Rättvisa i din kaffekopp. Fakta från Utan Gränser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättvisa i din kaffekopp. Fakta från Utan Gränser"

Transkript

1 Rättvisa i din kaffekopp Fakta från Utan Gränser Nr 1, Juni 2004

2 Stockholm, juni Reviderad i augusti Skribenter och research: Zoran Alagic, Susanne Andersson, Björn Lindh, Margareta Nilsson, Gustaf Thunqvist och Andreas Jonson Redaktör: Marika Jonson Redigering och layout: educater Illustrationer: Margareta Nilsson Fotografier: Gustaf Thunqvist Kooperation Utan Gränser Tfn. +46 (0) , Fax + 46 (0) , Box 30214, SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Göransgatan 160 A, Stockholm. Mer information om kaffekrisen och vad du kan göra på Stöd Kooperation Utan Gränsers bistånd till kaffebönderna PG/BG

3 Rättvisa i din kaffekopp Förord Vi svenskar dricker i genomsnitt 150 liter kaffe per person och år. Det gör oss till världens näst största kaffekonsumenter. Vi om några har anledning ägna en tanke åt de miljontals människor i u-länderna som för sitt uppehälle är beroende av kaffe. Därför är det förvånande att den i världen omtalade kaffekrisen knappast alls har uppmärksammats i Sverige. Medan till och med den amerikanska kongressen bekymrat uppmanat sin regering att vidta åtgärder så råder i Sverige bara tystnad. För ett par år sedan sjönk världsmarknadspriset på råkaffe till sin lägsta nivå på hundra år. Sedan dess har prisnivån återhämtat sig något, men ligger fortfarande på en nivå som gör att många odlare inte får betalt ens så mycket att det täcker produktionskostnaderna. Prisraset har fått svåra följder för de omkring 100 miljoner människor, barn och vuxna, vars levnadsstandard är beroende av inkomster från kaffet. Vi har sett effekterna på nära håll. Att vi inom Kooperation Utan Gränser beslutat oss för att skapa opinion kring kaffekrisen är inte ett beslut som grundar sig på något vi läst eller hört talas om, utan på sådant vi sett och upplevt. I vårt biståndsarbete arbetar vi med kaffeodlande bönder och deras organisationer i Centralamerika, Uganda och Kenya. Vi har i flera år, dagligen, genom praktiska insatser på fältet, arbetat för att parera de konsekvenser som prisfallet på kaffe fört med sig. Och vi har insett att det inte räcker med att bara arbeta på fältet. Vi måste berätta för andra om det vi ser och om de större sammanhang som skapat den situation som vi kallar kaffekrisen. Det gör vi genom denna rapport. Men vi nöjer oss inte bara med att berätta. Vi ställer också krav på de stora multinationella kaffebolagen, på handlare och på politiker här i Sverige, och på enskilda konsumenter. Kaffekrisen är en katastrof orsakad av mänskliga handlingar. Det är en katastrof som upphör om bara viljan till handling finns. Björn Lindh, Kommunikationschef Kooperation Utan Gränser 3

4 Kooperation Utan Gränser Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Kaffekrisen 6 Kaffekrisens effekter 9 Vad är kaffe? 11 Kaffet i världen 13 Problem för odlarna 14 Vem tjänar på kaffet? 15 Manuel Castillo Zavala 16 Vad får bonden? 17 Rättvisemärkt 18 Kaffet i Sverige 19 Vem förser oss med kaffet? 20 Vägen ut ur krisen 23 Bistånd som ger möjligheter 24 Vem gör något åt kaffekrisen? krav, 5 uppmaningar och 2 löften 30 Källor 31 4

5 Rättvisa i din kaffekopp Sammanfattning Kaffe är en värdefull råvara. Mer än 25 miljoner människor lever av att producera kaffe, och en vanlig uppskattning är att minst 100 miljoner människor är beroende av kaffet för sin försörjning. Kaffekrisen består i ett stort prisfall på kaffemarknaden i råvaruledet. Orsaker till kaffekrisen går att spåra till fallande världsmarknadspriser till följd av avreglering av marknaden. Dessutom har Vietnams intåg på kaffemarknaden och en allmänt ökad produktion av kaffe av sämre kvalitet bidragit till krisen. Prisfallet gör att odlarna får mindre betalt för sina produkter än vad det kostar att producera dem. Bland effekterna för de som odlar och arbetar med kaffe kan nämnas: fattigdom, hungersnöd, arbetslöshet, skuldsättning och bristande skolgång för barnen. Producentländers hela ekonomier drabbas också. Det handlar om inkomstbortfall på upp till nästan 50 procent. Det har lett till sociala problem och ökad odling av Koka eller Khat. Men det är bara i råvaruledet som det är kris. De stora kaffebolagen fortsätter att göra stora vinster. Ett problem de kaffeproducerande länderna har är att de är råvaruleverantörer och inte förädlar produkterna. Brist på handelsförbindelser och dåliga distributionskanaler förvärrar problemet. EU:s regler för upphandling, miljömärkning och import av ekologiska produkter innebär bara ett litet hinder för små producenter och gör import och märkning krångligt eller dyrt. Importtullar är dock inte ett hinder. Om kaffet inte är rättvisemärkt, är andelen av priset som går till bonden liten. Det sker en prisökning på råvarumarknaden, men huvuddelen av prisökningen sker efter att kaffet kommit till rosterierna. Rosterierna kan göra vinster på drygt 25 procent, vilket gör kaffe till en av de mest lönsamma livsmedelsprodukterna i världen men inte för odlarna. Sverige importerar runt ton kaffe varje år, i stort sett bara orostat kaffe som rostas i Sverige. Drygt 90 procent av hushållen köper kaffe. På den svenska marknaden är ett problem att svenskarna vant sig vid att kunna köpa billigt kaffe i affären. Kvalitetsaspekten har inte varit i förgrunden. Ett annat problem är att många butikskedjor inte har enhetlig policy utan överlåter åt den enskilde handlaren att välja om rättvisemärkta produkter ska tas in. Kooperation Utan Gränser pekar på fyra områden där åtgärder behöver sättas in för att för att lösa kaffekrisen: 1) Det behövs åtgärder som återställer balansen mellan utbud och efterfrågan, 2) De stora kaffebolagen måste ta sitt ansvar och ge odlarna ett anständigt pris, 3) Den rika världens jordbrukspolitik måste reformeras, 4) Större andel av u-landsbiståndet måste gå till landsbygdsutveckling Men vi lyfter också fram ett område där alla kan göra en insats för att förändra situationen sälja och dricka rättvisemärkt kaffe. Rättvisemärkt är en social och etisk märkning av produkter. I dag är rättvisemärkt kaffes andel av den svenska marknaden knappt 1 procent. Det saknas inte alternativ för den som vill få rättvisemärkt kaffe från svenska rosterier och leverantörer. Såväl Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Cafe Bar Sverige AB, Guldrutan, hör till dem som gör något, och Kung Markatta samt Sackéus finns fortfarande kvar på marknaden. Man kan visserligen få KRAV-kaffe hos Gevalia, Svea, Zoégas men vill man få tag i rättvisemärkt kaffe ska man inte vända sig till dem, och inte heller till Bergstrands kaffe, Kahls, KW Karlbergs kaffe, Lindvalls, Ostindiarosteriet, Sultankaffe eller Västindia. Av handlarna är Coop bäst på att göra något, men även Hemköp och Ica har gjort ansatser som dock inte nått tillräckligt långt. De andra stora lågpriskedjorna har inte agerat alls. Bland de som inget gör utmärker sig Lidl och Willy s. Bland restauranger och jourbutiker finns det de som gör något exempelvis McDonald s (om än i alltför liten skala) och kanske 2 procent av Stockholms kaféer. Andra är försumliga, till exempel Pressbyrån och Wayne s Coffee, liksom bensinmackar och övriga jourbutikskedjor. Lagen om offentlig upphandling och EU:s regler hindrar inte att myndigheter kräver rättvisemärkt kaffe i sin upphandling. Regeringskansliet är på väg att helt övergå till rättvisemärkt. Bland kommunerna har Kooperation Utan Gränser bara funnit rättvisemärkt kaffe i kommunerna Lund, Lidköping, Skövde, Falun. De folkvalda i riksdagen dricker inte rättvisemärkt. De gör man inte heller på biståndsmyndigheten Sida och som synes bara i en försvinnande liten andel av kommunerna. Avslutningsvis ställer Kooperation Utan Gränser krav på de som har med kaffe att göra, från konsumenten till regeringen. Alla kan göra något sätt igång! 5

6 Kooperation Utan Gränser Kaffekrisen Kaffe är världens näst mest sålda och köpta råvara. Bara oljehandeln omsätter mer pengar. Kaffe är samtidigt en av få exportgrödor som inte i huvudsak produceras på stora plantager, utan på mindre lantegendomar av småbönder. Hela 70 procent av världens kaffe odlas på gårdar som är mindre än tio hektar, de allra flesta på mellan ett och fem hektar. Även i länder som Brasilien, Indien och Kenya, som har stora kaffeplantager, finns det gott om småbrukare. Omkring 25 miljoner människor i ett 80-tal u-länder arbetar i kaffeindustrin. Om man räknar med att de flesta har familjer att försörja är uppskattningsvis 100 miljoner människor direkt beroende av kaffe för sin försörjning. Prisras Under 2000 och 2001 hade världsmarknadspriset på kaffe rasat till sin lägsta nivå på 100 år om man tar hänsyn till inflationen. Under tiden mellan 1997 och 2003 sjönk importen av kaffe till Sverige med 3 procent i ton räknat, men värdet (det vill säga vad som betalades för kaffet), sjönk med 70 procent! Under samma tid ser man en minskning av konsumentpriset med cirka 25 procent. Det är alltså inte konsumenten som gynnats av prisfallet. I mars 2002 kunde i Uganda 1 kilo obehandlat kaffe (motsvarar ca 850 hekto färdigrostat kaffe) köpas från odlaren för ca 7 kronor. Det motsvarar en dagsinkomst på som mest 30 dollar / kg kaffe kronor (för en hel familj). Vid samma tid, i samma land, kostade 1 kilo färdigt Nescafé ca 153 kronor. Priset på ett ton kaffe föll från över dollar per ton i mitten av 1990-talet till under 800 dollar/ton Kaffepriset började visserligen stiga igen hösten 2003, men väntas ändå ligga kvar på en historiskt låg nivå. Även om priset stiger med 75 procent till 2015, vilket Världsbanken förutspår, så skulle det hamna på hälften av toppnivån Prisfallet gör att odlarna, de flesta småbönder, säljer sina kaffebönor för mindre än vad det kostar att producera dem. Men det finns en grupp som alltid hämtar hem stora vinster på kaffet - de fyra multinationella rosterier som dominerar marknaden. Krisens orsaker Den direkta orsaken till kaffekrisen är överproduktion; det produceras helt enkelt mer kaffe än vad som konsumeras. Ökad efterfrågan på sämre och därmed billigare sorters kaffe har försämrat situationen ytterligare för de som ska leva av kaffeodling. Ökad tillgång I slutet av 2002 fanns det åtta procent mer kaffe på marknaden än vad som efterfrågades. De grundläggande orsakerna är två: kaffemarknaden har avreglerats, och Vietnam har gjort ett snabbt intåg på kaffemarknaden. 9,0 6,0 3, år 6 Världsmarknadspriset på kaffe Figur X. Världsmarknadspriset på kaffe (arabica) Källa: Oxfam.

7 Rättvisa i din kaffekopp Avreglering Fram till 1989 producerades kaffe enligt ett kvotsystem. Regeringarna i export- och importländerna kom varje år överens om hur mycket kaffe som fick produceras i olika länder. Syftet var att hålla priset på en relativt hög och stabil nivå, vilket till stor del lyckades. Avtalet administrerades av International Coffee Organisation (ICO), där även Sverige är medlem, som är en internationell råvaruorganisation för produktions- och konsumtionsländer. Men oenighet mellan medlemsländerna i ICO gjorde att kvotsystemet avskaffades En viktig anledning till sammanbrottet var att USA, som var motståndare till kvoterna, då redan hade lämnat ICO i protest. Det förekom också kohandel mellan länderna i kampen om att få större kvoter. Dessutom var det svårt för nya producenter att ta sig in på marknaden. Idag förekommer ingen politisk reglering, utan kaffepriset bestäms av råvarumarknaderna i London och New York. Förslag om att återuppliva kvotsystemet har inte gått att driva igenom. Vietnam Vietnams intåg på kaffemarknaden pekas ofta ut som en huvudorsak till kaffekrisen. Kaffeproduktionen i landet har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet och numera är Vietnam en av världens tre största kaffeproducenter. Mellan 1995 och 2001 ökade odlingarna från till hektar. Under denna period steg exporten från 4 miljoner till 14 miljoner säckar per år. De vietnamesiska bönderna har kallat kaffebusken för dollarträdet eftersom handeln (till en början) innebar kraftigt höjda inkomster. Men när krisen kom började bönderna istället förlora på affärerna. De fick bara tillbaka 60 procent av produktionskostnaderna när de sålde kaffebönorna. Många vietna mesiska småbrukare skuldsatte sig för att köpa mark, plantor och gödningsmedel. De som har lån i statliga banker har fått några års uppskov med återbetalningen, men många har privata långivare. I många fall är dessa kaffeuppköpare och tar ut höga räntor. De bönder som inte kan betala avkrävs kaffe eller mark i ersättning. När priserna rasade under krisen började desperata bönder bränna eller hugga ner kaffebuskar för att minska utbudet. Minst hektar kaffeplanteringar har förstörts eller övergivits. Enligt en rad enskilda organisationer och företrädare för rättvis handel bär Världsbanken en stor del av skulden till krisen genom att ekonomiskt stödja den kraftiga ökningen av kaffeproduktion i Vietnam. Så har frågan också beskrivits i olika medier. Världsbanken tillbakavisar uppgifterna och hävdar att det största stödet till kaffeproducenterna i Vietnam kommer från landets regering. Världsbanken började visserligen ge stora lån till Vietnam när landet öppnade sin tidigare slutna ekonomi, men bara en del av pengarna kan enligt banken kopplas till kaffet. Dessutom, säger Världsbanken i ett uttalande, började den stora produktionsökningen i Vietnam innan landet 1994 för första gången fick lån av Världsbanken. Social Action Workshop for Alternatives in Asia, ett nätverk mot globalisering i regionen, konstaterar i en rapport att det inte finns mycket bevis för att Världsbanken skulle vara skyldig till kaffekrisen. Nätverket menar att Västeuropa och Japan har spelat en större roll för Vietnams kaffeboom genom bilaterala lån och bistånd. Internationella kaffeorganisationen ICO har ändå börjat föra en dialog med Världsbanken och andra givare. Detta för att undvika att lån och bistånd snedvrider marknaden eller sätter den ur spel. 7

8 Kooperation Utan Gränser Sämre kvalitet Mer robusta I världen dricks huvudsakligen två sorters kaffe. Högkvalitetskaffet arabica och robusta, som har lägre kvalitet. Trots den sämre kvaliteten har odlandet av robusta ökat på senare år, på bekostad av arabica var cirka 65 procent av det kaffe som odlades arabica och 35 procent robusta. Tre år senare hade andelen arabica minskat till 60 procent, samtidigt som robusta hade ökat till 40 procent. Skördemetoder Den försämrade kvaliteten beror också på att man på flera håll - för att snabba på skördearbetet och sänka kostnaderna - har börjat plocka kaffet i klasar istället för ett moget bär i taget som man gjorde tidigare. På vissa platser, bland annat i Brasilien, används maskiner. Dessutom skördar man sent för att kunna ta allt kaffe vid ett enda tillfälle. Detta innebär att såväl omogna som ruttna bär kommer med i skörden. Intensivare odling Bakom denna kortsiktiga effektivisering ligger ökad konkurrens, som i sin tur innebär en press att ytterligare sänka produktionskostnaderna. Även odlingsmetoderna har förändrats i jakten på snabba vinster. I många länder har det varit tradition att plantera kaffebuskarna under högre skuggande träd, till exempel bananplantor. Skuggan behövs för att kaffebären ska mogna långsamt och få en fin smak. Träden förhindrar dessutom jorderosion och är i en del områden, till exempel Centralamerika, en viktig miljö för flyttfåglar. Nu har man i många länder börjat plantera kaffebuskarna allt tätare utan skuggande träd. Allt för att kunna skörda fler kaffebönor till en lägre kostnad. I Brasilien, världens största kaffeproducent, har regeringen avskaffat de restriktioner som fanns för odlingsteknik och densitet på odlingarna. På de brasilianska plantagerna finns nu buskar per hektar mot tidigare Dessa intensiva odlingsmetoder gör att det krävs mycket konstgödsel och bekämpningsmedel eftersom det naturliga ekosystemet är satt ur spel och ersatt med endast en gröda, så kallad monokultur. De ändrade odlingsmetoderna innebär att man kan skörda fler kaffebönor, men den genomsnittliga kvaliteten på bönorna blir sämre och miljön blir lidande. Med äldre och mer ineffektiva metoder får man en skonsammare produktion och högre kvalitet på kaffebönorna, vilket i sin tur innebär ett bättre pris till bonden. Rostning som döljer smaken Sämre kaffe efterfrågas alltmer av uppköpare och rosterier, eftersom man har blivit mindre beroende av kvaliteten. När priset på arabicakaffe sköt i höjden 1997 började rosterierna utveckla tekniker för att dölja den bittra smaken av det billigare kaffet. Numera kan de använda mer av det sämre kaffet i sina blandningar utan att det märks på smaken, och köper därför mindre av kvalitetsbönorna. 8

9 Rättvisa i din kaffekopp Kaffekrisens effekter Kaffet är den största inkomstkällan för mig och min familj. Allt står och faller med vad vi får betalt för våra skördar. Nu måste vi odla andra grödor för att vara säkra på att vi har mat för dagen. Joseph Mayanja, Uganda Brist på mat I Afrika har småbönder drabbats hårt, och tvingats lämna sina gårdar. I Centralamerika, där kaffeproducenterna oftare är har lite större enheter med fast anställda och säsongsanställda, eller småbönder som gått samman i kooperativ, klarar bönderna sig marginellt bättre, men har ändå svårt att leva på sitt arbete. Värst drabbas anställda kaffeplockare och deras familjer. Krisen har lett till hunger och i vissa fall svält. I Honduras ledde kaffekrisen i kombination med torka i början av 2002 till hungersnöd för omkring människor, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme). Läget var likadant i grannländerna Guatemala, El Salvador och Nicaragua. Barnen drabbades särskilt hårt. I kaffedistrikten i norra Nicaragua svalt vart åttonde barn i början av 2003 som en direkt följd av de förlorade kaffeinkomsterna, enligt WFP. Arbetslöshet Vår historia är blod, svett och tårar. Vi har jobbat i fem år utan att få någon ersättning. Vi har varit tvungna att ta lån för att klara oss. Alla pengar vi fått från kaffet har gått åt till att betala på lånen. Pascual Santos, ordf i kaffekooperativet La Florida, El Salvador, 45 medlemmar De rekordlåga kaffepriserna har lett till stor arbetslöshet i de kaffeproducerande länderna. I Centralamerika förlorade omkring säsongsanställda och fast anställda kaffearbetare sina jobb under 2001 och början av Räknat i antal personer drabbades många fler eftersom de flesta anställda försörjer en stor familj. Säsongsarbetarna är särskilt utsatta eftersom de ofta arbetar på gårdar eller plantager långt hemifrån och inte har egen mark att odla livsmedel på. Arbetslösheten har drivit många från Centralamerika och Mexiko att försöka ta sig in i USA i jakt på försörjningsmöjligheter. Bland de bönder som odlar kaffe är utbildningsnivån generellt sett låg och det är det svårt att ställa om till andra grödor. Kaffebönder är sårbara och svaga. Argumentet att bönderna, när de får så lite betalt för kaffet, bara borde sätta igång och odla andra grödor håller inte. Bönderna kan sin kaffeodling, och saknar utbildning och erfarenhet för annan odling. Bland annat därför är det viktigt med stöd i form av utbildning, och hjälp att utveckla olika samarbetsformer. Ingen skolgång Om vi fortfarande vore beroende av kaffe skulle vi inte ha råd att låta barnen gå i skolan. Njue Nudati, odlare i Kenya. I många länder, bland annat Uganda, Vietnam, Nicaragua och Peru, har enligt flera samstämmiga källor de minskade kaffeinkomsterna inneburit att odlarna inte har kunnat ha kvar i sina barn i skolan, eftersom de inte längre har råd med terminsavgifter, skoluniformer och böcker. Effekter i producentländer Kaffekrisen har naturligtvis inte bara drabbat enskilda odlare och deras familjer. De kaffeproducerande ländernas ekonomier har också påverkats. Centralamerika I Centralamerika föll inkomsterna från kaffeexporten med 44 procent bara mellan 2000 och Flera banker i regionen har gått omkull på grund av kaffekrisen, vars följder jämförts med dem som orkanen Mitch drog med sig I Nicaragua har krisen, enligt Världsbanken, lett till en synbar ökning av fattigdomen bland de som är beroende av kaffe för sin överlevnad. Hur illa det är blir tydligt om man jämför de nicaraguanska kaffeböndernas situation med andra odlare på landsbygden. För kaffebonden går det generellt sämre, och fattigdomen ökar. En liknande utveckling har skett när det gäller skolgången. 9

10 Fig. X De länder som är mest beroende av kaffe (Källa: Kaffe - från böna till kopp) Kooperation Utan Gränser Andelen barn i grundskolan minskade med fem procent bland kaffebönderna, men ökade med tio procent bland alla hushåll på landsbygden. Etiopien Flera länder i Afrika har drabbats på samma sätt som, eller hårdare än, de centralamerikanska staterna. Detta beror på att de afrikanska ekonomierna är ännu mer beroende av kaffet. I Etiopien, känt som kaffeträdets ursprungsland, är en miljon människor direkt beroende av kaffe för sin inkomst. Dessutom gynnar kaffehandeln ytterligare 15 miljoner hushåll indirekt. Efter prisraset är många av landets kaffeodlare skuldsatta. De riskerar att tvingas lämna ifrån sig mark och bostad om de inte klarar avbetalningarna. Mängder av kaffeplockare har blivit arbetslösa, andra har fått jobba kvar men med sänkt lön. Nära två tredjedelar av Etiopiens exportinkomster kommer från kaffet, men på senare år har dessa viktiga intäkter minskat från 257 miljoner dollar till 149 miljoner dollar per år. Samtidigt är landet beroende av att importera bland annat olja och livsmedel, och importpriserna har inte sjunkit. Detta äventyrar också Etiopiens fattigdomsbekämpning som bygger på att jordbruket ska utvecklas. Minskade exportintäkter har även inneburit försämrad sjukvård, vilket drabbat landets hivsmittade. Det hotar också skuldavskrivningsavtalet med Världsbankens och internationella valutafonden IMF, som är knutet till ökade exportinkomster. Liknande problem har uppstått i andra kaffeproducerande länder. Koka stället för kaffe Minskade inkomster från kaffe har lett till att fler småbrukare Peru, Colombia och Bolivia gått över till att odla koka, som är råvara för kokaintillverkning. Kokan ger högre inkomster, men för med sig ytterligare kriminalitet och våld. Dessutom pågår sedan många år, med stöd av USA, en intensiv kamp för att utrota kokan i de andinska länderna. I Etiopien har småbönder gått över till khat, en mild narkotika som är utbredd i Nordafrika men förbjuden i USA och flera europeiska länder. Bönderna får fem gånger så mycket betalt för khat som för kaffe. Drogen är lättare att odla och kan, till skillnad från kaffe, skördas två gånger om året. % Andel av exportinkomsterna som kommer från kaffe Uganda Burundi Etiopien Rwanda Nicaragua El Salvador Tanzania Colombia Guatemala Togo Kenya Honduras Madagaskar Haiti Costa Rica Vietnam De länder i världen som är mest beroende av kaffe 10

11 Rättvisa i din kaffekopp Vad är kaffe? Kaffebönor tillhör familjen rubiaceae och är egentligen inga bönor utan kärnorna i svagt söta, oftast röda frukter (finns gula och svarta varianter) från en 2-4 meter hög, odlad buske med starkt väldoftande blommor. Det kan vara en sann njutning att vandra om morgonen i en odling där kaffebuskarna blommar. Odlade arter Det kaffe som används kommersiellt i världen kommer framförallt från två arter; arabica (med högst kvalitet) och robusta (som är mer lättodlat). En tredje sort, liberica odlas mest i Västafrika, och är inte alls lika vanlig i kaffehandeln. Odling Kaffebuskarna behöver väldränerade, näringsrika jordar i ett klimat där temperaturen håller sig över 15 grader. De är känsliga för frost. Arabicakaffet trivs bäst i höglänta områden och gärna beskuggat, robustakaffet kan odlas låglänt och i stark sol. Det tar mellan 7 och 11 månader för bären att mogna, men mogna frukter faller snart av. Blomningen börjar ungefär samtidigt hos alla buskar i ett område. Men det går olika fort på varje buske. Samma buske kan ha både blommor, omogna och mogna bär. Från sådd till skörd: 5 år Det tar 3-4 år för en ny kaffeplanta att växa upp så mycket att den börjar blomma. Efter ytterligare drygt ett år kan det bli en första skörd. När kaffebusken vuxit upp till 3-4 meter höjd, beskärs den. Det underlättar skörden och ger bättre kvalitet på bären. En kaffebuske anses ge acceptabel skörd i ca 15 år, men kan fortsätta ge bär också vid års ålder. Skuggkaffe = miljökaffe? Särskilt i Latinamerika samodlas ännu på många håll kaffet tillsammans med andra grödor under skuggande träd, gärna fruktträd. Upp till 25 olika grödor i samma odling är inte ovanligt. Det kan handla om kassava, majs, bananer, apelsiner, avokado, mango eller träd för ved och virke eller olika kvävefixerande trädslag. Sort Egenskaper Andel Arabica Mildare smak. Dyrare. Ca 60% Robusta Liberica Excelsa Oöm, lättodlad, mer bitter och frän smak. Billig. Låglandskaffe. Besk och kraftig smak. Bären behöver dubbelt så lång tid för att mogna. Låglandskaffe. Mild smak. Samodling innebär många fördelar för odlaren och miljön. Det ger en jämnare temperatur och större motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Bonden kan få livsmedel och inkomster från de andra grödorna också under perioder då inte kaffet ger något. Planteras kaffet ihop med ärtväxter som kan fixera kväve, minskar dessutom behovet av gödsel. Solkaffe = besprutningskaffe? Ca 40% Mindre än 1% Mindre än 1% I Brasilien odlas sedan länge kaffe utan beskuggning, och solkaffe har blivit vanligare på andra håll i Latinamerika. Omläggningen började på 1950-talet och intensifierades under talet. Regeringar och biståndsorgan subventionerade modern teknik som skulle leda till större skördar med lägre arbetsinsats. Nya varianter av kaffesorter infördes. Skuggträd höggs ner och kaffebuskarna planterades tätare. Räknat per hektar, är kaffe den tredje mest besprutade grödan i världen. Bara bomull och tobak har det värre. Med andra ord är kaffe det mest besprutade livsmedlet i världen. Även om små och mer varierade odlingar kan drabbas av angrepp från insekter och svampsjukdomar, är solkaffets vidsträckta odlingar med enbart kaffe som gröda, extra känsliga. Det gör det lockande att använda besprutning för att hålla hoten i schack. 11

12 Kooperation Utan Gränser Kemikaliereklamen är förförisk och varnar inte gärna för riskerna. De flesta större och många små kaffeproducenter idag använder kemiska bekämpningsmedel, också för att hålla ogräset borta. De kemikalier som används är inte sällan förbjudna i Europa och USA på grund av sin giftighet och beständighet i naturen. Även fel använd konstgödsel kan leda till förgiftat grundvatten och skador hos omgivningen, förutom att det ger mer långsamma, negativa effekter på markens ekosystem. Skörd Det enklaste sättet att skörda kaffe är att samla ihop kaffebären från marken (antingen sedan de fallit av sig själva eller för att man skakat ner dem). Kvaliteten blir bäst om man plockar bären från kvisten för hand. Plockaren väljer ut de mogna bären och låter de andra sitta kvar och mogna färdigt. Denna metod används endast för arabicabönor. En van arbetare plockar mellan 50 kilo och 100 kilo kaffebär per dag, vilket i praktiken innebär mellan 10 kilo och 20 kilo bönor, eller mellan 8,5 kilo och 17 kilo färdigt kaffe. Bönorna packas i regel i säckar om 46 kilo eller 60 kilo. Kaffebönorna blir dåliga ganska snabbt, så för bästa kvalitet bör behandling sätta igång inom några timmar efter skörd. Beredning Efter plockningen skiljer man ut kaffebönorna ur de röda bären. För det finns två alternativa metoder: torr beredning och våt beredning. Den torra är den äldsta och används fortfarande i områden där det är ont om vatten. Bären rensas från skräp och får sedan torka i solen. Det tar ca tre veckor. Sedan tröskas de torra bären så att bönorna blir fria från skal och hinnor. Den våta metoden är en metod som ger så kallat tvättat kaffe, och innebär betydligt större miljöpåverkan, och är dessutom omständligare. Visserligen betingar tvättat kaffe ett högre pris på marknaden, men det står inte riktigt i proportion till arbetsinsats och miljöpåverkan. Våt metod innebär att bären sköljs i långa bassänger med rinnande vatten och får passera genom en skalningsmaskin där det mesta av fruktköttet avlägsnas. Den konventionella processen för att skala av det yttre skalet från kaffebönorna kräver mycket vatten. Därför ligger ofta skalningsfabrikerna i närheten av en flod. Restvattnet som kommer ur den här processen är starkt förorenat och är ett av de allvarligaste miljöproblemen i kaffeodlande länder. Efter denna grovskalning läggs bönorna i andra bassänger för att jäsa timmar. Jäsningen är viktig och måste skötas noggrant för att ge den rätta smaken. När bönorna torkats, tröskas de. Kaffebönan har ett skal som måste tas bort innan bönan kan rostas och malas. Sortering och frakt De rensade och torkade bönorna sorteras och klassificeras efter storlek, vikt och hårdhet. Det gäller att få varje leverans så enhetlig som möjligt. Sedan packas bönorna i säckar av standardformatet 60 kilo. Säckarna forslas till uppköpare och vidare i en lång kedja av olika lager och mellanhänder, innan de når rosteriet i till exempel Sverige. Ofta magasineras bönorna några månader i ett hamnmagasin i ursprungslandet, i väntan på bättre priser. Förädling Det kaffe som importeras till Sverige kommer i regel som råa, gröna kaffebönor. Förädlingen som tar vid här, innebär en ny procedur av provsmakningar och sorteringar. Bönor med olika härkomst blandas till bestämda kvaliteter, rostas, mals och paketeras. Snabbkaffe tillverkas genom att man gör ett koncentrat av hett kaffe som sprayas över en yta och får torka till pulver. För detta används bönor av billigare sort, eftersom smaken ändå påverkas av tillverkningen. Det finns fler metoder; spraytorkat, (billigast), agglomerat och frystorkat (bäst och dyrast). PRODECOOP, Nicaragua 12

13 Rättvisa i din kaffekopp Kaffet i världen Kaffe är, näst efter bomull, Sveriges största importerade jordbruksprodukt, både volym- och arealmässigt. Under 1990 importerades kaffe som för varje svensk motsvarar en odlad yta på 187 kvadratmeter per person. Svenskarna kräver 540 kvadratkilometer jordbruksmark för sitt kaffedrickande, vilket ska jämföras med till exempel den svenskodlade potatisen som kräver 360 kvadratkilometer. Importen till Sverige Sverige importerar runt ton kaffe varje år (importen har legat stabilt på den nivån de senaste tio åren). Vi importerar nästan bara orostat kaffe till de stora svenska rosterierna. År 2003 importerade Sverige nästan hälften av allt sitt kaffe från Brasilien. Andra stora ursprungsländer är Colombia, Peru, Kenya, Honduras, Guatemala och Etiopien. Exporten från Sverige De svenska rosterierna har utvecklat kaffeproduktionen och håller hög kvalitet, vilket gjort det möjligt för de svenska bolagen att sälja sina smaker, sin rostning, sin paketering utomlands. Sverige är alltså en kaffexportör! Man säljer inte bara rostade bönor utan olika anpassade produkter till olika marknader. Arabica störst Huvuddelen av allt kaffe i världen kommer från arabicabönan, men andelen importerat robusta varierar från land till land vara upp till 25 procent. I Sverige utgör robustabönan bara någon procent av kaffeimporten (av råkaffe). Största bolagen Den störste producenten är enligt branschens uppgifter (2001) Nestlé, med 19,3 procent av världsmarknaden, följt av Kraft med 18,8 procent. Eftersom Nestlé huvudsakligen producerar snabbkaffe, torde Kraft vara störst i bönkaffe. Största märke är med all säkerhet Nescafé, eftersom Nestlé till skillnad från Kraft har ett globalt varumärke. Kaffeproduktion i världen 2003 (de elva största producentländerna) Ursprungsland De stora kaffebolagen Antal ton Brasilien Colombia Vietnam Indonesien Indien Mexico Etiopien Elfenbenskusten Guatemala Peru Uganda Övriga länder Bland kaffebolagen finns det fyra internationella jättar. Kraft (där Gevalia, Maxwell och Blå Mocca ingår), Nestlé (saluför bland annat snabbkaffet Nescafé och Zoéga-kaffe i Sverige), Sara Lee och Procter & Gamble. De köper upp nästan hälften av världens kaffebönor. 13

14 Kooperation Utan Gränser Problem för odlarna Förädling Ett stort problem för produktionsländerna är att de är just bara råvaruleverantörer. En mycket liten del av kaffet rostas och packas i u-länderna. Över 90 procent säljs som obehandlade bönor. En orsak är att det krävs investeringar för rosterier och andra anläggningar. De stora rosterierna anser det vara mer lönsamt att förädla kaffet i USA och Europa, nära konsumenterna. Handelsförbindelser Ett annat hinder är bristande distribution och handelsförbindelser. Mycket av det kaffe som når konsumenterna är en blandning av olika arter från olika länder. Kaffeländer skulle kunna gå samman och utveckla sina egna regionala blandningar, men eftersom handelsförbindelser mellan u-länderna ofta saknas eller är dåliga, har detta inte skett. Importtullar inget hinder Till skillnad från andra jordbruksvaror är höga importtullar i i-världen inget hinder för kaffeproducenter. I USA finns inga tullavgifter på rostat och malet kaffe. Samma sak är det i EU för kaffe från alla afrikanska, karibiska och många latinamerikanska länder (bland annat Colombia, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua). Däremot måste storproducenterna Vietnam och Brasilien betala tullavgifter för att föra in förädlat kaffe i EU. EU-regler EU:s regler för offentlig upphandling är till för att skapa möjligheter för företag från hela Europa att konkurrera med anbud. Reglerna är alltså inte tänkta att ta hänsyn till länder utanför Europa, och inte tänkta att vare sig gynna eller missgynna leverantörer i dessa länder. Men effekten kan bli missgynnande ändå. Import av ekologiska produkter till EU-länder från länder utanför EU kan ske om det kan visas att kontrollen är likvärdig den inom EU. Det kan ske antingen genom att a) landets kontrollorgan har godkänts som likvärdigt, eller b) genom att importören kan visa att kontrollen av produktionen har skett på likvärdigt sätt. Det första sättet låter bra, men fungerar i praktiken dåligt. Trots att bestämmelserna funnits sedan 90-talet, har bara åtta länder godkänts: Argentina, Australien, Ungern, Tjeckien, Israel, Schwiez, Nya Zeeland och Costa Rica. Det andra sättet låter enklare, men möjligheterna är i praktiken begränsade, eftersom det måste ske produkt för produkt, är besvärligt, tar lång tid och kostar pengar som kaffeproducerande bönder sällan har, och som importörer kan vara ovilliga att lägga ut, eller som kunden sedan får betala med ett högre pris på varan. 14

15 Rättvisa i din kaffekopp Vem tjänar på kaffet? Mellanhänder Vi tar endast ut den merkostnad som gäller priset för rättviseodlade kaffebönorna. Vi tar inte ut kostnaden för certifiering och hantering. Vi tror nämligen att detta kommer att växa så vi kan slå ut kostnaden på större produktionsserier. Anders Löfberg, styrelseordförande Löfbergs Lila Kaffehandeln kännetecknas av många mellanhänder, som alla ska ha sin beskärda del av kakan. Kedjan mellan producent och konsument består vanligen av följande steg: 1) Producent 2) Lokal mellanhand 3) Regional mellanhand 4) Torkningsindustri 5) Exportör/importör 6) Distributör 7) Rostningsindustri 8) Detaljhandel 9) Konsument Men det är ett fåtal multinationella rosterier som tjänar de stora pengarna. För dem har den svarta drycken blivit en guldgruva, samtidigt som de som odlar kaffet får allt mindre del av pengarna. Samtidigt som priset som betalas till kaffeproducenterna (och även till mellanhänder på lägre nivå) stadigt har sjunkit, har kaffepriserna för konsumenterna legat kvar på en relativt sett hög nivå. Enligt kaffebolagens företrädare finns det inga övervinster i kaffebranschen. Det råder hård konkurrens med många aktörer, säger man. Men enligt Fairtrade Foundations bedömning tjänade, på grund av de låga råvarupriserna, ett rostningsföretag som hanterade en miljon säckar kaffe drygt 65 miljoner kronor mer år 2001 än året innan. De tre stora, Nestlé, Kraft och Sarah Lee, hanterar årligen över 10 miljoner säckar kaffe - vilket alltså motsvarar en ökad vinst på minst 190 miljarder kronor för bara dessa tre bolag. I början av 1990-talet gick en tredjedel av vinsten till länderna som producerade kaffet. Tio år senare fick de knappt tio procent trots att den totala produktionen mer än fördubblades på denna tid. Därför måste kaffeproducenterna i u-länderna sälja mycket mer kaffe idag än för 15 år sedan för att ha råd att till exempel köpa en traktor. Även om man tar hänsyn till att konsumentpriserna sjunkit under samma tid handlar det alltså om att marginalerna ökat för de stora kaffebolagen. PRODECOOP, Nicaragua Kaffebörsen De mest inflytelserika råvarumarknaderna för kaffe finns i Storbritannien, i Tyskland och i USA. I USA finns råvarumarknaden i Houston och en kaffebörs i New York. På råvarumarknaderna kan samma kaffe säljas många gånger det kan byta ägare upp till 150 gånger mellan olika råvaruhandlare. Det är en optionsliknande handel med mycket stora spekulationsinslag, där kaffeföretagen försöker gardera sig för variationer i kaffekvaliteten utan att ta prisrisker. Genom en slags terminshandel försöker man försäkra sig om kaffepriset i framtiden. Det är en handel som både kan leda till ökat och sänkt pris, men som påverkar hela kaffekedjan, eftersom råvarubörsernas priser påverkar vilket pris som betalas även när man handlar direkt från odlarna eller lokala/regionala mellanhänder. 15

16 Kooperation Utan Gränser Manuel Castillo Zavalá Den 4 januari 2004 kom Manuel Castillo Zavala med fyra säckar kaffe till kaffeanläggningen Cafetaleras Las Segovias i norra Nicaragua. Det gav honom en inkomst på motsvarande 469 kronor. Säckarna innehöll sammanlagt ca 147 kilo bönor, som det tagit tio dagar att plocka. När bönorna torkats och gjorts färdiga för export beräknas kaffet väga 64 kilo, och det är utifrån den vikten Manuel får sin betalning. Om Manuels kaffe exporteras till Sverige skulle det innebära att i en butikshylla någonstans står drygt 54 kilo av Manuels kaffe, eftersom kaffet minskar i vikt vid rostningen. Ett kilo kaffe i Sverige kostar omkring 60 kronor. Av den summan går en bit över 8 kronor eller ungefär 14 procent till Manuel. Dessutom avsätter Manuels kooperativ 40 kronor per exporterad säck till sociala investeringar. På kooperativets årsmöte beslutas hur de pengarna ska användas. Manuel får alltså ett förhållandevis bra pris för sitt kaffe. Som vi tidigare nämnt i rapporten har vi sett exempel där odlaren får betydligt mindre. Men kom ihåg att Manuel redan tagit de första stegen i produktionskedjan. När kaffet kommer till Prodecoop har det yttre skalet redan avlägsnats. Han har dessutom betalat för transporten av sitt kaffe. Någon stor vinstmarginal har han inte, men förmodligen får Manuel ett litet överskott. En viktig orsak till det förhållandevis goda pris som Manuel får är att hans kooperativ levererar till de alternativa marknaderna. Prodecoop är certifierat både för ekologiskt och rättvisemärkt. Det pris Manuel får från kooperativet för sitt kaffe bygger på genomsnittet av vad Prodecoop får in för hela sin försäljning. Manuel vet inte om det kaffe han levererat till butikshyllan kommer att vara märkt som ekologiskt, rättvisemärkt eller som konventionellt kaffe. För Prodecoop har det däremot stor betydelse hur det kaffe man säljer klassificeras. Det kaffe som räknas som andra klassens säljs för omkring 225 kronor säcken. Priset för en säck vanligt kaffe av årets skörd är när detta skrivs i juni inte fastställt, men torde hamna på cirka 600 kronor säcken. En säck rättvisemärkt inbringar ungefär 945 kronor och med premie för både rättvisemärkt och ekologiskt kaffe blir priset hela kronor. Manuel Castillo Zavalas kvitto för de säckar med kaffebönor han sålde till kaffeanläggningen Cafetaleras Las Segovias i norra Nicaragua. 16

17 Rättvisa i din kaffekopp Vad får bonden? Hur mycket av kaffepriset som går till bonden varierar förstås beroende på var konsumenten köper sitt kaffe. En mängd andra faktorer spelar också in, till exempel ursprungsland, kaffekvalitet, antal mellanhänder och så vidare. Dollarkursen spelar också in. Vissa odlare ingår i kooperativ där kaffet kan förädlas och det kan till och med finnas en exportorganisation, medan andra kan vara hänvisade till uppköpare, som i sin tur säljer till exportörer. Ett kaffekooperativ kan ofta utföra fem eller ibland sex av stegen i kaffekedjan. Det innebär besparingar som gör det möjligt för kooperativet att ge kaffebonden ett bättre pris. Men erfarenheten visar också att det enda riktigt säkra sättet att se till att bonden får del av vinsten är om kaffet säljs antingen som ekologiskt eller som rättvisemärkt. Oavsett omständigheterna är en sak säker: om kaffet inte är rättvisemärkt, är andelen som går till bonden alltid anmärkningsvärt låg. Prisökningar i kaffekedjan När någon köper en kopp kaffe på ett kafé motsvarar bondens andel kanske så lite som 1 procent av försäljningspriset. Handlar någon ett paket kaffe i en butik kan bondens andel vara 6 procent. En odlare kan få så lite betalt som 1 krona per kilo för sina kaffebönor. Dessa bönor går sedan genom flera mellanhänder och behandlas på olika sätt innan de når rosteriet - till ett pris som kan vara drygt 12 kronor per kilo. Om rosteriet tillverkar snabbkaffe av bönorna kan det säljas det för cirka 350 kronor (omräknat per kilo råkaffe) i en affär i Sverige. Det betyder att priset på kaffet har ökat ordentligt på vägen mellan bonden och kundvagnen, och huvuddelen av prisökningen sker efter att kaffet kommit till rosterierna. Stora vinster Enligt biståndsorganisationen Oxfam gör Nestlé en vinst på 26 procent på varje paket snabbkaffe. För vanligt malet kaffe är rosteriets vinst cirka 17 procent. Det är få andra livsmedel, om något, som är så lönsamma i förädlingsledet. I en rapport om världshandeln på kaffe från ICO, den internationella kaffeorganisationen, framgår det att 5,5 miljarder US dollar går till de kaffeproducerande länderna. Detta av det totala butiksvärdet som är 70 miljarder. Ett stort problem för produktionsländerna är att de är just bara råvaruleverantörer. En mycket liten del av kaffet rostas och packas i producentländerna. Över 90 procent säljs som obehandlade bönor. En orsak är att det krävs investeringar för rosterier och andra anläggningar. De stora rosterierna anser det vara mer lönsamt att förädla kaffet i USA och Europa, nära konsumenterna. Dessutom har kunder i olika länder olika förväntningar på hur kaffet ska smaka, vilket kräver olika blandningar för olika länder. Alternativa marknader: ekologiskt och rättvisemärkt När varor säljs som rättvisemärkt eller ekologiskt, heter det att de handlas på alternativ marknad. Helt korrekt är inte den beskrivningen, eftersom varorna ändå säljs till samma kunder som de på den vanliga marknaden, men vissa skillnader finns förstås. Termen kommer sig av att den vanliga prissättningen bara delvis används, och hänsyn tas till ekologiska och sociala aspekter. På den alternativa marknaden med rättvisemärkning sätts en miniminivå som gör det möjligt för producenten att leva på sitt arbete. Först därefter kommer vanliga prissättningsmekanismer i spel. De alternativa marknaderna är på tillväxt och innebär bättre villkor för odlarna. Men, försök att utnyttja även dessa system görs. Enligt kaffeodlande bönder har vissa kaffeuppköpare utvecklat en ny strategi: för att ta emot rättvisemärkt kaffe, kräver de också vanligt kaffe till lägre priser. Det kan heta att om jag köper en säck rättvisemärkt vill jag ha 3 säckar vanligt kaffe till rabatterat pris. 17

18 Kooperation Utan Gränser Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en etisk och social märkning av varor med fokus på mänskliga rättigheter. Köper du rättvisemärkt kaffe så garanterar du att de småbönder som odlat ditt kaffe får ett pris som ligger över världsmarknadspriset och de kan få ut en del av betalningen i förskott för att slippa ta dyra lån. Rättvisemärkningen ställer krav på att kaffeodlarnas kooperativ eller andra organisationer är demokratiska och att medlemmarna har full kontroll över verksamheten. Det får inte förekomma någon diskriminering på grund av kön, hudfärg eller religion. Organisationerna ska garantera hög kvalitet på varan. Det bolag som i Sverige utfärdar licenser för rättvisemärkta produkter ägs av Svenska Kyrkan och LO. Vid sidan av bolaget finns också en förening som informerar för att skapa ett ökat intresse för rättvisemärkningen. I den ingår bland andra Kooperation Utan Gränser. En utredning av Konsumentverket visar att stödet till rättvis handel varit sämre i Sverige än i många andra EU-länder, men sedan årsskiftet får Rättvisemärkt statligt stöd. Rättvisemärkt har systerorganisationer i 16 länder i Europa, Nordamerika och Japan. Producenter av Rättvisemärkt finns inom 500 producentkooperativ i 36 länder. Kriterierna för rättvisemärkt är utarbetade gemensamt av de nationella initiativ för Rättvisemärkningen som finns i 17 länder. Kriterierna har alla en gemensam utgångspunkt, nämligen att vi genom att garantera ett skäligt pris för produkten och en långsiktig affärsrelation erbjuder en stabil grund för utveckling för småproducenter och anställda som annars missgynnas av villkoren för världshandeln. Rättvisemärkningen innebär alltså stora fördelar för framförallt de mindre odlarna. I Schweiz är rättvisemärkta produkter momsbefriade. Där har också stora livsmedelskedjor tagit principbeslut om att sälja rättvisemärkta produkter. Rättvisemärkt garanterar odlaren ett minimipris som motsvarar produktionskostnaden och som alltid ligger över världsmarknadspriset. Diagrammet visar priset för rättvisemärkt respektive omärkt kaffe i New York Källa: Fair Trade Foundation. 18

19 Rättvisa i din kaffekopp Kaffet i Sverige Globalt sett är Västeuropa de största konsumenterna (34,1procent), Östeuropa (7,2 procent), kaffeproducerande länder (24,5 procent), Nordamerika (19,6 procent), Asien (10,5 procent) och övriga (4,1 procent). Räknat per invånare i Europa dricker Finland, Sverige, Norge och Danmark mest kaffe - i nämnd ordning. Sedan följer Holland, Belgien, Tyskland och Frankrike. Men beräkningarna är osäkra, eftersom de måste bygga på nettoimport, dosering och (ofta) koppstorlek. Kaffelandet Sverige Svenskarna är ett kaffedrickande folk. Idag köper 90 procent av de svenska hushållen kaffe. En skattning säger att ca 60 procent av hela befolkningen, alltså 3 av 5 svenskar dricker kaffe. Under 2003 konsumerade svenskarna drygt 9 kilo kaffe/ person och år, vilket mostvara ungefär 12 liter per månad. Det är något under toppnoteringen från 1990, då vi drack lite drygt 10 kilo kaffe/person och år. Om man räknar med att det går åt 60 gram kaffe för en liter dryck så drack vi nästan 150 liter per person och år under Vem dricker kaffet? Män dricker 20 procent mer kaffe än kvinnor. Enligt en mätning som Svensk Kaffeinformation refererar visar den att män drack i genomsnitt 5,3 koppar kaffe om dagen och kvinnor 4,4 koppar. Genomsnittssvensken dricker 4,5 koppar kaffe om dagen, Störst är konsumtionen bland dem som är äldre än 45 år. Ungdomar dricker i genomsnitt mindre. Förmodligen delvis beroende på att det är kaffevolymen man mäter, och det är mycket mjölk i det kaffe som ungdomar dricker. Var dricker vi kaffe? I Sverige dricks kaffe huvudsakligen på tre platser: i hemmen, på jobbet och på kaffebarer. Mest kaffe dricker vi hemma. Drygt två tredjedelar av kaffekonsumtionen sker hemma. Men försäljningen av ta-medkaffe, speciellt på morgonen, har ökad märkbart de senaste åren. Av den totala kaffekonsumtionen står snabbkaffe för 13 procent. Vilket kaffe dricker vi? Det mest typiska kaffet är 100 procent arabica, blandat på en bas av ganska neutralt Brazilkaffe och ett tvättat lite syrligare Colombiakaffe. Receptet toppas sedan med ett par eller flera kaffesorter från Centralamerika och eventuellt Östafrika. Blandningen mellanrostas och mals till bryggkaffe. PRODECOOP, Nicaragua 19

20 Kooperation Utan Gränser Vem förser oss med kaffet? I Sverige tillhandahålls kaffet av dagligvaruhandeln, cafékedjor, jourbutiker, biografer, bensinmackar, hotell och kaffeföretag. Dagligvaruhandeln Av dagligvarumarknaden har Ica, Coop och Axfood 80 procent. ICA och Axfood har intensifierat sina satsningar på lågprisvaror på grund av lågpriskedjan Lidls intåg på marknaden. Undersökningen av Sveriges butikskedjor visade att det i stor utsträckning är handlaren som avgör om en vara finns att köpa i butiken, vilket innebär problem för konsumenten, som inte kan vara säker på om butikskedjornas sortiment är detsamma. Det är också anledningen till att konsumenterna spelar en viktig roll för att påverka handlaren att erbjuda sina kunder produkter som de efterfrågar. För de tre butikskedjorna finns det ekologiskt och rättvisemärkt kaffe i centrallagret. Men lågprisbutikerna väljer generellt inte att ta in det, säger exempelvis ICA och Axfood. För de andra butikskedjorna, så som Bergendahlsgruppen, finns inte rättvisemärkt i centrallagret, men de säger att: Den enskilde handlaren kan ta in det från någon annan om han vill. 40 % Gevalia (Kraft Foods) Zoegas (Nestlè) 16 % Löfbergs Lila 16 % Billigt kaffe i mataffären I Sverige ska kaffet vara billigt och locka in folk i butikerna. Svenskarnas kulturella beteende är en viktig förklaring. Livsmedelshandeln har gjort kaffet till lockvara och vi har vant oss vid ett mycket billigt kaffe. Vi betalar inte tillräckligt för den kvalitet vi får. Karin Åkerlund, Svenska kyrkan/lutherhjälpen Svenskarna har vant sig vid att kunna köpa billigt kaffe. Vi har lärt oss att konsumera en lyxprodukt, en njutningsvara, till mycket lågt pris kostade kaffet mindre än Idag vänjs konsumenten vid kaffe för per halvkilospaket vid mängdköp. Prisskillnaden blir ännu större till det redan dyrare rättvisemärkta kaffet. Det är inte negativt i sig för odlaren att kaffet är billigt i butiken, eftersom det vanligen är butiken som står för mellanskillnaden, men det innebär att konsumenterna vant sig vid att kaffe ska vara billigt, vilket slår mot marginalerna i hela kaffekedjan. Kaffeföretagen Bland kaffebolagen är de fyra internationella jättarna Kraft (där Gevalia ingår), Nestlé (saluför bland annat snabbkaffet Nescafé och Zoéga-kaffe i Sverige), Sara Lee och Procter & Gamble. De köper upp nästan hälften av världens kaffebönor. Flera av dessa stora internationella företagen finns även representerade i Sverige. Störst är Kraft Foods, som äger Gevalia. Näst störst är Löfbergs Lila och Zoégas (Nestlé), följt av Arvid Nordquist. Arvid Nordquists Classic 11 % Övriga 17 % Marknadsandelar i Sverige 20

21 Rättvisa i din kaffekopp Rättvisemärkt i svenska butiker Butik/butikskedja Ekologiskt Rättvisemärkt Antal Kommentar ICA Handlarnas AB 1764 Har ekologiskt och rättvisemärkt kaffe hos grossist. Ägs till 50 procent av holländska Ahold. Maxi Ja Ja Enskilde handlaren avgör. Kvantum Har möjlighet Har möjlighet Enskilde handlaren avgör. Nära Nej Nej Supermarket Nej Nej Express (på Statoilmackar) Nej Nej City Sparköp Nej Nej Netto Nej Nej 29 Coop Sverige 1077 Coop Konsum Ja Ja Coop Forum Ja Ja Coop Extra Ja Ja Axfood AB (DAGAB) Hemköp Ja Ja 86 Vivo Har möjlighet Har möjlighet 80 Ägs till 50 procent av Dansk Supermarked A/S och till 50 procent av ICA AB. Ekologiskt och rättvisemärkt kaffe i alla butiker. Helägt dotterbolag till Coop Norden AB. Har ekologiskt och rättvisemärkt kaffe hos grossist. Spar I framtiden I framtiden 130 Enskilde handlaren avgör. Willys AB Nej Nej 83 Willys Hemma Nej Nej 44 Tempo Har möjlighet Har möjlighet 100 Rätt Pris Nej Nej 10 Lidl Nej Nej 49 BergendahlsGruppen Nej Nej - Tysk familjestiftelse med över butiker i cirka 14 länder. Ägs av familjen Bergendahl-Milonopoulus. Ej rättvisemärkt hos grossist. EKO Ovanligt Ovanligt 10 Enskilde handlaren avgör. Ekohallen Ovanligt Ovanligt 5 Enskilde handlaren avgör. City Gross Ovanligt Ovanligt 5 Enskilde handlaren avgör. AG:s Ovanligt Ovanligt 18 Enskilde handlaren avgör. Matöppet Ovanligt Ovanligt 90 Enskilde handlaren avgör. Favör Nej Nej 19 Matöppet Nej Nej 12 Fristående butiker som samverkar. BergendahlsGruppen är leverantör. Fristående butiker som samverkar. BergendahlsGruppen är leverantör. 21

22 Kooperation Utan Gränser Rättvisemärkt hos svenska rosterier Rosteri Säljer ekologiskt kaffe Säljer rättvisemärkt kaffe Arvid Nordquist, Solna JA JA Guldrutan, Söderhamn JA BÄST! JA Löfbergs, Karlstad JA JA Kraft Foods Gevalia, Gävle JA nej Svea i Ruda, Småland JA BRA! nej Zoégas, Helsingborg JA nej Bergstrands kaffe, Göteborg nej nej Kahls, Västra Frölunda nej nej KW Karlbergs kaffe, Tollare nej nej Lindvalls, Uppsala nej DÅLIGT! nej Ostindiarosteriet, Vallentuna nej nej Sultankaffe, Höby nej nej Västindia, Vallentuna nej nej 22

23 Rättvisa i din kaffekopp Vägen ut ur krisen som Kooperation Utan Gränser ser det Återställ balansen Som vi har kunnat konstatera så är den omedelbara orsaken till kaffekrisen orsakad av att utbudet är större än efterfrågan. På kort sikt är det därför angeläget att aktörerna, regeringar och stora kaffebolag, sätter sig ner och kommer överens om en handlingsplan. Inom den Internationella kaffeorganisationen (ICO) förekommer diskussioner om hur man ska komma tillrätta med situationen. Bland annat hölls i mars 2004 en konferens om kaffekrisen arrangerad av ICO och Världsbanken där över 250 produ center, regeringstjänstemän, experter från internationella organisationer och representanter från kaffeindustrin deltog. Konferensen krävde bland annat de rika länderna måste minska sina jordbrukssubventioner. Krav ställdes på USA, som världens största kaffedrickarnation, att åter ansluta sig till ICO. ICO försöker nu tillämpa ett system med minimistandard på kaffe, i syfte att minska överproduktionen och förhindra ytterligare försämring av kvaliteten. Man vill också utvidga kaffemarkanden genom att erövra tedrickande nationer som Kina och Ryssland. Något som säkert skulle vara till fördel för länder som odlar kaffe, men skulle drabba andra fattiga länder där man är beroende av export av te. Biståndsorganisationen Oxfam föreslår i en rapport att fem miljoner säckar kaffe i lager helt enkelt ska brännas upp, för att därmed minska överutbudet. Kooperation Utan Gränsers anser dock inte att vi som en liten biståndsorganisation kan ta på oss uppgiften att leverera lösningar på alla de komplexa frågor som rör förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Vår uppmaning till aktörerna, speciellt de stora kaffebolagen och de rika ländernas regeringar som har det största handlingsutrymmet, lyder kort och gott gör något! Det finns uppenbara skäl att ställa krav på att kaffebolagen, särskilt de allra största, uppför sig anständigt. De har höga vinstmarginaler medan de som odlar kaffet befinner sig i en minst sagt besvärlig situation. Det går inte att förhålla sig passiv eller hänvisa till den fria konkurrensen när de människor som har den allra svagaste ställningen i världsordningen drabbas av en ännu tyngre börda. Sverige måste givetvis spela en aktiv roll inom ICO och på andra arenor där kaffekrisen behandlas. Reformera jordbrukspolitiken Kooperation Utan Gränser har också kunnat konstatera att kaffe i liten utsträckning drabbas av tullar och andra exporthinder. Inte heller är den rika världens skattesubventioner av sitt eget jordbruk något som får direkta återverkningar på kaffeodlarna. Det odlas ju inget kaffe i de rika länderna. Men en väg ut ur krisen för många bönder är att satsa på andra exportgrödor när kaffet inte längre ger några inkomster. Och genast kan tullmurar, jordbrukssubventioner och dumpning vara ett problem. Den rika världens jordbrukspolitik måste reformeras, även för att klara kaffekrisen. Stöd landsbygden Av de uppskattningsvis 1,2 miljarder människor i världen som lever på mindre än en dollar om dagen finns 75 procent på landsbygden. Därför är det minst sagt förvånande att världens samlade bistånd till jordbruk och landsbygdsutveckling minskat med hälften under de senaste 15 åren, enligt beräkningar från FN. Ska vi ha en chans att klara FN:s millenniemål om att halvera hunger och svält till 2015 måste de rika länderna, inklusive Sverige, kraftigt öka sitt bistånd till landsbygdssektorn. Inte minst behövs specifika projekt till stöd för drabbade inom kaffesektorn. Särskilt viktigt är stöd till bönder som saknar utbildning och samarbetsformer för att hantera marknadens förändringar. Även de enskilda biståndorganisationerna kan göra viktiga insatser för de fattiga på landsbygden. Som ett exempel beskriver vi i nästa avsnitt hur Kooperation Utan Gränser arbetar för att stödja kaffebönder. Coopealianza, Costa Rica 23

24 Kooperation Utan Gränser Bistånd som ger möjligheter Kooperation Utan Gränser är en svensk biståndsorganisation vars bistånd till 70 procent är inriktat på landsbygdsutveckling och bedriver långsiktigt utvecklingsbistånd där projekten alltid utförs av en lokal samarbetspartner. Genom projekten ges direkt eller indirekt stöd åt tiotusentals kaffeodlare i Costa Rica, Nicaragua, El Salvador, Honduras, Guatemala, Kenya och Uganda. Personal och styrelser i de kooperativa organisationer som Kooperation Utan Gränser stödjer utbildas i administration, marknadsföring och organisationsutveckling. Det leder till effektivare organisationer med odlare som vet hur de ska kunna sälja kaffet till ett bättre pris, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig utveckling. Genom att ha en egen organisation är det lättare att undvika det gissel som drabbar bönder i alla u-länder; oärliga uppköpare som erbjuder skambud till bönder som inte själva kan transportera sina produkter till marknaden och som kanske saknar information om marknadspriset. Att stärka kvinnornas ställning är en prioriterad uppgift för Kooperation Utan Gränser. Det görs inte bara av rättviseskäl utan också eftersom erfarenheterna visar att satsningar på kvinnors utveckling ger bra resultat. När kaffepriset har sjunkit har stödet bland annat riktats mot projekt för att öka kvaliteten på kaffet, och för att kunna sälja till de alternativa marknaderna, det vill säga ekologiskt och rättvisemärkt. En annan strategi är att diversifiera produktionen. För landsbygdsfamiljer blir tillvaron tryggare om man kan komma från beroendet av en enda inkomstgenererande gröda. Strategin är att på gården odla ett antal olika grödor som ger familjen en fortsatt skälig inkomst när priset rasar på en av grödorna. Det finns också exempel på tillfällen när man lyckats hitta nya exportgrödor som gett lika bra eller till och med bättre inkomster än kaffe. Kooperation Utan Gränsers projekt ger odlarna nödvändig utbildning för att kunna ställa om odlingen till ekologiskt. Att gå från att odla med kemikalier till att enbart använda ekologiskt gödsel och bekämpningsmedel är ett stort steg för många kaffeodlare. La Florida, El Salvador Konkreta exempel Kenya I Kenya har man haft problem med de lågra priserna på kaffe och den omfattande korruptionen i landet. Men I byn Nembure har man hittat andra alternativ och törs nu hoppas på en förbättring. I Kooperation Utan Gränsers samarbetsorganisation i Kenya har tillsammans med landets jordbruksdepartementet ordnat kurser i enkla jordbruksmetoder. Bönderna har också lärt sig att ställa krav både på politiker och ledningen i det egna kooperativet. Nu odlar man grönsaker, frukt och blommor. Många familjer har också gått över till ekologisk odling. 24

25 Rättvisa i din kaffekopp El Salvador I kaffekooperativet La Florida var kaffet en lönsam verksamhet innan prisfallet. Men de senaste fem åren har man arbetat på kaffeplantagerna utan att få någon ersättning. Det låga pris man fått för kaffet har gått åt till att betala räntor på gamla lån. En del har lämnat sina odlingar och flyttat till städerna. Andra har inte kunnat sköta odlingarna, i brist på pengar. Men nu ser de medlemmar som hållit ut ett ljus i mörkret. Tack vare det stöd de fått av Kooperation Utan Gränser har de lyckats hålla hoppet uppe. För några år sedan fick de utbildning i organisk odling. Skadeinsekter hålls borta med ett recept på chili och vitlök, och arbetarna slipper utsätta sig för starka kemikalier. Istället för konstgödsel använder man skal från kaffebönor och kornas avföring. I år kan de för första gången sälja sitt kaffe som ekologiskt och rättvisemärkt, och kan nu sälja kaffebönorna till ett pris av 141 dollar per säck. Det är en ökning med 135 procent i försäljningspris. För första gången på fem år kan man nu börja betala av lånen, och hoppas på att få ut lite lön. Honduras Vi började med ekologisk odling för vi hade inte råd med kemiska bekämpningsmedel. Vi odlar kaffet högt upp i bergen så det är kaffe av bra kvalitet. Men vi tvingas sälja det som vanligt kaffe till den lokala marknaden. Vi skulle kunna sälja kaffet för dubbelt så mycket här i Honduras men för mycket mer om vi kunde exportera det. Medlem i kvinnoföreningen Ahlcomujer, Honduras. I Honduras stöder Kooperation Utan Gränser organisationen AHLCOMUJER som samlar 30 kaffeodlande kvinnokooperativ. Ett av målen med Kooperation Utan Gränsers stöd är att stärka organisationen så att de kan exportera sitt kaffe och få skäligt betalt. Ett av dessa kooperativ är Kvinnor som beslutat sig att utrota fattigdomen (Mujeres decididas a erradicar la pobreza). De har tidigare odlat kaffe med kemikalier och sålt kaffet var och en för sig. Men för ett år sedan enades en grupp kvinnor om att börja samarbeta i odlingen och försäljningen. Kooperation Utan Gränser har i samarbete med sina samarbetsorganisationer demonstrerat hur man odlar ekologiskt och hur man diversifierar odlingen. På en demonstrationsgård får man lära sig att plantera fruktträd mellan kaffeplantorna som skuggas och skyddar mot vinden. Dessutom ger skuggträden med tiden frukter för egen konsumtion. Överskottet kan säljas, och därmed blir kvinnorna mindre beroende av kaffeodlingens inkomster. AHLCOMUJER, Honduras 25

26 Kooperation Utan Gränser Vem gör något åt kaffekrisen? När man får medvetenhet och kunskap så krävs det inte mycket. Flytta bara handen några centimeter till vänster eller höger när du tar ditt kaffe. Daniel Sommerstein, Rättvisemärkt Den som vill göra något åt kaffekrisen och dess effekter behöver inte vänta på globala lösningar eller initiativ från stora organisationer eller regeringar. Alla kan göra något idag helt enkelt genom att välja att dricka rättvisemärkt kaffe. Det ger direkt resultat för framför allt de små odlarna som får en bättre möjlighet att leva på sitt arbete. Som tur är verkar det som om fler och fler har begripit detta. Det märks ett ökat intresse för rättvisemärkt, både från konsumenter och företag som vill certifiera sina produkter. Försäljningen av rättvisemärkt ökade i Sverige under 2003 med 14 procent. Men det finns förstås mycket kvar att göra. Andelen ekologiskt (KRAV-märkt) kaffe var år 2001 ungefär 3 procent av totalmarknaden. Rättvisemärkt kaffe svarar för ungefär 1 procent av totalmarknaden. Rosterier i Sverige De som gör något Löfbergs Lila talar om miljöansvar och socialt ansvar lanserade de ett ekologiskt och KRAV-märkt kaffe. Löfbergs Lila var då först bland de stora kaffeföretagen på marknaden att erbjuda detta. Det rättvisemärkta kaffet, som även är ekologiskt och KRAV-märkt, lanserades år Löfbergs Lila har 40 procent av den rättvisemärkta kaffemarknaden. Man satsar långsiktigt på rättvisemärkt kaffe och har för närvarande ett 15-tal rättvisemärkta och KRAV-märkta produkter. Men fortfarande är det mesta av Löfbergs Lilas produktion är inte rättvisemärkt. Bara 5 procent av Löfbergs Lilas totala produktion är ekologiskt kaffe. Löfbergs Lila ingår i International Coffeepartners som är ett icke-vinstdrivande företag med privatägda kaffebolag från fem länder. International Coffepartners startar projekt i de kaffeproducerande länderna, och hjälper organisationer och kooperativ som odlaren tillhör. Man bidrar med utbildning, investeringar för odlaren och att bygga upp reningsanläggningar och torkningsanläggningar. Syftet är att öka kvalitén på kaffet och skapa förutsättningar för bönderna att få mer betalt för kaffebönorna. Arvid Nordquist har slutit ett licensavtal med Rättvisemärkt för att sälja rättvisemärkt kaffe under namnet Classic Rekokaffe med inriktning på catering och automater. På Arvid Nordquist säger man sig ha märkt en ökad efterfrågan på rättvisemärkt kaffe, mest genom att myndigheter och intresseorganisationer tagit policybeslut för rättvisemärkta produkter. Cafe Bar Sverige producerar kaffe för kaffemaskiner och snabbkaffe och har rättvisemärkta produkter i sitt sortiment. Guldrutan har både KRAV- och rättvisemärkt kaffe i sitt sortiment för kaffeautomater. Kung Markatta är en äldre aktör på området ekologiskt kaffe och har rättvisemärkta produkter för kaffeautomater och bryggoch kokkaffe. Sackéus är har sedan ganska lång tid tillhandahållit både ekologiskt och rättvisemärkt kaffe under namnet Café Organico, Svenskt Kyrkkaffe, Espresso Eguale och Africafé. Med dessa produkter täcker man in flera segment av marknaden. De som inget gör Gevalia, Svea och Zoégas har visserligen KRAV-märkt kaffe, men saknar rättvisemärkta produkter. De flesta rosterier i Sverige tillhandahåller inte rättvisemärkt eller ekologiskt kaffe i någon form. Det är oklart om Bergstrands kaffe, Kahls, KW Karlbergs kaffe, Lindvalls, Ostindiarosteriet, Sultankaffe, Västindia ens har planer på att göra det i framtiden. 26

27 Rättvisa i din kaffekopp Handlarna De som gör något Coop är den kedja som satsat mest uthålligt på ekologiska och rättvisemärkta produkter av alla livsmedelskedjor, och den första som satt rättvisemärkta produkter under ett eget varumärke, Änglamark. Men försäljningen ligger kvar på en relativt låg nivå. För kooperativa butikskedjor i Schweiz och Storbritannien har det fungerat mycket bättre med rättvisemärkt. Där finns det ett intresse och konsumenterna köper produkterna, och inte minst har det statliga stödet i dessa länder spelat stor roll. Av en totalomsättning på 30 miljarder kommer bara 10 miljoner från rättvisemärkta varor hos Coop Sverige, mindre än en promille. Det handlar framförallt om kaffe, te och kakao. Hemköp har en relativt hög försäljning av rättvisemärkt och ekologiskt. Mellan 2 och 3 procent är ekologiskt och hur mycket som är rättvisemärkt har man dålig uppfattning om. Eventuellt kommer Hemköp efter sommaren 2004 med en nysatsning på rättvisemärkt. ICA Handlarnas AB säljer rättvisemärkt kaffe, men det är den enskilde handlaren som avgör om det ska tas in i sortimentet. Men ICA ska i år övergå till en helt egen märkning med namnet Utz Kapeh. Det är ett koncept utvecklat av AHOLD, ICA: s holländska ägare. Kriterierna gäller produktionen ur sociala och ekologiska förhållandena. Men det är inte lika långtgående krav som för rättvisemärkt. De som inget gör Hos de stora livsmedelskedjorna som ägs av ICA och Axfood finns i regel rättvisemärkt kaffe i de större välsorterade affärerna. I samma företags lågpiskedjor är det svårt att hitta rättvisemärkt eller ekologiskt. Inte heller övriga lågpriskedjor har rättvisemärkt eller KRAV-produkter, med ett undantag: Konsums lågprisbutiker, Coop Extra. Där finns både rättvisemärkt och ekologiskt kaffe. Willys har inga rättvisemärkta produkter alls i sitt sortiment, och man hänvisar till låg omsättning. Det finns inget beslut om att Willys inte ska ha rättvisemärkt i sina affärer, men sedan Löfberg Lilas rättvisemärkta kaffe försvann ur sortimentet är det helt fritt från rättvisemärkta produkter i hyllorna. Lidl vill inte låta sig intervjuas om sina produkter, utan meddelar endast skriftligt att man varken har rättvise- eller KRAVmärkta produkter i sitt sortiment, och heller inte har någon ambition att införa dem. Kaféer, restauranger, kiosker och butiker med ta-med-kaffe Först och främst måste vi förstå hur saker produceras. Och vi kommer att tycka till om hur saker produceras. Vi kommer att glida in ett samhälle där ansvar är allt viktigare. Vi kommer att förstå att hur saker produceras är viktigt för oss själva. Förhållandet mellan våra rättigheter och skyldigheter kommer att bli tydligare. Henrik Mattson, trendanalytiker, Bloc framtidsforskning De som gör något exempel Svenska McDonald s följer kaffetrenden. Sommaren 2003 öppnade det första McCafé i Stockholm. Ett nytt internationellt McDonaldskoncept kom då till Sverige. Kaffet är en blandning med 70 procent arabica och 30 procent av robusta. Leverantör av det KRAV-märkta rättvisekaffet till McDonald s är Sackéus i Göteborg. Detta är det enda stället i Sverige där McDonald s har rättvisemärkt kaffe. Övriga svenska restauranger i kedjan fortsätter med vanligt kaffe. Detta till skillnad mot McDonald s i Schweiz som har ekologiskt rättvisemärkt kaffe i alla sina hamburgerrestauranger. Två procent av kaféerna i Stockholm har rättvisemärkt kaffe. Det framgår av en enkätundersökning av 152 kaféer i Stockholms innerstad, genomförd av Stockholms Fria Tidning. Enligt enkäten har 2 procent (3 st) av kaféerna rättvisemärkt kaffe. Något fler, ca 7 procent (10 st) har KRAV-märkt. En vanlig reaktion från många som svarat sägs vara att de inte vet vad kravmärkt eller rättvisemärkt betyder. De som inget gör exempel Pressbyrån arbetar med snabbmat- & ta-med-produkter. Utvecklingen har varit mycket positiv och trenden ser ut att fortsätta starkt. Målgruppen är de som rör sig, resande, människor mellan år, men även ungdomar under 18 är en betydelsefull grupp. Pressbyrån samarbetar med Gevalia i Kraft-koncernen och har bara en typ av kaffe - varken ekologiskt eller rättvisemärkt. Man planerar att införa espressomaskiner och då finns en möjlighet att föra in två typer av kaffe, men inget är ännu bestämt. Wayne s Coffee genomförde under tillsammans med Arla, KRAV och Rättvisemärkt en kampanj kallad Eko- Latten. Det såldes mycket ekologiskt kaffe under perioden och många gäster trodde att allt kaffe som serverades var rättvisemärkt. Men det var bara ett av de olika kaffealternativen som var rättvisemärkt. 27

28 Kooperation Utan Gränser På Arla Foods upplevde man kampanjen som mycket positiv, och att det var ganska lätt att få alla leverantörer att arbeta åt samma håll. Det som var problematiskt var certifieringsarbetet för märkningen, eftersom Wayne s Coffee hade egen leverantör av kaffe, samt inspektion av kaffekvarnar och särhållning av kaffesorter. Enligt Wayne s Coffee var marknaden inte mogen för ekologisk latte och man drog därför tillbaka satsningen efter kampanjperioden. Wayne s Coffe har för närvarande inga planer på nya satsningar på ekologiskt eller rättvisemärkt kaffe, men säger sig vara beredda att erbjuda det igen när [gästerna] efterfrågar detta. Andra försumliga förutom de som nämns i rapporten, är många. Det finns ett flertal andra aktörer på ta-med-området som inget gör, från stora jourbutikskedjor som 7-eleven till alla bensinmackskedjorna. Politiker i regering, riksdag och kommuner Vi i Stadshuset har upplevt att det rättvisemärkta kaffet är godare än vanligt kaffe. Gun Ljungblom, inköpsavdelningen, Lidköpings kommun Upphandling i stat och kommun Svenska kommuner köper livsmedel för ca 5 miljarder kronor per år. Svenska staten köper livsmedel för 500 miljoner kronor per år. För dessa inköp gäller LOU (Lagen om offentlig upphandling). I lagen om offentlig upphandling sägs att anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. Exakt vad som kan betraktas som ovidkommande är inte glasklart. Reglerna säger att den som upphandlar ska anta det bud som är antingen det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller det som har lägst anbudspris. Men det är samtidigt tillåtet att i den ekonomiska bedömningen ta med kvalitet, estetiska [egenskaper...] miljöpåverkan mm. Det sägs alltså inte något specifikt om sociala eller rättviseaspekter, men det finns en regel som gör det möjligt att förkasta orimligt låga bud. Sammantaget kan man säga att det är helt klart att man i upphandlingen får ta hänsyn till miljö, och att det är fullt möjligt att skriva in krav på etiska och sociala aspekter i produktionen. Däremot bör man i sitt underlag inte välja en särskild märkning. Men i dagsläget är det bara rättvisemärkning som fullt ut kan garantera sådana kriterier. De som gör något I Regeringskansliet med ca 4500 anställda, och en årlig kaffeförbrukning på cirka 15 ton per år, har man inte kunnat dricka rättvisemärkt kaffe tidigare. Länge var det endast på Miljödepartementet som det fanns rättvisemärkt kaffe. Men nu har man hittat ett kaffe som tycks passa i smaken. Rättvise- och kravmärkt kaffe köps in under försommaren och införs i takt med att det nuvarande lagret töms. Lund, Lidköping, Skövde, Falun hör till de kommuner som gör något. Hittills är det bara några få kommuner som satsat på rättvisemärkt kaffe. Men enligt Rättvisemärkt har nu flera kommuner börjat arbeta med frågan i olika stor utsträckning. Lunds kommun är bland de kommuner som har gått längst i att genomföra och förverkliga praktiskt etiskt och socialt ansvar. Lunds Kommun fattade i slutet av förra året beslut om att rekommendera förvaltningarna att använda rättvisemärkta produkter samt att sprida information om detta. Bara i Lund köper man 15 ton kaffe varje år. Det bor människor i regionen med de samverkande kommunerna Lund, Kävlinge, Svalöv, Eslöv, Höör, och Hörby. Kommunerna samordnar sina inköp av livsmedel. Tillsammans köper grannkommunerna årligen in 30 ton kaffe. Just nu övervägs en samordning av inköp av också rättvisemärkt kaffe men inga beslut har ännu fattats. Lidköpings kommun började köpa in rättvisemärkt kaffe i januari i år. Kaffet i Stadshuskafeterian byttes till rättvisemärkt. Försöket har slagit väl ut och i Stadshuset är man mycket nöjda. 28

29 Rättvisa i din kaffekopp De som inget gör Riksdagen har inga planer på att gå över till rättvisemärkt kaffe. Serviceenheten har valt att använda sig av det statliga ramavtalet. Där säger man sig inte ha något emot rättvisemärkt kaffe, men menar att det är en kostnadsfråga. Riksdagen är en storkonsument av kaffe, och för att hålla nere kostnaderna har man valt bort det rättvisemärkta kaffet. Det övervägande flertalet kommuner har inte rättvisemärkt kaffe. En kommun, som väl kan representera denna grupp, är Borås, även om kommunens skäl till att avstå är ovanligt. I Borås säger man att de valt att endast köpa in ekologiskt kaffe och inte rättvisemärkt, eftersom man inte kan kontrollera hur produktionen går till med avseende på till exempel barnarbete. Man litar helt enkelt inte på kontrollen av hur produktionen går till, att besöken och kontrollerna sker utan förvarning, med mera. Denna syn tillbakavisas av Rättvisemärkt som hävdar att det görs både annonserade och oannonserade besök. De vanliga platsbesöken är annonserade och görs en gång om året. De görs med lokal kontrollant och internationell kontrollant från Fairtrade Labelling Organisation International (FLO-I), den internationella paraplyorganisation som garanterar produkternas kvalitet. Men om man misstänker att något inte stämmer så gör man också oannonserade besök. Annars är den vanliga motiveringen bland kommunerna att man tycker att priset är för högt på rättvisemärkta och KRAVmärkta produkter. I några fall handlar det om att man saknar kompetens att upphandla med rättvisemärkning som krav. Ibland spelar föreställningar och fördomar en viktigare roll. Sida är den statliga myndighet som mer än någon annan representerar Sveriges solidariska ansikte i världen. På Zenith, Sidas avdelning för kommunikation till ungdomar har man försökt få serviceavdelningen att upphandla ekologiskt och rättvisemärkt kaffe men anser att det inte gett något resultat. Sida har ett avtal med ISS om skötsel och upphandling av både kaffet i automaterna på kontoren, och i personalmatsalen Kalebass. Kalebass bekräftar att det är KRAV-märkt kaffe i automaterna på alla avdelningar i dag, men att Sida:s ledning inte har ställt som krav att det ska vara rättvisemärkt. UCAPROBEX, El Salvador 29

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Bo Setterlind 1976. Ur diktsamlingen Det ringer på dörren

Bo Setterlind 1976. Ur diktsamlingen Det ringer på dörren Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om kaffe: hur det blev den mest populära drycken i Sverige, hur vi konsumerar,

Läs mer

Hotet mot din kaffekopp

Hotet mot din kaffekopp Innehåll Förord av författarna 4 Förord av We Effect 5 Sammanfattning 6 Inledning: Ditt kaffe är hotat 9 Problem för världens kaffeodlare 10 Problem #1: Kaffemarknadens nyckfullhet 10 Problem #2: Klimatförändringar

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Rättvisemärkning & Fair Trade. -Livsmedelsproduktion Producenter & Konsumenter

Rättvisemärkning & Fair Trade. -Livsmedelsproduktion Producenter & Konsumenter Rättvisemärkning & Fair Trade -Livsmedelsproduktion Producenter & Konsumenter Stockholms Universitet Kulturgeografiska Institutionen Jorge Gonzalez Handledare: Jenny Cadstedt, Brita Hermelin Juli 2007

Läs mer

Vårt finaste kaffe HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMAR- BETE MED LILLA KAFFEROSTERIET. Nyhet!

Vårt finaste kaffe HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMAR- BETE MED LILLA KAFFEROSTERIET. Nyhet! Vårt finaste kaffe Sortimentslista #1 2015 Nyhet! HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMAR- BETE MED LILLA KAFFEROSTERIET KUNSKAP & TRADITION Vi har 100 års erfarenhet av allt från böna, rostning och

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vårt finaste kaffe HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMARBETE MED LILLA KAFFEROSTERIET. Nyhet! Sortimentslista #1 2015

Vårt finaste kaffe HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMARBETE MED LILLA KAFFEROSTERIET. Nyhet! Sortimentslista #1 2015 Vårt finaste kaffe Sortimentslista #1 2015 Nyhet! HANTVERKSROSTAT SPECIALKAFFE ETT UNIKT SAMARBETE MED LILLA KAFFEROSTERIET KUNSKAP & TRADITION Vi har 100 års erfarenhet av allt från böna, rostning och

Läs mer

KAFFE SORTERNA ÄKTA JAVA ETIOPISK SIDAMO. (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel) (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel)

KAFFE SORTERNA ÄKTA JAVA ETIOPISK SIDAMO. (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel) (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel) (/da-dk/mountain-coffee) (/sv-se/mountain-coffee) (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel) (/sv- SE/Mountain- Coffee#myCarousel) ETIOPISK SIDAMO - imponerande komplex, kryddig och fyllig smak. Läs mer om

Läs mer

Priset för ditt kaffe. Fakta från Utan Gränser. Nr 2, februari 2005 www.utangranser.se

Priset för ditt kaffe. Fakta från Utan Gränser. Nr 2, februari 2005 www.utangranser.se Priset för ditt kaffe Fakta från Utan Gränser Nr 2, februari 2005 www.utangranser.se En kopp kaffe på ett kafé i Europa är jättedyr! Men de som dricker vårt kaffe har nog igen aning om allt arbete som

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Historia Kaffe växer faktiskt på träd Vad är viktigt vid val av kaffebryggare? Så får du gott kaffe Moccamasters viktiga detaljer Produktöversikt

Historia Kaffe växer faktiskt på träd Vad är viktigt vid val av kaffebryggare? Så får du gott kaffe Moccamasters viktiga detaljer Produktöversikt KAFFESKOLA Historia Kaffe växer faktiskt på träd Vad är viktigt vid val av kaffebryggare? Så får du gott kaffe Moccamasters viktiga detaljer Produktöversikt Vi är världens näst största kaffenation. NORDIC:

Läs mer

2006-04-07. Coffeaplantan

2006-04-07. Coffeaplantan 2006-04-07 Coffeaplantan Det latinska namnet för kaffeväxtens släkt är Coffea. Växtfamiljen Rubiacea som den tillhör omfattar ca 350 släkter med 4000 arter. Coffeaplantan eller kaffeträdet som det också

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Enkelt. Smart. Prisvärt.

Enkelt. Smart. Prisvärt. Enkelt. Smart. Prisvärt. Rätt råvara. Rätt maskin. Rätt service. Hur många koppar serverar du per dag? MERRILD 94 grader Kaffe- och tekonceptet 94 grader ger dig en helhetslösning för din kaffeoch teservering.

Läs mer

Ett kaffe som märks. nr 23. Vilka effekter har certifieringar för kaffeodlare i Guatemala och Brasilien? nr 8. SwedWatch rapport. Fakta utan gränser

Ett kaffe som märks. nr 23. Vilka effekter har certifieringar för kaffeodlare i Guatemala och Brasilien? nr 8. SwedWatch rapport. Fakta utan gränser SwedWatch rapport nr 23 Fakta utan gränser nr 8 oktober 2008 Ett kaffe som märks Vilka effekter har certifieringar för kaffeodlare i Guatemala och Brasilien? SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt

Läs mer

VAD RÄTTVISE- MÄRKT INTE BERÄTTAR

VAD RÄTTVISE- MÄRKT INTE BERÄTTAR VAD RÄTTVISE- MÄRKT INTE BERÄTTAR KALLA ARGUMENT FÖR EN VARMARE KONSUMTION Karl Malmqvist och Lydiah Wålsten 07.12.29 EN RÄTTVIS KOPP KAFFE, TACK Varje dag i affären gör människor val som konsumenter.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

BRISTOT DET ITALIENSKA KAFFET SOM STICKER UT

BRISTOT DET ITALIENSKA KAFFET SOM STICKER UT BRISTOT DET ITALIENSKA KAFFET SOM STICKER UT Bristot är ett italienskt rosteri som startades 1919 av Domenico Bristot i den norditalienska orten Belluno. Filosofin har varit densamma de senaste 90 åren;

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 VIKTIGA HÄNDELSER I KAFFETS HISTORIA... 2 COFFEA...3-4 KAFFETS VÄRSTA FIENDE... 4 COFFEIN...4-5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 VIKTIGA HÄNDELSER I KAFFETS HISTORIA... 2 COFFEA...3-4 KAFFETS VÄRSTA FIENDE... 4 COFFEIN...4-5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 VIKTIGA HÄNDELSER I KAFFETS HISTORIA... 2 COFFEA...3-4 KAFFETS VÄRSTA FIENDE... 4 COFFEIN...4-5 TILLVERKNING AV KAFFE... 5 SÅ FÅR DU GODARE KAFFE... 6 NÅGOT GOTT TILL

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA

ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA ESPRESSO SORTERNA ENZO GER DIG EN DOS KONCENTRERAD NJUTNING MED MJUK CREMA En sensuell upplevelse som väcker din mörka sida. Den sida som får liv om natten men som också kan väckas till liv på dagen när

Läs mer

kaffekuppen SPN-uppdrag

kaffekuppen SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Arbetsplatser och lärarrum Vuxna dricker stora mängder kaffe, speciellt på jobbet. Om vi kan få fler att välja ett mer hållbart kaffe kan det ge positiva effekter både för den som tillverkar

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Världens bästa barista dricker runt 20 koppar kaffe per dag. Svart.

Världens bästa barista dricker runt 20 koppar kaffe per dag. Svart. Världens bästa barista dricker runt 20 koppar kaffe per dag. Svart. 56 I äkta mat nr 4 2014 Profilen Klaus Thomsens kärlek till kaffe I en långsam spiral ringlar det 92-gradiga vattnet genom kaffefiltret.

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Fakta om Fairtrade-märkt kaffe

Fakta om Fairtrade-märkt kaffe Fakta om Fairtrade-märkt kaffe Fairtrade-märkt kaffe kostar bara cirka 20 öre mer än vanligt kaffe, per kopp. Men vad är det egentligen som påverkar priset och på vilket sätt gör företag och konsumenter

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Konsten att odla kaffe. Kaffeträdet. Varifrån kommer kaffet? Klimat och jordmån. Kaffets ursprung

Konsten att odla kaffe. Kaffeträdet. Varifrån kommer kaffet? Klimat och jordmån. Kaffets ursprung Kaffe 2 3 Konsten att odla kaffe Hur man odlar kaffe varierar från land till land. Dessa skillnader bottnar i ett flertal faktorer såsom klimat, ekonomi och tillgång till arbetskraft. Odlingsmetoderna

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Omsättning 2013 (Mkr)

Omsättning 2013 (Mkr) Axfood är idag en av de största aktörerna inom dagligvaruhandeln i norden. Aktien har gett en stabil direktavkastning, samtidigt har värdet ökat med ungefär 15 % per år de senaste 14 åren. De senaste dagarna

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det?

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Transnationella företag 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Definition Ett multinationellt företag(mnf): som äger eller kontrollerar produktion eller tjänster i minst två länder. Ett transnationellt

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Handel Tertial 3 2013

Handel Tertial 3 2013 S T R A T E G I S K P Å V E R K A N HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE Trender inom handeln HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE Arbetsmarknadstrender Hållbarhetsfrågorna heta i handeln LÄGRE STRATEGISK

Läs mer

SPECIALKAFFE ATT BRYGGA ESPRESSO ATT TÄVLA I KAFFE RÄTT TEMPERATUR

SPECIALKAFFE ATT BRYGGA ESPRESSO ATT TÄVLA I KAFFE RÄTT TEMPERATUR SPECIALKAFFE ATT BRYGGA ESPRESSO ATT TÄVLA I KAFFE RÄTT TEMPERATUR www.arekafferosteri.se K affe är alldeles onödigt......för vår överlevnad. Med mat, vatten och skydd mot värme eller kyla överlever vi.

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker

Läs mer

UPPFÖLJNING /RAPPORT #40 DYRARE KAFFE ÄR BRA

UPPFÖLJNING /RAPPORT #40 DYRARE KAFFE ÄR BRA UPPFÖLJNING /RAPPORT #40 DYRARE KAFFE ÄR BRA OM ODLARNA FÅR SIN DEL AV KAKAN 1 Swedwatch är en religiöst och politiskt obunden organisation som granskar svenska företag som verkar i lågkostnadsländer.

Läs mer

Dagbok från Guatemala med We Effect

Dagbok från Guatemala med We Effect Dagbok från Guatemala med We Effect Anita Boman Daniels är ambassadör för We Effect i Dalarna. På senhösten 2014 deltog hon i en resa till Guatemala som biståndsorganisationen ordnade. Här berättar hon

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Omtanke på köpet KF Konsument och Coop

Omtanke på köpet KF Konsument och Coop Omtanke på köpet KF Konsument och Coop Konsumentkooperationen har som huvuduppgift att främja medlemmarnas hushållsekonomi och bidra till ett hållbart samhälle. En av nyckelvärderingarna är: Vi visar

Läs mer

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer