Fördel EU nyttan med den inre marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördel EU nyttan med den inre marknaden"

Transkript

1 Dnr För kännedom Enligt sändlista Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Fördel EU nyttan med den inre marknaden - EU:s inre marknad är del av en europeisk integrationsprocess som stimulerat tillväxt i Sverige - Livsmedelspriserna i Sverige, som traditionellt legat högre än i övriga Europa, har i studier visat sig röra sig nedåt - De möjligheter på EU:s inre marknad som svenskar utnyttjar mest är att - studera - köpa bil och - köpa alkohol i annat EU/EES-land - De viktigaste fördelarna för svenska företag med den inre marknaden är att - gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor - gemensamma regler för offentlig upphandling har skapats - det blivit enklare att genomföra betalningar mellan länder BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO internet:

2 Sida 2(21) Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Uppdraget Vårt upplägg 3 2 Vad är den inre marknaden? Fri rörlighet och ett regelverk som underlättar Inre marknaden innebär inte att allt är tillåtet Inre marknaden har en politisk dimension 6 3 Medlemskapets ekonomiska effekter 8 4 De fördelar som svenska privatpersoner upplevt Undersökningens utformning och huvuddrag De viktigaste fördelarna Andra fördelar Svar på den öppna frågan - EU som fredsprojekt 12 5 De fördelar som svenska företag upplevt Undersökningens utformning och huvuddrag De viktigaste fördelarna Andra fördelar Svar på den öppna frågan 15 6 Slutsatser 16 Sändlista 20 Bilagor Bakgrunds-PM Tillväxt, konkurrens och priser Tabeller: Undersökningsresultat Privatpersoner och Företag

3 Sida 3(21) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Utrikesdepartementet har uppdragit åt Kommerskollegium att undersöka vilka av fördelarna med det svenska EU-medlemskapet som är direkt kopplade till den inre marknaden och redogöra närmare för dessa fördelar och vinster. UD angav i sin skrivelse att medlemskapet i EU och den inre marknaden ger oss en rad olika ekonomiska och praktiska fördelar med gynnsamma effekter för företag och enskilda. Effekterna bidrar till en positiv samhällsutveckling med ökad ekonomisk aktivitet som i sin tur leder till ökad tillväxt och sysselsättning. 1.2 Vårt upplägg När denna utredning skrivs närmar sig tidpunkten då Sverige har varit med i EU i tio års tid. Det är ett naturligt tillfälle att reflektera över vilka effekter medlemskapet gett. Vi har sett UD:s uppdrag mot denna bakgrund och har valt att studera effekterna av den inre marknaden för - den samhällsekonomiska utvecklingen i stort - svenska privatpersoner - svenska företag Vi har studerat nationalekonomiska effekter genom en litteraturöversikt och har vidare låtit genomföra opinionsundersökningar bland svenska företag och privatpersoner om den inre marknadens fördelar. I ett nationalekonomiskt perspektiv kan ursprunget för många av de fördelar som Sverige nu vinner på den inre marknaden spåras längre tillbaka i tiden än i och med inträdet i EU Sverige är del av en internationalisering som är en ständigt pågående process. För Sveriges integration i den europeiska handeln var även EFTA-konventionen 1960, frihandelsavtalet 1973 och EES-avtalet 1994 av stor betydelse. Det kan därför vara svårt att renodla vilka vinster som hänför sig till vilket steg i processen. Trots allt finns ett antal studier om de samhällsekonomiska effekterna av ökad ekonomisk integration och medlemskap i EU. Vi sammanställer en del av denna forskning om effekter på tillväxt och priser för att ge en relevant bakgrund till nyttan av den fria rörlighet som eftersträvas för företag och enskilda.

4 Sida 4(21) Den grundläggande tanken med den inre marknaden är ju att skapa fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. När man på olika håll följer upp det praktiska genomförandet av den inre marknaden, så utgår man i regel från de hinder som företag och enskilda alltjämt möter i verkligheten. Stora ansträngningar görs för att lösa sådana problem. Tvister om tillämpningen av EU-regler avgörs ju ytterst av EG-domstolen, men under senare tid har även ett informellt sätt att lösa problem öppnats genom samarbetet i SOLVIT-nätverket 1. Med ett hinderperspektiv kan bilden av den inre marknaden lätt bli oförtjänt negativ. I denna utredning kartlägger och redovisar vi i stället hur företag och enskilda upplever nyttan av de fördelar som den inre marknaden hittills kunnat erbjuda. Material har om detta har samlats in i undersökningar med telefonintervjuer genom extern konsultmedverkan. De frågor som ställdes i intervjuerna formulerades dels utifrån hypoteser om vilken nytta som hittills skapats för svenska företag och privatpersoner genom olika EU-åtgärder, dels utifrån det dagliga arbetet på kollegiets inremarknadsenhet. Något som undersökningarna inte ger svar på är vilken nytta företag och enskilda anser sig ha haft av avregleringarna inom telekommunikations-, transport- och energisektorerna. Ett antal studier av avregleringarna och deras effekter har redan gjorts. Avregleringarnas effekter kan inte direkt kopplas till vårt EU-medlemskap. Även om Sverige hade stannat utanför EU hade vi med stor sannolikhet följt med i den internationella trenden av avreglering i de nämnda sektorerna som ägt rum bl.a. på den inre marknaden. 2 Vad är den inre marknaden? 2.1 Fri rörlighet och ett regelverk som underlättar Både för att klargöra avgränsningen av denna studie och som en bakgrund till följande kapitel finns det skäl att definiera vad vi menar med inre marknaden. EU:s inre marknad har som syfte att det ska vara lika lätt att göra affärer och röra sig fritt mellan Europas länder som det traditionellt varit att göra affärer och röra sig inom länderna. För att uppnå detta finns det regler både i EU:s grundfördrag (främst EG-fördraget, Ro m- fördraget, från 1958 med senare ändringar) och i lagar som beslutats av EU:s institutioner. De mest centrala reglerna är de fyra friheterna i EGfördraget: ett antal artiklar som förbjuder medlemsstaterna att ha kvar 1 Solvit är ett elektroniskt nätverk inom EU/EES (i Europeiska kommissionens regi) som har till uppgift att informellt försöka lösa konkreta problem som uppstår på EU:s inre marknad. I varje medlemsland finns ett SOLVIT-center som tar emot anmälningar om hinder mot den fria rörligheten.

5 Sida 5(21) nationella regler som hindrar den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Utöver de fyra friheterna har man enats om regler som underlättar den fria rörligheten, främst för varor, genom att slå fast gemensamma produktkrav och miljöregler m.m. Hela det regelverket, alltså både reglerna som slår fast de fyra friheterna och sådana regler som slår fast gemensamma krav, brukar tillsammans kallas för den inre marknaden. Reglerna om de fyra friheterna har alltså funnits i EG-fördraget alltsedan 1958, men arbetet med att skapa en inre marknad blev konkret först i mitten av 1980-talet. Som officiellt startdatum för den inre marknaden sattes den 1 januari Inre marknaden innebär inte att allt är tillåtet miljö och hälsa m.m. kan gå före Huvudregeln bakom den inre marknaden är att underlätta fri rörlighet. Men det finns undantag. Det är ytterst ett politiskt val hur man vill balansera avvägningen mellan intresset att främja handeln och intresset att skydda sig mot varor och tjänster som inte lever upp till de krav man vill ställa på bl.a. miljö och folkhälsa. Det finns inte några egentliga begränsningar för vilka skäl som medlemsländerna får åberopa för att stoppa den fria rörligheten så länge dessa är berättigade för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som väger tyngre än den fria rörligheten. Genom rättspraxis står det klart att begränsningar av den fria rörligheten kan accepteras och rättfärdigas om de nationella bestämmelserna tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, dvs. inte drabbar bara utländska varor, eller tjänster; är befogade i ljuset av det samhällsintresse som ska skyddas, dvs. det ska vara ett starkt skyddsintresse; är ändamålsenliga så att det eftersträvade målet verkligen uppnås; och är proportionerliga, dvs. inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Nedan belyser vi med exempel sådana grunder som medlemsstaterna kan åberopa för att inskränka den fria rörligheten: Varor Skydd av liv, hälsa och säkerhet (följer direkt av fördraget)

6 Sida 6(21) Miljö (tydlig domstolspraxis) Kemikaliesäkerhet (domstolspraxis) Industriell och kommersiell äganderätt (fördraget) Skydd av djur och växter (fördraget och domstolspraxis) Skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde (fördraget) Tjänster Skydd av allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa (fördraget) Skydd för kulturell mångfald (domstolspraxis) Bevarande av kvaliteten på stadsmiljön (domstolspraxis) Omsorg om trafiksäkerheten (domstolspraxis) Personer Skydd av allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa (fördraget) Skydd av anställningar i offentlig tjänst för landets egna medborgare (fördraget) 2 Skydd mot överutnyttjande av ett lands bidragssystem (domstolspraxis) Skydd för eget språk och yrkeskunskap i arbetslivet (domstolspraxis) Kapital Skydd av allmän ordning och allmän säkerhet (fördraget) Skydd mot skatteflykt (fördraget) Skydd av ett sammanhållet skattesystem (domstolspraxis) 2.3 Inre marknaden har en politisk dimension Tanken bakom att bygga upp en inre marknad i Europa har flera dimensioner. Den mest uppenbara dimensionen är den praktiska: när man tar bort gränskontroller och gör det möjligt för varor, tjänster, personer och kapital att röra sig fritt så förenklar man vardagen för medborgarna på många sätt. En andra dimension är den ekonomiska, att ökad rörlighet leder till ökad handel, som i sin tur leder till tillväxt i samhällsekonomin samt ökad mångfald, konkurrens och pressade priser för konsumenterna. 2 Undantaget får endast göras gällande då det rör sig om tjänster som innebär direkt eller indirekt maktutövning som är avsedd att säkra statens eller offentliga myndigheters intressen

7 Sida 7(21) Men märkligt nog tycks dessa positiva ekonomiska effekter inte ha varit huvudpoängen hos de män som efter andra världskriget formulerade visionen om ett mer enat Europa. De praktiska effekterna var förutsedda, men inte lika tydligt de ekonomiska. Huvudsaken för idégivare som Robert Schuman, Jean Monnet och Konrad Adenauer var i stället att ökade kontakter i vardagen över gränserna skulle leda till förutsättningar för politiskt samarbete, vilket i sin tur skulle vara en garant för bestående fred mellan Europas länder. I dag, sextio år senare, verkar detta kanske avlägset. Men faktum är att den långa period av fred vi upplevt under dessa sextio år är unik i Europas annars så blodiga historia. Robert Schuman var tydlig med denna sin vision om en utveckling i flera steg, med början i praktiska och ekonomiska kontakter: Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs. De åtgärder som vidtas måste i första hand avse dessa två länder. [ ] På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter. 3 Att på detta sätt bygga en gemenskap underifrån är ett perspektiv som skiljer sig från hur flertalet av våra nationalstater en gång bildats. Men det ger stöd för en bild som flera personer svarat i vår opinionsundersökning (se sid. 12 nedan), nämligen att betrakta även den inre marknaden som del av ett fredsprojekt. EU:s grundare hade detta synsätt. 4 Denna syn på inre marknaden som del i en större helhet är ytterligare stöd för Kommerskollegiums metodik i denna rapport, när vi väljer att betrakta effekterna av EU:s inre marknad som helhetseffekter av hela det europeiska integrationsprojektet. Å andra sidan skulle det föra för långt i förhållande till vårt mandat att inom ramen för denna rapport försöka 3 Utdrag ur Schuman-deklarationen den 9 maj Bland EU -kritiker i Storbritannien har Schumans och Monnets vision om att bygga Europa med små steg vantolkats. Ett rykte har länge florerat om att det cyniska syftet egentligen varit att bereda mark för en federal statsbildning utan att folket förstår detta. Ett ordagrant citat av exakt den innebörden, som tillskrivs Monnet, men som är en förfalskning, förekommer på flera hundra brittiska webb-sidor på Internet och fanns återgivet vid en utställning om den europeiska integrationens historia i Bryssel tidigare i år. Organisatörerna bakom utställningen tvingades be offentligt om ursäkt och tog bort citatet, men det lever vidare i cyber-rymden. Se Financial Times, 17/11, 18/11, 23/11 och 24/

8 Sida 8(21) belysa säkerhetspolitiska och andra rent politiska fördelar av EU:s inre marknad. 3 Medlemskapets ekonomiska effekter Ökad konkurrens, lägre priser och högre tillväxt är några av de förväntningar som har knutits till det svenska medlemskapet i EU. Frågan är om detta har infriats efter tio års medlemskap. För att besvara denna fråga har vi samanställt en del av den empiriska forskningen på området. Sammanställningen finns tillsammans med en beskrivning av de metodiska och statistiska problemen i en bilaga till denna utredning. De viktigaste resultaten presenteras här. EU har gett ökad tillväxt Den europeiska integrationsprocessen har medfört en ökning av tillväxten. Däremot råder de skilda meningar om hur bestående effekterna är. Vissa forskare menar att tillväxtimpulsen ebbar ut med tiden; andra menar att den europeiska integrationsprocessen medger en permanent högre tillväxttakt. Mindre skillnad på livsmedelpriser Den fria rörligheten för varor och tjänster förväntas också leda till en konvergens i priserna. De utvärderingar som skett för Sveriges del visar livsmedelspriserna har börjat rör sig neråt mot en europeisk genomsnittsnivå. Samma tendens kan tyvärr inte avläsas för flertalet tjänster, delvis på grund av kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten men även på grund av högre arbetskraftskostnader än genomsnittet. 4 De fördelar som privatpersoner upplevt 4.1 Undersökningens utformning och huvuddrag Kommerskollegium har låtit göra en opinionsundersökning för att få en bild av de svenska privatpersonernas uppfattning om den inre marknadens fördelar. Undersökningen omfattade slumpvis utvalda personer från 18 år och uppåt. Dessa personer ombads att besvara 18 frågor som bestod av två frågetyper. Frågorna framgår av bilaga.

9 Sida 9(21) Vissa frågor var av karaktären: Har Du själv eller någon Du känner utnyttjat fördelen X på den inre marknaden? 5 Andra frågor var av karaktären: Har Du upplevt att den positiva effekten Y av den inre marknaden har inträtt för Dig? Vi anser att kravet på andelen jakande svar i denna grupp generellt sett bör vara högre än beträffande den förra frågetypen för att representera en fördel, eftersom inte hela frågeurvalet väljer att utnyttja alla fördelar med den inre marknaden. Däremot bör alla tillfrågade ha en uppfattning livsmedelspriserna. Nedan presenteras de viktigaste resultaten av undersökningen. Privatpersoner Upplever Du att utbudet av varor och tjänster har blivit större i Sverige genom inträdet i den inre marknaden? Upplever Du att livsmedel har blivit billigare i Sverige? 7 41 Andel positiva Har ingen uppfattning Ett av flera mål med inträdet i EU är att det ska vara lättare att turista i andra EU-länder. Bland annat har visumkravet från vissa länder avskaffats. Har Du upplevt att det är lättare resa in i och uppehålla sig i ett annat EU-land sedan inträdet i EU Ett annat mål är att det ska vara lättare att göra privatekonomiska transaktioner inom EU. Bland annat har avgiften vid bankomatuttag i annat EU-land avskaffats. Har Du upplevt att det är lättare att göra privatekonomiska transaktioner inom EU? % 5 Det innebär att en person som både har arbetat i ett annat EU -land och som känner någon som har gjort det representerar två personer med ett svar. De siffror som i undersökningen anger hur stor del av de tillfrågade som arbetat i annat EU -land kan således vara lite för lågt.

10 Sida 10(21) Privatpersoner Har du själv eller någon du känner....köpt alkohol i annat EU-land och fört in till Sverige? 84..köpt motorfordon från ett annat EU-land? 39..studerat i ett annat EU-land? 36..sökt arbete eller arbetat i ett annat EU-land? 27..tillhandhållit några tjänster i ett annat EU-land? 22..utnyttjat rätten till sjukvård som turist i annat EU-land? 21..kunnat tillgodoräkna sig sådan tid? (pensionsgundande tid de år man arbetat i ett annat EU-land)..utnyttjat rätten till socialförsäkringsförmåner som sjukvård, sjukpenning, föräldrapenning eller barnbidrag i ett annat EU-land? 9 12 Andel "Ja"..startat företag i ett annat EU-land?..utnyttjat rätten till uppehållstillstånd för familjemedlemmar i ett annat EU-land?..utnyttjat rätten till socialförsäkringsförmåner, t.ex. sjukvård, för familjemedlemmar i ett annat EU-land? känner utnyttjat nätverk som SOLVIT, Konsument Europa, EuroJus, FinNet och EEJ-Net? 2 Är Du själv eller någon Du känner pensionär och bosatt och socialförsäkrad i ett annat EU-land? % 4.2 De viktigaste fördelarna Undersökningen visar att det är på tre olika områden som privatpersonerna har dragit störst nytta av den inre marknadens fria rörlighet. Chansen att studera i andra EU-länder! Som framgår av diagrammet ovan är det en liten del av svenskarna som utnyttjat möjligheten att på olika sätt verka i andra länder. En avvikelse utgör emellertid studenter där den andel av de tillfrågade som själva eller känner någon som hade studerat i annat EU-land uppgick till 36 procent. Denna andel är därutöver avsevärt högre hos tillfrågade personer mellan 18 och 24 år, dvs. den mest relevanta åldersgruppen i studiehänseende. I denna grupp uppger 58 procent att de själva eller någon de känner har studerat i annat EU-land.

11 Sida 11(21) Enklare och billigare att importera bilar! Möjligheten att köpa motorfordon från annat EU-land och införa till Sverige är en av inre markadens möjligheter som en relativt stor andel av privatpersonerna har utnyttjat. Av de tillfrågade svarade 39 procent att de själva eller någon de känner har köpt ett motorfordon från ett annat EUland och fört in till Sverige. Denna möjlighet har i större utsträckning utnyttjats av män med 46 procent i jämförelse med kvinnor, där 31 procent själva någon de känner hade köpt motorfordon i annat EU-land. och så var det det där med alkoholen Inte oväntat utnyttjar privatpersoner i stor utsträckning möjligheten att köpa alkohol i andra EU-länder. Av de tillfrågade hade 84 procent själv eller någon de känner köpt alkohol i ett annat EU-land. Kollegiet återkommer i slutsatserna senare till denna fråga men vill redan här lyfta fram att denna effekt av den inre marknaden naturligtvis är problematisk ur ett folkhälsoperspektiv. 4.3 Andra fördelar Den grundläggande rättigheten att som EU-medborgare arbeta i ett annat land på samma villkor som det landets medborgare återfinns i denna kategori. Av de tillfrågade uppgår de som själva, eller som känner någon som sökt arbete eller har arbetat i ett annat EU-land till 27 procent. Denna andel är emellertid högre i ålderskategorien år. Till de begränsat utnyttjade möjligheterna hör även tillhandahållande av tjänst och ianspråktagande av sjukvård som turist i ett annat EU-land med dryga 20 procent. Hit hör även svaren på huruvida vissa positiva effekter av den inre marknaden har inträtt, dvs. huruvida utbudet av varor och tjänster blivit större, priset på livsmedel blivit lägre och turistandet i ett annat EU-land blivit lättare. Mellan 40 och 48 procent, alltså knappt hälften av de tillfrågade, svarar positivt på dessa frågor. Möjligen är denna låga siffra ett resultat av att genomsnittssvensken numera tar vissa av den inre marknadens effekter för givna utan att reflektera över när dessa förändringar inträdde och av vilken orsak. Vidare skall siffran tolkas med försiktighet eftersom det även finns andra faktorer än Sveriges inträde i den inre marknaden som påverkat dessa områden. I denna grupp återfinns även de som upplever att det har blivit lättare att göra privatekonomiska transaktioner över gränserna med 34 procent. Av de totalt 18 frågor som ställdes i undersökningen finns 7 definierade fördelar som endast 12 procent eller mindre av de tillfrågade uppger att de själva eller någon de känner har utnyttjat. Dessa gäller för det första

12 Sida 12(21) pensionärer, där 12 procent av de tillfrågade uppger att de är pensionärer som har bosatt sig och socialförsäkrat sig i ett annat EU-land eller känner någon pensionär som gjort det. Denna fråga har möjligen resulterat i en oförtjänt låg andel beroende på att undersökningen endast omfattar pensionärer bosatta i Sverige. I denna grupp återfinns även rätten till sjukförsäkringsförmåner för sig själv eller familjemedlem och rätten till uppehållstillstånd för familjemedlem. Det är även få som startat företag i ett annat EU-land eller utnyttjat nätverk som SOLVIT, Konsument Europa o.s.v. 4.4 Svar på den öppna frågan - EU som ett fredsprojekt Undersökningen avslutades med en öppen fråga om vilka andra fördelar de tillfrågade hade upplevt på den inre marknaden. Många av de öppna svaren bekräftade de svar som givits i de speciella frågorna som exempelvis rätten att uppehålla sig turist, arbeta och studera i annat EU-land. Det fanns också ett stort antal svarande som inte angav fördelarna i termer av direkta rättigheter för enskilda individer utan som exempelvis betonade vikten av EU som ett fredsprojekt. Man ansåg att den inre marknaden skapar en känsla av att vi hör ihop, främjar brödraskapet och skapar en öppenhet och en friare debatt. Bland de svarande fanns vidare många som ansåg att det är en fördel med en gemensam valuta och även med ökad konkurrens. Även ett ökat kunskaps- och informationsutbyte lyftes fram. 5 De fördelar som företag upplevt 5.1 Undersökningens utformning och huvuddrag Undersökningen har gjorts i form av telefonintervjuer med en ansvarig person inom 250 små och medelstora företag som arbetar med import eller export. Personerna har besvarat 18 frågor som till stor del formulerats utifrån våra egna erfarenheter av direkta kontakter med företag, ofta vid förfrågningar i samband med handelshinder. Frågorna framgår av tabellbilagan där svaren redovisas. Frågorna formulerades så att de skulle svara på i hur stor utsträckning man upplever en positiv påverkan av den inre marknaden enligt skalan Ja, absolut, Ja, delvis, Nej, knappast eller Nej, absolut inte. För samtliga frågor fanns också möjligheten att svara Har ingen uppfatt-

13 Sida 13(21) ning. De svarande kunde avslutningsvis i en öppen fråga fritt ange även andra områden där man upplevt fördelar. Företagens svar finns nedbrutna på de två storleksgrupperna med årsomsättning över eller under 10 mkr (se tabellbilaga). Vi kommenterar här i utredningen bara större skillnader mellan grupperna. Hur fördelarna på enskilda områden värderats åskådliggörs av diagrammet nedan. Företag Upplever du att....gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor?..det är en fördel med gemensamma regler för offentlig upphandling inom EU?..det blivit enklare att genomföra betalningar inom EU/EES?..utbudet av varor och tjänster för er verksamhet blivit större?..momsadministrationen blivit enklare?..blivit enklare att hitta kunder/leverantörer i andra EU/EES-länder?..de gemensamma reglerna för produktinformation och märkning som införts har gett positiva effekter för ert..godstransporter mellan EU/EES-länder blivit billigare?..det blivit enklare att etablera affärsrörelser i andra EU/EES-länder?..det blivit enklare att införa motorfordon från annat EU/EES-land?..inköp av insatsvaror m.m. för er produktion blivit billigare?..godstransporter inom Sverige blivit billigare?..det blivit enklare att utstationera/placera personal för uppdrag i andra EU/EES-länder?..svenska myndigheters krav på produkter har sänkts?..det blivit enklare att rekrytera personal från andra EU/EES-länder?..erhållna EU-bidrag (t.ex. jordbruks- och regionalstöd) varit till nytta för ert företag?..myndigheterna i andra EU/EES-länder sänkt kraven på produkter?..tillgången till EU-nätverk som SOLVIT, Euro Info Centres och Carrefour varit till nytta för ert företag? Andel positiva Andel utan uppfattning %

14 Sida 14(21) 5.2 De viktigaste fördelarna Enklare vid gränsen! Den tydligaste fördelen som företagen upplevt är att de praktiska gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor. Det beskedet ger nästan 84 procent av företagen, bland de större företagen över 93 procent. Offentlig upphandling ger möjligheter! Tillkomsten av gemensamma regler för offentlig upphandling inom EU/EES ses som något positivt av ungefär 72 procent av företagen i båda storleksklasserna. Samtidigt säger sig 20 procent ännu inte ha någon uppfattning. Lättare att betala över gränserna! Den tredje starkaste fördelen för företagen är enligt undersökningen att det blivit enklare att genomföra betalningar på den inre marknaden. Särskilt de större företagen betonar fördelen, nästan 79 procent jämfört med genomsnittet på drygt 68 procent. Som svar på den öppna frågan har flera dessutom uttryckligen angett att euron förenklat deras utlandsaffärer. 5.3 Andra fördelar Över 50 procent av företagen uppger att utbudet av varor och tjänster för deras verksamhet blivit större. Särskilt tydligt är detta för större företag (64 procent). 7 procent av samtliga tillfrågade företag har här ingen uppfattning. Svaren innebär att det är vanligare bland mindre företag att man inte upplevt någon ökad nytta på denna punkt. På frågan om momsadministration svarar 46 procent av företagen att den blivit enklare, något oftare bland de mindre företagen. 15 procent säger sig inte ha någon uppfattning. I genomsnitt över 40 procent av företagen anser alltså fortfarande att hanteringen inte blivit enklare, vilket i och för sig kan uppfattas antingen som att den inte är något större problem eller att det finns utrymme för mer förenkling. Den bild vi får här förstärks av att Kommerskollegiums SOLVIT-center faktiskt får åtskilliga förfrågningar i på detta område. Frågorna om det blivit enklare att hitta kunder/leverantörer och om fördelar av nya regler för produktinformation och märkning har gett liknande svar. Andelen Ja -svar är 40 resp. 37 procent medan 23 resp. 26 procent anger att man inte har någon uppfattning. Detta borde kunna tolkas som att potential finns för insatser som ytterligare förenklar.

15 Sida 15(21) På flera frågeområden ligger andelen Ja -svar mellan 27 och 15 procent. Anmärkningsvärt är dock att andelen Har ingen uppfattning på vissa områden är så hög som procent, vilket sannolikt innebär att många inte ännu prövat vad den inre marknaden erbjuder i dessa avseenden. Det handlar om att införa motorfordon, etablera affärsrörelse, utstationera personal och rekrytera personal. Godstransporter mellan EU/EES- länder har enligt 27 procent av företagen blivit billigare, medan motsvarande andel beträffande Godstransporter inom Sverige är klart lägre, 16 procent. På det senare området är det uppenbart så att få upplever att någon nytta av lägre priser har uppstått. Eftersom bara 16 procent inte har någon uppfattning är det nära 68 procent som av egna erfarenheter påstår att de inhemska godstransporterna inte blivit billigare. Bl.a. med tanke på att cabotaget för vägtransporter numera är fritt d.v.s. utländska åkare kan ta uppdrag att utföra tranporter mellan orter i Sverige så är siffran något förvånande. Den ökade konkurrensen borde ha lett till viss prispress som fler skulle ha känt av. Det kan finnas anledning att i särskild ordning undersöka varför så inte skett. Vad gäller godstransporter mellan EU/EES-länder anger undersökningen att ca 44 procent menar att priserna inte sjunkit, d.v.s. en mindre andel än för de inhemska transporterna i Sverige. Trots större andel svar Har ingen uppfattning så är det alltså vanligare att man sett priserna sjunka för godstransporter till och från utlandet. Både för transporter inom Sverige och till/från utlandet är det en påtaglig skillnad mellan större och mindre företag. Det är i högre grad de större som säger sig ha upplevt att godstransporter blivit billigare. En förklaring kan vara att man vid större volymer har lättare att värdesätta och framhålla betydelsen av lägre priser. På tre av de områden som berördes i undersökningen svarade 10 procent eller mindre att de inte upplevt någon fördel. Omdömena gäller erhållna EU-bidrag, krav på produkter och tillgången till EU-nätverk som SOL- VIT och Euro Info Centres. 5.4 Svar på den öppna frågan Den öppna frågan om något annat som varit till stor fördel för företaget tack vare den inre marknaden gav många svar där man verkar ha tagit tillfället i akt att stryka under de svar man gett på de områdesvisa frågorna eller uttrycka sin samlade uppfattning. Svar av typen Det är lättare att göra affärer inom EU nu, Handeln mellan länderna smidigare, Blivit billigare tack vare den ökade konkurrensen och Enklare regler nu var återkommande. Många svar pekade också på administrativa och praktiska förenklingar vid kontakterna med tullen.

16 Sida 16(21) Av något mer precisa svar än de som gavs i de områdesvisa frågorna finns en del av intresse att redovisa. Några gällde regelsystemet, t.ex. Bättre infrastruktur länderna emellan. Harmonisering av regler., Hårdare krav på slutprodukter, vilket blivit en positiv effekt, Gemensamma regler, tuffare regler., Allmänna regler för våra maskiner har blivit bättre och Myndigheterna har nu börjat anpassa sig efter europareglerna. EU:s harmonisering av regler och att våra myndigheter lever efter dem upplevs alltså uttryckligen som en stor fördel. Flera positiva kommentarer gällde euron, även om vi inte deltar i samarbetet. Någon respondent nämner i sammanhanget Ett stabilare ränteläge samt stabilare kursförhållanden som en klar fördel. Exempel på enstaka intressanta fördelar som kan noteras är Fått patent inom OHIM och Lättare att förvärva mark utomlands. 6 Slutsatser Europaintegrationen har stimulerat tillväxt Den europeiska integrationsprocessen har medfört en ökning av tillväxten. Däremot råder det skilda meningar om hur bestående effekterna är. Vissa forskare menar att tillväxtimpulsen ebbar ut med tiden; andra menar att den europeiska integrationsprocessen medger en permanent högre tillväxttakt. Oavsett synsätt har Sverige tjänat på europaintegrationen. Livsmedelpriserna i Sverige rör sig mot europasnittet Den fria rörligheten för varor och tjänster förväntas också leda till en konvergens i priserna. De utvärderingar som skett för Sveriges del visar att bl.a. livsmedelspriserna har börjat röra sig neråt mot en europeisk genomsnittsnivå. Samma tendens kan tyvärr inte avläsas för flertalet tjänster, delvis på grund av kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten men även på grund av högre arbetskraftskostnader än genomsnittet. På frågan om de tillfrågade upplevt att livsmedel blivit billigare svarade 48 procent "ja", 38 procent "nej" och 14 procent hade ingen uppfattning. Andelen som svarat "nej" kan bestå av både personer som anser att priserna ligger på samma nivå och personer som anser att de har stigit. Offentlig upphandling - bättre än sitt rykte Så mycket som 72 procent av företagen ser en fördel i EU/EES-reglerna för offentlig upphandling. Vi bedömer det som ett klart positivt besked att så stor andel uppskattar den möjlighet som systemet för upphandling

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Jag tänkte ställa ett antal frågor som jag ska försöka besvara:

Jag tänkte ställa ett antal frågor som jag ska försöka besvara: EUROPAFORUM HÄSSLEHOLM Jag tänkte ställa ett antal frågor som jag ska försöka besvara: Vad omfattar den inre marknaden? Vilka möjligheter erbjuder den? Har vi utnyttjat möjligheterna? Hur kan jag få hjälp?

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1 YTTRANDE Dnr 115-2446-2002 För kännedom Lars-Olof Lindgren, UD Chefen UD-IH Claes Hammar, UD-IH Louise Bergholm, UD-IH Emma Nilsson, UD-IH Sara Bratberg, UD-EIM Cecilia Julin, amb. Washington Marie-Claire

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer