten och hördes var för sig i de övrigas frånvaro. Bengta kom, nu med helt andra uppgifter. Hon berättade, att en dag före jul, då endast hon och modern var hemma, hade smeden Nils Petersson i Rävatofta och hans broder Bengt Blomgren i Vittskövle kommit och haft ett samtal med modern, som Bengta inte kunde höra, eftersom hon uppehöll sig i köket, vilket skilde Lindvalls stuga från föräldrarnas rum. Innan Nils Petersson och Bengt Blomberg hade avlägsnat sig, hade de emellertid omtalat för Bengta, att modern uppmanat dem att döda Lindvall. Bengta hade sedan sökt avråda modern från hennes föresats men fått till svar, att Lindvall på ett eller annat sätt skulle undanröjas. Detta anslag från modern hade Bengta omtalat för sin man, när han hemkom efter fem dygns bortavaro på bröllop hos svågern Jacob Olsson. Lindvall hade då yttrat, att han redan hört liknande anslag mot sitt liv, bl.a. av hustrun Cecilia Svensdotter i Ask. Under juldagarna, då Johannes och Nils mestadels var hemma, yttrade än den ene och än den andre av dem efter uppkommen oenighet med Lindvall, att de skulle ta livet av honom. Johannes hade vid ett tillfälle sagt, att om han bara kunde få Lindvall med sig till Filborna, skulle han nog "där göra en ände på honom". Bjöd på brännvin Dagen efter nyårsdagen begav sig Johannes till Filborna, och på trettondagen vid 7 tiden på kvällen, då Lindvall och Bengta redan lagt sig, han ytterst i en soffa och hon vid väggen, hade de hört någon gå in till föräldrarna genom köket. Efter en timme hade personen, som visade sig vara Johannes, kommit in i deras stuga och hälsat på Lindvall och bjudit honom brännvin ur en medhavd flaska. Han hade genast blivit underrättad av Lindvall, att han kunde få sina pengar, och Johannes hade då föreslagit Lindvall, att de nästa dag skulle följas åt till Vrams Gunnarstorp, så tidigt, att de kunde vara framme vid dagningen, eftersom bokhållare Sjöström skulle resa bort vid den tiden på dagen. Johannes hade inte fått något bestämt svar på sitt förslag utan klätt av sig och lagt sig i en säng, som stod vid ena hörnet av rummet. När Bengta trodde, att Johannes somnat, hade hon uppmanat sin man att inte följa med, eftersom hon misstänkte, att Johannes hade ont i sinnet. Lindvall förklarade dock, att han inte fruktade något av hennes broder. Längre fram på natten väcktes Lindvall av Johannes, som sade, att om han ville följa med, var tiden därtill inne, vilket Lindvall samtyckte till. Johannes hade klätt sig och gått in till sina föräldrar och sedan återkommit med mat. Under tiden klädde Lindvall på sig ullstrumpor, stövlar, vit- och blårandiga fodrade linnebyxor, en ylletröja, klädesväst, blå klädesrock fodrad med rutigt bomullstyg, en svart vardagshalsduk av bomull samt en blå klädesmössa försedd med skinn. Svågrarna hade därpå i hast förtärt något av den mat, som Johannes burit in samt tagit två eller tre supar. Därefter hade Lindvall i västens bröstficka stoppat en plånbok med 18 riksdaler och en bunt med Bild på en Bilan 2000 daler, som han framtog ur en i stugan stående hyvelbänk. Bengta hade också stigit upp och ur ett skåp i det angränsande rummet tagit fram en kaka sött bröd, som medtogs på färden. Bengta hade därefter lagt sig igen, och efter att Johannes och Lindvall gått sin väg, hade Bengta hört fadern gå ut och låsa köksdörren. Hon hade sedan somnat men åter vaknat, när Nils kom och bultade på dörren. Han hade blivit insläppt av fadern, som liksom modern började förebrå och banna honom, utan att Bengta kunde uppfatta anledningen. Nils hade sedan avlägsnat sig utan att ha besökt Bengta. Hon låg sedan, tills det blev dager, och eftersom klockan då visade på 10, misstänkte hon, att Tidningen SLÄKTDATA Nr

6 den under natten blivit framvriden av någon. (Det är förvånande, att Bengta i sin berättelse inte nämner något om sin drygt ettåriga dotter Johanna.) Brottet planeras och genomförs Brodern Nils erkände också genast och utan förbehåll sin kännedom om brottet. Han berättade, att på nyårsdagen medan Bengta, Lindvall och Måns Bengtsson befann sig i kyrkan, hade modern enträget uppmanat sönerna att slå ihjäl Lindvall. Efter att de hade samtyckt därtill, hade de tillsammans gått ut och utsett platsen för brottets utförande. Söndagen före trettondagen (den 4 januari) hade fadern varit i Pårup och uppmanat Nils att, när han natten mellan den 6 och 7 avsåg att bege sig till det utsedda stället, ta vägen om Vindfälle. Det hade han också gjort, och när han vid 12 tiden om natten kom till Vindfälle, hade han knackat på föräldrarnas fönster. Fadern hade då omtalat, att Johannes befann sig i Lindvalls stuga, och uppmanat honom att i förväg bege sig till det utsedda stället. Vid gränsen mellan Vindfälle och Konga hade han lagt sig bakom en gärdsgård, och efter minst 11/2 timmes väntan hade han upptäckt Johannes och Lindvall komma gående. Eftersom han i detta ögonblick ångrade sig, steg han inte fram utan gick efter en stund tillbaka till Vindfälle. Där blev han förebrådd av föräldrarna för sin olydnad och återvände sedan till Pårup. Så småningom erkände Johannes och även föräldrarna, att Nils och Bengtas uppgifter var riktiga. Johannes berättade, att han och Lindvall gått förbi den avtalade mötesplatsen utan att upptäcka Nils. Han vågade inte ensam angripa Lindvall, och de hade fortsatt vandringen. Av orsak att stöveln klämde på Johannes fot, hade de satt sig tillsammans vid vägkanten nära Traneröds brytstuga, Lindvall på höger sida om Johannes. Därefter hade händelserna i stort sett tilldragit sig, som Johannes berättat vid den första rannsakningen. På eftermiddagen hade Johannes ridit tillbaka till Vindfälle. Där hade han träffat Bengta på gården och delgivit henne, vad som hänt. Även fadern hade samma kväll fått upplysningar om allt, och likaså modern, innan han nästa morgon begav sig till Filborna. Under en av sina företagna resor mellan Filborna och Vindfälle hade han medtagit Lindvalls pengar och lagt dem i moderns kista. Därifrån hade han senare tagit upp dem och svept in dem i en trasa, som han funnit i Lindvalls rum. Fadern hade sedan mottagit pengarna i trasan och gömt dem på loftet. När trasan påträffades där, visade det sig, att den var blodig. Vittnet Karna Nilsdotter Som vittne hade inkallats änkan Karna Nilsdotter i Bialitt. Eftersom hon var systerdotter till Måns Bengtsson och således kusin till Johannes, kunde hon inte tillåtas att vittna i målet, men hon blev hörd utan ed och berättade, att hon kommit till Vindfälle vid 10 tiden den 7 januari. Där hade hon träffat Bengta och hennes föräldrar. På Karnas fråga efter Lindvall hade Hanna svarat, att han gått till Filborna för att betala Johannes pengar. Längre fram på dagen hade Måns och Hanna utan anledning yppat för Karna, att Johannes varit hemma över natten, och att han sedan gått iväg med Lindvall för att dräpa honom. Nils skulle hjälpt till därmed men inte kunnat hitta till det utsedda stället utan gått till Pårup. Hanna fruktade, att Johannes inte ensam skulle kunna råda över Lindvall, utan att han, som Hanna uttryckte sig, skulle "slå ner både oss och stuga". Johannes hade kommit hem om aftonen, och Karna hade stannat i Vindfälle till kl 8 följande morgon. Hon hade därvid inte märkt något blod på Lindvalls soffa eller säng. Rannsakningen hade pågått under hela dagen och uppsköts därefter till onsdagen den 16 juni. De häktade skulle återförpassas till Landskrona slottshäkte. Vittnet Anders Månsson Den 16-årige brodern Anders Månsson, som "ännu beständigt vistats hemma hos föräldrarna men legat i Lindvalls stuga", hade tidigare sanningslöst uppgivit, att han visserligen märkt, att Johannes kommit hem på trettondagskvällen, men att han hade somnat och inte vaknat, förrän Lindvall och Johannes var borta. Han berättade nu, att föräldrarna på morgonen tillsagt honom att gå och hälsa på en bekant i Röstånga. Eftersom han hade en mil till hemmet i Vindfälle, låg han på faderns uppmaning under natten hos en släkting vid namn Sven Davidsson i Kolema (strax norr om Röstånga). Han hade sedan kommit hem på kvällen den sjunde, och något efter honom hade Johannes kommit. Anders påstod, att han inte hört något dråp på Lindvall omtalas och hade inte heller sett något blod på säng eller soffa. Enligt Hanna Svensdotter hade Nils Petersson, som blivit erbjuden pengar för att taga Lindvall av daga, lördagen före rannsakningen den 23 februari kommit till Vindfälle och begärt pengar av Hanna och hennes man, för att han skulle tiga. Med 6 Tidningen SLÄKTDATA Nr

7 anledning därav hade Hanna sagt till Bengta, att om Nils Petersson kom att vittna, skulle han nog tala osanning, varför det var bäst att ge honom skuldbrevet på 1000 daler jämte en däri förvarad sedel på 3 rdr banko. Bengta hade därför blivit tillsagd att gå till Bialitt och se till, att Nils Petersson fick skuldbrevet och pengarna. Vittnet Rasmus Andersson Rasmus Andersson, som bodde i Allarp, hade infunnit sig vid rätten för tredje gången och fick nu avlägga vittnesed och vittna. Han berättade, att han den 6 januari varit i Vindfälle och av Lindvall blivit anmodad att följande dag återkomma och hjälpa honom tröska. När vittnet förklarade, att det inte gick, eftersom han skulle gå "ner på slätten", hade Lindvall sagt åt honom att "på färden" stiga inom dörren och dricka kaffe. Av den anledningen hade han vid 9-tiden på förmiddagen den sjunde kommit till Vindfälle och först stigit in i Lindvalls stuga för att se, om någon fanns där. Han tyckte sig på långsidan av säng och soffa se blod. När han gick fram mitt på golvet, kunde han tydligt urskilja några ännu ej riktigt torkade ränder av blod. Han gick sedan in i Lindvalls svärföräldrars rum och träffade där Bengta och hennes föräldrar, som omtalade, att Lindvall och Johannes gått till Vrams Gunnarstorp för att betala pengar. På frågan om var blodet kom ifrån, sade Måns, att de slaktat en kalv. En halvtimme efter ankomsten avlägsnade sig Rasmus, innan det tidigare vittnet Karna Nilsdotter anlänt. På natten hade han sedan legat hos soldaten Lilja i Gryttinge och kom vid 8-tiden på morgonen till Pårup, varifrån han hade sällskap med Nils Månsson till Vindfälle. Efter att ha anlänt dit blev en kalv slaktad. Inte utan anledning frågade Rasmus, om de slaktade kalvar varje dag, varpå Måns Bengtsson svarade, att de dagen förut huggit huvudet av en höna. Rasmus Andersson berättade också, att han den 6 oktober föregående år hade kommit till Vindfälle för att gå med Måns Bengtsson till Asks mölla för att tröska. På tal om osämjan med Lindvall hade Måns yttrat, att han gärna ville ge 1000 daler till den, som slog ihjäl Lindvall. Hanna som hörde Måns yttrande sade, att hon gärna ville ge 2000 daler. Hans Perssons vittnesmål Ett vittnesmål, som till en del förklarar anledningen till oviljan mot Lindvall, gjordes av skolläraren Hans Persson. Han var lärare i Ask sedan 1847 men är känd som grundaren av Fridhems folkhögskola i Ask. På Lindvalls, hans svärföräldrars och svågrars önskan hade han vid pingsttid 1750 upprättat köpehandlingar dem emellan, uppläst dem och fått dem av alla parter godkända och underskrivna. Ungefär 14 dagar därefter kom Lindvall och bad Hans Persson att skriva av dem, lämna honom avskriften och själv behålla originalet, samt ej utlämna detta till någon. Så gjorde han också, men en vecka därefter kom Bengta med hälsningar från Lindvall och begärde handlingarna åter. I förra numret av Tidningen Släktdata finns en bild med resterna av en brytstuga införd på sida 6. Många frågar sig säkert vad en brytstuga är. Efter att ha konsulterat Lång/Vides utmärkta Skånsk - Svensk - Dansk Ordbok kan vi berätta att en Brydestua är en stuga för linberedning (bråkstuga). På danska brydestue. Skånsk - Svensk - Dansk Ordbok är en utmärkt liten skrift för släkt- och andra forskare, som söker uppgifter i det som ofta kallas Skåneland, d.v.s. Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. För all del - mycket kan säkert användas i södra Småland och södra Halland också! Skriften kostar ca 50 kronor. Förlag: Litteraturtjänst. ISBN Brytstuga vad är det? Resterna av brytstugan i Traneröd våren Hans Persson ville ej lämna dem, men hans hustru menade, att Bengta som hustru till Lindvall icke borde misstänkas handla mot hans vilja, varför Bengta fick de begärda papperen. Någon tid därefter kom Lindvall åter och omtalade, att Bengta sönderrivit handlingarna, och frågade, hur han skulle bete sig för att få nya. Bengta hade skickats till Hans Persson av hennes föräldrar, som hade skrivit under utan att förstå innebörden men sedan blivit missnöjda. Nya handlingar hade sedan blivit skrivna av nämndeman Per Larsson i Djurup. Enligt dessa skulle Lindvall betala undantaget till sina svärföräldrar och 500 riksdaler vardera till sina svågrar, men eftersom Lindvall brustit i denna skyldighet, hade bröderna t.o.m. lagsökt honom. Detta hade dock inte fullföljts, då Johannes hade blivit lovad pengarna. Fortsättning i nästa nummer Foto: Stig Pettersson PLm Tidningen SLÄKTDATA Nr

8 Tidningen Släktdata fyller 10 år Några minnesanteckningar av Per Liljeström Tänk att det är tio år sedan vi startade Tidningen Släktdata. Som väl en del av medlemmarna minns så hade föreningen lite strul de första åren. Dessa besvärligheter gav också eko i vår tidning. Tidningen byter namn Föreningens initiativtagare och förste ordförande hade namngivit både förening och tidning. Föreningen fick namnet Släktdata - ett fyndigt namn. Tidningen hade dock fått namnet Glimten - ett annat fyndigt namn. Dock blev det så att när strulet pågick och förste ordföranden lämnade föreningen så tog han tidningsnamnet med sig, trots att det var registrerat med ISSNnummer på Föreningen Släktdata. Vi som då hade tagit över ledningen valde att avsluta bråket, och istället ge tidningen sitt nuvarande namn. Det namn som de flesta släktforskare i landet kopplar till Föreningen Släktdata. Men innan dess hade det utkommit två nummer av Glimten med två olika utgivare. Detta blev naturligtvis mycket förvirrande för medlemmarna, men framförallt blev det förvirrande för alla andra släktforskare, som så att säga följde det hela från åskådarplats. Dock hade styrelsen varit förutseende, och redan det första numret av vår Glimten hade fått avvikande färg. Den var brandgul. Men redan till nästa nummer hade vi funnit vår färg - den klargula - och nästa nummer hade även fått det nuvarande namnet. Eftersom detta nummer var det andra under 1992 är det i och med det nummer du nu håller i din hand jämnt 10 år sedan det första numret av Tidningen Släktdata kom ut. Redaktionskommitté Den första redaktionskommittén bestod av Gösta Dryselius, Lars Hellgren och Mats-Olof Sander med Per Liljeström som adjungerad medlem. Tidningsmakare var Mats- Olof. Det var också han som gav logotypen dess form, en form som vi under de tio åren inte haft den minsta tanke på att ändra. Hela redaktionskommittén var överens om att föreningen skulle ha en tidning, och den skulle vara så bra som det över huvud taget kunde gå att göra den. Mats -Olof var helt novis på tidningsmakeri, men så här i efterhand kan man konstatera att det ändå blev en bra tidning. Efter drygt ett år förändrades styrelse och redaktionskommitté. Mats-Olof lämnade redaktionen och istället kom Jonas Marainen och Per Liljeström. Tidningsmakare var under denna tid Jonas och Per. Hösten 1994 lämnar Jonas redaktionen för att studera i USA. Per övertog då hela ansvaret för tidningsmakeriet, och då utbildades den fördelning som fortfarande råder inom redaktionskommittén. Per Liljeström tar hela ansvaret för att artiklar kommer till tidningen, vid behov rycker Lars Hellgren och den för tillfället varande föreningsordföranden in. Ibland går det generalbud till styrelsen att det är torka på passande artiklar. Tänk vad e- posten har underlättat detta. Ett annat viktigt moment för redaktionskommittén är korrekturläsning. Första korrektur läser Per, andra läser Lars och det tredje läser Lars hustru Ann-Marie. Vissa speciella artiklar, såsom Allan Palmgrens registerfiler, skickas till respektive författare. Ett tredje moment, som är lika viktigt, är distributionen, och den ansvarar Gösta Dryselius för. Lars eller Per hämtar tidningen på trycke rie t och kör hem den till Gösta. Gösta adresserar och frankerar samtliga tidningar samt lämnar upplagan till posten. Efter tre vardagar skall medlemmarna förhoppningsvis ha sin medlemstidning. Distansarbete Det var aldrig meningen att Per skulle sköta både tidningsmakeri och en stor del av redaktionen. Därför sökte vi någon lämplig person. Det var dåvarande ordföranden, Erik Levander, som fann Bodil Boström i Kumla. Nu gällde det för Per att snabbt lära sig att kommunicera med dator och modem. (Då gällde inte Internet, utan endast direktuppkoppling mellan datorerna via våra respektive telefoner.) Som väl var, var Bodil mera slängd i dessa finesser. Per, som var helt novis, hade hastigt övertagit ett modem från Allan Palmgren. Ett stort förargelsemoment var Telias finess Samtal väntar. Innan Bodil kom på vad orsaken var hade rätt många överföringsamtal kopplats ner. Tänk när jag sände bilder och 97 % hade överförts vilket betydde ca 110 minuters samtal. När nästa försök avbröts efter ca 20 minuter kom Bodil på var felet kunde vara. Numera använder jag aldrig finessen Samtal väntar. Efter drygt fyra år ville Bodil slippa tidningsmakeriet p.g.a. hälsan. Det var inte lätt att få en ersättare, så Per fick på nytt rycka in och göra ett nummer av tidningen. Därefter tog Charlotte Börjesson - nyligen invald i styrelsen - vid, och hon har nu gjort nio nummer av tidningen. Tiden går fort! Ett ständigt återkommande problem är att hitta bra material till tidningen. Därför uppmanas du som läsare och medlem att skicka in notiser, artiklar eller uppsatser om släktforskning och därmed besläktade ämnen. Ibland hittar vi trevliga artiklar i andra tidningar, och oftast får vi använda dem utan ersättning. Ibland kan vi få någon trevlig idé i andra föreningars medlemsblad och på så sätt formulera en egen artikel. Men det roligaste är naturligtvis när vi kan presentera något unikt. Ù 8 Tidningen SLÄKTDATA Nr

9 Den första och brandgula tidningen Den första gula tidningen Den första Tidningen Släktdata Så ser Tidningen Släktdata ut nu Tidningen SLÄKTDATA Nr

10 Vad är Släktforskarnas Arkiv? För snart sjuttio år sedan grundades Genealogiska Föreningen. Sedan dess har GF samlat släktutredningar och annat som släktforskare producerat. Med tiden har samlingarna vuxit sig tämligen stora, och fyller nu ett par hundra kvadratmeter i föreningens lokaler, som ligger på Sabbatsbergsområdet vid Sankt Eriksplan i centrala Stockholm. Lokalen är öppen måndag till fredag 10 till 16 (samt vissa kvällar och lördagar). Personalen hjälper gärna till med att visa runt och svara på frågor. Det är tre typer av frågor som Släktforskarnas Arkiv speciellt kan hjälpa forskarna med. En av dem är att ta reda på om en viss släkt utretts tidigare, eller om det finns något om den i kända handskriftssamlingar eller böcker. Här har man hjälp av ett kortregister över gamla svenska släktnamn, som omfattar ca namn. En annan specialitet är invandrade släkter, särskilt från tyskspråkiga områden men även från övriga Europa. Samlingen av tyska genealogiska tidskrifter och källpublikationer är enorm! Det tredje specialområdet är att leta efter nutida släkt. Med hjälp av samlade och sorterade tidningsklipp, och diverse andra hjälpmedel, brukar man t.ex. kunna plocka fram "avlägsna kusiner" åt amerikaner på besök. Mycket uppskattat. Men det finns också mycket annat i samlingarna. Personregister till vissa äldre svenska tidningar är ett exempel. En notis i Post och Inrikes Tidningar, Norrköpings Tidningar eller Lunds Veckoblad kanske avslöjar vart en anfader tog vägen efter att ha försvunnit spårlöst i kyrkböckerna på 1700-talet. Mycket av vad som samlats i Släktforskarnas Arkiv kan man hitta på GF:s webbsida Där kan man söka i register eller gå runt och titta i hyllorna, precis som vid ett riktigt besök. Om man har några timmar över vid besök i Stockholm kan det vara en god idé att söka upp Släktforskarnas Arkiv. I vanliga fall kostar det 40 kr för icke - medlemmar att använda samlingarna, men med talongen nedan (klipp ut eller kopiera) erbjuds denna tidnings läsare ett första besök med visning helt kostnadsfritt. Ta med talongen om Du besöker Stockholm under 2002! SläktforskarnasArkiv, Stockholm. Besöksadress: Sabbatsbergsvägen 2O, Telefon: E -postadress: Vägbeskrivning: Med T-bana eller buss till S:t Eriksplan, 200 meters promenad snett in i Vasaparken till de gamla husen. Leta efter Katarinahuset och café-skylten. En trappa upp och du är framme. Med bil: Utgå från Norra Bantorget. Kör norrut på Torsgatan 400 m. Efter Torsgränd, sväng snett höger upp i den smala allén där det står Länsmuseum. Kör in mellan husen till besöksparkeringen. Välkommen att besöka Släktforskarnas Arkiv, Sabbatsbergsvägen 20, Stockholm! Vi bjuder på första besöket om Du lämnar in kupongen, som gäller hela Förnamn Efternamn Adress Postadress e -post Förening 10 Tidningen SLÄKTDATA Nr

11 Per Liljeström har läst Marika Lagervalls artikel på vilken han har synpunkter. Ovanstående rubrik har den senaste tiden figurerat i flera av släktforskarnas föreningstidningar. Det är Marika Lagervall som tar upp och penetrerar en viktig del av släktforskningen. Det är en välskriven artikel som säkert är väl underbyggd. Dock - den omfattar två A4-sidor - och först i de sista meningarna tar Lagervall fram det för svenska forskare väsentliga. I inledningens andra stycke har dessut- om ett mycket underligt ordval förvirrat läsaren. Bland det första vår lärare i släktforskning lärde gruppen hösten 1980 var att aldrig använda begreppen brylling och pyssling. Pyss- ling därför att det används som begrepp för mycket små människor, vättar eller tomtar. Brylling och pyssling används dessutom på ett synnerligen förvirrande sätt i olika delar av landet för att beteckna släktskap. Vår lärares budskap var: föräldrar, barn, syskon, bröder, systrar, kusiner, tremänning (alt. syssling eller nästkusin), fyrmänning, femmänning, sexmänning o.s.v. Att syssling och nästkusin finns som alternativ är att dessa begrepp inte har olika betydelse i olika delar av Sverige. Jag tycker att Marika Lagervall borde hållit en striktare linje i sista stycket i Slutkommentaren. PLm Inledningen Marika Lagervalls inledning till vänster och slutkommentar till höger. Tidningen SLÄKTDATA Nr

12 Så här använder du datorn till dina fotografier Av Charlotte Börjesson Del 4 Bildspel med text I programmet ACDSee, går det på ett enkelt sätt skapa ett bildspel med text för varje bild. Jag använder här en 90-dagars demo, v3.1, se info. om den på sidan 16 i nr I det här avsnittet ska jag beskriva hur jag gjort med några av de bilder som visar den trakt jag delvis är uppvuxen på. Bilderna är från talet i Högsbyn, Ör i Dalsland. Jag själv, min mor och mormors generation vistades här ofta. Kocks- skol- sommarlov och annan ledighet finns det många minnen från. Generationen som idag växer upp här, hör berättas om den här tiden. I samband med det är det uppskattat att få se bilder om hur det såg ut på den tiden. Ett bildspel som rullar på en datorskärm är ju ett sätt att visa dem på. Bildspelsmapp Skapa en egen mapp till bildspelet, som jag här döpt till Högsbyn. Bilderna till bildspelet kopierar jag in från de olika mappar som de finns i. Här är det individuellt hur man har byggt upp sin struktur. För enkelhetens skull har jag här använt mig av endast ett bildfilsformat, JPG. Instruktionen är skriven för användning via menyalternativen. Det finns kortkommando och snabbknappar också som du kan använda. Alfabetsordning Vanligtvis är inte bilderna i den ordning i bildspelsmappen som du vill att bildspelet ska visa dem. Ändringen gör du enkelt i programmet ACDSee. Starta ACDSee, välj View, FilList och Thumbnails, så att bilderna visas i miniatyrer. Leta upp aktuell bildspelsmapp, dubbelklicka på den och bilderna blir synliga. För att få bilderna i rätt ordning i bildspelet, ändra befintligt filnamn till alfabetets ordning. På första bilden som ska visas; högerklicka på bilden, välj Rename alt, klicka på tangenten Home, sätt ett A framför befintligt filnamn, tryck på tangenten Retur (Enter). Upprepa detta för nästa bild och sätt ett B framför osv. Är det fler bilder än alfabetet, ändra den första bilden så den börjar på AA, nästa på AB osv. och gå sedan vidare på BA, BB. Det här systemet är bra om du vill komplettera med en bild vid ett senare tillfälle, eller fått bilder i fel ordning. Du behöver då inte göra om hela turordningen även då du har singelbokstav i filnamnet. När du är klar med nämnändringarna tryck på tangenten F5 så ser du om bilderna kommer i rätt ordning som du tänkt dig. Välj en bild i taget När bildspelsmappen är öppen och du ser alla bilder i den, klicka på första bilden som då markers, välj Plug- ins, Create a contact sheet. I dialogrutan Contact Sheet finns det flera flikar att välja på. Till höger visas aktuell bild och du behöver inte bekymra dig om att bilden oskarp. Texten och bakgrundsfärgen du valt framgår här för bilderna. Klicka på fliken Page, om du inte har den framme. För att få en bild per sida i bildspelet, ändra skjutreglagen för Thumbnail size till Columns 1 och Rows 1. Håll vänster musknapp nertryckt medan du drar skjutreglaget åt vänster. Bakgrundsfärg På fliken Page anger du vilken bakgrundsfärg som ska synas bakom bilderna i bildspelet. Klicka i valet Use a solid fill color under Background options. Klicka i den lilla färgrutan till höger och klicka på det färgval du vill ha. Här är det svart färg som är vald för alla bilder. Text ovanför bilder Text till bilderna skrivs in för alternativen på fliken Labels. Texten ovanför bilder anges här för Page header options. Klicka för bockmarkering i rutan framför Use header. Klicka på dropplistpilen och på Center. Klicka Edit header text..., skriv in texten, klicka på OK. För att ändra teckensnitt och färg på texten, klicka på Choose font. Här är det Lucida Calligraphy, kursiv och storlek 20 som är vald. Här har alla bilder samma text. Bakgrundsfärgen är svart så textfärgen här har ändrats till vit. Klicka på dropplistpilen och markera Vit längst ner i rutan Text under bilden Den individuella texten under varje bild anges även här på fliken Label. och för Thumbnail caption options. 12 Tidningen SLÄKTDATA Nr

13 Klicka för bockmarkering i rutan framför Use caption. Klicka på den övre dropplistpilen och på Center. Klicka på den undre dropplistpilen och på Bottom. Klicka Edit caption text..., skriv in texten, klicka på OK. För att ändra teckensnitt och färg på texten, klicka på Choose font. Även här är det Lucida Calligraphy, kursiv och storlek 20 som är vald. Här har varje bild sin egen text. Bakgrundsfärgen är svart så textfärgen här har ändrats till vit. Klicka på dropplistpilen och markera Vit längst ner i rutan Spara bilden När bilden är klar ska den sparas. Här väljer jag att spara den i samma mapp och med samma namn som jag använt mig av. Längst ner i till vänster i dialogrutan Contact Sheet finns ett fält med en dropplist under Output path. Där kan det framgå förslag på var bilden ska sparas, med vilket filnamn och filformat. Detta brukar du behöva ändra på. Enklast gör du det med att klicka på knappen Browse... Letar upp mappen för Spara i:, klickar på dropplistpilen för filformat och väljer JPG. Markerar aktuell fil och klickar på Spara. Du är nu tillbaka i dialogrutan Contact Sheet, kontrollera att det står rätt nu i Output path och klicka på OK. En varningsruta kommer upp om att filen redan finns och med frågan om du vill spara om den med dina ändringar. Det vill du och klickar på Yes. Byt till nästa bild Du är nu tillbaka så du kan välja nästa bild. Markera bilden, välj Plug- ins, Create a contact sheet. Föregående bilds text kommer att följa med. Här räcker att bara ändra på texten under bilden. Klicka på Edit caption text... och skriv in den nya texten. Föregående bilds namn framgår för Output path. Klicka på knappen Browse..., se till att du har rätt mappen för Spara i:, klickar på dropplistpilen för filformat och väljer JPG. Markerar aktuell fil och klickar på Spara. Du är nu tillbaka i dialogrutan Contact Sheet, kontrollera att det står rätt nu i Output path och klicka på OK. En varningsruta kommer upp om att filen redan finns och med frågan om du vill spara om den med dina ändringar. Det vill du och klickar på Yes. Upprepa från Byt till nästa bild tills du är klar med alla bilder i mappen. Inställningar för bildspelet Jag vet inte vilka inställningar du har i ACDSee men här är några tips på ändringar som du kan behöva göra För att texterna till bilderna ska synas i bildspelet, välj Tools, Option och fliken Viewer. Klicka i båda rutorna under Auto image size, dvs. bockmarkera för Shrink to fit window/screen och för Zoom to fit window/screen. Hastigheten mellan bildväxlingarna ändrar du under Tools, Options..., fliken Slide Show. Under Time (automatic) slide show och Delay finns ett reglage samt tidsangivelse. Markera reglaget och flytta den sidledes till den tid du vill ha. För att starta bildspelet ska du ha mappen med bilderna öppnad i ACDSee. Välj Tools, Shell, Open, du kommer nu till visningsläge 1. Fortsätt och välj Tools, Slide Show, Run för att sätta igång bildspelet och bilderna växlar runt i mappen. Vill du dölja alla menyrader och knapper, välj View, Full Screen. Du avbryter bildspelet på tan- Tidningen SLÄKTDATA Nr

14 Sexdregaänkan, som bestal sin älskare Artikeln har via Kindforskaren hämtats från Borås-Julen Motiv från Kind på talet. Följande skröna är hämta ur Borås-Julen Den är skriven av signaturen ls, vars identitet är okänd. Kanske skribenten föredrog anonymitet då det finns anledning betvivla sanningshalten i berättelsen. Men den kan ju vara sann. Om någon, mot förmodan, skulle ha träffat på de här personerna i sin forskning så hör gärna av dig till redaktionen. Redan som barn visade Karl Johan Pettersson, son till en torpare, anlag för att göra affärer, och dessa anlag utvecklade sig med åren. Liksom många andra kindbor blev Pettersson knalle och började denna sin bana med att frakta omkring sina varor i påse. Men som han hade god blick för hur pängar skulle förtjänas, och ej heller gjorde sig några samvetsskrubbler över vilka medel som användes, så kunde han så småningom öka sina affärer mer och mer. Det dröjde därför ej länge innan han ganska betydligt utökat sin handel, så att han från sin upplagsplats Givarp i Sexdrega vidtog vidsträckta affärsresor, i synnerhet på Norrland. Ty enligt särskilt kungligt medgivande hade Kinds Härads invånare, till följd av sin karga jord, rätt att idka köpenskap även utom sina häradsgränser. Frieri och förlovning Som förmögen redan vid unga år vann han tillträde till förnäma och rika personer i orter, däribland Svenljunga, där han redan länge varit bekant och drivit affärer tillsammans med den förmögne handlaren Lars Svenningsson, en vördig och välfödd man. Denne hade en dotter, köpmannens enda barn och arvtagerska till hans rikedom, vilken vår förhoppningsfulle Karl Johan gärna ville åt. Flickan, som hette Anna Karolina, var ej någon skönhet - snarare tvärtom - och så klyftig å huvudets vägnar var hon inte heller. Så från dessa synpunkter sett var flickan intet begärligt parti, men för pengarnas skull beslöt sig Karl Johan Pettersson ändå för att fria. Han framställde snart sitt ärende för flickans far, vilken väl tyckte, att Karl Johan var av simpel börd, men då han visat sig ha gott sinne för affärer och redan hunnit att bli rik, så samtyckte han till att låta Karl Johan få sin dotter. Anna Karolina hade intet vidare tycke för Karl Johan; men hon skulle ju ha en man och då fick det väl gå ändå. Och så kom man överens om förlovning, som hölls strax därpå under pomp och ståt samt med en myckenhet av dryckesvaror, vilka flitigt användes. Gästerna blev förstås fulla och förde oljud, men det var ingen som fäste sig därvid; det var ju naturligt. Älskarinna i Sexdrega Efter förlovningen reste Pettersson till Norrland igen i affärsangelägenheter. Här uppehöll han sig omkring ett år och förtjänade mycket pengar. Det var på hösten han återvände från sin Norrlandsresa, och hans bröllop skulle stå inom kort. På vägen till Svenljunga kunde han emellertid inte underlåta att hälsa på en ung, vacker änka i Sexdrega, med vilken han förut stått i ett ömt förhållande. Han skulle ju gärna helst gifta sig med henne, men hon var fattig och därtill hade hon barn. Därför kunde det inte gå för sig. Men han ville ändå hälsa på henne ibland och fördriva några lyckliga stunder. Det var på kvällen han kom till änkan. Båda var förtjusta och de tillbringade natten med fästande och ömhetsbetygelser. Så förgick natten, och tidigt på morgonen åkte han därifrån för att ej bli sedd - det skulle medfört obehag för honom, om hans fästmö fått nys om hans förhållande till änkan kronor Pettersson hade kommit till Svenljunga och stod just i begrepp att Var det kanske här Karl Johan Pettersson träffade änkan i Sexdrega? 14 Tidningen SLÄKTDATA Nr

15 hälsa på sin fästmö och blivande svärfader, då han plötsligt till sin förskräckelse upptäckte, att de omkring 15,000 kr, som han haft på sig, var spårlöst försvunna. Det var en obehaglig upptäckt. Var hade pengarna blivit av? Han visste bestämt att han hade dem föregående kväll, då han var hos änkan. Hon måste alltså ha tagit dem, det blev han snart övertygad om. Men att resa dit igen och söka få tillbaka pengarna var obehagligt, och händelsen kunde komma ut. Här var goda råd dyra. Efter att ha funderat en stund gick han till kronolänsman för att rådgöra med honom om saken. Denne åtog sig att mot bra ersättning och under full diskretion utreda saken och skaffa tillbaka pengarna. Ett par dagar senare var länsman hos änkan i Sexdrega för att fullgöra sitt uppdrag. Han träffade hennes tre barn hemma, vilka upplyste, att deras mamma ej var hemma men att hon snart skulle komma hem. Länsman tyckte det kunde ju göra detsamma, men om de kunde upplysa om deras mamma hade några pengar, så skulle de få var sin vit peng. Det tyckte de om och visade länsman genast var pengarna fanns. Änkan hade tagit ur en sten i spismuren och där stoppat in tjuvgodset samt sedan satt in stenen igen. Länsmannen fann i detta "kassaskåp" de stulna pangarna, sånär som på kronor. Barnen fick var sin peng, och länsmannen tog fyndet med sig samt begav sig hem till Karl Johan, där han överlämnade pengarna till sin rätte ägare. Länsmannen fick kronor för besväret. Förlusten blev kronor Allt tycktes nu gott och väl för Karl Johan Pettersson. Han hade ju förlorat 3,000 kronor för nöjet med änkan; men det betydde ju inte så mycket, då han snart skulle gifta sig och få en kronor i hemgift. Men olyckan var åter framme. Länsmannens något raska sätt att återskaffa de stulna pengarna hade inte helt undgått en del folk, och änkans barn hade visst också skvallrat. Allt nog. Den för Pettersson generande historien kom ut bland folk och nådde så småningom även hans fästmö. Han fick korgen Att hon blev rasande häröver, behöver ej förklaras. Hon låtsades emellertid ingenting därom till sin far Svenningsson, men när Pettersson nästa gång gästade deras hem, fick han en korg av Anna Karolina Svenningsson; och det betydde, att han var kronor fattigare. Ù Vårmötet Scangen Ny ordförande Årets vårmöte hölls lördagen den , som vanligt på Nordengården, Stockholmsgatan 16 i Göteborg kl Vid mötet valdes till ny ordförande efter Hans Hjortsjö, som avböjt att bli omvald, Christer Engstrand. Christer som varit med många år i Släktdata och även verkat i styrelsen tidigare valdes enhälligt på valberedningens förslag. Vi önskar Christer välkommen som vår ordförande! Till styrelseledamöter (väljes för två år) omvaldes Charlotte Börjesson och Håkan Hansson. Till styrelsesuppleanter omvaldes Kent Edvinsson och Björn Jönsson. Till revisorer valdes Hans Hjortsjö och Sven-Gustav Nilsson (omval) samt till revisorssuppleant (väljes för ett år) valdes Eva Holmén. Hans Hjortsjö avtackades av mötet med applåder och Charlotte överlämnade blommor. Uppskattat arbete För sitt ständiga och omfattande arbete med föreningens register så överlämnade Charlotte också blommor till Allan Palmgren. Charlotte uttryckte också förhoppningen att Allan skulle vilja sköta detta även i fortsättningen. Som ni vet så letar vi också efter någon som kan hjälpa Allan i detta. Efter mötet Efter årsmötesförhandlingarna berättade Nils Marelius om vad som tilldrog sig i Malmö på Släktforskarförbundets konferens i början av mars, Nils vädrade också tankar och idéer kring "register- register" innan han gick igenom ytterligare ett avsnitt av kyrkobokföringshistoriken.även Nils fick en blomma av Charlotte innan det var dags för kaffet. Efter kaffet så visade Charlotte Börjesson bildbehandling inklusive skanning och sammanställning av digitala bildcollage med hjälp av olika skannrar och utgående från olika källformat såsom negativ, dia, pappersbilder etc. Charlotte gav en handfast och praktisk demonstration där vi kunde följa med i de olika momenten genom att datorns bildskärm också projicerades i storformat på väggen. Mycket uppskattat! Diskutera släktforskning på nätet Välkommen till e-postlistan Scangen! Har du Internetanslutning och e- post kan du helt utan kostnad bli medlem i en forskargrupp med 500 deltagare och ta upp problem och göra efterlysningar. Både erfarna forskare och nya är välkomna. Området som listan täcker är landskapen Skåne, halland och Blekinge, men även kontakter över sundet. Allmänna släktforskarfrågor går också bra. Vi skriver på svenska, men brev på engelska är också välkomna, liksom naturligtvis på danska. Anmälan görs från min hemsida, där det också finns en del annat av intresse för Skåne-forskaren. Gå till och välj Diskussionslistan SCANGEN i menyn. Anders Berg Moderator Scangen Redaktörens kommentar Artikeln fanns insatt i AnGripen nr 4 / 2001 Tidningen SLÄKTDATA Nr

16 Rutger Maclean och enskiftet Av Per Liljeström Rutger Maclean var bohusläning. Han föddes på Ströms Herrgård i Hjärtums socken den 27 juli Föräldrarna var Rutger Mackléer och Vilhelmina Eleonora Coyet. Hon var syster till ägaren av Svaneholms Slott i Skåne. Till Macleans anor på fädernet kan räknas Rutger von Ascheberg, som ägde Ströms Herrgård. Ascheberg var farmors far till Maclean. Holländare Macleans förfäder hade invandrat från Holland på 1600-talet. De kom till Sverige när kung Gustaf II Adolf grundlade Göteborg. Staden, som från början var en stad byggd för och av holländare, drog till sig massor av invandrare. Ett annat känt holländskt namn från den tiden är Treutiger, som startade det första apoteket - Kronan - i Göteborg. Macleans släktnamn var från början Mackeléer, men senare ändrades det till Mackléer då familjen adlades. Ännu en förändring av släktens namn gjordes och då till Maclean när familjen erhöll friherrlig status. Studier i Lund Rutger Macleans Svaneholm Teckning av Bertil Kumlien Ur STFs Tusen sevärdheter i Sverige, Publiceras med tillstånd av konstnären. Svaneholms Slott är numera museum. Rutger Macleans utbildning bestod av juridiska studier i Lund och när dessa var avslutade tjänstgjorde han vid Göta Hovrätt i Jönköping mellan åren 1760 och Han tjänstgjorde även som officer och avancerade 1776 till kapten. Han var kammarherre hos Gustaf III:s syster, prinsessan Sofia Albertina, och hos drottning Lovisa Ulrika. Politiker Maclean deltog i olika riksdagar, och hans agerande gjorde att han mer och mer kom på kant med Gustaf III. När riksdagen 1789 startade var Maclean en av de ledande männen i oppositionen, och han häktades tillsammans med sin bror Gustaf den 20/ Han tvingades att lämna politiken och ägnade sig istället åt sitt gods Svaneholm som han ärvt från sin morbror Han återkom kort till politiken genom att representera sin ätt på Riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framträdde han som det "Gustavianska partiets" huvudman. Var stod då Maclean egentligen politiskt? Han var motståndare till Gustaf III, men annars var han politiskt sett radikal. Hans bror Gustaf Maclean höll en av de för kungamordet sammansvurna gömd på sitt gods Brodda, men att därmed också påstå att Rutger skulle vara inblandad i kungamordet är inte sant. Enskiftet Rutger Macleans mest uppmärksammade bedrift är enskiftet eller jordbruksrevolutionen, som en del säger. Maclean inledde denna på Svaneholm tillsammans med en lantmätare vid namn Carl Gideon Wahlman. Reformen vände upp och ner på det gamla jordbrukssamhället. Den innebar att man "sprängde" sönder de gamla byalagen i Skurups socken och rev de fyrlängade gårdarna. Man skapade nya trelängade gårdar på nya jordlotter. Totalt blev jordlotter (tegar) istället 74 hemman där all jord hängde ihop till skillnad från tidigare då man hade haft sina jordbitar spridda över stora områden. På Svaneholm började man också att använda ny teknik, bl.a. en ny plog, som gjorde arbetet mycket lättare. Man upptäckte också att baljväxter binder kväve i jorden och började odla bland annat klöver och ärtor på stora arealer. Andra större förändringar var att bönderna slapp de s.k. dagsverkena på godset. Istället betalade man arrendet i pengar. Som hjälp på vägen erhöll bönderna 15 års skattefrihet och dessutom 5 års arrendefrihet från Maclean. Samtidigt som reglerna var mycket strikta i arrendekontrakten. Det fanns ett tillägg i kontrakten: Annars vore han genast från hemmanet skild. Bönderna satte sig naturligtvis på tvären men i stort sett blev hela reformen ett stort framsteg. Produktiviteten steg och fler började att ta efter. För Skåne blev Macleans "jordbruksrevolution" lag 1803 men 16 Tidningen SLÄKTDATA Nr

17 för resterande delarna av Sverige först Trots detta drabbades Maclean av plundrande bondehopar vid upproret I detta uppror deltog dock inte hans egna bönder. Utbildning och hälsovård Svaneholms Slott sta gången som folk massvaccinerades i Sverige. Socknens klockare, Christian Friis, blev ortens "doktor". Ogift Rutger Maclean gifte sig aldrig och hade därför inga legitima barn. Efter hans död 1816 togs Svaneholm över av systersonen friherre Kjell Christoffer Bennet. Därefter gick egendomen bl. a vidare till släkten Hallenborg i ett antal led och stannade slutligen i släkten Ehrensvärd, som också blev den siste private ägaren till slottet. När C. A. Ehrensvärd avlidit 1934 bildade man en andelsförening, som 1935 övertog slottet. Muséum I Svaneholms Slott finns idag ett muséum, som är vä1 värt ett besök. Webbsida Svaneholms Slotts webbsida har adressen Källor: AnGripen nr 2001:4 (Johan Schöld) Svensk Uppslagsbok Ù Saxo Det synnerligen aktiva MonitorFörlaget i Vä har under sjutton år givit ut en årlig skrift - Saxo - för Skånelands historia. Skåneland är, om någon av läsarna inte känner till det, de gamla danska provinserna Halland, Skåne, Blekinge och Bornholm. Redaktör för denna tidskrift är allt sedan starten Tor Flensmarck på Graagården i Vä. Varje årgång omfattar 100 till 175 sidor och innehåller artiklar om de gamla provinserna från tidig vikingatid och medeltid fram till modernare tid. Någon artikel om andra världskriget minns jag att jag sett. Man kan också hitta artiklar om t.ex. utvandringen till Kanada under sent 1800-tal, Vollsjö och Piraten eller Hallsbergs 13 stenar strax Kunskap var enligt Maclean en av de viktigaste vägarna att gå, för att samhället skulle utvecklas. I samarbete med två andra stora godsägare i Skåne skickade Maclean en student till Schweiz, för att denne skulle kunna utbildas i pedagogik av en herr Heinrich Pestalozzi. När studenten kom hem skapades två skolor på Svaneholm Gods, en i Skurup och en i Sandåkra. Maclean medverkade även till att man vaccinerade folket mot smittkoppor. Det var för övrigt förutanför Lövestad. Frågan om germanernas nordiska urhem diskuteras i en artikel av Bertil Häggman. Denna artikel följs upp av andra av samme författare. Tor Flensmarck berättar i så gott som varje nummer en sägen från Skåneland. Dessa är mycket intressanta och trevliga sagor med - troligtvis - mycket sanning i. Jag har sedan starten prenumererat på Saxo, men börjar nu få trångt i bokhyllan och skänker dem till GRS (GöteborgsRegionens Släktforskare) bibliotek. Där är de tillgängliga för GRS medlemmar men också för andra släktforskare som vill göra studiebesök i GRS föreningslokaler. PLm Hennings Ruta -Vad för slags vatten används i vattenpass? - Rakvatten förstår Du väl! Tidningen SLÄKTDATA Nr

18 Svenska Släktforskarförbundets årsstämma och Släktforskardagarna i Borlänge augusti Sveriges Släktforskarförbund håller riksstämma i Dalarna 24 augusti I samband med stämman hålls även de årliga släktforskardagarna under tiden augusti. Stämma och släktforskardagar hålls i Quality Hotel Galaxen och Folkets Hus, centralt i Borlänge. Arrangör är Dalarnas Släktforskarförbund (DSF) och därtill anslutna släktforskarföreningar. I arrangörsteamet ingår även Släktforskarnas Hus i Leksand. På DSF webbsida kan du läsa om programmet för alla dagarna. Information om mat och logi finns också att läsa på deras webbsid a : dalarna/2002/ Vill du följa med i bussen som DIS - VÄST planerar att ordna så gäller följande: Preliminär färdväg: Göteborg - Kungälv - Bohus - Trollhättan - Lidköping - Götene - Mariestad - Borlänge. Prel. avgång den 23 augusti kl. 16:00 från Nils Ericssonsplatsen hållplats C på Kruthusgatan. Prel. hemresa den 25 augusti kl. 15:30 från Borlänge. Restiden beräknas till ca 8 timmar en väg. Vi stannar då och då för att sträcka på benen, på ett ställe gör vi ett minst 45 minuters stopp. Pris 290 kr/person, tur och retur i turistbuss. Ordna redan nu med logi mm, se tips på DSF webbsida. Boka plats hos Kjell Weber, på tel , eller till Charlotte Börjesson, Släktdata, via e-post, OBS! så fort som möjligt och före 23 juli. Först till kvarn... Ange namn, adress, telefonnummer samt lämplig upphämtningsplats utmed färdvägen om inte Nils Ericssonsplatsen blir bra. Betalning av 290 kr/pers. görs till DIS - VÄST PG-nr senast den 23 juli. Bara på detta sätt viks en plats till dig. Blir det färre inbetalda platser än ca. 30 st. den 23 juli, avblåses resan - det meddelas då på Släktdatas webbsida: SwedGenTour 2002 släktforskarresan till USA i augusti SwedGenTour Syftet med turnén är att stärka kontakterna mellan svenska och svensk-amerikanska släktforskare och släktforskarföreningar, presentera släktforskar-sverige för en amerikansk publik, och hjälpa svensk-amerikaner att finna sina svenska rötter. Förra årets stora satsning kring en svensk närvaro vid de amerikanska släktforskardagarna i Davenport, Iowa, fick ett chockartat slut i Paris. Terroristattackerna mot New York och mot den amerikanska nationen stängde landet även för så fredliga kontakter som släktforskning. I år gör vi ett nytt försök med samma koncept. Den här gången blir det till släktforskardagarna i Ontario, California, som organiserade av Sveriges Släktforskarförbunds systerorganisation FGS (Federation of Genealogical Societies). Vår förening Släktdata kommer att representeras av Charlotte Börjesson. Från Sveriges Släktforskarförbund deltar Anna- Lena Hultman, Sam Blixt, Hans Egeskog och Ted Rosvall. Från Föreningen DIS, Olof Cronberg och från Genealogiska Föreningen, Lisa Qviberg. Kingsburg Första deltagandet blir i Kingsburg, California den 6 augusti. Där kommer det att visas våra svenska resurser i form av databaser, Internetsidor och mycket annat. Släktdatas registerfiler kommer Charlotte att ha med sig och förevisa. Ontario Släktforskardagarna i Ontario, Kalifornien pågår mellan den 8-10 augusti. Via Internetuppkoppling kommer de att visa och ta hjälp av Rötter, Anbytarforum, DISBYT, Jönköpings databas, Släktdata Lantmäteriets kartsök m.m. Direktkontakt via e-post/fax till "hemmafronten" kommer att upprätthållas. Frivilliga medhjälpare på olika arkiv och bibliotek kan förhoppningsvis direkt kunna hjälpa till med enkla sökningar ur det svenska källmaterialet, så att de som besöker montern omedelbart, eller åtminstone dagen därpå, kan få besked där. Salt Lake City När den svenska gruppen befinner sig så pass "nära" alla släktforskares Mecka, Family History Center i Salt Lake City, Utah, är ett besök och ett "Work Shop" även inplanerat där. Planering och vilka dagar pågår just nu. Hemsida Aktuell information om resan finns att läsa på SwedGenTours hemsida Allt om konferensen i Ontario, California, om den svenska gruppen och om hur det hela skall gå till finns här. Du kan också länka dig dit via Släktdatas hemsida. Glöm inte heller att göra täta besök på Anbytarforum under dessa dagar. Där kommer efterlysningar, frågor och svar att samlas under resans gång. Kanske är det just Dina släktingar - eller svensk-ättlingar från Din socken - som hör av sig... Hör av dig till förbundskansliet, eller direkt via SwedGenTours hemsida, om du vill vara med om detta spännande projekt. Gruppen är tacksamma för alla kontaktpersoner! SwedGenTours e-postadress är CBn 18 Tidningen SLÄKTDATA Nr

19 Nya register i Släktdatas arkiv Sedan förra numret av tidningen trycktes har nedan förtecknade register blivit klara. Vi tackar alla registermakare! Antal Antal SCB- Församling Län Bok Period tot. nya Registrerat av Filnamn kod Anm Angered O Döda Rolf Eknefelt ANGRE- D Grebbestad O Döda Håkan Andersson GREBB- D ) Håby O Döda Håkan Andersson HABY-D Håby O Födda Håkan Andersson HABY-F Håby O Vigda Håkan Andersson HABY-V Skee O Födda (se dokum.posten) SKEE-F Skredsvik O Födda Håkan Andersson SKRVK-F Tanum O Döda Henny Ängermark TANUM -D Tanum O Döda Henny Ängermark TANUM -D Tanum O Döda Ingemar Lantz TANUM -D Tanum O Födda Henny Ängermark TANUM -F Tanum O Födda Henny Ängermark TANUM -F ========== === ====== ========= ====== ====== ================= ========= ====== ==== = = Summa: ) Ersätter GREBB-D1 och TANUM -D1 Rättelse I tabellen med nya register i förra numret av vår tidning blev det tyvärr ett par fel beträffande Högsäter Födda. Antalet poster skall vara 3556 och filnamnet HOGSA-F1. Släktdatas register kan man få på Internet eller på en CD-skiva. INTERNET Man kan söka i och ladda ner registren från vår hemsida: Om det gäller ett flertal register är det dock oftast ekonomiskt att köpa CD:n. CD-SKIVA Alla våra register plus programmet QA (med en liten manual) på en CD kostar inom Sverige 65 kr inkl. porto. Vänd dig till; Allan Palmgren, Kringalles väg 24C, Lerum, tel , E -post adress: OBS! Det finns fel i nästan alla register. Se därför själv efter vad som står i boken eller på mikrokortet! Ett register är endast en förteckning över punkter i boken, avsedd att underlätta vidare sökning. AIP Tidningen SLÄKTDATA Nr

20 B -Föreningsbrev Avsändare: Föreningen Släktdata, Nedergårdsgatan 18, Göteborg B Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen med den nya adressen angiven. Välkommen till Föreningen Släktdatas Lördagen den 19 oktober kl Plats och program meddelas i nästa nummer samt på webbsidan Välkommen till ett trevligt möte med servering som föreningen bjuder på. Till Föreningen Släktdatas medlemmar Svenska Släktforskarförbundets årsstämma och Släktforskardagarna i Borlänge augusti Föreningen Släktdata kommer att vara representerad både på årsstämman och med en egen monter. Passa på och besök oss under dessa dagar. DIS-VÄST planerar att fylla en turistbuss med egna och andra medle mmar från släktforskarföreningar utmed färdvägen. Läs mer på sidan 18 om både släktforskardagarna och resan. 20 Tidningen SLÄKTDATA Nr

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen.

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen. Fiskar Arbetsbeskrivning knappmeny (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att göra en mastersida med knappar Att använda en mastersida på andra sidor Att använd funktionen Alignment Arbetsgång

Läs mer

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

3. Hämta och infoga bilder

3. Hämta och infoga bilder Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Carl XVI Gustaf 70 år i bilder

Carl XVI Gustaf 70 år i bilder Carl XVI Gustaf 70 år i bilder HISTORISKA MEDIA Historiska Media Box 1206 221 05 Lund www.historiskamedia.se info@historiskamedia.se Historiska Media och Mustang Media 2016 Förord: Historiska Media Bildtexter:

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

FIRSTCLASS. Innehåll:

FIRSTCLASS. Innehåll: FIRSTCLASS Innehåll: Hämta klient...2 Installera klient...2 Konfigurera klient...2 Koppla upp...3 Skrivbordet...3 Mailbox...3 Presentation...3 Skapa ett nytt meddelande...4 Söka mottagare för nytt meddelande...4

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

«Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4»

«Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4» Sida 1 av 11 Lektion 1: sida 3 av 4 «Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4» 2. Formatera text Du kan ju redan skriva in text, men nu ska vi se hur man formaterar det man skrivit in -- alltså hur

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER

BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER Innehållsförteckning ENHETER...2 MAPPAR...2 VISNINGSLÄGEN...3 SORTERING...4 MAPPAR OCH FILER...5 FILNAMN...6 FILTILLÄGG...6 FILHANTERING KOPIERA FLYTTA BYTA NAMN

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Användarguide. Bildslinga internet

Användarguide. Bildslinga internet Användarguide Bildslinga internet Capitex AB Bildslinga internet Inledning Bildslingan låter dig exponera dina objekt i helskärmsläge, exempelvis för skyltfönstret. Text och bild hämtas från de objekt

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Årsberättelse för verksamhetsåret 2003

Årsberättelse för verksamhetsåret 2003 Årsberättelse för verksamhetsåret 2003 Det gångna året har som vanligt kännetecknats av stor aktivitet inom föreningen. Det totala antalet medlemmar har också ökat från föregående år med 15 personer och

Läs mer

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson av: Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 INSTRUKTION TILL DIGITAL KAMERA MVC-FD73... 4 SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT TA/LAGRA EN BILD... 5 VISNING AV BILDER PÅ LCD-SKÄRMEN I KAMERAN...

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Snabbguide till First Class

Snabbguide till First Class Snabbguide till First Class Guide till First Class Grundläggande funktioner Logga in i First Class För att logga in i First Class dubbelklickar du på skrivbordsikonen First Class, eller väljer First Class

Läs mer

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line Elisabeth Banemark, Pedagogiskt center, Kristianstad 08-07-05 Innehållsförteckning Logga in Användarnamn och Lösenord...

Läs mer

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss.

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss. KUNG FÖR EN DAG! Att få åka till Stockholm genom att kliva på bussen vid gamla järnvägsstationen, träffa massor av glada och trevliga pensionärer och ägna dagen åt att vandra genom vårt Kungliga slott

Läs mer

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder Föreningen DIS Datorhjälp i Släktforskningen KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder Tommy Nilson Distanskurs med Tommy Nilson distans@dis-smaland.se 070-303 17 32 Bengt Kjöllerström

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Grundutbildning EPiServer CMS6

Grundutbildning EPiServer CMS6 Grundutbildning EPiServer CMS6 Välkommen! Presentation av kursledare och kursdeltagare Kursinnehåll Verktygsfält och funktioner Skapa sida, spara och publicera Redigera sida Länkar till andra sidor och

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 1 Inledning Välkommen till steg 4 av Internetkursen för nybörjare! Vid det förra kurstillfället

Läs mer

Photo Story. Sara Eriksson IKT A, HT 2007

Photo Story. Sara Eriksson IKT A, HT 2007 Photo Story Mitt tips: Om du inte ser bilderna i manualen backa ett steg och spar filen. Öppna sedan den sparade filen. Då ser du bilderna. Med Photo Story kan du skapa bildberättelser, genom att sätta

Läs mer

TIPS OCH IDÉER för Windows XP och Word 2003

TIPS OCH IDÉER för Windows XP och Word 2003 TIPS OCH IDÉER för Windows XP och Word 2003 Vi vill ge dig några användbara idéer om hur du kan göra det bekvämt för dig när du arbetar i Windows XP och Word 2003. Det finns en hel del små förändringar

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller.

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller. Vikingen nr 4 2003 Tidningen "VIKINGEN" utkommer med 4-5 nummer per år. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller Vill ni vara

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

prästen med blått hår

prästen med blått hår Prästen PRÄ STE N MED Bert Ceder är präs t ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Martin Palmqvis t prästen ORDLISTA gå i pension (s 5, rad 4) vara gammal och inte behöva jobba mer församling (sid 5, rad 6) de som

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Hur det ser ut i FC (repetition) 2. Hur man skickar och läser mail i FC (repetition) 3. Att skicka och ta emot en bilaga

Läs mer

Författare: Thea kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea kjellström och Julia Ahola Författare: Thea kjellström och Julia Ahola Klass 5a har bestämt att fredag den 13 då ska dom sova över på skolan. Alla är hemma och packar och dom ska mötas vid Rimini klockan 5. Nu går dom in i skolan

Läs mer

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Innehåll En introduktion för att bekanta sig med O365... 2 Skapa din profil... 2 Övning:... 3 2. Kontakter... 4 Lägg till kontakt och grupp... 4 Övning:...

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder INSPIRA Microsoft PowerPoint Grunder Del. ClipArt och bilder 78 6. Diagram 87 7. Organisationsschema 98 8. Tabeller 0 9. Bildspel 0. Praktiska övningar 6 CLIPART OCH BILDER CLIPART OCH BILDER Infoga ClipArt

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Historien om Semlan är berättelsen om den lille hankatten som hittades i juli månad utanför Seminarieskolan i Landskrona. Upphittaren hade hört honom jama ynkligt i buskarna hela dagen, så när hon slutade

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN KIRSTEN AHLBURG LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7),

Läs mer

SAGOTIDNING. Flicka förgiftad på grund av avundsjuka

SAGOTIDNING. Flicka förgiftad på grund av avundsjuka ALLTID GRATIS NR 17 SAGOTIDNING Flicka förgiftad på grund av avundsjuka SKOGEN: En flicka blev förgiftad vid lunch dags för några dagar sen av en häxa. Häxan förgiftade henne för att hon var avundsjuk

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor ---------------

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor --------------- FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Besvara brev på olika sätt 2. Läsa och skicka bifogade filer 3. Byta lösenord 4. Lägga in en presentation 5.

Läs mer

Har du dubbletter i din databas?

Har du dubbletter i din databas? Lär dig mer om disgen 8, del 37 text: Eva Dahlberg bild: Disgen 8.2 Har du dubbletter i din databas? Svaret på den frågan är sannolikt ja! Efter en tids forskning blir det lätt så att man matar in samma

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun

- En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun - En handledning för personal och elever i Karlshamns kommun Denna handledning är än så länge bara ett arbetsmaterial. Innehållsförteckning Ladda ner/installera... 3 Börja använda programmet... 4 Första

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer