Finlands utvecklingssamarbete

Transkript

1 Finlands utvecklingssamarbete 2010 UTRIKESMINISTERIET

2 Fattigdomen har minskat Huvudmålet för Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. Vad får fattigdomen att minska? Ekonomisk tillväxt, förbättrad förvaltning och en lyckad politik har minskat fattigdomen särskilt i Afrikas städer. Lösningen av konflikten i Nepal minskade fattigdomen i landet och skapade ett gynnsammare klimat för ekonomisk och samhällelig utveckling. Vad hindrar en minskning av fattigdomen? Utvecklingen bromsas upp av globala kriser och klimatförändringen samt ländernas interna och regionala konflikter. Nyttan av den ekonomiska utvecklingen fördelas inte jämnt. I Afrika har fattigdomen ökat på landsbygden. Enligt sammandraget av utvärderingarna är Finlands utvecklingssamarbete ändamålsenligt och konsekvent förenligt med partnerländernas primära mål uppskattat av partnerländerna på grund av Finlands kunnande, tillvägagångssätt och expertis Rum för förbättringar finns i resultatens bärkraftighet, komplementaritet och effektivitet planering och uppföljning av insatser 2

3 Vietnams stödprogram för fattiga regioner I Vietnam finansierar Finland landets eget stödprogram för fattiga regioner. Det syftar till att skapa mer mångsidiga näringar i de fattiga bergsområden där det bor etniska minoriteter. Över två miljoner familjer har dragit nytta av programmet: de har fått träd som används som livsmedelsgröda, 33 miljoner plantor av inkomstbringande växter, nötkreatur, över en miljon fjäderfän och över ton gödningsmedel. Nästan en miljon människor har fått utbildning inom jord- och skogsbruk. Resultat av Vietnams stödprogram för fattiga regioner Strategiska mätare Utgångsläge 2006 Resultat 2010 Mål 2010 Etniska gruppers och glesbygdskommuners fattigdom 47 % 28,8 % 30 % Kommuner med väg som förenar byar och centra 54,3 % 80,7 % 80 % Kommuner med småskaliga bevattningssystem 53,7 % 70 % 80 % Hushåll som nås av eldistribution Ca 60 % 85 % 100 % Hushåll med rent dricksvatten 53,3 % 67,8 % 80 % Andel barn som går i skolan 77,5 % 90 % 95 % 3

4 En naturekonomiskt hållbar utveckling En ren livsmiljö som producerar ekosystemtjänster är en nödvändig förutsättning för en minskad fattigdom och en hållbar ekonomisk utveckling. Naturresurserna ger möjligheter till att skapa ekonomisk tillväxt och bekämpa fattigdomen, om de tillvaratas på ett hållbart sätt. Tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruk Jordbruket och en tryggad livsmedelsförsörjning fick hög prioritet i utvecklingspolitiken efter matkrisen Jordbrukssektorns andel av den bilaterala biståndsfinansieringen steg från knappt två procent till över sex procent under I utvecklingsländerna bor nästan halva befolkningen på landsbygden är jordbruk den viktigaste utkomsten bor 2/3 av dem som lever i yttersta fattigdom på landsbygden Finland bedriver samarbete som siktar på en tryggare livsmedelsförsörjning i Afrika: Etiopien, Kenya, Moçambique, Zambia, Tanzania Asien: Kambodja, Kirgizistan, Vietnam Latinamerika: Nicaragua Utvecklingssamarbetsprojekten ökar livsmedelsproduktionen utvecklar förädlingen och marknadsföringen av jordbruksprodukter stöder producentorganisationen Skogsbruk Finland har klart utökat sitt stöd till projekt i skogsbranschen. Man har lagt större vikt vid att främja det privata skogsbruket, för det ger samhällena på landsbygden utkomstmöjligheter och uppmuntrar människorna att skydda skogarna och utnyttja dem på ett hållbart sätt. Arbete för byskogsbruk och för byarnas utkomst: Vietnam, Laos, Centralamerika Samarbete mellan liten och medelstor industri och skogsägarföreningar: Tanzania Produktions- och marknadsföringskedja för träkol: Kenya Skogarna och klimatförändringen: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO Klimatförändringen Finland har utökat sitt stöd till utvecklingsländernas meteorologiska tjänster. De här länderna har bättre förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringen och på förhand bereda sig på extrema väderfenomen. Projekt för framförhållning finns i: Nepal och Himalayaområdet Peru södra Afrika Centralasien Stillahavets östater Miljö- och säkerhetsrelaterade projekt i: Ukraina och Moldavien Vattenförsörjning Vatten har i egenskap av naturresurs, hushållsvatten och upprätthållare av ekosystem en avgörande betydelse för att främja hållbar utveckling. Vattnet inverkar också kraftigt på säkerheten, eftersom konflikter som har en direkt eller indirekt anknytning till vatten blir vanligare. 4

5 Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Jord- och skogsbruk Hållbar energiproduktion Informationssamhälle Företagsamhet: kvinnliga företagare, mikro- och småföretagskuvöser, utbildning Miljö- och energipartnerskap Regionala fonder stödjer innovativa projekt för förnybar energi, i vilka företagssektorn medverkar. Latinamerika: Anderna, Centralamerika Afrika: södra Afrika och Östafrika Asien: Mekongområdet, Indonesien Ekonomiskt hållbar utveckling En minskning av fattigdomen förutsätter en ekonomiskt hållbar utveckling, som bygger på att produktionsverksamheten och handeln ökar. En växande produktion skapar arbetstillfällen och minskar fattigdomen. På det här sättet har utvecklingsländerna också ett mindre behov av att finansiera den offentliga sektorn med bistånd och skuldsättning. Partnerskapsprogrammet mellan Finland, Världsbankens program infodev och Nokia förbättrar små och medelstora företags konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen. Företagsamhet inom jordbruk och teknologi står i centrum i programmet som genomförs i Afrika, Asien samt Östeuropa, Kaukasus och Centralasien Två timmar i veckan får 15-åriga Banele använda skolans dator. Hennes skola deltar i projektet Shiyakhula Living Labs som Finland stöder i Sydafrika. Marja-Leena Kultanen 5

6 Undervisning Sjundeklassarna Puspa Giri och Sabina Giri går i lågstadiet Batsala Devi i byn Sanghachok i kantonen Sindhupalchok i Nepal. Erja-Outi Heino Samhälleligt hållbar utveckling Fokus i samarbetet inom undervisningssektorn har flyttats till länder som återhämtar sig från våldsamma kriser och till bräckliga stater. Inom undervisningssektorn betonar Finland grundläggande undervisning, flickors skolgång och jämställdhet i utbildningen, vilket är i linje med FN:s millenniemål. Etiopien: specialundervisning Moçambique: en förbättrad kvalitet på undervisningen samt användningen av datateknik i undervisningen Nepal: reform av den grundläggande undervisningen Palestinska territorierna: kvalitet och läromedel i undervisningen Anderna: yrkesutbildning parallellt med tvåspråkighetsundervisning Lokalförvaltning, god förvaltning påverka investeringar kommunernas statsandelssystem Vietnam: fattiga områdens möjligheter att Tanzania: reform av lokalförvaltningens och Kambodja: utveckling av systemet för markanvändning och -markförvaltning Mänskliga rättigheter Kontinuerlig dialog med partnerländerna Land- och regionkontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: Uganda, Mellanöstern, Colombia FN:s särskilda rapportör för funktionshindrade personers rättigheter En samhälleligt hållbar utveckling är en oskiljbar del av den hållbara utvecklingen och minskningen av fattigdomen. UTVECKLINGSSAMARBETET stödjer implementeringen av demokrati och lika medborgerliga rättigheter utan diskriminering, samt tillgången till basservice. Av Finlands partnerländer har Etiopien på ett årtionde lyckats få fyra miljoner barn att gå i skolan. Landet väntas nå det mål som satts upp för den grundläggande undervisningen fram till

7 Till vad används medlen för utvecklingssamarbetet? Finlands medel för utvecklingssamarbetet steg under regerings- perioden med 328 miljoner euro, det vill säga med 44 procent. År 2010 steg Finlands utvecklingsbistånd till strax över en miljon euro. Beloppet utgör 0,55 procent av bruttonationalprodukten och är 187 euro per varje finländare. UTBETALNINGAR INOM UTVECKLINGSSAMARBETET : 12 STÖRSTA LÄNDERNA 2007 M 2008 M 2009 M 2010 M Tanzania 20,36 Tanzania 24,67 Tanzania 31,58 Moçambique 31,53 Moçambique 19,88 Moçambique 23,15 Moçambique 26,59 Tanzania 29,97 Vietnam 16,67 Vietnam 15,58 Zambia 15,72 Vietnam 14,43 Nicaragua 14,50 Nicaragua 10,44 Vietnam 14,94 Etiopien 14,33 Zambia 13,49 Zambia 9,84 Etiopien 11,49 Zambia 14,18 Afghanistan 8,24 Afghanistan 9,43 Nepal 10,16 Nepal 11,57 Nepal 6,69 Nepal 8,62 Afghanistan 10,06 Afghanistan 11,10 Kenya 6,16 Serbien och Montenegro 8,55 Nicaragua 8,91 Nicaragua 10,92 Sudan 5,30 Sydafrika 7,51 Sydafrika 7,93 Sudan 9,87 Sydafrika 5,04 Etiopien 5,94 Palestinska territorierna 6,86 Kenya 8,67 Serbien och Montenegro * 4,29 Palestinska territorierna 4,40 Kenya 5,79 Palestinska territorierna 6,14 Etiopien 3,97 Kenya 3,77 Laos 4,32 Laos 4,35 * Serbien och Montenegro inbegrep även Kosovo fram till

8 Belize Guatemala Honduras El Salvador Nicaragua Dominikanska republiken Costa Rica Panama Colombia Ecuador Långvariga samarbetsländer Övriga samarbetsländer Peru Länder som återhämtar sig från kriser Regionalt och tematiskt samarbete Bolivia Multilateralt samarbete Finlands viktigaste partners FN:s utvecklingsprogram UNDP, befolkningsfonden UNFPA, barnfonden Unicef, kvinnofonden UN Women, hälsoorganisationen WHO, FN:s aidsprogram UNAIDS, livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, miljöprogrammet UNEP Utvecklingsfinansieringsinstitut: Världsbanksgruppen, Afrikas, Asiens och Latinamerikas regionala utvecklingsfinansieringsinstitut UTBETALNINGAR AV MULTILATERALT BISTÅND Multilateral aktör EU 128,6 146,5 154,9 151,0 FN-organisationer 76,7 78,3 94,6 98,2 Världsbanken 40,1 29,6 48,9 60,6 Regionala utvecklingsfinansieringsinstitut 24,0 32,4 34,7 26,6 GEF (Globala miljöfonden) 6,9 7,5 7,8 15,0 NDF (Nordiska utvecklingsfonden) 5,9 18,3 6,5 1,9 Övriga 8,1 4,7 12,1 10,2 Totalt 290,2 317,3 359,4 363,6 8

9 Västra Balkan Palestinska territorierna Afghanistan Nepal Vietnam Sudan Mekong Etiopien Zambia Somalia Kenya Tanzania Moçambique INITIATIVET TILL ETT BREDARE EUROPA ÄR ETT UTVECKLINGSPOLITISKT RAMPROGRAM SOM INLEDDES 2009 OCH OMFATTAR ÖSTEUROPA, SYDKAUKASIEN OCH CENTRALASIEN. Resultat av multilateralt samarbete Världsbankens fond IDA (International Development Association) Asiatiska utvecklingsfonden Afrikanska utvecklingsfonden Under de gångna 10 åren: 310 miljoner barn vaccinerade 113 miljoner har fått rent dricksvatten 47 miljoner har fått föda samt primär- och reproduktionshälsovård 105 miljoner barn har fått bättre undervisning och klassrum 26 miljoner har fått en väderbeständig väg Åren : km bättre vägar som gynnar över 133 miljoner människor hushåll anslutna till elnätet över två miljoner människor har beviljats mikrolån Åren : över 16 miljoner har nåtts av eldistribution transportservice för över 41 miljoner människor 11 miljoner nya elever har fått börja skolan beviljade mikrolån EU-samarbete EU och dess medlemsländer är tillsammans världens största biståndsgivare: 53 miljarder euro 2010, vilket var 54 procent av hela världens officiella bistånd. År 2010 kanaliserade Finland 151 miljoner euro av sitt bistånd genom EU. 9

10 Humanitär hjälp Över en tredjedel av Finlands humanitära hjälp går till Afrika Biståndskanaler: FN:s flyktingkommissariats kontor UNHCR, Världens livsmedelsprogram WFP, barnfonden Unicef, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA, internationella Röda Korset och Röda halvmånen, finländska humanitära hjälporganisationer. Fru Sukham bygger ett nytt hem i södra Pakistan i april Det gamla förstördes i översvämningar. Pirjo-Liisa Heikkilä Frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete Närmare 300 finländska frivilligorganisationer erhöll totalt 83,7 miljoner euro i stöd för projekt i 90 länder. Merparten av projekten utvecklar undervisningen, en god förvaltning och civilsamhället. Största delen av hjälpen riktar sig till Afrika och Asien. De flesta projekten finns i Tanzania, Kenya, Somalia, Indien och Nepal. 10

11 Mera information om utvecklingssamarbetet och om utvecklingsländerna: global.finland.fi Årsberättelsen för utvecklingspolitiken och -samarbetet 2010 finns i sin helhet på finska på adressen: formin.finland.fi/kehityspolitiikka Pärm: Vattenprojekt som Finland stöder i Nepal Auli Keinänen

12 Utvecklingsinformation PB STATSRÅDET Telefon: (09) Fax: (09) Växel: (09) Internet: formin.finland.fi/utvecklingspolitik och global.finland.fi E-post: