I takt med att sökmotorn Google har blivit en etablerad pengamaskin har Sergey Brin börjat leta efter nya nålar i världens höstackar.

Transkript

1 PUBLICERAD :32 GOOGLES HEMLIGA IDÉLABB En förarlös bil, smarta glasögon och ballonger som sprider internet i stratosfären är det som hittills har flugit ut ur Googles hemliga framtidsenhet Google X. Men betydligt mer är på gång. Det står i det nya numret av Di Idé. Tio år efter grundandet av Google verkar Sergey Brin ha tröttnat på sökord. Sedan tre år tillbaka leder han i stället arbetet i Googles hemliga framtidsenhet Google X. Fram till för två år sedan visste väldigt få om att det över huvud taget fanns någonting som hette Google X. I november 2011 publicerade så New York Times en artikel där flera anonyma källor bekräftade existensen av den hemliga avdelningen. Den hade då funnits i ett år och var i allra högsta grad verklig. Google X startade 2010 enligt tidningen Business Week. Samtidigt började Googles ene grundare, Sergey Brin, prata om att han lade mesta delen av sin tid på nya projekt. I takt med att mer och mer har blivit känt om just Google X har bilden klarnat. De nya projekten som Sergey Brin lite kryptiskt talat om är Google X. För att förstå vad det är för något är det därför en bra idé att först förstå vem Sergey Brin är grundade Sergey Brin och Larry Page Google, en sökmotor som effektivt kunde hitta relevanta resultat i det virrvarr som var internet på talet. Det var revolutionerande. De lyckades med Google inte bara hitta en nål i en höstack de skapade ett program som hittar nålen varenda gång. De båda grundarna säger sig ofta ha en hälsosam skepsis mot det som anses omöjligt. När det gäller Sergey Brin är det extra tydligt. I takt med att sökmotorn Google har blivit en etablerad pengamaskin har Sergey Brin börjat leta efter nya nålar i världens höstackar. Ett exempel hamnade i världens strålkastarljus i augusti i år då historiens första hamburgare av syntetiskt odlat kött serverades i London. Snart stod det klart att finansiären bakom projektet var Sergey Brin. Hans motiv till investeringen är att lösa problemet med djurens lidande i dagens storskaliga köttproduktion. Att odling av syntetiskt kött i stor skala ses som rena drömmar av många bedömare skrämmer honom inte. Jag tycker faktiskt att det är någonting positivt. Om vissa inte ser det du gör som science fiction är det antagligen inte tillräckligt banbrytande, sa han i samband med lanseringen av köttet. Sergey Brin har tillsammans med bland andra filmregissören James Cameron investerat i ett prospekteringsföretag som letar efter värdefulla metaller och mineraler. Det kanske inte låter särskilt omvälvande. Men företagets namn, Planetary Resources, skvallrar om vad det handlar om. Planen är att utvinna metaller på asteroider.

2 Sergey Brin har också investerat i ett rymdturismföretag och ett företag som kartlägger människans gener och försöker hitta lösningen på världens klimatproblem via organisationen Google.org. I en artikel i tidningen The Economist från 2008 beskrivs Sergey Brin som en upplysningsfilosof, med övertygelsen att kunskap alltid är av godo. Som när han genom att undersöka sina egna gener upptäckte att han bar på en mutation som innebär en överhängande risk för att han kommer att få Parkinsons sjukdom. Insikten oroar honom inte, utan innebär bara att han nu kan se till att arbeta med problemet, enligt honom själv. Han ser mutationen som en bugg i den genetiska koden. En bugg lik dem Googles ingenjörer löser varje dag. Google X ligger en bit ifrån Googles huvudkontor i Mountain View, Kalifornien. En av få svenskar som varit i lokalerna, som vill vara anonym på grund av Googles känslighet när det gäller X, är märkbart imponerad av det han har sett. De har en hel del coola saker som segway-liknande enhjulingar och en formel 1-bil i lobbyn. Redan för ett år sedan använde den interna budkillen Google glass, säger han. Han beskriver en kreativ miljö där de allra bästa ingenjörerna på Google arbetar. De är ganska forskningsmässiga i sitt sätt att jobba men är samtidigt väldigt konstnärliga och entreprenöriella om man ser till lokalerna och hur folk klär sig. Att jobba på X är status inom Google, säger han. Google självt är sparsamt med kommentarer. Gustaf Brusewitz, kommunikationschef för Google i Norden, får nej från huvudkontoret när han för Di Idé:s räkning frågar om intervjuer om Google X. Det blir bara ett par generella kommentarer. Som att affärsmodeller är sekundära för Google X. Det primära målet är att lösa stora problem, inte att tjäna pengar. Samtidigt är vi optimistiska om att dessa projekt inte bara blir betydelsefulla för världen, de kommer också att vara en god affär. Om vi finner lösningar som påverkar ett stort antal människor på ett positivt sätt är alla vinnare, inklusive Google, skriver företaget i en kommentar till Di Idé. Hittills har fyra projekt från Google X offentliggjorts. Det första är Googles förarlösa bil. Det andra glasögonen Google glass. Det tredje vindkraftsprojektet Makani. Det fjärde, Project Loon, ska sprida internet till hela världen. Gemensamt för alla projekten är att de handlar om hårdvara. Project Loon går till exempel ut på att genom ballonger med internetsändare i stratosfären sprida internet till alla människor på jorden. I juni skickades de första 30 ballongerna upp från Nya Zeeland. Tanken är att ballongerna ska cirkulera längs med jordens breddgrader och styras via radiosignaler. Vi kan segla med vindarna och se till att när en ballong åker vidare kan en annan ta dess plats, säger Eric Astro Teller, chef för Google X, i en kommentar. Astro Teller har en doktorsexamen i artificiell intelligens från Carnegie Mellon University. Han är barnbarn till de berömda forskarna Gérard Debreau (Nobelpristagare i ekonomi) och Edward Teller (vätebombens fader). Astro

3 Teller föreläser ofta, och då är det tydligt att hans syn på vad som är möjligt balanserar på gränsen till galenskap. Han har fått Google X att undersöka möjligheten att få föremål att sväva, liksom teleportering. Samtidigt är han noga med att projekten måste leda till en lösning på ett konkret problem. Det finns en del intressanta saker med att få föremål att sväva och en del hos oss har lekt lite med det i labbet, genom magnetism till exempel. Men det måste finnas ett tillämpningsområde, en science fiction-liknande produkt som det kan leda till. Om man bara försöker få saker att sväva inne i labbet för att det är häftigt, då är det bara forskning, sa han till exempel till en grupp studenter i London i våras. Hur mycket pengar Google lägger på Google X hålls hemligt. Men förra året ökade den totala forskningsbudgeten med 79 procent till runt 45 miljarder kronor. Mer än vad till exempel det svenska stålbolaget SSAB omsätter på ett år. Bland analytiker som följer Google finns en viss oro för att så stora summor satsas på att undersöka områden som teleportering. Googles vd Larry Page gav investerarna svar på tal i en intervju med tidningen Wired tidigare i år. Investerarna oroar sig alltid. Ni lägger för mycket tid på alla de här galna sakerna, säger de. Men det är precis samma typ av saker som de nu tycker är de mest intressanta som Youtube, Chrome och Android. Om man inte gör en del galna saker så gör man fel saker, sa Larry Page. Enligt flera källor på Google har systemet med att anställda kan använda 20 procent av sin arbetstid till egna projekt på senare tid urvattnats. 20- procentstiden har varit ett adelsmärke för Google, något som visat på företagets stora tilltro till de anställda. Att det nu har blivit svårare att få syssla med något annat en dag i veckan har enligt anställda på Google bland annat att göra med Google X. De projekt som anställda utvecklat på sin 20- procentstid, till exempel Gmail, har varit mindre mjukvaruprojekt. Med Google X finns möjligheten att tänka betydligt större. Sergey Brin och Larry Page vill fokusera på de områden som verkligen kan vända upp och ned på världen, och de görs inte på en dag i veckan. Larry Page, som sedan 2011 är vd för Google, säger sig arbeta efter en tioprincip: Att förbättra någonting 10 procent betyder bara att man gör samma sak som tidigare. I stället vill han se de anställda göra förändringar som innebär att de är tio gånger bättre än vad som existerar i dag. Astro Teller beskriver i en intervju Larry Pages inställning genom en allegori. Han berättar hur han tänker sig att han rullar in en tidsmaskin på Larry Pages kontor, sätter i sladden och tidsmaskinen fungerar! Men i stället för att trilla av stolen av förvåning frågar Page: Varför behövs det en sladd?. Det är inte för att han inte blir exalterad över tidsmaskinen eller är otacksam för att vi byggt den. Det är bara sådan han är. Det finns alltid mer att göra och han fokuserar alltid på nästa möjlighet till en tiofaldig förbättring. Produkterna som kommit ur Google X:

4 Google glass Googles smarta glasögon har en skärm strax ovanför normal synhöjd framför ena ögat vilket gör att det konstant går att följa vad som händer på internet eller i en app. Glasögonen är i första hand röststyrda men går även att styra med fingerrörelser på sidan. Ljud spelas upp genom vibrationer in i skallbenet vilket gör att användaren har såväl ögon som öron fria. Glasögonen är också utrustade med en kamera som filmar det användaren ser. Glasögonen släpptes tidigare i år till utvecklare och ett antal betatestare. Enligt Sergey Brin kommer de troligtvis att finnas att köpa för allmänheten Glasögonen har designats av svenska Isabelle Olsson. En tidig beskrivning som ofta används är att de likt en segway för ansiktet får användarna att se så löjliga ut att de inte vill använda dem. Project loon Projektet inleddes 2011 och blev officiellt i juni i år. Tanken med Loon är att hela jordens befolkning ska få tillgång till internet med en hastighet lik 3g. Lösningen som testas är heliumballonger som flyger i stratosfären med internet-sändare hängande undertill. Elektroniken får ström av solceller och ballongerna styrs genom att höjden justeras med radiosignaler. I juni skickades ett trettiotal ballonger upp över Nya Zeeland. Tanken är att internettillgång ska förbättra och effektivisera arbetet för människor i utvecklingsländer. Det saknas dock inte kritik mot projektet. Microsofts grundare Bill Gates sa nyligen i en intervju med Business Week: När du är döende i malaria antar jag att du tittar upp och ser en ballong och inte riktigt förstår hur det ska hjälpa dig. När barn har diarré finns det ingen webbsajt som botar det.

5 Makani Företaget Makani köptes i maj i år av Google för att vidareutvecklas av Google X. Makani har sedan 2006 arbetat med att utveckla flygande vindkraftverk. Vindturbinerna sitter fast på drakliknande flygfarkoster som skickar ned elen de genererar via en ledning kopplad till marken. Flygfarkosterna roterar i stora cirklar, likt rotorbladen på ett vanligt vindkraftverk, men i och med att de kommer högre upp kan de fånga kraftigare vindar. Makani har testflugit vindkraftverken under ett par år och har enligt Google visat lovande resultat. Förarlös bil Larry Page har i en intervju med Wired sagt att han funderade på hur man skulle utveckla självstyrande bilar redan för 14 år sedan. I samband med att Google startade sitt street-view projekt där alla världens gator fotograferas började man samarbeta med Sebastian Thrun, chef för institutet för artificiell intelligens på Stanford. Sebastian Thrun som länge arbetat med självstyrande fordon rekryterades till Google X tillsammans med ytterligare cirka 15 ingenjörer för att ta fram en förarlös bil. Google har hittills fått tre delstater att godkänna testkörningar av förarlösa bilar. Sedan 2012 testas ett tiotal bilar regelbundet i trafiken i Kalifornien, Nevada och Florida meddelade Google att bilarna kört över mil utan olyckor. Googles plan är att sälja tekniken till andra biltillverkare snarare än att utveckla egna bilar. Tidsplanen för när självstyrande bilar kan säljas till konsumenter är oklar, bland annat eftersom det utöver de tekniska utmaningarna också finns stora juridiska utmaningar. Googlerepresentanter har sagt att den förarlösa bilen kan nå konsumenterna någon gång mellan 2015 och efter vår livstid. Texten publicerades i torsdagens magasin Di Idé. Viktor Ström viktor.strom@di.se