ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE
|
|
- Ingemar Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik Ljunggren och Eva-Tency Nilsson Adress: Skånehuset Kristianstad Telefon (växel): Fax: Organisationsnummer: Internet:
2 2(26) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Revisionsfrågor Avgränsning Metod och genomförande Resultat av granskningen Region Skåne Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Jämförelser och sammanfattande bedömning... 17
3 3(26) 1. Sammanfattning Allmänt Även om samtliga resultat, bl a beroende på olikheter organisationerna emellan och poster av jämförelsestörande karaktär, skall tolkas med försiktighet kan utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån. Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Region Skåne En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam
4 4(26) utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver. Västra Götalandsregionen En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar. Stockholms läns landsting En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt. 2. Bakgrund och syfte Revisionskontoret har på uppdrag av Regionens revisorer, genomfört en översiktlig finansiell analys av Region Skåne och i anslutning till detta gjort en förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting.
5 5(26) Granskningen syftar till att, som underlag för revisorernas bedömning av om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, översiktligt kunna jämföra resultat och ställning vad avser landets tre största landsting/regioner. Syftet med en finansiell analys är att, genom undersökning och bedömning av redovisningsdata, försöka svara på frågan om huruvida den analyserade enheten har god ekonomi eller inte. Den finansiella analysen är därmed tämligen endimensionell och ger inte svar på orsakerna till varför ekonomin ser ut som den gör. I sammanhanget är helhetssyn och utveckling över tiden centrala begrepp, och vad gäller tidsperspektivet är det viktigt att detta inte enbart begränsas till föregående år utan helst behandlar minst en femårsperiod. Det är också viktigt att notera det faktum att god ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv i denna granskning inte enbart utgår från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. Vad gäller helheten kan man påstå att denna fångas hyfsat väl av de tre årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för de aktuella åren, vilket sammantaget ger en bild av den finansiella ställningen och utvecklingen Revisionsfrågor Övergripande gäller att bedöma om god ekonomisk hushållning sett ur ett finansiellt perspektiv kan anses föreligga inom Region Skåne samt om utvecklingen går i rätt riktning. Översiktliga iakttagelser och förenklade slutsatser av läget inom Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har tagits med i jämförelsesyfte.. 3. Avgränsning Föreliggande rapport avgränsas till att omfatta redovisningsåren Slutsatser och bedömningar bygger i sin helhet på en övergripande analys av årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för dessa år. För 2008 handlar det om preliminärt material presenterat i bokslutskommunikéer och liknande. Ansatsen har varit analytisk, och ingen djupanalys eller substansgranskning har gjorts av siffermaterialet. Utgångspunkten har varit redovisning på koncernnivå. Det kan inte uteslutas att en mera djuplodande analys, innefattande t ex intervjuer med ansvariga inom respektive organisation, i vissa fall skulle ha medfört en modifierad bild i något avseende, men den genomförda analysen är av översiktlig karaktär och syftar snarare till att belysa större skillnader och utvecklingsriktning än variationer och avvikelser på detaljnivå. Detta innebär att slutsatser och bedömningar skall tolkas med försiktighet och med detta i beaktande. God ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv utgår i denna granskning inte enbart från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. För att fullt ut anses ha en god ekonomisk hushållning skall samliga perspektiv i den förenklade finansiella analysen anses vara tillfredsställande.
6 6(26) 4. Metod och genomförande En finansiell bedömning kan göras med utgångspunkt från många olika modeller och verktyg. Flera i normalfallet vedertagna nyckeltal har dock inte varit meningsfulla att använda i denna granskning, vilket har sin orsak i att de blir svårtolkade för organisationer med irreguljärt utseende (t ex negativt eget kapital och negativt rörelsekapital) på balansräkningarna. Den i denna framställning använda modellen bygger på att finansiell utveckling och ställning studeras på ett övergripande och förenklat sätt utifrån resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för den aktuella tidsperioden med utgångspunkt från fyra olika perspektiv: Resultat Vilken balans mellan kostnader och intäkter har organisationen haft under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet finns för att möta eventuella finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några finansiella risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll finns över den ekonomiska utvecklingen? Skälet till valet av förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten är att vi utgått från granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm). Vår bedömning är att man, så snart man övergår till en metod som bygger på substansgranskning, hamnar i en tidskrävande och svårhanterad situation där ett antal olika bedömningar och värderingar måste göras, och det finns i princip ingen bortre gräns för vilket arbete som måste läggas ner innan alla inblandade kan vara helt överens om att en jämförelse är 100% rättvis. I så fall riskerar man att det bästa blir det godas fiende och en alltför stor tidsutdräkt kan göra granskningen för 2008 inaktuell. Resultat Detta perspektiv innebär en kartläggning av det finansiella resultatet och dess beståndsdelar. Resultatutveckling i sin tur är beroende av utvecklingen avseende både verksamhet och finansiering, och genom att dela upp resultatutvecklingen i sina olika beståndsdelar erhålles ytterligare en aspekt att addera till den finansiella bedömningen. Resultatmåttet som används är före extraordinära poster, och detta relaterat till summan av skatteintäkter och bidrag ger ett intressant mått att jämföra organisationerna emellan. Verksamhetens bidrag till resultatutvecklingen sammanhänger med utvecklingen av såväl intäkts- som kostnadssidan. Genom att studera relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring, får man ganska snart en bild av om det råder balans mellan dessa fundamentala poster. I sammanhanget är eventuella obalanser mellan intäkter och kostnader eller en trend åt detta håll varningssignaler, som visar att den finansiella utvecklingen sker i negativ riktning. Under perspektivet resultat analyseras också investeringsvolymen och dess utveckling. Härvidlag undersöks i vilken grad organisationen har förmått att finansiera sina investeringar med internt genererade medel eller vilken upplåning alternativt likviditetsförsämring som skett.
7 7(26) Kapacitet För att ett företag eller en organisation skall anses ha en god ekonomi måste den vara möjlig att på ett betryggande sätt styra på såväl kort som lång sikt, och kapaciteten handlar i detta sammanhang om det senare av dessa båda delar. Detta perspektiv avser nämligen att beskriva organisationens kapacitet i termer av långsiktig betalningsberedskap och därmed handlingsfrihet. Här framgår vilken finansiell motståndskraft som finns för att kunna möta eventuella nedgångar i resultatet eller andra oförutsedda händelser. En stark kapacitet borgar för en mindre känslighet för exempelvis konjunkturella variationer. I sammanhanget är soliditeten ett viktigt nyckeltal, eftersom den är det mått som, på längre sikt, bäst beskriver betalningsförmåga och finansiell styrka. Soliditetsutvecklingen härrör sig från två principiellt skilda saker, nämligen förändringen av det egna kapitalet och förändringen av tillgångsmassan, dvs. såväl tillgångarnas storlek som deras finansiering spelar in. Det är ju självfallet en oerhörd skillnad på en positiv soliditetsutveckling, som har sin orsak i en gynnsam resultatutveckling, jämfört med en som beror på en minskning av tillgångarna. För att studera och belysa detta används måtten resultatutveckling och tillgångsmassans förändring, där det förra mäts i relation till skatteintäkter och bidrag. I resultatmåttet exkluderas extraordinära poster för att inte störa jämförbarheten över tiden. Även skuldsättningsandelen och dess olika beståndsdelar analyseras, samtidigt som en avstämning av skatteuttaget och dess eventuella variationer görs. Skälet till detta är att det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Risk Perspektivet risk avser att mäta organisationens exponering finansiellt sett. En god ekonomisk hushållning innebär att en organisation i kort och medellångt perspektiv inte skall behöva vidtaga drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. På kort sikt får likviditeten, rörelsekapitalet och ränterisken vara de beskrivande måtten, medan pensions- och borgensåtaganden samt utvecklingen av de finansiella nettotillgångarna på lång sikt är mått som beskriver de risker som kan äventyra den finansiella styrkan. Kontroll Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer efterlevs. En god följsamhet mot budget blir i detta sammanhang ett uttryck för god ekonomisk hushållning, och måtten som används för att belysa detta är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med andra ord avser perspektivet att mäta organisationens styrbarhet.
8 8(26) 5. Resultat av granskningen Nedan redovisas resultatet av granskningen med utgångspunkt från respektive granskningsobjekt. Slutsatser och bedömningar, som är av översiktlig och förenklad karaktär, redovisas huvudsakligen i direkt anslutning till respektive område. Sifferunderlag, bestående av de studerade organisationernas resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt därtill kopplade nyckeltal återfinns som bilaga. Alla resultat skall tolkas med försiktighet och med beaktande av den använda metoden (förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten) och granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm) Region Skåne Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats i rätt riktning, då underskott ersatts av överskott Denna utveckling har sin huvudsakliga förklaring i förändringen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat tämligen stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett 2004 och 2006, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden går i rätt riktning, även om egenfinansiering endast uppnås under Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 1 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Region Skåne för år Kapacitet Soliditeten har från och med 2005 stärkts en del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år frånsett 2005). Den är dock fortfarande negativ, vilket innebär att skulderna överstiger den samlade tillgångsmassan. Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen långsiktiga skulder har sjunkit. Skattehöjningen inför 2003 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Region Skåne,
9 9(26) liksom Västra Götalandsregionen, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region). Soliditet 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% Soliditet Diagram 2 visar soliditeten för Region Skåne år (samtliga värden negativa). Risk Tidsperioden till och med 2007 har inneburit en låg likviditet, och detta gäller i synnerhet rörelsekapitalet som är negativt. En klar förbättring har noterats Likviditetsnivån behöver dock inte vara något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat under perioden. Den totala pensionsskulden har ökat från ca 15 Mdkr 2003 till nästan 21 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 3 visar det totala pensionsåtagandet för Region Skåne
10 10(26) Kontroll Region Skånes har under vissa år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta. Under slutat av den aktuella tidsperioden har avvikelserna varit mindre. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 4 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Region Skåne Slutsatser och bedömningar En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver.
11 11(26) 5.2 Västra Götalandsregionen Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats starkt från en svag nivå Detta beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och finansnettot, då avskrivningarna, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett periodens första år, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har, frånsett en nedgång 2005, ökat, och detta, tillsammans med resultatutvecklingen, har gjort att självfinansiering i princip uppnåtts alla år utom Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 5 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Västra Götalandsregionen för år Kapacitet Soliditeten har, frånsett nedgången 2004, stärkts en hel del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2005 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Västra Götalandsregionen, liksom Region Skåne, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).
12 12(26) Soliditet 25% 20% 15% 10% Soliditet 5% 0% Diagram 6 visar soliditeten för Västra Götalandsregionen år Risk Tidsperioden har inneburit en varierande likviditet, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som var negativt t o m 2006, har ökat. En förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, minskat från 2003 till Den totala pensionsskuldens har ökat från ca 20 Mdkr 2003 till över 28 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 7 visar det totala pensionsåtagandet för Västra Götalandsregionen Kontroll Västra Götalandsregionen har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från i synnerhet antagen budget men även avlämnad helårsprognos per augusti. Avvikelserna har varit större i relation till budget än jämfört med prognos. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Styrbarheten, särskilt beträffande budgetföljsamhet men i viss mån även prognossäkerhet, har påverkats av detta.
13 13(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 8 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Västra Götalandsregionen Slutsatser och bedömningar En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar.
14 14(26) 5.4. Stockholms läns landsting Iakttagelser Resultat Resultatet har under de studerade åren varierat kraftigt, och underskott i miljardklassen har från år till år bytts i sin motsats. Exempelvis förändrades +1,1 Mdkr 2005 till 2,1 Mdkr året efter, och 2007 var siffran tillbaka på drygt 1 Mdkr. Denna utveckling beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också varierat kraftigt, och 2006 utmärker sig här med en mycket kraftig nettokostnadsökning, vilken dock hejdades helt året efter. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat något mellan 2003 och 2008, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden varierat från uppnådd egenfinansiering under vissa år till kraftig lånefinansiering under andra. Jämförelse mellan skatteintäkterna och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 9 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Stockholms läns landsting för år Kapacitet Soliditeten har ändrats upp och ner några procentenheter kring 0, främst till följd de varierande resultaten (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2004 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. I motsatt riktning verkade skattesänkningen inför Noterbart är också att Stockholms läns landsting, vad avser skatteuttag, ligger avsevärt högre än Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).
15 15(26) Soliditet 4% 3% 2% 1% Soliditet 0% -1% % Diagram 10 visar soliditeten för Stockholms läns landsting år Risk Tidsperioden har inneburit en viss ökning av likviditeten, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som varit negativt hela tiden, har minskat, men en viss förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde dock inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat från 2003 till Den totala pensionsskulden har ökat från ca 22 Mdkr 2003 till nästan 33 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 11 visar det totala pensionsåtagandet för Stockholms läns landsting Kontroll Stockholms läns landsting har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Perioden har kännetecknats av stora kast i resultatutvecklingen som varken varit budgeterade eller prognostiserade, men stora delar av detta, särskilt 2006, är engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta.
16 16(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 12 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Stockholms läns landsting Slutsatser och bedömningar En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt.
17 17(26) 5.5. Jämförelser och sammanfattande bedömning Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen kan sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån.
18 18(26) Bilaga Region Skåne FINANSIELL ANALYS Resultaträkning - Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning varav skatteintäkter varav statsbidrag varav Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys - Mkr Resultat efter finansnetto Justering av- och nedvskrivningar Justering avsättningar Övriga justeringar Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Försäljning av anläggningstillgångar Förvärv av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Balansräkning - Mkr Likvida medel Övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar varav finansiella Summa tillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar Eget kapital Summa skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser inom linjen Landstingskommunal utdebitering (%) 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Genomsnittlig låneränta (%) 3,47 3,20 2,89 3,76 4,72 3,47 Borgensåtaganden Budgetavvikelse för årsresultat Avvikelse från årsprognos per augusti
19 19(26) Region Skåne RESULTAT Nettokostnadsandel Resultat 1 exkl avskr/skatt+bidrag 97,5% 98,3% 96,1% 96,7% 94,2% 93,8% Avskrivningar/skatt+bidrag 2,61% 2,94% 2,87% 2,90% 2,89% 2,95% Finansnetto/skatt+bidrag 0,81% 0,80% 0,63% 0,74% 1,04% 1,00% 101,0% 102,0% 99,6% 100,3% 98,1% 97,7% Förändring av intäkter/kostnader Skatteintäkter inkl. bidrags förändring 12,4% 2,1% 6,6% 6,5% 6,3% 5,0% Verksamhetskostnadernas förändring 3,1% 2,9% 4,1% 7,0% 5,1% 4,2% Investeringar Investeringsvolym/nettokostnader 5,91% 3,00% 4,70% 7,61% 9,20% 3,66% Avskrivningar/nettoinvesteringar 44,1% 96,9% 61,7% 38,3% 32,4% 83,2% Självfinansiering av investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2% Årets resultat Resultat efter finansnetto (Mkr) Resultat/skatt+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% KAPACITET Soliditetsanalys Soliditet -11,4% -14,7% -14,1% -13,7% -7,82% -3,13% Resultatutveckling (% av skatt/bidrag) -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Tillgångarnas värdeförändring 12,7% 8,4% -2,0% 13,9% 21,4% 9,0% Skuldsättningsandel Totalt 111,4% 114,7% 114,1% 113,7% 107,8% 103,1% varav avsättningsandel 25,8% 22,9% 28,3% 31,8% 33,1% 35,1% varav kortfristig skuldsättningsandel 49,8% 60,9% 57,2% 55,4% 49,2% 44,8% varav långfristig skuldsättningsandel 35,8% 30,9% 28,6% 26,5% 25,6% 23,3% Skattesats Landstingskommunal utdebitering 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 RISK Likviditet Kassalikviditet 12,3% 22,3% 10,9% 9,4% 1,0% 25,6% Likviditetsdagar - likvida medel 8,50 19,98 8,62 7,65 0,85 20,38 Likviditetsdagar - rörelsekapital -29,88-41,79-42,19-43,52-39,23-25,69 Finansiella nettotillgångar (Mkr) Oms.tillgångar + fin anl. tillgångar Skulder + avsättningar Finansiella nettotillgångar Ränterisk Långfristig skuld (Mkr) fin kostnader/(skulder+avsättningar) 2,06% 1,80% 1,48% 1,57% 2,09% 2,41% Pensionsåtagande (Mkr) Avsättning/skuld Ansvarsförbindelse Totalt Borgensåtaganden (Mkr) Borgensåtaganden Övriga ansvarsförpliktelser
20 20(26) Region Skåne KONTROLL Budgetföljsamhet/prognossäkerhet Budgetavvikelse årsresultat (Mkr) Budg.avvikelse/verks. nettokostnader 1,08% -0,43% 0,06% -2,10% 0,91% 0,27% Avvikelse från augustiprognos (Mkr) Progn.avvikelse/verks. nettokostnader 2,11% 1,00% 0,33% -1,31% 1,12% 0,13% Vanliga finansiella mål Årsresultat 2% av skatter+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Självfinansierade investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2%
ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE
Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 27/2015 April 2016 Fredrik Ljunggren och
Läs merÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE
Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 24/2014 April 2015 Fredrik Ljunggren och
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merFinansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merFinansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merDelårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Läs merBokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merEkonomiska rapporter
Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merFinansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Läs merBudget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020
Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merFinansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004
Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga
Läs merBudget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021
Budget 2019, plan 2020 och 2021 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2019... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Läs merBoksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Läs merFinansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011
Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merArvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merDelårsrapport 2012-08-31
Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merPeriodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Läs merFinansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012
Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de
Läs merPeriodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
Läs merFinansiell analys. Svenska utmaningar
Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Läs merGranskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Läs merCirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merVärnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Läs merCirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:
Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Läs merFinansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012
Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de
Läs merFinansiell profil Halmstads kommun 2005 2007
Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merBudget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget 2015.
LSF 16/14 Intäkter 3 230 3 519 3 847 3 836 5 135 33,9 % 33,5 % 6 337 7 154 7 253 varav landstings-bidrag 2 499,3 2 739,9 2 910,8 2 928,6 4 135,0 41,2 % 42,1 % 5 250,6 6 166,8 6 389,9 Kostnader -3 207-3
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merLandstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5
Översiktlig granskning av delårsrapport per -04-30 KPMG AB 1 juni Antal sidor: 5 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig
Läs merEkonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Läs merGranskning av delårsrapport augusti 2015
Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs merFinansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012
Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merPeriodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Läs merFinansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011
Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de
Läs merPreliminärt bokslut 2011
Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning
Läs mer:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning
Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar
Läs merGranskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Läs merPreliminärt bokslut Region Örebro län December 2017
Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning
Läs merRevisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Läs merRiktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Läs merRÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport 2014:2
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merGranskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31
Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merRevisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.
Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Läs merGranskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merDelårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
Läs merGranskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs mergöteborgs stad delårsrapport
göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs mer2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos
2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.
Läs merKoncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.
1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merFinansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014
Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merFinansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013
Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de
Läs merRevisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2
Läs merFilm i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)
Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merRevisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning
Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.
Läs merGÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Läs mer