ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE"

Transkript

1 Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik Ljunggren och Eva-Tency Nilsson Adress: Skånehuset Kristianstad Telefon (växel): Fax: Organisationsnummer: Internet:

2 2(26) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Revisionsfrågor Avgränsning Metod och genomförande Resultat av granskningen Region Skåne Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Jämförelser och sammanfattande bedömning... 17

3 3(26) 1. Sammanfattning Allmänt Även om samtliga resultat, bl a beroende på olikheter organisationerna emellan och poster av jämförelsestörande karaktär, skall tolkas med försiktighet kan utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån. Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Region Skåne En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam

4 4(26) utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver. Västra Götalandsregionen En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar. Stockholms läns landsting En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt. 2. Bakgrund och syfte Revisionskontoret har på uppdrag av Regionens revisorer, genomfört en översiktlig finansiell analys av Region Skåne och i anslutning till detta gjort en förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting.

5 5(26) Granskningen syftar till att, som underlag för revisorernas bedömning av om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, översiktligt kunna jämföra resultat och ställning vad avser landets tre största landsting/regioner. Syftet med en finansiell analys är att, genom undersökning och bedömning av redovisningsdata, försöka svara på frågan om huruvida den analyserade enheten har god ekonomi eller inte. Den finansiella analysen är därmed tämligen endimensionell och ger inte svar på orsakerna till varför ekonomin ser ut som den gör. I sammanhanget är helhetssyn och utveckling över tiden centrala begrepp, och vad gäller tidsperspektivet är det viktigt att detta inte enbart begränsas till föregående år utan helst behandlar minst en femårsperiod. Det är också viktigt att notera det faktum att god ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv i denna granskning inte enbart utgår från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. Vad gäller helheten kan man påstå att denna fångas hyfsat väl av de tre årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för de aktuella åren, vilket sammantaget ger en bild av den finansiella ställningen och utvecklingen Revisionsfrågor Övergripande gäller att bedöma om god ekonomisk hushållning sett ur ett finansiellt perspektiv kan anses föreligga inom Region Skåne samt om utvecklingen går i rätt riktning. Översiktliga iakttagelser och förenklade slutsatser av läget inom Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har tagits med i jämförelsesyfte.. 3. Avgränsning Föreliggande rapport avgränsas till att omfatta redovisningsåren Slutsatser och bedömningar bygger i sin helhet på en övergripande analys av årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för dessa år. För 2008 handlar det om preliminärt material presenterat i bokslutskommunikéer och liknande. Ansatsen har varit analytisk, och ingen djupanalys eller substansgranskning har gjorts av siffermaterialet. Utgångspunkten har varit redovisning på koncernnivå. Det kan inte uteslutas att en mera djuplodande analys, innefattande t ex intervjuer med ansvariga inom respektive organisation, i vissa fall skulle ha medfört en modifierad bild i något avseende, men den genomförda analysen är av översiktlig karaktär och syftar snarare till att belysa större skillnader och utvecklingsriktning än variationer och avvikelser på detaljnivå. Detta innebär att slutsatser och bedömningar skall tolkas med försiktighet och med detta i beaktande. God ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv utgår i denna granskning inte enbart från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. För att fullt ut anses ha en god ekonomisk hushållning skall samliga perspektiv i den förenklade finansiella analysen anses vara tillfredsställande.

6 6(26) 4. Metod och genomförande En finansiell bedömning kan göras med utgångspunkt från många olika modeller och verktyg. Flera i normalfallet vedertagna nyckeltal har dock inte varit meningsfulla att använda i denna granskning, vilket har sin orsak i att de blir svårtolkade för organisationer med irreguljärt utseende (t ex negativt eget kapital och negativt rörelsekapital) på balansräkningarna. Den i denna framställning använda modellen bygger på att finansiell utveckling och ställning studeras på ett övergripande och förenklat sätt utifrån resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för den aktuella tidsperioden med utgångspunkt från fyra olika perspektiv: Resultat Vilken balans mellan kostnader och intäkter har organisationen haft under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet finns för att möta eventuella finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några finansiella risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll finns över den ekonomiska utvecklingen? Skälet till valet av förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten är att vi utgått från granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm). Vår bedömning är att man, så snart man övergår till en metod som bygger på substansgranskning, hamnar i en tidskrävande och svårhanterad situation där ett antal olika bedömningar och värderingar måste göras, och det finns i princip ingen bortre gräns för vilket arbete som måste läggas ner innan alla inblandade kan vara helt överens om att en jämförelse är 100% rättvis. I så fall riskerar man att det bästa blir det godas fiende och en alltför stor tidsutdräkt kan göra granskningen för 2008 inaktuell. Resultat Detta perspektiv innebär en kartläggning av det finansiella resultatet och dess beståndsdelar. Resultatutveckling i sin tur är beroende av utvecklingen avseende både verksamhet och finansiering, och genom att dela upp resultatutvecklingen i sina olika beståndsdelar erhålles ytterligare en aspekt att addera till den finansiella bedömningen. Resultatmåttet som används är före extraordinära poster, och detta relaterat till summan av skatteintäkter och bidrag ger ett intressant mått att jämföra organisationerna emellan. Verksamhetens bidrag till resultatutvecklingen sammanhänger med utvecklingen av såväl intäkts- som kostnadssidan. Genom att studera relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring, får man ganska snart en bild av om det råder balans mellan dessa fundamentala poster. I sammanhanget är eventuella obalanser mellan intäkter och kostnader eller en trend åt detta håll varningssignaler, som visar att den finansiella utvecklingen sker i negativ riktning. Under perspektivet resultat analyseras också investeringsvolymen och dess utveckling. Härvidlag undersöks i vilken grad organisationen har förmått att finansiera sina investeringar med internt genererade medel eller vilken upplåning alternativt likviditetsförsämring som skett.

7 7(26) Kapacitet För att ett företag eller en organisation skall anses ha en god ekonomi måste den vara möjlig att på ett betryggande sätt styra på såväl kort som lång sikt, och kapaciteten handlar i detta sammanhang om det senare av dessa båda delar. Detta perspektiv avser nämligen att beskriva organisationens kapacitet i termer av långsiktig betalningsberedskap och därmed handlingsfrihet. Här framgår vilken finansiell motståndskraft som finns för att kunna möta eventuella nedgångar i resultatet eller andra oförutsedda händelser. En stark kapacitet borgar för en mindre känslighet för exempelvis konjunkturella variationer. I sammanhanget är soliditeten ett viktigt nyckeltal, eftersom den är det mått som, på längre sikt, bäst beskriver betalningsförmåga och finansiell styrka. Soliditetsutvecklingen härrör sig från två principiellt skilda saker, nämligen förändringen av det egna kapitalet och förändringen av tillgångsmassan, dvs. såväl tillgångarnas storlek som deras finansiering spelar in. Det är ju självfallet en oerhörd skillnad på en positiv soliditetsutveckling, som har sin orsak i en gynnsam resultatutveckling, jämfört med en som beror på en minskning av tillgångarna. För att studera och belysa detta används måtten resultatutveckling och tillgångsmassans förändring, där det förra mäts i relation till skatteintäkter och bidrag. I resultatmåttet exkluderas extraordinära poster för att inte störa jämförbarheten över tiden. Även skuldsättningsandelen och dess olika beståndsdelar analyseras, samtidigt som en avstämning av skatteuttaget och dess eventuella variationer görs. Skälet till detta är att det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Risk Perspektivet risk avser att mäta organisationens exponering finansiellt sett. En god ekonomisk hushållning innebär att en organisation i kort och medellångt perspektiv inte skall behöva vidtaga drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. På kort sikt får likviditeten, rörelsekapitalet och ränterisken vara de beskrivande måtten, medan pensions- och borgensåtaganden samt utvecklingen av de finansiella nettotillgångarna på lång sikt är mått som beskriver de risker som kan äventyra den finansiella styrkan. Kontroll Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer efterlevs. En god följsamhet mot budget blir i detta sammanhang ett uttryck för god ekonomisk hushållning, och måtten som används för att belysa detta är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med andra ord avser perspektivet att mäta organisationens styrbarhet.

8 8(26) 5. Resultat av granskningen Nedan redovisas resultatet av granskningen med utgångspunkt från respektive granskningsobjekt. Slutsatser och bedömningar, som är av översiktlig och förenklad karaktär, redovisas huvudsakligen i direkt anslutning till respektive område. Sifferunderlag, bestående av de studerade organisationernas resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt därtill kopplade nyckeltal återfinns som bilaga. Alla resultat skall tolkas med försiktighet och med beaktande av den använda metoden (förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten) och granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm) Region Skåne Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats i rätt riktning, då underskott ersatts av överskott Denna utveckling har sin huvudsakliga förklaring i förändringen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat tämligen stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett 2004 och 2006, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden går i rätt riktning, även om egenfinansiering endast uppnås under Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 1 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Region Skåne för år Kapacitet Soliditeten har från och med 2005 stärkts en del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år frånsett 2005). Den är dock fortfarande negativ, vilket innebär att skulderna överstiger den samlade tillgångsmassan. Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen långsiktiga skulder har sjunkit. Skattehöjningen inför 2003 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Region Skåne,

9 9(26) liksom Västra Götalandsregionen, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region). Soliditet 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% Soliditet Diagram 2 visar soliditeten för Region Skåne år (samtliga värden negativa). Risk Tidsperioden till och med 2007 har inneburit en låg likviditet, och detta gäller i synnerhet rörelsekapitalet som är negativt. En klar förbättring har noterats Likviditetsnivån behöver dock inte vara något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat under perioden. Den totala pensionsskulden har ökat från ca 15 Mdkr 2003 till nästan 21 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 3 visar det totala pensionsåtagandet för Region Skåne

10 10(26) Kontroll Region Skånes har under vissa år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta. Under slutat av den aktuella tidsperioden har avvikelserna varit mindre. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 4 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Region Skåne Slutsatser och bedömningar En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar , gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver.

11 11(26) 5.2 Västra Götalandsregionen Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats starkt från en svag nivå Detta beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och finansnettot, då avskrivningarna, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett periodens första år, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har, frånsett en nedgång 2005, ökat, och detta, tillsammans med resultatutvecklingen, har gjort att självfinansiering i princip uppnåtts alla år utom Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 5 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Västra Götalandsregionen för år Kapacitet Soliditeten har, frånsett nedgången 2004, stärkts en hel del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2005 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Västra Götalandsregionen, liksom Region Skåne, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).

12 12(26) Soliditet 25% 20% 15% 10% Soliditet 5% 0% Diagram 6 visar soliditeten för Västra Götalandsregionen år Risk Tidsperioden har inneburit en varierande likviditet, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som var negativt t o m 2006, har ökat. En förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, minskat från 2003 till Den totala pensionsskuldens har ökat från ca 20 Mdkr 2003 till över 28 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 7 visar det totala pensionsåtagandet för Västra Götalandsregionen Kontroll Västra Götalandsregionen har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från i synnerhet antagen budget men även avlämnad helårsprognos per augusti. Avvikelserna har varit större i relation till budget än jämfört med prognos. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Styrbarheten, särskilt beträffande budgetföljsamhet men i viss mån även prognossäkerhet, har påverkats av detta.

13 13(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 8 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Västra Götalandsregionen Slutsatser och bedömningar En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar.

14 14(26) 5.4. Stockholms läns landsting Iakttagelser Resultat Resultatet har under de studerade åren varierat kraftigt, och underskott i miljardklassen har från år till år bytts i sin motsats. Exempelvis förändrades +1,1 Mdkr 2005 till 2,1 Mdkr året efter, och 2007 var siffran tillbaka på drygt 1 Mdkr. Denna utveckling beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också varierat kraftigt, och 2006 utmärker sig här med en mycket kraftig nettokostnadsökning, vilken dock hejdades helt året efter. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat något mellan 2003 och 2008, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden varierat från uppnådd egenfinansiering under vissa år till kraftig lånefinansiering under andra. Jämförelse mellan skatteintäkterna och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 9 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Stockholms läns landsting för år Kapacitet Soliditeten har ändrats upp och ner några procentenheter kring 0, främst till följd de varierande resultaten (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2004 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. I motsatt riktning verkade skattesänkningen inför Noterbart är också att Stockholms läns landsting, vad avser skatteuttag, ligger avsevärt högre än Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).

15 15(26) Soliditet 4% 3% 2% 1% Soliditet 0% -1% % Diagram 10 visar soliditeten för Stockholms läns landsting år Risk Tidsperioden har inneburit en viss ökning av likviditeten, där de högsta värdena noteras Rörelsekapitalet, som varit negativt hela tiden, har minskat, men en viss förbättring har noterats Likviditetsnivåerna torde dock inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat från 2003 till Den totala pensionsskulden har ökat från ca 22 Mdkr 2003 till nästan 33 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande Diagram 11 visar det totala pensionsåtagandet för Stockholms läns landsting Kontroll Stockholms läns landsting har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Perioden har kännetecknats av stora kast i resultatutvecklingen som varken varit budgeterade eller prognostiserade, men stora delar av detta, särskilt 2006, är engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta.

16 16(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 12 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Stockholms läns landsting Slutsatser och bedömningar En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt.

17 17(26) 5.5. Jämförelser och sammanfattande bedömning Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen kan sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget , ligger längre ifrån.

18 18(26) Bilaga Region Skåne FINANSIELL ANALYS Resultaträkning - Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning varav skatteintäkter varav statsbidrag varav Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys - Mkr Resultat efter finansnetto Justering av- och nedvskrivningar Justering avsättningar Övriga justeringar Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Försäljning av anläggningstillgångar Förvärv av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Balansräkning - Mkr Likvida medel Övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar varav finansiella Summa tillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar Eget kapital Summa skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser inom linjen Landstingskommunal utdebitering (%) 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Genomsnittlig låneränta (%) 3,47 3,20 2,89 3,76 4,72 3,47 Borgensåtaganden Budgetavvikelse för årsresultat Avvikelse från årsprognos per augusti

19 19(26) Region Skåne RESULTAT Nettokostnadsandel Resultat 1 exkl avskr/skatt+bidrag 97,5% 98,3% 96,1% 96,7% 94,2% 93,8% Avskrivningar/skatt+bidrag 2,61% 2,94% 2,87% 2,90% 2,89% 2,95% Finansnetto/skatt+bidrag 0,81% 0,80% 0,63% 0,74% 1,04% 1,00% 101,0% 102,0% 99,6% 100,3% 98,1% 97,7% Förändring av intäkter/kostnader Skatteintäkter inkl. bidrags förändring 12,4% 2,1% 6,6% 6,5% 6,3% 5,0% Verksamhetskostnadernas förändring 3,1% 2,9% 4,1% 7,0% 5,1% 4,2% Investeringar Investeringsvolym/nettokostnader 5,91% 3,00% 4,70% 7,61% 9,20% 3,66% Avskrivningar/nettoinvesteringar 44,1% 96,9% 61,7% 38,3% 32,4% 83,2% Självfinansiering av investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2% Årets resultat Resultat efter finansnetto (Mkr) Resultat/skatt+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% KAPACITET Soliditetsanalys Soliditet -11,4% -14,7% -14,1% -13,7% -7,82% -3,13% Resultatutveckling (% av skatt/bidrag) -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Tillgångarnas värdeförändring 12,7% 8,4% -2,0% 13,9% 21,4% 9,0% Skuldsättningsandel Totalt 111,4% 114,7% 114,1% 113,7% 107,8% 103,1% varav avsättningsandel 25,8% 22,9% 28,3% 31,8% 33,1% 35,1% varav kortfristig skuldsättningsandel 49,8% 60,9% 57,2% 55,4% 49,2% 44,8% varav långfristig skuldsättningsandel 35,8% 30,9% 28,6% 26,5% 25,6% 23,3% Skattesats Landstingskommunal utdebitering 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 RISK Likviditet Kassalikviditet 12,3% 22,3% 10,9% 9,4% 1,0% 25,6% Likviditetsdagar - likvida medel 8,50 19,98 8,62 7,65 0,85 20,38 Likviditetsdagar - rörelsekapital -29,88-41,79-42,19-43,52-39,23-25,69 Finansiella nettotillgångar (Mkr) Oms.tillgångar + fin anl. tillgångar Skulder + avsättningar Finansiella nettotillgångar Ränterisk Långfristig skuld (Mkr) fin kostnader/(skulder+avsättningar) 2,06% 1,80% 1,48% 1,57% 2,09% 2,41% Pensionsåtagande (Mkr) Avsättning/skuld Ansvarsförbindelse Totalt Borgensåtaganden (Mkr) Borgensåtaganden Övriga ansvarsförpliktelser

20 20(26) Region Skåne KONTROLL Budgetföljsamhet/prognossäkerhet Budgetavvikelse årsresultat (Mkr) Budg.avvikelse/verks. nettokostnader 1,08% -0,43% 0,06% -2,10% 0,91% 0,27% Avvikelse från augustiprognos (Mkr) Progn.avvikelse/verks. nettokostnader 2,11% 1,00% 0,33% -1,31% 1,12% 0,13% Vanliga finansiella mål Årsresultat 2% av skatter+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Självfinansierade investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2%

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Finansplan 2013-2015

Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Förord Vår finansplan lägger grunden för att alla solidariskt ska vara med och finansiera hälsooch sjukvården och kollektivtrafiken. Där ingen ska kännas mer värd

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2012 Andra kvartalet 2012 Omsättning för koncernen uppgick till 13.023 Tkr. Resultatet för de operativa enheterna (före avskrivningar och finansiella

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag VILKA ÄR VI? Katarina Eklund Joakim Bråtemyr Auktoriserad revisor Revisor Katarina.eklund@bdo.se Joakim.bratemyr@bdo.se

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Väsentliga händelser under tredje kvartalet 2011 Under tredje kvartalet har det sedan tidigare beslutade effektiviseringsprogrammet

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande 2

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 Revisionsrapport Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 2014 Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög.

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Hexatronic Scandinavia AB (publ) Kvartalsrapport 1 för perioden 1 september 2010 till 30 november 2010 Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Försäljningsansträngningar inom båda bolagets

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari december

Bokslutskommuniké Januari december Bokslutskommuniké Januari december 2008 18 februari 2009 Summering januari december 2008 Operativt Vikande marknad där Mekonomen fortsätter ta marknadsandelar Nya butikskoncepten Mekonomen Mega och Mekonomen

Läs mer