Genus och utomhuspedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genus och utomhuspedagogik"

Transkript

1 rapport i FORSKNINGSCIRKELn Genus och utomhuspedagogik Magnus Johansson och Mariann Enö (red) Malin Ideland Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

2 Utgiven av: FoU Malmö-utbildning Avdelning barn och ungdom Malmö stad ISBN: Får ej spridas i kommersiellt syfte. Model Photo: Colourbox.com (Omslag samt sidorna 37 och 39) Övriga fotografier i boken är publicerade med målsmans medgivande till Malmö naturskola. Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2011

3 Rapport i forskningscirkeln Genus och utomhuspedagogik Handledare: Magnus Johansson och Mariann Enö (red) Malin Ideland Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

4 Innehåll Inledning Författarpresentationer Platsens betydelse för lärandet ur ett genusperspektiv Sammanfattning Bakgrund Metod och material Resultat Diskussion Bilaga 1 Dokumentationsschema/Observationsmall Jämförelser mellan förskolebarns inne- och utelek ur ett genusperspektiv Några exempel på tidigare undersökningar Observationer inomhus Observationer ute Sammanfattning Nya forskningsfrågor som väcks Ute- och innelek är ingen enkel lek en studie i hur två barn väljer sina lekar utifrån miljö och kön Nu ska vi leka ute! Lek inomhus Slutlig diskussion Referenser

5 Inledning Vi har under år 2009 till 2011 haft en forskningscirkel kring ämnet Genus och utomhuspedagogik. Gruppen bestod till en början av cirka 10 personer. Deltagarna var pedagoger från några av Malmös förskolor, Malmö Naturskola och en bibliotekarie från Pedagogiska centralen. Handledare var Magnus Johansson och Malin Ideland från Malmö högskola. De första träffarna ägnade vi oss åt att diskutera olika frågeställningar kring till exempel natursyn, barn som gränsöverskridare, platsens betydelse med mera. Vi läste olika artiklar kopplade till ämnet samt Svaleryds bok om Genuspedagogik. Alejandra Pizarro Correa och Linda Touminen från FoU Malmö-utbildning kom till oss och delade med sig av sina erfarenheter vad gäller metodik vid observationer. Sedan delade vi upp oss i grupper och gjorde en första egen liten förstudie med fokus på en frågeställning som intresserade oss. Syftet var bland annat att testa observation som metod. Detta ledde oss vidare till nya frågeställningar inför vår huvudstudie. Vi fick också besök av forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér som berättade om sin forskning kring genusfrågor i förskolan samt hur utemiljön påverkar i detta sammanhang. Hon inspirerade och diskuterade undersökningsmetoder med oss. Härefter skapades nya frågeställningar som intresserade oss. Tre grupper bildades, vilka självständigt gick vidare och gjorde var sin djupare studie. Två studier har fokus på barnen och gjordes på förskolor i Malmö. Den tredje studien har fokus på pedagogen och gjordes på två olika grundskolor i Malmö. Huvudfrågeställningarna eller hypoteserna var: 3 Kristine Hultberg Hur förändras barns lek ute respektive inne? Skapas nya könsroller då miljön ändras? Bo Lindvall och Smilla Petrovic Hur förhåller sig flickor och pojkar till varandra? Vad leker de? Vad leker de med? Vad händer när man presenterar ett nytt material? Vad gör barnen i naturen? Hur stämmer dessa resultat med andra undersökningar?

6 Karin Bengtsson och Josefine Gustafsson Det sker mer ömsesidig kommunikation mellan pedagog och elever vid utomhuspedagogisk undervisning i jämförelse med undervisning i klassrummet Läroprocessen är mer demokratisk, d v s mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elev oberoende av kön vid utomhuspedagogisk undervisning. Vi som har deltagit i forskningscirkel har fått vara med om en intressant process. Efter de genomförda studierna har nya intressanta frågor uppstått. 4 Karin Bengtsson Josefine Gustafsson Kristine Hultberg Bo Lindvall Smilla Petrovic

7 Författarpresentationer Karin Bengtsson är biolog och naturpedagog på Malmö Naturskola. Jag har arbetat med Gröna skolgårdsprojektet i Malmö där skolgårdarna förändras till grönare och mer pedagogiska platser. Har även läst kursen Hälsofrämjande miljöer i vård, skola och omsorg (SLU) och är intresserad av hur lusten till lärande kan förbättras i skolan. Jag tror att platsen för lärandet påverkar både pedagoger och elever men också användandet av alla sinnen för att befästa kunskaper och upplevelser. Josefine Gustafsson är biolog och naturpedagog på Malmö Naturskola. Intresserar mig för jämlikhet, platsen och lärandet, genus, normer, hållbar utveckling, sinnlighet och delaktighetsfrågor. Har under hållit i delkursen Hem, plats, rum på Malmö högskolas Genusvetenskap A-kurs. 5 Kristine Hultberg är genuspedagog och 1-6 lärare som arbetar som förskollärare. Jag började min väg in i pedagogiken via teatern, skådespelat en del och undervisat en del, något jag har med mig i mitt arbete med barn och vuxna. Jag började tidigt läsa genusvetenskap och efter ett par års studier i Stockholm och Lund började jag läsa till lärare på Malmö högskola. Jag föreläser om genus i förskolan och är mycket engagerad i det som kan kallas det goda samtalet mellan barn och vuxna. Bo Lindvalls bakgrund är mellanstadielärare. Jag arbetade med detta i ca 20 år. Jag har efter min lärartid sedan länge arbetat på Malmö Naturskola och har arbetat deltid eller heltid med att inspirera pedagoger att upptäcka uterummet i det pedagogiska arbetet. Jag har sedan en tid funderat på om flickor och pojkars utveckling präglas av vilken miljö de vistats i under de tidigare åren av livet. Jag har också funderat på hur barns intressen för olika saker väcks i väldigt tidigt skede av barnens liv och vad som grundlägger detta. Jag var väldigt intresserad av att undersöka skillnaden i genusmönster för barn som vistas i traditionella förskolemiljöer med barn som vistas i utemiljöer med mer okodat lekmaterial.

8 6 Smilla Petrovic har arbetat i 22 år som förskollärare. Innan jag kom till Ribersborgs förskola har jag arbetat med språkförskola. Senare arbetade jag med allmän förskola. Detta var en slags förskola då barnen var på deltid under 15 timmar / vecka. Barnen var 4-5 år. Jag arbetade då under ett år med ett större projekt som handlade om genus och teknik. Projektet var så lyckat att jag tog det med till Ribersborgs förskola där jag använde mig mycket av den kompensatoriska pedagogiken och teknik. Med kompensatorisk pedagogik avses arbete för att bredda flickors och pojkars traditionella könsroller. T ex kan man förstärka självkänslan genom att uppmuntra flickor till modighet och pojkar att visa mer känslor. Man tillför något men tar inte bort något. Jag är väldigt engagerad själv i detta och har alltid verkat för ömsesidig förståelse och respekt mellan könen eftersom alla är människor och borde ha samma människovärde.

9 Platsens betydelse för lärandet ur ett genusperspektiv Karin Bengtsson och Josefine Gustafsson Malmö Naturskola, Pedagogiska centralen, Malmö stad, 2011 Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka om kommunikation och förhållningssätt mellan pedagog och elev förändras vid undervisning utomhus jämfört med i klassrummet. Vi vill också se om läroprocessen blir mer demokratisk, det vill säga om det blir mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elever, oberoende av kön, vid utomhuspedagogisk undervisning. Vårt fokus ligger på pedagogen. I studien följer vi två pedagoger som arbetar i Malmö, vid en lektion inomhus och en utomhus under en dag. Under lektionerna spelas pedagogens röst in och vi gör visuella observationer. Resultaten visar att det sker mer kommunikation mellan pedagog och elev vid undervisningen utomhus. Dock sker detta inte helt oberoende av kön. Pojkarna uppmärksammas generellt oftare än flickorna, både ute och inne. Vid eftersamtal med pedagogerna, så kallat stimulated recall, nämner båda att platsen har betydelse för lärandet. Den ena pedagogen uttrycker att ett mer jämlikt förhållande uppstår mellan pedagogen och eleverna ute. Som förklaring till detta nämner pedagogerna att vid undervisning utomhus ges större möjligheter att gruppera eleverna på olika sätt och att sprida ut dem mer. Det gör att pedagoger blir mer tillgängliga för dialog med eleverna. De menar också att en viktig faktor i sammanhanget är ljudnivån. Ute stör man inte varandra på samma sätt som inne i ett klassrum. Sammantaget ger detta pedagogen större möjligheter till ökad demokratisk och jämlik kommunikation med eleverna ute jämfört med i klassrummet. 7 Bakgrund Under våra år som naturpedagoger på Malmö Naturskola har vi i vårt arbete med utomhuspedagogik 1 upplevt att förhållandet mellan elev och lärare blivit annorlunda när man lämnat klassrummet 1 Definition av Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på

10 8 kommunikationen 2 och deltagandet förändras. Elever som inte brukar prata så mycket, pratar plötsligt med andra elever och läraren. Ett mer avslappnat samspel mellan lärare och elev verkar uppstå t ex när vi lagar mat ute tillsammans eller när vi vandrar. Detta har märkts extra tydligt när vi varit ute med grupper från SFI och IVIK 3. Det verkar vara enklare att överskrida vissa gränser och normer när vi går ut. Elever ställer frågor som vi förmodar inte hade ställts i klassrummet. Vi vill ta reda på om det är så och i så fall varför? Vi vill särskilt undersöka om lärarens förhållningssätt till flickor respektive pojkar förändras när de lämnar klassrummet. Vi antar att även genusmönster och kommunikation förändras då man går ut. En lärarstudent från Malmö högskola gjorde 2006 ett arbete (opublicerat) kallat Utmaningar i grundskolan. Hon följde oss på Malmö Naturskola en dag när vi var ute med en grupp elever och lärare. Vi var inte medvetna om vilka frågeställningar hon hade. Under kapitlet En liten undersökning av Naturskolans pedagogik Pedagogik, genus, etnicitet skriver hon: Med naturskolans medvetna, aktivitetspräglade pedagogik som sker på lika villkor för båda könen, ser jag stora möjligheter att motverka mansdominansen inom den naturvetenskapliga sektorn i samhället. (s.17) Detta gjorde oss förstås nyfikna på om vi faktiskt bidrar till att tänja på gränser/normer genom att använda utomhuspedagogik. Vid en första pilotstudie (opubl. Gustafsson 2009) gjord inom forskningscirkeln med tema genus och utomhuspedagogik gjordes observationer av en pedagog från Malmö Naturskola under en dag. Syftet var att undersöka kommunikation mellan pedagog och elev, ute jämfört med inne och med fokus på genus. Dagen började med en introduktion inne konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär: att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas att platsens betydelse för lärandet lyfts fram 2 Ordet kommunikation kommer av latinet communica tio betyder ömsesidigt utbyte. Överföring av information mellan människor (NE ). Vanligtvis ses kommunikation som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta någon slags överenskommelse om vad målet för eller orsaken till kommunikationen är (Wiki ). 3 SFI = Svenska för invandrare vuxna, IVIK = Introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare år

11 av en naturpedagog från Malmö Naturskola. Efter det fortsatte halva elevgruppen lektionen ute. Observationer från lektionen inomhus tedde sig annorlunda jämfört med hur det var utomhus. Kommunikationen mellan pedagog och elev blev livligare, spontanare och mer direkt. Frågor, kommentarer och utrop haglar tätt från barnen. Karin för en fin dialog, samtidigt som hon gör de praktiska momenten. Känn, den är ganska tung säger Karin. Varje barn får hålla ramen med massor av bin på. Pojkar uttrycker känslor med skratt, oj och oh shit!. Ebba (enda flickan i gruppen) är den som tar initiativet och vill hålla först. Hon låter bina krypa på handskarna. (Citat från observationsanteckningar.) Det uppstod mycket mer aktivitet från både pedagogens och elevens sida jämfört med innelektionen. Det noterades ingen direkt skillnad i pedagogens tonläge vid talet med flick- jämfört med pojkeleverna, varken inne eller ute. Med denna lite större studie vill vi undersöka orsaken/orsakerna till den noterade skillnaden i kommunikation inne och ute. Vi vill också noggrannare undersöka om pedagogens förhållningssätt till genus påverkas av platsvalet. Eftersom vi arbetar mycket med fortbildning av pedagoger har vi fokus på pedagogen i vår studie. 9 Platsens betydelse och utomhuspedagogik Strandberg (2009) skriver: Det är viktigt att uppmärksamma förskolors och skolors rum eftersom de i hög utsträckning påverkar barnens lärande. Rummet bär på och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. De talar till barnen och ungdomarna. De bildar en fond för lärande och utveckling. Ett rum kan underlätta lärande. (Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar s.22) I vårt arbete argumenterar vi för att uterummet kan underlätta lärande och leda till gränsöverskridande aktiviteter. Ärlemalm-Hagsér (2009) menar att överallt där det finns aktivitet skapas identitet och kön. Utomhus, i hennes studie av en förskolegård, är inget undantag. Men hon anser också att skogen är en mer jämställd miljö och en plats där omgivningen inte är lika inrutad. Skogen är mer gränsöverskridande. Man kan då fråga sig: hur långt från skolbyggnaden behöver man komma för att en ny situation ska uppstå?

12 10 Enligt en undersökning bland 179 pedagoger i Europa (Seyfried & Neissl, 2002) svarade 90,5% att utomhuspedagogik förändrar klassrumsklimatet till det bättre. 75,4% av de tillfrågade pedagogerna ansåg att utomhuspedagogik främjar lärares personliga utveckling. De pedagoger som deltagit i studien av Knutsson & Laestadius (2005) uppger också att läranderummet förändras ute kontra inne, både för eleven som individ, för hela gruppen samt för pedagogen själv. Två pedagoger nämner också att hierarkin mellan pedagog och elev förändras utomhus. En av pedagogerna beskriver sig dessutom sig själv som en medupptäckare tillsammans med eleverna när de har undervisning utomhus, dvs pedagogen blir en del av elevgruppen. Detta stämmer väl överens med våra egna erfarenheter men är det alltid så? Ärlemalm Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) använder en sociokulturell teori i sin analys. Med det perspektivet menar de att organiserade strukturer och rutiner tillsammans med lärares och barns handlingar kan benämnas skolans sociala praktik. En social praktik som innebär att uppfattningar, idéer och föreställningar om till exempel flickor och pojkar och de möjliga positioner som de tillåts att inta, har historiska och kulturella ramar som utgångspunkt och etnicitet och klass har stor betydelse (Tallberg Broman 2002). Om detta skriver också Brody (2009): The sociocultural context suggests that all knowledge is constructed socially, between individuals in the same place as well as through mediums of learning that have been constructed by others. We considered that individual cognition develops as a result of interactions in the social life of the individual and the central role of communication in learning. (s.606) Av de många frågor som dyker upp har vi valt att koncentrera oss på kommunikationen mellan pedagog och elev samt titta på demokratiska läroprocesser. Genusmönster i skolan Vi använder här begreppet genus och lånar den definition som Skoog (2010) använder i rapporten Genusmedvetna närmanden till pedagogik en forskningscirkels reflektioner och konkretiseringar. Genus är ett begrepp som kan förstås som det sociala könet, eller rättare sagt hur vi gör kön i samhället. Vi skapar hela tiden normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, klädesval, yrkesval, intressen osv. Genus är beroende av historiska, kulturella och sociala sammanhang. Vad som uppfattas som manligt och kvinnligt är därmed föränderligt.

13 I vår studie har vi ett förhållningssätt som är kopplat till tidigare forskning om hur könsidentiteter utvecklas i samspel med miljön. I den senare forskningen som till exempel i Eidevald (2009), Davies (2003) och Hirdman (2003) framhävs att kön görs i en ständigt pågående process där språk och makt har avgörande betydelse. Tidigare forskning (Einarsson, J & Hultman, T G 1984 samt Månsson, A 2000) visar att pojkar generellt får mer hjälp av pedagogen än flickor. I boken Genuspedagogik av Svaleryd (2002) s 18 nämns att pojkar förväntas vara mer fysiska och att de förväntas ha ett större rörelsebehov än flickor. Pojkar tillåts därför mer (att ta mer plats) i undervisningssituationer. Enligt Einarsson och Hultman (1984) använder sig dessutom många pedagoger av ett mjukare tonfall mot flickor och yngre barn. Även Odelfors (1998) såg vid samtalsanalyser att lärare hade olika röstläge när de talade med pojkar och flickor. Därför har vi särskilt försökt lyssna efter om pedagogens röstläge ändras under talet med eleverna. Vi vill undersöka om detta gäller lika mycket vid klassrumsundervisning som vid uteundervisningen. Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) har i sin undersökning sett att genus konstrueras av både barn och lärare, i deras fall på förskolan. Intressant är att de i sin undersökning ser att det främst är barnen som står för det som är nyskapande och utmanande vad gäller genus. 11 Våra hypoteser 1. Det sker mer ömsesidig kommunikation mellan pedagog och elever vid utomhuspedagogisk undervisning i jämförelse med undervisning i klassrummet. 2. Läroprocessen är mer demokratisk, d v s mer aktiv delaktighet, aktivitet och närvaro hos pedagog och elev oberoende av kön vid utomhuspedagogisk undervisning. Metod och material Vi observerar två pedagoger från två olika grundskolor i Malmö. Pedagogerna kallar vi här Pedagog 1 och Pedagog 2 och skolorna kallar vi Skola 1 och Skola 2. Pedagogerna är utvalda för att de båda mycket medvetet använder utomhuspedagogik regelbundet i sin undervisning Pedagog 1 undervisar en klass i år 1 på Skola 1. Klassen består av 24 elever varav 12 flickor och 12 pojkar. Pedagog 2 undervisar en klass i år 5 på Skola 2. Klassen består av 9 barn varav 4 flickor och 5 pojkar. Vid observationstillfället av Pedagog 2 delades dock klassen upp vid utomhuslektionen. Gruppen vi observerade med pedagogen bestod då av 4 flickor och 1 pojke.

14 Totalt två pedagoger och 33 elever har alltså deltagit i studien. Vi observerar för varje pedagog, dels en undervisningssituation inomhus i cirka 80 minuter, dels en undervisningssituation utomhus i cirka 80 minuter. Någon vecka inför varje observationstillfälle träffar vi pedagogen och klassen en kort stund för att presentera oss och vår studie Visuella observationer Vi, två oberoende observatörer/tillfälle, observerar och noterar pedagogens aktivitet, det vill säga ordlösa kommunikation i form t ex kroppsrörelser, aktivt lyssnande, minspel och närvaro (Kihlström 2007). Hur förhåller sig pedagogen till eleverna i rummet? Förändras pedagogens roll? Hur tillåter pedagogen barnen röra sig? 2. Ljudinspelning av pedagog Vid observationerna förses pedagogen med en mygga för att ljud ska kunna spelas in under observationen. Vid analys av ljudinspelningarna använder vi ett dokumentationsschema/ observationsmall med utgångspunkt från Touminen & Pizzarro Correa (2009), se bilaga 1. En svårighet var att skilja på tilltal och tillsägelser varför vi endast räknat tillsägelser enligt observationsmallen. Vi transkriberar sedan ett observationstillfälle vardera och analyserar vårt material tillsammans utifrån våra hypoteser. 3. Stimulated recall Vi träffar även respektive pedagog för ett så kallat stimulated recall (Haglund 2003). Pedagogerna har lyssnat igenom sina respektive ljudinspelningar innan vi träffas. Vid mötet får pedagogen berätta och reflektera över vad hon hört. Sedan spelar vi upp utvalda sekvenser från ljudinspelningarna och pedagogen får reflektera över dessa och berätta hur hon hade upplevt och tänkt i situationen. Vi ställer också en del frågor och nedtecknar vad som sägs under dessa möten. Resultat 1. Visuella observationer Gemensamt är att båda pedagogerna talar tydligt och lugnt till eleverna. Kroppsspråk används ofta för att visa eleverna tillrätta, t ex pedagogen markerar tyst med ett finger mot läpparna utan att

15 säga något eller räcker själv upp handen för att påminna om att eleverna ska räcka upp handen vid undervisningen. Kroppsspråket används mer utomhus än inomhus. Observation av Pedagog 1 Lektion inomhus Barnen (24 st) sitter fördelade runt fyra bord, varannan flicka och varannan pojke. Pedagogen placerar sig mestadels framme vid tavlan men förflyttar sig även runt borden beroende på aktivitet. Lektionen handlar om bokstaven Z. Pedagogen använder tavlan och många föremål för att visualisera det hon pratar om. Pedagogen använder också flera olika medier för att aktivera barnen. Först har de högläsning tillsammans med utgångspunkt från texter som visas på SmartBoard 4. Barnen får också använda SmartBoarden. Sedan får de arbeta individuellt med övningar och då rör de sig i klassrummet för att hämta och lämna saker. De skriver t ex bokstaven i sina böcker och gör Z med fingret framme vid tavlan några gånger. Barnen använder hela klassrummet i den individuella övningen och sitter inte bara vid sina bord. Även om barnen rör sig runt i klassrummet är stämningen lugn. Barnen räcker upp handen när de behöver hjälp av pedagogen och de pratar lågmält med varandra vid borden. Pedagogen förklarar att hon placerar barnen varannan pojke, varannan flicka för att alla ska lära känna varandra och för att undvika uppdelning efter kön. Hon vill även ha fysisk aktivitet i klassrummet så därför är barnens saker utspridda så att de måste hämta och lämna på olika platser. Hon menar att det är bra att de räcker upp handen annars är det alltid samma barn som svarar först. Det är viktigt att få visa för de andra att man kan. 13 Lektion utomhus Barnen ställer sig på led. Pedagogen hälsar personligen på alla barn och ser till att få ögonkontakt. Hon tar gärna barnen på axeln när hon pratar med dem och använder sin arm mycket för att stoppa/guida barnen. De går en slingrig promenad på led till uterummet som ligger i anslutning till skolgården. De samlas inne i skogsdungen sittande i en ring. Pedagogen är en del av gruppen/ringen och hon hjälper barnen att hitta sin rätta plats bredvid sin utekompis. Pedagogen använder ett tydligt teckenspråk när hon förklarar övningen för barnen, t ex pekar på sig själv när hon säger jag. Under 4 SmartBoard = interaktiv skrivtavla

16 14 övningen går pedagogen runt bland barnen och sätter sig ibland på huk för att närma sig barnen och lägger nästan alltid en hand på barnet som hon pratar med. Kontakt verkar vara viktigt för pedagogen. Två barn har inte löst uppgiften. Pedagogen tar sig tid att prata med dem och sitter på huk hos pojken och flickan. Alla barnen sitter ner vid redovisningen men ett barn sitter på huk. Pedagogen tar barnet på axeln för att markera sitt ner. De som talar står upp. Pedagogen låter inte barnen redovisa i ordning utan väljer ut par. Hon ler uppmuntrande när de ska stå upp och tala. Det uppstår en mer nära och mer fysisk kontakt vid kommunikationen utomhus jämför med lektionen inomhus. Efter första övningen får barnen ett uppdrag. Pedagogen visar med fingret att det hon säger när hon förklarar övningen är viktigt och spännande. När barnen arbetar utspridda med uppdraget, två och två med sin utekompis, går pedagogen runt och lyssnar, hjälper till och tar foto på grupperna. Utelektionen avslutas med en övning då de delas in i halvgrupper och får hjälpas åt. Det är snabb fysisk aktivitet i kombination med matematik. När barnen står i halvgrupperna på två led står pedagogen bland barnen och inte bara framför dem. Pedagogen förklarar att när barnen står på led ser hon att alla är med. Barnen har en bestämd plats i ledet och veckans värdar står alltid först under en veckas tid. Detta system anser pedagogen avlastar de barn som inte är så säkra. Alla barn har en egen utekompis. Gruppdynamiken är viktig i uteverksamheten. Som observatörer upplever vi att det sker mer jämlik kommunikation mellan pedagog och barn samt barn och barn vid lektionen utomhus. I klassrummet fick barnen räcka upp handen för att få prata och när de ibland pratade med varandra fick de tala tyst för att inte störa. Utomhus kan alla prata mer fritt utan att störa varandra. Platsen utomhus verkar också ge mer utrymme för olika gruppsammansättningar; två och två, halvgrupp, i ring, på led. Utomhus är pedagogen mer en del av gruppen mest på grund av att pedagogen placerar sig i ringen, bland barnen i större utsträckning än i klassrummet. Observation av Pedagog 2 Lektion inomhus Pedagogen står längst fram i klassrummet. Eleverna (9 st) sitter vid bänkar som står ihop satta i två rader. Pedagogen rör sig lite fram och tillbaka i rummet.

17 Eleverna pratar om datum och tid för dagens lektion. Pedagogen är allvarlig och lugn och visar med händer och armar när hon talar. En del elever räcker upp handen men andra inte. Då visar pedagogen med handen (markerar) att de ska räcka upp handen. Lektionen är sedan högläsning ur en bok och då sitter pedagogen längst fram i klassrummet. Under högläsningen skakar pedagogen på huvudet för att markera en tillsägelse sluta/lägg av. Hon tar undan en boll utan att säga något från en flicka som ska läsa. Sedan har eleverna en individuell skrivövning. Då går pedagogen runt och pratar med eleverna och sitter ofta på huk bredvid dem. De talar tyst till varandra. När det blir lite stökigt säger pedagogen lugnt men lite irriterat förklara vad du sysslar med till en pojke. Hon går sedan undan med pojken och de sätter sig lite avskiljt. De pratar om vad som hänt tidigare, pedagogen är lugn och har hela tiden ögonkontakt med pojken. 15 Lektion utomhus En grupp bestående av fyra flickor och en pojke deltar i utomhuslektionen. Pedagogen petar på en flicka för att få henne att lyssna. Eleverna står nära pedagogen som använder ett mycket tydligt kroppsspråk. Pedagogen beskriver uppgiften, att göra en tidslinje, som också kräver att gruppen ska samarbeta. Eleverna sätter igång men samarbetar inte mycket och argumenterar en hel del utan att lösa uppgiften. Pojken i gruppen står vid sidan av. Pedagogen tar i armen på en flicka när de talar om uppgiften men när eleverna kommer igång backar hon och låter gruppen arbeta självständigt. Efter ett tag samlar hon dem och diskuterar hur det gått och hur de tänkt. Generellt är pedagogen allvarligt koncentrerad men småler ibland. Andra delen av utelektionen är en vandring då eleverna ska ta foton på olika saker, för att sedan gemensamt kunna diskutera sakernas ålder. De får själva bestämma objekt att fotografera. Innan vandringen stoppar pedagogen en flicka som leker genom att ta tag i hennes arm tydligt. Vandringen ger upphov till spontana samtalsämnen och frågor från eleverna. Pedagogen blir en del av gruppen på ett annorlunda sätt än vid förra övningen. De mer passiva i gruppen ställde fler frågor till pedagogen under vandringen. Eleverna uppträder mer avslappnat, kramas och småpratar lite kors och tvärs. Pedagogen och eleverna uppfattas som mer jämlika. Under hela lektionen utomhus tilltalar pedagogen ofta eleverna med namn och ställer många frågor. Uppmaningar ges som t ex hjälp henne. Pedagogen stöttar eleverna mycket och uppmärksammar elevernas spontana frågor hon är bra på att gå utanför planeringen. Pedagogen styr inte eleverna med så många uppmaningar och regler utan med frågor som blir mer vägledande.

18 Vid observationen under vandringen upplevde vi att förhållandet mellan pedagog och elever förändrades mycket. Vandringen gav intryck och upplevelser som direkt kunde tas upp i form av småprat och frågor. Pedagogen deltog i övningen på samma sätt som eleverna genom att alla tog foto och diskuterade tillsammans. Ett slags kooperativt lärande och samspel uppstod mellan eleverna och pedagogen. 16 Foto: Malmö Naturskola

19 2. Ljudinspelningar Vem får höra sitt namn? (fig 1) Om man ser på undervisningssituationen utomhus respektive inomhus på hela gruppen, dvs båda klasserna tillsammans, blir resultatet att eleverna får höra sitt namn (det kan vara samma elev vid flera tillfällen) mer än dubbelt så många gånger utomhus jämfört med inomhus. Ser man däremot på flickor respektive pojkar visar det sig att pojkarna får höra sitt namn mer än dubbelt så många gånger utomhus jämfört med flickorna. Inomhus är skillnaderna mindre mellan pojkar och flickor. Noterat är att i utegruppen med Pedagog 2 är det en flicka som står för mer än hälften av de gånger barnen får höra sina namn. Vid samma tillfälle säger Pedagog 2 Flickor, kom nu fyra gånger. 17 Figur 1 Vem får hjälp av pedagog? (fig 2) Analysen visar att hela gruppen får mer hjälp vid undervisningen utomhus än inomhus. Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor får pojkarna mer hjälp än flickorna både inom- och utomhus och skillnaden är störst utomhus.

20 18 Figur 2 Vem ber pedagogen om hjälp? (fig 3) Inomhus ber pedagogerna inte eleverna om hjälp men det gör de utomhus. Vi tolkar detta som att pedagogerna blir mer jämställda med eleverna utomhus jämfört med undervisningssituationerna inomhus. Figur 3 Antal frågor från pedagog? (fig 4) Vid undervisning inomhus ställer pedagogen fler frågor till gruppen än utomhus. Fler frågor ställs till pojkar än flickor och skillnaden är störst utomhus. Detta tyder på att undervisning inomhus bygger mycket på att pedagogen ställer frågor som eleverna svarar på genom handuppräckning.

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Pojkars och flickors rätt att vara!

Pojkars och flickors rätt att vara! LÄRARPROGRAMMET Pojkars och flickors rätt att vara! Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv Emma Lindberg och Malin Degerman Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Anna Thure Kavian

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Benjamins förskoleenhet

Benjamins förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Leila Tahvanainen 2015-06-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet Innehåll

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer