Fördel EU nyttan med den inre marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördel EU nyttan med den inre marknaden"

Transkript

1 Dnr För kännedom Enligt sändlista Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Fördel EU nyttan med den inre marknaden - EU:s inre marknad är del av en europeisk integrationsprocess som stimulerat tillväxt i Sverige - Livsmedelspriserna i Sverige, som traditionellt legat högre än i övriga Europa, har i studier visat sig röra sig nedåt - De möjligheter på EU:s inre marknad som svenskar utnyttjar mest är att - studera - köpa bil och - köpa alkohol i annat EU/EES-land - De viktigaste fördelarna för svenska företag med den inre marknaden är att - gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor - gemensamma regler för offentlig upphandling har skapats - det blivit enklare att genomföra betalningar mellan länder BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO internet:

2 Sida 2(21) Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Uppdraget Vårt upplägg 3 2 Vad är den inre marknaden? Fri rörlighet och ett regelverk som underlättar Inre marknaden innebär inte att allt är tillåtet Inre marknaden har en politisk dimension 6 3 Medlemskapets ekonomiska effekter 8 4 De fördelar som svenska privatpersoner upplevt Undersökningens utformning och huvuddrag De viktigaste fördelarna Andra fördelar Svar på den öppna frågan - EU som fredsprojekt 12 5 De fördelar som svenska företag upplevt Undersökningens utformning och huvuddrag De viktigaste fördelarna Andra fördelar Svar på den öppna frågan 15 6 Slutsatser 16 Sändlista 20 Bilagor Bakgrunds-PM Tillväxt, konkurrens och priser Tabeller: Undersökningsresultat Privatpersoner och Företag

3 Sida 3(21) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Utrikesdepartementet har uppdragit åt Kommerskollegium att undersöka vilka av fördelarna med det svenska EU-medlemskapet som är direkt kopplade till den inre marknaden och redogöra närmare för dessa fördelar och vinster. UD angav i sin skrivelse att medlemskapet i EU och den inre marknaden ger oss en rad olika ekonomiska och praktiska fördelar med gynnsamma effekter för företag och enskilda. Effekterna bidrar till en positiv samhällsutveckling med ökad ekonomisk aktivitet som i sin tur leder till ökad tillväxt och sysselsättning. 1.2 Vårt upplägg När denna utredning skrivs närmar sig tidpunkten då Sverige har varit med i EU i tio års tid. Det är ett naturligt tillfälle att reflektera över vilka effekter medlemskapet gett. Vi har sett UD:s uppdrag mot denna bakgrund och har valt att studera effekterna av den inre marknaden för - den samhällsekonomiska utvecklingen i stort - svenska privatpersoner - svenska företag Vi har studerat nationalekonomiska effekter genom en litteraturöversikt och har vidare låtit genomföra opinionsundersökningar bland svenska företag och privatpersoner om den inre marknadens fördelar. I ett nationalekonomiskt perspektiv kan ursprunget för många av de fördelar som Sverige nu vinner på den inre marknaden spåras längre tillbaka i tiden än i och med inträdet i EU Sverige är del av en internationalisering som är en ständigt pågående process. För Sveriges integration i den europeiska handeln var även EFTA-konventionen 1960, frihandelsavtalet 1973 och EES-avtalet 1994 av stor betydelse. Det kan därför vara svårt att renodla vilka vinster som hänför sig till vilket steg i processen. Trots allt finns ett antal studier om de samhällsekonomiska effekterna av ökad ekonomisk integration och medlemskap i EU. Vi sammanställer en del av denna forskning om effekter på tillväxt och priser för att ge en relevant bakgrund till nyttan av den fria rörlighet som eftersträvas för företag och enskilda.

4 Sida 4(21) Den grundläggande tanken med den inre marknaden är ju att skapa fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. När man på olika håll följer upp det praktiska genomförandet av den inre marknaden, så utgår man i regel från de hinder som företag och enskilda alltjämt möter i verkligheten. Stora ansträngningar görs för att lösa sådana problem. Tvister om tillämpningen av EU-regler avgörs ju ytterst av EG-domstolen, men under senare tid har även ett informellt sätt att lösa problem öppnats genom samarbetet i SOLVIT-nätverket 1. Med ett hinderperspektiv kan bilden av den inre marknaden lätt bli oförtjänt negativ. I denna utredning kartlägger och redovisar vi i stället hur företag och enskilda upplever nyttan av de fördelar som den inre marknaden hittills kunnat erbjuda. Material har om detta har samlats in i undersökningar med telefonintervjuer genom extern konsultmedverkan. De frågor som ställdes i intervjuerna formulerades dels utifrån hypoteser om vilken nytta som hittills skapats för svenska företag och privatpersoner genom olika EU-åtgärder, dels utifrån det dagliga arbetet på kollegiets inremarknadsenhet. Något som undersökningarna inte ger svar på är vilken nytta företag och enskilda anser sig ha haft av avregleringarna inom telekommunikations-, transport- och energisektorerna. Ett antal studier av avregleringarna och deras effekter har redan gjorts. Avregleringarnas effekter kan inte direkt kopplas till vårt EU-medlemskap. Även om Sverige hade stannat utanför EU hade vi med stor sannolikhet följt med i den internationella trenden av avreglering i de nämnda sektorerna som ägt rum bl.a. på den inre marknaden. 2 Vad är den inre marknaden? 2.1 Fri rörlighet och ett regelverk som underlättar Både för att klargöra avgränsningen av denna studie och som en bakgrund till följande kapitel finns det skäl att definiera vad vi menar med inre marknaden. EU:s inre marknad har som syfte att det ska vara lika lätt att göra affärer och röra sig fritt mellan Europas länder som det traditionellt varit att göra affärer och röra sig inom länderna. För att uppnå detta finns det regler både i EU:s grundfördrag (främst EG-fördraget, Ro m- fördraget, från 1958 med senare ändringar) och i lagar som beslutats av EU:s institutioner. De mest centrala reglerna är de fyra friheterna i EGfördraget: ett antal artiklar som förbjuder medlemsstaterna att ha kvar 1 Solvit är ett elektroniskt nätverk inom EU/EES (i Europeiska kommissionens regi) som har till uppgift att informellt försöka lösa konkreta problem som uppstår på EU:s inre marknad. I varje medlemsland finns ett SOLVIT-center som tar emot anmälningar om hinder mot den fria rörligheten.

5 Sida 5(21) nationella regler som hindrar den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Utöver de fyra friheterna har man enats om regler som underlättar den fria rörligheten, främst för varor, genom att slå fast gemensamma produktkrav och miljöregler m.m. Hela det regelverket, alltså både reglerna som slår fast de fyra friheterna och sådana regler som slår fast gemensamma krav, brukar tillsammans kallas för den inre marknaden. Reglerna om de fyra friheterna har alltså funnits i EG-fördraget alltsedan 1958, men arbetet med att skapa en inre marknad blev konkret först i mitten av 1980-talet. Som officiellt startdatum för den inre marknaden sattes den 1 januari Inre marknaden innebär inte att allt är tillåtet miljö och hälsa m.m. kan gå före Huvudregeln bakom den inre marknaden är att underlätta fri rörlighet. Men det finns undantag. Det är ytterst ett politiskt val hur man vill balansera avvägningen mellan intresset att främja handeln och intresset att skydda sig mot varor och tjänster som inte lever upp till de krav man vill ställa på bl.a. miljö och folkhälsa. Det finns inte några egentliga begränsningar för vilka skäl som medlemsländerna får åberopa för att stoppa den fria rörligheten så länge dessa är berättigade för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som väger tyngre än den fria rörligheten. Genom rättspraxis står det klart att begränsningar av den fria rörligheten kan accepteras och rättfärdigas om de nationella bestämmelserna tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, dvs. inte drabbar bara utländska varor, eller tjänster; är befogade i ljuset av det samhällsintresse som ska skyddas, dvs. det ska vara ett starkt skyddsintresse; är ändamålsenliga så att det eftersträvade målet verkligen uppnås; och är proportionerliga, dvs. inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Nedan belyser vi med exempel sådana grunder som medlemsstaterna kan åberopa för att inskränka den fria rörligheten: Varor Skydd av liv, hälsa och säkerhet (följer direkt av fördraget)

6 Sida 6(21) Miljö (tydlig domstolspraxis) Kemikaliesäkerhet (domstolspraxis) Industriell och kommersiell äganderätt (fördraget) Skydd av djur och växter (fördraget och domstolspraxis) Skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde (fördraget) Tjänster Skydd av allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa (fördraget) Skydd för kulturell mångfald (domstolspraxis) Bevarande av kvaliteten på stadsmiljön (domstolspraxis) Omsorg om trafiksäkerheten (domstolspraxis) Personer Skydd av allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa (fördraget) Skydd av anställningar i offentlig tjänst för landets egna medborgare (fördraget) 2 Skydd mot överutnyttjande av ett lands bidragssystem (domstolspraxis) Skydd för eget språk och yrkeskunskap i arbetslivet (domstolspraxis) Kapital Skydd av allmän ordning och allmän säkerhet (fördraget) Skydd mot skatteflykt (fördraget) Skydd av ett sammanhållet skattesystem (domstolspraxis) 2.3 Inre marknaden har en politisk dimension Tanken bakom att bygga upp en inre marknad i Europa har flera dimensioner. Den mest uppenbara dimensionen är den praktiska: när man tar bort gränskontroller och gör det möjligt för varor, tjänster, personer och kapital att röra sig fritt så förenklar man vardagen för medborgarna på många sätt. En andra dimension är den ekonomiska, att ökad rörlighet leder till ökad handel, som i sin tur leder till tillväxt i samhällsekonomin samt ökad mångfald, konkurrens och pressade priser för konsumenterna. 2 Undantaget får endast göras gällande då det rör sig om tjänster som innebär direkt eller indirekt maktutövning som är avsedd att säkra statens eller offentliga myndigheters intressen

7 Sida 7(21) Men märkligt nog tycks dessa positiva ekonomiska effekter inte ha varit huvudpoängen hos de män som efter andra världskriget formulerade visionen om ett mer enat Europa. De praktiska effekterna var förutsedda, men inte lika tydligt de ekonomiska. Huvudsaken för idégivare som Robert Schuman, Jean Monnet och Konrad Adenauer var i stället att ökade kontakter i vardagen över gränserna skulle leda till förutsättningar för politiskt samarbete, vilket i sin tur skulle vara en garant för bestående fred mellan Europas länder. I dag, sextio år senare, verkar detta kanske avlägset. Men faktum är att den långa period av fred vi upplevt under dessa sextio år är unik i Europas annars så blodiga historia. Robert Schuman var tydlig med denna sin vision om en utveckling i flera steg, med början i praktiska och ekonomiska kontakter: Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs. De åtgärder som vidtas måste i första hand avse dessa två länder. [ ] På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter. 3 Att på detta sätt bygga en gemenskap underifrån är ett perspektiv som skiljer sig från hur flertalet av våra nationalstater en gång bildats. Men det ger stöd för en bild som flera personer svarat i vår opinionsundersökning (se sid. 12 nedan), nämligen att betrakta även den inre marknaden som del av ett fredsprojekt. EU:s grundare hade detta synsätt. 4 Denna syn på inre marknaden som del i en större helhet är ytterligare stöd för Kommerskollegiums metodik i denna rapport, när vi väljer att betrakta effekterna av EU:s inre marknad som helhetseffekter av hela det europeiska integrationsprojektet. Å andra sidan skulle det föra för långt i förhållande till vårt mandat att inom ramen för denna rapport försöka 3 Utdrag ur Schuman-deklarationen den 9 maj Bland EU -kritiker i Storbritannien har Schumans och Monnets vision om att bygga Europa med små steg vantolkats. Ett rykte har länge florerat om att det cyniska syftet egentligen varit att bereda mark för en federal statsbildning utan att folket förstår detta. Ett ordagrant citat av exakt den innebörden, som tillskrivs Monnet, men som är en förfalskning, förekommer på flera hundra brittiska webb-sidor på Internet och fanns återgivet vid en utställning om den europeiska integrationens historia i Bryssel tidigare i år. Organisatörerna bakom utställningen tvingades be offentligt om ursäkt och tog bort citatet, men det lever vidare i cyber-rymden. Se Financial Times, 17/11, 18/11, 23/11 och 24/

8 Sida 8(21) belysa säkerhetspolitiska och andra rent politiska fördelar av EU:s inre marknad. 3 Medlemskapets ekonomiska effekter Ökad konkurrens, lägre priser och högre tillväxt är några av de förväntningar som har knutits till det svenska medlemskapet i EU. Frågan är om detta har infriats efter tio års medlemskap. För att besvara denna fråga har vi samanställt en del av den empiriska forskningen på området. Sammanställningen finns tillsammans med en beskrivning av de metodiska och statistiska problemen i en bilaga till denna utredning. De viktigaste resultaten presenteras här. EU har gett ökad tillväxt Den europeiska integrationsprocessen har medfört en ökning av tillväxten. Däremot råder de skilda meningar om hur bestående effekterna är. Vissa forskare menar att tillväxtimpulsen ebbar ut med tiden; andra menar att den europeiska integrationsprocessen medger en permanent högre tillväxttakt. Mindre skillnad på livsmedelpriser Den fria rörligheten för varor och tjänster förväntas också leda till en konvergens i priserna. De utvärderingar som skett för Sveriges del visar livsmedelspriserna har börjat rör sig neråt mot en europeisk genomsnittsnivå. Samma tendens kan tyvärr inte avläsas för flertalet tjänster, delvis på grund av kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten men även på grund av högre arbetskraftskostnader än genomsnittet. 4 De fördelar som privatpersoner upplevt 4.1 Undersökningens utformning och huvuddrag Kommerskollegium har låtit göra en opinionsundersökning för att få en bild av de svenska privatpersonernas uppfattning om den inre marknadens fördelar. Undersökningen omfattade slumpvis utvalda personer från 18 år och uppåt. Dessa personer ombads att besvara 18 frågor som bestod av två frågetyper. Frågorna framgår av bilaga.

9 Sida 9(21) Vissa frågor var av karaktären: Har Du själv eller någon Du känner utnyttjat fördelen X på den inre marknaden? 5 Andra frågor var av karaktären: Har Du upplevt att den positiva effekten Y av den inre marknaden har inträtt för Dig? Vi anser att kravet på andelen jakande svar i denna grupp generellt sett bör vara högre än beträffande den förra frågetypen för att representera en fördel, eftersom inte hela frågeurvalet väljer att utnyttja alla fördelar med den inre marknaden. Däremot bör alla tillfrågade ha en uppfattning livsmedelspriserna. Nedan presenteras de viktigaste resultaten av undersökningen. Privatpersoner Upplever Du att utbudet av varor och tjänster har blivit större i Sverige genom inträdet i den inre marknaden? Upplever Du att livsmedel har blivit billigare i Sverige? 7 41 Andel positiva Har ingen uppfattning Ett av flera mål med inträdet i EU är att det ska vara lättare att turista i andra EU-länder. Bland annat har visumkravet från vissa länder avskaffats. Har Du upplevt att det är lättare resa in i och uppehålla sig i ett annat EU-land sedan inträdet i EU Ett annat mål är att det ska vara lättare att göra privatekonomiska transaktioner inom EU. Bland annat har avgiften vid bankomatuttag i annat EU-land avskaffats. Har Du upplevt att det är lättare att göra privatekonomiska transaktioner inom EU? % 5 Det innebär att en person som både har arbetat i ett annat EU -land och som känner någon som har gjort det representerar två personer med ett svar. De siffror som i undersökningen anger hur stor del av de tillfrågade som arbetat i annat EU -land kan således vara lite för lågt.

10 Sida 10(21) Privatpersoner Har du själv eller någon du känner....köpt alkohol i annat EU-land och fört in till Sverige? 84..köpt motorfordon från ett annat EU-land? 39..studerat i ett annat EU-land? 36..sökt arbete eller arbetat i ett annat EU-land? 27..tillhandhållit några tjänster i ett annat EU-land? 22..utnyttjat rätten till sjukvård som turist i annat EU-land? 21..kunnat tillgodoräkna sig sådan tid? (pensionsgundande tid de år man arbetat i ett annat EU-land)..utnyttjat rätten till socialförsäkringsförmåner som sjukvård, sjukpenning, föräldrapenning eller barnbidrag i ett annat EU-land? 9 12 Andel "Ja"..startat företag i ett annat EU-land?..utnyttjat rätten till uppehållstillstånd för familjemedlemmar i ett annat EU-land?..utnyttjat rätten till socialförsäkringsförmåner, t.ex. sjukvård, för familjemedlemmar i ett annat EU-land? känner utnyttjat nätverk som SOLVIT, Konsument Europa, EuroJus, FinNet och EEJ-Net? 2 Är Du själv eller någon Du känner pensionär och bosatt och socialförsäkrad i ett annat EU-land? % 4.2 De viktigaste fördelarna Undersökningen visar att det är på tre olika områden som privatpersonerna har dragit störst nytta av den inre marknadens fria rörlighet. Chansen att studera i andra EU-länder! Som framgår av diagrammet ovan är det en liten del av svenskarna som utnyttjat möjligheten att på olika sätt verka i andra länder. En avvikelse utgör emellertid studenter där den andel av de tillfrågade som själva eller känner någon som hade studerat i annat EU-land uppgick till 36 procent. Denna andel är därutöver avsevärt högre hos tillfrågade personer mellan 18 och 24 år, dvs. den mest relevanta åldersgruppen i studiehänseende. I denna grupp uppger 58 procent att de själva eller någon de känner har studerat i annat EU-land.

11 Sida 11(21) Enklare och billigare att importera bilar! Möjligheten att köpa motorfordon från annat EU-land och införa till Sverige är en av inre markadens möjligheter som en relativt stor andel av privatpersonerna har utnyttjat. Av de tillfrågade svarade 39 procent att de själva eller någon de känner har köpt ett motorfordon från ett annat EUland och fört in till Sverige. Denna möjlighet har i större utsträckning utnyttjats av män med 46 procent i jämförelse med kvinnor, där 31 procent själva någon de känner hade köpt motorfordon i annat EU-land. och så var det det där med alkoholen Inte oväntat utnyttjar privatpersoner i stor utsträckning möjligheten att köpa alkohol i andra EU-länder. Av de tillfrågade hade 84 procent själv eller någon de känner köpt alkohol i ett annat EU-land. Kollegiet återkommer i slutsatserna senare till denna fråga men vill redan här lyfta fram att denna effekt av den inre marknaden naturligtvis är problematisk ur ett folkhälsoperspektiv. 4.3 Andra fördelar Den grundläggande rättigheten att som EU-medborgare arbeta i ett annat land på samma villkor som det landets medborgare återfinns i denna kategori. Av de tillfrågade uppgår de som själva, eller som känner någon som sökt arbete eller har arbetat i ett annat EU-land till 27 procent. Denna andel är emellertid högre i ålderskategorien år. Till de begränsat utnyttjade möjligheterna hör även tillhandahållande av tjänst och ianspråktagande av sjukvård som turist i ett annat EU-land med dryga 20 procent. Hit hör även svaren på huruvida vissa positiva effekter av den inre marknaden har inträtt, dvs. huruvida utbudet av varor och tjänster blivit större, priset på livsmedel blivit lägre och turistandet i ett annat EU-land blivit lättare. Mellan 40 och 48 procent, alltså knappt hälften av de tillfrågade, svarar positivt på dessa frågor. Möjligen är denna låga siffra ett resultat av att genomsnittssvensken numera tar vissa av den inre marknadens effekter för givna utan att reflektera över när dessa förändringar inträdde och av vilken orsak. Vidare skall siffran tolkas med försiktighet eftersom det även finns andra faktorer än Sveriges inträde i den inre marknaden som påverkat dessa områden. I denna grupp återfinns även de som upplever att det har blivit lättare att göra privatekonomiska transaktioner över gränserna med 34 procent. Av de totalt 18 frågor som ställdes i undersökningen finns 7 definierade fördelar som endast 12 procent eller mindre av de tillfrågade uppger att de själva eller någon de känner har utnyttjat. Dessa gäller för det första

12 Sida 12(21) pensionärer, där 12 procent av de tillfrågade uppger att de är pensionärer som har bosatt sig och socialförsäkrat sig i ett annat EU-land eller känner någon pensionär som gjort det. Denna fråga har möjligen resulterat i en oförtjänt låg andel beroende på att undersökningen endast omfattar pensionärer bosatta i Sverige. I denna grupp återfinns även rätten till sjukförsäkringsförmåner för sig själv eller familjemedlem och rätten till uppehållstillstånd för familjemedlem. Det är även få som startat företag i ett annat EU-land eller utnyttjat nätverk som SOLVIT, Konsument Europa o.s.v. 4.4 Svar på den öppna frågan - EU som ett fredsprojekt Undersökningen avslutades med en öppen fråga om vilka andra fördelar de tillfrågade hade upplevt på den inre marknaden. Många av de öppna svaren bekräftade de svar som givits i de speciella frågorna som exempelvis rätten att uppehålla sig turist, arbeta och studera i annat EU-land. Det fanns också ett stort antal svarande som inte angav fördelarna i termer av direkta rättigheter för enskilda individer utan som exempelvis betonade vikten av EU som ett fredsprojekt. Man ansåg att den inre marknaden skapar en känsla av att vi hör ihop, främjar brödraskapet och skapar en öppenhet och en friare debatt. Bland de svarande fanns vidare många som ansåg att det är en fördel med en gemensam valuta och även med ökad konkurrens. Även ett ökat kunskaps- och informationsutbyte lyftes fram. 5 De fördelar som företag upplevt 5.1 Undersökningens utformning och huvuddrag Undersökningen har gjorts i form av telefonintervjuer med en ansvarig person inom 250 små och medelstora företag som arbetar med import eller export. Personerna har besvarat 18 frågor som till stor del formulerats utifrån våra egna erfarenheter av direkta kontakter med företag, ofta vid förfrågningar i samband med handelshinder. Frågorna framgår av tabellbilagan där svaren redovisas. Frågorna formulerades så att de skulle svara på i hur stor utsträckning man upplever en positiv påverkan av den inre marknaden enligt skalan Ja, absolut, Ja, delvis, Nej, knappast eller Nej, absolut inte. För samtliga frågor fanns också möjligheten att svara Har ingen uppfatt-

13 Sida 13(21) ning. De svarande kunde avslutningsvis i en öppen fråga fritt ange även andra områden där man upplevt fördelar. Företagens svar finns nedbrutna på de två storleksgrupperna med årsomsättning över eller under 10 mkr (se tabellbilaga). Vi kommenterar här i utredningen bara större skillnader mellan grupperna. Hur fördelarna på enskilda områden värderats åskådliggörs av diagrammet nedan. Företag Upplever du att....gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor?..det är en fördel med gemensamma regler för offentlig upphandling inom EU?..det blivit enklare att genomföra betalningar inom EU/EES?..utbudet av varor och tjänster för er verksamhet blivit större?..momsadministrationen blivit enklare?..blivit enklare att hitta kunder/leverantörer i andra EU/EES-länder?..de gemensamma reglerna för produktinformation och märkning som införts har gett positiva effekter för ert..godstransporter mellan EU/EES-länder blivit billigare?..det blivit enklare att etablera affärsrörelser i andra EU/EES-länder?..det blivit enklare att införa motorfordon från annat EU/EES-land?..inköp av insatsvaror m.m. för er produktion blivit billigare?..godstransporter inom Sverige blivit billigare?..det blivit enklare att utstationera/placera personal för uppdrag i andra EU/EES-länder?..svenska myndigheters krav på produkter har sänkts?..det blivit enklare att rekrytera personal från andra EU/EES-länder?..erhållna EU-bidrag (t.ex. jordbruks- och regionalstöd) varit till nytta för ert företag?..myndigheterna i andra EU/EES-länder sänkt kraven på produkter?..tillgången till EU-nätverk som SOLVIT, Euro Info Centres och Carrefour varit till nytta för ert företag? Andel positiva Andel utan uppfattning %

14 Sida 14(21) 5.2 De viktigaste fördelarna Enklare vid gränsen! Den tydligaste fördelen som företagen upplevt är att de praktiska gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor. Det beskedet ger nästan 84 procent av företagen, bland de större företagen över 93 procent. Offentlig upphandling ger möjligheter! Tillkomsten av gemensamma regler för offentlig upphandling inom EU/EES ses som något positivt av ungefär 72 procent av företagen i båda storleksklasserna. Samtidigt säger sig 20 procent ännu inte ha någon uppfattning. Lättare att betala över gränserna! Den tredje starkaste fördelen för företagen är enligt undersökningen att det blivit enklare att genomföra betalningar på den inre marknaden. Särskilt de större företagen betonar fördelen, nästan 79 procent jämfört med genomsnittet på drygt 68 procent. Som svar på den öppna frågan har flera dessutom uttryckligen angett att euron förenklat deras utlandsaffärer. 5.3 Andra fördelar Över 50 procent av företagen uppger att utbudet av varor och tjänster för deras verksamhet blivit större. Särskilt tydligt är detta för större företag (64 procent). 7 procent av samtliga tillfrågade företag har här ingen uppfattning. Svaren innebär att det är vanligare bland mindre företag att man inte upplevt någon ökad nytta på denna punkt. På frågan om momsadministration svarar 46 procent av företagen att den blivit enklare, något oftare bland de mindre företagen. 15 procent säger sig inte ha någon uppfattning. I genomsnitt över 40 procent av företagen anser alltså fortfarande att hanteringen inte blivit enklare, vilket i och för sig kan uppfattas antingen som att den inte är något större problem eller att det finns utrymme för mer förenkling. Den bild vi får här förstärks av att Kommerskollegiums SOLVIT-center faktiskt får åtskilliga förfrågningar i på detta område. Frågorna om det blivit enklare att hitta kunder/leverantörer och om fördelar av nya regler för produktinformation och märkning har gett liknande svar. Andelen Ja -svar är 40 resp. 37 procent medan 23 resp. 26 procent anger att man inte har någon uppfattning. Detta borde kunna tolkas som att potential finns för insatser som ytterligare förenklar.

15 Sida 15(21) På flera frågeområden ligger andelen Ja -svar mellan 27 och 15 procent. Anmärkningsvärt är dock att andelen Har ingen uppfattning på vissa områden är så hög som procent, vilket sannolikt innebär att många inte ännu prövat vad den inre marknaden erbjuder i dessa avseenden. Det handlar om att införa motorfordon, etablera affärsrörelse, utstationera personal och rekrytera personal. Godstransporter mellan EU/EES- länder har enligt 27 procent av företagen blivit billigare, medan motsvarande andel beträffande Godstransporter inom Sverige är klart lägre, 16 procent. På det senare området är det uppenbart så att få upplever att någon nytta av lägre priser har uppstått. Eftersom bara 16 procent inte har någon uppfattning är det nära 68 procent som av egna erfarenheter påstår att de inhemska godstransporterna inte blivit billigare. Bl.a. med tanke på att cabotaget för vägtransporter numera är fritt d.v.s. utländska åkare kan ta uppdrag att utföra tranporter mellan orter i Sverige så är siffran något förvånande. Den ökade konkurrensen borde ha lett till viss prispress som fler skulle ha känt av. Det kan finnas anledning att i särskild ordning undersöka varför så inte skett. Vad gäller godstransporter mellan EU/EES-länder anger undersökningen att ca 44 procent menar att priserna inte sjunkit, d.v.s. en mindre andel än för de inhemska transporterna i Sverige. Trots större andel svar Har ingen uppfattning så är det alltså vanligare att man sett priserna sjunka för godstransporter till och från utlandet. Både för transporter inom Sverige och till/från utlandet är det en påtaglig skillnad mellan större och mindre företag. Det är i högre grad de större som säger sig ha upplevt att godstransporter blivit billigare. En förklaring kan vara att man vid större volymer har lättare att värdesätta och framhålla betydelsen av lägre priser. På tre av de områden som berördes i undersökningen svarade 10 procent eller mindre att de inte upplevt någon fördel. Omdömena gäller erhållna EU-bidrag, krav på produkter och tillgången till EU-nätverk som SOL- VIT och Euro Info Centres. 5.4 Svar på den öppna frågan Den öppna frågan om något annat som varit till stor fördel för företaget tack vare den inre marknaden gav många svar där man verkar ha tagit tillfället i akt att stryka under de svar man gett på de områdesvisa frågorna eller uttrycka sin samlade uppfattning. Svar av typen Det är lättare att göra affärer inom EU nu, Handeln mellan länderna smidigare, Blivit billigare tack vare den ökade konkurrensen och Enklare regler nu var återkommande. Många svar pekade också på administrativa och praktiska förenklingar vid kontakterna med tullen.

16 Sida 16(21) Av något mer precisa svar än de som gavs i de områdesvisa frågorna finns en del av intresse att redovisa. Några gällde regelsystemet, t.ex. Bättre infrastruktur länderna emellan. Harmonisering av regler., Hårdare krav på slutprodukter, vilket blivit en positiv effekt, Gemensamma regler, tuffare regler., Allmänna regler för våra maskiner har blivit bättre och Myndigheterna har nu börjat anpassa sig efter europareglerna. EU:s harmonisering av regler och att våra myndigheter lever efter dem upplevs alltså uttryckligen som en stor fördel. Flera positiva kommentarer gällde euron, även om vi inte deltar i samarbetet. Någon respondent nämner i sammanhanget Ett stabilare ränteläge samt stabilare kursförhållanden som en klar fördel. Exempel på enstaka intressanta fördelar som kan noteras är Fått patent inom OHIM och Lättare att förvärva mark utomlands. 6 Slutsatser Europaintegrationen har stimulerat tillväxt Den europeiska integrationsprocessen har medfört en ökning av tillväxten. Däremot råder det skilda meningar om hur bestående effekterna är. Vissa forskare menar att tillväxtimpulsen ebbar ut med tiden; andra menar att den europeiska integrationsprocessen medger en permanent högre tillväxttakt. Oavsett synsätt har Sverige tjänat på europaintegrationen. Livsmedelpriserna i Sverige rör sig mot europasnittet Den fria rörligheten för varor och tjänster förväntas också leda till en konvergens i priserna. De utvärderingar som skett för Sveriges del visar att bl.a. livsmedelspriserna har börjat röra sig neråt mot en europeisk genomsnittsnivå. Samma tendens kan tyvärr inte avläsas för flertalet tjänster, delvis på grund av kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten men även på grund av högre arbetskraftskostnader än genomsnittet. På frågan om de tillfrågade upplevt att livsmedel blivit billigare svarade 48 procent "ja", 38 procent "nej" och 14 procent hade ingen uppfattning. Andelen som svarat "nej" kan bestå av både personer som anser att priserna ligger på samma nivå och personer som anser att de har stigit. Offentlig upphandling - bättre än sitt rykte Så mycket som 72 procent av företagen ser en fördel i EU/EES-reglerna för offentlig upphandling. Vi bedömer det som ett klart positivt besked att så stor andel uppskattar den möjlighet som systemet för upphandling

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent

Läs mer

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad YTTRANDE Dnr 100-172-2004 Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad Slutrapport i utredningen Försteg

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Rätten till årskort för jakt m.m.

Rätten till årskort för jakt m.m. UTREDNING SOLVIT Dnr 313-0184-2007 Dnr 313-0214-2007 För kännedom Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo Finansdepartementet Statens Jordbruksverk DO E Gustavsson, Naturresurs- och rennäringsenheten,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Är EU vår hemmamarknad? - en studie av svenska företags kunskaper och attityder till den inre marknadens möjligheter

Är EU vår hemmamarknad? - en studie av svenska företags kunskaper och attityder till den inre marknadens möjligheter Är EU vår hemmamarknad? - en studie av svenska företags kunskaper och attityder till den inre marknadens möjligheter FAR SRS Ewa Fallenius Januari 2009 Sammanfattning I den här studien Är EU vår hemmamarknad?

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.8.2015 COM(2015) 411 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn SV SV 1. INLEDNING Enligt

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017 EUROPEAN PAYMENT REPORT Sverige European Payment Report bygger på en undersökning som genomfördes i 29 europeiska länder under februari och mars. Vi har samlat in uppgifter från 1 468 företag för att få

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2001:3

INFLATIONSRAPPORT 2001:3 ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer