Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av:"

Transkript

1 Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av: Resor och varutransporter Elanvändning Personalmatsal och fikarum Miljömärkta produkter och tjänster Personlig checklista STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 1

2 ST, Författare: Per Erik Boivie, Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska AB, okt Upplaga: 5000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: Fax: Webbplats: Ange artikelnr STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

3 Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av: Resor och varutransporter Elanvändning Personalmatsal och fikarum Miljömärkta produkter och tjänster Personlig checklista

4 4 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

5 Klimathotet rör oss alla nu tar vi vårt ansvar! För att möta klimathotet, som utgör det enskilt största hotet mot hållbar utveckling i arbetslivet och samhället i stort, måste användningen av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) ersättas med förnyelsebar energi och energieffektiva lösningar. Dessa måste ges stor tyngd vid upphandling av varor och tjänster. Tillsammans kan vi visa att det går att åstadkomma en rad förändringar som kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser i atmosfären, som att till exempel förändra våra matvanor. Därmed bidrar vårt initiativ till att förhindra att klimatförändringar får förödande effekter för livsvillkoren på jorden. Med detta checkhäfte vill Fackförbundet ST ta ett steg på vägen för att utveckla våra arbetsplatser och göra dem klimatsmarta. Genom att kritiskt granska vilken klimatpåverkan arbetsplatserna har och lära oss mer om vår påverkan på klimatet, skapas möjligheter att tänka nytt. Med nya insikter som grund kan vi sedan ompröva vårt sätt att arbeta och resa liksom att konsumera. Nu får du möjlighet att ta initiativ till en serie korta arbetsplatsstudier och medverka till att din arbetsplats bli en arena för samverkan, kunskapsuppbyggnad och initiativ i klimatfrågan. Tack till alla företrädare för Energimyndigheten, Konsumentverket, Miljödepartementet, Naturvårdsverket, NUTEK, Vägverket, FOI, Chalmers och KTH för medverkan i framtagandet av denna skrift. Vi tackar också särskilt Per Erik Boivie som är författare till häftet. Annette Carnhede STs förbundsordförande

6 En klimatsmart arbetsplats vad menar vi med det? Ledningen har ett särskilt ansvar för att alla på arbetsplatsen får den kunskap och den stimulans som behövs för att kunna agera klimatsmart. På arbetsplatsen finns en hög medvetenhet om vikten av en energieffektiv verksamhet. Du accepterar inget slösande med el, värme, drivmedel, material med mera. Du är medveten om att tjänsteresor, resor till och från arbetet liksom varutransporter tillsammans svarar för en betydande del av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Du inser vikten av att verksamheten får en inriktning som minskar beroendet av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Du är medveten om att alla varor som köps in till arbetsplatsen ger effekter på miljön när de tillverkas, transporteras, används och återvinns. Du frågar alltid i samband med inköp, som du råder över på arbetsplatsen, om det finns alternativ med så kallad tredjepartsmärkning eller information om produktens utsläpp av växthusgaser. Du är medveten om att det har betydelse, hur du agerar i din yrkesroll och att du kan påverka andra att agera klimatsmart. 6 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

7 Du tar själv initiativ och diskuterar med dina arbetskamrater och chefer vad ni kan göra på er arbetsplats. Du drar dig inte för att föra fram nya idéer och du följer upp vad som sker med dem. Du är medveten om effekterna på klimatet av de livsmedel du köper och den mat och dryck du beställer när du äter ute. Du styr dina livsmedelsinköp i möjligaste mån efter säsong. Du försöker ändra invanda mönster och du börjar med dig själv såväl på arbetsplatsen som hemma. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 7

8 Klimathotet och våra möjligheter att påverka Växthuseffekt är en nödvändig förutsättning för livet på jorden. Utan växthusgaser som koldioxid, vattenånga, metan och lustgas skulle temperaturskillnaderna över dygnet göra jorden obeboelig. En balans med lagom mycket växthusgaser i atmosfären är alltså en förutsättning för vårt liv. Under loppet av jordens historia har mängden växthusgaser liksom medeltemperaturen varierat genom naturliga processer. Klimatförändringarna, i form av högre temperatur, förändrad nederbörd, stigande havsnivåer och extrema väderförhållanden, utgör en extremt allvarlig utmaning för mänskligheten. Orsaken till detta är ökade utsläpp av växthusgaser i samband med förbränning av fossila bränslen, avskogning av gigantiska markytor, våra matvanor etcetera. Samtidigt som vi blir fler och fler på jorden, ökar energibehovet globalt liksom förbrukningen per person. Det gäller både i vår del av världen och i utvecklingsländer med ambitionen att skapa en materiell levnadsstandard i nivå med vår. Det vi idag upplever, är att den växande befolkningen på jorden på olika sätt bidrar till att ökningen av växthusgaser är snabbare än någonsin. Detta beror till exempel på att koldioxid frigörs genom förbränning av fossila bränslen i stor skala. Samtidigt avverkas regnskogar utan att motsvarande tillväxt av skogar som binder koldioxid sker. Till detta kommer bildning av metan och lustgas i intensivt jordbruk och uppfödning av nötkreatur. FNs klimatpanel 1 har slagit fast att det finns en tydlig samstämmighet mellan människans utsläpp av växthusgaser och de uppmätta temperaturökningarna. Mellan 1970 och 2004 ökade koldioxidutsläppen med 80 procent. Redan nu ser vi effekter av 8 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

9 klimatförändringarna. Både höjningen av havsytans nivå och exploatering av kustområden bidrar till översvämningar. Världen över krymper glaciärerna. Skogsbränderna ökar liksom den värmerelaterade dödligheten. Om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder på många områden och då inte minst på våra arbetsplatser kommer den globala medeltemperaturen att fortsätta stiga avsevärt. Effekten blir då än värre för ekosystem och samhälle. En ökning av temperaturen med mer än två grader kan medföra att förlopp startas som inte går att vända. Förloppen blir självgående och medför att tundran tinar vilket i sin tur medför att enorma mängder metan frigörs och att Golfströmmen ändrar riktning. Om vi vidtar åtgärder nu kostar det oss bara ett par procent av överskottet från vår bruttonationalproduktion (BNP). Men om vi väntar, kommer stora delar av BNP att slukas av de nödvändiga åtgärderna, så att dessa slutligen blir oss helt övermäktiga 2. De industrialiserade länderna måste gå före i arbetet med att begränsa utsläppen och ta initiativ till återbeskogning. Åtgärderna för att minska utsläppen och initiativen till återbeskogning motiveras inte minst av att vår del av världen har svarat för den allra största delen av de historiska utsläppen 3. Ett vuxet träd (som inte är övermoget) lagrar cirka 20 kg kol per kvm, 1 FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport, sammanfattning för beslutsfattare. Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Rapport November Nicolas Stern: Sternrapporten en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi, 2006 (kan laddas ner från Naturvårdsverkets hemsida). 3 SOU 2008:24, Svensk klimatpolitik, klimatberedningens betänkande. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 9

10 det vill säga uppemot kg co 2 per kvm. Dessutom lagrar trädet i marken cirka 5 kg kol. Det blir något hundratal kg co 2 per kvm. Och luftpelaren rakt över varje kvm mark ända upp dit rymden tar vid innehåller bara cirka 4 kg kol. Dessa siffror hjälper oss att inse vad återbeskogning kan betyda. Sverige är ett av de få länder som har kunnat sänka sina klimatutsläpp samtidigt som vi haft en god tillväxt och välfärd. Men det vi åstadkommit hittills är inte tillräckligt för att möta klimathotet. Vi måste därför se den potential som finns i att steg för steg gå vidare med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bland annat genom energieffektivisering, satsning på förnyelsebar energi och förändring av konsumtions- och produktionsmönster. Sverige kan bli en bra lots för andra in i framtiden. I detta sammanhang kan anställda tillsammans med sina arbetsgivare inom den statliga sektorn visa vägen. Regeringskansliet har i en egen miljöpolicy 2008 markerat att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland och en pådrivande kraft i sin strävan att skapa en hållbar utveckling. Hänsyn till miljön och människans hälsa ska vara naturliga inslag i kansliets eget arbete. Från och med 2008 ska alla flygresor i tjänsten för politiker och tjänstemän klimatneutraliseras. Energimyndigheten har fått i uppdrag att beräkna och upphandla kompensationen 4. På lite längre sikt handlar det om att skapa arbetsplatser som är klimatneutrala. 5 För att åstadkomma detta krävs ett paket av åtgärder i en bred samverkan mellan fackföreningar och 4 Miljödepartementet, pressmeddelande Luftfartsverket blev under 2006 Sveriges första klimatneutrala storföretag. Utsläppen från den egna verksamheten har mer än halverats på några år. Arbetet fortsätter för att minska utsläppen ytterligare och slutmålet är att dessa helt ska undanröjas. Under tiden kommer kvarvarande utsläpp att kompenseras enligt principerna för Kyoto-protokollet genom stöd av projekt i andra länder. 10 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

11 arbets givare liksom med andra berörda som till exempel fastighetsförvaltare. Det gäller samtidigt att också ta vara på den expertkunskap som finns inom våra medlemmars arbetsplatser som till exempel inom Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Miljödepartementet, Vägverket, SMHI och FOI liksom på våra högskolor och universitet. Allas bidrag behövs! Utsläpp sektorsvis 2006 i miljoner ton (Mton) Sektor Andel av utsläppen 2006 El- o värmeproduktion 12% Bostäder o lokaler mm 6 7% Industri 7 26% Inrikes transporter 30% (Varav flyget 1%) Övrig energi 8 6% Jordbruk 13% Avfall 3% Övrigt 3% 6 I Bostäder o lokaler mm ingår utsläpp, service och energianvändning inom jordbruk, skogsbruk och fiske. 7 I Industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och fluorerade växthusgaser. 8 I Övrig energi ingår utsläpp från raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen (främst koksverk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter). STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 11

12 12 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

13 Checklista 1 Resor och varutransporter STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 13

14 Checklista 1: Resor och varutransporter I början av 1900-talet förflyttade vi oss i genomsnitt 500 meter varje dag. Idag är vi mer rörliga i genomsnitt reser vi 5 mil/person och dag. Att flyga, åka tåg, buss eller bil gör att vi kan förflytta oss långt och snabbt i arbetet och på fritiden. Med globaliseringen har handeln och turismen blivit gränslös. Våra sociala nätverk har blivit mer vidsträckta och utvecklingen av våra kommunikationsmedel har gett många av oss berikande upplevelser av nya platser. Vårt kraftigt ökade resande liksom ökade transporter av varor har emellertid lett till ökade utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen vilket starkt påverkar klimatet. Det sätt som våra samhällen planerats på, påverkar vårt resande och därmed också utsläppen. Lokalisering av arbetsplatser långt från bostäderna ökar resandet. Etableringen av stora köpcentra utanför centralorterna bygger på att konsumenterna ska vara bilburna. Den ökade trafiken påverkar också vårt landskap, den biologiska mångfalden och bidrar till föroreningar av våra vattendrag. För att klara klimatmålen behövs en omställning till ett betydligt mer energieffektivt transportsystem med mer kollektivtrafik och effektivare system för att driva fordon med förnyelsebar energi. Samhällsplaneringen måste på ett påtagligt sätt förändras så att bilresorna mellan bostad, arbete och service minskar och så att resor med kollektivtrafiken kan ersätta bilen. Personbilstrafik Personbilarna har blivit energieffektivare men med allt mer extrautrustning släpper de ändå ut mycket koldioxid. Men koldioxidutsläppen från nya bilar har i genomsnitt varit cirka 20 procent 14 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

15 högre i Sverige under de senaste 10 åren jämfört med genomsnittet i Europa. I Sverige finns 4,2 miljoner personbilar. Dessa är i genomsnitt tyngre och motorstarkare än i övriga Europa vilket ger en högre förbrukning av bensin och diesel 9. Antalet så kallade miljöbilar ökar starkt i Sverige. Den största andelen av dessa drivs nu med etanol. Det ger en reduktion av klimatpåverkan på nära 50 procent jämfört med en vanlig bensindriven personbil. Elhybridbilar blir också allt vanligare. Men ytterligare åtgärder behövs inom områdena energieffektivisering (energi per körd km), förnyelsebara bränslen (fossilinnehållet i bränslemixen) och minskat resande. Den ideala miljöbilen kan så småningom bli en laddbar elhybrid, en bil som drivs med ett säkert och lätthanterligt kretsloppsbaserat drivmedel. Om hela den svenska bilparken (oräknat lastbilarna) byttes ut mot laddbara el-hybridbilar skulle det bara åtgå cirka 10 terawattimmar (TWh) el att driva denna bilpark årligen. Idag kräver bilparken motsvarande drygt 100 TWh årligen av bensin och diesel (inräknat lastbilarna). Ett problem för att nå 10 TWh-målet är att batterierna i elbilar inte (ännu) kan ge elbilar tillräckligt stor räckvidd. I framtiden går det att förse elbilar med batteriladdare ombord, som i jämn takt förser batterierna med ny el hela tiden. Sådana system är nu under stark utveckling. Olika former av bioenergi kan ge drivmedel till de hjälpsnurror som behövs och då krävs inte mer än ytterligare cirka 10 TWh för detta. På detta sätt kan faktiskt hela bilparker världen över få en helt kretsloppsbaserad drift samtidigt som fordonen blir cirka tre gånger effektivare genom att de kan drivas med elektriska motorer. 9 SOU 2008:25, Ett energieffektivare Sverige, delbetänkande av energieffektiviseringen. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 15

16 Varutransporter Långväga transporter av mat och andra varor kräver energi av olika slag. Utsläppen av växthusgaser (främst koldioxid) från inrikes transporter inklusive persontransporter har ökat med 11 procent i Sverige under perioden Ökningen orsakas av att lastbilstrafiken växt i omfattning och trots att fordonen blivit bränslesnålare. Lokal distribution med dåligt fyllda skåpbilar och minibussar ökar kraftigt år från år. Klimatsmarta åkare kombinerar lastbil tåg och lastbil sjötransport samt utnyttjar IT-stöd och GPS för att undvika transporter med halvfulla eller tomma lastbilar. Omlastning till mindre distributionsfordon gärna elektriska för sista länken i transportkedjan underlättas av att kombiterminaler finns i städernas utkanter. Gör en kartläggning av resandet a) Börja med att kartlägga dina resor i tjänsten under föregående månad liksom dina resor till och från arbetet. Ta hjälp av de kalkylatorer som finns för att beräkna utsläppen av växthusgaser. NTMs kalkylator kan nås av alla, Med kartläggningen som grund kan du sedan mäta vilka resultat det blir av dina ansträngningar att minska resandet och klimatanpassa de resor som du gör. 16 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

17 b) Finns det en mötes- och resepolicy på din arbetsplats? Ta reda på om den efterlevs och om den behöver revideras. c) Ta reda på om det finns statistik som redovisar koldioxidutsläppen från resor liksom de kostnads- och tidsbesparingar som kan erhållas genom att ersätta vissa resor med till exempel videokonferenser och telefonmöten. d) Gå igenom dina resvanor och pröva hur dessa skulle kunna förändras för att minska utsläppen från dina resor. Ställ dig frågan: Behövs resan? STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 17

18 Att diskutera och ta ställning till: e) Kan arbetsformerna på din arbetsplats behöva ändras för att minska behovet av resande? Om ja på vilket sätt? Ja Nej f) Kan du minska antalet resor i tjänsten genom att du till exempel ersätter vissa resor med videokonferenser, videochat eller telemöten? Ja Nej Finns teknik och mötesrum tillgängliga som medger detta? Ja Nej Vad behöver utvecklas? 18 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

19 g) Bör anställda kunna arbeta hemifrån vissa dagar i veckan? Ja Nej Kan distansarbetet underlättas genom att arbetsgivaren tillhandahåller teknik i bostaden som underlättar videochat och telemöten? Ja Nej h) Bör arbetstiderna bli mer flexibla och därigenom leda till att resandet mellan arbetsplats och bostad sprids över tiden (minskar i så fall till exempel risken att hamna i utsläppshöjande bilköer)? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 19

20 Med vad ska jag resa? Bil, cykel, buss, tåg eller flyg? a) Vad krävs för att du ska överge bilen och istället föredra kollektiva färdmedel? Hur skulle din arbetsgivare kunna stimulera dig till detta? Busskort som löneförmån? På vilka andra sätt skulle arbetsgivaren kunna belöna anställda som åker klimatsmart i jobbet samt till och från bostaden? b) Vad kan du själv göra? Ställa högre krav på kollektiva färdmedel där de idag fungerar bristfälligt (till exempel turtäthet och anpassning till personer med funktionshinder)? 20 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

21 c) Vad krävs för att minska taxiresorna till förmån för resor med kollektiva färdmedel? Vad krävs för att bilresor och inrikes flygresor i största möjliga utsträckning ska ersättas med tågresor? Hur kan detta formuleras i myndighetens/bolagets resepolicy? e) Vad krävs för att du ska välja promenader och cykel/ tjänste cykel framför andra sätt att förflytta dig? Vad kan din arbetsgivare göra? STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 21

22 Hur ska jag resa? a) Finns några hinder för att bilresor sker med trafiksäkra miljöbilar (såväl tjänstebilar som taxi) och i så fall vilka? Ja Nej b) Hur kan samåkning uppmuntras? c) Behöver bilburna genomgå utbildning för att köra skonsamt (eco-driving bedöms minska bränsleförbrukningen med 5-15%)? Ja Nej 22 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

23 d) När man funderar på att köpa bil är det viktigt att först se till energieffektiviteten, det vill säga det ska krävas så lite bränsle som möjligt per mil. I andra hand ska det vara så lite utsläpp som möjligt i hela tillverkningskedjan. Vilka andra egen skaper är det viktigt att tänka på i samband med bilköp? e) Vad finns det för förutsättningar att klimatkompensera för den mängd koldioxid man ändå tvingas släppa ut? Har du undersökt möjligheterna att upprätthålla balansen genom att till exempel plantera skog, köpa vindkraft? Ja Nej f) Bör klimatkompensation ske för till exempel flygresor (se Energimyndighetens riktlinjer)? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 23

24 Transporter från och leveranser till arbetsplatsen Gör en kartläggning av transporterna med stöd av NTMs kalkylator för godstransporter (se hänvisning i slutet av denna checklista). Att diskutera och ta ställning till: a) Kan transporter från och leveranser till arbetsplatsen och hela området kunna samordnas för att minska utsläppen? Ja Nej b) Ska digitala överföringstekniker kunna väljas där det är möjligt istället för att skicka eller buda material? Ja Nej 24 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

25 c) Kan cykelbud användas vid korta mindre transporter istället för bil? Ja Nej d) Ställs krav på att transporter sker med energieffektiva och miljöcertifierade fordon (iso )? Ja Nej e) Skulle en samordning av transporter, teknik och fordon som minskar utsläppen av koldioxid kunna ske? Ja Nej STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 25

26 Visioner i ett 10-årsperspektiv: Hur ser dina resor ut om 10 år? Hur kommunicerar ni mellan arbetsplats och bostad? Hur sker transporter från och leveranser till din arbetsplats om 10 år? Hur används de digitala överföringsteknikerna? Beskriv vilka hinder som finns när ni skissat visionen. Hur ska ni lyckas övervinna hindren och nå era mål? 26 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

27 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 27

28 Lästips på nätet 1. Klimatkalkylatorer: NTMs (Nätverket för Transporter och Miljön) enkla kalkylatorer kan nås av alla. För att använda den mer avancerade kalkylatorn krävs medlemskap i NTM. (NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att skapa en gemensam värdegrund för hur miljöprestanda för olika transportmedel ska beräknas). SJ Miljökalkyl för bedömning av utsläpp av växthusgaser vid resa en viss sträcka med olika färdmedel samt för miljöredovisning av resor i tjänsten. 2. Information om klimatkompensation: 3. Information om trafiksäkra bilar: 28 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

29 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 29

30 30 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

31 Checklista 2 Elanvändning ventilation, belysning och datorer STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 31

32 Checklista 2: Elanvändning ventilation, belysning och datorer Kontor och förvaltning står idag för 20 procent av elförbrukningen i alla lokaler i Sverige 10 och det finns en stor spridning i el/energianvändningen för kontoren. De sämsta kontoren har en energiförbrukning per kvm som är fyra gånger högre än de mest energieffektiva. Således finns det en stor effektiviseringspotential när det gäller kontorsbyggnader och utrustningen i dessa. Det är en effektivisering som kan uppnås med dagens teknik och som är ekonomiskt lönsam. Effektiviseringspotentialen finns framförallt i kontorens belysning, fläktar och IT-utrustning. Kylning av lokaler blir allt vanligare. Det är något som är viktigt att beakta i varje upphandling. Sverige använder i hög grad el producerad av kärnkraft och av den förnyelsebara energikällan vattenkraft. Av detta skäl ger effektivisering av elanvändningen på arbetsplatserna hos oss mindre direkt effekt på utsläppen av växthusgaser än i länder där el produceras av kol- eller oljekraftverk. Åtgärder hos oss har dock en stor indirekt betydelse genom att de öppnar möjligheter för elanvändning inom nya områden områden som idag bygger på användning av fossila bränslen. Detta gäller till exempel för bilar som skulle kunna tankas med el från nätet (plug-in-teknik) istället för bensin och diesel. Export av grön el kan ersätta el från andra energikällor i grannländer, när de blir allt mer hopkopplade i kombination med att vi själva lyckas spara. 10 Energimyndighetens statistik för STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

33 Gör en kartläggning av elanvändningen tillsammans med din arbetsgivare och behörig kompetens a) Börja med att undersöka om det finns data och diagram som visar hur verksamhetens el/energianvändning varierar över tiden. Det kan till exempel gälla uttagen effekt vid olika tidpunkter varje dag, vecka och månad. b) Gör en nattvandring på kontoret för att se om kopiatorer, skrivare etcetera är avstängda på nätter och helger, det vill säga under den tid när ingen verksamhet pågår. Ta med en elenergimätare för att mäta elförbrukningen på enskilda arbetsplatser, kopiatorer och datorer som inte är avstängda och som står i stand-by-läge. (Elenergimätare sticker man in i vägguttaget. Finns att köpa i elaffärer och varuhus). Sammanställ en rapport från nattvandringen om var ni bedömer att energi slukas i onödan. Med kartläggningen som grund kan ni sedan mäta vilka resultat det blir av era ansträngningar att energieffektivisera verksamheten. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 33

34 Att diskutera och ta ställning till: c) Var kan det vara lämpligt att installera timers respektive var det kan vara bra med närvarostyrd belysning? d) Var kan vanliga glödlampor bytas mot lågenergilampor (lågenergilampor ger i vissa fall inte tillfredställande läsbelysning)? 11 e) Finns konventionella armaturer med lysrör som bör bytas ut mot armaturer med så kallade T5-lysrör (fördelen med T5- lysrören är att de är mycket effektiva med ett högt ljusutbyte och låg energiåtgång)? Ja Nej 11 Se test av lågenergilampor i Råd&Rön nr 1/ STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

35 f) Finns grenuttag med inbyggd strömbrytare mellan till exempel dator och vägguttag? Om inte, skaffa sådana. Med en enda knapptryckning släcker du dator, skrivare, förstärkare och allt vad du har kopplat till datorn. På så sätt används ingen standby-energi i onödan. Ja Nej g) Servrar drar mycket energi. Kan några servrar stängas av på nätterna? Ja Nej Undersök möjligheterna att investera i nya energieffektiva virtuella servrar (om ingen vistas i serverrum kan högre temperatur accepteras i dessa vilket innebär mindre energi åtgång för kylning). Gör en inventering tillsammans med IT-enheten/ avdelningen. STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 35

36 h) Har kopiatorer och skrivare en grundinställning så att de som regel kopierar dubbelsidigt? Ja Nej Om inte, varför inte ändra grundinställningen? Gör förminskade utskrifter, till exempel två sidor på varje ark. Väg pappersavfallet innan det går till återvinning. Då går det lätt att mäta hur pappersförbrukningen utvecklas. Ställ krav på och följ upp att återvinningsföretag efterbehandlar pappersavfallet så att det kan återvinnas (varje kg papper som återvinns leder till 1,5 kg minskade utsläpp av växthusgaser 12 ). i) Vid byte av uttjänta belysningsarmaturer för allmänbelysning där dagsljus förekommer, välj nya energieffektiva med ljussensor för dagsljusreglering. j) Använder du batteriladdare för att ladda upp dina egna batterier istället för att köpa nya? Ja Nej Om nej, skaffa en laddare. Det minskar kostnader och transporter, sparar energi och råvaror. Dra ur din laddare när laddningen är klar eftersom laddaren drar energi även när den inte laddar. 36 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

37 k) Har fastigheten där arbetsplatsen inryms en energideklaration anslagen i entrén? Läs vidare på Energimyndighetens hemsida nedan. Ja Nej l) Använder ni grön el på arbetsplatsen? Ja Nej m) Ställs krav på energieffektivitet och elförbrukning vid stand-by-läge i samband med upphandling? Ja Nej n) Varvas ventilationen ner under natten? Ja Nej o) Kan kylning av lokalerna ordnas mer energieffektivt? Ja Nej 12 Återvinningsindustrierna: Återvunnen råvara en god affär för klimatet, april 2007 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 37

38 Visioner i ett 10-årsperspektiv: Hur ser elanvändningen ut på din arbetsplats om 10 år? Vilka energikällor används? Beskriv vilka hinder som finns när ni skissat visionen. Hur ska ni lyckas övervinna hindren och nå era mål? 38 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

39 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 39

40 Lästips på nätet Energimyndigheten TCO Development (Räkna ut din dators energiförbrukning och vad du kan vinna på att aktivera energisparfunktionen): Energy Star (I databasen kan man gå in och sortera produkter efter energiåtgång vid till exempel stand-by-läge): Miljöstyrningsrådet Vägledning för hållbar upphandling: 40 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

41 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 41

42 42 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

43 Checklista 3 Personalmatsal och fikarum STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 43

44 Checklista 3: Personalmatsal och fikarum Vad vi konsumerar i personalmatsal och fikarum har betydelse för klimatet. Därför är utbudet av mat och dryck i dessa rum viktigt att ta ställning till. En sak är säker ska vi klara klimatmålen, måste vi se över våra mat- och dryckesvanor. Vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön Produktionen av mat i världen står för omkring en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, vilket är ungefär dubbelt så mycket som utsläppen från världens transporter. Växthusgasutsläpp från mat skiljer sig från utsläpp från energi och transporter. När man talar klimat pratar man ofta om koldioxid och fossila bränslen, men de viktigaste växthusgaserna från matproduktion är lustgas och metan. Så länge transporten av mat inte sker med flyg, är koldioxidutsläppen från transporterna av mat obetydliga jämfört med utsläppen av lustgas och metan 13. Lustgas kommer främst från gödslad mark, och markkrävande mat, som kött, ger därmed höga utsläpp av lustgas. Nötkött och mjölk orsakar dessutom stora utsläpp av metan som bildas i kornas magar. Djuruppfödning står för 18 procent av de globala växtgasutsläppen 14. Ett kg nötkött orsakar ungefär sex gånger högre utsläpp jämfört med ett kg kyckling och mer än 50 gånger högre utsläpp jämfört med produktion av bönor. Det finns inget sätt att avsevärt minska dessa utsläpp med tekniska lösningar eller förändringar i produktionssätt. Djuren kräver sitt foder för att växa. De stora skillnaderna i utsläpp mellan olika slags mat kommer därför att kvarstå, 44 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser

45 även om man sätter in åtgärder för att minska utsläppen från produktionen. Det är genom att omorientera vår konsumtion som vi främst kan påverka utsläppen från jordbrukssektorn. Undersökningar visar att livsmedel som kött, framförallt nötkött samt växthusodlade och flygtransporterade produkter orsakar stor miljöbelastning medan produkter som är frilandsodlade och av vegetabiliskt ursprung ger lägre belastning. Vår konsumtion av vatten påverkar klimatet och miljön Vatten är inte bara en livsnödvändighet utan ofta en livsstilsmarkör åtminstone i västvärlden. I Sverige har vi utmärkt kvalitet på vårt kranvatten. Trots det konsumerar vi alltmer buteljerat vatten. Under 2006 drack varje svensk i genomsnitt 27 liter flaskvatten var konsumtionen bara drygt 10 liter 15. Den ökande konsumtionen är dåliga nyheter för klimatet, miljön, hälsan och ekonomin. Sveriges konsumtion av flaskvatten 2006 orsakade utsläpp på cirka ton koldioxid. Utsläppen uppstår främst då flaskorna tillverkas och transporteras S. Wirsenius, F. Hedenius, Chalmers: Debattartikel i GP Klimatmärkning kan leda helt fel FAO report, Livestock s Long Shadow Environmental Issues and Options. 15 DN, huvudledare Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport Totala koldioxidutsläpp från konsumtion av buteljerat vatten i Sverige, augusti 2007 STs checkhäfte om klimatsmarta arbetsplatser 45

Klimatsmarta arbetsplatser

Klimatsmarta arbetsplatser Klimatsmarta arbetsplatser Checkhäfte för utveckling av: Resor och varutransporter Elanvändning Personalmatsal och fikarum Miljömärkta produkter och tjänster Personlig checklista S Ts C H E C K H Ä F T

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det miljövänliga kontoret

Det miljövänliga kontoret Det miljövänliga kontoret AFA FASTIGHETER, ENERGI OCH MILJÖ För att värna om miljön måste vi alla hjälpas åt. Vi arbetar aktivt för att våra fastigheter ska vara ett attraktivt alternativ även ur ett miljöperspektiv.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

KLIMATBOKSLUT 2014. (Räkenskapsåret 2013) Toyota Sweden AB

KLIMATBOKSLUT 2014. (Räkenskapsåret 2013) Toyota Sweden AB KLIMATBOKSLUT 214 (Räkenskapsåret 213) Toyota Sweden AB FÖRORD Den globala klimatutmaningen Vårt klimat är i förändring. Sedan industrialismen tog fart har utsläppen av klimatpåverkande gaser till atmosfären

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 2 TJÄNSTERESOR

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer