Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 1"

Transkript

1 Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion

2 Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Ann Knutar, Heidi Heino, Tove Donner, Heidi Jylhä (Solid Media) Snellman tror på naturlighet Snellman tror på naturlighet. Denna underrubrik ingick i ett reportage om genmodifierad soja i Maaseudun Tulevaisuus den Artikeln handlade om att tillgången på icke genmodifierad soja försvårats och att foderindustrin i Finland därför håller på att överge gmo-friheten. Grafisk formgivning Solid Media Tryckeri Forsberg ISSN Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, Jakobstad tfn Primärproduktionens kontaktuppgifter: Användning av naturliga, icke genmodifierade foderväxter, är en komponent i Snellmans primärproduktionskoncept. Soja är en viktig ingrediens i synnerhet i foder för svin och svinkedjans gmo-frihet kräver därför noggrannhet. Inom nötuppfödningen är användning av soja inte längre så vanlig, eftersom vi har tillgång till andra fullgoda proteinkällor. Gmo-friheten behandlades under 2011 på flera producenttillfällen och över 90 % av svinproducenterna höll på gmofritt i en rådgivande omröstning. Över 80 % av världens sojaproduktion består idag av genmodifierade varianter. Därför är det helt väntat att tillgången försvåras. Snellman förnyar som bäst samarbetet med foderbranschen för att bevara gmo-friheten även i framtiden. Naturligheten framträder i Snellmans produktionskedja på många olika sätt. Basen för Snellmans produkter är finländskt kött som produceras på rejäla finländska familjegårdar. Inom svinkedjan innebär naturligheten att även de ärftliga framstegen och avelsurvalet görs på finländska familjegårdar, med grisens och producentens välmående för ögonen. Inom vidareförädlingen innebär naturligheten bl.a. att köttprodukterna håller en naturligt hög kötthalt och att användningen av tillsatsämnen minimeras. Då framträder också produktens naturliga smak på bästa möjliga sätt, vilket uppskattas av konsumenterna. Snellmans nyhet Riktig länk blev på några veckor en riktig storsäljare. Nya Rejäl Mjölkgårdprogrammet sid. 4 7 I detta nummer: Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion På pärmen: Det nya programmet Rejäl Mjölkgård ger mjökgården det värde den förtjänar, sid 4 7 Öppenhet är en viktig ingrediens i naturligheten. Snellman har en lång tradition av att ordna öppna producenttillfällen, där förändringar och utveckling av produktionskonceptet diskuteras. I början av året startade vi en större utvecklingsprocess för vårt mjölkgårdsprogram. Målsättningen är att priset för kor av god kvalitet skall motsvara det verkliga värdet. Första steget är nu taget. Vi gick bl.a. in för en extra belöning för besättningar med lösgående kor. Under vårens diskussionstillfällen med mjölkgårdar finns möjligheter att diskutera följande steg. Vår förnyade producenttidning vill på ett nytt sätt lyfta fram det naturliga samarbetet mellan ett kvalitetsledande familjeföretag och rejäla finländska familjegårdar. Snellmans producenttidning är inte längre bara en infotidning, utan den skall fungera som en samarbetstidning för alla som på ett eller annat sätt arbetar inom Herr Snellmans primärproduktion. Vi vill lyfta fram de människor som står bakom Snellmans naturliga produkter och något av den vardag som de representerar. I rejält samarbete finns en nyckel till ömsesidig framgång. En trevlig vårvinter tillönskas alla medarbetare i Herr Snellmans team. Svinseminariet i Seinäjoki sid Snellman tror på naturlighet... 2 Rejäl Mjölkgård-programmet... 4 På en rejäl mjölkgård... 6 Riktig lantgris visar vägen till framtiden Svinseminariet... 8 Får grisarna sin mat? Gödsvinsuppfödningens resultat Sarka-mässan Ladugårdsöppning: Ljust och luftigt för korna...14 Nötinfodag på Marttilan-Talli...16 Nationella dikodagarna i Ikalis Vår vardag: Kalvbilen...18 Producenter på medaljnivå...20 Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Vår vardag-serien: Kalvbilen sid. 18 Riktig länkkorv Bra fråga!... 23

3 Rejäl Mjölkgård Nya Rejäl Mjölkgård-programmet i ett nötskal Riktig prissättning Rejäl prissättning säkrar ett pris som motsvarar djurens verkliga värde, för kor, kvigor och ungnöt. Prisnivån för kor och kvigor höjdes märkbart. Den största höjningen gjordes i klasserna för stora, köttiga kor och kvigor. LB-grundpriset för ko är detsamma i de vanliga köttighetsklasserna P, P+, O-, O. När köttigheten överstiger O är pristillägget 6 c/kg/köttighetsklass. Pristillägg för fria kor Slaktkornas allmänkondition är enligt undersökningar bättre om korna fått gå fria i lösdrift. Därför betalas 10 c/kg tilläggspris om gårdens mjölkkor går i lösdrift året om. Med andra ord, korna hålls inte uppbundna och både miljöfaktorer och skötsel är i skick. Mer prisinfo finns i Anelma. Expresskolinjen Expresskolinjens regler förnyades. Expresskolinjen betjänar nu Lantgårdens Bästa-avtalsgårdar på Snellmans hela verksamhetsområde. På Snellmans huvudsakliga verksamhetsområde sker avhämtningen inom två vardagar, såvida kon anmäls via Anelma vardagar före kl. 12. På övriga områden sker expressavhämtningen inom tre vardagar. Expresskolinjens betjäningsavgift är 25 /beställning. Se närmare anvisningar i Anelma. Nötregisterfunktioner genom Anelma Mjölkgården kan nu sköta de officiella djuranmälningarna till nötregistret genom Navra i Anelma. Anelmas nötregisterfunktion kan öppnas för mjölkgårdar som så önskar. Ta kontakt med LB-kontoret/Ann Knutar tfn Rejäl Mjölkgård-konceptet ger mjölkgården det värde den förtjänar Snellmans behov av nötkött fortsätter att växa och vårt mål för detta år är en märkbar ökning av nötmängden samt 5000 nya uppfödningsplatser för förmedlingskalvar. På detta vis inledde Snellman sin förnyelse av nötkonceptet i början av februari. Rejäl Mjölkgård-programmet är en del av denna förnyelse. Målsättningen för programmet är att ge mjölkgården det värde den förtjänar. Vi arrangerar info- och diskussionstillfällen om Rejäl Mjölkgård-programmet under vårens lopp. På tillfällena presenterar vi förutom Rejäl Mjölkgård-programmet även Snellmans verksamhetsmodell, Anelma och nötregisterfunktionerna. Vi anser att det är mycket värdefullt att få höra hur vi ytterligare kan förbättra vårt samarbete med producenterna. Visste du? Snellmans utbetalade medelpris för ko steg med ca 15 c/kg i februari. Kopriset har stigit med c/kg på 15 månader. Fettavdragen i klass 3 och 4 sänktes i februari. Fram till slutet av juni betalar vi tillfälligt bästa pris för tjurar redan vid 280 kg vikt. Bastillägget för Lantgårdens Bästa-avtal 7 c/kg ingår numera i LB-grundpriset för nötkött. Även mängdtilläggstabellen för nöt har förnyats. Läs mer på Anelma!

4 Rejäl Mjölkgård Korna lär sig att använda robotarna bra men det kräver att man har tålamod. På Paavolas gård finns två mjölkningsrobotar som har fungerat väldigt bra. På en rejäl mjölkgård Vi beslöt oss för att bekanta oss med vardagen på en rejäl mjölkgård och ta reda på vad mjölkproducenterna anser om det nya Rejäl Mjölkgård-konceptet. Denna gång blev Virpi och Petri Paavolas mjölkgård i Kaustby målet för vårt besök. På Paavola gård födde man tidigare även upp tjurar till slakt innan man tog beslutet att helt övergå till mjölkproduktion. Nu har tjurplatserna tagits i bruk för kvigor och förmedlingskalvar. Den nya lösdriftsladugården färdigställdes 2010 och platserna fylldes med ungnöt och kvigor. Den första mjölkningsroboten anlände ett par veckor efter ungnöten, dvs i januari Den andra mjölkningsroboten togs i bruk våren Nu planerar man en utökning av produktionen och att gå en seminkurs. Livet för en lösdriftsko Paret Paavola är mycket nöjda med sina mjölkningsrobotar. De är bättre än jag väntade mig. Roboten alarmerar sällan, dessutom lär sig korna att använda roboten väl bara man tar sig tid att lära dem i början, berättar Virpi. Hon påpekar också, att det inte bara är fråga om att lära sig använda roboten, utan korna måste också få lära sig lösdriftslivet med allt vad det innebär, som att äta, dricka och sova i egen takt. Vi bekantar oss med korna tillsammans med Virpi och hon presenterar dem alla med namn. Korna är nöjda och det syns. Dessutom är de mycket sociala och följer intresserat de nya gästerna i fähuset. Korna njuter när de får vara fria. Nu kan de förverkliga sitt naturliga flockbeteende, berättar Virpi. Virpi och Petri har också fäst uppmärksamhet på faktorer som påverkar djurens hälsa och minimerar smittorisker. Utomstående besökare har en egen dörr och egen passage genom fähuset. Ladugården har i sin tur skilda avdelningar för djur som befinner sig under uppsikt samt för dräktiga kor och kvigor. Även djurlastningen har förverkligats med skild lastport. Ladugården är också utrustat med övervakningskameror, som är kopplade till hemdator och mobiltelefon. Kamerorna underlättar speciellt övervakningen av dräktiga kor strax innan kalvningen. Tankar om samarbetet Vi diskuterar också med Virpi och Petri om deras synpunkter på det nya Rejäl Mjölkgård-konceptet. Konceptet får beröm för den nya prissättningen och expresskolinjen. Paret Paavola betonar att speciellt på mjölkgårdar är snabba avhämtningar mycket viktiga. Även tilllägget för frigående kor är en positiv nyhet för gården. Virpi och Petri är nöjda med samarbetet med Snellman. De nämner pålitlighet och djurtransportchaufförernas yrkesskicklighet som de viktigaste faktorerna. Dessutom är flexibilitet i avhämtningstiderna en viktig sak. Heidi Heino Korna på Paavolas gård var nyfikna på de nya gästerna. För de yngsta kalvarna finns en skild egen avdelning.

5 Svinseminariet Seminariedeltagarna på kaffepaus. Terhi Jääskeläinen Kirsi Partanen Riktig finländsk lantgris visar vägen till framtiden Vårsolen och de snövita februarilandskapen hälsar svinproducenterna välkomna till Seinäjoki på Runebergsdagen. Det numera traditionella, två dagar långa svinseminariet som arrangeras av Snellmans primärproduktion ska gå av stapeln. Svinseminariet arrangerades på Seinäjoki Areena och fördjupade sig detta år bl.a. i hur man säkrar svinens genetiska nivå och hälsa samt de möjligheter detta kan ge. De ca 150 svinföretagarna som deltog i seminariet fick med andra ord ett täckande informationspaket om såväl produktionsresultat som välmående och avel. Framgång förtjänas genom att göra gott Seminariedagarna i Seinäjoki öppnades av Snellmans primärproduktions direktör Tomas Gäddnäs, som berättade om fjolårets centrala händelser och framtidsutsikter. Under året har Snellman förtydligat sin strategi och den affärsverksamhetsmodell som strategin bygger på. Affärsverksamhetsmodellen, dvs missionen, har utkristalliserats till meningen Framgång förtjänas genom att göra gott. Vi vill ge ett löfte om att våra kunder och konsumenter alltid kan lita på att Snellman respekterar både människor, djurs och miljöns välmående, berättade Tomas. En av de viktigaste delarna i verksamheten utgörs av primärproduktionens familjegårdar. Snellmans strategi bygger långt på det målmedvetna samarbetet med familjegårdarna. Snellman vill därför ta ansvar också under svåra tider, vilket under det senaste året har synts bl.a. i höjning av producentpriser och utvecklingsbidrag. Snellman har satt 40 milj. kg svinkött som mål för anskaffningen fram till år Budskapet är tydligt, vi behöver mer kött. Under 2013 fortsätter arbetet i enlighet med bekanta koncept, där öppenhet, ansvar, spårbarhet och inhemsk produktion står i fokus. Under det kommande året är målsättningen också att tydligare kommunicera ut budskapet om finländsk lantgris o c h rejäla familjegårdar till konsumenterna. Tillväxtuppföljning och produktionsresultat Primärproduktionens fältchef Martti Hassila presenterade tillväxtuppföljningens resultat från år Resultaten visade att utvecklingen varit positiv jämfört med året innan. Dagstillväxten var i medeltal 877 g/d, slaktvikten 96,3 kg och köttprocenten 60,2. Det mest anmärkningsvärda resultatet var dock att dagstillväxten för den bästa fjärdedelen var i medeltal 941 g/d. Under seminariedagarna gick man även igenom resultaten från uppföljningen av smågrisproduktionen och smågriskvaliteten. Juha Mäkelä Svinmaterialet skapar produktionspotential Svinmaterialet behandlades som tema på seminariet av Figens vd Timo Serenius och Juha Mäkelä, produktionschef på galtastationen i Tuomikylä. Timo Serenius presenterade kort Figens avelsprogram, vars styrka ligger i högkvalitativt svinmaterial samt produktionsresultat. Juha Mäkelä berättade i sin tur om produktmärkena Figen Matriarkka, Figen Kombi och Figen Muskeli samt deras egenskaper och lämplighet för olika produktionsformer. När man väljer individer enligt egna kriterier kan man också dra nytta av avelsindexen som räknas av Figen. Bra svinmaterial skapar produktionspotential, men själva resultatet uppstår dock i svinhuset. Därför lönar det sig också att satsa på produktionsförhållandena. Svinsjukdomssituationen i Europa och att skydda sig mot sjukdom Ett av seminariedagarnas mest uppskattade teman var Hannele Nauholz föreläsning om svinsjukdomssituationen i Europa. Bland de mest allvarliga Timo Serenius sjukdomshoten som Hannele tog upp fanns t.ex. klassisk svinpest, afrikansk svinpest, svininfluensa och PRRS. Förutom smittorisken utgör sjukdomarnas förmåga att utvecklas och bilda nya stammar en utmaning. Man kan påverka smittorisken med grundläggande åtgärder som att säkra god hygiennivå i produktionsutrymmena. Förutom miljöfaktorerna i produktionen kan t.ex. djurhandel, utrikesresor, utländsk arbetskraft, husdjur, djurtransportbilar, besökare och matrester också ses som smittorisker. forts» Svinanskaffningens resultat år 2012 Svinanskaffning: 25,4 milj. kg Svinanskaffningens mängdökning: + 14,5 % jämfört med föreg. år, dvs 3,1 milj. kg Smågrisföredling: st Smågrisförmedlingens mängdökning: + 9,5 % jämfört med föregående år Avelssvin, testgrisar medräknade: st Avelssvinens mängdökning: + 14 % jämfört med föregående år

6 Svinnet bort! 5/5» forts Ett prima gödsvin mår bra Under den andra seminariedagen var ett av de bärande teman faktorer som påverkar gödsvinens kvalitet och utveckling. Terhi Jääskeläinen från Suomen Sikayrittäjät ry och Kirsi Partanen från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) föreläste om ämnet. Grisens utveckling till ett rejält gödsvin påverkas av många faktorer såsom djurmaterialet, suggans dräktighetstid och grisning, utfodring, miljöfaktorer, skötsel, hälsovård och produktionsstyrning. Terhi poängterade i sin presentation speciellt hur viktig råmjölken är för grisarnas utveckling. Vid uppfödningen av gödsvin är ett korrekt foder a och o, men även andra faktorer kring utfodringen Kalervo Mäkelä och Risto Nokso berättade att de aktuella ämnena och möjligheten att lära sig nya saker fick dem att åka till svinseminariet. Kalervo föder upp gödsvin i Ilmajoki och Risto har en integrerad besättning. De har deltagit i seminariet tidigare och en stor del av deltagarna är bekanta från tidigare, men endel nya ansikten finns också med. spelar en viktig roll för svinets utveckling. T.ex. stress, förändringar, små utrymmen, utfodringssituationen, skämt foder, för lite foder, temperaturen och brist på vatten kan begränsa svinets ätning. Därtill måste man minnas att det är viktigt för svinen att få äta tillsammans och med lamporna tända. Verksamhet på värdegrund ger resultat Snellman-koncernens vd Martti Vähäkangas avslutade den andra seminariedagen med en diskussion kring den värdegrund som koncernens verksamhet baserar sig på. Denna kommer att betonas allt mer framöver. Martti presenterade också TNS Gallups undersökning, enligt vilken Snellman hör till Finlands mest ryktbara och ansvarsfulla företag. HH Aktuella och intressanta ämnen Svinseminariet i Seinäjoki hade deltagare från hela Finland. Aktuella teman och möjligheten att träffa andra företagare inom samma bransch hörde till plussidorna med seminariedagarna. Hannu och Anne Tarkki har kommit till seminariedagarna från Eurajoki, där de driver en suggbesättning. De har samarbetat med Snellman i lite över ett halvt år och är nöjda med sitt val. Speciellt Figens föreläsningar under seminariet har varit intressanta, tycker Hannu och Anne. Harri och Elina Kontiainens smågrisproduktion i Karvia fick vänta medan paret deltog i seminariet i Seinäjoki. De är nöjda med seminariet och programmet var både repetition av gammalt och ny information. Speciellt svinsjukdomssituationen och koncernvd:ns presentation intresserade dem. Får grisarna sin mat? Svinen har sociala matvanor hela livet igenom. Vad innebär svinn i gödsvinstallet? Det är låg dagstillväxt, dålig foderutnyttjandegrad, sjukdomar. Svinnet är att ett djur inte kan förverkliga den genetiska potential det har. För varje gård och varje gödsvinomgång är orsakerna till svinnet olika, för det finns inga likadana gårdar eller likadana svin. Det är stora skillnader i tillväxten olika gårdar emellan. Åtminstone endel av variationerna kan förklaras med skillnader i foderförbrukningen. Svinet äter maximal portion bara om förhållandena är optimala. Om ätningen är svår eller obehaglig äter djuret bara för att hållas vid liv, inte för att växa. Vi ger svinen bästa möjliga mat, men ger vi dem bästa möjliga förhållanden för att äta? I gödsvinskedet beror 60 85% av variationerna i tillväxt på foderupptagningen. Förhållandena och konstruktionerna där svinen föds upp begränsar delvis deras ätande. I optimala förhållanden kan de flesta svin äta nästan en tredjedel mer foder. I gödsvinstallet är svinens viktigaste uppgift att äta och växa, så vi koncentrerar oss i denna artikel på hur man kan stöda ätningen. Dagsaktivitet och att äta tillsammans är naturligt och typiskt för svinen. Dagsaktivitet innebär att ljuset aktiverar djuret. I naturen vaknar svinen när solen stiger upp och lämnar sovplatsen för att söka näring. Aktivitetspikarna är på för- och eftermiddagen, så det lönar sig att utfodra åtminstone vid dessa tidpunkter. Det ska ingå minst tre utfodringsgånger per dag. Speciellt med unga djur bör man komma ihåg att upprepa utfodringen tillräckligt många gånger, eftersom magsäckens storlek begränsar portionernas storlek. Svinen vill alltid göra saker samtidigt med de andra svinen i gruppen. Också en mätt gris vill äta om alla andra äter. Den negativa sidan med samtidiga funktioner är att svinet stressas av situationer när det inte kommer åt att äta tillsammans med de andra. Måltiden blir tilltalande när det finns tillräckligt med utrymme, när maten smakar gott och inte tar slut mitt i. Vid utfodring i tråg bör man räkna med minst 35 cm per djur för att undvika dålig ätning och onödiga slagsmål pga trängsel. Om det finns för lite utrymme kring tråget begränsas de svagare djurens ätning lätt. Kraftigare foder kan inte kompensera de negativa följderna för ätningen och foderutnyttjandet som stressituationer ger upphov till. Ett djur som mår dåligt men ännu inte visar symptom på sjukdom reagerar lätt genom att äta mindre så att det inte behöver använda så mycket energi för att få utrymme vid utfodringen. Vid automatutfodring kan alla svin inte äta samtidigt, så risken för slagsmål är större. Risken kan dock minimeras genom att erbjuda tillräckligt många utfodringsplatser och genom att placera automaterna så att de dominerande djuren inte kan vakta automaterna. När det gäller tilltalande måltider ska man inte glömma vattnets betydelse. Törst är en starkare stimulans än hunger, vilket betyder att ett törstigt djur äter mindre, speciellt vid torrutfodring. Försäkra att vattnet är av god kvalitet och att flödet är tillräckligt. Var uppmärksam på djurens ätning varje dag. Det är lätt att undgå att upptäcka faktorer som begränsar ätningen om man inte granskar utfodringssituationen. Före utfodringen lönar det sig alltid att kontrollera trågen; är det kvar foderrester från förra utfodringsgången i tråget. Trågen ska rengöras ordentligt minst en gång om dagen så att det inte lämnar gammalt foder i hörnen som skämmer nytt foder och gör det mindre lockande och välsmakande. Avföringen ska alltid avlägsnas noggrant när trågen rengörs. Före utfodringen lönar det sig också att vara uppmärksam på hur ivrigt svinen väntar på fodret. Om djuren blir rastlösa redan av att skötaren kommer till avdelningen bör man fundera över om djuren fått tillräckligt med foder och om det är för länge mellan utfodringsgångerna. Iaktta under måltiden hur smidigt den framskrider, om alla djur kommer och äter, ryms alla djur samtidigt och äter de med god aptit. Om svinen börjar äta ivrigt men slutar snart lönar det sig att kontrollera fodrets kvalitet. Hur snabbt tråget bör tömmas är det svårt att ge riktvärden för, eftersom det beror på djurens storlek och mängden utfodringsgånger. När foderportionen har fel storlek leder det antingen till att fodret far illa och man måste städa mer eller till hungriga djur och minskad tillväxt. Det är bättre att mäta fodrets tillräcklighet genom att titta på djuren istället för klockan. Terhi Jääskeläinen projektchef Sikojen hyvinvoinnin edistäminen -tiedonvälityshanke

7 På mässa Gödsvinuppfödningens resultat år g/d Dagstillväxt Medelvärde Top 25% sogris kastrat Top 10% 97, , , , , ,5 92 kg Medelvikt 97,2 96,8 96,7 95,9 Medelvärde Top 25% sogris kastrat 96,6 97,0 Top 10% LB-fältchef Vesa Hihnala delade ut priser till de tre bästa nöten i Junior Champion-klassen , , , , , ,3 Kött% Medelvärde Top 25% sogris kastrat 59,3 61,1 59,0 60,9 58,7 Top 10% Resultat från Anelmas uppföljning av gödsvin I diagrammen visas resultaten från gödsvinuppföljningen i Anelma. Partierna från år 2012 sattes i ordningsföljd enligt den bästa dagstillväxten. I diagrammen syns partiernas medelvärden, dels för alla partier och dels för de 25 % bästa och 10 % bästa partierna enligt dagstillväxten. Resultaten baserar sig på drygt gödsvin. Att producenten utfört god och noggrann grundskötsel och följt med sina djur är typiskt för alla partier. Svinen i uppföljningen har förverkligat den kvalitativa produktionspotential som FIgens genetik möjliggör. Att man tar itu med problemen i ett tidigt skede syns i form av litet svinn, effektivitet i foderförbrukningen samt i en låg dödlighet. En bra, frisk och kvalitativ gris är grundförutsättningen för en kostandseffektiv gödsvinsproduktion. MH 2,90 2,85 2,80 2,75 2,70 2,65 2,60 2,55 2,50 2,45 2,40 2,35 2,30 2,25 2,20 fe/kg 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 % Foderförbrukning 2,85 2,76 Medelvärde Top 25% Dödlighet 2,2 1,6 Medelvärde Top 25% 2,67 Top 10% 1,4 Top 10% Sarka-mässan Sarka-mässan som hölls i Seinäjoki drog rekordstor publik, besökare. Ca 150 utställare deltog i mässan, varav Snellmans primärproduktion och Figen Ab var en. Vi ska återvända till mässtämningen för en stund. Sarka-mässan är specialiserad på lantbruksbyggande, skogsbruk och energi och erbjuder program för besökare i alla åldrar. I Snellmans avdelning fanns mångsidig information om Lantgårdens Bästa-programmen för nöt och svin samt om Figens produkter och tjänster. Lantgårdens Bästa-programmet väckte intresse På nötsidan väckte speciellt Rejäl Mjölkgård -programmet intresse. Mjölkproducenterna som besökte mässan betonade framför allt vikten av fungerande hämtningar och snabbkotjänsten inom Rejäl Mjölkgård-programmet fick mycket beröm. Gällande hämtningen av förmedlingskalvar önskade mässbesökarna ännu bättre flexibilitet. Vi satsar mer än tidigare på att få fler rejäla uppfödningsplatser för våra förmedlingskalvar, säger Snellmans fältchef för nöt, Vesa Hihnala. På svinsidan fanns information om bl.a. prissättningsprinciperna, svinproduktionens utvecklingsprogram och utvecklingspremierna. Mässbesökarna var intresserade av att få mer information om Lantgårdens Bästa-programmens innehåll och krav samt möjligheten att bli LB-producent. Diskussionerna kom också att röra prissättningen för svin och marknadssituationen. Figens experter gav information om användningen av svinmaterialet, tillväxtuppföljning och Figens seminprodukter. Snellman delade ut priser på Ayshire-utställningen Mässan bjöd också på djurutställningarna Ayrshire Winter Show och Hereford Show. Snellmans primärproduktion delade ut pris till Junior Championklassens tre bästa Ayshire-nöt. Till båda utställningarna hörde också djurauktion. Nytt för i år var att även Highland Cattle-rasen fanns representerad på mässan. HH På Snellmans avdelning fick man information om bl.a. primärproduktionens koncept. Med på mässan var Snellmans primärproduktion och Figen.

8 Ladugårdsöppning Pekka Taipale och Vesa Hihnala serverar grillad korv. Bröderna Granbackas mamma, Anja Granbacka, håller kaffebordet välfyllt. Robora Granbacka i Terjärvi Nästa generation Terjärv-producenter i fotbollstagen. Ljust och luftigt för korna Strax före jul i ett vintrigt terjärvlandskap höll Granbacka Mty öppet hus i sin nybyggda Robora-ladugård. Ett halvår tidigare fanns här bara skogar och åkrar, men hela processen startade långt tidigare än så. Mty Granbacka grundades för två år sedan när man gjorde generationsväxling på Granbackas gård i Terjärv. Till sammanslutningen hör makarna Heljä och Kennet Granbacka samt Kennets bror Kaj Granbacka. Dessutom arbetar Simon Duvnäs som anställd i företaget. På gården fanns en ladugård från -73 som började kännas trång och någon grundrenovering var inte längre aktuell, utan om man ville försäkra sig om att det skulle finnas arbete för alla i företaget också i fortsättningen var ett nybygge det bästa alternativet. Det är viktigt att ta tid på sig i planeringen, konstaterar Kennet Granbacka, och ladugårdsöppningarna är ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med vilka lösningar andra lantbrukare valt att satsa på. Dels är det kul att råka folk, men det är också viktigt att åka runt och titta, speciellt när ladugården har tagits i bruk. Ett år senare ser man vilka lösningar som varit lyckade och var bristerna finns. Vi har sett både positiva och negativa lösningar och dragit våra egna slutsatser om vad som skulle fungera för oss. Platsen man valde för den nya ladugården ligger långt från bebyggelse och på egen mark. Det är tätt mellan gårdarna i svenska Österbotten, men här i Terjärv har vi varit ganska ensamma och har långt till nästa mjölkproducent, säger Kennet Granbacka. All odlingsmark inom 5 km radie tillhör oss. Det gjorde också miljötillståndsansökan enklare, men väntetiden blev ändå lång. Det är bedrövligt att man måste vänta så länge på miljötillståndet från Regionförvaltningsverket, säger Kennet. Det tog sju månader innan vårt tillstånd blev behandlat, men det är inte ovanligt med ett helt års väntetid. Det bromsar utvecklingen på landsbygden i onödan. Robora-ladugård med Lely A4 Strax efter midsommar satte bröderna Granbacka skopan i jorden. De inledde projektet med jordarbeten och byggde brunnar och kanaler själva, därefter tog en byggfirma vid. Byggandet var inte helt smärtfritt, eftersom endel av leveranserna lät vänta på sig, men efter ett halvår stod Robora-ladugården färdig för invigning. Vi har nu 168 båsplatser och två Lely A4-robotar som tar hand om de mjölkande korna. Resten av platserna är för sintidskor. Vi har från tidigare 77 egna kor, resten köper vi in som kvigor. Heljä och Kennet har två barn, Emma 5 år och Daniel 4 år, och familjen har varit med under hela byggtiden. Det har verkligen varit en hel process, säger Kennet om byggandet. Inte skulle jag börja om igen om jag var i samma situation idag, men inte skulle jag heller vilja vara utan. Vi levererar hela konceptet och plockar ihop ett så ljust fähus som möjligt. Sidorna är fulla av fönster och hela ändgavel är fönster. Det gör att vi får ett så ljust, torrt och luftigt djurstall som möjligt. Sidofönstren viks ner sommartid. De fungerar även som gråtplåtar och leder bort 1/3 av fukten i inomhusluften. I ladugården är det fri trafik som gäller. Korna ska kunna gå fritt till båsen, foderbordet och mjölkningsroboten. Roboten är en holländsk modell som funnits på finska marknaden i 10 år. Astronaut A4 är en ny modell med i-flow, dvs kon går rakt in i roboten och efter mjölkningen viks fodertråget in i roboten så att kon kan gå rakt ut igen. Att korna går rakt igenom roboten är en naturligare process och det sägs vara ett vänligare tillvägagångssätt för korna som på så vis undviker onödiga stressmoment. Under 2012 levererade Lely ca 80 A4- robotar i Finland, över hälften till befintliga fähus och de övriga till nybyggen. Joakim Vidjeskog räknar med en byggboom under Lely A4-roboten är en ny modell med i- flow, dvs rak passage genom roboten. Makarna Heljä och Kennet Granbacka samt Kaj Granbacka. Både stora och små sökte sig till Terjärv för att träffa folk. Med på ladugårdsöppningen i Terjärv fanns också Joakim Vidjeskog från NHK-keskus som marknadsför Lely. Han planerade ladugården tillsammans med producenterna Granbacka utgående från Lelys Robora-koncept. Heidi Jylhä Joakim VIdjeskog från NHK-keskus diskuterar Robora-lösning med Viktor Enholm och Josefin Ekstrand, som planerar bygga en ny ladugård med 150 platser i Katternö.

9 Nöttillfällen Nötinfodag på Marttilan-Talli Landsomfattande Dikoseminarium i Ikalis I slutet av januari var det dags för det första av årets Snellman-nöttillfällen. Skolningstillfället på Marttilan Talli i Seinäjoki deltog ca 50 producenter. Dagen var full av information och goda diskussioner gällande både djurens välmående och utveckling av samarbetet. Aktuellt på Snellman Skolningsdagen inleddes under fria former med morgonkaffe och diskussion med gamla bekanta. Från Snellmans primärproduktion deltog primärproduktionens direktör Tomas Gäddnäs, fältchef Vesa Hihnala, fältrepresentant Matti Kastarinen samt djurchaufförerna Tom Bodbacka och Jani Mikkola. Nötanskaffningens resultat år 2012 Nötanskaffning: 10,3 milj. kg Nötanskaffningens mängdökning: +4,5 % jämfört med föregående år, dvs 0,4 milj. kg Tomas Gäddnäs informerade om vad som är på gång vid Snellmans Köttförädling. Snellman har höga tillväxtmål för nötanskaffningen och därför behövs hela tiden nya nötproducenter. Tomas berättade att Snellmans linje mot allt naturligare produkter kommer att fortsätta framöver. Snellmans investeringar i inhemskt kött syns både som investeringar i produktionsutrymmen och produktutveckling och i beredskapen att bära ansvar för både samarbetspartners och personalens välmående. Det kommande året innebär också förnyelser i LB-prissättningen för kor, kvigor och tjurar. Även logistikplaneringen för kalvar och slaktnöt förnyas. Mycket uppskattad föreläsning Dagens huvudföreläsare var ett proffs på nöthälsovård, veterinär Olli Ruoho från ETT. Han berättade om smittosamma sjukdomar hos nöt och hur man skyddar sig mot sjukdomar. Ollis föreläsning var mycket uppskattad bland deltagarna och gav upphov till många bra diskussioner och frågor. Responsen är viktig för oss Skolningsdagarna avslutades med en öppen diskussion om samarbetet med Snellman och hur det kan utvecklas. All respons vi får är värdefull för utvecklingen av vår verksamhet. Ta kontakt med våra nötrepresentanter per telefon eller e-post om du har idéer eller vill ge synpunkter. I Anelma hittar du kontaktuppgift och de senaste meddelandena från primärproduktionen. HH Olli Ruoho Fabas årliga skolningstillfälle för köttnötuppfödare hölls den i Ikalis. Dikodagarna lockade i år över 200 deltagare. Framgång i avelsarbetet belönades på kvällstillställningen Den finländska avelsverksamheten har en lång tradition av avelstävlingar. Med tävlingarna vill man visa uppskattning för enskilda besättningars avelsarbete, som annars lätt blir utan uppmärksamhet. Avelstävlingen består av tre olika tävlingar: avelsvärdetävling för kor, tjurar och besättningar. Varje tävling har skilda klasser för varje ras och besättningstävlingen är dessutom uppdelad i två serier beroende på besättningens storlek. I avelstävlingen deltar renrasiga djur som ingår i köttboskapskontrollen. En annan förutsättning är att resultaten publiceras i Fabas wwwsonni-tjänst. I Finland hör 320 besättningar till köttboskapskontrollen, av vilka ca 80 % publicerar uppgifter på sina stambokförda djur. Producenter på prispallen Cindi och Krister Groop från Närpes fick pris för bästa Simmental-tjur och placerade sig tredje i klassen för besättningar med mindre än 22 kor. Peter Back från Vörå placerade sig fjärde i klassen för över 22 kor. I Charolais-klassen för gårdar med mindre än 27 kor placerade sig Heta och Reijo Östergård fjärde. Inom klassen Highland Cattle över 15 kor kom Jaana Skants och Vesa Koskela, Siikajoki, på fjärde plats. Starkt avelsarbete syntes också i Limousin-klassen, där producenter från sammanlagt åtta gårdar belönades. Första priset för kor gick till Mari och Pasi Saarijärvi från Alavus. Leena och Kari Liukkonen uppmärksammades för sina satsningar på kalvarnas kvalitet inför slutuppfödningen och för utvecklingen av samarbetet mellan tidigoch slutuppfödning inom a la carte-produktionen. Med på bilden Saara Rantanen från Snellman. Dagen innan tillfället samlades Limousin-uppfödarna till ett eget skolningstillfälle, som hade slaktkroppsklassificering som tema. Matti Knuuttila från LTK stod för föreläsningen. Skolningsdagen avslutades med uppvaktningar för utomordentligt uppfödningsarbete samt för framgångar inom Limousin a la carte -slaktgrupperna. För gott uppfödningsarbete belönades Leena och Kari Liukkonen från Vuorenmaa och för a la carte-slaktnöt Esa Korte och Salla Ahponen från Ylivieska. Kalvförmedling: st Transporterade kalvar: st Kalvförmedlingens mängdökning: + 13,5% jämfört med föregående år Hanna-Leena och Janne Haapaniemi försöker delta i nöttillfällena så ofta de hinner för arbetet. Man lär sig alltid något nytt, säger de, och den här gången var speciellt Olli Ruohos föreläsning intressant. Hanna-Leena och Janne fick för ca ett år sedan sin nya lösdriftsladugård i Teuva klar, så det finns en del kvar att jobba på ännu denna vår. Mika och Tuula Peltosaaari från Isojoki deltog i skolningsdagarna. Den allmänna informationen och speciellt Olli Ruohos föreläsning intresserade paret. Mika och Tuula investerade för tre år sedan i en ny tjurladugård som nu är ordentligt igång, så det blir en traditionell vår i år vad gäller arbetet. Saara Rantanen Cindi och Krister Groop från Närpes har under flera år fått pris i Fabas avelstävlingar, så även i år. Det långsiktiga avelsarbetet ger resultat.

10 Vår vardag gamla när de anländer och efter avvänjning flyttar de ut till ett större djurstall. Kalvarna som hämtas idag är ca 5 månader gamla. Bästa likviden fås i vikten kg och några av de största når upp över 200 kg. Glenn trivs mycket bra med kalvuppfödningen och ger samarbetet med Snellman goda betyg. Dagstillväxten är det heller inget fel på, ca 1 kg/dag när den är som bäst. Kalvarna lastas på och vägs en i taget. Guy listar ID-nummer och vikt och matar sedan in allt i Elku. När inköpsavtalet är undertecknat fortsätter resan. Just de här tjurkalvarna behöver inte åka längre än en halvtimme, eftersom destinationen är Sven-Erik Libäcks gård i Kronoby. Sven-Erik Libäck har 164 djur, de nya kalvarna medräknat, och har varit kund för Snellman sedan Han hade tidigare mjölkkalvar, men tar numera in äldre kalvar för slutuppfödning. Samarbetet med Snellman tycker han fungerar bra, men som alltid kunde köttpriset få stiga. Kalvbilschaufför Guy Sundqvist får hjälp av Glenn Sundqvist att samla in förmedlingskalvarna som visserligen är nyfikna på bilen, men inte alltid intresserade av att gå åt rätt håll. Kalvförmedlingens vardag Klockan visar 6:00 när Guy Sundqvist svänger ut på riksåttan med riktning mot Lepplax i Pedersöre. Kalvbilens första uppdrag idag är att leverera 24 st fem månaders kalvar till slutuppfödning i Kronoby. Kalvbilen hör till Transport Christer Sundqvist och förutom Guy Sundqvist turar också Jani Mikkola vid ratten. Dagarna kan bli mycket varierande, men börjar vanligtvis vid kl. sex på morgonen. Geografiskt rör sig bilen främst i Mellersta Österbotten och Österbotten, men rutterna går ibland också söderut som till Jalasjärvi och Kurikka. Arbetsdagen avslutas alltid på Granholmen Den här gruppen kalvar är än så länge bara tre månader gamla och ska växa till sig några månader innan det är dags för slutuppfödning. i Jakobstad med att bilen tvättas och desinficeras inför nästa dag. 5-månaderskalvar till förmedling Denna morgon hämtar Guy kalvar från Glenn Sundqvist i Lepplax. Glenn Sundqvist startade verksamheten för ett år sedan. Han tar emot kalvar för mellanuppfödning och föder upp endel av nöten till slakt. Mjölkkalvarna är 2-3 veckor Kalvbilen desinficeras varje dag och det är gott om strö på golvet. Noggrannhet och öga för kalvskötsel Mjölkkalvarna står för ca 60 % inom Snellmans kalvförmedling. Mjölkkalvar är rätt krävande, konstaterar Guy. Man ska ha öga för kalvskötsel och dagligen kontrollera varje djur. Det går snabbt när småkalvar blir dåliga, så det är ytterst viktigt att man hela tiden är uppmärksam. Äldre kalvar är å sin sida inte lika krävande, men de kostar mer. Guy har kört kalvbil sedan 2005 och arbetade innan dess tio år på Snellmans slakteri. Han trivs bra med sitt jobb och konstaterar att det är mycket trevliga producenter han får träffa i arbetets tecken. I arbetet med djuren är det lugn och respekt som gäller. Det lönar sig helt enkelt inte att stressa med djuren, säger Guy. Guy poängterar att ärlighet är viktigt i arbetet. Känner han till att något är på tok med kalvarna, t.ex. att ett öronmärke saknas, berättar han alltid om det för köparen och hoppas i sin tur att producenterna är lika ärliga mot honom. Anmäl kalven i tid det lönar sig! Nu i februari när reportaget gjordes fanns det gott om kalvar och det betyder i sin tur att det kan dra ut på hämtningen. Kalvarna bör anmälas till förmedling inom en vecka efter födseln för att säkra att den kan hämtas i tid, säger Guy. Om man väntar med anmälningen tills kalven är tre veckor blir det för lite spelrum kvar för förmedlingen. När det finns tid för planering blir styrningen bättre och det gynnar i sin tur producenten. HJ BILDER till höger: Glenn Sundqvist kontrollerar kalvarnas ras från registerkorten innan Guy Sundqvist matar in uppgifterna i Elku. De flesta är av mjölkras, men en blondie finns också i gruppen. Kalvbilen har anlänt till Sven-Erik Libäcks gård i Bäcklandet, Kronoby. Det börjar småningom ljusna, men än är det tidig morgon. Guy Sundqvist och Sven-Erik Libäck diskuterar tjurkalvarna som ska lastas av. Det går undan vid lossningen och Guy Sundqvist behöver bara se till att det inte blir trängsel vid dörren.

11 Figen Uppföljningsresultat från Figens grisproduktion 2012 Bild 1. Gårdsvis fördelning av mängden avvanda grisar / sugga / år inom Figens smågrisuppföljning från år Det är stora skillnader i produktionens effektivitet mellan olika gårdar. Medelvärde Top 25%* Top 10%* Totala mängden födda / kull 1:a kullen 11,33 11,94 12,08 2:a kullen 12,24 12,43 12,40 3-5:e kullen 13,26 13,59 13,66 Producenter på medaljnivå Vad har Finlands skidlandslag och den finländska svinsektorn gemensamt? Inom båda sektorerna arbetar man hårt och förutsättningarna för framgång finns, men det råder en allmän melankoli kring det som görs. De finländska skidåkarnas framgångar gav inte upphov till några jubelrop bland hemmapubliken under VM-skidåkningen som nyss avslutats. Även bland svinproducenterna är de nöjda ett fåtal. Hur ska man då få framgång till stånd istället för medelmåttiga eller dåliga resultat? Tro på det man gör och ens eget koncept samt arbetslust är saker som skil- jer mästare från övriga. Det finns säkert både goda skidåkare och kunniga skidtränare i Finland. Likaså finns det också utomordentliga familjegårdar och kunnande kring svinnäringen och svinaveln i Finland. Figens och Snellmans primärproduktions strategi är tydlig: vi utvecklar produktionens effektivitet balanserat. Vår målsättning är inte enbart att avla kullstorleken, utan att öka antalet goda gödsvin så att svinköttproduktionens helhetsekonomi förbättras. Den genetiska framgången inom vårt avelsprogram har varit jämn och resultaten från 2012 visar att vårt svinmaterial har potential till toppresultat. Vi ska granska vilken potential smågrisproduktionens effektivitet har. Bild 1 och Tabell 1 visar att skillnaderna mellan gårdarna som ingår i Figens uppföljningsmaterial för smågrisproduktionen är stora. Därför är det inte bra att bara visa ett medelvärde. Det väsentliga är att se att bland de bästa gårdarna är smågrisproduktionstalen mycket höga här finns både medaljörer och placeringar med mycket goda poäng! En effektiv smågrisproduktion är inte i konflikt med ett koncept som satsar på helhetsekonomins effektivitet tvärtom: en ekonomiskt lönsam svinköttproduktion kräver nuförtiden högt kunnande både i suggoch gödsvinbesättningar. Det finländska svinmaterialet har alltid varit mycket konkurrenskraftigt gällande köttproduktionsegenskaperna. Testresultaten från Längelmäki (bild 2 och bild 3) visar att förutsättningarna för en effektiv gödsvinproduktion finns. Speciellt Figen Muskeli-linjens resultat visar att det alltid lönar sig att välja semin på Muskeli-nivå till gödsvingrisar. Trots de höga foderpriserna tror jag att med en effektiv produktion är svinköttproduktionen lönsam t.o.m. idag. Det väsentliga är att utveckla sitt eget kunnande och göra varje dag ännu lite bättre. Vi kan visa modell för skidåkarna och hitta gemensam arbetslust inom svinfältet och göra framtiden framgångsrik. Timo Serenius vd, Figen Ab Antalet avvanda / kull 1:a kullen 9,56 10,60 10,99 2:a kullen 10,27 11,00 11,01 3-5:e kullen 10,23 10,98 11,02 Kullar / sugga / år 2,06 2,31 2,38 Grisnings-% 69,5 78,8 82,7 Utmönstrade suggors genomsnittliga antal grisningar 4,22 4,36 4, Avvanda grisar / sugga / år 20,37 25,06 26,20 Dagstillväxt 961 Figen grund 1002 Figen Muskeli Bild 2. Genomsnittlig dagstillväxt och foderutnyttjandegrad för testsvinen på Längelmäki teststation år ,70 2,65 2,60 2,55 2,50 2,45 2,40 2,35 2,30 2,25 2,20 2,15 2,10 2,05 2,0 Foderutnyttjandegrad 2,66 Figen grund 2,52 Figen Muskeli Tabell 1. Sammandrag av smågrisproduktionens uppföljningsresultat i Figens databas från år Innehåller resultat uppdaterade fram till slutet av januari *Resultaten är uträknade från uppgifter lämnade till Figen Ab:s databas t.o.m ** De 10% och 25% bästa gårdarna utgående från antalet avvanda grisar 65 64, , , , ,5 60 Kött% Figen grund Figen Muskeli Bild 3. Genomsnittlig kött-% utgående från teststyckningar på testgrisar från Längelmäki teststation år Talen motsvarar inte normal köttprocent från slakteriet det väsentliga är skillnaden mellan svinmaterialet på Figen grund- och Figen Muskeli-nivå. 64,1 64,8

12 Bra fråga! Riktig länkkorv tillverkas som om vi gjorde den åt oss själva Vi på Snellman tillverkar våra produkter så bra som möjligt, och vi vill inte kompromissa med kvaliteten. Utgångspunkten för Riktig länkkorv var smak och hög kvalitet. Därför utvecklade vi inte receptet med målet att göra en länkkorv Rösta på det bästa Riktig länkkorvreceptet på webben! Snellman utmanade Finlands bästa matbloggare att göra recept på Riktig länkkorv. 26 matbloggare deltar med 26 olika Riktig länkkorvrecept. Gå in på Snellmans webbplats för att läsa recepten och rösta på din favorit senast Du kan vinna en middag på lyxrestaurang och en hotellövernattning för två! med så lite råvaror som möjligt. Istället ville vi göra en så god och naturlig korv som möjligt utan att spara på köttet. När man tillsätter mera kött, kan man minska på tillsatsämnena och på det här sättet får vi en naturligare länkkorv. Vid tillverkningen av Riktig länkkorv följer vi samma principer, som gäller för alla våra produkter. Riktig länkkorv är nämligen gjord: 1. Av inhemskt kött 2. Med hög kötthalt 3. Utan tillsatt fosfat 4. Utan svål 5. Utan natriumglutamat 6. Utan mekaniskt urbenat kött Hur fungerar det riktigt? Har du också en fråga du vill ställa till Snellmans primärproduktion? Skicka den till oss på adressen ann.knutar@snellman.fi Jag anmälde en ko till slakt igår. När jag kom till ladugården i morse hade kon tappat ett öronmärke. Kan ni hämta kon till slakt med endast ett öronmärke? Svar: Nej. Nötdjur måste ha märken i båda öronen. Du måste antingen beställa ersättningsmärke eller använda ett rött tillfälligt märke. Skriv djurets EU-signum på det röda märket och fäst det i örat och därefter kan kon avhämtas. Vi rekommenderar att nötgårdar alltid har några röda tillfälliga öronmärken i lager. Meddela transportplaneraren Sami Virtanen ( ) om djuret inte kan avhämtas som planerat. Var ser jag på livdjurslikviden att jag fått 3 ersättning för e-märke? Svar: Ersättningen syns i kolumnen övriga tillägg. I samma kolumn finns också lastningstillägget på 2 euro per kalv. Lastningstillägget och e-märkestillägget finns av tekniska orsaker inte i specifikationen över pristilläggen på likvidens sista sida. Får jag ta med grannen till producentbutiken? Svar: Man får ta med sig grannen som resekamrat, men endast avtalsproducenter med ikraftvarande producentkort har rätt att göra inköp i producentbutiken. Vilket djurslag ska jag använda när jag anmäler en 30 dagar gammal kalv till förmedling? Svar: En 30 dagar gammal kalv är inte längre en råmjölkskalv. Anmäl den som tjurkalv eller kvigkalv enligt kalvens kön och kalven avhämtas fr.o.m. 56 dagars ålder. Jag anmälde en råmjölkskalv till förmedlingen via Anelma men nu har den avlidit. Hur kan jag annullera anmälningen? Svar: Ta kontakt med kalvförmedlingsplaneraren Anumaija Viitala, , via Anelma-mail eller e- post, anumaija.viitala@snellman.fi. Efter att djuranmälningen är låst kan den inte annulleras direkt i Anelma. Hur många producentreturer får man på ett kalenderår? Svar: Man får maximalt 3 nöt och 5 svin i retur av egna djur per kalenderår till rabatterat producentreturpris, därefter gäller pris för fraktslaktning. I priset för producentretur ingår slaktning, styckning och transport till leveransplatsen. Prislista för producentreturer euro/kg Svin 1/1 och 1/2 0,70 Nöt 1/1 och 1/2 1,00 Svin 1/4 bakdel +0,50 Svin 1/4 framdel -0,20 Nöt 1/4 bakdel +0,50 Nöt 1/4 framdel -0,20 Expeditionsavgift 8 /leverans Ann Knutar LB-kontorets förman Snellmans primärproduktions kontaktuppgifter Snellmans Köttförädling Ab PB 113, Jakobstad tfn E-postadresser fornamn.efternamn@snellman.fi Telefonnummer och övriga kontaktuppgifter:

13 Väl värt väntan. MER KÖTT FÄRRE TILLSATSÄMNEN Nu är den äntligen här: Riktig länk. På Snellman lagar vi korv som om vi gjorde den åt oss själva. Därför har vår nya länk mycket kött och färre tillsatsämnen. Den har till exempel inget tillsatt fosfat. Därför smakar den naturligt gott. Nu är länk en riktig maträtt. Se våra recept på adressen FÄRRE TILLSATSÄMNEN, NATURLIGARE VAL.

Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2012 5

Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2012 5 Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2012 5 ledare Tack för din insats! År 2012 går till historien som ett år när köttproduktionens lönsamhet nådde över nyhetströskeln. Köttproducenternas

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Lantgårdens Bästa info

Lantgårdens Bästa info 1 2004 Lantgårdens Bästa info Välbesökta infotillfällen för producenter Anelma smidigt hjälpmedel på webben Snellmans infotidning för producenter Med förbättrad information mot framtida mål Ansvarig utgivare

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

GUIDE VID KÖP AV EMBRYO

GUIDE VID KÖP AV EMBRYO GUIDE VID KÖP AV EMBRYO NYTT DJURMATERIAL GENOM EMBRYO Grunden för mjölkproduktion är en hållbar, bra producerande och ekonomisk ko. Att satsa på bra djurmaterial är en god investering för djurgården.

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen

Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen Det har framkommit rätt stora skillnader i finnsjubbarnas karaktär på olika farmer. Vissa farmer har avelsmässigt satsat på karaktären. Tack vare detta är djuren lätta att hantera t.o.m. med bara händer.

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Lantgårdens Bästa info. Med tillförsikt mot nya utmaningar De finska svinraserna håller måttet

Lantgårdens Bästa info. Med tillförsikt mot nya utmaningar De finska svinraserna håller måttet 1 2005 Lantgårdens Bästa info Med tillförsikt mot nya utmaningar De finska svinraserna håller måttet Starkt förtroende för Snellman Snellmans infotidning till producenter och samarbetsparter Producenter,

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

25 år inom husdjursorganisationen

25 år inom husdjursorganisationen 25 år inom husdjursorganisationen Då detta är sista numret av Husdjur där Freja Husdjur framträder som en egen husdjursförening är det då naturligt att man ser bakåt i tiden. Jag har haft förmånen att

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Maria Witting OCH ÖVERSIKT BILD. INBJUDAN TILL FÖRENINGENS VÅRMÖTE 16.4. Klo 17 KOMMANDE HÄNDELSER. Emmausmänniskorna

Maria Witting OCH ÖVERSIKT BILD. INBJUDAN TILL FÖRENINGENS VÅRMÖTE 16.4. Klo 17 KOMMANDE HÄNDELSER. Emmausmänniskorna 1 MEDLEMSBLAD FÖR EMMAUS HELSINGFORS Nr 1/2012 S4 Emmausmänniskorna Maria Witting OCH Risto Attila INBJUDAN TILL FÖRENINGENS VÅRMÖTE 16.4. Klo 17 ÖVERSIKT HÄNT OCH KOMMANDE HÄNDELSER BILD mika aalto-setälä:

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Rejäl Familjegård. » utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby?

Rejäl Familjegård. » utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby? Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 2» utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby? - 2 - - 3 - Ansvarig redaktör och utgivare Tomas Gäddnäs,

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 4

Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 4 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 4 Kunden i fokus Konsumtionen av finländskt kött har ökat i år. Importens andel av den finländska köttkonsumtionen

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Farmens Ekovaror Gnarp

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

KAP, Kött Avel Produktion.

KAP, Kött Avel Produktion. Svensk Mjölks bestämmelser angående KAP, Kött Avel Produktion. Till den av SJV utfärdade föreskriften om nötkreatur som används till avel har Svensk Mjölk meddelat följande regler för KAP. 1. Allmänt.

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Föräldrajuryn om Halloween

Föräldrajuryn om Halloween Föräldrajuryn om Halloween November 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om Halloween. 715 föräldrar deltog

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Vandrande Tidsverkstad. Ett naturligt tillfälle till reflektion och samtal om tiden och tillvaron

Vandrande Tidsverkstad. Ett naturligt tillfälle till reflektion och samtal om tiden och tillvaron Vandrande Tidsverkstad. Ett naturligt tillfälle till reflektion och samtal om tiden och tillvaron Trots att jag har det bra, mår jag inget vidare. Det känns som att livet snurrar på och att jag följer

Läs mer

CronholmsNytt. CronholmsNytt är ett reklamutskick av Mäklarefirman A. Cronholm AB. Tema: Homestyling - en trend som har kommit för att stanna

CronholmsNytt. CronholmsNytt är ett reklamutskick av Mäklarefirman A. Cronholm AB. Tema: Homestyling - en trend som har kommit för att stanna är ett reklamutskick av Mäklarefirman A. Cronholm AB Nr. 1 September 2005 Idé och produktion - t.i.d media, www.tidmedia.se Homestyling sida 6-7 Tema: Homestyling - en trend som har kommit för att stanna

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD?

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? Jag skulle behöva en rapport över hur vi ska få ner de höga sjukskrivningstalen, och det vore bra om jag hade den inom tre veckor, jag ska då göra en presentation för styrelsen.

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur

Läs mer

Kommer du med på en resa?

Kommer du med på en resa? Kommer du med på en resa? Presentation av Odd Fellow Orden och Logen Nr 10 Sibbesborg 10.10 Kommer Du med på en resa? Världen är fylld av möjligheter inom olika hobbyer och föreningar. Du har kanske bekantat

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv

Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv Datum och plats 19 oktober 2011, Jonasbo förskola Närvarande Erik Andersson Förälder Toftabo Sekreterare Marie Beckvall Personal Munkebo Patrik Bergman

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Skol- och forskningsprojektet. Frågeformulär

Skol- och forskningsprojektet. Frågeformulär 2008 Skol- och forskningsprojektet Frågeformulär 1. Mitt barn är en pojke flicka 2. Mitt barn går i årskurs fyra fem sex 3. Blanketten fylls i av (välj ett alternativ): Mor Far Annan vårdnadshavare (vem?):

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

ATT EXPORTERA SVENSKA LIVSMEDEL TILL DANMARK PROBLEMFRITT EFTERSOM BÅDA LÄNDERNA ÄR MED I EU, -ELLER? PRESENTERAT PÅ 30 MINUTER OCH 25 BILDER

ATT EXPORTERA SVENSKA LIVSMEDEL TILL DANMARK PROBLEMFRITT EFTERSOM BÅDA LÄNDERNA ÄR MED I EU, -ELLER? PRESENTERAT PÅ 30 MINUTER OCH 25 BILDER Export seminarium 20160419 ATT EXPORTERA SVENSKA LIVSMEDEL TILL DANMARK PROBLEMFRITT EFTERSOM BÅDA LÄNDERNA ÄR MED I EU, -ELLER? PRESENTERAT PÅ 30 MINUTER OCH 25 BILDER Organisation Boarps Gård AB, slaktgrisar

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial

Läs mer

Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 3. Rejäl Producentmässa» Jakobstad 4.10.2013. Välkommen!

Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 3. Rejäl Producentmässa» Jakobstad 4.10.2013. Välkommen! Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 3 Rejäl Producentmässa» Jakobstad 4.10.2013. Välkommen! - 2 - - 3 - Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling

Läs mer

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Vem är genomsnittsskogsägaren?

Vem är genomsnittsskogsägaren? Skogsbrukets Vinterdagar 9.-10.2.2010 Hotell Kungsvägen, Esbo Vem är genomsnittsskogsägaren? Jussi Leppänen Skogsforskningsinstitutet PB 18, 01301 Vanda jussi.leppanen@metla.fi tfn 010 2112240 Metsäntutkimuslaitos

Läs mer

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 SAMMANFATTNING - Överraskande många företag med produkter av hög kvalitet och stor potential inom restaurangsektorn. - Stort engagemang och öppenhet hos de flesta att utvecklas

Läs mer

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar Ungdomar Anna är 21 år och har tidigare deltagit på internationella läger. Om en månad ska du och fyra andra ungdomar (16 18-åringar) åka på läger till Italien. Anna har fått i uppdrag att ordna en utbildning

Läs mer