VÄLKOMMEN TILL HÖFTLEDSPROTESOPEARATION

Transkript

1 Kirurgiska polikliniken tel. (06) Fysiatriska avdelningen, tel. (06) Vårdplanerare tel. (06) Avdelning 7, tel. (06) VÄLKOMMEN TILL HÖFTLEDSPROTESOPEARATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING Ni skall genomgå en höftledsoperation. Den vanligaste orsaken till denna operation är artros (ledsvikt) i höftleden. Varför ledförslitningar uppstår vet man inte men de kan påvisas vid stigande ålder, efter olyckor, ledinfektioner, tungt kroppsligt arbete eller övervikt och de kan även vara ärftligt betingade. Vanliga symptom vid ledartros är ömhet, smärta eller stelhet i leden, smärta vid vila och begränsad rörelseförmåga. Dessa symptom kan avhjälpas med en konstgjord höftled. Efter operationen minskar smärtan i höftleden och ledens rörlighet förbättras. Detta underlättar rörelseförmågan och det dagliga livet. Före operationen kan symptomen underlättas med mediciner, motion, viktminskning och olika hjälpmedel eller fysikalisk vård. HUR MAN SÄTTER EN HÖFTPROTES En höftprotes består av två delar: en skåldel som fästs i bäckenet och en skaftdel av metall som ersätter lårbenshalsen och lårbenshuvudet. Operationen görs i spinalanestesi. Lårbenshuvudet och -halsen tas bort och pro-tesens skaftdel fästs i lårbenet. Den kan fästas med s.k. bencement, men ofta då det gäller yngre patienter används metoder utan cement. Ledskålens brosk avlägsnas från höftbenet och protesens skåldel fästs med cement eller utan. I samband med operationen sätts en drän intill såret så, att överflödigt blod rinner bort. Höftled som ersatts med protes Skåldel av plast Skaftdel av metall Normal höftled Bäcken Lårbenshuvud Lårbenshals Lårben

2 Förberedelserna inför en ledprotesoperation påbörjas flera månader före själva ingreppet. Operationen är påfrestande för kroppen och förutsätter ett gott hälsotillstånd. Ledprotesen är ett främmande föremål i kroppen och kan lätt infekteras av patientens egna bakterier via blodomloppet, detta i sin tur kan leda till en allvarlig komplikation protesinfektion. Förebyggande av infektioner påbörjas före operationen och fortsätter efter operationen. Urinvägsinfektion, bihåleinflammation, hudinflammationer/huddefekter får inte förekomma, de måste åtgärdas före operationen annars skjuts operationen upp. Speciell uppmärksamhet ges skötseln av tänderna, dålig munhygien kan leda till protesinfektion. VÅRD AV PRIMÄRSJUKDOMAR Läkningsprosessen underlättas och operationsriskerna reduceras om primärsjukdomar så som diabetes, hjärt-och blodkärlssjukdomar m.fl. är i balans och under vård. Det är viktigt att i god tid före operationen påbörja behandling och eventuella undersökningar av primärsjukdomar, ta kontakt med Er egen läkare. Blodsockerbalansen är viktig i sårläkningsprosessen. Läkemedel som ökar blödningsrisken är: Marevan och Plavix, dessa mediciner bör sättas på paus före operationen enligt skild anvisning. Även endel reumamediciner och mediciner som används inom cancervården kan öka blödningsrisken och måste pauseras före operationen. TÄNDER OCH MUN Ni bör låta en tandläkare undersöka Era tänder och Er munhåla före operationen. Ni får en skild föreskrift angående tand- och munundersökning. Dessutom kan Ni själv förebygga uppkomst av tandsjukdomar med t.ex goda matvanor och god tandhygien. Regelbundna årskontroller hos tandläkaren är i det långa loppet det billigaste och bästa sättet att sköta munnens hälsotillstånd. HUDVÅRD En god hygien är viktig i kampen mot bakterier. I de flesta sjukhusinfektioner härstammar bakterierna från patientens egen hud eller slemhinnor. Därför är det viktigt att sköta alla hudinfektioner före operationen. Bensår, liggsår, finnar, eksem, brännskador, spruckna mellanrum mellan tårna o.dyl. kan vara hinder för en protesoperation. Ifall Ni lider av någon kronisk hudsjukdom bör denna vara i ett lugnt stadium före operationen. Er hud kommer att inspekteras vid förundersökningen och på operationsdagen. URINVÄGSINFEKTIONER En urinvägsinfektion utgör ett hinder för en protesoperation. Symptomen är: sveda vid urinering och illaluktande urin. Före operationen bör Ni ge ett urinprov för diagnostisering och vård av eventuell urinvägsinfektion. En ev.urinvägsinfektion sköts med antibiotika. Receptet får Ni på förbesöket. MOTION Var i rörelse så mycket Ni klarar av under väntetiden. Använd vid behov promenadkäpp, kryckor eller rollator. Genom regelbunden motion bibehålls muskelkraften och rörligheten i lederna. God kondition

3 underlättar även läkningsprosessen och rehabiliteringen. Lämplig motionsform för patienter med ledartros är simning, vattengymnastik, cykling, längdskidåkning, gång på mjukt underlag och gymnastik. VIKTKONTROLL En märkbar övervikt försvårar tekniskt sett operationens utförande. Övervikt kan även ses som en riskfaktor vid uppkomst av sårinfektioner, liggsår och ventromboser. Även läkningsprosessen kan förlängas av fetma. Att hålla vikten under kontroll förlänger även protesens livslängd. Om Ni är överviktig rekommenderar vi att Ni bantar. Det är dock inte bra att banta kraftigt strax före operationen emedan kroppens ämnesomsättning kan störas. Det är också svårt att gå ner i vikt när man har svårt att röra sig. Bestående resultat fås på långsikt. Fråga efter bantnings- och dietråd från hälsocentralen. TOBAK OCH ALKOHOL Tobaksrökning försämrar blodcirkulationen och ökar därmed risken för sårinfektioner. Enligt rekommendation bör rökning avslutas en månad före operationen. Butikerna säljer nikotinplåster och tuggummi som underlättar avvänjningen. Rådfråga gärna hälsocentralläkare om avvänjningen. Även alkoholism med dåligt allmäntillstånd och dålig hygien ökar infektionsrisken. Protesoperationer utförs ej till berusade personer, abstinenssymptomen försvårar också rehabiliteringen FÖRBESÖK I SJUKHUSET Ni får komma på ett förbesök till bäddavdelningen 2-3 veckor före Er protesoperation. Avsikten med besöket är att minimera eventuella operationsrisker och att utreda Er operationsduglighet. Före besöket tas laboratorie- och röntgenundersökningar. På förbesöket blir Ni intervjuad av en sjukskötare. Sjukskötaren inspekterar Er hud, ta gärna på Er kläder som är lätta att klä. Ta med Ert skriftliga tandläkarutlåtande, alla läkemedelsrecept eller gällande medicinlista. Ni får träffa en anestesiläkare som diskuterar med Er om operationen, narkosen/bedövningen och medicineringen. Anestesiläkaren utreder Er operationsduglighet och ordinerar ev. undersökningar. Innan Ni går hem ger sjukskötaren vid behov anvisningar angående Er medicinering och råd om ankomsten till operationen. Fysioterapeuten undersöker höftens rörlighet och muskelstyrka samt granskar gången. Fysioterapeuten ger handledning bl.a.: andningsövningar, som motverkar lunginflammation rörelser som gynnar blodcirkulationen och förhindrar blodpropp att stiga upp ur sängen, att använda dyna och att gå med kryckor

4 Från hälsocentralen kan Ni låna följande hjälpmedel. Ni kan hämta dem redan innan Ni far till sjukhuset för operatioin. - kryckor och kryckkäpp (+ ispiggar på vintern) - WC-stolens förhöjning - förhöjningsdyna för stol - sängbenens förhöjningsklossar dragapparat för strumpor - griptång NÄR NI ANLÄNDER TILL SJUKHUSET Ni skall komma till sjukhuset på operationsdagens morgon om Ni inte har annan överenskommelse. Ni får varken äta eller dricka natten till operationsdagen. Duscha Er noggrannt kvällen innan operationen. På avdelningen får Ni en lugnande medicin och man sätter in en urinkateter innan Ni blir förd till operatiosavdelningen. VÅRDEN EFTER OPERATIONEN Ni får smärtmedicin i tablettform eller som injektion regelbundet under hela sjukhusvistelsen. Den opererade höften röntgas följande dag för att granska protesens läge. Dränen avlägsnas efter ett dygn. Urinkatetern avlägsnas senast två dygn efter operationen. Undvik att böja den opererade höften och vänd inte benet inåt under den första månaden, eftersom höftleden då kan gå ur led. Lägg en dyna mellan benen då Ni ligger på rygg, vänder Er på sidan samt när Ni stiger upp för att sitta. Undvik att sitta de första dagarna efter operationen. Det är också tryggare att senare sitta så, att den opererade höften är sträckt och foten är utåtvänd. Den andra dagen efter operationen hjälper vi Er att stiga upp och gå med kryckor enligt tillåtelse att stöda på foten. Använd en dyna mellan benen, kryckor och andra hjälpmedel åtminstone till den första kontrollen. Fysioterapeuten handleder andningsövningarna och rörelser som gynnar blodcirkulationen. Gör dessa övningar också på egen hand varje dag. Dessutom lär vi Er rörelseträningar som Ni på egen hand kan fortsätta med hemma. Sjukhusvistelsen varar i 4 dagar. Stygnen avlägsnas cirka 2 veckor efter operationen. Innan Ni blir utskriven från sjukhuset ger fysioterapeuten ett hemgymnastikprogram och visar hur Ni skall gå med kryckor i trapporna. Sjukledigheten är vanligen 4 mån. Ni blir kallad till kontroll till fysiatriska- och kirurgiska polikliniken efter ca 2-3 månader. Då tas en ny röntgenbild. Ni får även ytterligare anvisningar om Er fortsatta rehabilitering.

5 REKOMMENDATIONER ÅT PATIENT MED HÖFTLEDSPROTES Det är viktigt att Ni är aktiv efter operationen för att nå ett gott rehabiliteringsresultat. Fortsätt med träningsprogrammet som Ni fått av fysioterapeuten. I fortsättningen är det viktigt att ombesörja muskelbalansen då den avsevärt inverkar på protesens livslängd. Gymnastik och stretchning förbättrar ledernas rörelsevidder efter operationen och då musklerna blir starkare kan Ni förebygga att höftleden går ur led. Även andra leder och ben behöver regelbunden belastning för att må bra. En lyckad operation ger en smärtfri led som rör sig nästan normalt. rör på Er regelbundet, välj lämpliga sportgrenar, såsom o promenader, stavgång, vandring eller skidåkning o cykling (stig ner från cykeln på den friska foten) o simning eller vattengymnastik undvik att hoppa, huksitta och att bära tunga föremål kontaktgrenar såsom bollspel eller långvarig och påfrestande motion rekommenderas inte akta Er för att halka och tag inga risker skaffa halkskydd till skorna vintertid följ givna begränsningar om olika ställningar o undvik att böja den opererade höften och vänd inte benet inåt då risken för att protesen går ur led är stor (1½ månad efter operationen) Det är tryggt att sitta på en höjd stol. Sitt så, att tyngden är jämn på hela stussen. Då Ni stiger upp skall Ni stöda med den friska foten och hålla det opererade benet utåt. Det behöv en förhöjd WC-stol. Den kan man låna från hälsocentralen för några veckor efter utskrivningen. En stol som är högre än vanligt, t.ex. en kökspall, är bra för att hålla höften rak. Om sängen är för låg kan man tillfälligt höja sängbenen med klossar. Efter kontrollen kan Ni sittande klä på er strumporna med benet vänt utåt eller stående så att stolen stöder knäet. Då det för den opererade höften kan vara katastrofalt om Ni faller omkull, bör Ni akta er på bästa möjliga sätt. Använd ordentliga skor som stöder, också inomhus. Ta bort mattorna så undviker Ni att halka eller falla omkull. Om Ni går ut på vintern bör Ni använda skor som inte slinter och förse kryckorna med ispiggar.

6 Fäst särskild uppmärksamhet vid att omsorgsfullt och i ett tidigt skede vårda infektionssjukdomar så, att infektionen inte via blodet sprider sig till den opererade höften. Banta om Ni har övervikt eftersom den ökar ledernas påfrestningar. Hälsocentralens bantningsgrupper hjälper Er att banta. ATT KÖRA BIL Bilkörning rekommenderas ej medan Ni ännu använder med kryckor SAMLIV Protesen inverkar vanligen inte på sexlivet. Kom ihåg begränsningarna om höftens ställningar. METALLDETEKTORER Protesen kan alarmera i metallsökare. Vid behov får Ni ett intyg om metallen av läkaren för utlandsresor. Ett eventuellt alarm granskas i varje fall, problem vid dessa granskningar har inte uppstått. PROBLEM OCH UPPFÖLJNING EFTER OPERATIONEN Åt 90 % av de opererade kan ges en god prognos på 10 år. Det allvarligaste problemet efter operationen är en varig inflammation. Om det förekommer ihållande och ökande smärta, svullnad och dålig ledrörelse i benet eller om Ni har feber en längre tid och infektionsvärdet stiger, kan man misstänka bakterieinfektion. Härvid bör man ta prov från leden innan man påbörjar antibiotikabehandling. Undersökningen och inledningen av behandlingen sker alltid på det sjukhus där operationen ägt rum. Ledprotesen slits också med tiden och den kan lossna. Ledprotesen kan också gå ur led, varvid man måste dra den på plats i narkos. För att i god tid uppmärksamma eventuella problem i ledprotesen är regelbunden uppföljning och röntgenundersökningar nödvändiga. Regelbundna kontroller behövs i praktiken hela livet. Uppföljningen sker på kirurgiska polikliniken. Om Ni upptäcker symptom i den opererade ledprotesen före kontrollen bör Ni kontakta läkaren som utfört operationen, avdelning 7 eller kirurgiska polikliniken. Medicinering med antibiotika påbörjas endast i centralsjukhuset.

7 GYMNASTIKPROGRAM EFTER OPERATIONEN Följande rörelseserier utförs minst två gånger dagligen. Öka antalet i den mån hälsan tillåter. 1. Böj och sträck vristerna kraftigt ggr. 2. Andas djupt in via näsan och ut via munnen så, att magen höjs och sänks takt med andningen. Upprepa 5 gånger. 3. Spänn stussen, spänn och räkna till 5, slappna av. Upprepa ggr. 4. Böj vristerna uppåt och tryck samtidigt knäna mot underlaget, spänn och räkna till 5, slappna av. Upprepa ggr. 5. Böj knäet med fotsulan mot underlaget - sträck. Upprepa ggr. Gör samma rörelse med det andra benet. 6. För benet rakt åt sidan med hälen mot underlaget. Upprepa ggr. Gör samma rörelse med det andra benet. 7. Stå rak i ryggen mot stolen. För benet med rakt knä åt sidan och tillbaka. Håll höften på plats. Gör rörelsen bara med det opererade benet. Upprepa ggr 8. Stå rak i ryggen med höften nära stolen. För benet bakåt med rakt knä. Gör rörelsen bara med det opererade benet. Upprepa ggr.

8 HUR MAN GÅR I TRAPPOR MED KRYCKOR Upp: Det friska benet på övre trappsteget. Kryckorna och det opererade benet efter på samma trappsteg. Ner: Kryckorna och det opererade benet på det lägre trappsteget. Det friska benet efter på samma trappsteg.