SAMBAND MELLAN INFORMATION OCH ÅNGEST HOS BRÖSTCANCERPATIENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMBAND MELLAN INFORMATION OCH ÅNGEST HOS BRÖSTCANCERPATIENTER"

Transkript

1 SAMBAND MELLAN INFORMATION OCH ÅNGEST HOS BRÖSTCANCERPATIENTER EN LITTERATURSTUDIE MIKAEL OREWZCYK JOSEFIN ROSENCRANTZ Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2016

2 SAMBAND MELLAN INFORMATION OCH ÅNGEST HOS BRÖSTCANCERPATIENTER EN LITTERATURSTUDIE MIKAEL OREWCZYK JOSEFIN ROSENCRANTZ Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Samband mellan information och ångest hos bröstcancerpatienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter. Bakgrund: Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv. Hur kvinnan reagerar på sin cancerdiagnos är individuellt. Under tiden för säkerställande av diagnos har majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest. Bröstcancerpatienter har ett varierat behov av information, vilket skiftar med tiden och beror på var de befinner sig i sitt sjukdomsförlopp och de har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med friska kvinnor. Metod: Litteraturstudien bygger på vetenskapliga artiklar som valts ut efter inklusions- och exklusionskriterier. Sökning av artiklar gjordes med hjälp av blocksökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. De utvalda artiklarna bestod av tio kvantitativa studier. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU och analyserades med manifest innehållsanalys enligt Forsberg & Wengström (2013). Resultat: Information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter. Graden av ångest var som högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tiden. De faktorer som främst påverkade graden av ångest var behandlingen och dess biverkningar samt okunskap om egenvård kopplat till behandling och sjukdom. En högre grad av ångest var kopplat till ett högre informationsbehov. Slutsats: Det går inte att dra en slutsats av resultatet som framkommit då information inte behöver ha varit den enda bidragande faktorn till minskad grad av ångest samt bristande kvalitet på studierna. Det krävs mer forskning för att kunna dra en slutsats. Nyckelord: Bröstcancer, Information, Ångest

3 RELATIONSHIP BETWEEN INFORMATION AND ANXIETY IN BREAST CANCER PATIENTS LITERATURE REVIEW MIKAEL OREWCZYK JOSEFIN ROSENCRANTZ Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Relationship between information and anxiety in breast cancer patients. Literature review. Degree Project in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, Aim: The aim of the review study is to compile the relationship between information from health care staff and its effect on degree of anxiety in breast cancer patients. Background: A cancer diagnosis is often associated with an uncertainty of what the disease will entail for the particular women and how this diagnosis will affect her life. How the women will react to her cancer diagnosis is individual. During the period when the diagnosis is set the majority of women will have moderate to severe anxiety. Breast cancer patients have a varied need of information, which changes with time and is dependent on what stage of the disease they are currently in and they have a lower quality of life than healthy women. Method: The literary review is based on scientific articles that have been chosen after the inclusion and exclusion criteria. The search for articles was made with the help of building block strategy in the CINAHL, PubMed and PsychINFO databases. The selected articles consisted of ten quantitative studies. The studies were audited by using SBU s template and analyzed by using content analysis according to Forsberg & Wengström (2013). Result: Information affects the degree of anxiety in breast cancer patients. The degree of anxiety was at it s peak during diagnostic period and decreased over time. The most predominate factors that affected anxiety was the treatment and it s side effects and the lack on knowledge on self care related to the disease and it s treatment. A higher degree of anxiety was associated with higher information needs. Conclusion: Its not possible to draw a conclusion on the findings due to that information hasn't been the only contributing factor to lowered degrees of anxiety and the lack of quality of the studies. In order to draw a conclusion more research is required. Keywords: Anxiety, Breast Cancer, Information

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 Psykisk reaktion på cancerbeskedet... 1 Information... 2 PROBLEMFORMULERING... 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 Definitioner... 3 METOD... 4 Inklusionskriterier... 4 Exklusionskriterier... 4 Plan för litteratursökning... 4 Genomförande av litteratursökning... 5 Första urval... 7 Sammanställa resultat... 9 RESULTAT... 9 Ångest Informationsbehov Samband Information och ångest DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 Artikelmatriser... 23

5 INLEDNING Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor idag och utgör 31 procent av all kvinnlig cancer (Socialstyrelsen, 2014). Alla kan känna sig berörda av detta ämne då de har någon bekant eller anhörig som drabbats. Vi ville därför se vad vi som sjuksköterskor kan göra för denna patientgrupp och började titta på vad de har för behov. Vi märkte då att kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett informationsbehov samt att de har ångest. Kvinnor som blivit diagnostiserade med bröstcancer behöver inte bara medicinsk behandling utan även psykologiskt- och socialt stöd samt information (Steele & Futch, 2008) BAKGRUND Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv (Brandberg, 2004). Hur kvinnan reagerar på sin cancerdiagnos är väldigt individuellt. Symtom kan uttrycka sig som hjärtklappning, svettningar, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, motorisk oro samt psykisk oro (a a). Med ökad information om sjukdomen kan ångesten avta (Bergh m.fl, 2007). Psykisk reaktion på cancerbeskedet När en individ utsätts för ett hot är ångest en normal reaktion (Bergh m.fl, 2007). Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer har det visat sig att 80% av dem upplever ångest vid diagnos och behandlingsstart. Det är individuellt hur kvinnan reagerar och uttrycker sin ångest. En del kvinnor kan reagera med hjärtklappning och svettningar medan andra har oroande tankar och svårt att sova. Ångesten kan för en del även uttryckas som motorisk oro; de har svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Det har visat sig att ångesten i de flesta fall avtar när de får mer information och när behandlingen har startat, då man vet mer vad man har att vänta sig. Vidare menar Bergh m.fl (2007) att ångesten avtar för majoriteten av patienterna under de första tre månaderna efter diagnosbeskedet. Det finns ofta ingen känd orsak vid ett besked om bröstcancer (Bergh m.fl, 2007). En del riskfaktorer för sjukdomen har identifierats, som övervikt och hormonell behandling. Dock försöker många hitta en anledning till varför just de har drabbats, som att de har stressat för mycket eller ätit fel och motionerat för lite, vilket kan leda till skuldkänslor. Dessa skuldkänslor kan förvärras av personer i omgivningen som föreslår tolkningar. Detta bör tas på allvar med att vårdpersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända och att stress eller depression inte har visat sig vara riskfaktorer. Det är även av betydelse att vårdpersonal avlastar patientens skuldkänslor, då patienterna kan känna att det är deras eget fel att de har drabbats av sjukdomen eller att de känner skam för de klagar och inte är duktiga patienter. Många patienter är även rädda för illamående, kräkningar och trötthet i samband med behandling samt att det mentala tillstånd de befinner sig i kommer vara bestående. Cancerdiagnosen innebär också en fysisk förändring (a a). Ångest och cancer Ångest är en emotionell reaktion vanligen sedd bland kvinnor med bröstcancer (Knobf, 2007). Under diagnosperioden har majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest (Liao m.fl, 2008). Efter diagnosen har ångestnivån visat sig minska mest bland kvinnor med benign bröstcancer (a a). 1

6 Ångest bland cancerpatienter kan påverka överlevnaden (Spiegel & Giese-Davis, 2003). Förekomsten av cancerrelaterade symtom, smärtsamma behandlingar, minskad livskvalitet och ovisshet om framtiden leder till upplevelser av ångest (Jacobsen & Jim, 2008). Ångest är även kopplat till sömsvårigheter och minskad aptit (Trask, 2004). Ångest och livskvalitet Bröstcancerpatienter har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med den generella populationen (Waldmann m.fl, 2007). Om de psykologiska symtomen hos bröstcancerpatienter är obehandlade eller inte uppmärksammade kan detta påverka deras livskvalitet på lång sikt (Hodgkinson m.fl, 2007). Dock är relationen mellan dessa faktorer ännu inte känd (a a). Många somatiska symtom av ångest, som sömnsvårigheter, brist på energi och viktnedgång leder till minskad livskvalitet (Baumeister m.fl, 2005). Information Tidigare forskning visar på att patienter är nöjda med vården de får men att behovet av information inte är tillfredsställt (Brandberg, 2004). Det visar sig dock vara en utmaning för läkare och sjuksköterskor att ge information som patienterna anser vara förståelig. Vårdgivarna förklarar på ett för medicinskt avancerat sätt som är svårt att förstå för en människa utan kompetens inom området (a a). Dessutom kan patienter ha svårt för att ta till sig informationen då de kan vara oroliga eller bli överväldigade av informationen som ges (Portz & Johnston, 2014). När patienten befinner sig i ett spänt läge kan det vara svårt att ta in och bearbeta informationen samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor (Brandberg, 2004). Patienten fokuserar på att ta in och förstå informationen vilket leder till att frågorna dyker upp senare efter att samtalet har avslutats (a a). Sjuksköterskor kan också finna det svårt att undervisa patienter eftersom tiden inte räcker till (Portz & Johnston, 2014). Enligt Patientlagen, 2014:821 (PL) 3 kap 1 har patienten rätt till information om sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling samt metoderna för att förebygga sjukdom och skada. Enligt 3 kap 6 (PL) ska informationen anpassas till patientens individuella förutsättningar. Den som ger information ska även försäkra sig om att mottagaren har förstått den givna informationen (3 kap 7, PL). Informationsbehovet Bröstcancerpatienter har ett varierat behov av information (Ng m.fl, 2011). Informationsbehovet hos patienter med bröstcancer skiftar med tiden och beror på var de befinner sig i sitt sjukdomsförlopp (Saraswathi m.fl, 2005). Patienter med avancerad cancer som har en intensiv behandling eller patienter med en nyligen diagnostiserad cancer har ett större behov av information än andra cancergrupper (McDowell m.fl, 2010:Beesley m.fl, 2008). Ett informationsbehov kan också ses hos patienter med misstänkt bröstcancer (Liao & Chen, 2006). Cancerpatienter har ett stort informationsbehov och de använder sig av varierande informationskällor för att tillfredsställa detta behov (Nagler m.fl, 2010). I en enkätstudie svarade de flesta respondenter att den behandlande läkaren oftast var källan de vände sig till. Dock svarade 34% att de sökt information av andra medlemmar ur sjukvårdspersonalen. Andra källor inkluderade familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, andra patienter med bröstcancer samt andra cancerformer, böcker, broschyrer, internet och stödgrupper. Dock var det nästan 20 % av respondenterna som inte aktivt sökte information. Konklusionen var att hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med patienter om deras informationsbehov samt hur de vill erhålla informationen. Detta skulle kunna leda till en mer individanpassad information till patienter och förbättra den vård sjukvårdspersonal ger till patienter (a a). 2

7 Kontinuerlig information kan ha en postiv inverkan på patienters grad av ångest (Palese m.fl, 2005). Tidigare forskning Kvinnor med främst avancerad bröstcancer har visat sig ha en hög grad av ångest (Grabsch m.fl, 2006). En interventionsstudie visade på att 42% av 227 kvinnor med avancerad bröstcancer hade minst en psykiatrisk åkomma och 36% visade sig ha ångest eller depression (a a). En kohortstudie visade att 45% av patienter med återkommande bröstcancer hade en diagnostiserad depression eller ångest inom loppet av tre månader efter diagnosen (Burgess m.fl, 2005). Då patienterna får otillräcklig information eller har minskad förståelse för behandling och dess valmöjligheter och resultat kan detta leda till ökad grad av ångest (Kissane m.fl, 2004). PROBLEMFORMULERING Det är känt sedan tidigare att bröstcancerpatienter har ångest, att de har ett informationsbehov samt att information kan lindra graden av ångest. Ångest kan även vara en faktor till minskad livskvalitet, vilket tidigare nämnts. Det som nu vill undersökas är om det finns ett samband mellan information från vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter, för att sedan kunna tillämpa denna kunskap i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter. Frågeställningar: När i sjukdomsförloppet är graden av ångest som högst? Vilka faktorer påverkar graden av ångest? Vilket sorts informationsbehov har patienterna? Definitioner För att klargöra olika begrepp i studiens syfte definieras följande: Information Information är en generell beteckning som syftar till själva innehållet i det meddelande som förmedlas genom kommunikation i olika former (Nationalencyklopedin, 2015a). Information uppnås först när meddelandet tolkas av mottagaren (a a). Information kan komma i flera olika former och ha flera olika betydelser (Floridi, 2010). Information kan ha många förklaringar som är beroende på perspektiv och behov. Information består av data och mening. För att en individ ska vara väl informerad måste data i informationen också vara sammansätt på ett visst sätt (a a). Ångest Enligt American Psychiatric Association (2000) är ångest en känsla av obehag som härstammar från ångestväckande händelser och stressorer som individen uppfattar som hotande eller osäkra. Låg grad av ångest benämns som oro (Nationalencyklopedin, 2015b). 3

8 METOD En litteraturstudie valdes för att sammanställa resultat utifrån tidigare forskning. Tillvägagångssättet gjordes enligt Willman m.fl (2011). Inklusionskriterier bestämdes innan sökning av litteratur påbörjades. Exklusionskriterier kom upp under sökningens gång. Tillvägagångssättet för litteratursökning, tolkning och sammanställning av bevis samt sökresultat redovisas nedan. Inklusionskriterier Studiepopulation med endast kvinnor som har eller har haft bröstcancer med samtidig ångest. Artiklar som endast har patientperspektiv. Artiklar som är skrivna på engelska. Artiklar som är utgivna mellan Artiklar som finns med fulltext och abstrakt. Artiklar med kvantitativ ansats. Artiklar som behandlar samband mellan information och ångest. Exklusionskriterier Artiklar som fokuserade på population med endast misstänkt bröstcancer inför undersökning. Artiklar som hittades under indexord Support men där information inte var en delkomponent. Artiklar som hittades under indexordet Stress men där ångest inte var en delkomponent. Plan för litteratursökning Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO användes för sökning av relevanta artiklar. Tillgång till databaserna erhölls från Malmö Högskolas bibliotek. Valda databaser inriktade sig på omvårdnad, medicin och psykologisk forskning. Databassökningen baserades på sökord erhållna från syftet med hjälp av PIO (se tabell 1). PIO står för Population, Intervention och Outcome (Willman m.fl, 2011). Översättning från svenska ord till engelska MeSH-termer gjordes med hjälp av Karolinska Institutet (2015). Blocksökning användes för att få en systematisk sökning (a a). Tabell 1. PIO Population Intervention Outcome Bröstcancerpatienter Information Minskad ångest Sökningen modifierades utifrån respektive databas. Detta då systemen inte använder sig av samma index- och söktermer. För att finna rätt indexord i de åtskilda databaserna slogs orden och dess definitioner upp i respektive databas uppslagsverk. För att inkludera både huvudkategorier och underkategorier och därmed öka sensitiviteten i sökningen användes funktionen explode i Cinahl och psycinfo. Detta gjordes inte i PubMed då explode redan var inkluderat om inget annat angavs. Olika söktermer och indexord kombinerades genom att utgå från sökorden i PIO. 4

9 Genomförande av litteratursökning Sökningarna utfördes med Booleska sökoperatörer. Detta är en funktion där orden AND och OR kombineras på olika sätt tillsammans med olika söktermer och indexord (Willman m.fl, 2011). För att undvika att sökningen blev för begränsad och därmed minska risken att gå miste om relevanta artiklar lades indexorden Stress och Support in i sökningen. Detta för att ångest och information kan vara delkomponenter i studier som är indexerade med ovan nämnda ord. Detta upptäcktes vid en preliminärsöking som gjordes i förberedande syfte för blocksökningen. Indexorden för Stress och Support skilde sig åt beroende på databas. För att öka sensitiviteten i sökningen lades sökord i fritext till. De booleska sökoperatörerna användes i samtliga utvalda databassökningar. Cinahl I Cinahl användes Major headings (MH) som är deras benämning på ämnesord, tillsammans med explode (+). Orden Information och Breast cancer användes som fritext (se tabell 2). Tabell 2. Blocksökning Cinahl. Söknr Sökord Träffar Sökblock #1 Information Needs (MH) 8,659 #2 Support, Psychosocial + (MH) 41,606 Information #3 Information 242,829 #4 Breast Neoplasms + (MH) 38,533 #5 Breast cancer 29,110 #6 Anxiety + (MH) 18,017 #7 Stress, psychological + (MH) 40,811 Bröstcancerpatienter Ångest #8 #1 OR #2 OR #3 278,851 Information #9 #4 OR #5 42,922 Bröstcancerpatienter #10 #6 OR #7 56,287 Ångest #11 #8 AND #9 AND # Filter English, Date: , Full text, abstract available 57 PubMed I PubMed benäms ämnesorden MeSH-terms. I PubMeds sökning med ämnesord inkluderas både huvudkategorier och underkategorier om inget annat anges (Willman m.fl, 2011). Information samt Breast cancer lades till som fritext (se tabell 3). 5

10 Tabell 3. Blocksökning PubMed. Söknr Sökord Träffar Sökblock #1 Information 965,905 #2 Social support [MeSH Terms] 54,783 #3 Breast neoplasms [MeSH Terms] 230,485 #4 Breast cancer 310,367 #5 Anxiety [MeSH Terms] 60,099 #6 Stress, psychological [MeSH Terms] 98,587 Information Bröstcancerpatienter Ångest #7 #1 OR #2 1,014,310 Information #8 #3 OR #4 310,367 Bröstcancerpatienter #9 #5 OR #6 150,916 Ångest #10 #7 AND #8 AND #9 576 Filter English, Date: , Free full text, abstract available 96 PsycINFO I PsycINFO benäms ämnesorden Subject Exact. Explode används här för att inkludera huvudkategorier och underkategorier. Fritexten som användes i denna databas var Support samt Breast cancer. Support valdes som fritext då det inte fanns ett liknande ämnesord som har funnits i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gjordes för att bevara sökningarna så systematiska som möjligt. Det filter som användes i denna databas var endast publiceringsdatumet, vilket gjorde att fler titlar gicks igenom och fick därmed även exkluderas manuellt utifrån samma begränsningar som benämns i tidigare databaser. Detta gjordes då det inte gick att använda samma filter som använts i tidigare databas (se tabell 4). 6

11 Tabell 4. Blocksökning PsycINFO Söknr Sökord Träffar Sökblock #1 Information [SU.EXACT.EXPLODE] 12,043 #2 Support 405,624 #3 Breast neoplasms [SU.EXACT.EXPLODE] 7,794 #4 Breast cancer 11,356 #5 Anxiety [SU.EXACT.EXPLODE] 59,248 #6 Psychological Stress [SU.EXACT.EXPLODE] 8,062 Information Bröstcancerpatienter Ångest #7 #1 OR #2 416,163 Information #8 #3 OR #4 11,432 Bröstcancerpatienter #9 #5 OR #6 66,753 Ångest #10 #7 AND #8 AND #9 122 Filter Date: Manuell sökning Utöver blocksökningen i ovanstående databaser gjordes även en manuell sökning. Referenslistorna i de redan utvalda artiklarna från blocksökningarna gicks igenom och titlar av intresse valdes ut. Därefter gjordes en manuell sökning på PubMed av titlarna för att se om de var relevanta. De artiklar som var publicerade före 2005 exkluderades, samt de som inte svarade på syftet eller inte var primärstudier. Slutligen valdes en artikel ut som var av intresse för studiens syfte. Det gjordes även en sökning i databasen Scopus på författaren Liao, M-N, då tre av de utvalda artiklarna är skrivna av denna författare. Författaren återfanns även som referens i flera av de utvalda artiklarna. Dock hittades inga nya relevanta artiklar i denna sökning. Första urval Samtliga titlar som erhölls utifrån sökningarna lästes igenom. De titlar som var av relevans för syftet abstraktgranskades. De artiklar där abstrakten berörde syftet på studien granskades. Slutligen diskuterades resultatdelarna på de utvalda artiklarna mellan författarparet utifrån studiens syfte. En stor del av artiklarna har exkluderats då de behandlade ångest och information, men inte sambandet. De artiklar som trots använda filter inte fanns i fulltext fick också exkluderas. Eftersom studien endast fokuserar på patienter med en diagnostiserad bröstcancer fick ett antal artiklar exkluderas som berörde icke-diagnostiserade patienter inför undersökning. En artikel fick exkluderas då endast abstraktet var på engelska men resten på kinesiska. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika databaserna samt i den manuella sökningen. Artiklarna hade alltså redan granskats och därmed antingen inkluderats eller exkluderats. En artikel som svarade på syftet togs bort då den var av kvalitativ ansats. Slutligen valdes tio artiklar ut som svarade på litteraturstudiens syfte. Tio artiklar erhölls 7

12 utifrån blocksökningar samt två artiklar valdes ut från den manuella sökningen, för att kvalitetsgranskas. Tabell 5. Sammanfattning litteratursökning. Databas Datum Cinahl 10/11 PubMed 10/11 PsycINFO 17/11 Manuell sökning PubMed Sökblock Filter Antal artiklar Information AND Bröstcancer AND Ångest Information AND Bröstcancer AND Ångest Information AND Bröstcancer AND Ångest English, Date: , Full text, abstract available English, Date: , Free full text, abstract available Date: Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar Manuell sökning Scopus Kvalitetsgranskning Av de tio artiklar som valdes ut var samtliga av kvantitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall från SBU (2014a;2014b) beroende på studiedesign. Detta gjordes för att främst bedöma risken för intressekonflikter och systematiska fel, för att klargöra att artiklarna hade en tillräckligt hög kvalitetsnivå för att kunna användas i studien. Kvalitetsnivån bestämdes utifrån frågor från respektive mall där. Enligt SBU (2014a;2014b) är alla frågor var av lika värde. Svarsalternativen på mallarna var Ja, Nej, Oklart och ej tillämpbart. Svaret Ja räknades som positivt. Nej och Oklart räknades som negativt svar (a a). Ej tillämpbar fråga exkluderades från kvalitetsbedömningen, vilka var de frågor som berörde studier på syntesnivå. Utifrån svaren räknades ett procentuellt värde ut för varje artikel, vilket visade om studien var av låg- medelhög- eller hög kvalitet. Denna beräkning utgjordes av antalet positiva svar som erhölls. Ju fler positiva svar tyder på högre kvalitet på studien (Polit & Beck, 2014). En studie är av låg kvalitet vid 60-69% positiva svar 8

13 (Willman m.fl, 2011) För medelhög kvalitet krävs 70-79% positiva svar. Då en studie är av hög kvalitet är % av svaren positiva (a a). Av de tio artiklar som valdes ut var fyra kohortstudier, två kvasiexperimentella, två tvärsnittsstudier samt två randomiserade interventionsstudier; en randomiserad kontrollerad studie (RCT) samt en randomiserad studie (RT). Nio artiklar bedömdes vara av medelhög kvalitet. Detta då utfallsmåttet i de flesta studierna var känsligt för bedömningsbias eftersom ingen av studierna var blindade. Det fanns även brister i generaliserbarhet då samtliga studier hade geografiska begränsningar. En av studierna bedömdes vara av låg kvalitet på grund av studiedesignen (tvärsnittsstudie) samt att det saknas skydd för bedömningsbias i studien. Varje artikel granskades enskilt oberoende av författarpartnern för att sedan diskuteras och jämföras om varje artikel erhållit samma kvalitet av båda författarna. Då författarparet var oense gicks mallen igenom tillsammans och granskades ytterligare en gång för att komma fram till en gemensam bedömning. Efter kvalitetsgranskning sammanställdes artiklarna i artikelmatriser (se bilaga 1). Sammanställa resultat Resultatet i litteraturstudien sammanställdes enligt Forsberg & Wengström (2013) med en manifest innehållsanalys. Studiernas resultatdelar lästes igenom ett flertal gånger så att författarparet kunde bekanta sig med materialet. Efter att ha kommit fram till vad respektive resultatdel handlade om bestämdes rubriker som var gemensamma i de olika studiernas resultatdelar; ångest, inforamationsbehov samt samband mellan information och ångest (se tabell 6). Utifrån innehållet under ovanstående rubriker kunde det sedan bestämmas underrubriker (se tabell 6). Resultatet tolkades och diskuterades av författarparet. Bevisvärdet av resultatdelarna från de valda studierna bestämdes utifrån vilken studiedesign som använts i respektive studie. De studier som värderades högst var RCT- samt RT-studier. Därefter kom de kvasiexperimentella studierna följt av kohort. Tvärsnittsstudie var den studiedesign som värderades lägst (se tabell 6). Denna rangordning gjordes enligt Polit & Beck s (2013) hierarkiska pyramid för evidensbaserade studier. RESULTAT Nedan presenteras resultatdelarna ur utvalda artiklar under följande rubriker; Ångest, Informationsbehov samt Samband information och ångest. 9

14 Tabell 6. Översikt resultat Studiedesign Studie: Ångest Underrubrik: -Faktorer som påverkar ångest Informationsbehov Underrubrik: -Informationskällor Samband information & ångest Underrubrik: Ångest & livskvalitet RCT & RT Jones m.fl, 2006 (n=400) x x Aranda m.fl, 2006 (n=105) x x x Kvasiexperimentell studie Liao m.fl, 2014 (n=80) x x x Liao m.fl, 2009 (n=122) x x Kohortstudie Tvärsnittstudie Schonberg m.fl, 2014 (n=94) Mello m.fl, 2013 (n=1128) Liao m.fl, 2012 (n=124) Halkett m.fl, 2011 (n=123) Brédart m.fl, 2013 (n=384) x x x x x x x x x x x x x x x Uchida m.fl, 2010 (n=87) x x 10

15 Ångest Ångest bland bröstcancerpatienter fanns i flera studier (Liao m.fl, 2014;Brédart m.fl, 2013;Mello m.fl, 2013;Liao m.fl, 2012;Liao m.fl, 2009). Dock varierade andelen patienter som upplevde ångest i varje studie. Brédart m.fl (2013) observerade ångest i 20.5% av respondenterna. Mello m.fl (2013) fann ångest hos 39% av patienterna under det första året efter diagnosen. Under år två var det 30 % av patienterna som upplevde ångest. 42 % av patienterna upplevde ångest under det tredje året (a a). Liao m.fl (2012) tittade på frekvensen av ångest bland bröstcancerpatienter, där 84% av patienterna visade sig ha hög grad av tillfällig ångest enligt mätinstrumentet STAI (State-Trait Anxiety Inventory) vid cancerbeskedet. En månad efter cancer beskedet hade frekvensen av ångest bland patienterna sjunkit till 46 %. Vid två månader och fyra månader efter cancerbeskedet hade frekvensen av hög grad av ångest sjunkit ytterligare till 36 % respektive 22 % (a a). Även Schonberg m.fl (2014) fann att frekvensen av patienter med ångest minskade efter 6 månder. I en kohort studie av Liao m.fl (2009) visade sig att kvinnor hade högre grad av tillfällig ångest före biopsi än efter att de hade mottagit resultatet av sin biopsi (p=0.001). I början av studien fann forskarna ingen skillnad i grad av ångest gällande om cancern var malign (p=0.545) eller benign (p=0.228) (a a). Faktorer som påverkar ångest: De faktorer som påverkade bröstcancerpatienters grad av ångest var främst operationen samt rehabiliteringsövningarna efter operation (29.2%) (Liao m.fl, 2014). Även behandlingsprocessen och sidoeffekter av behandlingen (20%) samt val av mat och vad som ska undvikas (18.5%). Egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av cellgifterna var också en faktor som framkallade ångest hos 16.9% av patienterna (a a). Patienter visade även oro över biverkningar av strålbehandling samt dess påverkan på deras hälsa och vardagliga liv (Halkett m.fl, 2011). I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) där patienterna samtalade med en sjuksköterska om deras bekymmer visade sig att det största bekymret var hur patientens cancer påverkar familjen (31 %), behandlingsrelaterade bekymmer (31 %), trötthet och sömnsvårigheter (29%), smärta (22%) samt finansiella bekymmer (20%). En hög utbildningsnivå visade vara kopplat till lägre grad av ångest (p<0.05) (Brédart m.fl, 2013). Att vara förälder visade vara en faktor till en högre grad av ångest hos bröstcancerpatienter (p<0.05) (a a). Informationsbehov I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) fann forskarna att både information och stöd från vårdpersonal var det största behoven hos patienterna. Dock var informationsbehovet det minst tillfredsställda. Detta visades främst vid cancerbeskedet samt en månad efter. Den informationen patienterna saknade var om cancern var under kontroll, tillräckligt snabbt få information om vad provresultaten visade samt vad de själva kunde göra åt sin sjukdom för att förbättra sin hälsa (a a). I en kohortstudie av Halkett m.fl (2011) visade det sig att 64% av deltagarna i studien hade liten förståelse för strålbehandling innan de fått sin cancerdiagnos. Deltagarnas främsta informationsbehov var angående strålbehandlingen, dess biverkningar samt egenvårdstrategier. Mer än hälften av patienterna var inte tillfredsställda med den information de erhöll vid konsultationen samt efter planerande av behandling tillsammans med en onkolog. Efter första veckan av behandling var det fortfarande 20% som inte var tillfredsställda med den information de erhållit (a a). 11

16 I en tvärsnittsstudie av Uchida m.fl (2010) indentiferades de behov som var minst tillfredsställda bland patienterna, vilket visade sig vara rädsla över cancerns spridning (78,8% av patienterna), att inte kunna göra något åt resultatet av behandlingen (71,8%), samt att ha någon ur sjukvårdspersonalen som patienterna kunde prata med om sitt sjukdomstillstånd, behandling och uppföljning (67,1%). Detta bekräftades av fynden i en studie av Brédart m.fl (2013), där 50 % eller mer av respondenterna inte var tillfredställda med informationen de erhållit angående framtiden och egenvårdstrategier. Uchida m.fl (2010) visade också att information angående egenvårdsstrategier inte var tillfredsställt. I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) använde sig 36% av deltagarna av egenvårdsstrategier som hade föreslagits vid deras första interventionstillfälle av en sjuksköterska. Den första interventionen gick ut på att låta patienterna berätta om sin bekymmer och därefter erhålla tips från sjuksköterskan för att lösa dessa. De kvinnor som hade haft problem med sina onkologer använde sig av en strategin som föreslagits vid första interventionen med att boka in ett möte för att diskutera sina bekymmer. Trots detta rapporterade 56 % av kvinnorna att de inte kunde få alla sina behov tillfredsställda (a a). Jones m.fl (2006) utförde en studie för att undersöka diverse sätt att ge ut information till cancerpatienter. De patienter som fick generell information från broschyrer var generellt mer tillfredsställda med sitt informationsbehov än de som hade utformat sin egen individanpassade broschyr (p=0.002). Jämfört med patienter som fått generell information endast, hade de patienter som fått individanpassad information visat det för sin närstående (p=0.01) då det hjälpte patienterna att prata om cancern och dess behandling med någon annan (p=0.04) (a a). Patienter som tidigare varit sjuka (p< 0.005) visade ett lägre behov av information och stöd jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd information (p<0.001) (Brédart m.fl, 2013). Informationskällor Patienter använde sig av diverse källor för att erhålla information om emotionellt stöd (Mello m.fl, 2013). Det vanligaste var att samtala med läkare. Patienter erhöll även information från media samt muntliga källor som saknade kompetens inom området, både när de aktivt sökte information samt passivt (a a). Patienter uppskattade att få både muntlig och skriftlig information (Halkett m.fl, 2011). Samband Information och ångest I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) undersöktes informationsbehov och grad av tillfällig ångest. Vid cancerbeskedet var graden av tillfällig ångest som högst för att sedan sjunka med tiden (p=0.004). En liknande trend kunde ses för behovet av socialt stöd och information (p=0.025) (a a). Enligt Uchida m.fl (2010) där tillfredsställelsen av behov hos bröstcancerpatienter undersöktes, påvisades att informationsbehov var kopplat till ångest (p<0.01). Detta påvisar även Brédart m.fl (2013) där patienter med högre grad av ångest hade ett högre informationsbehov (p<0.005) samt ett högre behov av stöd från sjukvårdspersonal (p=0.005). Liao m.fl (2009) utförde en interventionsstudie som bestod av information och stöd, vilket resulterade i att den tillfälliga ångestnivån skiljde sig åt allt eftersom tiden gick (p=0.001). Kvinnorna i interventionsgruppen hade en statistiskt lägre grad av tillfällig ångest både innan 12

17 biopsin (p=0.008) och efter att ha erhållit resultatet av biopsin (p=0.001) än kontrollgruppen (a a). I en longitudinell enkätstudie av Halkett m.fl (2011) var en analys gjord för att undersöka bröstcancerpatienters grad av ångest. Studien visade på att patienternas grad av ångest sjönk efter varje inplanerat besök med onkolog. Efter patienternas första möte med onkolog upplevde 31% av patienterna ångest, för att sedan sjunka till 24% efter avslutad behandling. Studien visar på att graden av ångest sjunker med tiden samt antalet patienter med påvisbar ångest (a a). I en annan studie av Liao m.fl (2014) utfördes en intervention till patienter som var diagnostiserade med bröstcancer samt genomgått operation. Efter interventionen hade den experimentella gruppen ett signifikant lägre informationsbehov än kontrollgruppen (p<0.001). Dessutom hade den experimentella gruppen även en lägre grad av tillfällig ångest (p<0.001). Slutligen såg forskarna att den experimentella gruppen hade en högre grad av tillfredsställda behov än kontrollgruppen (p<0.001) (a a). Däremot visade fynden i enkätstudie av Schonberg m.fl (2014) att även om 84 % av respondenterna var nöjda med den information de fått efter sin biopsi och 77% tyckte att den var förstålig, visade det sig att nästan 40 % blev oroliga av informationen och rapporterade att de upplevde åtminstone lite ångest om resultaten om framtida mammogram. Dock var det 58 % som fann informationen betryggande (a a). I en kohortstudie av Mello m.fl (2013) såg forskarna att desto mer information patienterna kom i kontakt med, desto högre grad av ångest hade de. Deltagarna i studien som mottagit information från mediakällor hade en tendens att rapportera emotionella symtom, vilket kunde påverka deras grad av ångest (p=0.015). Samma trend kunde ses efter samtal med läkare (p=0.015). Dock visade det sig att efter forskarna hade justerat för andra informationskällor, tidigare symtom vid datainsamling omgång ett och två samt justerat för confounders, indikerade analysen att samtal med läkare kunde leda till en lägre grad av ångest (p=0.047) (a a). Efter en intervention där patienter haft samtal med sjuksköterskor om sina bekymmer, mättes patienternas grad av livskvalitet och samt grad av ångest (Aranda m.fl, 2006). En liten minskning av grad av ångest sågs en månad efter interventionen i den experimentella gruppen. I kontrollgruppen ökade graden av ångest något. Små minskningar i grad av ångest sågs tre månader efter interventionen i båda grupperna. Ingen signifikant skillnad sågs mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen gällande grad av ångest tre månader efter interventionen. Dock sågs en icke signifikant trend: patienterna i interventionsgruppen hade en minskning av grad av ångest i jämförelse med kontrollgruppen. I gruppen som bestod av patienter med högre grad av ångest vid start sågs en minskning i grad av ångest i den experimentella gruppen jämfört med kontrollgruppen (p=0.026) (a a). I en interventionsstudie av Jones m.fl (2006) där det testades olika metoder av att ge information och hur informationen skulle sammansättas för att påverka patienternas ångest delades interventionsgruppen in i åtta grupper. Fynden på studien kunde inte påvisa någon skillnad mellan grupperna. Dock sågs en minskning i samtliga grupper gällande deras grad av ångest (p=0.45). Det framkom att de som hade mottagit individanpassad information delade med sig av denna information till anhöriga (p=0.01) (a a). 13

18 Ångest & livskvalitet I en studie av Uchida m.fl (2010) pekade forskarna på att informationsbehov som inte var tillfredsställda var signifikant associerat med ångest (p<0.01), vilket i sin tur var associerat med minskad livskvalitet (p<0.01). Däremot sågs ingen signifikant association mellan livskvalitet och grad av ångest i studien av Aranda m.fl (2006). DISKUSSION En diskussion om studiens metod och resultatdel presenteras nedanför. Metoddiskussion Tillvägagångssätt enligt Willman m.fl (2011) valdes för litteraturstudien då den innehöll en tydlig väg för att genomföra en litteratursökning, samtidigt som den upplyste författarparet om styrkor, svagheter, begränsningar och fallgropar. Genom att använda sig av en beprövad metod kan svagheter, relaterade till författarnas erfarenhet av att genomföra en litteraturstudie, i studiens metodel minimeras. Datainsamling Om PICO hade använts hade resultatet blivit mer enhetligt då alla artiklar hade innehållit både en interventions- och en kontrollgrupp och resultatet från artiklarna hade varit lättare att jämföra med varandra. Detta var inte möjligt eftersom sökningarna gav inte tillräckligt mycket artiklar för att genomföra studien enligt PICO, vilket gjorde att PIO valdes för att öka sensitiviteten. Filtren användes för att begränsa sökningen samt göra sökresultaten mer hanterbara. Filtret gällande tidsaspekt valdes då författarparet ville erhålla relativt ny forskning inom ämnet, vilket begränsade sökresultatet och gav ett färre antal relevanta artiklar. Begränsningen kan ha lett till artiklar som hade erhållit en hög kvalitet i granskningen exkluderats från sökresultatet vilket medfört till ett urval av artiklar med en relativt lägre kvalitetsnivå. Enligt Willman m.fl (2011) räcker det inte att basera en systematisk litteratursökning på en databas, då det finns risk för publiceringsbias. Därför användes så många databaser som är möjligt inom begränsningarna som gäller för litteraturstudien. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO användes då de innehåller relevanta artiklar för studiens syfte samtidigt som de möjliggör tillvägagångssättet för systematiska litteratursökningar. Genom att sökningarna skett i tre olika databaser har författarparet ökat möjligheten för att uppnå datamättnad. För att minimera fel använde sig författarparet av respektive databas ämnesordlista för att slå upp ord och definition. Indexord användes för att kunna utnyttja databasen maximalt och då var indexorden tvungna att modifieras och anpassas till respektive databas. Detta gjordes för att erhålla liknande sökresultat i varje databas. Blocksökning med hjälp av Booleska sökoperatorer användes för att komma åt så mycket relevant litteratur som möjligt men samtidigt begränsa till litteraturstudiens syfte. Booleska sökoperatorerna AND och OR användes då OR ökar sensitiviteten på sökningen och AND möjliggör att kombinera sökblocken med varandra och därmed avgränsa området. Sökoperatorn NOT användes inte då författarparet inte ville specificera sökningen ytterligare. Fritext ord lades till där det ansågs vara lämpligt för att ytterligare vidga sökningen och därmed få med artiklar som ännu inte blivit indexerade. Explode användes för 14

19 att inte gå miste om relevanta artiklar. Då trunkering inte använts kan relevanta varianter på sökord förlorats i sökningarna. Det gjordes en manuell sökning av litteratur då databassökningar bör kompletteras med en manuell sökning enligt Willman m.fl (2011) för att öka möjligheten att inte gå miste om relevanta artiklar. Därför gjordes även en sökning på författaren Liao som verkar vara en verksam forskare inom området. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika databaserna samt i de manuella sökningarna, vilket tolkades som datamättnad. Sökorden support och stress lades till i sökningen för att öka sensitiviteten. I tidigare sökningar kunde författarparet finna orden information och ångest som delkomponenter i support respektive stress och var därmed inte indexerade under information och ångest. Ifall sökorden support och stress inte hade använts hade relevanta artiklar inte funnits med bland sökresultatet. Dock medför denna ändring till att öka svårighetsgraden för att plocka ut det resultat ur artiklarna som är relevant för syftet, vilket kan ha påverkat validiteten av denna studie. Granskning När författarparet bekantade sig med materialet uppstod tillfällen där det var svårt att förstå artikeln samt översättningen av texten. Tolkningen av dessa artiklar kan ha påverkat resultatet. Kvalitetsgranskning och dataanalys gjordes av både författarna oberoende av varandra vilket kan ha bidragit till en ökad objektivitet. Trots att två olika mallar användes för granskning presenteras artiklarna som lika ifall de uppfyllt kriterierna för att nå en viss kvalitet, vilket inte behöver innebära att de är av lika hög kvalitet. Artiklarna har olika typer av studiedesign vilket gör att resultatet ur dessa inte väger lika tungt. Artiklarna valdes trots detta då det inte fanns tillräckligt många studier med samma design för att uppfylla kriterierna för denna litteraturstudie. Dock återkom vissa mätinstrument i flera artiklar, vilket kan ses som en styrka. Patienters ångest mättes med HADS samt STAI (för ihållande och tillfällig ångest). För behov återkom mätinstrumentet SCNS samt EORTC gällande livskvalitet. Samtliga mätinstrument är validerade. Reliabilitet Flertalet av studierna har inte tagit upp socioekonomiska variabler. Detta kan ha påverkat deras mätningar gällande ångest och informationsbehov. I de studier som tar upp detta kan det ses att det finns signifikanta variabler som har inverkan, som utbildningsnivå och om patienterna har barn. Då inte alla studier tar hänsyn till detta kan reliabiliteten ha påverkats. Majoriteten av studierna utfördes i Asien och Australien, vilket kan begränsa att resultatet kan generaliseras till Sverige, då författarparet inte har kunskap om sjukvårdsystem i andra länder. Resultatdiskussion Kvaliteten av studierna samt den brist på RCT studier som finns i studiens resultat gör det svårt att dra en konkret slutsats. Samband mellan ångest och information Studiens resultat visar på att information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter, då det sågs ett samband mellan grad av ångest och tillfredsställelse av given information. Detta bekräftas av Bergh m.fl (2007) och Kissane m.fl (2004) som visar på att otillräcklig 15

20 information kan påverka graden av ångest samt att ångesten i de flesta fall avtar när patienterna får mer information om vad de har att vänta sig och när behandlingen har startat. Utifrån resultatet visar sju av åtta artiklar på att graden samt frekvensen av ångest var som högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tid. Detta går i linje med Bergh m.fl (2007) som visar på att graden av ångest är som högst vid cancerbeskedet för att sedan avta under de första tre månaderna samt McDowell m.fl (2010) och Beesley m.fl (2008) som visar på att nydiagnostiserade cancerpatienter har ett större informationsbehov än andra cancergrupper. Detta skulle kunna förklaras av Brandberg (2004) som säger att cancerdiagnosen är främmande och ofta kopplat till ovisshet för patienterna. Studiens resultat visar på att patienter som tidigare varit sjuka hade ett lägre behov av information och stöd jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd information. Enligt Portz & Johnston (2014) kan en anledning till ökad ångest vid cancerbeskedet vara att sjuksköterskan inte finner tillräckligt mycket tid för att undervisa patienten, vilket sträcker sig genom hela sjukdomsförloppet. Detta bekräftas i Uchida m.fl (2010) där patienterna inte var tillfredställda med möjligheten om att få prata med någon ur sjukvårdspersonalen. Enligt Brandberg (2004) kan det vara svårt för patienten att ta in information och bearbeta den samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor. I resultatet har det påvisats att information tillsammans med uppföljningssamtal sänker graden av ångest hos patienten (Brédart, 2013; Liao, 2012; Uchida, 2010; Liao, 2009) Därför är det av betydelse att kunna identifiera patienters kunskapluckor och därmed kunna påverka graden av ångest i ett tidigt skede för sedan följa upp med kontinuerliga möten med vårdpersonal där patientens behov av information står i fokus. Ökad information kan även öka graden av ångest. Att patienterna sökte information från media hade negativ påverkan på deras grad av ångest. Därför är det av betydelse att sjuksköterskor eller läkare som har kompetens inom området tillfredsställer patientens informationsbehov, då ökad kunskap kan leda till att de söker mindre information från media. Resultatet visar att patienterna blev oroliga av den information de erhållit angående undersökning och behandling samt att desto mer information patienterna kom i kontakt med desto högre grad av ångest hade dem, framförallt då de sökt information via media. Detta går i linje med Bergh m.fl (2007) som menar att patienter som nyligen blivit diagnostiserade lider av skuldkänslor av varför just de har drabbats, som kan förvärras av personer i deras närhet. Därför är det av betydelse att sjukvårdspersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända. Trots att fynd av Brédart m.fl (2013), Liao m.fl (2012), Uchida m.fl (2010), Liao m.fl (2009), Aranda m.fl (2006) visar på att information sänkte graden av ångest kan vi inte dra slutsatsen att det är just information som sänker ångestgraden, eller om ångestgraden sänks med tiden på grund av andra faktorer, som stöd från sjukvårdpersonal. Detta då resultat från studien av Liao m.fl (2012) visar på informationsbehov och grad av tillfällig ångest är kopplat både till information och stöd från sjukvårdspersonal, vilket även bekräftas av Liao m.fl (2009). Detta bekräftas också av Uchida m.fl (2010) där grad av ångest var kopplat till både till informationsbehov samt behov av stöd. Alltså är det av betydelse att vårdpersonal inte endast ger patient information utan även det stöd patienterna behöver, för att kunna påverka deras grad av ångest. Informationsbehov Brandberg (2004) menar på att ett cancerbesked ofta är kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer påverka hennes liv, vilket tyder på ett informationsbehov hos patienterna. Resultatet visade på att de faktorer 16

21 som påverkade patienters grad av ångest var behandling och dess biverkningar samt okunskap om egenvård kopplat till behandling och dess biverkningar. Detta går i linje med Jacobsen & Jim (2008) som visar på att faktorer som behandlingar och ovisshet om framtiden leder till ökad grad av ångest (Jacobsen & Jim, 2008). Nagler m.fl (2010) menar på att hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med patienter om deras informationsbehov samt hur de vill erhålla informationen, vilket skulle kunna leda till en mer individanpassad undervisning till patienter och förbättra den vård sjukvårdspersonal ger till patienter. Resultatet kunde dock inte påvisa att individanpassat information skulle leda till ett mer tillfredsställt informationsbehov. Bidragande faktorer till detta kan vara tiden när informationen gavs samt förhållningsätt, då patienterna kan ha svårt att ta till sig information då de är oroliga eller bli överväldigade av informationen (Portz & Johnston, 2014). Dock är det sjukvårdspersonalen skyldigthet enligt 3 kap 7 (PL) att patienten har förstått informationen. Individanpassad information Jones m.fl (2006) visade på att de som fått individanpassad information delade med sig och kunde prata om detta med sina anhöriga, vilket går i linje med Brandberg (2004) som visar på att om anhöriga har mottagit samma information som patienterna kan de sedan tillsammans analysera informationen. Dock visade det sig inte i resultatet att individanpassad information skulle sänka graden av ångest jämfört med standardiserad information. Detta emotsägs av Nagler m.fl (2010) som säger att individanpassad information kan förbättra den vård som ges av sjukvårdspersonal. Även enligt 3 kap 6 (PL) ska informationen anpassas till patientens individuella förutsättningar. Enligt Bergh m.fl (2007) reagerar människan och uttrycker sin ångest på olika sätt. Därför är det av vikt att ge en individuellt anpassad vård utifrån hur kvinnan reagerar på sin diagnos och hennes informationsbehov. I resultatet har det framkommit att egenvård är en viktig komponent för att minska patienters ångest i samband med sidoeffekter av behandling (Halkett m.fl, 2011) Resultatet visade även att då patienterna hade använt sig av egenvårdsstrategier från sjuksköterskan, så som tips på hur patienterna skulle samtala med sina onkologer, minskade deras grad av ångest (Aranda m.fl, 2006). Dock menar Liao m.fl (2014) på att egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av cellgifterna framkallade ångest hos 16.9% av patienterna. Därfär kan det vara av betydelse att egenvårdsråd och strategier endast ges till de som känner att de är mottagliga för det och på så vis undvika att det framkallar ångest. Detta är viktigt att belysa då det ingår i sjuksköterskans profession av främja egenvård. Utifrån resultatet gick det inte att se ett samband mellan ångest och minskad livskvalitet, då resultaten var motstridiga. Tidigare forsking visar på att det kan finnas samband på lång sikt, dock är det ännu inte känt (Hodgkinson, m.fl, 2007). Enligt Baumeister m.fl (2005) kan den minskade livskvaliteten hos bröstcancerpatienter bero på de somatiska symtomen av ångest som kan uttrycka sig som hjärtklappning, svettningar och sömnsvårigheter, vilka hade kunnat lindras med information om från sjuksköterskan. 17

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Lathund till PsycINFO (OVID)

Lathund till PsycINFO (OVID) Lathund till PsycINFO (OVID) PsycINFO innehåller referenser till artiklar inom psykologi och angränsande ämnesområden, som medicin, psykiatri, sociologi m.m. Databasen indexerar tidskrifter från 1806 och

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Introduktion i litteratursökning

Introduktion i litteratursökning Introduktion i litteratursökning Peter Hagell Leg. sjuksköt., Dr Med Vet Klinisk lektor, Division 4, UsiL Peter.Hagell@med.lu.se Hälso- och sjukvård skall enligt Socialstyrelsen baseras på vetenskap och

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL. Hälsa och samhälle.

ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL. Hälsa och samhälle. ANOREXIA NERVOSA PATIENTERS UPPLEVELSER AV MÖTET MED VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ALINA GROTE ELLEN WETTERHALL Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie. Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus - en litteraturstudie A life without complications. The effects of nursing interventions on self care among

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic

2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic 2012-11-26 DRUGLINE med Drugle Karolic Bakgrund Drugline är en evidensbaserad databas som innehåller frågor och svar handlagda på de regionala läkemedelsinformationscentralerna i Sverige samt i Odense

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person?

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? 2002-10-08 Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? Författare: Ragnhild Wesslund Kurs; Vård och behandling av patient med Colo- ileo- och urostomi samt reservoar 5 poäng ht-2002 Handledare:

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Louise Sandberg Mia Jakobsson Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng /Omvårdnad - Eget arbete

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN

HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Ht 2012 Examensarbete, 15 hp HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN En litteraturstudie baserad på självbiografier Författare:

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie

Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie Nursing interventions for patients with COPD in primary care a systematic review of the literature E Jennie

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN

ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER AV FALL OCH DESS PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN EN LITTERATURSTUDIE ANNA FRÖJD CHRISTINA NÄRÄ Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2011 Examensarbete, 15 hp KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Författare: Emma Einar Madeleine Mårtensson Titel Författare Utbildningsprogram

Läs mer

Livskvalitet efter mastektomi

Livskvalitet efter mastektomi Livskvalitet efter mastektomi En litteraturstudie om kvinnors upplevelser och hur sjuksköterskor kan ge stöd Författare: Emelie Olofsson, Johanna Pärsson Handledare: Maria Ekelin Kandidatuppsats Våren

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE EFTER DIAGNOSEN BRÖSTCANCER En litteraturstudie

KVINNORS UPPLEVELSE EFTER DIAGNOSEN BRÖSTCANCER En litteraturstudie Utbildningsprogram för Röntgensjuksköterskor Kurs 2VÅ36E VT 2011 Examensarbete 15 hp KVINNORS UPPLEVELSE EFTER DIAGNOSEN BRÖSTCANCER En litteraturstudie Författare: Sofie Andersson Therese Ljung Titel

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral

Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral En litteraturöversikt Ann Nilsson

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C-nivå, 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression

Läs mer

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Julia Halt och Anna Jonsson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso-

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VÅRDEN VID EN CANCERSJUKDOM En studie baserad på självbiografier

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VÅRDEN VID EN CANCERSJUKDOM En studie baserad på självbiografier Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Vt 2013 Examensarbete, 15 hp PATIENTERS UPPLEVELSER AV VÅRDEN VID EN CANCERSJUKDOM En studie baserad på självbiografier Författare: Marita Dahlstedt

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER

ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VERBALA OCH ICKE-VERBALA KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER KAN OPTIMERA OMVÅRDNADEN ANNIE GILLBERG JOHANNA HANSSON Examensarbete

Läs mer