Årsredovisning 2007 Arboga kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2007 Arboga kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Arboga kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2008

2 Foto förstasidan Bild från Ahllöfsparken i Arboga. Version

3 Snabba fakta 2007 Årets resultat för kommunen blev minus 1,3 mkr. Nämnderna överskred totalt sina budgetar med 6,9 mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick till 67,4 mkr. Större investeringar som utfördes var byggnationen av Vasahallen 19,9 mkr samt energisparåtgärder 28,7 mkr. Befolkningen i Arboga minskade med 22 personer till Flyttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan de som flyttat till Arboga och de som flyttat från Arboga, var plus 41. Antalet tillsvidareanställda i Arboga kommun vid årsskiftet 2007/2008 var 994. Visste du att 2007 hade Turistbyrån besökare. gick, vid årets slut, elever i grundskola och i obligatorisk särskola i Arboga. studerade, vid årets slut, 306 elever på Vasagymnasiet. sålde kommunen kubikmeter vatten. hade Ekbacksbadet besökare. betalades föreningsstöd ut till 63 föreningar. levererade kostenheten portioner mat. fick 294 personer i Arboga hemtjänst. handlades 152 bygglov. tog Arbetsmarknadsenheten emot kilo elektronikavfall för demontering och återvinning. 3

4 4

5 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Organisationsöversikt 8 Förvaltningsberättelse 9 Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål... 9 Omvärldsorientering Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Medarbetare Lokalt välfärdsbokslut Miljöredovisning och gröna nyckeltal Driftredovisning Investeringsredovisning Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Redovisning av kommunägda företag Arboga Energi AB Sturestadens Fastighets AB Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO) Västra Mälardalens Kommunalförbund Intressen i övriga bolag Ekonomisk redovisning 59 Resultaträkning, kommunen Kassaflödesanalys, kommunen Balansräkning, kommunen Noter till balansräkning, kommunen Resultaträkning, koncernen Kassaflödesanalys, koncernen Balansräkning, koncernen Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper 67 Ordlista och förklaringar 69 Revisionsberättelse 71 Bilaga 1 Nämndernas verksamhetsberättelser 5

6

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2007 var ett händelserikt år i Arboga, ett år då många positiva saker inträffade. Den enskilt största händelsen under året var beslutet om etablering av Försvarsmaktens Centrallager i Arboga. Detta var resultatet av ett arbete i hård konkurrens med andra större kommuner, en etablering vi tog hem tack vare våra fördelar i infrastruktur, kompetens Kommunstyrelsens ordförande Olle Ytterberg. och redan genomförda investeringar. Detta visar att Arboga är ett konkurrenskraftigt alternativ för etableringar och att våra tidigare investeringar i infrastruktur för lager och industri varit riktiga. Under året färdigställdes bostäderna i kvarteret Örtagården, de första flerfamiljshus som byggts i Arboga sedan början av 1990-talet. Samtliga bostäder är uthyrda och projektet har resulterat i en flyttkedja med ett flertal nya hushåll i Arboga. Det visar att bostadsproduktion är en avgörande faktor när vi ska utveckla Arboga. Inflyttningen till kommunen var under året 601 personer, 41 fler inflyttade än utflyttade. Detta visar att det går att påverka befolkningsutvecklingen genom bostadsbyggande, något vi avser att fortsätta med. Ett resultat av samarbeten mellan kommunen, kulturintressen, näringsliv och föreningar är arbetet med ett nytt varumärke som slutförts under Varumärket, Arboga plats för inspiration och det tillhörande materialet, ska samla alla goda krafter hos oss som bor, lever och verkar här. Ett av de största projekten under året inom kommunens organisation är arbetet med målstyrning. Kommunfullmäktige har i full enighet beslutat om övergripande visioner, strategiska områden att arbeta inom och övergripande mål för hela organisationen. Arbetet har sedan omsatts i mål på nämnd- och förvaltningsnivå. Detta är ett omfattande arbete som ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom alla områden som kommunen arbetar inom. Slutligen vill jag framföra ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda som bidragit till alla verksamheters arbetsresultat under året. Arboga kommun är en stor organisation som är beroende av var och ens arbetsinsats, engagemang och servicevilja. Det är summan av alla ansträngningar mot gemensamma mål som kommer att fortsätta utveckla vår trivsamma, vackra och trygga miljö till ett Arboga som vi alla kan vara ännu mer stolta över och låta oss inspireras av. Olle Ytterberg 7

8 Organisationsöversikt Organisationsöversikt I Arboga kommun bildar socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet. Tillsammans har de 21 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Kommunen saknar bostadsbolag. Inom tekniska nämndens verksamhet återfinns kommunens bostadsverksamhet med 389 lägenheter. Valberedning Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelse Personalutskott Arbetsutskott Nämnder Hel- och delägda företag och organisationer Barn- och Utbildningsnämnd Arboga Energi AB 100 % Miljö- och Byggnämnd Fritids- och Kulturnämnd Mälarenergi Elnät AB 10,2% Sturestadens Fastighets AB 50 % Teknisk nämnd Socialnämnd VAFAB Miljö AB 4,53% Seniorbostäder i Arboga AB 50 % Överförmyndare Valnämnd Västmanlands Lokaltrafik AB 2,73% Västra Mälardalens Kommunalförbund 27 % Kommunfullmäktiges mandatfördelning (41 mandat): Socialdemokraterna 18 Moderaterna 7 Folkpartiet 4 Centerpartiet 3 Omsorgspartiet 3 Vänsterpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 1 8

9 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål För att förtydliga den politiska viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige i februari 2007 fyra övergripande visioner. Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle. Kommunen har en lugn tillväxt med över invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden. Vy över Arboga med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden. Utifrån visionerna beslutade kommunfullmäktige om strategiska områden och mål inom dessa områden. Kommunstyrelsen och nämnderna har för sina respektive områden beslutat om detaljmål samt mätbara mått för att mäta måluppfyllelsen. De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader, egenfinansiering av investeringar och därmed begränsning av nyupplåningen, samt oförutsedda händelser. Strategiska områden och mål Nedan redovisas inom de strategiska områdena de av kommunfullmäktige beslutade målen samt nuläget för vissa mål. Område Boende: Arboga ska bli en ännu mer attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Mål: Alternativa boendeformer i varierande miljöer ska planeras och detaljplaner ska finnas antagna inom fem nya områden Planerna ska omfatta minst 40 lägenheter i flerfamiljshus eller villor per år. Intressenter till boende inom andra planområden ska erhålla besked inom tolv månader. 9

10 Område: Livsmiljö Arboga ska vara en trygg och säker kommun att leva i. Mål: Antalet deltagare inom fritidsaktiviteter ska öka med minst 10 procent. Antalet omhändertagna barn som inte kan vara kvar i hemmet ska minska under planperioden. Område: Service och tillgänglighet Arboga ska vara känt för trygghet och service för våra äldre och funktionshindrade. Mål: Ett nytt trygghetsboende för åldersgruppen 65+ ska stå färdigt år Nuläge: idag finns seniorboendet Örtagården med 24 lägenheter. Barnomsorgen ska senast år 2010 erbjuda alternativen familjedaghem och barnomsorg nattetid för de som har detta behov. Nuläge: i dagsläget finns inte dessa alternativ. Område: Näringsliv Antal arbetstillfällen i Arboga ska öka. Mål: Arbetsmarknaden ska breddas så att Arboga tillförs minst tre företag inom områden som inte fanns representerade år Arboga kommuns service till företagen ska årligen förbättras och inom tre år ska Arboga vara inom de tio bästa i Stockholm Business Alliace s (SBA) serviceundersökning. Nuläge: i 2007 års undersökning hamnade Arboga på 20:e plats. Vid mättillfället fanns 44 anslutna kommuner till SBA. Antalet nystartade företag ska vara minst 30 per år under perioden Företagen ska ha en bättre överlevnad än genomsnittet i länet. Nuläge: under år 2007 startades 46 nya bolag i Arboga kommun. Ytterligare 24 företag som inte är registrerade som bolag startades. Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka med 50 per år under perioden Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet arbetstillfällen med 43. Område: Besökare Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia ska vi bidra till att utveckla turism och besöksnäringen som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Mål: Minst hälften av alla besökare ska antingen ha erhållit information om, eller fysiskt ha gjort ett besök i stadskärnans intressanta historiska och kulturella miljö. Antalet besökare ska öka med minst fem procent per år. Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 ökade antalet besökare med nio procent. Område: Utbildning Arboga ska vara känt för en bra studiemiljö i grundskolan och på Vasagymnasiet. 10

11 Mål: Antalet elever i grundskolans lägre årskurser F 3 ska inte vara fler än 20 per klass år Nuläge: i dagsläget är målet uppnått i 63 procent av klasserna. Andelen Arbogaungdomar som väljer Vasagymnasiet för sina studier ska öka med sex procentenheter till år Nuläge: under år 2007 minskade andelen elever som valde Vasagymnasiet i årskurs 1 med 2,7 procentenheter. Område: Kommunikation Arboga ska befästa positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tågtrafik och i samband med detta se till att bibehålla och utveckla turtätheten. Mål: Förbättra tågförbindelsen mellan Örebro och Stockholm till minst en förbindelse per timme förmiddag och eftermiddag. Nuläge: tågförbindelserna via Arboga går som glesast varannan timme förmiddag och eftermiddag. Område: Kommunen som arbetsgivare Förtroendevalda ska ha ett bra samarbete med alla anställda för att tillsammans utveckla kommunen och servicen till Arbogas invånare. Mål: Alla tillsvidareanställda ska ha rätt till heltidsarbete. Nuläge: en inventering är gjord av antalet anställda som önskar heltid. Osakliga löneskillnader ska vara borta år Sjuktalet ska minskas till under 29 dagar per år och anställd år Nuläge: vid utgången av år 2007 uppgick sjuktalet till 30 dagar. 11

12 Omvärldsorientering Internationellt Efter tre år med osedvanligt stark global tillväxt sker en viss dämpning av högkonjunkturen. Utvecklingen i USA är huvudorsaken till att tillväxten mattas. Det beror främst på den finansiella oro, som de så kallade subprimelånen skapat. Det är lån till låntagare med svag betalningsförmåga, vilket medfört stora kreditförluster för amerikanska banker. Deras krediter är i sin tur återförsäkrade hos andra banker, bland annat europeiska, vilket lett till att kreditoron och kreditförlusterna spridit sig över världen. Denna kreditoro består och läget väntas inte normaliseras förrän under andra halvan av år Det har också medfört stora problem på den amerikanska fastighetsmarknaden. Läget präglas av ett stort utbud av osålda hus och lägre efterfrågan på bostäder samtidigt som arbetslösheten ökar och börserna faller. Hög inflation i spåren av stigande livsmedelspriser och energipriser försämrar hushållens köpkraft. Genom Federal Reserves redan genomförda räntesänkning med 1,25 procentenheter och eventuellt kommande räntesänkningar får ekonomin och fastighetsmarknaden stöd och en befarad recession kan undvikas. Euroområdets tillväxt påverkas redan av en svagare global efterfrågan samt av den starka euron. Exporten dämpas liksom företagens investeringar. I flera länder riskerar bostadsbyggandet att minska på grund av stigande räntor och svagare prisutveckling. Hushållen håller dock uppe konsumtionen på en hygglig nivå och tillväxten väntas bara tillfälligt sjunka under den potentiella nivån. Den europeiska centralbanken (ECB) står inför samma problem som möter många andra centralbanker i år. Den vikande efterfrågan måste vägas mot en inflationstakt som ligger klart över målet. Även de så kallade tillväxtländerna, främst Kina, påverkas av nedgången i USA och euroområdet. Dämpningen av tillväxten blir dock relativt begränsad då den inhemska efterfrågan ökar. I Kina beräknas bruttonationalprodukten, BNP, stiga med omkring tio procentenheter per år de närmaste åren. Sverige Även Sverige har påverkats av den internationella dämpningen av högkonjunkturen. BNP beräknas år 2007 ha ökat med 2,7 procentenheter, vilket är avsevärt lägre än prognoserna vid årets början. Exporten blev också svagare än väntat och mycket talar för att marknadsandelarna fortsätter att minska år Den svagare internationella konjunkturen sammanfaller med kostnadsökningar i form av högre löner och en lägre produktivitet. Hushållens disponibla inkomster beräknas växa betydligt långsammare än under år En hygglig framtidstro borgar för en relativt god uppgång i den privata konsumtionen år 2008 även om tillväxttakten blir lägre än under år Sysselsättningsutvecklingen överraskade positivt under år 2007 och det är flera sektorer och regioner där arbetsgivarna har svårt att få tag på personal med önskad kompetens. Sysselsättningen beräknas stiga de närmaste kvartalen, men förväntas att plana ut mot slutet av år Under år 2007 höjde Riksbanken reporäntan fyra gånger, från 3,0 procent till 4,0 procent. Den sista höjningen år 2007 gjordes i oktober månad. Bedömningen var 12

13 då att reporäntan skulle behöva höjas ytterligare ett par gånger under år Nu är läget mer svårbedömt. Å ena sidan talar en relativt hög inflation (3,5 procent i december år 2007) för en höjning av reporäntan, men å andra sidan talar en svag konjunkturutveckling och stor börsoro för en sänkning. I februari år 2008 beslutade Riksbanken oväntat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter. Många bedömare tror nu att Riksbanken kommer att låta reporäntan vara oförändrad under ganska lång tid. Kommunsektorn Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport i november 2007 är kommunernas läge för tillfället gynnsamt. Sysselsättningen och skatteintäkterna utvecklas starkt. Problemen med den demografiska utvecklingen är relativt begränsade. På längre sikt väntar betydligt svårare problem. De demografiska kraven kommer efterhand att bli svårare att möta och skattebasen kommer inte att ge samma tillskott som idag. Kommunernas preliminära bokslut för år 2007 visar att sektorn som helhet fortfarande redovisar relativt goda resultat. De flesta av Sveriges 290 kommuner redovisar överskott. Dock redovisar 29 kommuner underskott, vilket är en ökning jämfört med år 2006 då endast åtta kommuner redovisade underskott. Enligt SKL står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna de närmaste åren. Antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet gymnasieelever ökar. Andelen elever i friskolor ökar snabbt, vilket innebär svårigheter att effektivt planera skolverksamheten. De kommuner som väljer att införa det vårdnadsbidrag som regeringen har aviserat kommer att få kostnadsökningar som kräver ytterligare verksamhetsanpassningar. Arboga För Arboga kommun, liksom för många andra mindre kommuner, är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av central betydelse. Arboga kommuns befolkning uppgick den sista december år 2007 till personer vilket är en minskning med 22 personer jämfört med samma tid föregående år. I nedanstående tabell redovisas befolkningsstrukturen i Arboga i olika åldersgrupper vid utgången av åren 2006 och 2007 samt för år 2007 i jämförelse med riket. BEFOLKNING Arboga 2007 Riket Förändring i procent i procent 0-6 år ,8% 7,8% 7-19 år ,2% 13,2% år ,2% 8,8% år ,3% 26,6% ,6% 26,1% ,1% 12,2% 80-w ,7% 5,3% Summa ,0% 100,0% 13

14 Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt många unga i åldern år med en befolkningstopp i åldern 17 år. Även i åldrarna 45 år och äldre har Arboga kommun fler invånare jämfört med länet och riket. Störst minskning har skett i åldersgruppen år. Färre invånare i de fertila åldersgrupperna kan innebära framtida negativa konsekvenser för barnafödandet. I åldersklasserna år och 80 år och äldre finns jämförelsevis ett stort antal invånare, av vilka ett flertal kommer att behöva vårdinsatser i en inte alltför avlägsen framtid. Befolkningsstrukturen kommer att ställa krav på en omstrukturering av kommunens resursfördelning för att klara den framtida servicen, framför allt till de äldre. Födelsenettot (födda minus döda) uppgick mellan åren 2006 och 2007 till minus 62 personer, 109 personer föddes och 171 personer avled under år Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) uppgick till plus 41 personer, 601 personer flyttade till kommunen medan 560 flyttade från kommunen. I centralorten Arboga bor cirka 79,5 procent av kommunens befolkning. I Götlunda tätort bor cirka 2,0 procent och i Medåker tätort bor cirka 1,6 procent av kommunens befolkning. Näringsliv och arbetsmarknad Arboga har en stor bredd på näringslivet. Historiskt har tillverkningsindustrin varit den största näringsgrenen. I början av 2000-talet förändrades situationen och därefter har offentlig förvaltning varit den största näringsgrenen. Många arbetar också med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Totalt fanns 879 företag vid utgången av år 2007 (enligt Upplysningscentralen UC AB). Av dessa är två tredjedelar enmansföretag. Omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Näringslivet blir mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Kommunens största företag har över 700 anställda. Störst arbetsgivare är kommunen med knappt tillsvidareanställda. I Arbogas näringslivsråd träffas representanter från näringslivet och kommunen för att diskutera gemensamma angelägna frågor. Under år 2007 har arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet förstärkts. Kommunstyrelseförvaltningen samordnar arbetet med träffar mellan kommunen och företag samt företagsträffar mellan företag. Den totala arbetslösheten mätt som årsmedeltal för år 2007 uppgick i Arboga till 4,2 procent varav 1,6 procent befann sig i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är lägre än år 2006 då motsvarande andel uppgick till 7,1 procent (4,1 procent). Även ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har sjunkit jämfört med föregående år, årsmedeltalet för år 2007 i Arboga uppgick till 8,7 procent (varav 1,8 procent i arbetsmarknadspolitiska program) jämfört med år 2006 då arbetslösheten uppgick till 13,1 procent (7,7 procent). Från att tidigare ha haft en högre total arbetslöshet i Arboga är arbetslösheten som årsmedeltal år 2007 lägre i Arboga än i länet (4,6 procent). 14

15 Boende Tillgången till arbete betyder mycket vid val av bosättningsort men i den täta arbetsmarknadsregion, som Arboga tillhör, betyder ett attraktivt boende kanske lika mycket. Det finns redan tillgång till befintliga tomter som realiseras och tomter vars storlek kan anpassas till önskemålen. Nya områden i attraktiva naturlägen öppnas också i anslutning till Arboga tätort. Dessutom ska kommunen medverka till att tomter kan erbjudas i anslutning till Hjälmaren. De ger ett intressant läge nära Örebro. En viktig målgrupp för nya bostäder är de seniorer som vill flytta från sin villa till ett mera centralt och bekvämt boende. Under året har en byggnation i kvarteret Giktringen färdigställts. Den innebär att 23 lägenheter blev inflyttningsklara i juni Projektet har den fördelen att de kan frigöra äldre villor som är intressanta för barnfamiljer. Bostadsfrågan bedöms nu så viktig för kommunens utveckling att en boendeplan tagits fram under år Utbildningsnivå Utbildningsnivån i en kommun är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad arbetskraft. För Arbogas utveckling är det nödvändigt att underlätta tillgången till högre utbildning för både företag och enskilda. Det är tanken med Högskolecentrum i Arboga. Invånarna i Arboga kommun har en högre utbildningsnivå till och med gymnasienivå jämfört med länets kommuner och riket. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är lägre i Arboga jämfört med både länet och riket. Det är främst männen i Arboga som inte har eftergymnasial utbildning. Kommunikationer Kommunen ska fortsätta arbetet med att förbättra kollektivtrafiken och att verka för ett rättvisare taxesystem i regionen. Kommunen ska även fortsätta ansträngningarna med att tillsammans med SJ och Banverket förbättra service, trygghet och trivsel på stationen. Den lyckade bredbandssatsningen i länet innebär att praktisk taget samtliga hushåll och företag i kommunen har tillgång till den IT- kommunikation de behöver. Vid särskilda behov kan även det fiberoptiska stadsnätet byggas ut. 15

16 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Årets resultat uppgår till minus 1,3 mkr. Orsaken till det negativa resultatet är att nämnderna inte klarat att hålla budgetramarna. Det negativa resultatet innebär att Arboga kommun år 2007 inte klarar att nå upp till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Med hänsyn tagen till realisationsvinster vid försäljningar, och som ska avräknas vid balanskravsavstämningen, uppgår det justerade resultatet till minus 1,7 mkr. Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgick för år 2007 till minus 0,7 mkr, det är främst Sturestadens Fastighets AB som har bidragit till att resultatet har blivit något bättre jämfört med kommunens resultat. Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgeten för år 2007 om ett budgeterat resultat på 5,6 mkr motsvarande 1,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. Detta är ett av de finansiella mål som beslutats. Under år 2007, i samband med kompletteringsbudgeten, fattades beslut om reducering av det budgeterade resultatet till 0,6 procent. Utfallet för år 2007 blev minus 0,24 procent. Som ett riktvärde bör, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL), nivån på resultatet uppgå till cirka 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultat (tkr) Nämnderna redovisar tillsammans ett underskott jämfört med budget uppgående till 6,9 mkr, vilket motsvarar 1,26 procent av de budgeterade nettokostnaderna. Inklusive finansiering uppgår underskottet till 4,7 mkr jämfört med budget. Avskrivningarna och den finansiella verksamheten, främst skatteintäkterna, uppvisar ett överskott uppgående till 2,2 mkr. Störst avvikelse jämfört med budget redovisar tekniska nämnden, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Även miljö- och byggnämnden redovisar en stor avvikelse jämfört med budgetomslutningen. Tekniska nämnden redovisar en negativ avvikelse på 6,9 mkr. Det beror främst på att underhållet avseende bostadsverksamheten blivit dyrare än beräknat. Även verksamhetsfastigheter redovisar en negativ avvikelse, huvudsakligen beroende på uteblivna hyresintäkter. Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse uppgående till 3,9 mkr, vilket främst beror på en ökning av kostnader för barn- och ungdomsvård, försörjningsstöd samt kostnader för utskrivningsklara brukare. 16

17 Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 2,5 mkr, huvudsakligen beroende på lägre kostnader för skolskjutsar än beräknat. Miljö- och byggnämnden redovisar en positiv avvikelse på 0,8 mkr, främst beroende på bygglovintäkter för försvarets lagerbyggnad. Även en vakant tjänst har bidragit till den positiva avvikelsen. Under hösten år 2007 har månatliga uppföljningar av nämndernas prognoser skett till kommunstyrelsen. De nämnder som redovisat negativa prognoser har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att redovisa en ekonomi i balans. Den sista prognosen för år 2007, som redovisades till kommunstyrelsen i november, innebar ett prognostiserat resultat för kommunen på minus 0,5 mkr. Nämnderna följer upp sin ekonomi och verksamhet månatligen. Under hösten 2007 har socialnämnden arbetat med en åtgärdsplan för att under år 2008 uppnå ekonomisk balans jämfört med budgetramen. Tekniska nämnden förvaltar kommunens så kallade allmännytta, ABO (Arboga bostäder). Under ett antal år har kostnaderna överstigit intäkterna inom verksamheten, vilket bland annat föranledde att en utredning om ABO genomfördes av en utomstående konsult under hösten Under år 2008 kommer diskussion att föras om ABO:s framtida verksamhet och organisation. Tekniska förvaltningen har upprättat en åtgärdsplan med syfte att styra upp rutiner kring bland annat ekonomi och organisation. Den kommer att genomföras huvudsakligen under år Kommunstyrelsen har beslutat att en månatlig uppföljning ska presenteras för styrelsen från socialnämnden samt tekniska nämnden under år Balanskravsavstämning Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning avräknas. För år 2007 redovisar Arboga kommun ett resultat uppgående till minus tkr. Reavinster vid försäljning under året uppgår till 333 tkr, vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till minus tkr. I samband med kommunfullmäktiges behandling av 2006 års årsredovisning fattades beslut att överskottet år 2006 ( tkr) skulle kunna komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som leder till underskott. Under de senaste tre åren har följande resultat redovisats enligt balanskravet: År 2005: År 2006: År 2007: Totalt 4,5 mkr 15,3 mkr -1,7 mkr 18,1 mkr 17

18 Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning visar hur stor del av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. Under år 2007 har 100,2 procent använts till den löpande verksamheten jämfört med 97,2 procent för år Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,1 procent mellan åren 2006 och 2007 medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 3,8 procent. Det är främst personalkostnaderna som stått för den största ökningen. För att nå en ekonomi i balans är det viktigt att intäkterna respektive kostnaderna över tiden utvecklas på likartat sätt. Pensioner Kommunens samlade pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår vid utgången av år 2007 till 372 mkr. De före år 1998 intjänade pensionsåtagandena redovisas som en upplysningspost i balansräkningen under ansvarsförbindelser. Som avsättningar i balansräkningen redovisas pensionsåtaganden för lönedelar över 7,5 basbelopp, efterlevandepensioner samt särskilda ålderspensioner. Under år 2007 har beräkningsgrunderna förändrats för pensionsberäkningarna. Bland annat har de antagna livslängderna höjts och diskonteringsräntan sänkts, vilket innebär att åtagandet har ökat betydligt. Den individuella delen som ger medarbetaren rätt att själv placera en del av pensionsmedlen, har redovisats som kortfristig skuld för att utbetalas under år Pensionsutbetalningarna för de personer som gått i pension redovisas som kostnad när utbetalning sker. Kommunen har inte vidtagit åtgärder som till exempel försäkringslösningar för att förbereda sig för ökade framtida pensionsutbetalningar. Avsatta medel återlånas enligt beslut av kommunfullmäktige och ingår därför i kommunens likviditet. Under år 2008 kommer en djupare analys att genomföras om de framtida pensionsutbetalningarna. Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt 2007 Avsättning tkr Individuell del tkr Pensionsutbetalningar tkr Ränta pensionsavsättning tkr Summa tkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Innevarande år erhåller kommunen preliminära skatteintäkter samt en slutavräkning för föregående års skatteintäkter. Till årets skatteintäkter läggs även en prognos på slutavräkningen för innevarande år. Arboga kommuns egna skattekraft uppgår till 92 procent av rikets (100 procent). I inkomstutjämningen sker en utjämning mellan kommunerna vilket innebär att de kommuner som har en skattekraft över 100 procent delar med sig till de kommuner som ligger under 100 procent. Samtliga kommuner är garanterade 18

19 115 procent av medelskattekraften vilket innebär att staten skjuter till mellanskillnaden. Kommunens skattesats uppgick år 2007 till 21,74 procent och har varit oförändrad sedan år Den totala skattesatsen i Arboga inklusive landstingsskatten uppgick för år 2007 till 32,54 procent efter en höjning av landstingsskatten med 0,52 procent inför år Endast två kommuner i länet har lägre skattesats än Arboga; Västerås 20,44 procent samt Hallstahammar 21,69 procent. Genomsnittet i länet uppgick till 21,15 procent för kommunalskatten samt 31,95 procent inklusive landstingsskatt år Genomsnittet i riket uppgick för år 2007 till 20,78 respektive 31,55 procent. Finansnetto Finansnettot, det vill säga finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader, uppgick vid utgången av år 2007 till minus 89 tkr. Finansnettot har försämrats under år 2007 jämfört med år 2006 (2 136 tkr). Orsaken till försämringen är främst höjda låneräntor. Kommunens genomsnittliga låneränta uppgick till 3,53 procent under år 2007 jämfört med 2,93 procent år De finansiella intäkterna består till största delen av ränta på utlämnat lån till Mälarenergi Elnät AB (6,2 mkr). Eget kapital Kommunens eget kapital har försämrats med 2,8 mkr år 2007 jämfört med år Anledningen är det negativa resultatet på 1,3 mkr samt förändrad redovisningsprincip för timlöner på 1,5 mkr. Eget kapital (tkr) Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår för år 2007 till 67,4 mkr (54,9 mkr 2006). Under de senaste fem åren har nettoinvesteringarna i genomsnitt uppgått till nästan 44 mkr per år. Nettoinvesteringarna i förhållande till verksamhetens nettokostnader ger ett jämförelsemått på investeringsnivån. Över tiden i riket uppgår investeringsnivån till 6 8 procent. Kommunens investeringar (exklusive ABO) uppgår för år 2007 till 10,9 procent av verksamhetens nettokostnader. Avskrivningarna uppgick till 34,3 mkr år 2007, vilka tillsammans med nyupplåning på 30 mkr finansierat investeringarna under år De största investeringarna har skett i ny idrottshall, 19,9 mkr, samt i energisparåtgärder, 28,7 mkr. 19

20 Likviditet och lån Den höga investeringsnivån har inneburit en påfrestning på likviditeten. I budgeten för år 2007 planerades för en investeringsnivå på drygt 42 mkr. Av dessa skulle 33 mkr finansieras med egna medel. I samband med kompletteringsbudgeten utökades investeringsbudgeten till drygt 82 mkr medan utfallet blev drygt 67 mkr. Under november månad upplånades 30 mkr för att finansiera de utökade investeringarna samtidigt har checkkrediten utökats under året från 10 mkr till 30 mkr. Likviditeten uppgick vid årets slut till 56,1 (67,9) mkr. Medellikviditeten uppgick till 31,6 mkr (36,5 mkr 2006). Kommunens policy är att endast lånefinansiera investeringar i affärsdrivande verksamhet och bostäder, det vill säga investeringar som konsumenterna betalar. Under år 2007 har låneskulden ökat med 21 mkr och uppgick vid utgången av år 2007 till 251 mkr. Amorteringar har under året gjorts med 9 mkr. Låneskuldens (inklusive kortfristig del) utveckling under åren framgår av nedanstående diagram. Låneskuldens utveckling Orsaken till minskningen av låneskulden år 2005 var bildandet av Arboga Energi AB. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Kommunens soliditet uppgår vid utgången av år 2007 till 56,7 procent (58,7 procent 2006). Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Vid en bedömning av soliditetens utveckling är det viktigt att analysera orsakerna till förändringen. Soliditetens utveckling påverkas av utvecklingen av det egna kapitalet och av tillgångarnas förändring. Under år 2007 har det egna kapitalet försämrats med 2,8 mkr. Ökningen av kommunens tillgångar uppgår till drygt 26 mkr. Soliditetsförsämringen beror både på en försämring av det egna kapitalet och en tillgångsökning. Utvecklingen av kommunens soliditet under perioden framgår av nedanstående tabell. År Procent

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289 Visste du att... Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City, och ingår därmed i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö deltar med nio andra europeiska städer i nätverket

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Agenda. Prel bokslutsiffror 2014. Reviderad Budget 2015. Övriga frågor

Agenda. Prel bokslutsiffror 2014. Reviderad Budget 2015. Övriga frågor Agenda Prel bokslutsiffror 2014 Reviderad Budget 2015 Övriga frågor Prel Resultat 2014 Prel. resultat före dispositioner + 31 Mkr VA verksamhet + 1,5 Mkr Renhållningsverksamhet + 2 Mkr Förändring Eget

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer