Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av:

Transkript

1 Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av: Resor och varutransporter Elanvändning Personalmatsal och fikarum Miljömärkta produkter och tjänster Personlig checklista STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 1

2 ST, Författare: Per Erik Boivie, Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska AB, okt Upplaga: 5000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: Fax: Webbplats: Ange artikelnr STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

3 Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av: Resor och varutransporter Elanvändning Personalmatsal och fikarum Miljömärkta produkter och tjänster Personlig checklista

4 4 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

5 Klimathotet rör oss alla nu tar vi vårt ansvar! För att möta klimathotet, som utgör det enskilt största hotet mot hållbar utveckling i arbetslivet och samhället i stort, måste användningen av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) ersättas med förnyelsebar energi och energieffektiva lösningar. Dessa måste ges stor tyngd vid upphandling av varor och tjänster. Tillsammans kan vi visa att det går att åstadkomma en rad förändringar som kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser i atmosfären, som att till exempel förändra våra matvanor. Därmed bidrar vårt initiativ till att förhindra att klimatförändringar får förödande effekter för livsvillkoren på jorden. Med detta checkhäfte vill Fackförbundet ST ta ett steg på vägen för att utveckla våra arbetsplatser och göra dem klimatsmarta. Genom att kritiskt granska vilken klimatpåverkan arbetsplatserna har och lära oss mer om vår påverkan på klimatet, skapas möjligheter att tänka nytt. Med nya insikter som grund kan vi sedan ompröva vårt sätt att arbeta och resa liksom att konsumera. Nu får du möjlighet att ta initiativ till en serie korta arbetsplatsstudier och medverka till att din arbetsplats bli en arena för samverkan, kunskapsuppbyggnad och initiativ i klimatfrågan. Tack till alla företrädare för Energimyndigheten, Konsumentverket, Miljödepartementet, Naturvårdsverket, NUTEK, Vägverket, FOI, Chalmers och KTH för medverkan i framtagandet av denna skrift. Vi tackar också särskilt Per Erik Boivie som är författare till häftet. Annette Carnhede STs förbundsordförande

6 En klimatsmart arbetsplats vad menar vi med det? Ledningen har ett särskilt ansvar för att alla på arbetsplatsen får den kunskap och den stimulans som behövs för att kunna agera klimatsmart. På arbetsplatsen finns en hög medvetenhet om vikten av en energieffektiv verksamhet. Du accepterar inget slösande med el, värme, drivmedel, material med mera. Du är medveten om att tjänsteresor, resor till och från arbetet liksom varutransporter tillsammans svarar för en betydande del av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Du inser vikten av att verksamheten får en inriktning som minskar beroendet av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Du är medveten om att alla varor som köps in till arbetsplatsen ger effekter på miljön när de tillverkas, transporteras, används och återvinns. Du frågar alltid i samband med inköp, som du råder över på arbetsplatsen, om det finns alternativ med så kallad tredjepartsmärkning eller information om produktens utsläpp av växthusgaser. Du är medveten om att det har betydelse, hur du agerar i din yrkesroll och att du kan påverka andra att agera klimatsmart. 6 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

7 Du tar själv initiativ och diskuterar med dina arbetskamrater och chefer vad ni kan göra på er arbetsplats. Du drar dig inte för att föra fram nya idéer och du följer upp vad som sker med dem. Du är medveten om effekterna på klimatet av de livsmedel du köper och den mat och dryck du beställer när du äter ute. Du styr dina livsmedelsinköp i möjligaste mån efter säsong. Du försöker ändra invanda mönster och du börjar med dig själv såväl på arbetsplatsen som hemma. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 7

8 Klimathotet och våra möjligheter att påverka Växthuseffekt är en nödvändig förutsättning för livet på jorden. Utan växthusgaser som koldioxid, vattenånga, metan och lustgas skulle temperaturskillnaderna över dygnet göra jorden obeboelig. En balans med lagom mycket växthusgaser i atmosfären är alltså en förutsättning för vårt liv. Under loppet av jordens historia har mängden växthusgaser liksom medeltemperaturen varierat genom naturliga processer. Klimatförändringarna, i form av högre temperatur, förändrad nederbörd, stigande havsnivåer och extrema väderförhållanden, utgör en extremt allvarlig utmaning för mänskligheten. Orsaken till detta är ökade utsläpp av växthusgaser i samband med förbränning av fossila bränslen, avskogning av gigantiska markytor, våra matvanor etcetera. Samtidigt som vi blir fler och fler på jorden, ökar energibehovet globalt liksom förbrukningen per person. Det gäller både i vår del av världen och i utvecklingsländer med ambitionen att skapa en materiell levnadsstandard i nivå med vår. Det vi idag upplever, är att den växande befolkningen på jorden på olika sätt bidrar till att ökningen av växthusgaser är snabbare än någonsin. Detta beror till exempel på att koldioxid frigörs genom förbränning av fossila bränslen i stor skala. Samtidigt avverkas regnskogar utan att motsvarande tillväxt av skogar som binder koldioxid sker. Till detta kommer bildning av metan och lustgas i intensivt jordbruk och uppfödning av nötkreatur. FNs klimatpanel 1 har slagit fast att det finns en tydlig samstämmighet mellan människans utsläpp av växthusgaser och de uppmätta temperaturökningarna. Mellan 1970 och 2004 ökade koldioxidutsläppen med 80 procent. Redan nu ser vi effekter av 8 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

9 klimatförändringarna. Både höjningen av havsytans nivå och exploatering av kustområden bidrar till översvämningar. Världen över krymper glaciärerna. Skogsbränderna ökar liksom den värmerelaterade dödligheten. Om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder på många områden och då inte minst på våra arbetsplatser kommer den globala medeltemperaturen att fortsätta stiga avsevärt. Effekten blir då än värre för ekosystem och samhälle. En ökning av temperaturen med mer än två grader kan medföra att förlopp startas som inte går att vända. Förloppen blir självgående och medför att tundran tinar vilket i sin tur medför att enorma mängder metan frigörs och att Golfströmmen ändrar riktning. Om vi vidtar åtgärder nu kostar det oss bara ett par procent av överskottet från vår bruttonationalproduktion (BNP). Men om vi väntar, kommer stora delar av BNP att slukas av de nödvändiga åtgärderna, så att dessa slutligen blir oss helt övermäktiga 2. De industrialiserade länderna måste gå före i arbetet med att begränsa utsläppen och ta initiativ till återbeskogning. Åtgärderna för att minska utsläppen och initiativen till återbeskogning motiveras inte minst av att vår del av världen har svarat för den allra största delen av de historiska utsläppen 3. Ett vuxet träd (som inte är övermoget) lagrar cirka 20 kg kol per kvm, 1 FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport, sammanfattning för beslutsfattare. Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Rapport November Nicolas Stern: Sternrapporten en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi, 2006 (kan laddas ner från Naturvårdsverkets hemsida). 3 SOU 2008:24, Svensk klimatpolitik, klimatberedningens betänkande. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 9

10 det vill säga uppemot kg co 2 per kvm. Dessutom lagrar trädet i marken cirka 5 kg kol. Det blir något hundratal kg co 2 per kvm. Och luftpelaren rakt över varje kvm mark ända upp dit rymden tar vid innehåller bara cirka 4 kg kol. Dessa siffror hjälper oss att inse vad återbeskogning kan betyda. Sverige är ett av de få länder som har kunnat sänka sina klimatutsläpp samtidigt som vi haft en god tillväxt och välfärd. Men det vi åstadkommit hittills är inte tillräckligt för att möta klimathotet. Vi måste därför se den potential som finns i att steg för steg gå vidare med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bland annat genom energieffektivisering, satsning på förnyelsebar energi och förändring av konsumtions- och produktionsmönster. Sverige kan bli en bra lots för andra in i framtiden. I detta sammanhang kan anställda tillsammans med sina arbetsgivare inom den statliga sektorn visa vägen. Regeringskansliet har i en egen miljöpolicy 2008 markerat att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland och en pådrivande kraft i sin strävan att skapa en hållbar utveckling. Hänsyn till miljön och människans hälsa ska vara naturliga inslag i kansliets eget arbete. Från och med 2008 ska alla flygresor i tjänsten för politiker och tjänstemän klimatneutraliseras. Energimyndigheten har fått i uppdrag att beräkna och upphandla kompensationen 4. På lite längre sikt handlar det om att skapa arbetsplatser som är klimatneutrala. 5 För att åstadkomma detta krävs ett paket av åtgärder i en bred samverkan mellan fackföreningar och 4 Miljödepartementet, pressmeddelande Luftfartsverket blev under 2006 Sveriges första klimatneutrala storföretag. Utsläppen från den egna verksamheten har mer än halverats på några år. Arbetet fortsätter för att minska utsläppen ytterligare och slutmålet är att dessa helt ska undanröjas. Under tiden kommer kvarvarande utsläpp att kompenseras enligt principerna för Kyoto-protokollet genom stöd av projekt i andra länder. 10 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

11 arbets givare liksom med andra berörda som till exempel fastighetsförvaltare. Det gäller samtidigt att också ta vara på den expertkunskap som finns inom våra medlemmars arbetsplatser som till exempel inom Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Miljödepartementet, Vägverket, SMHI och FOI liksom på våra högskolor och universitet. Allas bidrag behövs! Utsläpp sektorsvis 2006 i miljoner ton (Mton) Sektor Andel av utsläppen 2006 El- o värmeproduktion 12% Bostäder o lokaler mm 6 7% Industri 7 26% Inrikes transporter 30% (Varav flyget 1%) Övrig energi 8 6% Jordbruk 13% Avfall 3% Övrigt 3% 6 I Bostäder o lokaler mm ingår utsläpp, service och energianvändning inom jordbruk, skogsbruk och fiske. 7 I Industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och fluorerade växthusgaser. 8 I Övrig energi ingår utsläpp från raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen (främst koksverk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter). STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 11

12 12 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

13 Checklista 1 Resor och varutransporter STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 13

14 Checklista 1: Resor och varutransporter I början av 1900-talet förflyttade vi oss i genomsnitt 500 meter varje dag. Idag är vi mer rörliga i genomsnitt reser vi 5 mil/person och dag. Att flyga, åka tåg, buss eller bil gör att vi kan förflytta oss långt och snabbt i arbetet och på fritiden. Med globaliseringen har handeln och turismen blivit gränslös. Våra sociala nätverk har blivit mer vidsträckta och utvecklingen av våra kommunikationsmedel har gett många av oss berikande upplevelser av nya platser. Vårt kraftigt ökade resande liksom ökade transporter av varor har emellertid lett till ökade utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen vilket starkt påverkar klimatet. Det sätt som våra samhällen planerats på, påverkar vårt resande och därmed också utsläppen. Lokalisering av arbetsplatser långt från bostäderna ökar resandet. Etableringen av stora köpcentra utanför centralorterna bygger på att konsumenterna ska vara bilburna. Den ökade trafiken påverkar också vårt landskap, den biologiska mångfalden och bidrar till föroreningar av våra vattendrag. För att klara klimatmålen behövs en omställning till ett betydligt mer energieffektivt transportsystem med mer kollektivtrafik och effektivare system för att driva fordon med förnyelsebar energi. Samhällsplaneringen måste på ett påtagligt sätt förändras så att bilresorna mellan bostad, arbete och service minskar och så att resor med kollektivtrafiken kan ersätta bilen. Personbilstrafik Personbilarna har blivit energieffektivare men med allt mer extrautrustning släpper de ändå ut mycket koldioxid. Men koldioxidutsläppen från nya bilar har i genomsnitt varit cirka 20 procent 14 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

15 högre i Sverige under de senaste 10 åren jämfört med genomsnittet i Europa. I Sverige finns 4,2 miljoner personbilar. Dessa är i genomsnitt tyngre och motorstarkare än i övriga Europa vilket ger en högre förbrukning av bensin och diesel 9. Antalet så kallade miljöbilar ökar starkt i Sverige. Den största andelen av dessa drivs nu med etanol. Det ger en reduktion av klimatpåverkan på nära 50 procent jämfört med en vanlig bensindriven personbil. Elhybridbilar blir också allt vanligare. Men ytterligare åtgärder behövs inom områdena energieffektivisering (energi per körd km), förnyelsebara bränslen (fossilinnehållet i bränslemixen) och minskat resande. Den ideala miljöbilen kan så småningom bli en laddbar elhybrid, en bil som drivs med ett säkert och lätthanterligt kretsloppsbaserat drivmedel. Om hela den svenska bilparken (oräknat lastbilarna) byttes ut mot laddbara el-hybridbilar skulle det bara åtgå cirka 10 terawattimmar (TWh) el att driva denna bilpark årligen. Idag kräver bilparken motsvarande drygt 100 TWh årligen av bensin och diesel (inräknat lastbilarna). Ett problem för att nå 10 TWh-målet är att batterierna i elbilar inte (ännu) kan ge elbilar tillräckligt stor räckvidd. I framtiden går det att förse elbilar med batteriladdare ombord, som i jämn takt förser batterierna med ny el hela tiden. Sådana system är nu under stark utveckling. Olika former av bioenergi kan ge drivmedel till de hjälpsnurror som behövs och då krävs inte mer än ytterligare cirka 10 TWh för detta. På detta sätt kan faktiskt hela bilparker världen över få en helt kretsloppsbaserad drift samtidigt som fordonen blir cirka tre gånger effektivare genom att de kan drivas med elektriska motorer. 9 SOU 2008:25, Ett energieffektivare Sverige, delbetänkande av energieffektiviseringen. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 15

16 Varutransporter Långväga transporter av mat och andra varor kräver energi av olika slag. Utsläppen av växthusgaser (främst koldioxid) från inrikes transporter inklusive persontransporter har ökat med 11 procent i Sverige under perioden Ökningen orsakas av att lastbilstrafiken växt i omfattning och trots att fordonen blivit bränslesnålare. Lokal distribution med dåligt fyllda skåpbilar och minibussar ökar kraftigt år från år. Klimatsmarta åkare kombinerar lastbil tåg och lastbil sjötransport samt utnyttjar IT-stöd och GPS för att undvika transporter med halvfulla eller tomma lastbilar. Omlastning till mindre distributionsfordon gärna elektriska för sista länken i transportkedjan underlättas av att kombiterminaler finns i städernas utkanter. Gör en kartläggning av resandet a) Börja med att kartlägga dina resor i tjänsten under föregående månad liksom dina resor till och från arbetet. Ta hjälp av de kalkylatorer som finns för att beräkna utsläppen av växthusgaser. NTMs kalkylator kan nås av alla, Med kartläggningen som grund kan du sedan mäta vilka resultat det blir av dina ansträngningar att minska resandet och klimatanpassa de resor som du gör. 16 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

17 b) Finns det en mötes- och resepolicy på din arbetsplats? Ta reda på om den efterlevs och om den behöver revideras. c) Ta reda på om det finns statistik som redovisar koldioxidutsläppen från resor liksom de kostnads- och tidsbesparingar som kan erhållas genom att ersätta vissa resor med till exempel videokonferenser och telefonmöten. d) Gå igenom dina resvanor och pröva hur dessa skulle kunna förändras för att minska utsläppen från dina resor. Ställ dig frågan: Behövs resan? STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 17

18 Att diskutera och ta ställning till: e) Kan arbetsformerna på din arbetsplats behöva ändras för att minska behovet av resande? Om ja på vilket sätt? Ja Nej f) Kan du minska antalet resor i tjänsten genom att du till exempel ersätter vissa resor med videokonferenser, videochat eller telemöten? Ja Nej Finns teknik och mötesrum tillgängliga som medger detta? Ja Nej Vad behöver utvecklas? 18 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

19 g) Bör anställda kunna arbeta hemifrån vissa dagar i veckan? Ja Nej Kan distansarbetet underlättas genom att arbetsgivaren tillhandahåller teknik i bostaden som underlättar videochat och telemöten? Ja Nej h) Bör arbetstiderna bli mer flexibla och därigenom leda till att resandet mellan arbetsplats och bostad sprids över tiden (minskar i så fall till exempel risken att hamna i utsläppshöjande bilköer)? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 19

20 Med vad ska jag resa? Bil, cykel, buss, tåg eller flyg? a) Vad krävs för att du ska överge bilen och istället föredra kollektiva färdmedel? Hur skulle din arbetsgivare kunna stimulera dig till detta? Busskort som löneförmån? På vilka andra sätt skulle arbetsgivaren kunna belöna anställda som åker klimatsmart i jobbet samt till och från bostaden? b) Vad kan du själv göra? Ställa högre krav på kollektiva färdmedel där de idag fungerar bristfälligt (till exempel turtäthet och anpassning till personer med funktionshinder)? 20 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

21 c) Vad krävs för att minska taxiresorna till förmån för resor med kollektiva färdmedel? Vad krävs för att bilresor och inrikes flygresor i största möjliga utsträckning ska ersättas med tågresor? Hur kan detta formuleras i myndighetens/bolagets resepolicy? e) Vad krävs för att du ska välja promenader och cykel/ tjänste cykel framför andra sätt att förflytta dig? Vad kan din arbetsgivare göra? STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 21

22 Hur ska jag resa? a) Finns några hinder för att bilresor sker med trafiksäkra miljöbilar (såväl tjänstebilar som taxi) och i så fall vilka? Ja Nej b) Hur kan samåkning uppmuntras? c) Behöver bilburna genomgå utbildning för att köra skonsamt (eco-driving bedöms minska bränsleförbrukningen med 5-15%)? Ja Nej 22 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

23 d) När man funderar på att köpa bil är det viktigt att först se till energieffektiviteten, det vill säga det ska krävas så lite bränsle som möjligt per mil. I andra hand ska det vara så lite utsläpp som möjligt i hela tillverkningskedjan. Vilka andra egen skaper är det viktigt att tänka på i samband med bilköp? e) Vad finns det för förutsättningar att klimatkompensera för den mängd koldioxid man ändå tvingas släppa ut? Har du undersökt möjligheterna att upprätthålla balansen genom att till exempel plantera skog, köpa vindkraft? Ja Nej f) Bör klimatkompensation ske för till exempel flygresor (se Energimyndighetens riktlinjer)? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 23

24 Transporter från och leveranser till arbetsplatsen Gör en kartläggning av transporterna med stöd av NTMs kalkylator för godstransporter (se hänvisning i slutet av denna checklista). Att diskutera och ta ställning till: a) Kan transporter från och leveranser till arbetsplatsen och hela området kunna samordnas för att minska utsläppen? Ja Nej b) Ska digitala överföringstekniker kunna väljas där det är möjligt istället för att skicka eller buda material? Ja Nej 24 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

25 c) Kan cykelbud användas vid korta mindre transporter istället för bil? Ja Nej d) Ställs krav på att transporter sker med energieffektiva och miljöcertifierade fordon (iso )? Ja Nej e) Skulle en samordning av transporter, teknik och fordon som minskar utsläppen av koldioxid kunna ske? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 25

26 Visioner i ett 10-årsperspektiv: Hur ser dina resor ut om 10 år? Hur kommunicerar ni mellan arbetsplats och bostad? Hur sker transporter från och leveranser till din arbetsplats om 10 år? Hur används de digitala överföringsteknikerna? Beskriv vilka hinder som finns när ni skissat visionen. Hur ska ni lyckas övervinna hindren och nå era mål? 26 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

27 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 27

28 Lästips på nätet 1. Klimatkalkylatorer: NTMs (Nätverket för Transporter och Miljön) enkla kalkylatorer kan nås av alla. För att använda den mer avancerade kalkylatorn krävs medlemskap i NTM. (NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att skapa en gemensam värdegrund för hur miljöprestanda för olika transportmedel ska beräknas). SJ Miljökalkyl för bedömning av utsläpp av växthusgaser vid resa en viss sträcka med olika färdmedel samt för miljöredovisning av resor i tjänsten. 2. Information om klimatkompensation: Information om trafiksäkra bilar: STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

29 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 29

30 30 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

31 Checklista 2 Elanvändning ventilation, belysning och datorer STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 31

32 Checklista 2: Elanvändning ventilation, belysning och datorer Kontor och förvaltning står idag för 20 procent av elförbrukningen i alla lokaler i Sverige 10 och det finns en stor spridning i el/energianvändningen för kontoren. De sämsta kontoren har en energiförbrukning per kvm som är fyra gånger högre än de mest energieffektiva. Således finns det en stor effektiviseringspotential när det gäller kontorsbyggnader och utrustningen i dessa. Det är en effektivisering som kan uppnås med dagens teknik och som är ekonomiskt lönsam. Effektiviseringspotentialen finns framförallt i kontorens belysning, fläktar och IT-utrustning. Kylning av lokaler blir allt vanligare. Det är något som är viktigt att beakta i varje upphandling. Sverige använder i hög grad el producerad av kärnkraft och av den förnyelsebara energikällan vattenkraft. Av detta skäl ger effektivisering av elanvändningen på arbetsplatserna hos oss mindre direkt effekt på utsläppen av växthusgaser än i länder där el produceras av kol- eller oljekraftverk. Åtgärder hos oss har dock en stor indirekt betydelse genom att de öppnar möjligheter för elanvändning inom nya områden områden som idag bygger på användning av fossila bränslen. Detta gäller till exempel för bilar som skulle kunna tankas med el från nätet (plug-in-teknik) istället för bensin och diesel. Export av grön el kan ersätta el från andra energikällor i grannländer, när de blir allt mer hopkopplade i kombination med att vi själva lyckas spara. 10 Energimyndighetens statistik för STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

33 Gör en kartläggning av elanvändningen tillsammans med din arbetsgivare och behörig kompetens a) Börja med att undersöka om det finns data och diagram som visar hur verksamhetens el/energianvändning varierar över tiden. Det kan till exempel gälla uttagen effekt vid olika tidpunkter varje dag, vecka och månad. b) Gör en nattvandring på kontoret för att se om kopiatorer, skrivare etcetera är avstängda på nätter och helger, det vill säga under den tid när ingen verksamhet pågår. Ta med en elenergimätare för att mäta elförbrukningen på enskilda arbetsplatser, kopiatorer och datorer som inte är avstängda och som står i stand-by-läge. (Elenergimätare sticker man in i vägguttaget. Finns att köpa i elaffärer och varuhus). Sammanställ en rapport från nattvandringen om var ni bedömer att energi slukas i onödan. Med kartläggningen som grund kan ni sedan mäta vilka resultat det blir av era ansträngningar att energieffektivisera verksamheten. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 33

34 Att diskutera och ta ställning till: c) Var kan det vara lämpligt att installera timers respektive var det kan vara bra med närvarostyrd belysning? d) Var kan vanliga glödlampor bytas mot lågenergilampor (lågenergilampor ger i vissa fall inte tillfredställande läsbelysning)? 11 e) Finns konventionella armaturer med lysrör som bör bytas ut mot armaturer med så kallade T5-lysrör (fördelen med T5- lysrören är att de är mycket effektiva med ett högt ljusutbyte och låg energiåtgång)? Ja Nej 11 Se test av lågenergilampor i Råd&Rön nr 1/ STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

35 f) Finns grenuttag med inbyggd strömbrytare mellan till exempel dator och vägguttag? Om inte, skaffa sådana. Med en enda knapptryckning släcker du dator, skrivare, förstärkare och allt vad du har kopplat till datorn. På så sätt används ingen standby-energi i onödan. Ja Nej g) Servrar drar mycket energi. Kan några servrar stängas av på nätterna? Ja Nej Undersök möjligheterna att investera i nya energieffektiva virtuella servrar (om ingen vistas i serverrum kan högre temperatur accepteras i dessa vilket innebär mindre energi åtgång för kylning). Gör en inventering tillsammans med IT-enheten/ avdelningen. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 35

36 h) Har kopiatorer och skrivare en grundinställning så att de som regel kopierar dubbelsidigt? Ja Nej Om inte, varför inte ändra grundinställningen? Gör förminskade utskrifter, till exempel två sidor på varje ark. Väg pappersavfallet innan det går till återvinning. Då går det lätt att mäta hur pappersförbrukningen utvecklas. Ställ krav på och följ upp att återvinningsföretag efterbehandlar pappersavfallet så att det kan återvinnas (varje kg papper som återvinns leder till 1,5 kg minskade utsläpp av växthusgaser 12 ). i) Vid byte av uttjänta belysningsarmaturer för allmänbelysning där dagsljus förekommer, välj nya energieffektiva med ljussensor för dagsljusreglering. j) Använder du batteriladdare för att ladda upp dina egna batterier istället för att köpa nya? Ja Nej Om nej, skaffa en laddare. Det minskar kostnader och transporter, sparar energi och råvaror. Dra ur din laddare när laddningen är klar eftersom laddaren drar energi även när den inte laddar. 36 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

37 k) Har fastigheten där arbetsplatsen inryms en energideklaration anslagen i entrén? Läs vidare på Energimyndighetens hemsida nedan. Ja Nej l) Använder ni grön el på arbetsplatsen? Ja Nej m) Ställs krav på energieffektivitet och elförbrukning vid stand-by-läge i samband med upphandling? Ja Nej n) Varvas ventilationen ner under natten? Ja Nej o) Kan kylning av lokalerna ordnas mer energieffektivt? Ja Nej 12 Återvinningsindustrierna: Återvunnen råvara en god affär för klimatet, april 2007 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 37

38 Visioner i ett 10-årsperspektiv: Hur ser elanvändningen ut på din arbetsplats om 10 år? Vilka energikällor används? Beskriv vilka hinder som finns när ni skissat visionen. Hur ska ni lyckas övervinna hindren och nå era mål? 38 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

39 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 39

40 Lästips på nätet Energimyndigheten TCO Development (Räkna ut din dators energiförbrukning och vad du kan vinna på att aktivera energisparfunktionen): Energy Star (I databasen kan man gå in och sortera produkter efter energiåtgång vid till exempel stand-by-läge): Miljöstyrningsrådet Vägledning för hållbar upphandling: 40 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

41 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 41

42 42 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

43 Checklista 3 Personalmatsal och fikarum STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 43

44 Checklista 3: Personalmatsal och fikarum Vad vi konsumerar i personalmatsal och fikarum har betydelse för klimatet. Därför är utbudet av mat och dryck i dessa rum viktigt att ta ställning till. En sak är säker ska vi klara klimatmålen, måste vi se över våra mat- och dryckesvanor. Vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön Produktionen av mat i världen står för omkring en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, vilket är ungefär dubbelt så mycket som utsläppen från världens transporter. Växthusgasutsläpp från mat skiljer sig från utsläpp från energi och transporter. När man talar klimat pratar man ofta om koldioxid och fossila bränslen, men de viktigaste växthusgaserna från matproduktion är lustgas och metan. Så länge transporten av mat inte sker med flyg, är koldioxidutsläppen från transporterna av mat obetydliga jämfört med utsläppen av lustgas och metan 13. Lustgas kommer främst från gödslad mark, och markkrävande mat, som kött, ger därmed höga utsläpp av lustgas. Nötkött och mjölk orsakar dessutom stora utsläpp av metan som bildas i kornas magar. Djuruppfödning står för 18 procent av de globala växtgasutsläppen 14. Ett kg nötkött orsakar ungefär sex gånger högre utsläpp jämfört med ett kg kyckling och mer än 50 gånger högre utsläpp jämfört med produktion av bönor. Det finns inget sätt att avsevärt minska dessa utsläpp med tekniska lösningar eller förändringar i produktionssätt. Djuren kräver sitt foder för att växa. De stora skillnaderna i utsläpp mellan olika slags mat kommer därför att kvarstå, 44 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

45 även om man sätter in åtgärder för att minska utsläppen från produktionen. Det är genom att omorientera vår konsumtion som vi främst kan påverka utsläppen från jordbrukssektorn. Undersökningar visar att livsmedel som kött, framförallt nötkött samt växthusodlade och flygtransporterade produkter orsakar stor miljöbelastning medan produkter som är frilandsodlade och av vegetabiliskt ursprung ger lägre belastning. Vår konsumtion av vatten påverkar klimatet och miljön Vatten är inte bara en livsnödvändighet utan ofta en livsstilsmarkör åtminstone i västvärlden. I Sverige har vi utmärkt kvalitet på vårt kranvatten. Trots det konsumerar vi alltmer buteljerat vatten. Under 2006 drack varje svensk i genomsnitt 27 liter flaskvatten var konsumtionen bara drygt 10 liter 15. Den ökande konsumtionen är dåliga nyheter för klimatet, miljön, hälsan och ekonomin. Sveriges konsumtion av flaskvatten 2006 orsakade utsläpp på cirka ton koldioxid. Utsläppen uppstår främst då flaskorna tillverkas och transporteras S. Wirsenius, F. Hedenius, Chalmers: Debattartikel i GP Klimatmärkning kan leda helt fel FAO report, Livestock s Long Shadow Environmental Issues and Options. 15 DN, huvudledare Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport Totala koldioxidutsläpp från konsumtion av buteljerat vatten i Sverige, augusti 2007 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 45