MORA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MORA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009"

Transkript

1 MORA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

2 Omslagsbild: Prisutdelning när Mora kommun utsågs till Årets ungdomskommun. Övriga bilder om inte annat anges: Sven-Erik Nilsson, Mora kommun Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande...5 Förvaltningsberättelse...6 Ekonomisk analys...8 Personalredovisning...12 Mora kommuns organisation...14 Nämndernas verksamheter Revisorerna...15 Kommunstyrelsen...16 Räddningstjänsten...18 Byggnadsnämnden...20 Kulturnämnden...22 Socialnämnden...24 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden...26 Barn- och Utbildningsnämnden...28 Tekniska nämnden...30 Bolagen Morastrand AB...32 Moravatten AB...34 Moraparken AB...36 Ekonomisk redovisning Driftredovisning...39 Investeringsredovisning...40 Resultaträkning och kassaflödesanalys...41 Balansräkning...43 Noter...44 Finansiella nyckeltal...49 Stiftelseförvaltning...50 Redovisningsprinciper...51 Ord- och begreppsförklaringar...52 Övrigt Energi- och Miljöbokslut...53 Ordinarie ledamöter...56 Revisionsberättelse

4 4

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Mora En blomstrande bygd med stora framtidsmöjligheter! Det är med glädje jag ser tillbaka på den resa som Mora kommun gjort under de senaste åren. Det tar lång tid att få skutan på rätt kurs igen medan det tar några ögonblick att tappa kursen och styra ut på farliga vatten. Den årsredovisning ni håller i handen visar att vi är på rätt väg med Mora kommun. Det som inte syns i en årsredovisning är den framtidstro och vilja att vara med och skapa något positivt som jag ser runt omkring i Mora. Det är inte bra årsredovisningar som skapar framgång. Det är människorna i Mora som gör det! Politik handlar inte bara om att försöka parera de problem som dyker upp inom kommunens ansvarsområde. För mig handlar politik också om att åstadkomma saker och om att ha en idé om hur framtiden ska se ut och hur vi skall arbeta för att ta oss dit. Trots att året som gått präglats av en mycket djup lågkonjunktur som var nära att gå in i en världsdepression har Mora kommun klarat sig relativt bra. Tack vare att vi under mandatperioden byggt upp en möjlighet att ha reserver i budgeten och att verksamhetsstyrningen fungerat bra har vi sluppit göra de stora drastiska nedskärningar som många kommuner runt om i Sverige tvingats göra. Mora hade inte varit en sådan framgångsrik ort som det är idag om våra förfäder hade sagt nej till förändringar och utveckling. Den kreativitet och samverkan som finns bland våra Morabor är livsviktig för Moras utveckling. Naturen, kulturlandskapet, idrotten och kulturen skapar en bild av Mora som är viktig för oss som bor här men samma saker är också grunden för den besöksnäring som utgör vår framtidsmöjlighet. För att kunna utveckla besöksnäringen behövs fler entreprenörer, mer samverkan, mer investeringskapital och framförallt förbättrad infrastruktur. Vi är redan idag i topp när det gäller besöksnäringen i Sverige och potentialen är enorm inför framtiden. För att kunna se den potentialen måste vi våga lyfta blicken över gärdsgårdarna. Vård, skola och omsorg är väl det viktigaste som kommunen skall hålla på med? Ja, det är det och därför lägger vi nästan hela vår budget på det som är vårt primära uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting har räknat ut att nästan 90% av kostnaderna går till vård, skola och omsorg. Vad går resten till? Det är t.ex. räddningstjänst, bibliotek och kultur, fritid, näringslivsutveckling, snöskottning och sandning, infrastruktur och annat som behövs för att skapa förutsättningar för att skattemedel kommer in som behövs för att finansiera vård, skola och omsorg. Tack alla ni positiva Morabor som hjälper till att skapa en blomstrande bygd med stora framtidsmöjligheter! Peter Helander Kommunstyrelsens ordförande 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten i Mora kommun har i huvudsak följt planen med gott resultat. Inom flera områden har startats nya verksamheter som kommer att stärka kommunens förmåga att möta framtida utmaningar, bland andra ett för kommunen och näringslivet gemensamt Kompetensråd. Samarbetet med omgivande kommuner, andra myndigheter och organisationer samt det egna näringslivet har fördjupats. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att med gemensamma organisationer samverka med Orsa och Älvdalens kommuner inom sex olika verksamhetsområden. En särskild satsning har gjorts på att stärka ledarskapet i kommunens högsta ledning och denna satsning fortsätter. I denna satsning har ingått ett program för coachande ledarskap som erbjudits till samtliga med en chefsbefattning i kommunen. Det ekonomiska resultatet var positivt vid årets slut. I texten under respektive strategiskt mål finns en avstämning av arbetet med de politiskt prioriterade strategiska målen. MÅLOMRÅDE - BO OCH LEVA I MORA Mora arbetsmarknad har rätt kompetens Gymnasiet i Mora har certifierats som teknikcollege. En ansökan om certifiering av Vård- och omsorgscollege har lämnats in. Ett Besöksnäringscollege diskusteras. Planerade aktiviteter i övrigt är genomförda. Ett kompetens- och rekryteringsråd för Ovansiljan har bildas i samverkan med Orsa och Älvdalen samt med näringslivet och olika utbildningsanordnare, med syftet att kartlägga det samlade kompetensbehovet och att utarbeta en strategi för hur detta skall tillgodoses. God tillgänglighet inom barnomsorgen Alla barn erbjuds plats inom 4 månader efter anmälan som en följd av att en utbyggnad inom barnomsorgen skett i enlighet med de politiska direktiven. Tillgängligheten i barnomsorgen är god och personalen har en relevant utbildning. Barn och elever i behov av särskilt stöd skall vara prioriterade Elevgruppen är prioriterad. Utvecklingen följs noga, bl a av arbetet med att alla åtgärdsprogram genomförs. På gymnasiet är situationen tillfredsställande. Tydliggjord kvalitet i skolan Resultaten i Moras skolor står sig väl i en jämförelse med kommuner vars förutsättningar är likartade. Ett arbete pågår för att förbättra kvaliteten och för att hitta bättre nyckeltal som kan ligga till grund för en överskådlig och tydlig jämförelse mellan mål och resultat. Knappt 90% av grundskoleleverna i Mora var år 2009 behöriga till gymnasiet. Av det totala antalet elever hade knappt 82% slutbetyg i alla ämnen vilket är något lägre än det satta målet på 85%. S:t Mikaelsskolan arbetar aktivt på att sprida kunskap om den attraktiva och effektiva utbildning som bedrivs där. I takt med att elevkullarna blir mindre ökar konkurrensen om eleverna. För att vidmakthålla kvaliteten på utbildningen anpassas utbildningsorganisationen kontinuerligt till efterfrågan. Gymnasiet liksom samtliga verksamheter arbetar på att kunna beskriva sin effektivitet i jämförelse med andra. En trygg och värdig äldreomsorg Oavsett om sen äldre väljer att bo kvar hemma eller flytta till ett äldreboende har denne visats en omsorg som vidmakthåller hans eller hennes värdighet. Verksamheten vid anhörigcenter är en viktig del i stödet. I detta arbete deltar ett flertal frivilligorganisationer. Målet är att 90% av anhörigvårdarna skall vara nöjda med kommunens insatser. Minskat drogmissbruk bland unga Drogmissbruk förekommer bland unga i Mora, i en omfattning som varit densamma under några år. Det är främst i kommunens skolor som det gjorts insatser för att motverka drogmissbruk bland unga. I detta har skett samarbete med andra myndigheter och organisationer som har särskild kompetens på området. Bl a har eleverna utbildats i livskunskap i samarbete med kulturförvaltningen. Kulturförvaltningen har också arrangerat nattvandringar tillsammans med föräldraföreningen Vuxna på stan. Rikt och varierat kultur- och föreningsliv Mora kommun utsågs under hösten av Ungdomsstyrelsen till årets ungdomskommun, bland annat som en följd av strävan att utveckla ungdomens kulturverksamheter i kommunen. Mora har även i övrigt ett rikt och varierat kultur- och föreningsliv. Det kulturella utbud som finns i kommunen saknar motstycke i de flesta kommuner av Moras storlek. Såväl vad avser idrottsupplevelser som musik- och dansupplevelser finns Mora just nu på världskartan. Kommunens åtaganden gentemot medborgarna ska vara tydligt Arbetet med att förtydliga kommunens åtaganden gentemot medborgarna pågår inom flera områden, t ex på hemsidan och genom förberedelserna för ett sk medborgarkontor. Utarbetandet av sk servicedeklarationer fanns med i planen för 2009 och dessa beräknas vara införda Stadsarkitektkontoret har redan en servicegaranti för bygglov de följer kontinuerligt. Folkhälsa och sociala omsorger Förebyggande insatser har gjorts för att säkerställa välfärden för de mest utsatta. Individuella planer har upprättats i samråd med brukarna. Arbete med att de nationella folkhälsomålen tydligare ska in i kommunens övergripande planering har inletts under

