Årsredovisning rustdagen

Transkript

1 Årsredovisning 2013 rustdagen

2 Orusts Sparbanks årsredovisning 2013 Tryck IT Grafiska AB Papper Munken Polar, miljömärkt med Svanen Upplaga 150 ex Omslagsfoto Orustdagen 2013

3 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 25 april klockan i Sparbankens hörsal

4 Innehållsförteckning VD:s kommentar... 2 Förvaltningsberättelse... 3 Fem år i sammandrag... 6 Resultat- och balansräkningar Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Kassaflödesanalys Förändring i eget kapital Noter till de finansiella rapporterna Utgående mandatperioder Revisionsberättelse Företagsstyrning Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer Styrelse, personal och kontorsförteckning... 49

5 VD:s kommentar till verksamhetsåret var ett år av återhämtning i världen och i Sverige. Det var också ett år med fler positiva signaler även om de förhoppningarna inte helt infriades. För Orusts Sparbank fortsatte tillväxten och resultatet står sig mycket bra i jämförelse med andra banker. Jag är övertygad om att utvecklingen beror på vår filosofi och vårt sätt att arbeta. I en värld där kortsiktighet råder och de produkter som erbjuds är likriktade, står vi för långsiktighet, egna produkter och personlig service. I vår långsiktighet ligger också ett stort och uppriktigt engagemang i lokalsamhället. Vårt samhällsengagemang bygger på att vi ger tillbaka och ger mervärde för våra kunder vilket bidrar till utveckling i vårt område. Att kunderna uppskattar vår strategi återspeglas i bankens starka tillväxt. Allt fler företag börjar använda ord som långsiktighet och hållbarhet, något som vi har stått för sedan Åter ett starkt år för Orusts Sparbank Den samlade affärsvolymen ökade med 1,5 miljarder till 17,4 miljarder och rörelseresultatet blev 149 miljoner kronor. 43,6 miljoner i rörelseresultatet kommer från utdelningen från våra Swedbankaktier. Åter visar det sig att långsiktighet lönar sig. Vi är en traditionell sparbank som erbjuder fördelaktiga villkor, arbetar kostnadseffektivt och är samtidigt banken som bryr sig. Några nyckeltal Orusts Sparbank Alla Sparbanker Räntabilitet, % 8,23 7,61 Soliditet, % 22,93 16,84 Affärsvolym per anställd, mkr Rörelseresultat per anställd, tkr KI-tal före kreditförluster 0,28 0,51 Vi är väl rustade inför framtiden En stabil lönsamhet är viktigt för att vara väl rustad för framtida myndighetskrav som ställs på banksektorn och för att värna vår företagsform som fristående sparbank. En god lönsamhet är också en förutsättning för att kunna fortsätta växa och för att ge våra kunder det där lilla extra i form av service, produkter och tjänster. Utsikter för 2014 Vi förväntar oss ett fortsatt lågt ränteläge men vår bedömning är att resultatet kan hamna i linje med årets resultat. Den digitala utvecklingen går i en rasande fart och tekniken gör det enklare att utföra de vardagliga bankärendena. Vår ambition är att ligga långt framme i den tekniska utvecklingen för att förenkla för våra kunder. Vi kommer fortsätta stödja och uppmuntra projekt med inriktning mot barn, ungdomar, kultur, idrott samt infrastruktur och näringsliv. Den gamla sparbanksidén att ge tillbaka till bygden är lika aktuell idag som Henån i mars 2014 Birgitta Pettersson 2

6 Styrelsens berättelse Styrelsen för Orusts Sparbank ( ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013 bankens 126:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Vår verksamhet Orusts Sparbank är en fristående sparbank som bedriver traditionell bankverksamhet och försäkringsförmedling. Banken har fyra fullservicekontor på ön. Kontoren finns i Henåns, Ellös, Varekils och Svanesunds tätorter. Inriktningen är främst mot hushåll, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och kommun. Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank som omfattar bland annat IT-tjänster, produktutveckling, hypoteksfinansiering, fonder och utlandstjänster. Styrelsens arbete Styrelsen har under året haft 12 möten. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats verksamhetsplan, års- och delårsbokslut, resultat- finans- likviditets- kredit- och riskrapporter, kapitalbehov IKU, policys och instruktioner inom olika riskområden, compliance och revisionsrapporter, delegeringsbestämmelser och större kreditengagemang. Ökat innehav av Swedbankaktier Bankens aktieinnehav i Swedbank har ökats med stycken under året. Totalt innehav är aktier och dessa hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 814,5 miljoner kronor. Aktieutdelningen på Swedbankaktierna bidrog med 43,6 miljoner kronor till årets resultat. Guldeken Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en individuell resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka bankens ekonomiska ställning och marknadsposition. I årets bokslut har avsatts kr per heltidsanställd tjänsteman. Även bankens ledning omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden. Miljöarbete Orusts Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Orusts Sparbanks miljöarbete sträcker sig också utanför de egna lokalerna. Sparbanken är medlem i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett energi och klimatneutralt Orust Den 4 maj invigdes den första snabbladdaren för elbilar. Stationen är sponsrad av Orusts Sparbank och finns i Henån. Orusts Stora Evert Taube pris och Orustdagen Priset är instiftat av Orusts Sparbank och Orust kommun i samarbete med Taubespelen. Priset, som är på kr, delades ut första gången års pristagare var Håkan Hellström som mottog priset på Orustdagen den 15 juni. Orustdagen var ett nytt arrangemang som hölls på Tofta gård där allmänheten bjöds in. Det var ett evenemang för att dels hylla pristagaren och dels för att bjuda på god underhållning av lokala artister. Orustdagen kryddades också med ett framträdande av Sven-Bertil Taube. Med över personer i publiken var det en lyckad start på arrangemanget som återkommer

7 När tar konjunkturen fart? Europa har fortfarande stora obalanser, men troligen är faran över för de så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien). I takt med att dessa genom tuffa neddragningar i ekonomin, har förtroendet från långivare återkommit. Räntorna i Spanien, Portugal och Grekland är idag lägre än innan eurokrisen bröt ut på allvar. ECB har lovat låga räntor under överskådlig tid men kan agera ytterligare om så behövs. Europa får också draghjälp från den amerikanska ekonomin som gradvis förbättras. USA:s centralbank, FED, har därför börjat reducera de månadsvisa obligationsköpen. USA-börsen har under 2013 gått som en raket och får idag anses som högt värderad. Kapitalflöden har därför vänts från USA till Europa där börserna är lägre värderade och utsikterna för fortsatt låga räntor bättre. Mycket återstår för att få hela Europa på fötter. Arbetslösheten är skyhög speciellt bland de yngre. Många talar idag om en förlorad generation. Strukturomvandlingen i de stora medlemsländerna Frankrike och Italien går trögt. Finansiella aktörer ser ändå tillräckligt med positiva tecken för att investera mer pengar till forna problemländer. Sammantaget är euroområdet ute ur recessionen och förtroendet ökar med det ståndaktiga Tyskland i spetsen. Tillväxten under 2014 beräknas stanna på blygsamma 1 %. Det riktiga draget i ekonomin låter vänta på sig. Kina, världens näst största ekonomi, inser nu att åren med tvåsiffrig tillväxt är förbi. En tillväxt under 2013 och 2014 med 7-8 % per år är hög nog med tanke på senare års expansion genom billiga lån. Utvecklingen i Kina inger viss oro. Ökad skuldsättning hos hushållen ger risk för bobubblor. Stigande löner minskar konkurrenskraften och kan leda till ytterligare inbromsning i ekonomin. Många räknar med att USA under 2014 kommer att bidra mer till den globala ekonomiska tillväxten än Kina. Även om USA ser en ökad stabilitet och större efterfrågan går världsekonomin fortfarande på låg växel. För de svenska hushållen blev 2013 ett gott år för alla som hade arbete. Köpkraften ökade med sänkta skatter, låg inflation och låga låneräntor. Samtidigt fortsatte priserna upp på bostäder främst i tillväxtregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Riksbankens stora dilemma var den låga inflationen och hushållens höga skuldsättning. Börsen steg med drygt 20 % och nuddade all time high från Även för 2014 har hushållen goda förutsättningar att öka ekonomin. Inflationen blir låg, boräntorna mycket låga och skatten sänkt ytterligare. Men vågar hushållen öppna plånboken? Sparkvoten kring 10 % av dispositionsinkomsten är den högsta nivån sedan 1990-talet. Många är säkert försiktiga med sina utgifter efter allt tal om åtgärder mot eventuella bostadsbubblor, som skulle göra bolån dyrare. Troligtvis sjunker arbetslösheten något men någon stor förbättring sker knappast. År 2014 kan bli det första året som Sverige på länge får en normal tillväxt som indikerar på 2,5 %. 4

8 Sparbankens ställning Balansomslutning: Balansomslutningen ökade med 699,4 mkr (11,2 %) under året och uppgick till 6 959,3 mkr vid 2013 års slut. Inlåning: Inlåningen ökade med 339,5 mkr (6,9 %) under året och uppgick till 5 280,8 mkr vid 2013 års slut. Swedbank Robur: Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur ökade under året med 18,3 % till 1 995,5 mkr. Därav avser 470,2 mkr Swedbank Försäkring. Utlåning: Utlåningen till allmänheten ökade med 576,9 mkr (14,4 %) under året och uppgick till 4 594,6 mkr vid 2013 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa ökade under året med 155,8 mkr (3,5 %) och uppgick till 4 651,2 mkr vid 2013 års slut. Eget kapital: Sparbankens eget kapital ökade med 387,3 mkr (32,0 %) under året och uppgick till 1 595,7 mkr vid 2013 års slut. Kapitalbas: Kapitalbasen ökade med 63,0 mkr under året och uppgick till 674,8 mkr vid 2013 års slut. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2013 var 2,05 att jämföras med 2,07 vid utgången av Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 149,1 mkr. Räntenettot var 113,8 mkr och övriga intäkter 96,4 mkr. Kostnader inklusive kreditförluster uppgick till 61,1 mkr. Resultat för 2014 förväntas ligga i linje med

9 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 9,6 8,8 3,8 7,9 14,9 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 22,9 19,6 17,7 17,4 16,2 2,0 2,1 1,9 2,1 2,4 2,0 2,1 1,9 2,1 2,4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,7 2,1 2,3 2,3 2,7 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,3 1,1 1,1 1,6 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,8 0,7 0,6 1,0 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 8,2 8,7 7,9 7,2 13,2 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,28 0,33 0,38 0,40 0,32 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,29 0,34 0,38 0,47 0,36 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,9 1,1 1,6 1,4 0,8 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,0 0,1 0,0 0,3 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 Resultat- och balansräkning mkr Resultaträkning Räntenetto 113,8 122,6 122,3 113,7 123,6 Provisioner, netto 41,1 38,5 36,5 35,7 36,9 Nettoresultat av finansiella transaktioner 10,0 9,4-9,8 4,1 11,5 Övriga intäkter 45,3 24,5 12,8 0,6 21,5 Summa intäkter 210,2 195,0 161,8 154,1 193,5 Allmänna administrationskostnader -54,4-57,6-54,2-57,2-57,7 Övriga kostnader [1] -5,4-6,3-6,8-4,9-4,2 Kreditförluster -1,3-2,1-0,7-9,7-7,5 Summa kostnader -61,1-66,0-61,7-71,8-69,4 Rörelseresultat 149,1 129,0 100,1 82,3 124,1 Bokslutsdispositioner 27,0-27,0 0,0 0,0 12,0 Skatter -28,4-21,2-24,5-21,8-31,3 Årets resultat 147,7 80,8 75,6 60,5 104,8 Balansräkning Kassa 7,6 10,2 8,7 7,8 8,8 Utlåning till kreditinstitut 325,6 557,6 419,6 561,1 359,6 Utlåning till allmänheten 4 594, , , , ,3 Räntebärande värdepapper 1 051,7 962,2 728,1 989, ,7 Aktier och andelar 923,4 643,0 472,4 393,0 243,6 Materiella tillgångar 17,2 17,9 9,4 9,3 10,1 Övriga tillgångar 39,2 51,3 48,8 62,6 64,0 Summa tillgångar 6 959, , , , ,1 Skulder till kreditinstitut 45,1 31,7 11,8 177,1 61,2 Inlåning från allmänheten 5 280, , , , ,8 Övriga skulder 35,3 47,1 40,1 27,9 44,1 Avsättningar för pensioner m m 2,4 4,4 4,7 12,4 7,5 Summa skulder och avsättningar 5 363, , , , ,6 Obeskattade reserver 27,0 Eget kapital 1 595, ,4 960,4 913,5 770,5 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 959, , , , ,1 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,05 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,07). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 674,8 mkr (611,8 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 329,4 mkr (296,2 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

11 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

12 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Materiella tillgångar - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar 14, Uppskjuten skattefordran 529 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Uppskjuten skatteskuld - Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital - Reservfond Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde - Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Minskning av värdepapper (+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

14 Rapport över förändringar i eget kapital Tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital

15 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Orusts Sparbank med säte i Orust kommun. Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 25 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. 12

16 Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom Övrigt totalresultat har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Jämförelsesiffrorna har rubricerats om enligt den nya uppställningen. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt nedan. Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 13

17 Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt Fair Value Option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. 14

18 Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 15

19 Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. 16

20 Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 17