Årsredovisning 2007 Arboga kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2007 Arboga kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Arboga kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2008

2 Foto förstasidan Bild från Ahllöfsparken i Arboga. Version

3 Snabba fakta 2007 Årets resultat för kommunen blev minus 1,3 mkr. Nämnderna överskred totalt sina budgetar med 6,9 mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick till 67,4 mkr. Större investeringar som utfördes var byggnationen av Vasahallen 19,9 mkr samt energisparåtgärder 28,7 mkr. Befolkningen i Arboga minskade med 22 personer till Flyttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan de som flyttat till Arboga och de som flyttat från Arboga, var plus 41. Antalet tillsvidareanställda i Arboga kommun vid årsskiftet 2007/2008 var 994. Visste du att 2007 hade Turistbyrån besökare. gick, vid årets slut, elever i grundskola och i obligatorisk särskola i Arboga. studerade, vid årets slut, 306 elever på Vasagymnasiet. sålde kommunen kubikmeter vatten. hade Ekbacksbadet besökare. betalades föreningsstöd ut till 63 föreningar. levererade kostenheten portioner mat. fick 294 personer i Arboga hemtjänst. handlades 152 bygglov. tog Arbetsmarknadsenheten emot kilo elektronikavfall för demontering och återvinning. 3

4 4

5 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Organisationsöversikt 8 Förvaltningsberättelse 9 Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål... 9 Omvärldsorientering Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Medarbetare Lokalt välfärdsbokslut Miljöredovisning och gröna nyckeltal Driftredovisning Investeringsredovisning Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Redovisning av kommunägda företag Arboga Energi AB Sturestadens Fastighets AB Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO) Västra Mälardalens Kommunalförbund Intressen i övriga bolag Ekonomisk redovisning 59 Resultaträkning, kommunen Kassaflödesanalys, kommunen Balansräkning, kommunen Noter till balansräkning, kommunen Resultaträkning, koncernen Kassaflödesanalys, koncernen Balansräkning, koncernen Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper 67 Ordlista och förklaringar 69 Revisionsberättelse 71 Bilaga 1 Nämndernas verksamhetsberättelser 5

6

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2007 var ett händelserikt år i Arboga, ett år då många positiva saker inträffade. Den enskilt största händelsen under året var beslutet om etablering av Försvarsmaktens Centrallager i Arboga. Detta var resultatet av ett arbete i hård konkurrens med andra större kommuner, en etablering vi tog hem tack vare våra fördelar i infrastruktur, kompetens Kommunstyrelsens ordförande Olle Ytterberg. och redan genomförda investeringar. Detta visar att Arboga är ett konkurrenskraftigt alternativ för etableringar och att våra tidigare investeringar i infrastruktur för lager och industri varit riktiga. Under året färdigställdes bostäderna i kvarteret Örtagården, de första flerfamiljshus som byggts i Arboga sedan början av 1990-talet. Samtliga bostäder är uthyrda och projektet har resulterat i en flyttkedja med ett flertal nya hushåll i Arboga. Det visar att bostadsproduktion är en avgörande faktor när vi ska utveckla Arboga. Inflyttningen till kommunen var under året 601 personer, 41 fler inflyttade än utflyttade. Detta visar att det går att påverka befolkningsutvecklingen genom bostadsbyggande, något vi avser att fortsätta med. Ett resultat av samarbeten mellan kommunen, kulturintressen, näringsliv och föreningar är arbetet med ett nytt varumärke som slutförts under Varumärket, Arboga plats för inspiration och det tillhörande materialet, ska samla alla goda krafter hos oss som bor, lever och verkar här. Ett av de största projekten under året inom kommunens organisation är arbetet med målstyrning. Kommunfullmäktige har i full enighet beslutat om övergripande visioner, strategiska områden att arbeta inom och övergripande mål för hela organisationen. Arbetet har sedan omsatts i mål på nämnd- och förvaltningsnivå. Detta är ett omfattande arbete som ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom alla områden som kommunen arbetar inom. Slutligen vill jag framföra ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda som bidragit till alla verksamheters arbetsresultat under året. Arboga kommun är en stor organisation som är beroende av var och ens arbetsinsats, engagemang och servicevilja. Det är summan av alla ansträngningar mot gemensamma mål som kommer att fortsätta utveckla vår trivsamma, vackra och trygga miljö till ett Arboga som vi alla kan vara ännu mer stolta över och låta oss inspireras av. Olle Ytterberg 7

8 Organisationsöversikt Organisationsöversikt I Arboga kommun bildar socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet. Tillsammans har de 21 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Kommunen saknar bostadsbolag. Inom tekniska nämndens verksamhet återfinns kommunens bostadsverksamhet med 389 lägenheter. Valberedning Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelse Personalutskott Arbetsutskott Nämnder Hel- och delägda företag och organisationer Barn- och Utbildningsnämnd Arboga Energi AB 100 % Miljö- och Byggnämnd Fritids- och Kulturnämnd Mälarenergi Elnät AB 10,2% Sturestadens Fastighets AB 50 % Teknisk nämnd Socialnämnd VAFAB Miljö AB 4,53% Seniorbostäder i Arboga AB 50 % Överförmyndare Valnämnd Västmanlands Lokaltrafik AB 2,73% Västra Mälardalens Kommunalförbund 27 % Kommunfullmäktiges mandatfördelning (41 mandat): Socialdemokraterna 18 Moderaterna 7 Folkpartiet 4 Centerpartiet 3 Omsorgspartiet 3 Vänsterpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 1 8

9 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål För att förtydliga den politiska viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige i februari 2007 fyra övergripande visioner. Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle. Kommunen har en lugn tillväxt med över invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden. Vy över Arboga med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden. Utifrån visionerna beslutade kommunfullmäktige om strategiska områden och mål inom dessa områden. Kommunstyrelsen och nämnderna har för sina respektive områden beslutat om detaljmål samt mätbara mått för att mäta måluppfyllelsen. De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader, egenfinansiering av investeringar och därmed begränsning av nyupplåningen, samt oförutsedda händelser. Strategiska områden och mål Nedan redovisas inom de strategiska områdena de av kommunfullmäktige beslutade målen samt nuläget för vissa mål. Område Boende: Arboga ska bli en ännu mer attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Mål: Alternativa boendeformer i varierande miljöer ska planeras och detaljplaner ska finnas antagna inom fem nya områden Planerna ska omfatta minst 40 lägenheter i flerfamiljshus eller villor per år. Intressenter till boende inom andra planområden ska erhålla besked inom tolv månader. 9

10 Område: Livsmiljö Arboga ska vara en trygg och säker kommun att leva i. Mål: Antalet deltagare inom fritidsaktiviteter ska öka med minst 10 procent. Antalet omhändertagna barn som inte kan vara kvar i hemmet ska minska under planperioden. Område: Service och tillgänglighet Arboga ska vara känt för trygghet och service för våra äldre och funktionshindrade. Mål: Ett nytt trygghetsboende för åldersgruppen 65+ ska stå färdigt år Nuläge: idag finns seniorboendet Örtagården med 24 lägenheter. Barnomsorgen ska senast år 2010 erbjuda alternativen familjedaghem och barnomsorg nattetid för de som har detta behov. Nuläge: i dagsläget finns inte dessa alternativ. Område: Näringsliv Antal arbetstillfällen i Arboga ska öka. Mål: Arbetsmarknaden ska breddas så att Arboga tillförs minst tre företag inom områden som inte fanns representerade år Arboga kommuns service till företagen ska årligen förbättras och inom tre år ska Arboga vara inom de tio bästa i Stockholm Business Alliace s (SBA) serviceundersökning. Nuläge: i 2007 års undersökning hamnade Arboga på 20:e plats. Vid mättillfället fanns 44 anslutna kommuner till SBA. Antalet nystartade företag ska vara minst 30 per år under perioden Företagen ska ha en bättre överlevnad än genomsnittet i länet. Nuläge: under år 2007 startades 46 nya bolag i Arboga kommun. Ytterligare 24 företag som inte är registrerade som bolag startades. Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka med 50 per år under perioden Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet arbetstillfällen med 43. Område: Besökare Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia ska vi bidra till att utveckla turism och besöksnäringen som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Mål: Minst hälften av alla besökare ska antingen ha erhållit information om, eller fysiskt ha gjort ett besök i stadskärnans intressanta historiska och kulturella miljö. Antalet besökare ska öka med minst fem procent per år. Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 ökade antalet besökare med nio procent. Område: Utbildning Arboga ska vara känt för en bra studiemiljö i grundskolan och på Vasagymnasiet. 10

11 Mål: Antalet elever i grundskolans lägre årskurser F 3 ska inte vara fler än 20 per klass år Nuläge: i dagsläget är målet uppnått i 63 procent av klasserna. Andelen Arbogaungdomar som väljer Vasagymnasiet för sina studier ska öka med sex procentenheter till år Nuläge: under år 2007 minskade andelen elever som valde Vasagymnasiet i årskurs 1 med 2,7 procentenheter. Område: Kommunikation Arboga ska befästa positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tågtrafik och i samband med detta se till att bibehålla och utveckla turtätheten. Mål: Förbättra tågförbindelsen mellan Örebro och Stockholm till minst en förbindelse per timme förmiddag och eftermiddag. Nuläge: tågförbindelserna via Arboga går som glesast varannan timme förmiddag och eftermiddag. Område: Kommunen som arbetsgivare Förtroendevalda ska ha ett bra samarbete med alla anställda för att tillsammans utveckla kommunen och servicen till Arbogas invånare. Mål: Alla tillsvidareanställda ska ha rätt till heltidsarbete. Nuläge: en inventering är gjord av antalet anställda som önskar heltid. Osakliga löneskillnader ska vara borta år Sjuktalet ska minskas till under 29 dagar per år och anställd år Nuläge: vid utgången av år 2007 uppgick sjuktalet till 30 dagar. 11

12 Omvärldsorientering Internationellt Efter tre år med osedvanligt stark global tillväxt sker en viss dämpning av högkonjunkturen. Utvecklingen i USA är huvudorsaken till att tillväxten mattas. Det beror främst på den finansiella oro, som de så kallade subprimelånen skapat. Det är lån till låntagare med svag betalningsförmåga, vilket medfört stora kreditförluster för amerikanska banker. Deras krediter är i sin tur återförsäkrade hos andra banker, bland annat europeiska, vilket lett till att kreditoron och kreditförlusterna spridit sig över världen. Denna kreditoro består och läget väntas inte normaliseras förrän under andra halvan av år Det har också medfört stora problem på den amerikanska fastighetsmarknaden. Läget präglas av ett stort utbud av osålda hus och lägre efterfrågan på bostäder samtidigt som arbetslösheten ökar och börserna faller. Hög inflation i spåren av stigande livsmedelspriser och energipriser försämrar hushållens köpkraft. Genom Federal Reserves redan genomförda räntesänkning med 1,25 procentenheter och eventuellt kommande räntesänkningar får ekonomin och fastighetsmarknaden stöd och en befarad recession kan undvikas. Euroområdets tillväxt påverkas redan av en svagare global efterfrågan samt av den starka euron. Exporten dämpas liksom företagens investeringar. I flera länder riskerar bostadsbyggandet att minska på grund av stigande räntor och svagare prisutveckling. Hushållen håller dock uppe konsumtionen på en hygglig nivå och tillväxten väntas bara tillfälligt sjunka under den potentiella nivån. Den europeiska centralbanken (ECB) står inför samma problem som möter många andra centralbanker i år. Den vikande efterfrågan måste vägas mot en inflationstakt som ligger klart över målet. Även de så kallade tillväxtländerna, främst Kina, påverkas av nedgången i USA och euroområdet. Dämpningen av tillväxten blir dock relativt begränsad då den inhemska efterfrågan ökar. I Kina beräknas bruttonationalprodukten, BNP, stiga med omkring tio procentenheter per år de närmaste åren. Sverige Även Sverige har påverkats av den internationella dämpningen av högkonjunkturen. BNP beräknas år 2007 ha ökat med 2,7 procentenheter, vilket är avsevärt lägre än prognoserna vid årets början. Exporten blev också svagare än väntat och mycket talar för att marknadsandelarna fortsätter att minska år Den svagare internationella konjunkturen sammanfaller med kostnadsökningar i form av högre löner och en lägre produktivitet. Hushållens disponibla inkomster beräknas växa betydligt långsammare än under år En hygglig framtidstro borgar för en relativt god uppgång i den privata konsumtionen år 2008 även om tillväxttakten blir lägre än under år Sysselsättningsutvecklingen överraskade positivt under år 2007 och det är flera sektorer och regioner där arbetsgivarna har svårt att få tag på personal med önskad kompetens. Sysselsättningen beräknas stiga de närmaste kvartalen, men förväntas att plana ut mot slutet av år Under år 2007 höjde Riksbanken reporäntan fyra gånger, från 3,0 procent till 4,0 procent. Den sista höjningen år 2007 gjordes i oktober månad. Bedömningen var 12

13 då att reporäntan skulle behöva höjas ytterligare ett par gånger under år Nu är läget mer svårbedömt. Å ena sidan talar en relativt hög inflation (3,5 procent i december år 2007) för en höjning av reporäntan, men å andra sidan talar en svag konjunkturutveckling och stor börsoro för en sänkning. I februari år 2008 beslutade Riksbanken oväntat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter. Många bedömare tror nu att Riksbanken kommer att låta reporäntan vara oförändrad under ganska lång tid. Kommunsektorn Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport i november 2007 är kommunernas läge för tillfället gynnsamt. Sysselsättningen och skatteintäkterna utvecklas starkt. Problemen med den demografiska utvecklingen är relativt begränsade. På längre sikt väntar betydligt svårare problem. De demografiska kraven kommer efterhand att bli svårare att möta och skattebasen kommer inte att ge samma tillskott som idag. Kommunernas preliminära bokslut för år 2007 visar att sektorn som helhet fortfarande redovisar relativt goda resultat. De flesta av Sveriges 290 kommuner redovisar överskott. Dock redovisar 29 kommuner underskott, vilket är en ökning jämfört med år 2006 då endast åtta kommuner redovisade underskott. Enligt SKL står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna de närmaste åren. Antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet gymnasieelever ökar. Andelen elever i friskolor ökar snabbt, vilket innebär svårigheter att effektivt planera skolverksamheten. De kommuner som väljer att införa det vårdnadsbidrag som regeringen har aviserat kommer att få kostnadsökningar som kräver ytterligare verksamhetsanpassningar. Arboga För Arboga kommun, liksom för många andra mindre kommuner, är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av central betydelse. Arboga kommuns befolkning uppgick den sista december år 2007 till personer vilket är en minskning med 22 personer jämfört med samma tid föregående år. I nedanstående tabell redovisas befolkningsstrukturen i Arboga i olika åldersgrupper vid utgången av åren 2006 och 2007 samt för år 2007 i jämförelse med riket. BEFOLKNING Arboga 2007 Riket Förändring i procent i procent 0-6 år ,8% 7,8% 7-19 år ,2% 13,2% år ,2% 8,8% år ,3% 26,6% ,6% 26,1% ,1% 12,2% 80-w ,7% 5,3% Summa ,0% 100,0% 13

14 Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt många unga i åldern år med en befolkningstopp i åldern 17 år. Även i åldrarna 45 år och äldre har Arboga kommun fler invånare jämfört med länet och riket. Störst minskning har skett i åldersgruppen år. Färre invånare i de fertila åldersgrupperna kan innebära framtida negativa konsekvenser för barnafödandet. I åldersklasserna år och 80 år och äldre finns jämförelsevis ett stort antal invånare, av vilka ett flertal kommer att behöva vårdinsatser i en inte alltför avlägsen framtid. Befolkningsstrukturen kommer att ställa krav på en omstrukturering av kommunens resursfördelning för att klara den framtida servicen, framför allt till de äldre. Födelsenettot (födda minus döda) uppgick mellan åren 2006 och 2007 till minus 62 personer, 109 personer föddes och 171 personer avled under år Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) uppgick till plus 41 personer, 601 personer flyttade till kommunen medan 560 flyttade från kommunen. I centralorten Arboga bor cirka 79,5 procent av kommunens befolkning. I Götlunda tätort bor cirka 2,0 procent och i Medåker tätort bor cirka 1,6 procent av kommunens befolkning. Näringsliv och arbetsmarknad Arboga har en stor bredd på näringslivet. Historiskt har tillverkningsindustrin varit den största näringsgrenen. I början av 2000-talet förändrades situationen och därefter har offentlig förvaltning varit den största näringsgrenen. Många arbetar också med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Totalt fanns 879 företag vid utgången av år 2007 (enligt Upplysningscentralen UC AB). Av dessa är två tredjedelar enmansföretag. Omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Näringslivet blir mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Kommunens största företag har över 700 anställda. Störst arbetsgivare är kommunen med knappt tillsvidareanställda. I Arbogas näringslivsråd träffas representanter från näringslivet och kommunen för att diskutera gemensamma angelägna frågor. Under år 2007 har arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet förstärkts. Kommunstyrelseförvaltningen samordnar arbetet med träffar mellan kommunen och företag samt företagsträffar mellan företag. Den totala arbetslösheten mätt som årsmedeltal för år 2007 uppgick i Arboga till 4,2 procent varav 1,6 procent befann sig i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är lägre än år 2006 då motsvarande andel uppgick till 7,1 procent (4,1 procent). Även ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har sjunkit jämfört med föregående år, årsmedeltalet för år 2007 i Arboga uppgick till 8,7 procent (varav 1,8 procent i arbetsmarknadspolitiska program) jämfört med år 2006 då arbetslösheten uppgick till 13,1 procent (7,7 procent). Från att tidigare ha haft en högre total arbetslöshet i Arboga är arbetslösheten som årsmedeltal år 2007 lägre i Arboga än i länet (4,6 procent). 14

15 Boende Tillgången till arbete betyder mycket vid val av bosättningsort men i den täta arbetsmarknadsregion, som Arboga tillhör, betyder ett attraktivt boende kanske lika mycket. Det finns redan tillgång till befintliga tomter som realiseras och tomter vars storlek kan anpassas till önskemålen. Nya områden i attraktiva naturlägen öppnas också i anslutning till Arboga tätort. Dessutom ska kommunen medverka till att tomter kan erbjudas i anslutning till Hjälmaren. De ger ett intressant läge nära Örebro. En viktig målgrupp för nya bostäder är de seniorer som vill flytta från sin villa till ett mera centralt och bekvämt boende. Under året har en byggnation i kvarteret Giktringen färdigställts. Den innebär att 23 lägenheter blev inflyttningsklara i juni Projektet har den fördelen att de kan frigöra äldre villor som är intressanta för barnfamiljer. Bostadsfrågan bedöms nu så viktig för kommunens utveckling att en boendeplan tagits fram under år Utbildningsnivå Utbildningsnivån i en kommun är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad arbetskraft. För Arbogas utveckling är det nödvändigt att underlätta tillgången till högre utbildning för både företag och enskilda. Det är tanken med Högskolecentrum i Arboga. Invånarna i Arboga kommun har en högre utbildningsnivå till och med gymnasienivå jämfört med länets kommuner och riket. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är lägre i Arboga jämfört med både länet och riket. Det är främst männen i Arboga som inte har eftergymnasial utbildning. Kommunikationer Kommunen ska fortsätta arbetet med att förbättra kollektivtrafiken och att verka för ett rättvisare taxesystem i regionen. Kommunen ska även fortsätta ansträngningarna med att tillsammans med SJ och Banverket förbättra service, trygghet och trivsel på stationen. Den lyckade bredbandssatsningen i länet innebär att praktisk taget samtliga hushåll och företag i kommunen har tillgång till den IT- kommunikation de behöver. Vid särskilda behov kan även det fiberoptiska stadsnätet byggas ut. 15

16 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Årets resultat uppgår till minus 1,3 mkr. Orsaken till det negativa resultatet är att nämnderna inte klarat att hålla budgetramarna. Det negativa resultatet innebär att Arboga kommun år 2007 inte klarar att nå upp till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Med hänsyn tagen till realisationsvinster vid försäljningar, och som ska avräknas vid balanskravsavstämningen, uppgår det justerade resultatet till minus 1,7 mkr. Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgick för år 2007 till minus 0,7 mkr, det är främst Sturestadens Fastighets AB som har bidragit till att resultatet har blivit något bättre jämfört med kommunens resultat. Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgeten för år 2007 om ett budgeterat resultat på 5,6 mkr motsvarande 1,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. Detta är ett av de finansiella mål som beslutats. Under år 2007, i samband med kompletteringsbudgeten, fattades beslut om reducering av det budgeterade resultatet till 0,6 procent. Utfallet för år 2007 blev minus 0,24 procent. Som ett riktvärde bör, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL), nivån på resultatet uppgå till cirka 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultat (tkr) Nämnderna redovisar tillsammans ett underskott jämfört med budget uppgående till 6,9 mkr, vilket motsvarar 1,26 procent av de budgeterade nettokostnaderna. Inklusive finansiering uppgår underskottet till 4,7 mkr jämfört med budget. Avskrivningarna och den finansiella verksamheten, främst skatteintäkterna, uppvisar ett överskott uppgående till 2,2 mkr. Störst avvikelse jämfört med budget redovisar tekniska nämnden, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Även miljö- och byggnämnden redovisar en stor avvikelse jämfört med budgetomslutningen. Tekniska nämnden redovisar en negativ avvikelse på 6,9 mkr. Det beror främst på att underhållet avseende bostadsverksamheten blivit dyrare än beräknat. Även verksamhetsfastigheter redovisar en negativ avvikelse, huvudsakligen beroende på uteblivna hyresintäkter. Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse uppgående till 3,9 mkr, vilket främst beror på en ökning av kostnader för barn- och ungdomsvård, försörjningsstöd samt kostnader för utskrivningsklara brukare. 16

17 Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 2,5 mkr, huvudsakligen beroende på lägre kostnader för skolskjutsar än beräknat. Miljö- och byggnämnden redovisar en positiv avvikelse på 0,8 mkr, främst beroende på bygglovintäkter för försvarets lagerbyggnad. Även en vakant tjänst har bidragit till den positiva avvikelsen. Under hösten år 2007 har månatliga uppföljningar av nämndernas prognoser skett till kommunstyrelsen. De nämnder som redovisat negativa prognoser har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att redovisa en ekonomi i balans. Den sista prognosen för år 2007, som redovisades till kommunstyrelsen i november, innebar ett prognostiserat resultat för kommunen på minus 0,5 mkr. Nämnderna följer upp sin ekonomi och verksamhet månatligen. Under hösten 2007 har socialnämnden arbetat med en åtgärdsplan för att under år 2008 uppnå ekonomisk balans jämfört med budgetramen. Tekniska nämnden förvaltar kommunens så kallade allmännytta, ABO (Arboga bostäder). Under ett antal år har kostnaderna överstigit intäkterna inom verksamheten, vilket bland annat föranledde att en utredning om ABO genomfördes av en utomstående konsult under hösten Under år 2008 kommer diskussion att föras om ABO:s framtida verksamhet och organisation. Tekniska förvaltningen har upprättat en åtgärdsplan med syfte att styra upp rutiner kring bland annat ekonomi och organisation. Den kommer att genomföras huvudsakligen under år Kommunstyrelsen har beslutat att en månatlig uppföljning ska presenteras för styrelsen från socialnämnden samt tekniska nämnden under år Balanskravsavstämning Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning avräknas. För år 2007 redovisar Arboga kommun ett resultat uppgående till minus tkr. Reavinster vid försäljning under året uppgår till 333 tkr, vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till minus tkr. I samband med kommunfullmäktiges behandling av 2006 års årsredovisning fattades beslut att överskottet år 2006 ( tkr) skulle kunna komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som leder till underskott. Under de senaste tre åren har följande resultat redovisats enligt balanskravet: År 2005: År 2006: År 2007: Totalt 4,5 mkr 15,3 mkr -1,7 mkr 18,1 mkr 17

18 Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning visar hur stor del av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. Under år 2007 har 100,2 procent använts till den löpande verksamheten jämfört med 97,2 procent för år Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,1 procent mellan åren 2006 och 2007 medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 3,8 procent. Det är främst personalkostnaderna som stått för den största ökningen. För att nå en ekonomi i balans är det viktigt att intäkterna respektive kostnaderna över tiden utvecklas på likartat sätt. Pensioner Kommunens samlade pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår vid utgången av år 2007 till 372 mkr. De före år 1998 intjänade pensionsåtagandena redovisas som en upplysningspost i balansräkningen under ansvarsförbindelser. Som avsättningar i balansräkningen redovisas pensionsåtaganden för lönedelar över 7,5 basbelopp, efterlevandepensioner samt särskilda ålderspensioner. Under år 2007 har beräkningsgrunderna förändrats för pensionsberäkningarna. Bland annat har de antagna livslängderna höjts och diskonteringsräntan sänkts, vilket innebär att åtagandet har ökat betydligt. Den individuella delen som ger medarbetaren rätt att själv placera en del av pensionsmedlen, har redovisats som kortfristig skuld för att utbetalas under år Pensionsutbetalningarna för de personer som gått i pension redovisas som kostnad när utbetalning sker. Kommunen har inte vidtagit åtgärder som till exempel försäkringslösningar för att förbereda sig för ökade framtida pensionsutbetalningar. Avsatta medel återlånas enligt beslut av kommunfullmäktige och ingår därför i kommunens likviditet. Under år 2008 kommer en djupare analys att genomföras om de framtida pensionsutbetalningarna. Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt 2007 Avsättning tkr Individuell del tkr Pensionsutbetalningar tkr Ränta pensionsavsättning tkr Summa tkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Innevarande år erhåller kommunen preliminära skatteintäkter samt en slutavräkning för föregående års skatteintäkter. Till årets skatteintäkter läggs även en prognos på slutavräkningen för innevarande år. Arboga kommuns egna skattekraft uppgår till 92 procent av rikets (100 procent). I inkomstutjämningen sker en utjämning mellan kommunerna vilket innebär att de kommuner som har en skattekraft över 100 procent delar med sig till de kommuner som ligger under 100 procent. Samtliga kommuner är garanterade 18

19 115 procent av medelskattekraften vilket innebär att staten skjuter till mellanskillnaden. Kommunens skattesats uppgick år 2007 till 21,74 procent och har varit oförändrad sedan år Den totala skattesatsen i Arboga inklusive landstingsskatten uppgick för år 2007 till 32,54 procent efter en höjning av landstingsskatten med 0,52 procent inför år Endast två kommuner i länet har lägre skattesats än Arboga; Västerås 20,44 procent samt Hallstahammar 21,69 procent. Genomsnittet i länet uppgick till 21,15 procent för kommunalskatten samt 31,95 procent inklusive landstingsskatt år Genomsnittet i riket uppgick för år 2007 till 20,78 respektive 31,55 procent. Finansnetto Finansnettot, det vill säga finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader, uppgick vid utgången av år 2007 till minus 89 tkr. Finansnettot har försämrats under år 2007 jämfört med år 2006 (2 136 tkr). Orsaken till försämringen är främst höjda låneräntor. Kommunens genomsnittliga låneränta uppgick till 3,53 procent under år 2007 jämfört med 2,93 procent år De finansiella intäkterna består till största delen av ränta på utlämnat lån till Mälarenergi Elnät AB (6,2 mkr). Eget kapital Kommunens eget kapital har försämrats med 2,8 mkr år 2007 jämfört med år Anledningen är det negativa resultatet på 1,3 mkr samt förändrad redovisningsprincip för timlöner på 1,5 mkr. Eget kapital (tkr) Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår för år 2007 till 67,4 mkr (54,9 mkr 2006). Under de senaste fem åren har nettoinvesteringarna i genomsnitt uppgått till nästan 44 mkr per år. Nettoinvesteringarna i förhållande till verksamhetens nettokostnader ger ett jämförelsemått på investeringsnivån. Över tiden i riket uppgår investeringsnivån till 6 8 procent. Kommunens investeringar (exklusive ABO) uppgår för år 2007 till 10,9 procent av verksamhetens nettokostnader. Avskrivningarna uppgick till 34,3 mkr år 2007, vilka tillsammans med nyupplåning på 30 mkr finansierat investeringarna under år De största investeringarna har skett i ny idrottshall, 19,9 mkr, samt i energisparåtgärder, 28,7 mkr. 19

20 Likviditet och lån Den höga investeringsnivån har inneburit en påfrestning på likviditeten. I budgeten för år 2007 planerades för en investeringsnivå på drygt 42 mkr. Av dessa skulle 33 mkr finansieras med egna medel. I samband med kompletteringsbudgeten utökades investeringsbudgeten till drygt 82 mkr medan utfallet blev drygt 67 mkr. Under november månad upplånades 30 mkr för att finansiera de utökade investeringarna samtidigt har checkkrediten utökats under året från 10 mkr till 30 mkr. Likviditeten uppgick vid årets slut till 56,1 (67,9) mkr. Medellikviditeten uppgick till 31,6 mkr (36,5 mkr 2006). Kommunens policy är att endast lånefinansiera investeringar i affärsdrivande verksamhet och bostäder, det vill säga investeringar som konsumenterna betalar. Under år 2007 har låneskulden ökat med 21 mkr och uppgick vid utgången av år 2007 till 251 mkr. Amorteringar har under året gjorts med 9 mkr. Låneskuldens (inklusive kortfristig del) utveckling under åren framgår av nedanstående diagram. Låneskuldens utveckling Orsaken till minskningen av låneskulden år 2005 var bildandet av Arboga Energi AB. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Kommunens soliditet uppgår vid utgången av år 2007 till 56,7 procent (58,7 procent 2006). Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Vid en bedömning av soliditetens utveckling är det viktigt att analysera orsakerna till förändringen. Soliditetens utveckling påverkas av utvecklingen av det egna kapitalet och av tillgångarnas förändring. Under år 2007 har det egna kapitalet försämrats med 2,8 mkr. Ökningen av kommunens tillgångar uppgår till drygt 26 mkr. Soliditetsförsämringen beror både på en försämring av det egna kapitalet och en tillgångsökning. Utvecklingen av kommunens soliditet under perioden framgår av nedanstående tabell. År Procent

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Delårsrapport 2010-07-31. Fastställd av KF 2010-10-28

Delårsrapport 2010-07-31. Fastställd av KF 2010-10-28 Delårsrapport -07-31 Fastställd av KF -10-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Delårsrapport 2009-07-31

Delårsrapport 2009-07-31 Snabba fakta Delårsrapport -07-31 www.arboga.se Antagen av kommunfullmäktige -10-22 1 Snabba fakta Produktion: Arboga kommun Omslagsbild: Den lyckliga Arbogafilosofen av Rickard Brixel Version: -10-12

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Reviderad 2010-11-22 Reviderad 2010-11-29 Reviderad 2010-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-17 Reviderad av kommunfullmäktige 2010-12-16 Innehåll 1

Läs mer