7 MÅLOMRÅDE - INFRASTRUKTUR En företagsvänlig kommun Mora kommun har satt som mål att förbättra sin ranking i det svenska näringslivets bedömning av kommunernas företagarvänlighet. Mora kom på plats 72 i Svenskt näringslivs ranking 2009, vilket var näst bäst i Dalarna. Mora kommuns organisation för att underlätta företagsetableringar i kommunen, Forum Mora, är sannolikt en bidragande orsak till detta, liksom kommunledningens regelbundna besök hos kommunens företag. Innehållet i de månatliga "företagarfrukostarna" har utvecklats. Samarbetet med näringslivet inom projektet Wajrum har vidareutvecklats. Miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar med branschspecifika informationsträffar i förebyggande syfte. En levande landsbygd Kommunen har fortsatt se över alla åtaganden som direkt eller indirekt påverkar landsbygdsutvecklingen, bland annat inom ramen för Leaderprojektet. Det gäller bland annat den kommunala servicen i byarna och kommunens upphandling av varor och tjänster. Det planerade landsbygdsprogrammet kommer att ingå i Mora Kommuns utvecklings-plan som tas fram av kommunledningskontoret. Den skulle vara klar 2009, men har försenats något. Möten som skall leda fram till serviceplaner sker med samtliga byar i tur och ordning under de närmaste åren. Mora skall vara knutpunkt och motor för handel, industri, besöksnäring och utbildning i regionen Arbetet med infrastrukturens utveckling i Mora har fortsatt, med syftet att förstärka Moras roll som knutpunkt. Handeln i Mora utvecklas enligt en plan som syftar till att skapa balans mellan handeln i centrum och handeln i Norets handelsområde. Ett avtal har slutits med Vägverket om en gemensam utveckling av genomfarten. I övrig planering ingår ett nytt resecentrum i Mora som en väsentlig del, vilken i någon utsträckning kommer att vara styrande för de övriga delarna. Tekniska förvaltningen har arbetat med en förstudie av detta. Handelsområdet i Noret har utvecklats ytterligare. Moraparken har överträffat sitt mål på gästnätter under Mora har byggbar mark för bostäder, handel, industri och andra företag Det har rått en stor efterfrågan på attraktiva tomter för villabebyggelse och näringslivsetableringar. Trots ett stort utbud av tomter i övrigt har efterfrågan på villatomter med strandnära lägen inte kunnat tillfredsställas. MÅLOMRÅDE - EKONOMI Miljömedvetenhet i Morakoncernen Miljömedvetenheten i kommunkoncernen har ökat. En energiplan och en miljöplan finns, som på ett tydligare sätt än tidigare utgör underlag i koncernens planeringsprocess. Kommunen har anslutit sig till projektet "Uthållig kommun" och ett arbete för att hitta nya former för utvecklingen av kommunens energianvändning har inletts. Ytterligare information inom miljöområdet ges i avsnittet Energi- och Miljöbokslut. Vara en attraktiv arbetsgivare Chefs- och ledarskapet har utvecklats ytterligare och detta fortsätter. Den fysiska arbetsmiljön behöver förbättras på vissa platser. Den höga sjukfrånvaron i vissa personalkategorier har sänkts. Möjligheterna att växla deltidsarbeten till heltidsarbeten har tagits tillvara så långt det varit möjligt. Arbete med allt detta har pågått på flera olika nivåer i organisationen. En djupare analys inom området ges i personalredovisningen. Kommunens ekonomi ska vara i balans och värdesäkrat Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Kommunen ska ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelser för god ekonomisk hushållning. Tre finansiella mål har formulerats för vad god ekonomisk hushållning innebär för Mora kommun; Resultatet ska uppgå till 4 procent av skatteintäkter och statsbidrag varav 2 procent ska öronmärkas för pensioner. Målet uppnås för Årets resultat uppgår till 39 mkr och motsvarar 4,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Av det resultatet har 19 mkr öronmärkts i det egna kapitalet för att möta kommande pensioner. Kommunens låneskuld ska uppgå till högst kr per invånare. Målet uppnås för Den totala långfristiga låneskulden uppgår till 70 mkr vilket innebär kr per invånare. Investeringar i skattefinansierad verksamhet ska inte lånefinansieras. Målet uppnås för Investeringarna uppgår till 80,7 mkr i materiella och finansiella anläggningstillgångar. Inga nya lån har tagits, under perioden har 25 mkr i långfristiga lån amorterats. Planläggning för nya företagsetableringar pågår, främst inom handeln. 7

8 EKONOMISK ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev positivt med 39 mkr jämfört med + 57 mkr för år 2008 och är återigen ett starkt resultat för kommunen. Avvikelsen mot budget blev negativ med nära 5 mkr, men med tanke på hur prognoserna såg ut i början på året är avvikelsen betydligt mindre än vad som befarades. Avvikelserna mot budget fördelar sig enligt följande: Belopp mkr Budgeterat resultat 44 Minskade skatteintäkter - 17 Återföring tidigare nedskriven pensionsfond 4 Förbättrat räntenetto 5 Personalomkostnadstillägg, avtalsförsäkring 8 Underskott nämnders verksamhet -13 Strukturmedel, ej utnyttjade 6 Övrig finansförvaltning 2 Summa resultat 39 Redan när budgeten togs i november 2008 hade prognosen för skatteintäkter reviderats ned betydligt. Skatteintäkterna blev nära 17 mkr lägre än budgeterat. Pensionsmedelsförvaltningen gav ett överskott om 4,7 mkr (varav 4 mkr bestod av återförd nedskrivning) under 2009 och marknadsvärdet i portföljen överstiger nu det bokförda värdet igen. Finansnettot blev starkt förbättrat på grund av sjunkande låneräntor och genom att den goda likviditeten möjliggjorde amortering av lån. I slutet av året ändrades nivån för avgifter till avtalsförsäkringen, AFA. Det berodde dels på ändrade regler inom sjukförsäkringsområdet som gör att kostnaderna minskar och dels på att ett överskott byggts upp under ett antal år som nu tillgodoförs försäkringstagarna. I finansförvaltningen fanns medel avsatta för strukturåtgärder varav 6 mkr ej utnyttjades. Socialnämnden erhöll 1,9 mkr för strukturåtgärder gällande avveckling av personal och lokaler. Övrig finansförvaltning avser pensionskostnader och kapitaltjänst som blev lägre än beräknat. Nämndernas och styrelsens verksamheter gav tillsammans ett underskott om 13 mkr. De största avvikelserna hade Socialnämnden med ett underskott som uppgick till 11 mkr och Tekniska nämnden som redovisade ett underskott med 7 mkr. Socialnämnden presenterade under året en åtgärdsplan för kommunstyrelsen för att minska underskottet 2009 och komma i balans till 2010 års budget. De flesta av åtgärderna är genomförda och kommer att ge full effekt under Tekniska nämndens underskott beror till övervägande del på nedskrivningar av de äldre fastigheter som tomställs i och med beslutet att bygga om Rosa huset för ungdomsverksamhet, samt den medfinansiering som redan tidigare beslutats om till vägverket för byggande av förbifart Vinäs om 3 mkr. Barn- och utbildningsnämnden hade ett överskott på 2,7 mkr och Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 1,1 mkr. Sammantaget är verksamheternas resultat avgörande för kommunens resultatutveckling. Nämndernas budgetföljsamhet kommer att vara avgörande för kommande års resultat, utan överskotten i finansförvaltningen hade årets resultat varit halverat, om minskade skatteintäkter och verksamhetens underskott fått fullt genomslag. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 96% jämfört med 95% föregående år. Det innebär att målet att nå ett resultat på 4% av skatteintäkter och statsbidrag uppnåddes varav 2% ska öronmärkas till kommande pensioner. Med tanke på stora positiva engångseffekter i årets resultat och osäkerheten i den globala lågkonjunkturen, kommer det att krävas effektiviseringar för att nå samma resultatnivå kommande år. Årets resultat de senaste sju åren (mkr) Kommunen Sammanställda kommunkoncernen -16,7-16,9 0 2, ,9 54, ,6 48, ,5 28, ,7 60, AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 39,0 42, I resultatet på 39 mkr ingår reavinster från pensionsportföljen med 0,7 mkr som inte ska inräknas i balanskravet. Det innebär att det resultat som ska ställas mot balanskravet uppgår till 38,3 mkr. Det finns inte några negativa resultat att återställa från tidigare år. 8

9 DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN FÖR KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen redovisade ett positivt resultat på 42 mkr. Jämfört med föregående år var det en försämring med 18 mkr. Investeringarna i koncernen uppgick till 120 mkr och den långfristiga upplåningen minskade med 19 mkr. Soliditeten stärktes med 1% till 35%. Räknas hela pensionsskulden in uppgår soliditeten till 6%. Mora kommun är ägare till tre dotterbolag, Morastrand AB som är kommunens bostadsföretag och som sköter stora delar av kommunens fastigheter, Moravatten AB som handhar vatten- och avloppsfrågor samt Moraparken AB som äger och driver hotell, restaurang och konferensanläggning. Det är enbart de helägda bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen. En sammanfattning av bolagens arbete under året framgår längre fram under respektive bolags verksamhetsberättelse. Resultat efter finansiella poster (mkr) Morastrand AB 1,6 3,1 Moravatten AB 2,4 1,4 Moraparken AB 0,2 0,1 Den sammanställda redovisningen bygger på preliminära bokslut för bolagen då dessa inte har haft slutrevision och bolagsstämma vid tidpunkten för kommunens bokslut. Övriga företag och organisationer där kommunen är delägare eller har intressen är; Kommunalförbundet Region Siljan, Siljansutbildarna AB, Siljan Turism AB, Region Dalarna, AB Dalatrafik, Musik vid Siljan, Inlandsbanan AB, AB Dalaflyget, Dalhalla förvaltnings AB och Siljan Båttrafik AB. Därutöver förvaltar kommunen ett antal stiftelser. Morastrand AB äger Lundskruven AB. PENSIONSÅTAGANDET Från och med år 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL (PFA 98/PFA 01), hos kommuner och landsting. Avtalet innebär ytterligare ett steg mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Syftet med det nya avtalet är främst att uppnå ett mer långsiktigt finansiellt stabilt och ekonomiskt förutsägbart avtal. Från och med 1998 har de anställda själva placerat sin pensionsrätt. Men för pensioner intjänade före 1998 har den återlånats i verksamheten och redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunens resultat belastas därför under en övergångsperiod både av årets intjänade pensioner samt pensionsutbetalningar för intjänande före Finansieringen av kommunernas pensionsåtagande har tidigare byggt på tilliten till en ständig tillväxt och möjligheten att finansiera dessa pensioner via kommunalskatten. Dagens situation ser väsentligt annorlunda ut då den offentliga sektorns ekonomiska problem tillsammans med ett växande behov av ökad kommunal service innebär att pensionsutbetalningar från intjänande före 1998 ytterligare belastar utrymmet för kommunal verksamhet. I syfte att lindra belastningen under de år då pensionsutbetalningarna blir som högst, har Mora kommun sedan år 2000 öronmärkt delar av resultatet och placerat medel i en pensionsfond. PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Mora kommun antog i höstas en ny placeringspolicy för pensionsförvaltningen. Det övergripande förvaltningsmålet med den nya policyn är att fonden ska finansiera pensionsutbetalningarna hänförliga till det totala pensionsåtagandet. Den aktuella fonderingen kan således användas för att kapa topparna och jämna ut kassaflödena till dess utbetalningarna avtar, se diagrammet nedan. Riskerna i fonden ska begränsas så att medlen alltid täcker minst 90% av det övergripande målet (säkerhetsgolvet). En viktig del i förvaltningsuppdraget är etiska aspekter på pensionsfondens placeringar. Placeringar eller köp av aktier, får ej ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapentillverkning. Pensionsförpliktelser Årets kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 samt för årets intjänade pensioner blev 19 mkr respektive 28 mkr inklusive löneskatt. Kommunens sammanlagda pensionsskuld uppgick vid årsskiftet till 556 mkr där ansvarsförbindelsen utgör 90% av det totala pensionsåtagandet. Pensionsfonden täcker idag 19% av totalt pensionsåtagande där marknadsvärdet uppgick till 110 mkr vid årsskiftet. Pensionsfonden skapar tak för utbetalningarna Täcks av fondering Täcks av resultat

10 Förvaltningsresultat Kommunens portfölj fördelar sig på nominella räntor, svenska och utländska aktiefonder samt strukturerade produkter med kapitalskydd. Under året har fem stycken omplaceringar gjorts i strukturerade produkter där 10 mkr har tillförts fondens medel. Försäljningen har genererat reavinster på 0,7 mkr för I samband med bokslutet skedde en återföring av tidigare nedskrivning av tillgångarna enligt portföljmodellen med cirka 4 mkr. I bokslutet uppgår det bokförda värdet av innehavet till 105 mkr har varit ett framgångsrikt år på aktiemarknaden med en uppgång på 48% på den svenska börsen medan den globala har ökat med 21% i svenska kronor. Detta har bidragit till en positiv avkastning för fonden med cirka 10% för Pensioner Pensionsförpliktelser, Mkr Pensioner som redovisas som kortfristig skuld Avsättning inkl löneskatt Ansvarsförbindelse inkl löneskatt Summa åtagande Bokfört värde av förvaltade pensionsmedel Återlånat i verksamheten Kostnader (inkl löneskatt), Mkr Intjänad individuell del Intjänad förmånsbestämd ålderspension 4 2 Pensionsutbetalningar intjänade före Summa Pensionsförvaltning Pensionsfond, Mkr Likvida medel 2 0 Räntebärande Svenska aktier 9 7 Globala aktier 7 6 Strukturerade produkter Summa Tillförda medel 10 Årets avkastning 10 Marknadsvärde 110 Förvaltningsresultat, Mkr Ränteintäkter Utdelning på aktier Kursvinster/förluster 1 Övriga intäkter och kostnader Summa 1 Återföring tidigare nedskrivning 4 Ej realiserade kursvinster 5 Årets avkastning 10 RÖRELSEKAPITAL, LIKVIDITET OCH FINANSNETTO Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsberedskapen vid tillfälliga likviditetsbelastningar har kommunen en checkkredit på koncernkontot som uppgår till 30 mkr. Krediten har inte nyttjats under året och likviditeten har varit god. Betalningsberedskapen mätt i antal dagar var 34 dagar jämfört med 41 dagar föregående år. Likviditeten har även varit god på det samlade koncernkontot där kommunens helägda bolag ingår. Finansnettot uppgår till + 2 mkr jämfört med + 10 mkr föregående år. Att finansnettot återigen blev positivt beror bland annat på avkastningen i pensionsportföljen samt en engångsutdelning på drygt 1 mkr från SKL. En stor andel rörliga räntor på lånen bidrog till minskade räntekostnader. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Pensionsportföljen redovisas som en finansiell anläggningstillgång eftersom den långsiktigt förvaltas för att möta pensionsåtagandet. Avkastningen stärker därmed inte rörelsekapitalet. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna periodiseras så att preliminärt inbetalda skatteintäkter korrigeras med en prognos över beräknad slutavräkning för bokslutsåret samt den slutliga avräkningen för skatteintäkter avseende året före bokslutsåret (2008). Sammantaget gav de båda årens skatteavräkning en minskning av skatteintäkterna med 23,7 mkr. Efter några år med en hög ökningstakt för skatteintäkterna ser vi nu en kraftig avmattning när vi är inne i lågkonjunkturen. Under 2010 tillförs kommunen 19 mkr i tillfälligt konjunkturstöd som lindrar det värsta bortfallet. INVESTERINGAR Investeringarna uppgick till 81 mkr jämfört med 77 mkr föregående år. All investering kunde självfinansieras vilket innebär att inga nya lån togs upp. Bland större investeringar kan nämnas Utmelands förskola om 8,5 mkr, ombyggnad Noretskolans ventilation 8,2 mkr, investering i energivänlig belysning, samt stadsnätet och bredband byarna 5,3 mkr. Inom IT-enheten har investeringar i datorarbetsplatser och ökad lagringskapacitet inneburit 8,3 mkr i investeringar. Av investeringarna avsåg 10 mkr finansiella anläggningstillgångar i värdepapper i pensionsportföljen. LÅNESKULD OCH SOLIDITET Låneskulden uppgick vid årets slut till 70 mkr och har amorterats med 25 mkr under året. Amorteringen skedde vid omsättning av ett lån i slutet av året när likviditeten var mycket god. Taket om maximalt kr i låneskuld per invånare innebär att det finns ett utrymme att låna till investeringar under kommande år. Förhållningssättet gällande lånefinansiering av investeringar är att det främst ska ske i affärsmässig verksamhet eller där investeringen innebär minskade driftkostnader. Om investeringar sker genom upplåning i skattefinansierad verksamhet kommer ökade räntekostnader att innebära ett minskat utrymme för kärnverksamheten. All investering under året kunde finansieras med egna medel. 10

11 Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan i kommunen. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Det innebär att ju högre soliditet, desto mindre lånefinansierade tillgångar och därmed stabilare ekonomi. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna inte räkna in anställdas pensionsåtagande intjänade för 1998 som en skuld eller avsättning i balansräkningen. Förfarandet strider mot god redovisningssed och ger en för positiv bild av soliditeten. Med redovisningslagens sätt att räkna blir soliditeten 64 %, men den verkliga soliditeten inklusive hela pensionsskulden uppgår till 8 %. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har beräknat utifrån 2009 års förutsättningar: Påverkan i mkr Löneökning med 1% 6,3 Prisökning varor och tjänster med 1% 3,4 10 årsarbetare 4,5 100 invånares påverkan på skatt, inkomstutjämning,generella statsbidrag mm 4,0 FRAMTIDSBEDÖMNING De senaste åren har kännetecknats av en god ekonomisk utveckling inom kommunsektorn. En hög tillväxt och ökad sysselsättning har bidragit till en kraftig ökning av skatteintäkter. Även 2009 blev ett relativt bra år för kommunsektorn. En stor del berodde på händelser av engångskaraktär. Det finns nu tecken på att den globala lågkonjunkturen mattas av och vänder. Men det finns fortfarande en hel del orosmoln. Bland annat måste de statligt stödda stimulansåtgärderna sakta minskas då många länder har stora budgetunderskott. Flera länder i Europa kommer att behöva göra stora besparingar i de offentliga finanserna vilken kan påverka Sverige negativt på grund av vårt stora exportberoende. Positivt är ändå att de svenska statsfinanserna fortfarande är relativt starka vid en jämförelse med andra länder. Mora kommun har klarat sig relativt bra men har även drabbats av nedläggningar inom den lokala industrinäringen. Samtidigt sker en del nya etableringar inom handeln. En viktig faktor för kommunens ekonomi är att antalet invånare varför arbetet med Mora kommun som en knutpunkt och motor i regionen är viktig. En stor fråga för kommunen är infrastrukturen med en bättre genomfart och ett resecentrum. Under året beslutade kommunfullmäktige om medfinansiering till Vägverket i projektet Väg 45/70 genomfart Mora med 25 mkr. Projektets planerade byggstart är år Tanken är att en del kan komma att tillgodoräknas och ingå i det som kommunen budgeterat för investeringar i bland annat gång och cykelvägar i projektet ny genomfart. Kommunen har för avsikt att redovisa resterande del som bidrag till statlig infrastruktur i balansräkningen i enlighet med ändringen i den kommunala redovisningslagen. En utmaning inför de kommande åren är att anpassa verksamheten till den förändring som sker av antal invånare i olika åldersgrupper. Den viktigaste förändringen på kort sikt är den stora minskningen av invånare i gymnasieålder. Samtidigt har Mora tillsammans med Älvdalens och Orsa kommuner beslutat om en gemensam gymnasieorganisation från år I budgetprocessen har politiken fått underlag för att väga in hur befolkningsutvecklingen förändrar det samlade behovet av service i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Tanken är att de förändrade behoven ska påverka resursfördelningen i organisationen. Sammantaget gör vi bedömningen att Mora kommun har ett gott utgångsläge med en ekonomi i balans, men att det kommer att krävas nya sätt att hantera de utmaningar som kommunen står inför med ett ökat krav på service med begränsade resurser. 11

12 PERSONALREDOVISNING Mora kommun har som strategiskt mål att vara en attraktiv arbetsgivare. De närmaste åren kommer många medarbetare att behöva ersättas. Ett gott ledarskap är avgörande för att kunna behålla och rekrytera rätt kompetens och att leda organisationen för fortsatt utveckling. Kommunens satsning på gemensam ledarskapsutveckling som påbörjades under 2008 har fortsatt. En femte omgång för nya chefer påbörjades under slutet av året. Stefan Einhorn har föreläst för både chefer och friskvårdsombud. Kommunens friskvårdssatsning Mora i Rörelse fortsätter att ha många deltagare. Under året har fyra dragningar på aktivitetskort gjorts. Högvinsten en gång per termin är tre lediga dagar. Under året har utarbetats och antagits ny Rekryteringspolicy, Lönepolicy, Ledarskapsidé, Arbetsmiljödelegation och Verktygslåda vid övertalighet. Nytt introduktionsmaterial för nyanställda har tagits fram. Den arbetsvärdering av kommunens samtliga tjänster som påbörjades för några år sedan har avslutats under 2009 och en plan för justeringar av osakliga löneskillnader har antagits för ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA Totalt Varav kvinnor 80,3% 80,4% 80,6% Under året har dessutom 65 personer (varav 77 % kvinnor) haft längre vikariat, vilket ger en total av personer som under året haft månadsanställning. Antalet anställda motsvarar 81 personer per 1000 kommuninvånare. I antal årsarbeten motsvarar det 71 personer per 1000 kommuninvånare. Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1334 årsarbeten. Av detta motsvarar den månadsanställda personalens övertid 21 årsarbetare. Skillnaden mellan antal personer och antal årsarbeten kan förklaras med att kommunen har många deltidstjänster. (Årsarbete = genomsnittligt mått om 1768 arbetade timmar/år). ÅLDERSFÖRDELNING - 29 år 4,9 % 5,3 % 4,4 % år 43,8 % 43,9 % 44,6 % 50 år 51,3 % 50,8 % 51 % Medelåldern är 49 år för kommunens tillsvidareanställda. Åldersstrukturen bland kommunens anställda innebär att den närmaste 15 åren kommer mer än hälften av kommunens anställda att uppnå pensionsåldern. Den totala personalomsättningen var 4,1% under 2009 (11,3% 2008). Rekrytering De närmaste åren kommer många medarbetare att behöver ersättas. Ett gott ledarskap är avgörande för att kunna behålla och rekrytera rätt kompetens och att leda organisationen i ekonomisk tuffa tider. 12

13 SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro i % 8 7,4 Sjukfrånvaro 5,4% 5,9% 7,4% Frisknärvaro 1: < 5 dagar 66% 68% 66% Utbetald sjuklön tkr ,9 5,4 4 Ökningen av sjuklönekostnaden är större än vad som kan förklaras med lönekostnadsökningen. En förklaring till detta är att den korta sjukfrånvaron har ökat, trots att den sammanlagda sjukfrånvaron har sjunkit TOTAL SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV AVTALAD ARBETSTID Totalt 5,4% 5,9% 7,4% Varav >60 dagar 59,4% 63,7% 68,3% Kvinnor 5,9% 6,5% 8,1% Män 3,2% 4,1% 4,9% 29 år 3,6% 3,8% 5,1% år 4,3% 4,6% 5,4% 50 år 6,5% 7,4% 9,3% SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH MEDELLÖN Andel anställda som har heltidstjänst är för kvinnor 57% och för män 80%. Under 2008 startade kommunen ett bemanningscentrum för att kunna erbjuda redan anställd personal högre sysselsättningsgrad genom att vikarier på andra ställen. F n finns 69 personer inom bemanningscentrum och har därigenom fått den sysselsättningsgrad man har önskat. Meddellön för anställda 2006 Kvinnor Män Samtliga Under året har skett en satsning på främjande och förebyggande hälsoarbete riktat till personer med många korta sjukskrivningar i syfte att undvika långtidssjukskrivning. Den sammanlagda medellönen har ökat med 3,7% mellan 2008 och ÖVRIGT Nya rutiner för lönehantering har införts som innebär att antal löneutbetalningar per månad minskas och att flera använder självrapportering i lönesystemet. Resultatet har blivit betydligt färre fel i lönehanteringen och mindre stress i arbetssituationen för lönepersonal. Löneöversyn 2009 genomfördes i god tid innan 1 april. Kommunen använder samtal medarbetare - chef som löneöversynsmodell. För Kommunals medlemmar sker traditionell förhandling. Under året har genomförts utbildning för chefer i medarbetar- och lönesamtal. Under året har påbörjats arbete i alla arbetsgrupper att komma överens om nya lönekriterier. Utbildning i arbetsrätt, löne- och medarbetarsamtal har genomförts för chefer och vid utbildning i arbetsmiljöfrågor deltog även fackliga företrädare. 13

14 MORA KOMMUNS ORGANISATION Politiker Tjänstemän Helägda kommunala bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision Valberedning Kommunstyrelse 11ledamöter Kommunstryelsen är även kommunens Arbetsmarknadsnämnd Räddningsnämnd Krisledningsnämnd Räddningstjänst Finansutskott Kommunledningskontor Kansli och utveckling Personal och löner Ekonomi och redovisning Arbetsgivarutskott Byggnadsnämnd Stadsarkitektkontor Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljö- och hälsoskyddskontor Tekniknämnd Teknisk förvaltning Kulturnämnd Kulturförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Överförmyndarnämnd Morastrand AB Valnämnd Moravatten AB MoraParken AB 14

15 REVISORERNA ORDFÖRANDE: LEDAMÖTER: FÖRVALTNING: Jan Flodén Susanne Halén, Nils Uhlén, Bernt Hägg och Helmer Nilsson Revisionen MÅL OCH AKTIVITETER Revisionens roll och ansvar är fastställda i kommunallagens 9 kapitel, det av fullmäktige fastställda revisionsreglementet samt det av Sveriges kommuner och landsting (SKL) utarbetade God revisionssed i kommunal verksamhet Den kommunala verksamhetens mål, inriktning och omfattning fastställs varje år av kommunfullmäktige i budgeten. Vår roll är att granska om nämnder, styrelsen och de enskilda ledamöterna i dessa uppfyller fullmäktiges målsättningar och direktiv. Syftet med våra granskningar är att se om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt samt ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt om räkenskaperna är rättvisande och den interna kontrollen tillräcklig inom nämnderna och styrelsen. Dessa granskningar ger oss underlag för våra uttalanden i revisionsberättelsen som vi lämnar till fullmäktige. Granskningsverksamheten har under 2009, i enlighet med kommunallagen, bedrivits utifrån en fastställd revisionsplan. Vi har under revisionsåret träffat samtliga kommunens nämnder och kommunstyrelsen. Samtliga revisorer i Mora är även lekmannarevisorer i kommunens bolag Moraparken AB, Morastrand AB samt Moravatten AB. Revisionens ambition är att tillsammans med kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag medverka till att positivt utveckla verksamheterna inom hela kommunkoncernen. I samband med avlämnandet av revisionsberättelsen kommer vi att lämna en redogörelse för vår verksamhet under revisionsåret Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

16 KOMMUNSTYRELSEN ORDFÖRANDE: Peter Helander KOMMUNDIREKTÖR: Tord Karlsson FÖRVALTNING: Kommunledningskontoret BO OCH LEVA I MORA Under året har de förändringar på Moras arbetsmarknad som lågkonjunkturen orsakat varit särskilt uppmärksammade. Konsekvenserna av lågkonjunkturen har hittills emellertid varit lindigare än befarat, bland annat som en följd av det stora antalet nystartade företag. Målen för arbetet vid Kommunledningskontorets olika enheter har i huvudsak nåtts med gott resultat. Arbetet med att införa så kallade servicedeklarationer har fortsatt men är ännu inte slutfört. Beslut har tagits om att under 2010 inleda en process för att inhämta medborgarnas synpunkter i olika frågor via en medborgarpanel, Morapanelen. Kommunledningskontoret har varit initiativtagare till och drivande i de sex samverkansprojekt, tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner, som antogs av respektive kommunfullmäktige i december. INFRASTRUKTUR Mora klättrade 12 placeringar på Svenskt Näringslivs ranking om Företagsklimat i landets kommuner och återfinns på plats 72. Mora hade under året flest varsel i Dalarna men hämtade sig mycket bra bland annat tack vare de tre fokusområden som vi långsiktigt har utvecklat - teknik, besöksnäring och handel. Rekordnivå har nåtts på antal nystartade företag, 125 stycken, och borträknat konkurser och upphörda företag blev det ett netto på 73 företag under 2009 vilket gav en tredjeplats i länet - och nytt rekord för Mora. Ett kompetensoch rekryteringsråd för ovansiljan har startats som består av företagsrepresentanter, arbetsförmedling, bemanningsföretag, utbildningsanordnare och kommunrepresentanter. En modell ska tas fram för kontinuerlig information om behov/efterfrågan av utbildning, kompetens och rekryteringsbehov. Högskoleutbildning i Lean har genomförts med cirka 20 företag via Wajrum - som är ett projekt för utveckling av tillverkningsindustrin i ovansiljan. Mora Köpstad har tagit fram en tidning i syfte att stärka handeln och öka marknadsandelarna i regionen. EKONOMI En värdegrund för Mora kommun har utarbetats och antagits. Den ligger nu till grund för det pågående arbetet med att på respektive enhet utarbeta nya lönekriterier, som kommer att gälla från den 1 april Projektet Lönelots, en lönekartläggning av lönenivåer för olika yrkeskategorier och utifrån jämställdhet, har slutförts och kommer att användas för att skapa en mer gemensam lönebild. Totalt lämnar kommunstyrelsen ett positivt överskott mot budget med tkr. Det underskott som kollektivtrafik och flygtrafik orsakat med drygt tkr har kunnat täckas genom att bidraget till Moraparken minskades med 700 tkr jämfört med budget samt genom överskott inom andra enheter. Kommunstyrelsens investeringar uppgår till tkr och avser främst investeringar inom IT-enhetens verksamhetsområde. Investeringarna i stadsnätet har fortsatt samtidigt som EU-projekt för bredband till byarna i Mora beviljats och påbörjats. Totalt uppgår investeringarna i stadsnätet till tkr sedan starten. 16

17 Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Kommunbidrag kapitaltjänst Statsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Årets investeringar (tkr) Nettoinvesteringar Personalredovisning Årsarbetare (antal) Sjukfrånvaro (%) 4,8 4,5 5,3 Nyckeltal Antal bostäder anslutna till stadsnätet Antal tjänster i stadsnätet 3 45 Antal datorarbetsplatser per IT-tekniker 230 Antal bussresenärer i tätortstrafiken

18 RÄDDNINGSNÄMNDEN ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNINGSCHEF: Lars Rydstedt FÖRVALTNING: Räddningstjänsten BO OCH LEVA I MORA Under de senaste åren har det funnits ett uppdrag för räddningstjänsten att skapa en ungdomsbrandkår med avsikt att hjälpa barn och elever med behov av särskilt stöd. Under 2009 har vi haft ambitionen att starta upp ungdomsbrandkåren men vi har inte hittat formerna för hur detta ska göras och inte heller hittat ut till samverkande organisationer för rekrytering av ungdomar. Arbetet förutsätts kunna genomföras under kommande år. Till största delen har vi under 2009 nått fram till nödställda personer inom rimlig tid enligt LSO. EKONOMI År 2009 har varit händelserikt för räddningstjänsten i Mora. Verksamheten har präglats av utveckling utifrån den utredning som gjordes I början av året tillträdde en ny räddningschef och personal har anställts för att uppnå en rimlig och långsiktigt hållbar räddningstjänst. Ledningspersonal har kompetensutvecklats för att ha en god kompetensnivå. Vi har under året identifierat och prioriterat ett antal utvecklingsområden som kommer att göra räddningstjänsten effektivare. Den här satsningen fortsätter och verkställs under Under senare delen av året har även en ny ställföreträdande räddningschef rekryterats, som tillträder 2010, då den förre gått i pension vid förevarande årsskifte. Det innebär att vi även 2009 haft för låg bemanning för att genomföra alla arbetsuppgifter som skulle vara genomförda under året. Räddningstjänsten har för 2009 ett överskott på 373 tkr vilket i huvudsak förklaras med den otillsatta tjänsten som ställföreträdande räddningschef. Övriga avvikelser är i huvudsak marginella. 18

19 Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Kommunbidrag kapitaltjänst Statsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Årets investeringar (tkr) Nettoinvesteringar Personalredovisning Årsarbetare (antal) 21,5 20,5 18,5 Sjukfrånvaro (%) > 1% 4,2 4,7 Nyckeltal Utryckningar Tillsyner LBE, LSO (Brandsyner)

20 BYGGNADSNÄMNDEN ORDFÖRANDE: Anders Bogg FÖRVALTNINGSCHEF: Konny Kolping (t o m ) FÖRVALTNINGSCHEF: Christina Holback (fr. o m ) FÖRVALTNING: Stadsarkitektkontoret BO OCH LEVA I MORA Stadsarkitektkontoret har under 2009 haft en god tillströmning av ansökningar om bygglov trots den rådande lågkonjunkturen. Detta är mycket positivt och signalerar att det finns en framtidstro och vilja att fortsätta satsa bland våra kommuninvånare trots lågkonjunktur. Antalet planuppdrag till förvaltningen är stort. Åtgärder har börjat vidtas för att snabba upp takten på handläggningen av planärenden. Mycket god måluppfyllnad visas avseende andelen rätt utförd bostadsanpassning. Målet att ett enkelt ärende skall ha en handläggningstid på max 3 veckor har inte kunnat uppnås fullt ut. Den största orsaken till att målet inte kunnat uppnås är att vi har svårt att få svar av våra remissinstanser inom den föreslagna tiden. Från årsskiftet 09/10 har vi möjliggjort för räddningstjänsten, Moravatten AB samt miljö- och hälsoskyddskontoret att granska inscannade ärenden digitalt. Det innebär att de inte behöver komma in rent fysiskt till stadsarkitektkontoret för att granska handlingar. INFRASTRUKTUR Målen att en detaljplan för handel, nio detaljplaner för bostäder och två detaljplaner för industri skulle vinna laga kraft under 2009 har inte kunnat uppnås. Fem detaljplaner för bostäder har vunnit laga kraft under året. Arbetsbelastningen på förvaltningens planavdelning är hög och för närvarande finns en "kö" av planuppdrag. För att öka handläggningstakten på planärenden kommer följande åtgärder att vidtas: Kartteknik flyttas över till stadsarkitektkontoret från tekniska förvaltningen. Kartteknik utför idag en hel del uppdrag åt planavdelningen. Rollen som karttekniker bedöms kunna utvecklas så att den kan utgöra en förstärkning av planavdelningen. För vissa planuppdrag kommer konsultstöd att köpas in. En upphandling av konsulttjänster har initierats och beräknas bli klar våren Aktuella uppdrag där konsultstöd planeras att köpas in är vindbruksplan, tillägg till översiktsplan avseende strandskydd samt planprogram för Sandängarna. Ca 80% av alla planuppdrag avser kommunal mark. Från 1 januari 2010 kommer nya rutiner för intern finansiering av planläggning av kommunalägd mark att införas (nya redovisningsprinciper kring markexploatering). Detta möjliggör att ytterligare en planerare kan rekryteras under EKONOMI Förvaltningen uppvisar ett överskott på 328 tkr. De viktigaste orsakerna är att konsultstöd har nyttjas i mindre omfattning än beräknat samt att ett antal stora bostadsanpassningsåtgärder inte hunnit slutföras. Under året inleddes ett utredningsarbete avseende möjligheten att samverka med Orsa om förvaltningsledning, förvaltning samt nämnd. Beslut i frågan skall tas sommaren Den 1 augusti projektanställdes en gemensam förvaltningschef med Orsa. Nuvarande stadsarkitekt pensioneras vid halvårsskiftet 2010 och en ny stadsarkitekt tillträder den 1 januari Stadsarkitektkontoret går nu in i en fas där en stor generationsväxling kommer att ske. Under de kommande åtta åren så kommer 7 av förvaltningens nuvarande (år 2009) 13 medarbetare att pensioneras om personalen väljer att sluta vid 65 års ålder. (1 medarbetare/år förutom år 2014). 20

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport.

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport. ABCD Arvika kommun Årsbokslut 2007 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12 Arvika årsbokslut 07 Rapport.doc 2008 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer