ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE"

Transkript

1 Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik Ljunggren och Eva-Tency Nilsson Adress: Skånehuset Kristianstad Telefon (växel): Fax: Organisationsnummer: Internet:

2 2(26) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Revisionsfrågor Avgränsning Metod och genomförande Resultat av granskningen Region Skåne Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Jämförelser och sammanfattande bedömning... 17

3 3(26) 1. Sammanfattning Allmänt Även om samtliga resultat, bl a beroende på olikheter organisationerna emellan och poster av jämförelsestörande karaktär, skall tolkas med försiktighet kan utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån. Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Region Skåne En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam

4 4(26) utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver. Västra Götalandsregionen En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar. Stockholms läns landsting En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt. 2. Bakgrund och syfte Revisionskontoret har på uppdrag av Regionens revisorer, genomfört en översiktlig finansiell analys av Region Skåne och i anslutning till detta gjort en förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting.

5 5(26) Granskningen syftar till att, som underlag för revisorernas bedömning av om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, översiktligt kunna jämföra resultat och ställning vad avser landets tre största landsting/regioner. Syftet med en finansiell analys är att, genom undersökning och bedömning av redovisningsdata, försöka svara på frågan om huruvida den analyserade enheten har god ekonomi eller inte. Den finansiella analysen är därmed tämligen endimensionell och ger inte svar på orsakerna till varför ekonomin ser ut som den gör. I sammanhanget är helhetssyn och utveckling över tiden centrala begrepp, och vad gäller tidsperspektivet är det viktigt att detta inte enbart begränsas till föregående år utan helst behandlar minst en femårsperiod. Det är också viktigt att notera det faktum att god ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv i denna granskning inte enbart utgår från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. Vad gäller helheten kan man påstå att denna fångas hyfsat väl av de tre årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för de aktuella åren, vilket sammantaget ger en bild av den finansiella ställningen och utvecklingen Revisionsfrågor Övergripande gäller att bedöma om god ekonomisk hushållning sett ur ett finansiellt perspektiv kan anses föreligga inom Region Skåne samt om utvecklingen går i rätt riktning. Översiktliga iakttagelser och förenklade slutsatser av läget inom Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har tagits med i jämförelsesyfte.. 3. Avgränsning Föreliggande rapport avgränsas till att omfatta redovisningsåren Slutsatser och bedömningar bygger i sin helhet på en övergripande analys av årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för dessa år. För 2008 handlar det om preliminärt material presenterat i bokslutskommunikéer och liknande. Ansatsen har varit analytisk, och ingen djupanalys eller substansgranskning har gjorts av siffermaterialet. Utgångspunkten har varit redovisning på koncernnivå. Det kan inte uteslutas att en mera djuplodande analys, innefattande t ex intervjuer med ansvariga inom respektive organisation, i vissa fall skulle ha medfört en modifierad bild i något avseende, men den genomförda analysen är av översiktlig karaktär och syftar snarare till att belysa större skillnader och utvecklingsriktning än variationer och avvikelser på detaljnivå. Detta innebär att slutsatser och bedömningar skall tolkas med försiktighet och med detta i beaktande. God ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv utgår i denna granskning inte enbart från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. För att fullt ut anses ha en god ekonomisk hushållning skall samliga perspektiv i den förenklade finansiella analysen anses vara tillfredsställande.

6 6(26) 4. Metod och genomförande En finansiell bedömning kan göras med utgångspunkt från många olika modeller och verktyg. Flera i normalfallet vedertagna nyckeltal har dock inte varit meningsfulla att använda i denna granskning, vilket har sin orsak i att de blir svårtolkade för organisationer med irreguljärt utseende (t ex negativt eget kapital och negativt rörelsekapital) på balansräkningarna. Den i denna framställning använda modellen bygger på att finansiell utveckling och ställning studeras på ett övergripande och förenklat sätt utifrån resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för den aktuella tidsperioden med utgångspunkt från fyra olika perspektiv: Resultat Vilken balans mellan kostnader och intäkter har organisationen haft under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet finns för att möta eventuella finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några finansiella risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll finns över den ekonomiska utvecklingen? Skälet till valet av förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten är att vi utgått från granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm). Vår bedömning är att man, så snart man övergår till en metod som bygger på substansgranskning, hamnar i en tidskrävande och svårhanterad situation där ett antal olika bedömningar och värderingar måste göras, och det finns i princip ingen bortre gräns för vilket arbete som måste läggas ner innan alla inblandade kan vara helt överens om att en jämförelse är 100% rättvis. I så fall riskerar man att det bästa blir det godas fiende och en alltför stor tidsutdräkt kan göra granskningen för 2008 inaktuell. Resultat Detta perspektiv innebär en kartläggning av det finansiella resultatet och dess beståndsdelar. Resultatutveckling i sin tur är beroende av utvecklingen avseende både verksamhet och finansiering, och genom att dela upp resultatutvecklingen i sina olika beståndsdelar erhålles ytterligare en aspekt att addera till den finansiella bedömningen. Resultatmåttet som används är före extraordinära poster, och detta relaterat till summan av skatteintäkter och bidrag ger ett intressant mått att jämföra organisationerna emellan. Verksamhetens bidrag till resultatutvecklingen sammanhänger med utvecklingen av såväl intäkts- som kostnadssidan. Genom att studera relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring, får man ganska snart en bild av om det råder balans mellan dessa fundamentala poster. I sammanhanget är eventuella obalanser mellan intäkter och kostnader eller en trend åt detta håll varningssignaler, som visar att den finansiella utvecklingen sker i negativ riktning. Under perspektivet resultat analyseras också investeringsvolymen och dess utveckling. Härvidlag undersöks i vilken grad organisationen har förmått att finansiera sina investeringar med internt genererade medel eller vilken upplåning alternativt likviditetsförsämring som skett.

7 7(26) Kapacitet För att ett företag eller en organisation skall anses ha en god ekonomi måste den vara möjlig att på ett betryggande sätt styra på såväl kort som lång sikt, och kapaciteten handlar i detta sammanhang om det senare av dessa båda delar. Detta perspektiv avser nämligen att beskriva organisationens kapacitet i termer av långsiktig betalningsberedskap och därmed handlingsfrihet. Här framgår vilken finansiell motståndskraft som finns för att kunna möta eventuella nedgångar i resultatet eller andra oförutsedda händelser. En stark kapacitet borgar för en mindre känslighet för exempelvis konjunkturella variationer. I sammanhanget är soliditeten ett viktigt nyckeltal, eftersom den är det mått som, på längre sikt, bäst beskriver betalningsförmåga och finansiell styrka. Soliditetsutvecklingen härrör sig från två principiellt skilda saker, nämligen förändringen av det egna kapitalet och förändringen av tillgångsmassan, dvs. såväl tillgångarnas storlek som deras finansiering spelar in. Det är ju självfallet en oerhörd skillnad på en positiv soliditetsutveckling, som har sin orsak i en gynnsam resultatutveckling, jämfört med en som beror på en minskning av tillgångarna. För att studera och belysa detta används måtten resultatutveckling och tillgångsmassans förändring, där det förra mäts i relation till skatteintäkter och bidrag. I resultatmåttet exkluderas extraordinära poster för att inte störa jämförbarheten över tiden. Även skuldsättningsandelen och dess olika beståndsdelar analyseras, samtidigt som en avstämning av skatteuttaget och dess eventuella variationer görs. Skälet till detta är att det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Risk Perspektivet risk avser att mäta organisationens exponering finansiellt sett. En god ekonomisk hushållning innebär att en organisation i kort och medellångt perspektiv inte skall behöva vidtaga drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. På kort sikt får likviditeten, rörelsekapitalet och ränterisken vara de beskrivande måtten, medan pensions- och borgensåtaganden samt utvecklingen av de finansiella nettotillgångarna på lång sikt är mått som beskriver de risker som kan äventyra den finansiella styrkan. Kontroll Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer efterlevs. En god följsamhet mot budget blir i detta sammanhang ett uttryck för god ekonomisk hushållning, och måtten som används för att belysa detta är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med andra ord avser perspektivet att mäta organisationens styrbarhet.

8 8(26) 5. Resultat av granskningen Nedan redovisas resultatet av granskningen med utgångspunkt från respektive granskningsobjekt. Slutsatser och bedömningar, som är av översiktlig och förenklad karaktär, redovisas huvudsakligen i direkt anslutning till respektive område. Sifferunderlag, bestående av de studerade organisationernas resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt därtill kopplade nyckeltal återfinns som bilaga. Alla resultat skall tolkas med försiktighet och med beaktande av den använda metoden (förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten) och granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm) Region Skåne Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats i rätt riktning, då underskott ersatts av överskott Denna utveckling har sin huvudsakliga förklaring i förändringen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat tämligen stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett 2004 och 2006, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden går i rätt riktning, även om egenfinansiering endast uppnås under Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 1 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Region Skåne för år Kapacitet Soliditeten har från och med 2005 stärkts en del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år frånsett 2005). Den är dock fortfarande negativ, vilket innebär att skulderna överstiger den samlade tillgångsmassan. Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen långsiktiga skulder har sjunkit. Skattehöjningen inför 2003 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Region Skåne,

9 9(26) liksom Västra Götalandsregionen, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region). Soliditet 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% Soliditet Diagram 2 visar soliditeten för Region Skåne år (samtliga värden negativa). Risk Tidsperioden till och med 2007 har inneburit en låg likviditet, och detta gäller i synnerhet rörelsekapitalet som är negativt. En klar förbättring har noterats Likviditetsnivån behöver dock inte vara något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat under perioden. Den totala pensionsskulden har ökat från ca 15 Mdkr 2003 till nästan 21 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 3 visar det totala pensionsåtagandet för Region Skåne

10 10(26) Kontroll Region Skånes har under vissa år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta. Under slutat av den aktuella tidsperioden har avvikelserna varit mindre. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 4 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Region Skåne Slutsatser och bedömningar En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver.

11 11(26) 5.2 Västra Götalandsregionen Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats starkt från en svag nivå Detta beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och finansnettot, då avskrivningarna, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett periodens första år, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har, frånsett en nedgång 2005, ökat, och detta, tillsammans med resultatutvecklingen, har gjort att självfinansiering i princip uppnåtts alla år utom Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 5 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Västra Götalandsregionen för år Kapacitet Soliditeten har, frånsett nedgången 2004, stärkts en hel del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2005 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Västra Götalandsregionen, liksom Region Skåne, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).

12 12(26) Soliditet 25% 20% 15% 10% Soliditet 5% 0% Diagram 6 visar soliditeten för Västra Götalandsregionen år Risk Tidsperioden har inneburit en varierande likviditet, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som var negativt t o m 2006, har ökat. En förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, minskat från 2003 till Den totala pensionsskuldens har ökat från ca 20 Mdkr 2003 till över 28 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 7 visar det totala pensionsåtagandet för Västra Götalandsregionen Kontroll Västra Götalandsregionen har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från i synnerhet antagen budget men även avlämnad helårsprognos per augusti. Avvikelserna har varit större i relation till budget än jämfört med prognos. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Styrbarheten, särskilt beträffande budgetföljsamhet men i viss mån även prognossäkerhet, har påverkats av detta.

13 13(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 8 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Västra Götalandsregionen Slutsatser och bedömningar En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar.

14 14(26) 5.4. Stockholms läns landsting Iakttagelser Resultat Resultatet har under de studerade åren varierat kraftigt, och underskott i miljardklassen har från år till år bytts i sin motsats. Exempelvis förändrades +1,1 Mdkr 2005 till 2,1 Mdkr året efter, och 2007 var siffran tillbaka på drygt 1 Mdkr. Denna utveckling beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också varierat kraftigt, och 2006 utmärker sig här med en mycket kraftig nettokostnadsökning, vilken dock hejdades helt året efter. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat något mellan 2003 och 2008, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden varierat från uppnådd egenfinansiering under vissa år till kraftig lånefinansiering under andra. Jämförelse mellan skatteintäkterna och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 9 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Stockholms läns landsting för år Kapacitet Soliditeten har ändrats upp och ner några procentenheter kring 0, främst till följd de varierande resultaten (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2004 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. I motsatt riktning verkade skattesänkningen inför Noterbart är också att Stockholms läns landsting, vad avser skatteuttag, ligger avsevärt högre än Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).

15 15(26) Soliditet 4% 3% 2% 1% Soliditet 0% -1% % Diagram 10 visar soliditeten för Stockholms läns landsting år Risk Tidsperioden har inneburit en viss ökning av likviditeten, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som varit negativt hela tiden, har minskat, men en viss förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde dock inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat från 2003 till Den totala pensionsskulden har ökat från ca 22 Mdkr 2003 till nästan 33 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 11 visar det totala pensionsåtagandet för Stockholms läns landsting Kontroll Stockholms läns landsting har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Perioden har kännetecknats av stora kast i resultatutvecklingen som varken varit budgeterade eller prognostiserade, men stora delar av detta, särskilt 2006, är engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta.

16 16(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 12 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Stockholms läns landsting Slutsatser och bedömningar En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt.

17 17(26) 5.5. Jämförelser och sammanfattande bedömning Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen kan sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån.

18 18(26) Bilaga Region Skåne FINANSIELL ANALYS Resultaträkning - Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning varav skatteintäkter varav statsbidrag varav Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys - Mkr Resultat efter finansnetto Justering av- och nedvskrivningar Justering avsättningar Övriga justeringar Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Försäljning av anläggningstillgångar Förvärv av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Balansräkning - Mkr Likvida medel Övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar varav finansiella Summa tillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar Eget kapital Summa skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser inom linjen Landstingskommunal utdebitering (%) 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Genomsnittlig låneränta (%) 3,47 3,20 2,89 3,76 4,72 3,47 Borgensåtaganden Budgetavvikelse för årsresultat Avvikelse från årsprognos per augusti

19 19(26) Region Skåne RESULTAT Nettokostnadsandel Resultat 1 exkl avskr/skatt+bidrag 97,5% 98,3% 96,1% 96,7% 94,2% 93,8% Avskrivningar/skatt+bidrag 2,61% 2,94% 2,87% 2,90% 2,89% 2,95% Finansnetto/skatt+bidrag 0,81% 0,80% 0,63% 0,74% 1,04% 1,00% 101,0% 102,0% 99,6% 100,3% 98,1% 97,7% Förändring av intäkter/kostnader Skatteintäkter inkl. bidrags förändring 12,4% 2,1% 6,6% 6,5% 6,3% 5,0% Verksamhetskostnadernas förändring 3,1% 2,9% 4,1% 7,0% 5,1% 4,2% Investeringar Investeringsvolym/nettokostnader 5,91% 3,00% 4,70% 7,61% 9,20% 3,66% Avskrivningar/nettoinvesteringar 44,1% 96,9% 61,7% 38,3% 32,4% 83,2% Självfinansiering av investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2% Årets resultat Resultat efter finansnetto (Mkr) Resultat/skatt+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% KAPACITET Soliditetsanalys Soliditet -11,4% -14,7% -14,1% -13,7% -7,82% -3,13% Resultatutveckling (% av skatt/bidrag) -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Tillgångarnas värdeförändring 12,7% 8,4% -2,0% 13,9% 21,4% 9,0% Skuldsättningsandel Totalt 111,4% 114,7% 114,1% 113,7% 107,8% 103,1% varav avsättningsandel 25,8% 22,9% 28,3% 31,8% 33,1% 35,1% varav kortfristig skuldsättningsandel 49,8% 60,9% 57,2% 55,4% 49,2% 44,8% varav långfristig skuldsättningsandel 35,8% 30,9% 28,6% 26,5% 25,6% 23,3% Skattesats Landstingskommunal utdebitering 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 RISK Likviditet Kassalikviditet 12,3% 22,3% 10,9% 9,4% 1,0% 25,6% Likviditetsdagar - likvida medel 8,50 19,98 8,62 7,65 0,85 20,38 Likviditetsdagar - rörelsekapital -29,88-41,79-42,19-43,52-39,23-25,69 Finansiella nettotillgångar (Mkr) Oms.tillgångar + fin anl. tillgångar Skulder + avsättningar Finansiella nettotillgångar Ränterisk Långfristig skuld (Mkr) fin kostnader/(skulder+avsättningar) 2,06% 1,80% 1,48% 1,57% 2,09% 2,41% Pensionsåtagande (Mkr) Avsättning/skuld Ansvarsförbindelse Totalt Borgensåtaganden (Mkr) Borgensåtaganden Övriga ansvarsförpliktelser

20 20(26) Region Skåne KONTROLL Budgetföljsamhet/prognossäkerhet Budgetavvikelse årsresultat (Mkr) Budg.avvikelse/verks. nettokostnader 1,08% -0,43% 0,06% -2,10% 0,91% 0,27% Avvikelse från augustiprognos (Mkr) Progn.avvikelse/verks. nettokostnader 2,11% 1,00% 0,33% -1,31% 1,12% 0,13% Vanliga finansiella mål Årsresultat 2% av skatter+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Självfinansierade investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2%

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 24/2014 April 2015 Fredrik Ljunggren och

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september 2016

Delårsrapport perioden januari-september 2016 Göteborg 2016-10-18 Delårsrapport perioden januari-september 2016 Kvartal 3 (juli september) 2016 Omsättningen uppgick till 10,1 (8,5) Mkr, en ökning med 1,6 Mkr eller 19 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer