Genus och utomhuspedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genus och utomhuspedagogik"

Transkript

1 rapport i FORSKNINGSCIRKELn Genus och utomhuspedagogik Magnus Johansson och Mariann Enö (red) Malin Ideland Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

2 Utgiven av: FoU Malmö-utbildning Avdelning barn och ungdom Malmö stad ISBN: Får ej spridas i kommersiellt syfte. Model Photo: Colourbox.com (Omslag samt sidorna 37 och 39) Övriga fotografier i boken är publicerade med målsmans medgivande till Malmö naturskola. Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2011

3 Rapport i forskningscirkeln Genus och utomhuspedagogik Handledare: Magnus Johansson och Mariann Enö (red) Malin Ideland Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

4 Innehåll Inledning Författarpresentationer Platsens betydelse för lärandet ur ett genusperspektiv Sammanfattning Bakgrund Metod och material Resultat Diskussion Bilaga 1 Dokumentationsschema/Observationsmall Jämförelser mellan förskolebarns inne- och utelek ur ett genusperspektiv Några exempel på tidigare undersökningar Observationer inomhus Observationer ute Sammanfattning Nya forskningsfrågor som väcks Ute- och innelek är ingen enkel lek en studie i hur två barn väljer sina lekar utifrån miljö och kön Nu ska vi leka ute! Lek inomhus Slutlig diskussion Referenser

5 Inledning Vi har under år 2009 till 2011 haft en forskningscirkel kring ämnet Genus och utomhuspedagogik. Gruppen bestod till en början av cirka 10 personer. Deltagarna var pedagoger från några av Malmös förskolor, Malmö Naturskola och en bibliotekarie från Pedagogiska centralen. Handledare var Magnus Johansson och Malin Ideland från Malmö högskola. De första träffarna ägnade vi oss åt att diskutera olika frågeställningar kring till exempel natursyn, barn som gränsöverskridare, platsens betydelse med mera. Vi läste olika artiklar kopplade till ämnet samt Svaleryds bok om Genuspedagogik. Alejandra Pizarro Correa och Linda Touminen från FoU Malmö-utbildning kom till oss och delade med sig av sina erfarenheter vad gäller metodik vid observationer. Sedan delade vi upp oss i grupper och gjorde en första egen liten förstudie med fokus på en frågeställning som intresserade oss. Syftet var bland annat att testa observation som metod. Detta ledde oss vidare till nya frågeställningar inför vår huvudstudie. Vi fick också besök av forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér som berättade om sin forskning kring genusfrågor i förskolan samt hur utemiljön påverkar i detta sammanhang. Hon inspirerade och diskuterade undersökningsmetoder med oss. Härefter skapades nya frågeställningar som intresserade oss. Tre grupper bildades, vilka självständigt gick vidare och gjorde var sin djupare studie. Två studier har fokus på barnen och gjordes på förskolor i Malmö. Den tredje studien har fokus på pedagogen och gjordes på två olika grundskolor i Malmö. Huvudfrågeställningarna eller hypoteserna var: 3 Kristine Hultberg Hur förändras barns lek ute respektive inne? Skapas nya könsroller då miljön ändras? Bo Lindvall och Smilla Petrovic Hur förhåller sig flickor och pojkar till varandra? Vad leker de? Vad leker de med? Vad händer när man presenterar ett nytt material? Vad gör barnen i naturen? Hur stämmer dessa resultat med andra undersökningar?

6 Karin Bengtsson och Josefine Gustafsson Det sker mer ömsesidig kommunikation mellan pedagog och elever vid utomhuspedagogisk undervisning i jämförelse med undervisning i klassrummet Läroprocessen är mer demokratisk, d v s mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elev oberoende av kön vid utomhuspedagogisk undervisning. Vi som har deltagit i forskningscirkel har fått vara med om en intressant process. Efter de genomförda studierna har nya intressanta frågor uppstått. 4 Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

7 Författarpresentationer Karin Bengtsson är biolog och naturpedagog på Malmö Naturskola. Jag har arbetat med Gröna skolgårdsprojektet i Malmö där skolgårdarna förändras till grönare och mer pedagogiska platser. Har även läst kursen Hälsofrämjande miljöer i vård, skola och omsorg (SLU) och är intresserad av hur lusten till lärande kan förbättras i skolan. Jag tror att platsen för lärandet påverkar både pedagoger och elever men också användandet av alla sinnen för att befästa kunskaper och upplevelser. Josefine Gustafsson är biolog och naturpedagog på Malmö Naturskola. Intresserar mig för jämlikhet, platsen och lärandet, genus, normer, hållbar utveckling, sinnlighet och delaktighetsfrågor. Har under hållit i delkursen Hem, plats, rum på Malmö högskolas Genusvetenskap A-kurs. 5 Kristine Hultberg är genuspedagog och 1-6 lärare som arbetar som förskollärare. Jag började min väg in i pedagogiken via teatern, skådespelat en del och undervisat en del, något jag har med mig i mitt arbete med barn och vuxna. Jag började tidigt läsa genusvetenskap och efter ett par års studier i Stockholm och Lund började jag läsa till lärare på Malmö högskola. Jag föreläser om genus i förskolan och är mycket engagerad i det som kan kallas det goda samtalet mellan barn och vuxna. Bo Lindvalls bakgrund är mellanstadielärare. Jag arbetade med detta i ca 20 år. Jag har efter min lärartid sedan länge arbetat på Malmö Naturskola och har arbetat deltid eller heltid med att inspirera pedagoger att upptäcka uterummet i det pedagogiska arbetet. Jag har sedan en tid funderat på om flickor och pojkars utveckling präglas av vilken miljö de vistats i under de tidigare åren av livet. Jag har också funderat på hur barns intressen för olika saker väcks i väldigt tidigt skede av barnens liv och vad som grundlägger detta. Jag var väldigt intresserad av att undersöka skillnaden i genusmönster för barn som vistas i traditionella förskolemiljöer med barn som vistas i utemiljöer med mer okodat lekmaterial.

8 6 Smilla Petrovic har arbetat i 22 år som förskollärare. Innan jag kom till Ribersborgs förskola har jag arbetat med språkförskola. Senare arbetade jag med allmän förskola. Detta var en slags förskola då barnen var på deltid under 15 timmar / vecka. Barnen var 4-5 år. Jag arbetade då under ett år med ett större projekt som handlade om genus och teknik. Projektet var så lyckat att jag tog det med till Ribersborgs förskola där jag använde mig mycket av den kompensatoriska pedagogiken och teknik. Med kompensatorisk pedagogik avses arbete för att bredda flickors och pojkars traditionella könsroller. T ex kan man förstärka självkänslan genom att uppmuntra flickor till modighet och pojkar att visa mer känslor. Man tillför något men tar inte bort något. Jag är väldigt engagerad själv i detta och har alltid verkat för ömsesidig förståelse och respekt mellan könen eftersom alla är människor och borde ha samma människovärde.

9 Platsens betydelse för lärandet ur ett genusperspektiv Karin Bengtsson och Josefine Gustafsson Malmö Naturskola, Pedagogiska centralen, Malmö stad, 2011 Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka om kommunikation och förhållningssätt mellan pedagog och elev förändras vid undervisning utomhus jämfört med i klassrummet. Vi vill också se om läroprocessen blir mer demokratisk, det vill säga om det blir mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elever, oberoende av kön, vid utomhuspedagogisk undervisning. Vårt fokus ligger på pedagogen. I studien följer vi två pedagoger som arbetar i Malmö, vid en lektion inomhus och en utomhus under en dag. Under lektionerna spelas pedagogens röst in och vi gör visuella observationer. Resultaten visar att det sker mer kommunikation mellan pedagog och elev vid undervisningen utomhus. Dock sker detta inte helt oberoende av kön. Pojkarna uppmärksammas generellt oftare än flickorna, både ute och inne. Vid eftersamtal med pedagogerna, så kallat stimulated recall, nämner båda att platsen har betydelse för lärandet. Den ena pedagogen uttrycker att ett mer jämlikt förhållande uppstår mellan pedagogen och eleverna ute. Som förklaring till detta nämner pedagogerna att vid undervisning utomhus ges större möjligheter att gruppera eleverna på olika sätt och att sprida ut dem mer. Det gör att pedagoger blir mer tillgängliga för dialog med eleverna. De menar också att en viktig faktor i sammanhanget är ljudnivån. Ute stör man inte varandra på samma sätt som inne i ett klassrum. Sammantaget ger detta pedagogen större möjligheter till ökad demokratisk och jämlik kommunikation med eleverna ute jämfört med i klassrummet. 7 Bakgrund Under våra år som naturpedagoger på Malmö Naturskola har vi i vårt arbete med utomhuspedagogik 1 upplevt att förhållandet mellan elev och lärare blivit annorlunda när man lämnat klassrummet 1 Definition av Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på

10 8 kommunikationen 2 och deltagandet förändras. Elever som inte brukar prata så mycket, pratar plötsligt med andra elever och läraren. Ett mer avslappnat samspel mellan lärare och elev verkar uppstå t ex när vi lagar mat ute tillsammans eller när vi vandrar. Detta har märkts extra tydligt när vi varit ute med grupper från SFI och IVIK 3. Det verkar vara enklare att överskrida vissa gränser och normer när vi går ut. Elever ställer frågor som vi förmodar inte hade ställts i klassrummet. Vi vill ta reda på om det är så och i så fall varför? Vi vill särskilt undersöka om lärarens förhållningssätt till flickor respektive pojkar förändras när de lämnar klassrummet. Vi antar att även genusmönster och kommunikation förändras då man går ut. En lärarstudent från Malmö högskola gjorde 2006 ett arbete (opublicerat) kallat Utmaningar i grundskolan. Hon följde oss på Malmö Naturskola en dag när vi var ute med en grupp elever och lärare. Vi var inte medvetna om vilka frågeställningar hon hade. Under kapitlet En liten undersökning av Naturskolans pedagogik Pedagogik, genus, etnicitet skriver hon: Med naturskolans medvetna, aktivitetspräglade pedagogik som sker på lika villkor för båda könen, ser jag stora möjligheter att motverka mansdominansen inom den naturvetenskapliga sektorn i samhället. (s.17) Detta gjorde oss förstås nyfikna på om vi faktiskt bidrar till att tänja på gränser/normer genom att använda utomhuspedagogik. Vid en första pilotstudie (opubl. Gustafsson 2009) gjord inom forskningscirkeln med tema genus och utomhuspedagogik gjordes observationer av en pedagog från Malmö Naturskola under en dag. Syftet var att undersöka kommunikation mellan pedagog och elev, ute jämfört med inne och med fokus på genus. Dagen började med en introduktion inne konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär: att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas att platsens betydelse för lärandet lyfts fram 2 Ordet kommunikation kommer av latinet communica tio betyder ömsesidigt utbyte. Överföring av information mellan människor (NE ). Vanligtvis ses kommunikation som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta någon slags överenskommelse om vad målet för eller orsaken till kommunikationen är (Wiki ). 3 SFI = Svenska för invandrare vuxna, IVIK = Introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare år

11 av en naturpedagog från Malmö Naturskola. Efter det fortsatte halva elevgruppen lektionen ute. Observationer från lektionen inomhus tedde sig annorlunda jämfört med hur det var utomhus. Kommunikationen mellan pedagog och elev blev livligare, spontanare och mer direkt. Frågor, kommentarer och utrop haglar tätt från barnen. Karin för en fin dialog, samtidigt som hon gör de praktiska momenten. Känn, den är ganska tung säger Karin. Varje barn får hålla ramen med massor av bin på. Pojkar uttrycker känslor med skratt, oj och oh shit!. Ebba (enda flickan i gruppen) är den som tar initiativet och vill hålla först. Hon låter bina krypa på handskarna. (Citat från observationsanteckningar.) Det uppstod mycket mer aktivitet från både pedagogens och elevens sida jämfört med innelektionen. Det noterades ingen direkt skillnad i pedagogens tonläge vid talet med flick- jämfört med pojkeleverna, varken inne eller ute. Med denna lite större studie vill vi undersöka orsaken/orsakerna till den noterade skillnaden i kommunikation inne och ute. Vi vill också noggrannare undersöka om pedagogens förhållningssätt till genus påverkas av platsvalet. Eftersom vi arbetar mycket med fortbildning av pedagoger har vi fokus på pedagogen i vår studie. 9 Platsens betydelse och utomhuspedagogik Strandberg (2009) skriver: Det är viktigt att uppmärksamma förskolors och skolors rum eftersom de i hög utsträckning påverkar barnens lärande. Rummet bär på och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. De talar till barnen och ungdomarna. De bildar en fond för lärande och utveckling. Ett rum kan underlätta lärande. (Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar s.22) I vårt arbete argumenterar vi för att uterummet kan underlätta lärande och leda till gränsöverskridande aktiviteter. Ärlemalm-Hagsér (2009) menar att överallt där det finns aktivitet skapas identitet och kön. Utomhus, i hennes studie av en förskolegård, är inget undantag. Men hon anser också att skogen är en mer jämställd miljö och en plats där omgivningen inte är lika inrutad. Skogen är mer gränsöverskridande. Man kan då fråga sig: hur långt från skolbyggnaden behöver man komma för att en ny situation ska uppstå?

12 10 Enligt en undersökning bland 179 pedagoger i Europa (Seyfried & Neissl, 2002) svarade 90,5% att utomhuspedagogik förändrar klassrumsklimatet till det bättre. 75,4% av de tillfrågade pedagogerna ansåg att utomhuspedagogik främjar lärares personliga utveckling. De pedagoger som deltagit i studien av Knutsson & Laestadius (2005) uppger också att läranderummet förändras ute kontra inne, både för eleven som individ, för hela gruppen samt för pedagogen själv. Två pedagoger nämner också att hierarkin mellan pedagog och elev förändras utomhus. En av pedagogerna beskriver sig dessutom sig själv som en medupptäckare tillsammans med eleverna när de har undervisning utomhus, dvs pedagogen blir en del av elevgruppen. Detta stämmer väl överens med våra egna erfarenheter men är det alltid så? Ärlemalm Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) använder en sociokulturell teori i sin analys. Med det perspektivet menar de att organiserade strukturer och rutiner tillsammans med lärares och barns handlingar kan benämnas skolans sociala praktik. En social praktik som innebär att uppfattningar, idéer och föreställningar om till exempel flickor och pojkar och de möjliga positioner som de tillåts att inta, har historiska och kulturella ramar som utgångspunkt och etnicitet och klass har stor betydelse (Tallberg Broman 2002). Om detta skriver också Brody (2009): The sociocultural context suggests that all knowledge is constructed socially, between individuals in the same place as well as through mediums of learning that have been constructed by others. We considered that individual cognition develops as a result of interactions in the social life of the individual and the central role of communication in learning. (s.606) Av de många frågor som dyker upp har vi valt att koncentrera oss på kommunikationen mellan pedagog och elev samt titta på demokratiska läroprocesser. Genusmönster i skolan Vi använder här begreppet genus och lånar den definition som Skoog (2010) använder i rapporten Genusmedvetna närmanden till pedagogik en forskningscirkels reflektioner och konkretiseringar. Genus är ett begrepp som kan förstås som det sociala könet, eller rättare sagt hur vi gör kön i samhället. Vi skapar hela tiden normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, klädesval, yrkesval, intressen osv. Genus är beroende av historiska, kulturella och sociala sammanhang. Vad som uppfattas som manligt och kvinnligt är därmed föränderligt.

13 I vår studie har vi ett förhållningssätt som är kopplat till tidigare forskning om hur könsidentiteter utvecklas i samspel med miljön. I den senare forskningen som till exempel i Eidevald (2009), Davies (2003) och Hirdman (2003) framhävs att kön görs i en ständigt pågående process där språk och makt har avgörande betydelse. Tidigare forskning (Einarsson, J & Hultman, T G 1984 samt Månsson, A 2000) visar att pojkar generellt får mer hjälp av pedagogen än flickor. I boken Genuspedagogik av Svaleryd (2002) s 18 nämns att pojkar förväntas vara mer fysiska och att de förväntas ha ett större rörelsebehov än flickor. Pojkar tillåts därför mer (att ta mer plats) i undervisningssituationer. Enligt Einarsson och Hultman (1984) använder sig dessutom många pedagoger av ett mjukare tonfall mot flickor och yngre barn. Även Odelfors (1998) såg vid samtalsanalyser att lärare hade olika röstläge när de talade med pojkar och flickor. Därför har vi särskilt försökt lyssna efter om pedagogens röstläge ändras under talet med eleverna. Vi vill undersöka om detta gäller lika mycket vid klassrumsundervisning som vid uteundervisningen. Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) har i sin undersökning sett att genus konstrueras av både barn och lärare, i deras fall på förskolan. Intressant är att de i sin undersökning ser att det främst är barnen som står för det som är nyskapande och utmanande vad gäller genus. 11 Våra hypoteser 1. Det sker mer ömsesidig kommunikation mellan pedagog och elever vid utomhuspedagogisk undervisning i jämförelse med undervisning i klassrummet. 2. Läroprocessen är mer demokratisk, d v s mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elev oberoende av kön vid utomhuspedagogisk undervisning. Metod och material Vi observerar två pedagoger från två olika grundskolor i Malmö. Pedagogerna kallar vi här Pedagog 1 och Pedagog 2 och skolorna kallar vi Skola 1 och Skola 2. Pedagogerna är utvalda för att de båda mycket medvetet använder utomhuspedagogik regelbundet i sin undervisning Pedagog 1 undervisar en klass i år 1 på Skola 1. Klassen består av 24 elever varav 12 flickor och 12 pojkar. Pedagog 2 undervisar en klass i år 5 på Skola 2. Klassen består av 9 barn varav 4 flickor och 5 pojkar. Vid observationstillfället av Pedagog 2 delades dock klassen upp vid utomhuslektionen. Gruppen vi observerade med pedagogen bestod då av 4 flickor och 1 pojke.

14 Totalt två pedagoger och 33 elever har alltså deltagit i studien. Vi observerar för varje pedagog, dels en undervisningssituation inomhus i cirka 80 minuter, dels en undervisningssituation utomhus i cirka 80 minuter. Någon vecka inför varje observationstillfälle träffar vi pedagogen och klassen en kort stund för att presentera oss och vår studie Visuella observationer Vi, två oberoende observatörer/tillfälle, observerar och noterar pedagogens aktivitet, det vill säga ordlösa kommunikation i form t ex kroppsrörelser, aktivt lyssnande, minspel och närvaro (Kihlström 2007). Hur förhåller sig pedagogen till eleverna i rummet? Förändras pedagogens roll? Hur tillåter pedagogen barnen röra sig? 2. Ljudinspelning av pedagog Vid observationerna förses pedagogen med en mygga för att ljud ska kunna spelas in under observationen. Vid analys av ljudinspelningarna använder vi ett dokumentationsschema/ observationsmall med utgångspunkt från Touminen & Pizzarro Correa (2009), se bilaga 1. En svårighet var att skilja på tilltal och tillsägelser varför vi endast räknat tillsägelser enligt observationsmallen. Vi transkriberar sedan ett observationstillfälle vardera och analyserar vårt material tillsammans utifrån våra hypoteser. 3. Stimulated recall Vi träffar även respektive pedagog för ett så kallat stimulated recall (Haglund 2003). Pedagogerna har lyssnat igenom sina respektive ljudinspelningar innan vi träffas. Vid mötet får pedagogen berätta och reflektera över vad hon hört. Sedan spelar vi upp utvalda sekvenser från ljudinspelningarna och pedagogen får reflektera över dessa och berätta hur hon hade upplevt och tänkt i situationen. Vi ställer också en del frågor och nedtecknar vad som sägs under dessa möten. Resultat 1. Visuella observationer Gemensamt är att båda pedagogerna talar tydligt och lugnt till eleverna. Kroppsspråk används ofta för att visa eleverna tillrätta, t ex pedagogen markerar tyst med ett finger mot läpparna utan att

15 säga något eller räcker själv upp handen för att påminna om att eleverna ska räcka upp handen vid undervisningen. Kroppsspråket används mer utomhus än inomhus. Observation av Pedagog 1 Lektion inomhus Barnen (24 st) sitter fördelade runt fyra bord, varannan flicka och varannan pojke. Pedagogen placerar sig mestadels framme vid tavlan men förflyttar sig även runt borden beroende på aktivitet. Lektionen handlar om bokstaven Z. Pedagogen använder tavlan och många föremål för att visualisera det hon pratar om. Pedagogen använder också flera olika medier för att aktivera barnen. Först har de högläsning tillsammans med utgångspunkt från texter som visas på SmartBoard 4. Barnen får också använda SmartBoarden. Sedan får de arbeta individuellt med övningar och då rör de sig i klassrummet för att hämta och lämna saker. De skriver t ex bokstaven i sina böcker och gör Z med fingret framme vid tavlan några gånger. Barnen använder hela klassrummet i den individuella övningen och sitter inte bara vid sina bord. Även om barnen rör sig runt i klassrummet är stämningen lugn. Barnen räcker upp handen när de behöver hjälp av pedagogen och de pratar lågmält med varandra vid borden. Pedagogen förklarar att hon placerar barnen varannan pojke, varannan flicka för att alla ska lära känna varandra och för att undvika uppdelning efter kön. Hon vill även ha fysisk aktivitet i klassrummet så därför är barnens saker utspridda så att de måste hämta och lämna på olika platser. Hon menar att det är bra att de räcker upp handen annars är det alltid samma barn som svarar först. Det är viktigt att få visa för de andra att man kan. 13 Lektion utomhus Barnen ställer sig på led. Pedagogen hälsar personligen på alla barn och ser till att få ögonkontakt. Hon tar gärna barnen på axeln när hon pratar med dem och använder sin arm mycket för att stoppa/guida barnen. De går en slingrig promenad på led till uterummet som ligger i anslutning till skolgården. De samlas inne i skogsdungen sittande i en ring. Pedagogen är en del av gruppen/ringen och hon hjälper barnen att hitta sin rätta plats bredvid sin utekompis. Pedagogen använder ett tydligt teckenspråk när hon förklarar övningen för barnen, t ex pekar på sig själv när hon säger jag. Under 4 SmartBoard = interaktiv skrivtavla

16 14 övningen går pedagogen runt bland barnen och sätter sig ibland på huk för att närma sig barnen och lägger nästan alltid en hand på barnet som hon pratar med. Kontakt verkar vara viktigt för pedagogen. Två barn har inte löst uppgiften. Pedagogen tar sig tid att prata med dem och sitter på huk hos pojken och flickan. Alla barnen sitter ner vid redovisningen men ett barn sitter på huk. Pedagogen tar barnet på axeln för att markera sitt ner. De som talar står upp. Pedagogen låter inte barnen redovisa i ordning utan väljer ut par. Hon ler uppmuntrande när de ska stå upp och tala. Det uppstår en mer nära och mer fysisk kontakt vid kommunikationen utomhus jämför med lektionen inomhus. Efter första övningen får barnen ett uppdrag. Pedagogen visar med fingret att det hon säger när hon förklarar övningen är viktigt och spännande. När barnen arbetar utspridda med uppdraget, två och två med sin utekompis, går pedagogen runt och lyssnar, hjälper till och tar foto på grupperna. Utelektionen avslutas med en övning då de delas in i halvgrupper och får hjälpas åt. Det är snabb fysisk aktivitet i kombination med matematik. När barnen står i halvgrupperna på två led står pedagogen bland barnen och inte bara framför dem. Pedagogen förklarar att när barnen står på led ser hon att alla är med. Barnen har en bestämd plats i ledet och veckans värdar står alltid först under en veckas tid. Detta system anser pedagogen avlastar de barn som inte är så säkra. Alla barn har en egen utekompis. Gruppdynamiken är viktig i uteverksamheten. Som observatörer upplever vi att det sker mer jämlik kommunikation mellan pedagog och barn samt barn och barn vid lektionen utomhus. I klassrummet fick barnen räcka upp handen för att få prata och när de ibland pratade med varandra fick de tala tyst för att inte störa. Utomhus kan alla prata mer fritt utan att störa varandra. Platsen utomhus verkar också ge mer utrymme för olika gruppsammansättningar; två och två, halvgrupp, i ring, på led. Utomhus är pedagogen mer en del av gruppen mest på grund av att pedagogen placerar sig i ringen, bland barnen i större utsträckning än i klassrummet. Observation av Pedagog 2 Lektion inomhus Pedagogen står längst fram i klassrummet. Eleverna (9 st) sitter vid bänkar som står ihop satta i två rader. Pedagogen rör sig lite fram och tillbaka i rummet.

17 Eleverna pratar om datum och tid för dagens lektion. Pedagogen är allvarlig och lugn och visar med händer och armar när hon talar. En del elever räcker upp handen men andra inte. Då visar pedagogen med handen (markerar) att de ska räcka upp handen. Lektionen är sedan högläsning ur en bok och då sitter pedagogen längst fram i klassrummet. Under högläsningen skakar pedagogen på huvudet för att markera en tillsägelse sluta/lägg av. Hon tar undan en boll utan att säga något från en flicka som ska läsa. Sedan har eleverna en individuell skrivövning. Då går pedagogen runt och pratar med eleverna och sitter ofta på huk bredvid dem. De talar tyst till varandra. När det blir lite stökigt säger pedagogen lugnt men lite irriterat förklara vad du sysslar med till en pojke. Hon går sedan undan med pojken och de sätter sig lite avskiljt. De pratar om vad som hänt tidigare, pedagogen är lugn och har hela tiden ögonkontakt med pojken. 15 Lektion utomhus En grupp bestående av fyra flickor och en pojke deltar i utomhuslektionen. Pedagogen petar på en flicka för att få henne att lyssna. Eleverna står nära pedagogen som använder ett mycket tydligt kroppsspråk. Pedagogen beskriver uppgiften, att göra en tidslinje, som också kräver att gruppen ska samarbeta. Eleverna sätter igång men samarbetar inte mycket och argumenterar en hel del utan att lösa uppgiften. Pojken i gruppen står vid sidan av. Pedagogen tar i armen på en flicka när de talar om uppgiften men när eleverna kommer igång backar hon och låter gruppen arbeta självständigt. Efter ett tag samlar hon dem och diskuterar hur det gått och hur de tänkt. Generellt är pedagogen allvarligt koncentrerad men småler ibland. Andra delen av utelektionen är en vandring då eleverna ska ta foton på olika saker, för att sedan gemensamt kunna diskutera sakernas ålder. De får själva bestämma objekt att fotografera. Innan vandringen stoppar pedagogen en flicka som leker genom att ta tag i hennes arm tydligt. Vandringen ger upphov till spontana samtalsämnen och frågor från eleverna. Pedagogen blir en del av gruppen på ett annorlunda sätt än vid förra övningen. De mer passiva i gruppen ställde fler frågor till pedagogen under vandringen. Eleverna uppträder mer avslappnat, kramas och småpratar lite kors och tvärs. Pedagogen och eleverna uppfattas som mer jämlika. Under hela lektionen utomhus tilltalar pedagogen ofta eleverna med namn och ställer många frågor. Uppmaningar ges som t ex hjälp henne. Pedagogen stöttar eleverna mycket och uppmärksammar elevernas spontana frågor hon är bra på att gå utanför planeringen. Pedagogen styr inte eleverna med så många uppmaningar och regler utan med frågor som blir mer vägledande.

18 Vid observationen under vandringen upplevde vi att förhållandet mellan pedagog och elever förändrades mycket. Vandringen gav intryck och upplevelser som direkt kunde tas upp i form av småprat och frågor. Pedagogen deltog i övningen på samma sätt som eleverna genom att alla tog foto och diskuterade tillsammans. Ett slags kooperativt lärande och samspel uppstod mellan eleverna och pedagogen. 16 Foto: Malmö Naturskola

19 2. Ljudinspelningar Vem får höra sitt namn? (fig 1) Om man ser på undervisningssituationen utomhus respektive inomhus på hela gruppen, dvs båda klasserna tillsammans, blir resultatet att eleverna får höra sitt namn (det kan vara samma elev vid flera tillfällen) mer än dubbelt så många gånger utomhus jämfört med inomhus. Ser man däremot på flickor respektive pojkar visar det sig att pojkarna får höra sitt namn mer än dubbelt så många gånger utomhus jämfört med flickorna. Inomhus är skillnaderna mindre mellan pojkar och flickor. Noterat är att i utegruppen med Pedagog 2 är det en flicka som står för mer än hälften av de gånger barnen får höra sina namn. Vid samma tillfälle säger Pedagog 2 Flickor, kom nu fyra gånger. 17 Figur 1 Vem får hjälp av pedagog? (fig 2) Analysen visar att hela gruppen får mer hjälp vid undervisningen utomhus än inomhus. Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor får pojkarna mer hjälp än flickorna både inom- och utomhus och skillnaden är störst utomhus.

20 18 Figur 2 Vem ber pedagogen om hjälp? (fig 3) Inomhus ber pedagogerna inte eleverna om hjälp men det gör de utomhus. Vi tolkar detta som att pedagogerna blir mer jämställda med eleverna utomhus jämfört med undervisningssituationerna inomhus. Figur 3 Antal frågor från pedagog? (fig 4) Vid undervisning inomhus ställer pedagogen fler frågor till gruppen än utomhus. Fler frågor ställs till pojkar än flickor och skillnaden är störst utomhus. Detta tyder på att undervisning inomhus bygger mycket på att pedagogen ställer frågor som eleverna svarar på genom handuppräckning.

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

I UR OCH SKUR MULLEBO

I UR OCH SKUR MULLEBO NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer