Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 18 november

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2015 Dnr /0076 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 18 november Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Karin Fürstenbach senast måndagen 16 november via epost: eller tel: Ledamöter: Peter Gustafsson Ordförande Margareta Asp Vice ordförande Anna Ehrlin Lärarrepresentant Cecilia Lindh Lärarrepresentant Anette Strömberg Lärarrepresentant Karin Molander Lärarrepresentant Danielsson Magnus Elfström Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Mariam Muwaffak Adeeb Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Per Andersson Utbildningsledare HVV 3,4,5,6 Cecilia Rydlo Programansvarig SSK 6 Eva Edström Avdelningschef avdelningen för vuxenpedagogik UKK 17 Agneta Brav Avdelningschef avdelningen för pedagogik HVV 17 Tjänstemän: Malin Gunnarsson Chef utbildnings- och forskningssektionen (UFO) Karin Fürstenbach Sekreterare, handläggare UFO Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Hans Berggren Bitr. sektionschef utbildningsoch forskningssektionen Fackliga företrädare: Emmie Wahlström SACO/SULF Vakant OFR-S Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2015 Dnr /0076 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga Revidering av utbildningsplan för beteendevetenskapliga programmet Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson 4. Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson 5. Revidering av utbildningsplan för magisterprogram i ledarskap och arbetsliv Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson 6. Avstämning inför revidering av utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Kaffepaus ca Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 8. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut Beslut Beslut Information Beslut Beslut 3 ftb Bilaga ftb Bil ftb Bilaga ftb Bilaga ftb Bil ftb Bil 8.1-4

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2015 Dnr / Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 10. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 11. Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen 2016 Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 12. Förfrågan från UKÄ Åtgärder vid avveckling eller nedläggning av utbildningsprogram Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Lunch ca MDHs kvalitetssystem för forskning och utbildning Föredras av prodekanus Peter Gustafsson 14. Återrapportering av uppdrag att se över innehållet i det beteendevetenskapliga programmet avseende ämnet pedagogik Föredras av Eva Edström och Agneta Brav 15. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredras av biträdande chef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren Paus Beslut Beslut Beslut Information Information Information Beslut 9 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb 13 ftb 14 ftb 15 ftb Bil

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 6:2015 Dnr / Inrättande av nytt utbildningsprogram för civilingenjör i industriell ekonomi granskning Föredras av biträdande chef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren Beslut 16 ftb Bil Avstämning arbetsgrupp kurslitteratur Beslut 17 ftb 18. Information

5 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan.

6 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 3. Revidering av utbildningsplanen för beteendevetenskapliga programmet, 180 hp (Västerås GKV03, Eskilstuna GKE03) Diarienummer: /2821 Handläggare: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Akademi HVV ansöker om några mindre revideringar av utbildningsplanen för beteendevetenskapliga programmet. Revideringarna består i att akademin vill lägga till att orterna där kurserna ges kan variera och en ändring av vilken kurs inom psykologi som ges varje läsår 3. Föreslagen revidering innebär ingen innehållslig förändring av kurserna. Föredragande: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Förslag till beslut att godkänna föreliggande förslag till reviderad utbildningsplan för beteendevetenskapliga programmet (GKV03 och GKE03) i enlighet med till ärendet bifogat förslag på utbildningsplan, att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget har utarbetats av utbildningsledare Agneta Brav, HVV och därefter beretts av utbildnings- och forskningssektionen inför utbildningsutskottets sammanträde. Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag på reviderad utbildningsplan (två stycken, en för programstart Västerås, GKV03, och en för programstart Eskilstuna, GKE03) Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, sektionen för antagning och examen.

7 Bilaga 3.1 Beteendevetenskapliga programmet, 180/210 hp Eskilstuna Programkod: GKE03 Giltig från: HT2016 Beslutsinstans: Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Diarienummer: 2015/0104 Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Borttaget: Programinformation Utbildningsplan Formaterat: Ingen numrering Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Borttaget: Fakultetsnämnden Mål Det övergripande målet med programmet är att de studerande ska tillägna sig kunskaper om teorier inom det beteendevetenskapliga området samt förberedas för både yrkesverksamhet inom detta fält och fortsatta studier på avancerad nivå. Programmet syftar till en bred beteendevetenskaplig utbildning. Programmet ska ge de studerande möjlighet att forma en individuell utbildningsprofil inom det beteendevetenskapliga området, med fördjupning i ett av de tre huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi. Efter studierna ska de studerande kunna arbeta med personal-, utrednings- och utvärderingsfrågor samt arbeta i stödjande och rådgivande funktioner inom såväl offentlig som privat verksamhet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena pedagogik, psykologi och sociologi, visa kunskap och förståelse om områdets vetenskapliga grund, inbegripet kunskap om tillämpliga vetenskapliga metoder inom det beteendevetenskapliga området, visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi, visa kunskap om och förstå vikten av att bidra till hållbar utveckling i samhället inom det beteendevetenskapliga området. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera företeelser, frågeställningar och situationer inom det beteendevetenskapliga området på individ-, grupp-, organisations-, samt samhällsnivå,

8 Bilaga 3.1 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som i skrift, visa förmåga att redogöra för och diskutera information, hantera problem och lösningar inom det beteendevetenskapliga området, visa färdigheter att strukturera och metodiskt genomföra olika uppgifter, visa förmåga att kommunicera med olika målgrupper inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom näringsliv och offentlig sektor. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att genomföra etiska värderingar och bedömningar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå med relevans för beteendevetenskapliga sammanhang och aspekter, visa insikt om vilken roll beteendevetenskapliga kunskaper spelar i samhället och även förstå hur sådan kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom den individuellt valda beteendevetenskapliga profilen och hur denna profil kan utvecklas inom det beteendevetenskapliga forskningsområdet, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens i ett framtida utvecklingsperspektiv, vidgat sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Beteendevetenskapliga programmet högskolepoäng är en beteendevetenskaplig utbildning med tre huvudområden, pedagogik, psykologi och sociologi. Orten där kurserna ges kan variera. Kommenterad [AB1]: Tillägg Pedagogik studerar människan som lärande och kunskapande varelse, närmare bestämt lärandets och kunskapandets villkor, innebörder och effekter på såväl individuell, organisatorisk som samhällelig nivå. Psykologi handlar om människors upplevelser och beteenden, vilket innefattar reaktions- och beteendemönster, handlingar och val, värderingar och attityder samt människors individuella utveckling och sociala relationer. Sociologi handlar om "människan i samhället och samhället i människan", dvs. hur samhällens organisation och maktförhållanden påverkar och påverkas av socialt samspel (i familjer, på arbetsplatser, i föreningar osv.) och hur olika sociala gruppers identitet, relationer och materiella resurser sammanhänger med detta. Programmets första år består av grundläggande beteendevetenskapliga kurser inom pedagogik, psykologi och sociologi. Under termin tre fortsätter den studerande att läsa dessa ämnen men inriktade mot temaområdena kommunikation, hälsa och arbetsliv. Utifrån dessa erfarenheter skall den studerande välja ett huvudområde till termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi.

9 Bilaga 3.1 Under termin fem läser den studerande färdighetsorienterade kurser i samtalsmetodik, utvärdering, retorik och presentationsteknik samt ledarskap. Utifrån valt huvudområde och på fördjupningsnivå, genomförs ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng under termin sex, alternativt under termin sju. Som följd av utbildningens lärandemål anpassas undervisningsformer och examinationer. Genom kritiskt tänkande, reflekterande, kunskapsproducerande arbeten, fördjupningsmoment och metodiska övningar, i kombination med projektarbete, muntliga och skriftliga presentationer samt kommunikationsövningar, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. För att studenterna ska få tillfälle att få kontakt med ett tänkbart arbetsfält, har studenter från och med andra året i programmet möjligheten att söka en referensperson inom arbetslivet. Referenspersonen kan vara verksam inom den offentliga eller privata sektorn och ska arbeta inom ett omårde som är av relevans för beteendevetenskap i vid bemärkelse. Studenten ansvarar själv för samtliga kontakter i processen att söka referensperson samt för bibehållande av kontakten. Studenten erbjuds stöd i form av information och exempel på diskussionsområden. Årskurs 1 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Introduktion till beteendevetenskap, 7,5 hp Forskningsmetod, 7,5 hp Pedagogik Pedagogik i ett samhälleligt perspektiv, 7,5 hp Pedagogik i ett kulturellt perspektiv, 7,5 hp Sociologi Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion, 7,5 hp Psykologi Individens upplevelse och beteende, introduktion till psykologi, 7,5 hp Personlighets- och socialpsykologi, 7,5 hp Årskurs 2 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Kommunikation, 10 hp Hälsa, 10 hp Arbetsliv 10 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykolog 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Årskurs 3 Pedagogik, Psykologi och Sociologi

10 Bilaga 3.1 Samtalets retorik, 7,5 hp Att genomföra professionella samtal, 7,5 hp Ledarskap för beteendevetare, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi 61-90, 30 hp Kommenterad [AB2]: Asterix flyttad från hälsopsykologi (som ges varje termin) Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp Årskurs 4 Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp * Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Val inom programmet Studenten väljer ett huvudområde inför termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi under förutsättning att den särkskilda behörigheten uppfyllts och att kurserna sökts i tid. För att öka flexibiliteten i programmet ges studenten också möjlighet att välja nytt huvudområde i termin sex. Det innebär att studenten i praktiken kan välja ett huvudområde i termin fyra, ett annat i termin sex för att i termin sju slutgiltigt välja fördjupning. Det är av denna anledning som programmet omfattar högskolepoäng. Det måste dock särskilt betonas att programmet är upplagt för att leda till att man uppfyller fordringarna för en kandidatexamen, vilken omfattar exakt 180 högskolepoäng. För slutförda kurser som ligger utöver fordringarna för examen kan man få kursbevis utfärdade. I de tre huvudområdena garanteras termin fyra platser på kurser på fördjupningsnivå G1F, termin sex garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G1F samt G2E och termin sju garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G2E. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

11 Bilaga 3.1 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik (Bachelor of Science in Education), Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi (Bachelor of Science in Psychology), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Bachelor of Science in Sociology). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. Kommenterad [AB3]: Saknades mellanslag

12 Bilaga 3.1 Beteendevetenskapliga programmet, 180/210 hp Västerås Programkod: GKV03 Giltig från: HT 2016 Beslutsinstans: Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Diarienummer: 2015/0104 Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Borttaget: Programinformation Utbildningsplan Formaterat: Indrag: Vänster: 0,87 cm, Ingen Formaterat: Inte Färgöverstrykning Borttaget: Fakultetsnämnden Mål Det övergripande målet med programmet är att de studerande ska tillägna sig kunskaper om teorier inom det beteendevetenskapliga området samt förberedas för både yrkesverksamhet inom detta fält och fortsatta studier på avancerad nivå. Programmet syftar till en bred beteendevetenskaplig utbildning. Programmet ska ge de studerande möjlighet att forma en individuell utbildningsprofil inom det beteendevetenskapliga området, med fördjupning i ett av de tre huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi. Efter studierna ska de studerande kunna arbeta med personal-, utrednings- och utvärderingsfrågor samt arbeta i stödjande och rådgivande funktioner inom såväl offentlig som privat verksamhet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena pedagogik, psykologi och sociologi, visa kunskap och förståelse om områdets vetenskapliga grund, inbegripet kunskap om tillämpliga vetenskapliga metoder inom det beteendevetenskapliga området, visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena pedagogik, psykologi eller sociologi, visa kunskap om och förstå vikten av att bidra till hållbar utveckling i samhället inom det beteendevetenskapliga området. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera företeelser, frågeställningar och situationer inom det beteendevetenskapliga området på individ-, grupp-, organisations-, samt samhällsnivå,

13 Bilaga 3.1 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som i skrift, visa förmåga att redogöra för och diskutera information, hantera problem och lösningar inom det beteendevetenskapliga området, visa färdigheter att strukturera och metodiskt genomföra olika uppgifter, visa förmåga att kommunicera med olika målgrupper inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom näringsliv och offentlig sektor. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att genomföra etiska värderingar och bedömningar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå med relevans för beteendevetenskapliga sammanhang och aspekter, visa insikt om vilken roll beteendevetenskapliga kunskaper spelar i samhället och även förstå hur sådan kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt inom det beteendevetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom den individuellt valda beteendevetenskapliga profilen och hur denna profil kan utvecklas inom det beteendevetenskapliga forskningsområdet, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens i ett framtida utvecklingsperspektiv, vidgat sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Beteendevetenskapliga programmet högskolepoäng är en beteendevetenskaplig utbildning med tre huvudområden, pedagogik, psykologi och sociologi. Orten där kurserna ges kan variera. Kommenterad [AB1]: Tillägg Pedagogik studerar människan som lärande och kunskapande varelse, närmare bestämt lärandets och kunskapandets villkor, innebörder och effekter på såväl individuell, organisatorisk som samhällelig nivå. Psykologi handlar om människors upplevelser och beteenden, vilket innefattar reaktions- och beteendemönster, handlingar och val, värderingar och attityder samt människors individuella utveckling och sociala relationer. Sociologi handlar om "människan i samhället och samhället i människan", dvs. hur samhällens organisation och maktförhållanden påverkar och påverkas av socialt samspel (i familjer, på arbetsplatser, i föreningar osv.) och hur olika sociala gruppers identitet, relationer och materiella resurser sammanhänger med detta. Programmets första år består av grundläggande beteendevetenskapliga kurser inom pedagogik, psykologi och sociologi. Under termin tre fortsätter den studerande att läsa dessa ämnen men inriktade mot temaområdena kommunikation, hälsa och arbetsliv. Utifrån dessa erfarenheter skall den studerande välja ett huvudområde till termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi.

14 Bilaga 3.1 Under termin fem läser den studerande färdighetsorienterade kurser i samtalsmetodik, utvärdering, retorik och presentationsteknik samt ledarskap. Utifrån valt huvudområde och på fördjupningsnivå, genomförs ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng under termin sex, alternativt under termin sju. Som följd av utbildningens lärandemål anpassas undervisningsformer och examinationer. Genom kritiskt tänkande, reflekterande, kunskapsproducerande arbeten, fördjupningsmoment och metodiska övningar, i kombination med projektarbete, muntliga och skriftliga presentationer samt kommunikationsövningar, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. För att studenterna ska få tillfälle att få kontakt med ett tänkbart arbetsfält, har studenter från och med andra året i programmet möjligheten att söka en referensperson inom arbetslivet. Referenspersonen kan vara verksam inom den offentliga eller privata sektorn och ska arbeta inom ett omårde som är av relevans för beteendevetenskap i vid bemärkelse. Studenten ansvarar själv för samtliga kontakter i processen att söka referensperson samt för bibehållande av kontakten. Studenten erbjuds stöd i form av information och exempel på diskussionsområden. Årskurs 1 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Introduktion till beteendevetenskap, 7,5 hp Forskningsmetod, 7,5 hp Pedagogik Pedagogik i ett samhälleligt perspektiv, 7,5 hp Pedagogik i ett kulturellt perspektiv, 7,5 hp Sociologi Interaktion, identitet och kultur, 7,5 hp Samhälle i förändring. Identitet, kultur, arbete och konsumtion, 7,5 hp Psykologi Individens upplevelse och beteende, introduktion till psykologi, 7,5 hp Personlighets- och socialpsykologi, 7,5 hp Årskurs 2 Pedagogik, Psykologi och Sociologi Kommunikation, 10 hp Hälsa, 10 hp Arbetsliv 10 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykolog 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Årskurs 3 Pedagogik, Psykologi och Sociologi

15 Bilaga 3.1 Samtalets retorik, 7,5 hp Att genomföra professionella samtal, 7,5 hp Ledarskap för beteendevetare, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 31-60, 30 hp Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi, inriktning mot arbetslivspsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60, 30 hp Psykologi, inriktning mot socialpsykologi 31-60*, 30 hp Psykologi 61-90, 30 hp Kommenterad [AB2]: Asterix flyttad från hälsopsykologi (som ges varje termin) Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 31-60, 30 hp Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp Årskurs 4 Valbart 30 hp: Pedagogik Pedagogik 61-90, 30 hp Psykologi Psykologi 61-90, 30 hp Sociologi Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90, 30 hp * Kurserna ges enbart vid vissa terminer. Val inom programmet Studenten väljer ett huvudområde inför termin fyra och termin sex som leder till en fördjupning om 90 högskolepoäng i antingen pedagogik, psykologi eller sociologi under förutsättning att den särkskilda behörigheten uppfyllts och att kurserna sökts i tid. För att öka flexibiliteten i programmet ges studenten också möjlighet att välja nytt huvudområde i termin sex. Det innebär att studenten i praktiken kan välja ett huvudområde i termin fyra, ett annat i termin sex för att i termin sju slutgiltigt välja fördjupning. Det är av denna anledning som programmet omfattar högskolepoäng. Det måste dock särskilt betonas att programmet är upplagt för att leda till att man uppfyller fordringarna för en kandidatexamen, vilken omfattar exakt 180 högskolepoäng. För slutförda kurser som ligger utöver fordringarna för examen kan man få kursbevis utfärdade. I de tre huvudområdena garanteras termin fyra platser på kurser på fördjupningsnivå G1F, termin sex garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G1F samt G2E och termin sju garanteras platser på kurser på fördjupningsnivå G2E. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

16 Bilaga 3.1 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Pedagogik (Bachelor of Science in Education), Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Psykologi (Bachelor of Science in Psychology), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Bachelor of Science in Sociology). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. Kommenterad [AB3]: Saknades mellanslag

17 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 4. Revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp (ZOJ24) Diarienummer: /2822 Handläggare: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård samt tillhörande magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap bedömdes av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) hålla mycket hög kvalitet. Akademi HVV har ändå sett behov av att vidareutveckla utbildningen som leder fram till dessa examina, både för att ta tillvara på synpunkter från UKÄ i samband med deras granskning och för att möta förändringar inom den psykiatriska vården, och därmed kraven på specialistsjuksköterskornas kompetens. Kärnan i den förändring akademin önskar göra består i att stärka utbildningens fokus mot återhämtning, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete. Föredragande: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Förslag till beslut att godkänna föreliggande förslag till reviderad utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp (ZOJ 24), i enlighet med till ärendet bifogat förslag på utbildningsplan, att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2016 och framåt. Ärendets beredning Vid akademi HVV har lärarlaget under ledning av rogramsamordnare utarbetat förslag på reviderad utbildningsplan där man beaktat UKÄ:s kvalitetsutvärdering, nationella examensmål, kurs- och programutvärderingar samt aktuell kompetensbeskrivning för denna specifika inriktning av legitimerad sjuksköterska. Förslag som berör VFU har utformats i samråd med vårdverksamhet. Utkast till revidering har fortlöpande processats med ansvarig avdelningschef och utbildningsledare. Ärendet har inför utbildningsutskottets sammanträde beretts av utbildnings- och forskningssektionen.

18 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM i ärendet Bilaga 2: Akademins ansökan om revidering av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, sektionen för antagning och examen.

19 Bilaga 4.1 Datum Ärende MDH / (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Malin Gunnarsson BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp (ZOJ24) Bakgrund Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård samt tillhörande magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap bedömdes av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) hålla mycket hög kvalitet. Akademi HVV har ändå sett behov av att vidareutveckla utbildningen som leder fram till dessa examina, både för att ta tillvara på synpunkter från UKÄ i samband med deras granskning och för att möta förändringar inom den psykiatriska vården, och därmed kraven på specialistsjuksköterskornas kompetens. Problemanalys Akademin har i sin ansökan presenterat en fyllig beskrivning av bakgrunden till de förändringar man önskar göra i utbildningsprogrammet, vad de huvudsakligen omfattar samt hur man planerar att genomföra de innehållsliga förändringarna. Detta återfinns i bilaga 2 till detta ärende, Förslag till revidering av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp. I underlaget från akademin hänvisas till bilagor med kursplaner för nya kurser och förslag på reviderad programinformation. Dessa bilagor är emellertid inte sända till utskottet från akademin men beredningen har inte heller efterfrågat dem då dessa delar inte brukar ingå som underlag vid revideringsärenden. Däremot kan konstateras att det är mycket bra att det finns kursplaner för de nya kurser som föreslås, det är först då det verkliga innehållet i programmet blir tydligt, vilket också återspeglas i den examensmatris som är bifogad. Kärnan i den förändring akademin önskar göra består i att stärka utbildningens fokus mot återhämtning, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete. Faktasammanställning Akademin har till sin ansökan bifogat en examensmatris som visar respektive kurs syfte samt lärandemål i förhållande till de nationella

20 Bilaga 4.1 examensmålen. Av examensmatrisen framgår att kurserna väl täcker in de nationella examensmålen och det är tydligt vilka de olika lärandemålen är samt hur de examineras. Examensmatrisen är bilaga 3 till detta ärende. Akademin har även sammanställt förslag till reviderad utbildningsplan. Dess innehåll stämmer överens med bifogad examensmatris. Se bilaga 4 till detta ärende. I beredning har viss formalia justerats i enlighet med fakultetsnämndens beslutade riktlinjer för utbildningsplaner. 2 (2) Överväganden Beredningens bedömning är att önskad revidering av utbildningsprogrammet är väl genomarbetad. En frågeställning till utskottet är emellertid om närvaro och aktivt deltagande vid utbildningsmomenten bör ingå som del av examination? I frågeställningen ligger dels på vilket sätt aktivt deltagande bedöms och hur omexamination går till vid betyg underkänt? Även om inte utskottet beslutar om formerna för examination, dessa ligger i kursplanerna som fastställs av akademin, kan utskottet ha en synpunkt i detta och ge en rekommendation. Beredningens rekommendation: Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till reviderad utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp (ZOJ 24), i enlighet med till ärendet bifogat förslag på utbildningsplan.

21 Bilaga 4.2 Förslag till revidering av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60hp Lena Wiklund Gustin, Oona Lassenius, Lena Boussaid, Linda Sellin Bakgrund Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot psykiatrisk vård har haft sitt nuvarande upplägg från det att utbildningen genom Bolognaprocessen började ges på avancerad nivå. Redan innan Bologna var grundstrukturen densamma, med den skillnaden att studenterna kunde välja att läsa teorikurserna på grund- eller avancerad nivå för att möjliggöra för dem att tillgodoräkna sig dessa kurser i en magisterexamen. Samtidigt som utbildningen i sitt nuvarande skick bedömts ha mycket hög kvalitet så ser vi ett behov av att utveckla den med tanke på de förändringar som sker inom den psykiatriska vården, och med det också förändrade krav på specialistsjuksköterskans kompetens. Detta kommer också till uttryck i den nyligen förändrade kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor (Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, 2014). Den psykiatriska vården har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. De stora psykiatriska klinikerna har lagts ner, antalet vårdplatser i slutenvård har minskat med 70 % de senaste 20 åren och allt fler patienter vårdas idag inom psykiatrisk öppenvård. Dessutom har det visat sig att den fysiska ohälsan hos personer med psykisk ohälsa är större än hos befolkningen i övrigt (Socialstyrelsen, 2010). Den psykiatriska vården har traditionellt utgått från ett medicinskt perspektiv där fokus har legat på att bota den psykiatriska sjukdomen. I linje med denna tradition har den nuvarande utbildningen i hög grad fokuserat psykisk ohälsa och lidande, och omvårdnadsåtgärder som varit i linje med den traditionella specialistpsykiatrins fokus på behandling av psykiska sjukdomar. Samtidigt vet vi att många lever med psykiatriska sjukdomar under många år, och att medicinsk behandling i dessa fall enbart ger viss symtomlindring. Det senaste decenniet har man därför, såväl internationellt (Gagne, 2007; Sowers, 2005) som nationellt (Topor, 2011) lyft fram vikten av att i högre grad också fokusera återhämtning. Också Socialstyrelsen (2011) lyfter fram vikten av att skapa förutsättningar för långvarigt psykiskt sjuka att leva ett så normalt liv som möjligt. Inom ramen för den tradition som fokuserar återhämtning förstås psykisk ohälsa i termer av att en person pga sina psykiska funktionshinder har problem att klara livet (Barker & Buchanan-Barker, 2005). Återhämtning handlar då om att utveckla en förmåga att klara sitt liv trots de symtom och den stigmatisering som är förknippad med psykiatriska sjukdomar (Jacobson, 2003). Detta ställer nya krav på den psykiatriska vårdens utformning och därmed på specialistsjuksköterskans kompetens. Denna förändrade syn på psykisk hälsa och ohälsa medför också en förändrad syn på patientens och dennes förmågor. I linje med detta perspektiv betonas därför vikten av brukarmedverkan såväl i forskning (Olmos-Gallo, Starks, DeRouche Luszakoski, Huff, & Mock, 2011) som i Socialstyrelsens (2013) rekommendationer. En ökad brukarmedverkan innebär också det en förändrad yrkesroll och förändrade arbetssätt. Vi vill därför utveckla specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot psykiatrisk vård så att den får ett tydligt fokus mot återhämtning och psykisk hälsa, samtidigt som vi också vill värna om att specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård som utbildas vid Mälardalens högskola har en fortsatt hög kompetens också inom det medicinska området. Vi kan också konstatera att återhämtningsperspektivet inte bara är i linje med Socialstyrelsens riktlinjer för psykiatrisk vård utan också med Hvv:s inriktning mot hälsa och välfärd. Genom att utveckla utbildningen inom detta område kan vi inte bara stärka vår position som ledande i Sverige, utan också bidra till Hvv:s

22 Bilaga 4.2 profilering. Detta är också i linje med den forskning som lyfter fram recovery som ett centralt begrepp i specialistsjuksköterske utbildningen (Stacey & Stickley, 2012). I det nya lärarlaget har vi därför utarbetat ett förslag till ny utbildningsplan och nya kursplaner. Vi har under arbetet tagit hänsyn till 1) Kommentarer från den utvärdering som UKÄ genomförde av utbildningen , där vi såväl tagit fasta på styrkor i den befintliga utbildningen som utvecklingsområden. 2) De examensmål som finns för specialistsjuksköterske- och magisterutbildningar. 3) Resultatet av studentutvärderingar. 4) Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård Utöver de förändringar som föreslås i utbildningens struktur och innehåll ser vi också detta som en möjlighet till pedagogisk utveckling, då den nya utbildningen också öppnar för nya undervisningsformer. Vi har också för avsikt att följa och utvärdera utvecklingen av programmet på ett sådant sätt att vi också får underlag till vetenskapliga artiklar. Huvuddragen i den förändrade utbildningen Som nämnts ovan kommer utbildningen i högre grad än tidigare att fokusera psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete. Den vetenskapliga förankring i huvudområdet som varit en av utbildningens styrkor beaktas även här, genom en tydlig förankring i vårdvetenskapens konsensusbegrepp (människa, hälsa, miljö, omvårdnad) och i omvårdnadsteorier av relevans för området. Att recovery/återhämtning får större utrymme innebär också att samhällsperspektivet kommer att bli tydligare i den nya utbildningen. Detta ser vi som positivt med tanke på att UKÄ (trots att examensmålet som också innefattade beaktande av etiska och vetenskapliga aspekter) påpekade att förmågan att beakta samhälleliga aspekter var svagare än de övriga förmågorna. Vidare påtalar UKÄ också att det vore önskvärt om studenterna i högre grad också utvecklade sin förmåga att delta i habilitering och rehabilitering vid sidan av den sjukhusbaserade vården, vilket denna förändring också förväntas bidra till. Vi vill också utöka den medicinska kursen från 7,5 hp till 12 hp. Dessa poäng tas från den verksamhetsförlagda utbildningen som således förkortas från 15 hp till 10,5 hp. Denna förändring baserar sig på kurs- och programutvärderingar samt önskemål från verksamheten. Då 1 års arbete som sjuksköterska är ett behörighetskrav, och flertalet studenter har arbetat inom psykiatrisk vård så uppfattar vi att fördelarna med denna förändring är större än nackdelarna med en kortare verksamhetsförlagd utbildning. Ytterligare ett område som ges mer utrymme i utbildningen är vårdande samtal. Tidigare har denna kurs varit förbehållen studenter som valt att skriva självständiga arbeten om 7,5 hp. Dessa studenter har uppfattat samtalskursen som mycket betydelsefull för deras professionella utveckling, och studenter som valt att skriva magisteruppsats inom ramen för utbildningen, och alltså inte gått denna kurs, har påtalat detta som en brist. I den förändrade specialistutbildningen integreras samtalsfärdigheter i högre grad i övriga kurser. Detta innebär att kursen vårdande samtal försvinner som kurs för de studenter som skriver mindre examensarbeten. Istället kan studenterna gå en valbar fördjupningskurs inom något av psykiatrins specialistområden. Denna kurs kan läsas vid andra lärosäten, eller arrangeras som en fördjupningskurs i regionen där studenten fördjupar sina kunskaper inom exempelvis rättspsykiatrisk

23 Bilaga 4.2 vård, barn- och ungdomspsykiatri eller socialpsykiatri genom en kombination av teoretiska och verksamhetsförlagda studier inom specialiteten. Detta innebär också en möjlighet för studenter som så önskar att kompensera för den förkortade obligatoriska verksamhetsförlagda utbildningen. Metod- och vetenskapsteoretiska studier sker fortlöpande under utbildningen. Sammanfattningsvis organiseras utbildningen så att den inledande kursen fokuserar hälsa, ohälsa och återhämtning inom psykiatrisk ohälsa (se även bilaga 1, utbildningsplanens kursöversikt). Därefter följer en kurs i psykopatologi. Den fjärde teoretiska kursen tar fasta på komplexa vårdbehov inom psykiatrisk omvårdnad. På detta sätt sker progressionen inom huvudområdet från hälsa och förebyggande arbete mot en mer komplex problematik, där den mellanliggande kursen i psykopatologi skapar förståelse för medicinska och psykologiska aspekter på psykisk sjukdom. Mellan kursen i psykopatologi och den vårdvetenskapliga kursen om komplexa vårdbehov läggs ytterligare en vårdvetenskaplig kurs, specialistsjuksköterskans kärnkompetenser. Här lyfts kärnkompetenserna och studenten fördjupar sin förståelse för såväl arbetsledning och teamarbete, som evidensbaserad vård och utvecklingsarbete. Då kvalitets- och utvecklingsarbete utgör en kärnkompetens kommer denna kurs kommer en av kursens examinationer att vara PM inför självständigt arbete. Detta motiverar också kursens plats i programmet, då vi av erfarenhet vet att studenterna behöver tid mellan examinerat PM och starten av uppsatskursen så väl för att göra eventuella kompletteringar som för att förbereda datainsamling. Under vårterminen genomför studenterna sina verksamhetsförlagda studier, självständiga arbeten och eventuell valbar fördjupningskurs. Kursplaner för nya kurser presenteras i bilaga 2-7. Bilaga 8 utgörs av ett förslag på reviderad programinformation och i bilaga 9 synliggörs hur examensmål och de kunskaper och förmågor som föreskrivs i kompetensbeskrivningen täcks in i olika delkurser. Plan för genomförande och utvärdering Den förändrade specialistsjuksköterskeutbildningen startar läsåret Under läsåret förbereder lärarlaget den kommande utbildningen, såväl direkt genom arbete med litteraturlistor, examensuppgifter, kursmaterial etc., dels indirekt genom egen kompetensutveckling. Utöver sedvanliga kurs- och programutvärderingar görs en mer omfattande programutvärdering läsåret Denna omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa data som insamlas i början och slutet av utbildningen. Detta upprepas läsåret På det viset blir det möjligt att utvärdera i vilken grad utbildningen bidrar till måluppfyllelse i relation till examensmål och de färdigheter- och förmågor som specialistutbildade sjuksköterskor förväntas ha enligt kompetensbeskrivningen.

24 Bilaga 4.2 Referenser Barker, P. J., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal model - a guide for mental health professionals. London: Routledge. Gagne, C. (2007). Recovery: a common vision for the fields of mental health and addictions. Psychiatric Rehabilitation Journal, 31(1), Jacobson, N. (2003). Defining recovery: An interactionist analysis of mental health policy development, Wisconsin Qualitative Health Research, 13(3), Olmos-Gallo, P. A., Starks, R., DeRouche Luszakoski, K., Huff, S., & Mock, K. (2011). Seven key strategies that work together to create recovery based transformation. Community Mental Health Journal, 48, Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. In. Stockholm: Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. Socialstyrelsen. (2010). Alltjämt ojämnlikt! - Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2013). Att ge ordet och lämna plats - vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen. Sowers, W. (2005). Transforming systems of care: the American Association of Community Psychiatrists Guidelines for Recovery Oriented Services. Community Mental Health Journal, 41(6), Stacey, G., & Stickley, T. (2012). Recovery as a threshold concept in mental health nurse education. Nurse Education Today, 32(5), Topor, A. (2011). Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Psykiatrins praktik och kunskap kontra brukarpraktik och kunskap. Tidskrift för psykisk helsearbeid, 8(4),

25 Bilaga 4.3 Preliminär version av Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård och magisterexamen. Utbildning på avancerad nivå Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård Högskoleförordningen (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för inriktningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60hp med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Specifika krav för inriktning mot psykiatrisk vård - visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov - visa förmåga att möta människor i kris - visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och - visa vårdpedagogisk förmåga För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Progression Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot psykiatrisk vård innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens kurser sker på avancerad nivå. På så sätt innebär programmet en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Under utbildningen utvecklas såväl kontextspecifik kunskap i relation till det psykiatriska vårdområdet som de sex kärnkompetenser som Svensk sjuksköterskeförening identifierats som centrala i all utbildning av sjukskörskor. Detta sker i relation till olika aspekter av kunskap: vetenskapsteoretisk skolning, professionskunskap relaterat till sjuksköterskans kliniska arbete och personlig kunskap. Dessa aspekter av kunskap är sammanflätade genom utbildningen, framför allt genom det uttalade livsvärldsperspektivet Progression är möjlig genom att kunskap byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning, genom att en kurs bildar en bas för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande kurser i programmet. Progression är också möjlig genom den integration av teori och praktik som äger rum såväl genom praktiska moment i teoretiska kurser, som genom studieuppgifter i den verksamhetsförlagda utbildningen. Progression är även möjlig genom magisterexamen som ger fördjupning inom huvudområdet vårdvetenskap.

26 Bilaga 4.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga 1 Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer A1N Termin 1 VAExxx Psykisk ohälsa, hälsa och återhämtning (7,5 hp) Kursen syftar till att studenten ska fördjupa och bredda sin förståelse för vad psykisk ohälsa, hälsa och återhämtning kan innebära för patienter inom psykiatrisk vård, samt utveckla sin förmåga att samtala med patienter om psykisk hälsa och ohälsa. Vidare skall studenten också kunna värdera kunskapsteoretiska ansatser som används inom vårdvetenskaplig forskning och deras betydelse för forskning och teoriutveckling inom det psykiatriska vårdområdet. Personcentrerad vård Den kapabla människan Återhämtning Livsvärldsperspektiv Hälsa och lidande inom psykiatriskt vårdkontext Den vårdande relationen Medkänsla med sig själv och andra Intervjuer och samtal Psykiatrisk omvårdnad som vetenskaps-, forsknings- och tillämpningsområde Begrepps- och teoriutveckling inom vårdvetenskap Kunskapsteori Genus och kultur Analys och kritisk granskning 1 diskutera vilken betydelse livsvärldsperspektivet har för att förstå människors upplevelser av psykisk hälsa, ohälsa och återhämtning 7 jämföra kunskapsteoretiska traditioner och de konsekvenser de får för forskning och teoriutveckling inom psykiatrisk omvårdnad 8 tillämpa och kritiskt granska vårdvetenskapliga teorier och begrepp med relevans för området 2 analysera hälsohinder och hälsoresurser hos personer med psykisk ohälsa, och på basen av sin analys beskriva relevanta hälsofrämjande åtgärder 3 med beaktande av personens perspektiv genomföra hälsosamtal och anpassa informationen till personens behov 6 skapa förutsättningar för samarbetshälsa och teamarbete 9 söka, bearbeta och kritiskt granska vetenskaplig litteratur 4 reflektera över den egna hållningens betydelse för etablerandet av en vårdande relation 5 reflektera över synen på psykisk ohälsa i samhället, samt över vilken betydelse patientens kön, kulturella tillhörighet och ålder har för förståelsen av psykisk hälsa och ohälsa 10 reflektera över specialistsjuksköterskans kompetens och ansvar för den psykiatriska vården Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, individuellt skriftligt arbete. Examinerar lärandemål 1-4, Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Gruppuppgift (GRU1), muntlig presentation & skriftlig inlämningsuppgift. 2 hp, examinerar lärandemål Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Laboration (LAB1), 1 hp, Genomföra och reflektera över hälsosamtal, examinerar lärandemål 3. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Närvaro (NÄR1), närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier, gruppövningar och webbdiskussioner, 1,5 hp. Examinerar lärandemål 3,5,6 & 10. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1N Termin 1 BMAxxx Psykopatologi (12 hp) Kursen syftar till att studenten ska utöka sina kunskaper om de senaste vetenskapliga rönen beträffande de psykiska störningarnas etiologi, diagnostik och behandling. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om normal och avvikande psykologisk utveckling genom hela livet. Vidare skall studenten tillägna sig kunskap om de samhälleliga styrdokument som reglerar psykiatrins verksamhetsområde. Dessutom skall studenten utveckla sin förmåga att genomföra risk- och skyddsbedömningar samt problematisera olika perspektiv på bedömningar inom psykiatrisk vård. Utvecklingspsykologi Biologiska och psykologiska förklaringsmodeller för psykiatriska störningar Etiologi, diagnostik och behandling Psykotiska sjukdomar Förstämningssyndrom Ångesttillstånd Personlighetsstörningar Neuropsykiatri Substansbrukssyndrom Samsjuklighet Suicidprocessen Rättspsykiatri Socialpsykiatri Lagstiftning inom verksamhetsområdet Samverkan Risk- och skyddsbedömningar Farmakovigilans 1 beskriva normal psykologisk utveckling genom hela livet, samt identifiera hot mot denna utveckling 5 beskriva och beakta sambandet mellan psykiska störningar och möjliga funktionsnedsättningars inverkan på patientens tillvaro 9 beskriva och redogöra för samhälleliga styrdokument som påverkar vårdens utformning inom specialistområdet 2 identifiera och urskilja symtombilder som kan härledas till specifika psykiska störningar 3 urskilja symtom som kan ha samband med oönskade behandlingseffekter 4 bedöma vårdbehov relaterade till komplexa situationer och problem 7 prioritera vårdaktiviteter med utgångspunkt i risk- och skyddsbedömningar 6 använda olika förklaringsmodeller för psykiska störningars etiologi, diagnostik och behandling 8 söka, analysera och värdera forskningsrapporter som har medicinsk evidens inom specialistområdet Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, individuellt skriftligt arbete. Examinerar lärandemål 2-9. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Gruppuppgift (GRU1), 3 hp, muntlig presentation & skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4 hp, individuell skriftlig tentamen. Examinerar lärandemål 2-9. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Närvaro (NÄR1), närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier, gruppövningar och webbdiskussioner, 1,5 hp. Examinerar lärandemål 1-9. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Behandlingsforskning Patientsäkerhet 1. Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Värderingsförmåga och förhållningssätt.

27 Bilaga 4.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga 1 Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer A1N Termin 1 VAE0xxx Specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk vård (7,5 hp) Kursen syftar till att studenten med beaktande av etiska riktlinjer och ett vårdvetenskapligt perspektiv skall fördjupa och bredda kunskap samt utveckla färdigheter och förmågor som är relaterade till sjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk omvårdnad. Sjuksköterskan som forskningskonsument, ledare och utvecklare av omvårdnad Personcentrerad vård Livsberättelser och narrativ Evidensbaserad vård Vårdkultur och teamarbete Metoder för forsknings- och utvecklingsarbete Brukarmedverkan Att beakta värdegrund och etik i forskning och utveckling Informations- och kommunikationsteknologi Säker vård 1 beskriva och argumentera för specialistsjuksköterskans kompetenser och ansvar att leda, utveckla och evidensbasera den psykiatriska omvårdnaden 3 förklara samband mellan värdegrund, vårdkultur och utvecklingsarbete 2 identifiera grupprocesser 4 identifiera, beskriva och problematisera ett kliniskt utvecklingsområde inom den psykiatriska omvårdnaden och relatera detta till aktuell forskning inom området 5 utforma och presentera en PM för ett vårdvetenskapligt orienterat projekt inom det identifierade utvecklingsområdet 6 kritiskt granska projektplaner och kunna framföra förslag till hur dessa kan göras tydligare och/eller utvecklas Gruppuppgift (GRU1), 2 hp, skriftligt grupprocessdokument samt muntlig presentation. Examinerar lärandemål 1-3. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PM (PM01), 4 hp, Skriftlig PM samt PMopposition. Examinerar lärandemål 1-4, 6. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG Närvaro (NÄR1), närvaro och aktivt deltagande i seminarier, gruppövningar och webbdiskussioner, 1,5 hp. Examinerar lärandemål 1-4,6. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1F Termin 1 och termin 2 VAExxx Komplexa vårdbehov inom psykiatrisk omvårdnad (7,5 hp) Kursen syftar till att studenten skall fördjupa och bredda sin förmåga att planera och genomföra professionell och evidensbaserad omvårdnad i mötet med patienter med komplexa vårdbehov. Studenten skall vidare utveckla sin förmåga att på ett sakligt vis delta i samhällsdebatten runt psykisk ohälsa. Vidare skall utveckla sin kunskap om vetenskapsteoretiska utgångspunkter för den psykiatriska omvårdnaden samt utveckla sin förmåga till kritisk analys av olika perspektiv och begrepp inom den psykiatriska vården. Mening och meningsskapande Förståelse och förklaring Vårdande samtal Komplexa bedömningar Sårbarhet och stigmatisering Närståendeperspektiv Makt, genus och kultur Värdighet Särskilda omvårdnadsbehov hos barn, unga och äldre patienter Omvårdnadsteorier Etik Grupprocesser och konflikthantering Att ge feedback och handleda andra 5 reflektera över patienters och närståendes delaktighet i omvårdnaden 7 beskriva och jämföra olika perspektiv som finns inom det psykiatriska vårdområdet 1 genomföra vårdande samtal med patienter med komplexa vårdbehov 2 beskriva hur lidande och ohälsa gestaltar sig hos dessa patienter 3 med stöd i omvårdnadsteorier och vårdvetenskaplig forskning välja och prioritera evidensbaserade och relevanta omvårdnadsinterventioner 4 argumentera för sina ställningstaganden rörande omvårdnaden av dessa patienter såväl skriftligt som muntligt 9 förmedla kunskap om psykisk hälsa och ohälsa 10 ge och ta emot feedback på vårdande samtal 6 genomföra en kritisk analys av vårdvetenskapens vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt dess möjligheter och begränsningar inom det psykiatriska vårdområdet 8 med beaktande av forskningsresultat från såväl kvalitativa som kvantitativa studier problematisera psykisk ohälsa och utanförskap på person-, grupp- och samhällsnivå Laboration (LAB1), 1,5 hp Genomförande av vårdande samtal och feedback på andras samtal, samt skriftlig, teorianknuten reflektion. Examinerar lärandemål 1,2 och 10. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, Individuellt skriftligt arbete. Examinerar lärandemål 2-7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Gruppuppgift (GRU1) 1,5 hp, Muntlig redovisning och skriftlig inlämningsuppgift i form av debattinlägg, avser lärandemål 6, 8 och 9. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Närvaro (NÄR1), närvaro och aktivt deltagande i seminarier, gruppövningar och webbdiskussioner, 1,5 hp. Examinerar lärandemål 1, 4, 6 & 10. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1. Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Värderingsförmåga och förhållningssätt.

28 Bilaga 4.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga 1 Värderingsförmåga och förhållningssätt Examinationer A1F Termin 2 VAExxx Klinisk utbildning inom psykiatrisk vård (10,5 hp) Kursen syftar till att främja studentens professionella identitet och självständiga yrkesutövning genom att studenten fördjupar sin förmåga att möta patienter i alla åldrar med olika slag av psykisk ohälsa. Vidare skall studenten fördjupa sin förmåga att tillvarata patientens hälsoresurser, samt tillämpa och integrera vårdvetenskaplig teori och praxis inom specialområdet. Syftet är också att fördjupa studentens förmåga att leda och evidensbasera omvårdnadsarbetet. Den psykiatriska patienten i sitt livssammanhang Vårdande relation Evidensbaserat omvårdnadsarbete Hälsobevarande, förebyggande och rehabiliterande omvårdnad Omvårdnadsplanering och omvårdnadsdokumentation Arbetsledning, handledning och samverkan Gällande lagar, författningar och säkerhetsföreskrifter i psykiatriskt vårdarbete 3 tillämpa och integrera vårdvetenskaplig teori och praxis inom specialistområdet 1 identifiera hälsoresurser och hälsohinder vid psykisk ohälsa hos patienter i alla åldrar 2 prioritera och målinriktat planera samt dokumentera vårdandet ur ett helhetsperspektiv i relation till patientens hälsa och lidande 5 planera, leda och utvärdera omvårdnadsarbetet 7 initiera hälsobevarande, förebyggande och rehabiliterande omvårdnadsåtgärder 8 samverka med såväl patientens närstående som andra yrkeskategorier och vårdgivare 4 reflektera över den egna hållningens betydelse för hur vårdrelationen gestaltas 6 dra slutsatser utifrån etiska analyser och ställningstaganden 9 söka, analysera, värdera forskningsrapporter som har vetenskaplig evidens inom specialistområdet samt omsätta resultatet till specifika vårdsituationer Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (PRA1), 4 hp, vårdutveckling och vårdpedagogik. Planera och genomföra ett undervisningstillfälle, kritisk analys av egen insats. Examinerar lärandemål 3, 5, 7 och 9. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (PRA2), 5,5 hp, psykiatrisk omvårdnad och dokumentation. Individuellt skriftligt arbete. Examinerar samtliga lärandemål. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Närvaro (NÄR1), 1 hp, obligatorisk närvaro på teoretiska moment. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). A1E Termin 2 VAE063 Examensarbete inom psykiatrisk omvårdnad (15 hp) Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad samt fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett vetenskapligt examensarbete. Självständigt vetenskapligt examensarbete under handledning Vetenskaplig teori och metod Forskningsprocessen Forskningsetiska överväganden Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom psykiatrisk omvårdnad och formulera ett syfte i relation till detta 7 kontrastera och värdera resultatet i relation till tidigare forskning samt relevant teoretisk referensram 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på insamlad data 6 beskriva process och resultat i ett examensarbete 4 identifiera, beskriva och hantera etiska frågeställningar i relation till examensarbetet 8 värdera resultatet i relation till såväl samhällsrelevans som den psykiatriska specialistsjuksköterskans professionsansvar 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete UPS1, 15 högskolepoäng Examensarbete (UPS1), 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation. Skriftlig och muntlig granskning av annat examensarbete i samband med obligatoriskt seminarium. Examinerar lärandemål 1-10 Fastsällandedatum: Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Röd text: föreslagna ändringar i befintlig kursplan för att samordna med motsvarande kurser i övriga specialistutbildningar.

29 Bilaga 4.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga 1 Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 Examinationer A1f Termin 2 VAE064 Självständigt arbete inom psykiatrisk omvårdnad (7,5 hp) 2 Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad och tillägna sig kunskaper för att inom sitt yrkesområde kunna följa, använda, medverka i och dokumentera forsknings- och utvecklingsarbete. Fastsällandedatum: Forskningsprocessen Vetenskapliga metoder Forskningsetiska överväganden Självständigt arbete under handledning Opponentskap Respondentskap 1 identifiera och problematisera ett utvecklingsområde inom psykiatrisk omvårdnad 2 relatera utvecklingsområdet till relevant forskning 3 formulera syftet med studien, alternativt det kliniska projekt 5 identifiera och beskriva en i relation till syftet relevant metod 6 planera, genomföra och dokumentera ett teoretiskt eller empiriskt utvecklings-/ projektarbete 7 presentera och försvara sitt arbete muntligt och skriftligt 4 identifiera och hantera etiska frågeställningar relaterade till det självständiga arbetet 8 kritiskt granska och diskutera andras självständiga arbeten UPS1, 7,5 hp, Skriftligt examensarbete med muntlig presentation. Granskning av annat examensarbete sker vid obligatoriskt seminarium. Examinerar lärandemål A1N Termin 2 VAE064 Fördjupningskurs i psykiatrisk omvårdnad (7,5 hp) Kursen syftar till att möjliggöra för studenten att fördjupa sina kunskaper inom ett specifikt område av den psykiatriska vården. Fördjupningen sker på individ-, grupp och samhällsnivå och fokuserar praktisk tillämpning av teoretisk kunskap Psykisk ohälsa Komplexa vårdbehov Omvårdnadsteori Närstående Återhämtning Organisationsteori Vårdpedagogik 1 särskilja komplexa vårdbehov relaterade till psykisk ohälsa 2 beskriva hur omvårdnadsteori kan tillämpas inom fördjupningsområdet 5 beskriva utmaningar förknippade med patienters återhämtning inom den aktuella kontexten 6 beskriva de organisatoriska förutsättningar och ramar som reglerar det valda området 3 identifiera och tillämpa evidensbaserade omvårdnadsinterventioner riktade mot den aktuella problematiken 4 identifiera närståendes behov av delaktighet, stöd och utbildning 8 utforma och genomföra en utbildningsinsats som tar upp någon aspekt av den aktuella problematiken 7 reflektera över hur samverkan sker intrasom interprofessionellt, och mellan olika vårdgivare INL1, Inlämningsuppgift, 6, hp, individuellt skriftligt arbete + muntlig presentation, avser lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). NÄR1, Närvaro, 1,5 hp, obligatorisk närvaro vid kursintroduktion och seminarier, samt aktivt deltagande i diskussioner på Blackboard, avser lärandemål 1-8. Frånvaro utöver detta kompletteras. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). 1. Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Röd text: föreslagna ändringar i befintliga kursplaner. 2. De studenter som väljer ett Examensarbete 7,5 hp läser även en valbar kurs med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad. Vid MDH ges den ovan föreslagna kursen Fördjupningskurs i psykiatrisk omvårdnad, men studenten kan i samråd med programansvarig lärare ersätta denna kurs med en annan kurs i vårdvetenskap på avancerad nivå och med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad.

30 Bilaga 4.4 Förslag till reviderad utbildningsplan. Ändringar jämfört med fg år är markerade. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 hp Programkod: ZOJ24 Giltig från: HT 2016 Beslutsinstans: Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Behörighet: Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig teori och metod på grundnivå motsvarande 15 hp. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska. Diarienummer: /2822 Akademi: HVV Fastställandedatum: (kompletteras) Reviderad: Mål Studenten ska efter fullgjorda studier på programmet kunna visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som sjuksköterska inom psykiatrisk vård med olika arbetsuppgifter samt utifrån arbetsmarknadens behov. Formaterat: Teckensnitt:12 pt Formaterat: Teckensnitt:Georgia, 11 pt, Inte Fet Formaterat: Teckensnitt:12 pt Formaterat: Teckensnitt:Georgia, 11 pt, Inte Fet Formaterat: Teckensnitt:12 pt Formaterat: Teckensnitt:Georgia, 11 pt, Inte Fet Formaterat: Teckensnitt:12 pt Kommenterad [LW1]: Ändrad utgående från förändringar i alla specutbildningar enl mail från Per A Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Fet Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Fet, Teckenfärg: 90 % grå Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Fet, Teckenfärg: 90 % grå Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Fet, Teckenfärg: 90 % grå Utbildning vid Mälardalens högskola ska dessutom: utveckla studenternas förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället, utveckla studenternas förmåga till att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden, utveckla studenternas förmåga till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor samt utveckla studenternas kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och

31 Bilaga 4.4 visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att utgående från sitt ansvarsområde integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård vid människors existentiella gränssituationer och visa vårdpedagogisk förmåga. Därtill ska också studenten: visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov, visa förmåga att möta människor i kris, och djupt psykiskt lidande och visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller också litteratur, forskningsrapporter m m. Innehåll Under utbildningen läses vårdvetenskap inriktad mot psykiatrisk vård 22,5 högskolepoäng och psykopatologi 12 högskolepoäng. I utbildningen ingår också verksamhetsförlagd utbildning motsvarande 10,5 högskolepoäng och därtill kan man välja att antingen göra ett examensarbete motsvarande 15 högskolepoäng eller att läsa en valbar kurs i vårdvetenskap 7.5 högskolepoäng och skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 högskolepoäng. Studierna genomförs i form av självstudier, samt i mindre studiegrupper. Gemensamma Borttaget: psykiatri 7,5 Borttaget: 15

32 Bilaga 4.4 kurssamlingar och föreläsningar sker 5-6 gånger per delkurs. Schemaläggningen kan variera i de olika kurserna. Borttaget: Borttaget: 4-5 Utbildningen består både av teoretiska och kliniska studier. Det huvudsakliga ämnet är vårdvetenskap som handlar om att stärka, återställa och bevara hälsa; vidare att förebygga psykisk ohälsa och lidande. Dessutom sker kunskapsinhämtning inom de vårdvetenskapliga deldisciplinerna vårdpsykologi och vårdsociologi samt inom medicinsk vetenskap. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt och kräver varierande arbetsformer. Av central betydelse är att i samtliga kurser träna ett vetenskapligt förhållningssätt genom att tillämpa ett problemorienterat arbetssätt i studierna. Vårdvetenskapliga och erfarenhetsmässiga kunskaper i omvårdnad integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar, reflekterar över, drar slutsatser, värderar och dokumenterar kunskaper kring verklighetsbaserade frågeställningar. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. I föreläsningarna introduceras aktuella frågeställningar inom ämnesområdet. Dessa fördjupas i enskilda studieuppgifter. Stor vikt läggs också vid seminarier, vilka syftar till fördjupad reflektion runt kunskaper som studenterna inhämtat såväl via självständiga studier som genom webbaserade föreläsningar, sk flipped classroom. Undervisningsformerna bygger på studentens eget aktiva kunskapssökande. Studier i grupp syftar till att stimulera och utveckla den studerandes förmåga till kommunikation, reflektion, ledning och samverkan samt självkännedom. Borttaget: En central del i studierna utgörs av olika former av seminarier. Mälardalens högskola är miljöcertifierad enligt ISO Studenterna får en introduktion till begreppet hållbar utveckling under termin 1 för att kunna analysera och prioritera åtgärder som gynnar en ekologiskt hållbar utveckling. Vid studier på helfart: Årskurs 1 Vårdvetenskap Psykisk ohälsa, hälsa och återhämtning, 7,5 hp Specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk omvårdnad, 7,5 hp Komplexa vårdbehov inom psykiatrisk omvårdnad, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Psykopatologi, 12 hp Vårdvetenskap Klinisk utbildning inom psykiatrisk vård, 10,5 hp Valbart 15 hp: Alternativ 1: Vårdvetenskap Borttaget: Årskurs Borttaget: Termin Borttaget: Psykiatrisk omvårdnad vid förändrat stämningsläge Borttaget: Psykiatrisk vårdforskning och evidensbaserad Borttaget: P Borttaget: vid maktlöshet och självförakt Borttaget: iatri Borttaget: 7,5 Borttaget: Årskurs Termin 2 Borttaget: 15

33 Bilaga 4.4 Examensarbete inom psykiatrisk omvårdnad, 15 hp Alternativ 2: Själständigt arbete inom psykiatrisk omvårdnad, 7,5 hp Fördjupningskurs i psykiatrisk omvårdnad, 7,5 hp Borttaget: Borttaget: Vårdande samtal Val inom programmet Inom ramen för utbildningen kan man välja att skriva ett examensarbete omfattande 15 hp eller att skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp och därtill läsa en valbar kurs i vårdvetenskap. Valet av examensarbete har betydelse för studentens möjligheter att ansöka om magisterexamen efter avslutad utbildning. Kontakta studievägledare för information om eventuella konsekvenser för tillträde till studier på forskarnivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Mental Health Care) Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

34 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 5. Revidering av utbildningsplanen för magisterprogram i ledarskap och arbetsliv, 60 hp (AGM03) Diarienummer: /2826 Handläggare: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Akademi HVV ansöker om några mindre revideringar av utbildningsplanen för magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv. Revideringarna består i att akademin vill att programmet ges på helfart istället för på halvfart och förtydliganden under beskrivningen av programmets innehåll. Föreslagen revidering innebär ingen innehållslig förändring av kurserna. Föredragande: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Förslag till beslut att godkänna föreliggande förslag till reviderad utbildningsplan för magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 hp (AGM03) i enlighet med till ärendet bifogat förslag på utbildningsplan, att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget har utarbetats av utbildningsledare Agneta Brav, HVV och därefter beretts av utbildnings- och forskningssektionen inför utbildningsutskottets sammanträde. Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag på reviderad utbildningsplan. Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, sektionen för antagning och examen.

35 Bilaga 5.1 Magisterprogram i ledarskap och arbetsliv, 60 hp Programkod: AGM03 Giltig från: HT 2016 Beslutsinstans: Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Examen på kandidatnivå inom något av ämnesområdena Behörighet: folkhälsovetenskap, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, fysioterapi, socialt arbete, sociologi, psykologi eller motsvarande. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Diarienummer: /0073 Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål Det övergripande målet med magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig fördjupade kunskaper om teorier inom ledarskaps- och arbetslivsområdet, kunna omsätta dessa i praktisk tillämpning samt bidra till fortsatta studier inom detta fält. Borttaget: Programinformation Utbildningsplan Formaterat: Indrag: Vänster: 0,87 cm, Ingen Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Borttaget: Fakultetsnämnden Kommenterad [MG1]: Reviderades den verkligen tidigare i höst? Kolla detta och ändra ev datumet inför inmatning i Selma Programmet syftar till att de studerande ska tillägna sig färdigheter i att arbeta med de redskap som ledningen i en modern organisation förfogar över. Efter studierna ska de studerande ha utvecklat tillräcklig teoretisk förståelse och färdighet för att kunna anta ledarskapets och det moderna arbetslivets utmaningar, och målsättningen är att utbilda för kvalificerad yrkesutövning inom privat eller offentlig sektor på arbetsledande- och specialistpositioner. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet arbetslivsvetenskap, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom huvudområdet visa fördjupad metodkunskap.- visa kunskap om och förstå vikten av att bidra till hållbar utveckling i samhället ur såväl ett ledarskaps- som ett arbetslivsvetenskapligt perspektiv Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med utgångspunkt i begränsad information

36 Bilaga 5.1 visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och i skrift klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbete i andra kvalificerade sammanhang. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng, är en ettårig utbildning inom huvudområdet arbetslivsvetenskap. Alla kurser i programmet ges på helfart. Under programmet varvas kurser med inriktning mot ledarskap med kurser i arbetslivsvetenskap. Kurser med fokus på ledarskap behandlar olika teoretiska perspektiv på ledarskap samt styrning och verksamhetsutveckling. Inom arbetslivsvetenskap kommer du att få en introduktion till ämnet och fördjupa dig i arbetsplatsfrågor ur ett individ-, grupp- och organisationsperspektiv. Ledarskap och hälsa är ett centralt tema i programmet. Under utbildningens termin 2 skriver du en magisteruppsats på 15 högskolepoäng och läser två kurser om vardera 7,5 högskolepoäng i kvantitativ respektive kvalitativ metod. Kommenterad [AB2]: Tagit bort text Borttaget: halvfart Kommenterad [AB4]: Tagit bort text Kommenterad [AB5]: Tagit bort och ändrat text Vid studier på helfart: Termin 1 Organisation och ledarskap, 7,5 hp Relation och kommunikation ur ledarskapsperspektiv, 7,5 hp Arbetsliv och organisation, 7,5 hp Arbetsliv och hälsa, 7,5 hp Termin 2 Kvantitativ samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Kvalitativ samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp Självständigt arbete i arbetslivsvetenskap, 15 hp Kommenterad [AB6]: Tagit bort text om halvfartsstudier

37 Bilaga 5.1 Val inom programmet Inga val görs inom programmet Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie magisterexamen med huvudområdet arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Social Science (One Year) with a Major in Work Life Studies) För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

38 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 6. Avstämning inför revidering av utbildningsplanen för sjuksköterskeprogrammet Diarienummer: 2015/1390 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Nuvarande sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola har varit i bruk sedan hösten Programmet har kontinuerligt följts upp under åren genom programutvärderingar från studenter såväl muntligt som skriftligt. Samtidigt har en omvärldsbevakning skett såväl nationellt som internationellt för att iaktta om programmet ligger i fas med nutida utveckling. Erfarenheter från programutvärderingar och omvärldsbevakning har diskuterats i programrådet, vilket har lett till att programmet har genomgått mindre justeringar. Föredragande: Programsamordnare för sjuksköterskeprogrammet Cecilia Rydlo Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Programansvarig ansvarade för att en arbetsgrupp på nio personer utsågs, som representerade respektive ämne i programmet. Arbetsgruppen som bestod av adjunkter och lektorer påbörjade sitt arbete hösten 2014 och det avslutades hösten Arbetsprocessen leddes av en processledare som följde och var drivande i arbetet i syfte att hålla den planerade tidsramen. Representanterna återkopplade kontinuerligt det pågående arbetet vid arbetsplatsträffar där idéer, förslag och erfarenheter inhämtades från kollegor. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins ansökan

39 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Delges Akademichef HVV, administrativchef HVV, utbildningsledare HVV, programsamordnare för sjuksköterskeprogrammet.

40 Bilaga 6.1 Underlag revidering sjuksköterskeprogrammet Bakgrund Nuvarande sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola har varit i bruk sedan hösten Programmet har kontinuerligt följts upp under åren genom programutvärderingar från studenter såväl muntligt som skriftligt. Samtidigt har en omvärldsbevakning skett såväl nationellt som internationellt för att iaktta om programmet ligger i fas med nutida utveckling. Erfarenheter från programutvärderingar och omvärldsbevakning har diskuterats i programrådet, vilket har lett till att programmet har genomgått mindre justeringar. Justeringar som har genomförts är att den tidigare benämningen av huvudområdet vårdvetenskap har ändrats till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Vidare har innehållet i en del kurser utvecklats och bytt ordningsföljd i programmet för att tillmötesgå de erfarenheter som framkommit. Ytterligare en justering som genomförts är att genomförandet av tillämpningsövningar har reviderats och simuleringsövningar har införts för att stärka studenternas lärande. Utveckling inom vård och välfärd sker i snabb takt i vår omvärld. Det innebär att den framtida sjuksköterskan behöver ytterligare kompetenser och kommer att vara verksam i andra kontext än vad nuvarande program fokuserar på. Det har framkommit bland annat i samband med framtidsseminarier som anordnats med landstingen (oktober 2013) och kommuner (oktober 2014). Syftet var att i samverkan identifiera hur vård och omsorg av patienter kan komma att se ut i ett framtidsperspektiv, för att få incitament till att utforma en ny utbildning. Universitetskanslersämbetet har utvärderat programmet som erhöll bedömningen hög kvalitet. Utvärderingen pekade dock på områden som behöver fördjupas och utvecklas. De erfarenheter som vuxit fram från framtidsseminarier, Universitetskanslersämbetets utvärdering, programutvärderingar samt nationell och internationell kunskapsutveckling utgjorde grund för akademichefens beslut att utforma ett uppdrag att revidera sjuksköterskeprogrammet. Genomförande Genomförandet av revideringsarbetet beskrivs under följande avsnitt; uppdrag, ansvar, arbetsprocess och referensgrupper. Uppdrag Uppdraget omfattade ett arbete med målsättningen att inrätta ett reviderat sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd hösten Följande mål skulle uppnås: - Säkerställa att examensmålen för kandidat- och yrkesexamen uppfylls - Säkerställa högskolemässiga lärandemiljöer i såväl teoretiska som verksamhetsförlagda kurser - Utveckla programmet i linje med programutvärderingar, Universitetskanslersämbetets utvärdering, framtidsseminarier, erfarenheter från lärare, huvudhandledare/handledare samt nationell och internationell kunskapsutveckling - Utforma ett program som svarar mot framtida behov av vård och omsorg - Införa kompletterande former av verksamhetsförlagd utbildning - Utveckla programmets innehåll och pedagogiska arbetsmetoder - Tydliggöra progression av kunskapsutveckling och förankring mot sjuksköterskans profession - Tydliggöra vetenskaplig förankring av undervisningen 1

41 Bilaga 6.1 Ansvar Huvudansvarig för programrevideringen var programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola i samarbete med akademins utbildningsledare och berörda avdelningschefer. Arbetsprocess Programansvarig ansvarade för att en arbetsgrupp på nio personer utsågs, som representerade respektive ämne i programmet. Arbetsgruppen som bestod av adjunkter och lektorer påbörjade sitt arbete hösten 2014 och det avslutades hösten Arbetsprocessen leddes av en processledare som följde och var drivande i arbetet i syfte att hålla den planerade tidsramen. Representanterna återkopplade kontinuerligt det pågående arbetet vid arbetsplatsträffar där idéer, förslag och erfarenheter inhämtades från kollegor. Referensgrupper Arbetsgruppen inhämtade stöd i sitt arbete genom kontinuerliga avstämningar och dialog med olika referensgrupper. Dessa referensgrupper valdes ut med omsorg för att få perspektiv på innehåll och upplägg när det reviderade programmet växte fram. Inom respektive referensgrupp arrangerades olika aktiviteter, såsom informationstillfällen med möjlighet till diskussion och workshops med olika teman. Programråd Vård, där lärare från respektive ämne, VFU-handläggare, studievägledare, studenter, avdelningschefer och programansvarig medverkar, deltog aktivt med synpunkter på revideringen. Kontinuerliga diskussioner och uppföljningar av arbetet genomfördes i rådet i relation till genomförda kurs- och programutvärderingar. Studentmedverkan skedde som beskrivits ovan via Programråd Vård, men också genom träffar med en grupp studenter. Studenterna bidrog med värdefulla förslag om det reviderade programmet. För att nämna några exempel på vad som lyftes fram så var stöd och förberedelse för studenterna betydelsefulla aspekter. Studenterna uttryckte att de behöver stöd att se relationen mellan de olika ämnena. De framförde också betydelsen av att kunna förberedas på ett bättre sätt än i nuvarande program inför möten med patienter och närstående som sker under sin verksamhetsförlagda utbildning. I den gemensamma ämneslagskonferensen där lärare från de olika ämnena i sjuksköterskeprogrammet har möjlighet att delta i diskuterades programrevideringen. Dessa möten skedde 2 ggr/termin under revideringsarbetet och vid dessa tillfällen framfördes värdefulla aspekter som tillvaratogs i arbetet. Aspekterna handlade om relationen mellan ämnena, ämnenas placering i programmet etc. VFU-lärarforum är en mötesplats där lärare verksamma inom verksamhetsförlagd utbildning möts 2 ggr/termin. Vid dessa möten var revideringsarbetet en stående punkt på agendan för att kontinuerligt informera och inhämta synpunkter. Utifrån lärarnas erfarenheter tillsammans med synpunkter från huvudhandledare gavs perspektiv på vilka kontext som studenterna behöver genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning in om. I diskussionerna framkom behovet av att förbereda studenterna inför sin verksamhetsförlagda utbildning. Vid några av tillfällena bjöds även handläggare för verksamhetsförlagd utbildning och studievägledare in för att delge sina erfarenheter och tankar om innehållet i ett reviderat program. Workshops med olika teman arrangerades vid upprepade tillfällen på akademin där utrymme gavs för muntliga diskussioner i smågrupper och tillsammans i storgrupp. Ämnesansvariga lektorer och 2

42 Bilaga 6.1 professorer, lärare, studievägledare, handläggare för verksamhetsförlagd utbildning medverkade i workshopsen och gavs på så sätt möjlighet att medverka aktivt i revideringen. Synpunkter gällande innehållet i kurserna lyftes fram men också integreringstankar mellan ämnen och att ett verksamhetsintegrerat lärande skulle vara ett stöd för studenterna. Branschråd Vård där verksamhetsföreträdare från landsting, kommun och privata vårdgivare deltog arrangerades en workshop under hösten Workshopen hade fokus på nuvarande programs innehåll relaterat till hur ett reviderat program skulle kunna se ut. Livliga diskussioner präglade workshopen och deras tankar om innehållet noterades. Ytterligare bidrag från Branschråd Vård var de utvärderingar som sker årligen av studenter, huvudhandledare/handledare och kliniska adjunkter gällande studenternas lärandemiljöer i VFU, vilka skickades med som underlag till revideringen. Under året utgjorde programrevideringen en stående punkt på Branschråds Vårds agenda där muntlig rapportering av arbetet gavs och möjligheter för diskussion fanns. Via etablerade samverkansforum mellan akademin och de tre landstingen, dvs Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Stockholms läns landsting inhämtades inspiration. Vid dessa möten som skedde ca 2 ggr/termin med respektive landsting presenterades och diskuterades innehållet i programrevideringen. Synpunkter noterades och lämnades till arbetsgruppen. Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) var ytterligare ett samverkansforum som involverades för att diskutera innehållet i revideringen. Vid mötena presenterades arbetsprocessen och hur det reviderade innehållet successivt växte fram. Vid dessa tillfällen presenterades även tankar om justeringar i kontext för verksamhetsförlagd utbildning i syfte att inhämta synpunkter. Ämnesansvariga för de fyra ämnena som är etablerade i programmet bjöds in vid upprepade tillfällen för diskussion. Fokus var bland annat att diskutera innehållet i relation till examensmål för kandidatoch yrkesexamen och nationella riktlinjer för att på så sätt stärka programmet. Mötena kännetecknades av konstruktiva samtal där tankar, synpunkter och förslag lyftes fram som ledde till nya infallsvinklar och det reviderade programmet började ta form och utvecklas. Andra lärosäten i Sverige samt nationell och internationell forskning användes som inspiration i arbetet. Det skedde genom granskningar av hur lärosäten utvecklat sina sjuksköterskeprogram i relation till att dels uppfylla kraven på att uppnå examensmålen för kandidat- och yrkesexamen, dels hur studenternas bereds möjligheter att uppnå framtida krav på vård och omsorg. Ytterligare inspiration hämtades för att förstå hur studenter på ett bättre sätt kan förberedas inför sin verksamhetsförlagda utbildning. Reviderat sjuksköterskeprogram I föreliggande avsnitt beskrivs innehållet i det reviderade programmet och en beskrivning ges om hur programmet skall genomföras. Innehåll Sjuksköterskeprogrammet utgörs som tidigare av de fyra ämnena vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 90 hp, medicinsk vetenskap 57 hp, vårdpedagogik 22,5 hp och folkhälsovetenskap 10,5 hp. Programmet leder till, dels en yrkesexamen, dels en kandidatexamen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad efter tre års studier. Utmärkande för det reviderade programmet är att denna är uppbyggd utifrån en struktur som syftar till att stödja studenten att integrera kunskaper från programmets olika ämnen till en helhet, med tydlig förankring i patientperspektiv, sjuksköterskans profession och yrkets akademiska förankring. I 3

43 Bilaga 6.1 både teori och verksamhetsförlagd utbildning bedrivs temabaserade studier. I tabell 1 illustreras det reviderade programmet i relation till nuvarande program (s 6). I tabellen framgår att samtliga ämnen i programmet studeras under alla år i programmet. Det är en utveckling i jämförelse med nuvarande program då ämnet folkhälsovetenskap studeras först i termin 5. Genom denna förändring skapas förutsättningar för studenter att redan i början av utbildningen påbörja och med progression integrera ämneskunskaper från varje år till en helhet. Vidare framgår i tabellen att kursnamn och fördelningen av högskolepoäng har justerats i det reviderade programmet. Det har sin grund i att en översyn av innehållet har gjorts i samtliga kurser så att de, dels uppfyller examenskraven för yrkes- och kandidatexamen, dels att kurserna får en helhet avseende innehåll. Det innebär, för att ge ett exempel, att ämnet medicinsk vetenskap som i nuvarande program har separata kurser om sjukdomar och läkemedel har utvecklat kurser som innehåller både sjukdomar och läkemedel. Det möjliggör en integrering och underlättar på så sätt studenternas lärandeprocess. Ytterligare en förändring som genomförts är att såväl en teoretisk kurs som VFU, om psykisk ohälsa har tidigarelagts till termin 4 mot i nuvarande program i termin 5 och 6. Det har sin grund i att patienter med psykisk ohälsa finns överallt i vården, vilket gör att studenter behöver kunskaper om detta för att skapa goda möten. Det gör att samtliga studenter studerar en teoretisk kurs omfattande 5 hp i termin 4 och även genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom föreliggande kontext. På samma sätt som beskrivits ovan har kurserna i de övriga ämnena granskats och reviderats. Då översynen tydligt visade att studenterna behöver stöd teoretiskt och praktiskt inför deras VFU så har ett verksamhetsintegrerat lärande (VIL) införts. VIL är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL som omfattar 16, 5 hp, dvs 11 veckor, inkluderar flera ämnen och innebär att studenter genomför exempelvis tillämpnings-, samtals- och simuleringsövningar inom de olika ämnena som finns i programmet. VIL sker såväl inom lärosätet som inom vårdverksamheter. Då VIL förbereder studenterna inför VFU har en förändring skett avseende omfattningen av VFU. I det reviderade programmet genomförs 40,5 hp, dvs 27 veckor, inom VFU mot i nuvarande program som omfattar 46,5 hp, dvs 31 veckor. Ytterligare en utveckling som gjorts är att professionsblocken även beskriver inriktning av kontext där VFUn genomförs. Det avser exempelvis att från tidigare benämning Professionsblock 1 utvecklas till Professionsblock 1 med inriktning äldrevård. VFU utförs som tidigare inom kontext som äldrevård, somatisk vård, psykiatri och primärvård. Dock har det justerats vad gäller antalet veckor inom äldrevård och somatisk vård samt inom vilka terminer som psykiatri och primärvård genomförs. I det reviderade programmet sker VFU för alla studenter inom äldrevård i termin 2 (5 veckor) och termin 6 (6 veckor), somatisk vård i termin 4 (5 veckor) och termin 6 (6 veckor), psykiatri i termin 4 (4 veckor) och primärvård i termin 5 (1 vecka). I termin 4 i det nuvarande programmet görs en två veckors akutplacering (3 hp) inom Professionsblock 2. Akutplaceringen genomförs inom t ex akutverksamheter såsom intensivvårdsavdelning, operationsavdelning, ambulansverksamhet eller akutmottagning. Detta avsnitt har i det reviderade programmet tagits bort och istället utvecklats till kursen: Akuta sjukdomstillstånd inklusive katastrofmedicin 6 hp. Syftet med förändringen är att säkerställa utifrån examensmål att studenter når kunskaper inom området utan att vara beroende av var placeringen av VFUn är förlagd. Som tidigare beskrivits så har en förändring skett avseende psykisk ohälsa då området i det reviderade programmet är förlagd till termin 4. Kursen benämns som Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa och omfattar en veckas teori om psykisk ohälsa och fyra veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Sjuksköterskeprogrammet i sin helhet beskrivs genom bifogad utbildningsplan (bilaga 1) med tillhörande programöversikt (bilaga 2) och examensmatris (bilaga 3 och bilaga 4). I utbildningsplanen med tillhörande programöversikt återfinns de planerade kurserna inom respektive ämne. Dessa kursbenämningar skall dock betraktas som preliminära då innehållet i kurserna är under bearbetning. 4

44 Bilaga 6.1 Under november 2015 till januari 2016 fastställs kompletta kursplaner för termin 1 och basdata för termin 2. Under våren 2016 fastställs sedan kompletta kursplaner för termin 2. Examensmatriserna för årskurs 1 bifogas men examensmatriserna för årskurs 2 och 3 bearbetas för närvarande i takt med att kursplanerna färdigställs. Akademin avser att kontinuerligt rapportera om fortsatt arbetsprocess och kan ge en ny lägesrapport under våren 2016 när det gäller kurser relaterat till examensmatriserna för år 2 och år 3. Genomförande Det fortsatta arbetet har fokus på att genomföra revideringarna av programmet utifrån den struktur som beskrivits i ovanstående avsnitt. En grupp med lärare och årsansvariga har tillsatts för att genomföra arbetet. Lärarna skriver fram kursplanerna i de olika terminerna med stöd av ämneansvariga lektorer och professorer inom respektive ämne. I kursplanearbetet utbyter och återkopplar lärarna sina kunskaper och erfarenheter, dels med sina kollegor i respektive ämneslag, dels med lärarna från andra ämnen. Det betyder att kursplanerna växer fram gemensamt för att tillmötesgå integreringstanken mellan ämnena som finns i programmet. Som ytterligare stöd i sitt arbete har lärarna en utsedd årsansvarig. Den årsansvariga kännetecknas av att det är en ansvarig lärare per år i programmet, vilka valdes utifrån deras erfarenhet av kursplanearbete och att vara verksam i programmet. Deras arbete syftar till att strukturera och följa arbetsprocessen med framtagande av kursplanerna för respektive termin. Kontinuerligt sammankallar de lärarna för att diskutera innehåll, progression, deadlines etc. De årsansvariga har också till uppgift att säkerställa att examensmålen för kandidat- och yrkesexamen uppfylls med stöd av examensmatriser för respektive examen. Vidare följer de att en integrering mellan ämnena sker genom att temabaserade studier såväl inom teori som verksamhetsförlagd utbildning sker och att VIL inrättas genomgående i programmet. Årsansvariga samverkar med varandra för att identifiera progression mellan åren och de återkopplar fortlöpande till avdelningschefer och programansvarig. En tidsplan finns upprättad för att skriva fram kursplanerna för de olika ämnena i syfte att successivt lämna in kursplaner till akademins kursplanegrupp Cecilia Rydlo Programansvarig sjuksköterskeprogrammet Bilaga 1 Utbildningsplan Bilaga 2 Översikt sjuksköterskeprogrammet Bilaga 3 Examensmålsmatris sjuksköterskeexamen Bilaga 4 Examensmålsmatris kandidatexamen 5

45 Bilaga 6.1 ÅRSKURS 1, REVIDERAT PROGRAM ÅRSKURS 1, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grunder i vårdvetenskap, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Människan som patient, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod 1, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Professionsblock 1 med inriktning äldrevård, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 7,5 hp Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdandets grunder, 15 hp Metodteori 1, 7,5 hp Professionsblock 1, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Människans anatomi och fysiologi, 12 hp (varav 1 hp VIL) Klinisk mikrobiologi, vårdhygien och allmän farmakologi, 7,5 hp (varav 0,5 hp VIL) Vårdpedagogik Grunder i vårdpedagogik, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Anatomi och fysiologi, 7,5 hp Medicinsk mikrobiologi och vårdhygien, 7,5 hp Anatomi, fysiologi och allmän farmakologi, 7,5 hp Vårdpedagogik Lärande och professionalisering, 7,5 hp Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap Förutsättningar för en god hälsa ur ett folkhälsoperspektiv, 3 hp (varav 0,5 hp VIL) Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 19.5 hp Vårdpedagogik; 7, 5 hp Folkhälsovetenskap; 3 hp VIL: 4, 5 veckor VFU: 5 veckor Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; hp Vårdpedagogik; 7,5 hp Folkhälsovetenskap; 0 hp VFU: 5 veckor 6

46 Bilaga 6.1 ÅRSKURS 2, REVIDERAT PROGRAM ÅRSKURS 2, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdprocessen, dokumentation och kulturell kompetens, 7,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Vårdande samtal och bemötande, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Vetenskaplig teori och metod 2, 7,5 hp Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa, 7,5 hp (varav 4 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 3 hp. Professionsblock 2 med inriktning somatisk vård, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 1,5 hp. vårdpedagogik 1,5 hp Medicinsk vetenskap Människan vid ohälsa och sjukdom, 13 hp (varav 2.5 hp VIL) Psykisk ohälsa, 5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Folkhälsovetenskap Förebygga ohälsa och sjukdom, 2 hp Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 29 hp Med vetenskap: 22,5 hp Vårdpedagogik; 6,5 hp Folkhälsovetenskap; 2 hp VIL: 3, 5 veckor VFU: 9 veckor Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdande som etik, relation och process, 10,5 hp Metodteori 2, 7,5 hp Professionsblock 2, 15 hp (varav 10 veckor VFU; 8 veckor inom somatisk vård och 2 veckor inom akutvård) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 12 hp, medicinsk vetenskap 3 hp Medicinsk vetenskap Patologi, diagnos och behandling inom medicin och kirurgi, 15, hp Farmakoterapi, 4,5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 7,5 hp Folkhälsovetenskap Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 22, 5 hp Vårdpedagogik; 7, 5 hp Folkhälsovetenskap; 0 hp VFU: 10 veckor 7

47 Bilaga 6.1 ÅRSKURS 3, REVIDERAT PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Barns och äldres upplevelser av hälsa och vård, 1,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Evidens och säkerhet i vårdande 6,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Professionsblock 3 med inriktning somatisk vård, 9 hp (varav 6 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp ÅRSKURS 3, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Professionsblock 3, 30 hp (varav 16 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 15 hp, medicinsk vetenskap 4,5 hp, vårdpedagogik 7,5 hp och folkhälsovetenskap 3 hp Professionsblock 3 med inriktning äldrevård, 9 hp (varav 6 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Medicinsk vetenskap Akuta sjukdomstillstånd inklusive katastrofmedicin, 6 hp (varav 1.5 hp VIL) Ohälsa och sjukdom hos barn och äldre, 5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Vårdpedagogik Medicinsk vetenskap Patologi, diagnos och behandling inom pediatrik, geriatrik och psykiatri, 7,5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskans som ledare och teammedlem, 5,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Ojämlikhet i hälsa och vård bland barn och bland äldre, 2,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 31 hp Med vetenskap; 15 hp Vårdpedagogik; 8,5 hp Folkhälsovetenskap; 5,5 hp VIL: 3 veckor VFU: 12 veckor Folkhälsovetenskap Grundläggande folkhälsovetenskap inom hälso- och sjukvård, 7,5 hp Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 12 hp Vårdpedagogik; 7,5 hp Folkhälsovetenskap; 10,5 hp VFU: 16 veckor 8

48 Bilaga 6.1 Sammanfattning program 180 hp: Vårdvetenskap; 90 hp Med vetenskap; 57 hp Vårdpedagogik; 22, 5 hp Folkhälsovetenskap; 10, 5 hp VIL: 16, 5 hp, dvs 11 veckor VFU: 40, 5 hp, dvs 27 veckor Sammanfattning program 180 hp: Vårdvetenskap; 90 hp Med vetenskap; 57 hp Vårdpedagogik; 22, 5 hp Folkhälsovetenskap; 10, 5 hp VFU: 46, 5 hp, dvs 31 veckor Tabell 1: Översikt kurser reviderat program i relation till nuvarande program 9

49 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 7. Revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem GCV02 Diarienummer: /2797 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademi IDT önskar revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem. Revideringen består dels i att förtydliga två kurser som i nuvarande utbildningsplan saknar prefixet tillförlitliga. Utöver den ändringen önskar akademin också att två kurser byter ämnesklassning. Kursen Aerodynamik och flygteknik önskas byta från fysik till flygteknik. Kursen Flygplans- och raketstrukturer samt materiallära byter från flygteknik till fysik och i samband med det vill akademin även byta namn på kursen till Farkoststrukturer och materiallära. Akademins önskemål om ändringar samt motivering till ändringarna och examensmatris finns som bilaga. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att Revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem enligt akademins önskemål i bilaga 1, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Ärendets beredning Ärendet har beretts av programrådet för inbyggda system vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 2: Akademins motivering till revideringen Bilaga 3: Examensmatris

50 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Delges Akademichef IDT och UKK, administrativchef IDT och UKK, utbildningsledare IDT och UKK, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem.

51 Bilaha 7.1 Utbildningsplan - Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: GCV02 HT15 Fakultetsnämnden Diarienummer: MDH /14 Akademi: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). IDT Fastställandedatum: Mål Studenten ska efter godkänd civilingenjörsutbildning visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt kunna arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger att möta det intresse som visats från gymnasieelever till ett program med detta innehåll anpassat till kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom teknikområdet tillförlitliga system och andra tillämpliga ämnesområden, samt att genom koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt i forskargruppen inom ämnet inbyggda system stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom teknikområdet tillförlitliga system samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa såväl brett kunnande inom tillförlitliga system, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupande kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

52 Bilaha 7.1 visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska, vilket innebär att studenten behöver hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Innehåll Programmet är en gemensam bas för examination av civilingenjörer inom tillförlitliga system. Innehållsmässigt är första årets kurser integrerade med varandra i ett så kallat ingenjörsvetenskapligt år. Programupplägget i årskurs 1 ska säkerställa en kunskap och förståelse för utbildningen som helhet och den framtida arbetsmarknaden. I senare årskurser finns såväl kurser som är specifika för programmet som kurser som samläses med andra utbildningsprogram inom närliggande kunskapsområden. Årskurs 1 Flygteknik: Introduktion till tillförlitliga flyg- och rymdsystem, 5 hp Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp Grundläggande avioniksystem, 7,5 hp Flygmotorteknik, 7,5 hp Datavetenskap: Introduktion till datorer, 2,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Kommenterad [AB1]: Tillägg i kursnamnet i enlighet med inrättad kursplan Kommenterad [AB2]: Kursen har tidigare felaktigt legat under rubriken Fysik. Kursen är inrättad med kurskodsprefixet FLA vilket indikerar Flygteknik. Elektronik: Elektronik grundkurs, 7,5 hp Grundläggande reglerteknik, 2,5 hp Fysik: Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp Övrigt tekniskt ämne: Introduktion till vetenskapliga metoder, 2,5 hp Projekt i tillförlitliga flyg- och rymdsystem I, 7,5 hp Kommenterad [AB3]: Kursen återfinns under rubriken Flygteknik Kommenterad [AB4]: Tillägg I kursnamnet i enlighet med inrättad kursplan Årskurs 2

53 Bilaha 7.1 Flygteknik: Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Flygplans- och raketstrukturer samt materiallära, 7,5 hp Utveckling av avioniksystem, 7,5 hp Datavetenskap: Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Kommenterad [AB5]: Kursen har utvecklats inom ämnet Fysik och fått ett namn som bättre harmonierar med kursens innehåll. Elektronik: Elektroniksystem, 7,5 hp Fysik: Mekanik I, 7,5 hp Farkoststrukturer och materiallära, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Kommenterad [AB6]: Kurs som ersätter Flygplans- och raketstrukturer samt materiallära 7,5 hp, se ovan kommentar Årskurs 3 Flygteknik: Flyg- och rymdsystemteknik, 7,5 hp Valbart inom flygteknik: Säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik, 7,5 hp eller Autonoma intelligenta farkoster och satelliter, 7,5 hp Elektronik: Mätteknik, 7,5 hp Reglerteknik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling: Kvalitets- och underhållsteknik, 15 hp Matematik/tillämpad matematik: Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Flervariabelkalkyl, 7,5 hp Årskurs 4 Flygteknik: Design av autonoma flyg- och rymdsystem, 7,5 hp Design av feltoleranta system, 7,5 hp Datavetenskap: Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Säkerhetskritiska system, 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system, 7,5 hp Modellbaserad utveckling, 7,5 hp Elektronik: Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp Årskurs 5 Flygteknik:

54 Bilaha 7.1 Projekt i tillförlitliga system, 22,5 hp Examensarbete för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system, 30 hp Datavetenskap: Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp Val inom programmet I de fall studenterna erbjuds att göra ytterligare val utöver de kurser som fastslagits i utbildningsplanen presenteras dessa i programmets programschema som fastslås inför varje läsår. Examen Utbildningsprogrammet är uppbyggt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller examensfordringarna för: Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system (Master of Science in Engineering Dependable Systems) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som studenter väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen. Formaterat: Svenska (Sverige)

55 Bilaga 7.2 Ansökan om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem GCV02 HT16 Kurserna Aerodynamik och flygmekanik samt Flyg- och raketstrukturer samt materiallära har utvecklats under senaste året tillsammans med UKK och avdelningen för fysik. Arbetet har lett fram till att kursen Aerodynamik och flygmekanik har inrättats i ämnet Flygteknik och kursen Flyg- och raketstrukturer samt materiallära kommer att inrättas i ämnet Fysik. Fysikkursen har också getts ett namn som bättre harmoniserar med innehållet i kursen Farkoststrukturer och materiallära. Kurserna Introduktion till flyg- och rymdsystem har inrättats under namnet Introduktion till tillförlitliga flyg- och rymdsystem i enlighet med programnamnet. Kursen Projekt flyg- och rymdsystem I har inrättats under namnet Projekt i tillförlitliga flyg- och rymdsystem I i enlighet med programnamnet. IDT önskar få dessa revideringar införda i utbildningsplanen för studenter som påbörjar sin utbildning HT16.

56 Civilingenjörsprogram i Flyg- och rymdteknik Civilingenjörsprogram i Flygoch rymdteknik visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 1 2 FLA104 Introduktion till tillförlitliga flyg- och rymdsystem G1N 5 FLA L1,4,5 L1-2, L4-5 L1 L3 L6 X1 L7 3 Lärandemål Fysik B, Kemi A, Efter fullgjord kurs ska studenten kunna Matematik E 1. redogöra för grundläggande principer inom aerodynamik, flyg- och satelitmekanik, (områdesbehörighet 9) flyg- och rymdavionik, flygmotorteknik, rymdmotorteknik, flygsystemteknik, eller Fysik 2, Kemi 1, helikopterteknik och flygtekniskt underhåll Matematik 4 2. redogöra för grundläggande problemställningar i samband med (områdesbehörighet flygplansprojektering, A9). 3. sammanställa en vetenskaplig rapport inom ett flygtekniskt ämnesområde 4. visa kunskaper om grundläggande terminologi och begrepp som förekommer inom flyg- och rymdtekniken 5. redogöra för luftfartens organisatoriska indelning och grundläggande rymdlagar 6. redogöra för huvuddragen i den flyg- och rymdhistoriska utvecklingen samt 7. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Projekt (PRO1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Skriftlig tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Godkänd (G) Bilaga 7.3 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 4 DVA124 Introduktion till datorer G1N 2,5 DVA L1-2 L1-2, L5 L4 L3 5 Lärandemål Fysik B, Kemi A, Studenten ska efter avslutad kurs kunna: Matematik E 1. sammanfatta ämnesområdet datavetenskap på ett översiktligt sätt (områdesbehörighet 9) 2. förklara hur en dator fungerar eller Fysik 2, Kemi 1, 3. förklara datavetenskapens roll i samhället inklusive relevanta etiska aspekter Matematik 4 4. planera för sitt eget lärande (områdesbehörighet 5. producera enklare algoritmer i pseudokod A9). Examination: Inlämningsuppgift (INL), skriftlig redovisning av individuella uppgifter, 1,5 hp, betyg G. Gruppuppgift (GRU och seminarium (SEM), muntlig presentation av uppgift, 1 hp, betyg G 6 DVA117 Programmering G1N 7,5 DVA L1-3 L1-3 L1 Sid 1/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

57 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. kunna redogöra för grundläggande språkelement 2. kunna lösa ett problem genom att konstruera ett strukurerat program. Problemet ska vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. kunna använda språkets standardbibliotek 4. kunna utföra grundläggande felsökning av ett program Examination Laboration (LAB1), Laborationsserie som kontinuerligt redovisas enligt instruktioner., 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Laboration (LAB2), Laborationsserie som kontinuerligt redovisas enligt instruktioner., 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen(TEN1), Skriftlig sluttentamen för godkänt, extrauppgifter för högre betyg., 1,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Bilaga 7.3 Sid 2/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

58 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA204 Aerodynamik och flygmekanik G1F 10 FLA L1 L1, L5 L1, L4-5 L1 L2 L2 L3-4 L4 L2 L2 9 Lärandemål Introduktion till flyg- Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: och rymdsystem 5 hp 1. redogöra för samt använda grundläggande begrepp, nomenklatur, samband, fenomen, principer och ekvationer inom ämnet som t ex Bernoullis ekvation och statisk stabilitet 2. redogöra för klassiska problemställningar inom flygtekniken där kursens ämnen har en avgörande roll samt kunna motivera typiska konstruktionslösningar på flygplan utifrån ett perspektiv från dessa ämnen 3. ge exempel på typiska och rimliga värden på de för ämnet karakteristiska storheterna samt kunna ange typiska enheter för dessa i både SI och Imperial 4. översiktligt redogöra för olika experimentella och teoretiska metoder, deras möjligheter och begränsningar samt deras nivå av noggranhet 5. genomföra och rapportera experimentella och enklare teoretiska behandlingar som t ex vindtunnelprov och användandet av enklare formler för beräkningar som t ex formeln för lyftkraft 6. Studenten skall ha förståelse för likheterna hos raketer för satellituppsändning och flyg under flygningen genom atmosfären på väg ut i rymden. Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 7 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Bilaga ELA101 Elektronik grundkurs G1N 7,5 ELA L1-10 L1, L5-7 L11-12 X1 11 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. tillämpa kretsteorem för att analysera likströmskretsar 2. förstå den ideala OP-förstärkaren och beskriva praktiska begränsningar 3. identifiera och analysera enkla OP-förstärkarkopplingar 4. känna till de grundläggande digitala logikkretsarna 5. använda binärt och hexadecimalt talsystem 6. förstå induktans och kapacitans och kunna analysera upp- och urladdningsförlopp 7. kunna analysera frekvenskarakteristiken hos resonanskretsar 8. teoretiskt analysera funktionen hos kretsar 9. resonera kring användningsområden för enkla kretsar 10. använda mätinstrument för att praktiskt analysera kretsar 11. praktisk skapa kretslösningar för givna funktioner 12. analysera och värdera rimligheten i sina lösningar Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 12 OAI101 Introduktion till vetenskapliga metoder G1N 2,5 Inget L1-6 L1-6 L5 L4 13 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 självständigt söka litteratur i vetenskapliga databaser 2 redogöra för forskningsprocessens delar, forskningsproblem, metodval och rapportering 3 beskriva några grundläggande forskningsmetoder vanliga inom teknik och naturvetenskap 4 redogöra för forskningsetiska överväganden 5 identifiera ett problemområde, självständigt formulera och utveckla en projektidé och göra en bakgrundsbeskrivning med syfte och frågeställningar 6 tillämpa ett korrekt skriftspråk och följa ett referenssystem Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Sid 3/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

59 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA209 Grundläggande avioniksystem G1F 7,5 FLA L1-5 L1-5 L3 L3-4 L2, L5 15 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för besättningens och teknikernas användning av avioniksystem samt förmå läsa och tolka grundläggande instrumentering 2. kortfattat beskriva syfte och funktion hos grundläggande avioniksystem för flygsamt rymdsystem 3. översiktligt beskriva luftburna och rymdbaserade farkosters driftsmiljö 4. beskriva vad miljövänlig flyg- och rymdteknik innefattar 5. redogöra för olika avioniksystems typiska realtidskrav och säkerhetsklassning Examination 1. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp Bilaga FLA207 Flygmotorteknik G1F 7,5 FLA L6 L6 L1-2 L5 L6 L2-4 L3, L6 L6 L7 17 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. namnge samt beskriva uppbyggnaden av olika motortyper som kan finnas i ett flyg eller rymdfarkost, 2. förklara fördelarna och nackdelarna av olika motorval och konstruktionslösningar samt hur dragkraft eller axeleffekt alstras i olika typer av drivaggregat, 3. tillämpa dessa insikter om motorernas funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering, 4. analysera motorprestanda utifrån datavärden och kunna föreslå lämplig motor beroende på uppdrag, 5. utföra beräkningar på motorelementen till en komplett motor med dess dragkraft eller axeleffekt, 6. dra slutsatser och motivera de begränsnings- och utvecklingsmöjligheter som finns vid val av flygmotor samt 7. redogöra för miljöaspekter vid tillverkning och drift av flygmotorer. Examination LAB1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Laborationer. Laborationsrapport, övningsuppgift samt deltagande i materieldemonstrationer. TEN1, 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5, Tentamen Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp 18 ELA200 Grundläggande reglerteknik G1F 2,5 ELA L1 L3 L2 19 Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. förstå begreppet återkoppling och reglering av återkopplade system 2. kunna förklara funktionen av en PID-reglering 3. kunna implementera grundläggande regleralgoritmer i simuleringsprogram Examination: 1. Projekt (PRO1) 2. Tentamen (TEN1) Elektronik grundkurs 7,5 hp, Grundläggande programmering 7,5 hp 20 FLA105 Projekt i tillförlitliga flyg- och rymdsystem I G1N 7,5 Inget L2 L5 L4 L3, X1 L1, X2 L6 21 Lärandemål Antagen till Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: civilingenjörsprogram 1. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper om olika sammansättning met i flyg- och 2. visa kunskap om vedertagen projektstyrningsmodell rymdsystem 3. definiera en projektplan (inlämningsuppgift) 4. klara av att identifiera olika typer av designlösningar samt välja ut och motivera val 5. dokumentera och presentera designen både skriftligt och muntligt 6. relatera sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination INL1 (inlämningsuppgift) PRO1 (projektrapport) Sid 4/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

60 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 2 23 MAA151 Envariabelkalkyl G1N 7,5 MAA L1-10 L Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Matematik 4 eller Matematik grundkurs Bilaga MFL017 Mänskliga faktorerna G1N 7,5 FLA L3,4,5 L6 L6 L1,2,3,4,5 L5,6 L4,5,6 L1,2 L1,2,3 L5,6 26 Lärandemål Grundläggande Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: behörighet 1. utifrån referensmaterial förklara den fysiska och psykiska kapaciteten hos människan, 2. redogöra för sambanden mellan de mänskliga faktorerna och hur dessa kan påverkas i tekniska system, 3. tillämpa inhämtade kunskaper för att studera och dra slutsatser av en haveriutredning, 4. använda inhämtade kunskaper vid utformning av informations- och produktionssystem, 5. analysera och dra slutsatser av en relevant olycka eller katastrof samt 6. utifrån en helhetsanalys, identifiera latenta och aktiva fel som bidragit till en olycka samt kunna diskutera lämpliga förebyggande åtgärder, och sammanställa dessa i en vetenskaplig rapport. Examination Projekt (PRO1), 4,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 1-6) Tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1 och 2) Sid 5/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

61 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM MAA150 Vektoralgebra G1N 7,5 MAA L1-10 L Lärandemål Matematik 4 eller Efter genomgången kurs förväntas en student kunna: Matematik grundkurs 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4. tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar och kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n- dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator Examination Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 4,0 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Bilaga DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion G1F 7,5 DVA L1, L4-6 L5 L4 L Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter 2. kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar 3. kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod 4. vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen 5. känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod 6. vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer Examination Laboration (LAB1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Grundkurs i programmering på 7,5 hp Sid 6/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

62 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM MYH006 Mekanik I G1F 7,5 FYS L1-6 L2, L4-6 L7 32 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp inom klassisk mekanik och beskriva sambanden mellan dessa. 2. reducera ett kraftsystem med avseende på en godtycklig punkt. 3. redogöra för de villkor som måste vara uppfyllda för att en kropp skall befinna sig i jämvikt. 4. redogöra för grundläggande kinematiska samband mellan tid, läge, hastighet och acceleration och kunna integrera dessa samband vid studium av rätlinjig och kroklinjig partikelrörelse. 5. matematiskt analysera en partikels rörelse utifrån kännedom om de krafter som påverkar partikeln. 6. formulera och redogöra för innebörden av Newtons rörelselagar, arbeteenergirelationen och impulslagen samt använda dessa samband för att lösa mekaniska problem inom partikeldynamiken. 7. uppvisa grundläggande laborativa färdigheter inklusive användande av något datorbaserat mätsystem och analys av mätdata. Examination Inlämningsuppgift (INL1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Skriftlig tentamen (TEN2), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Algebra och geometri 7,5 hp och Differentialoch intergralkalkyl I 7,5 hp UKK kommer behöva skriva om behörighetskravet till Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Bilaga MFY000 Farkoststrukturer och materiallära G2F 7,5 FYS L1-7 L Lärandemål Mekanik I 7,5 hp Efter fullgjord kurs ska studenterna kunna (kurserna kan läsas 1. ställa upp jämviktsekvationerna för olika enkla objekt som belastas av yttre krafter parallell) samt och moment samt beräkna de normal- och skjuvspänningar som uppkommer i Aerodynamik och materialet, flygmekanik 10 hp 2. beräkna deformationer som uppkommer på objekt av olika material som utsätts för spänningar samt kunna bestämma olika gränsvärden för hållfastheten, 3. bestämma viktiga storheter för tvärsnittsytor såsom; tyngdpunktsläge, statiska ytmoment, yttröghetsmoment samt kunna använda parallellförskjutningssatsen, 4. räkna ut spänning och töjning i knutpunkterna för enkla fall av belastade stångbärverk samt veta hur ett kompabilitetssamband används vid statiskt obestämda problem, 5. beräkna och rita upp tvärkrafts- och momentdiagram för enkla fall av belastade isostatisk balkar, 6. beräkna skjuvcentrum läge för enkla fall av belastade balktvärsnitt, samt 7. bestämma huvudspänningsriktningar och rita upp Mohr s spänningscirkel för plana spänningstillstånd. Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Sid 7/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

63 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA000 Utveckling av avioniksystem G2F 7,5 FLA L1,2,3,5 L3,4,5 L1,2,3,4,5 L3 L3,X1 L4 X1 L3 36 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. förklara grundläggande faser, moment och stödprocesser i utvecklingsprocesserna kopplat till gällande utvecklingsstandarder 2. förklara aktiviteter kopplat till kravhantering inom ramen för kravbaserad utveckling av flygsystem 3. tillämpa metoder för allokering och nedbrytning av systemkrav och därifrån föreslå principiella designlösningar (gruppuppgift) 4. förklara hur olika arkitekturval påverkar hur funktioner separeras eller integreras i avioniksystem 5. sammanfatta strategier och metoder för verifiering och validering av krav Examination 1. Gruppuppgift (GRU1), Gruppuppgift 2. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Grundläggande avioniksystem, 7,5 hp, Elektronik grundkurs 7,5 hp och Grundläggande programmering 7,5 hp Bilaga ELA302 Elektroniksystem G2F 7,5 ELA L1-5 L5 L5 L2-3 L4-5 L5 L5 L1, L5 L5 L5 L1, L Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten: 1. kunna designa enklare analoga och digitala elektroniksystem 2. ha god förståelse för operationsförstärkarens användning 3. ha god förståelse för spänningsomvandlingar (DC-DC) och likriktning (AC-DC) 4. ha god förståelse för mönsterkortsdesign 5. genomföra ett projekt ur ett ingenjörsperspektiv från specifikation till en riktig prototyp Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Elektronik grundkurs 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp samt Envariabelkalkyl 7,5 hp Sid 8/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

64 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 3 40 FLA000 Flygsystemteknik FLA000 Flyg- och rymdsystemteknik 41 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: 1. beskriva olika systemen som finns i ett flygplan samt förklara fördelarna och nackdelarna av olika system 2. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering 3. beskriva olika skrovstrukturer samt förklara fördelar och nackdelar 4. utföra vikt och balans beräkningar 5. redogöra för forskning och utvecklingsområden som är under utveckling inom flygfarkost system samt 6. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Laboration (LAB1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Aerodynamik och flygmekanik 10 hp, Grundläggande reglerteknik 2,5 hp samt Grundläggande avioniksystem 7,5 hp G2F 7,5 FLA Bilaga 7.3 L5 L1,3,4 L4 L1 L2 L2 L6 42 ELA000 Mätteknik G2F 7,5 ELA L1-L8 L1-L8 L8 L9 L9 43 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. Handha och förstå begränsningar med olika mätinstrument 2. Analysera olika felkällor vid mätning av olika storheter 3. Praktiskt tillämpa kunskaper från statistiken (medelvärde, standardavikelse) för analys av mätserier. 4. Känna till olika signaltyper och kunna klassificera signaler. 5. Känna till och kunna tillämpa samplingsteoremet. 6. Känna till teorin bakom frekvensanalys och frekvenssyntes samt kunna tillämpa dem på signaler. 7. Känna till de vanligaste modulationsprinciperna. 8. Kunna teorin bakom Fourierserier, Fouriertransformen (även diskret), Faltning, Z- transformen och Laplacetransformen. 9. Kunna tillämpa alla dessa teorier på givna signaler och kunna analysera och kritiskt granska effekterna av signalbehandling på verkliga signaler. Examination TEN 6hp LAB 1.5hp Behörighet Elektroniksystem 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp 44 KPP000 Kvalitets- och underhållsteknik G2F 15 FLA / PoP 45 Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda statistiska metoder relevanta inom områdena kvalitet, tillförlitlighet och underhåll, 2. förklara begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och statistisk kvalitetskontroll (SPC), 3. kunna redogöra för riskbegreppet inom underhållsområdet, 4. redogöra för och förklara funktionen hos diagnosverktyg för komplexa maskiner, 5. redogöra för tillståndsbaserade underhållstekniker, 6. redogöra för övergripande ramverk inom underhåll och driftsäkerhet, 7. redogöra för och tillämpa underhållsstrategiska optimeringstekniker, 8. redogöra för forskning och metoder som är under utveckling inom flygfarkostunderhållet samt 9. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination 1. INL1. 3hp 2. INL2. 3hp 3. LAB 2hp 4. TEN 7hp Minst 60 hp civilingenjörs-program L1,2,6 L8 L1,2,6 L1,7 L9 L7 X1,2 L9 X3 L9 Sid 9/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

65 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM ELA407 Reglerteknik A1N 7,5 ELA L1-6 L3? L1-L6 L1-L6 L2-5 L3,L5 L5-6 L3 L1-L6 L5 47 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. modellera enkla fysikaliska system i form av linjära differentialekvationer 2. transformera överföringsfunktioner mellan tidsplanet och frekvensplanet 3. göra stabilitetsanalys av modellerat system och lära sig hur systemet reagerar på extern inverkan 4. beräkna och förstå betydelsen av nollställen och poler, och deras roll i frekvensgången 5. förstå fördelarna med återkoppling och utveckla återkopplade linjära regulatorer, realiserade genom differentialekvationer 6. använda MATLAB som verktyg för att analysera linjära dynamiska system och designa slutna reglersystem Examination Laboration (LAB1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Elektroniksystem 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Bilaga MMA307 Numeriska metoder med MATLAB G1F 7,5 MAA L1-8 L1-8 L1, L8 L1, L8 X2 49 Lärandemål Algebra 7,5 hp och At the end of the course the student is expected to be able to Kalkyl I 7,5 hp 1. construct and apply small programs in MATLAB to mathematical problems. UKK behöver skriva om 2. solve non-linear equations, in particular using fix-point iteration methods. behörighets-kraven till 3. solve linear equation systems using gaussian elimination and perform different Vektoralgebra 7,5 hp kinds of matrix factorization (like LU-factorization). och Envariabelkalkyl 4. approximate derivatives using difference quotent and central-difference formulas. 7,5 hp 5. construct Taylor polynomials for a given function and interpolation polynomials, like Lagrange and Newton polynomials, for a given set of points. 6. use numerical methods (like the methods of Euler, Heun and Runge-Kutta) to solve differential equations. 7. use numerical methods (like Simpson's rule) to perform integration. 8. carry out computational projects within numerical methods using MATLAB, to write structured reports and to perform oral presentations. Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Sid 10/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

66 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM MAA152 Flervariabelkalkyl G1F 7,5 MAA L1-8 L1-8 L8 51 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7. analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8. bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9. bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10. tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Examination Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Envariabelkalkyl, 7,5 högskolepoäng och Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Bilaga FLA000 Autonoma intelligenta farkoster FLA000 Autonoma intelligenta farkoster och satelliter G2F 7,5 DVA / ELA / FLA L2,4 L1-5 L1-3 L4 L1, L3, L5 X1, X2 X1, X2 L1, L3, L5 X1, X2 L1, L3, L5 L1-5 L1, L5 53 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. föreslå olika tillämpningsområden för autonoma farkoster 2. komma fram till säkerhetskrav som bör ställas på autonoma farkoster 3. sammanfatta allmänhetens inställning till utelämnande av operatörer (piloter) i loopen 4. föreslå miljö- och materialkrav som bör ställas på autonoma farkoster 5. tänka ut och försvara juridiska och etiska aspekter som uppstår vid samspel mellan människa och autonoma farkoster Minst 120 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Mänskliga faktorerna om 7,5 hp Examination 1. Inlämningsuppgift (INL1) 2. Inlämningsuppgift (INL2) 3. Seminarium (SEM1) 4. Seminarium (SEM2) 5. Seminarium (SEM3) 54 ELA000 Elektronik i rymden ELA000 Säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik 55 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. Sammanfatta kraven på olika typer av rymdinstrument 2. Förklara rymdmiljöns påverkan och effekt på elektronik i rymden 3. Föreslå lämpliga tekniker för att höja robustheten och tillgängligheten hos elektroniska komponenter i rymden 4. Motivera val av adekvata komponenter för tillämpning i rymden Examination 1. LAB1 Laboration Mäta egenskaperna på elektroniska komponenter 2. LAB2 Laboration Protontest 3. Inlämningsuppgift (INL1) Rapport som sammanfattar laborationen avseende protontest 4. Tentamen (TEN1) Minst 120 hp varav minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp, Elektroniksystem 7,5 hp, Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp, G2F 7,5 ELA L1-4 L3, X2 L1-2 L1-4 L3-4 L3-4 L3-4 X1-2 X1-2 Sid 11/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

67 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 4 57 ELA427 Komplexa elektroniksystem A1N 7,5 ELA L3 L1,L2,L3 L3 L3 L1,L2 L3 L3 L3 L1, L2 L3 58 Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. På ett informativt och för kurskamraterna givande sätt, både muntligen och skriftligen kunna presentera det i kursen genomförda projektet 2. Muntligt och skriftligt visa på förståelse av olika komplexa elektroniksystem 3. Analysera begränsningar med olika elektroniksystem innehållande exempelvis: - omvandling av analoga nivåer till digitala signaler - omvandling av digitala signaler till analoga nivåer - styrning och drift av motorer med hjälp av elektroniksystem - förstå effektförluster i system Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Grundläggande programmering 7,5 hp och Elektroniksystem 7,5 hp Bilaga DVA431 Inbyggda system I A1N 7,5 DVA L1-3, L5 L5-7 L4-6 L4-6 L4-5 L5 L7 L Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. ha fått en grundläggande kunskap om inbyggda system och hur man programmerar dessa 2. kunna redogöra för de hårdvarukomponenter som kan ingå i ett inbyggt system och som påverkar programmerarens modell av det inbyggda systemet 3. kunna utveckla och felsöka enklare program till inbyggda system, där kommunikationen med omgivningen sker direkt genom periferienheter (t ex via avbrottsrutiner) 4. kunna utveckla och felsöka mer avancerade program för inbyggda system med hjälp av stöd från ett realtidsoperativsystem 5. kunna utveckla program med förutsägbara tidsegenskaper, s k realtidsapplikationer, för inbyggda system 6. kunna göra olika prestandamätningar, t ex, CPU och minnesanvändning, i inbyggda datorssystem 7. kunna använda olika verktyg för utveckling av inbyggda system, e.g., RTOS, debuggers och IDEs Examination Laboration (LAB1), 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Minst 180 hp varav minst 90 hp inom teknikområdet, varav minst 30 hp inom datavetenskap eller elektronik, inklusive kurser omfattande 15 hp som innehåller programmering. Sid 12/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

68 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM DVA404 Inbyggda system II A1F 7,5 DVA L2, L4-6 L1, L6 L1-2, L6 L6 L3 L3 62 Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. kunna beskriva olika krav som ställs på ett avancerat inbyggt system och resonera kring motsättningar och ingenjörsmässiga svårigheter med dessa 2. kunna analysera, verifiera och uppfylla tidmässiga krav i inbyggda realtidssystem 3. kunna designa och utveckla säkerhetskritiska applikationer för inbyggda system utifrån ställda applikationskrav och systembegränsningar 4. kunna använda olika modeller, t ex taskmodell, tillståndsmaskiner, UML modeller, för att abstrahera från lågnivådetaljer vid utveckling av inbyggda system 5. kunna kommunicera med fältbusstekniker i realtid mellan inbyggda datorer i en distribuerad tillämpning 6. kunna utvärdera hur valet av en viss hårdvara påverkar funktionell och temporal beteende i inbyggda system Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), 4,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Inbyggda system I 7,5 hp eller Realtidssystem I 7,5 hp Bilaga DVA321 Säkerhetskritiska system A1N 7,5 DVA 64 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda grundläggande metoder för riskanalys 2. använda säkerhetsstandarder för utveckling av säkerhetskritiska system 3. bygga ett safety case Examination Projekt (PRO1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 hp, betyg 3, 4 eller 5 Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap samt minst 7,5 hp grundläggande programvaruteknik eller motsvarande. L1,2 L3 L3 L3 X1 X1 L3 L1,2,3 65 DVA426 Programmering av tillförlitliga inbyggda system A1F 7,5 DVA / ELA L1-3 L5-6 L1-2, L4 L4 66 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna konstruera program med många trådar genom att använda Ada tasking inklusive Rendez-Vous 2. kunna olika sätt att bygga synkronisering och överföring av data med hjälp av Protected Objects 3. förstå Ravenscar-profilen och veta hur man bygger upp programvara enligt Ravenscar 4. kunna modellera ett system i UPPAAL och med det verktyget kunna verifiera egenskaper i systemet 5. kunna programmera FPGAer med hjälp av VHDL 6. ha en viss insikt i hur man programmerar GPUer Komplexa elektroniksystem 7,5 hp och Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Sid 13/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

69 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA000 Design av autonoma flyg- och rymdsystem A1F 7,5 DVA / ELA / FLA L1-2,L4-5 L3, L6-7 L2-7 L5-7 L3, L5-7 L6 L5,6 L4-6 L8 L4 68 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. beskriva vanligt förekommande redundansprinciper med fördelar och svagheter utifrån systemintegrationsperspektiv 2. beskriva strukturerad felanalys på systemnivå och ha kännedom om utökade standarder inom rymdsystem 3. beskriva automatiserad integration utifrån mellanmjukvara 4. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering 5. utföra systemanalysberäkningar och förutspå systemfel 6. utifrån beräkningar föreslå lämplig arkitektur för bästa systemsäkerhet för system med långa svarstider 7. beskriva hur datafusion av olika sensordata kan utföras och tillämpas. 8. värdera tekniska lösningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter Examination Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen, 5 hp, betyg 3, 4 eller 5 LAB1, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1 hp, betyg 3, 4, 5 (Göra FMECA på ett givet system, använda ECSS standards för design, trade-off analys) LAB2, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1.5 hp, betyg 3, 4, 5 (Använda Virtual Network mellanmjukvara, integrera exempelsensorer, prova kall/varmredundans) Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller 30 hp datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp och Säkerhetskritiska system 7,5 hp. Bilaga DVA411 Modellbaserad utveckling A1N 7,5 DVA L1-3 L2-4 L2-3 L3 X2 70 Lärandemål Efter avklarad kurs skall studenten: 1. Kunna redogöra för state-of-the-art och aktuella forskningsfrågor inom modelldriven utveckling. 2. Förstå möjligheterna och begränsningarna med modellbaserad utveckling för automatiserad generering av programvara. 3. Kunna utvärdera scenarion och tillämpa lämpliga modelleringstekniker i utvecklingsprojekt. 4. Kunna analysera påverkan från framtida förändringar, och förutse möjliga problem i hanteringen av applikationens livscykel. Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), rapporter (individuellt), 5 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1-2) Seminarium (SEM1), seminarepresentationer, projekt (i grupp), 2,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 2-4) Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap vari ingår grundläggande kunskaper i programvaruteknik. Detta kan uppnås genom att ha avslutat kursen Programvaruteknik 1: Grundkurs 7,5 hp eller Speldesign och programvaruteknik 7,5 hp Sid 14/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

70 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA000 Design av feltoleranta system L1-4 L3-4 L1-5 L2, L4 L1, L5 X1-3 X1-3 L5 L2 X1-2 L1-2 DVA / ELA A1N 7,5 / FLA 72 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för certifieringskrav som ställs på säkerhetskritiska system 2. känna till miljökrav och tillämpa dessa vid komponentval 3. förklara principer för felsäker konstruktion av program- och hårdvarukomponenter 4. utarbeta redundanskoncept i feltoleranta arkitekturer 5. argumentera för hur säkerhetskrav omhändertas och verifieras Examination 1. Övning (ÖVN1), övning för verifiering av säkerhetskrav (kombination av analys och test) 2. Övning (ÖVN2), ta fram felsäkra konstruktioner 3. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap samt Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Säkerhetskritiska system, 7,5 hp, Bilaga 7.3 Sid 15/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

71 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 5 74 CDT403 Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik A1N 7,5 DVA Bilaga 7.3 L1, L5, L7-8 L1-9 L1-9 L1-9 L5-6 L5 L2, L6, L9 L5 L5 L5 L9 L Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar 2. analysera vetenskapliga och pseudovetenskapliga texter och göra kritisk granskning av dessa 3. genomföra granskning av vetenskapliga artiklar 4. argumentera på ett sakligt sätt under de diskussioner om vetenskap, pseudovetenskap och vetenskapshistoria som ingår i kursen 5. skriva en egen vetenskaplig artikel (baserat på eget arbete eller information som sökts ur vetenskapliga artiklar eller liknande) och presentera denna artikel på en konferens 6. opponera mot andras presentationer 7. känna till viktiga forskningsmetoder inom datavetenskap 8. ha kännedom om forskarutbildning, forskarsamhället och forskningspolitik 9. träna ett kritisk förhållningssätt till kunskap, vetenskap och forskning Minst 150 hp i ett eller båda av dessa ämnen: naturvetenskap eller teknik Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL2), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Närvaro (NÄR2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 76 FLA000 Projekt i flyg- och rymdsystem II FLA000 Projekt i tillförlitliga system 77 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten: 1. förklara hur ett säkerhetskritiskt inbyggt system är konstruerat 2. relatera forskningen som ligger nära det system som gruppen har valt att utveckla 3. ha förståelse för gruppdynamik i projekt 4. ta ett eget ansvar och aktivt driva arbetet i ett formellt styrt utvecklingsprojekt 5. planera och genomföra formella granskningstillfällen 6. sätta ihop en projektplan med utgångspunkt i en vedertagen utvecklingsmodell 7. utarbeta en kravstruktur från Kundspecifikation via systembeskrivning till hårdoch mjukvarukrav 8. validera hård- och mjukvarukrav mot systemspecifikationen och design 9. framställa en verifieringsstrategi 10. argumentera för sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination 1. Inlämning 1 (projekplan, organisation och strategier) 2. SEM1 (projekplan, organisation och strategier) 3. Inlämning 2 (kravstruktur och design) 4.SEM2 (kravstruktur och design) 5. Inlämning 3 (validering samt verifieringsstrategi) 6. SEM3 (validering samt verifieringsstrategi) 7. UPS1 (projektrapport inför slutgranskning) 8. SEM4 (slutgranskning) Minst 30 hp på avancerad nivå inom datavetenskap, elektronik eller robotik, vari ingår Säkerhetskritiska system 7,5 hp, Inbyggda system II 7,5 hp, Komplexa elektroniksystem 7,5 hp, Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp samt Projekt i Flyg- och Rymdsystem I 7,5 hp, A1F 22,5 DVA / ELA / FLA L2, L5-9 L1-2 L1, L4, L6 L1 L1, L7-9 L4-5, L8, X1, X3, X5, X7 L5, L7-8, X2, X4, X6, X8 L4-6, X1, X3, X5, X7 L7 L3-5, X1-8 X8 L10 L2, X7 Sid 16/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

72 Utskrivet :09 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM TOM FLA000 Examensarbete för civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem FLA000 Examensarbete för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system 79 Lärandemål Efter avslutad kurs, skall studenten kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete på avancerad nivå inom, för examensarbetet, givna ramar 2. identifiera och använda adekvata metoder för att genomföra och verifiera lösningar 3. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State-of-the-art" och State-of-practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. utarbeta en teknisk lösning samt implementera, eller på annat sätt verifiera, denna på ett ingenjörsmässigt sätt 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete, 1 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR1), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR2), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete, 26 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete, 2 hp, betyg Godkänd (G) Uppfyller alla krav för Civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem avseende karaktärsämnena flygteknik datavetenskap, elektronik inkluderat avionik samt vetenskaplig metod 7,5 hp med undantag från kravet på examensarbete. A2E 30 DVA / ELA / FLA Bilaga 7.3 L1 L3,5 L1,6 L2 L5,6 L3,4,5 L3,5, 7 L4 L1,2,3 L4,6 L4 L6,7,8,9 L1 L3 307, Sid 17/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ _markering_tillförlitliga_system Flik: Flyg-rymd

73 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 8. Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (YHT01) Diarienummer: /2800 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera sina två utbildningsprogram inom nätverksteknik (TCV21 och YHT01). Akademin önskar slå samman två kurser i datakommunikation i nätverk à 7,5 hp som ges i åk 1 till en större kurs Datakommunikation i nätverk på 15 hp. Vidare vill akademin flytta grundkursen i matematik från åk 2 till åk 1 för att matematiken ska komma in tidigare i programmet, samtidigt görs kursen obligatorisk. I och med flytten av grundkursen i matematik finns ett behov av att flytta en kurs från åk 1 till åk 2, akademin önskar flytta kursen Trådlösa nät. Flytten av kursen Trådlösa nät till åk 2 medför att kursen Nätverksadministration och övervakning flyttar till åk 3. Utöver det önskar akademin flytta kursen i Diskret matematik från åk 3 till åk 2. Akademin önskar dessutom stryka den valbara kursen Design av komplexa datornätverk i åk 3 på grund av lågt antal sökande och många inställanden de senaste åren, därmed flyttas de två återstående valbara kurserna till obligatoriska kurser. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen enligt akademin önskemål i bilaga 2, samt att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins motiveringar till revideringarna Bilaga 4: Examensmatris

74 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, programsamordnare för datornätverk och datakommunikation, programsamordnare för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik

75 Bilaga 8.1 Datum Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /2799 och /2800 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om revidering av utbildningsplanerna för utbildningsprogrammen Datornätverk och datakommunikation (TCV21) samt Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik (YHT01) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera sina två utbildningsprogram inom nätverksteknik (TCV21 och YHT01). Syftet med revideringarna är få en tidigare introduktion till matematiken, öka valbarheten i det tvååriga programmet (TCV21) samt förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination inom kurserna i datakommunikation i nätverk. Ärendet har beretts av programrådet för inbyggda system vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen Problemanalys Akademin önskar en sammanslagning av två kurser, flytt av tre kurser mellan årskurser samt stryka valbara kurser i åk 3 i det treåriga programmet (YHT01). Utöver detta vill akademin ändra i texten kring programmets innehåll så att det korrekt beskriver de ändringar i kurser som finns med. Akademin önskar att revideringarna gäller för studenter antagna från höstterminen Faktasammanställning Akademin önskar slå samman två kurser i datakommunikation i nätverk à 7,5 hp som ges i åk 1 till en större kurs i datakommunikation i nätverk på 15 hp. Anledningen till sammanslagningen är att förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination. Vidare vill akademin flytta

76 Bilaga 8.1 grundkursen i matematik från åk 2 till åk 1 för att matematiken ska komma in tidigare i programmet, samtidigt görs kursen obligatorisk. I och med flytten av grundkursen i matematik finns ett behov av att flytta en kurs från åk 1 till åk 2, akademin önskar flytta kursen Trådlösa nät. Flytten av kursen Trådlösa nät till åk 2 medför för de som läser det tvååriga programmet (TCV21) att kursen Nätverksadministration och övervakning inte längre finns med i utbildningsplanen medan den för det treåriga programmet (YHT01) flyttar till åk 3. Utöver det önskar akademin flytta kursen i Diskret matematik som i det treåriga programmet finns med i åk 3 till åk 2, det medför att även studenter som läser det tvååriga programmet (TCV21) har möjlighet att läsa den som valbar kurs. Akademin önskar dessutom stryka den valbara kursen Design av komplexa datornätverk i åk 3 på grund av lågt antal sökande och många inställanden de senaste åren, därmed flyttas de två återstående valbara kurserna till obligatoriska kurser. Konsekvensanalys Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan bevilja akademins ansökan om att revidera utbildningsplanen för de två utbildningsprogrammen enligt akademins önskemål. Den reviderade utbildningsplanen kommer då att gälla för studenter antagna från ht16. Utskottet kan också välja att inte godkänna revideringen av utbildningsplanen eller återremittera ärendet till akademin. 2 (2) Överväganden Konsekvensen av akademins förslag är att studenterna kommer att läsa den första matematikkursen tidigare i utbildningen. Det ger studenter på det tvååriga programmet (TCV21) möjlighet att läsa kursen Diskret matematik samtidigt som dessa studenter enligt den reviderade utbildningsplanen inte kommer att kunna läsa kursen Nätverksadministration och övervakning som tidigare låg i åk 2. Flytten av kursen Diskret matematik frigör utrymme för fler kurser inom datavetenskap i det treåriga programmet (YHT01). För de studenter som läser det tvååriga programmet (TCV21) och inte vill läsa kursen Diskret matematik kommer det att finnas möjlighet att byta den mot någon kurs inom datavetenskap eller något annat ämne som studenten är intresserad av dock inte med platsgaranti på kursen. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att godkänna de föreslagna revideringarna av utbildningsplanerna för de två utbildningsprogrammen Datornätverk och datakommunikation samt Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik enligt akademins önskemål samt att de reviderade utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016.

77 Bilaga 8.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :36 Utbildningsplan - Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: YHT01 HT14 HT13 (/utbildning/program/utbildningsplaner ?kod=703) Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Matematik D (områdesbehörighet 8 med förändringar) eller Fysik 2, Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Diarienummer: MDH /13 Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är ett treårigt program där studenten lär sig att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån små till stora komplexa datornätverk samt planering och drift av servertjänster. Efter fullgjorda studier ska studenten visa sådan kunskap och förståelse som krävs för självständigt arbete inom nätverksteknikområdet. Utbildningen ger studenterna specialistkompetens som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Programmet leder efter tre års studier till en högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik samt bygger grunden för vidare studier. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om nätverksteknikens och datavetenskapens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt orientering om aktuella forskningsfrågor, samt visa brett kunnande inom nätverksteknik inbegripet flera profilområden för datornätverk, samt relevant kunskap i projektledning och matematik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar inom nätverksområdet, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper i problemlösning, visa färdighet i att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån enkla till komplexa datornät, ha praktiska färdigheter i programmeringsteknik, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa god färdighet i att kunna tillgodogöra sig, hitta ny, och utvärdera information från olika källor, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i Sida 1 av 3

78 Bilaga 8.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :36 dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar, både vad gäller det egna och andras arbeten, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar i huvudsak genomförs på svenska men mycket av kursmaterialet är på engelska. Innehåll Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är en treårig teknisk utbildning huvudsakligen bestående av kurser i ämnet datavetenskap. Där ingår bland annat kurser med fokus på datakommunikation, operativsystem, programmeringsteknik och vetenskapsteori. Programmet ger kunskaper för både praktisk och teoretisk hantering av allt ifrån små till stora nätverk med fördjupningar i bland annat nätverksdesign, kommunikation i inbyggda system och säkerhet. Dessutom utvecklas kunskaper om hur trådlösa och trådbundna nät fungerar i teori och praktik. I matematik/tillämpad matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, till exempel diskret matematik. I utbildningen ingår dessutom inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik och personlig utveckling. Under utbildningen kommer studenten att arbeta i olika projekt och det finns möjligheter att få projekt med uppdragsgivare inom näringslivet. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men vanligast förekommande är praktiska prov, inlämningsuppgifter, projektredovisningar, samt skriftlig tentamen samt praktiska prov. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Studierna avslutas med ett större självständigt arbete. Commented [AB1]: Språklig justering Årskurs 1 Datavetenskap: Introduktion till datavetenskap - nätverk, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 157,5 hp Datakommunikation i nätverk II, 7,5 hp Nätverkstjänster, 15 hp Säkerhet i datornätverk, 7,5 hp Trådlösa nät, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Commented [AB2]: Kurserna Datakommunikation i nätverk I och Datakommunikation i nätverk II förslås slås samman till en sammanhållen kurs om 15 hp. Commented [AB3]: Kursen föreslås flytta till åk 2 för att ge utrymme för kurs I matematik under åk 1. Commented [AB4]: Kursen förslås flytta från åk 2 till åk 1. Årskurs 2 Datavetenskap: Routing och switching i komplexa nät, 15 hp Trådlösa nät, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Nätverksadministration och övervakning, 7,5 hp Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk, 15 hp Datakommunikation för inbyggda system I, 7,5 hp Commented [AB5]: Kursen har flyttats från åk 1 till åk 2. Commented [AB6]: Kursen föreslås flytta från åk 2 till åk 3 för att ge utrymme för kursen Trådlösa nät Sida 2 av 3

79 Bilaga 8.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :36 Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs Diskret matematik, 7,5 hp Årskurs 3 Datavetenskap: Nätverksadministration och övervakning, 7,5 hp Datakommunikation för inbyggda system II, 7,5 hp Säkerhet i datornätverk II, 7,5 hp Information - kunskap - vetenskap - etik, 7,5 hp Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik, 15 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Diskret matematik, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Formatted: Right: 11,68 cm, Space Before: 0 pt, Line spacing: Multiple 1,26 li Formatted: Right: 11,68 cm, Line spacing: Multiple 1,26 li Formatted: Indent: Left: 0 cm Commented [AB7]: Kursen föreslås flytta från åk 3 till åk 2. Formatted: Right: 11,68 cm, Space Before: 0 pt, Line spacing: Multiple 2,52 li Formatted: Body Text, Right: 11,68 cm, Line spacing: Multiple 2,52 li Formatted: Right: 8,09 cm Commented [AB8]: Kursen har flyttats från åk 2. Commented [AB9]: Kursen har flyttats till åk 2. Valbart 15 hp Datavetenskap: Datakommunikation för inbyggda system II, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Design av komplexa datornätverk, 7,5 hp Val inom programmet I de fall studenterna erbjuds att göra ytterligare val utöver de kurser som fastslagits i utbildningsplanen presenteras dessa i programschema som fastslås inför varje läsår. I årskurs 3 väljer studenten 15 högskolepoäng bland ett urval kurser. Kursen Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion krävs för att studenten ska kunna fortsätta sina studier på avancerad nivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Commented [AB10]: Dessa kurser behöver inte stå under rubrik Valbart Commented [AB11]: Kursen Design av komplexa datornätverk kommer fortsättningsvis att erbjudas om söktryck finns. Kursen bör inte ingå i utbildningsplanen för programmet. Commented [AB12]: Ny formulering under rubriken Val inom programmet Högskoleingenjörsexamen - Nätverksteknik (Bachelor of Science in Engineering - Computer Network Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Sida 3 av 3

80 Biaga 8.3 Ansökan om revidering av utbildningsplan Datornätverk och datakommunikation TCV21 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik YHT01 Vi vill göra följande förändringar i utbildningsplanerna för programmen i nätverksteknik: 1) Flytt av en matematikkurs till årskurs 1. Motiv: Vi har fått synpunkter från såväl studenter som lärare att det dröjer för länge innan studenterna läser sin första kurs i matematik, de hinner glömma för mycket från gymnasiet. Genom att flytta en matematikkurs till årskurs 1 får vi en jämnare spridning av matematikkurserna genom utbildningen, det blir enligt förslaget en matematikkurs per läsår, istället för som nu ingen kurs i årskurs 1 och två i årskurs 3. Genom att Matematik grundkurs, vilken är den första matematikkursen, flyttas från årskurs 2 till årskurs 1, flyttas då Diskret matematik från årskurs 3 till årskurs 2 för att uppnå detta. Denna flytt får nu följdverkningar eftersom en annan kurs då måste flyttas upp genom årskurserna. Den kurs som flyttas upp från årskurs 1 är kursen i trådlösa nät. Eftersom denna kurs inte kan ges senare än i årskurs 2 på grund av progressionen i utbildningen, flyttas alltså Trådlösa nät från årskurs 1 till årskurs 2. Den kurs som då måste flyttas från årskurs 2 till årskurs 3 blir Nätverksadministration och övervakning, vilken alltså flyttas från årskurs 2 till årskurs 3. 2) Ökad valbarhet i årskurs 2 på den tvååriga utbildningen. Motiv: Valmöjligheterna för en tvåårig högskoleexamen styrs strikt av utbildningsplanen. Den tvååriga utbildningen har i dagsläget inga valalternativ. När vi flyttar matematiken enligt ovan fördubblas matematikinslaget under de två första åren på utbildningen. Vi vill därför introducera en valfri kurs i årskurs 2 för de studenter som följer den tvååriga utbildningen, som ett alternativ till kursen Diskret matematik, för de studenter som inte planerar att söka sig vidare till den treåriga utbildningen. Vi erbjuder fortfarande 30 hp med platsgaranti under båda åren, men ger studenterna en valmöjlighet. Ändringen påverkar inte studenternas möjligheter att uppnå examenskraven. 3) Sammanslagning av kurserna Datakommunikation i nätverk I och Datakommunikation i nätverk II för programstudenterna. Motiv: De två kurserna läses av programstudenterna i direkt sekvens. Det skulle väsentligt förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination om de två kurserna hölls ihop som en logisk enhet. Förslaget är därför att slå samman de två kurserna till en gemensam större kurs, Datakommunikation i nätverk, 15 hp, för programstudenterna på nätverksprogrammen. IDT önskar att ovanstående förändringar gäller för studenter antagna till programmet TCV21 HT15 eller senare respektive studenter antagna till programmet YHT01 HT14 eller senare.

81 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Kurskod Kurs Nivå Hp Område Årskurs 1 DVA122 Introduktion till datavetenskap nätverk G1N 7,5 DVA/N Studenten ska efter slutförd kurs kunna: - beskriva ämnesområdet datavetenskap på ett översiktligt sätt - redogöra för viktiga begrepp, historik och grundläggande teknik inom ämnet - beskriva datavetenskapens/datornätverkens roll i samhället inklusive grundläggande etiska-, sociala-, ekonomiska-, miljö- och arbetsmiljöaspekter - lösa en projektuppgift i grupp som är given den valda nätverksinriktningen där vi tillämpar baskunskaper i planering, implementation och utvärdering - hantera projektarbete som arbetsform och aktivt delta i gruppens arbete - grunderna i projektdokumentation och rapportskrivning med tillhörande referenshantering - visa förmåga att ta hänsyn till människors förutsättningar och behov i utvecklingen av M M M M M M M våra nätverksrelaterade produkter, system och processer DVAxxx Datakommunikation i nätverk G1N 15 DVA/N 1. beskriva grundläggande Ethernetteknologier 2. beskriva hur TCP/IP och OSI-modellen är uppbyggda 3. konfigurera ett enklare datornätverk ifrån grunden enligt angivna instruktioner med routing och switching i fokus 4. beskriva grunderna för IPv4 och IPv6 samt kunna räkna fram och reodgöra för användningen av IP-nät, IP-subnät och subnätmark 5. beskriva MAC-adressers uppbyggnad och betydelse 6. redogöra för grunderna i routing, switching och trafikfiltrering 7. i ett grupprojekt sätta upp ett företagsnätverk praktiskt och beskriva det teoretiskt 8. beskriva och tillämpa grunderna i olika Spanning Tree Protocol (STP) 9. beskriva och tillämpa fördjupningar inom olika routing tekniker M M M M M M M 10. besrkiva och implementera virtuella privata nätverk (VPN) samt olika WAN teknologier Bilaga 8.4

82 Bilaga 8.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Kurskod Kurs Nivå Hp Område MAA121 Matematik grundkurs G1N 7,5 MAA Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens 1. med säkerhet använda de fyra räknesätten i algebraiska operationer såsom förenklande omskrivningar och faktoriseringar i uttryck 2. tolka elementära mängdalgebraiska uttryck som innefattar union, snitt, differens och komplement, samt kunna hantera underliggande satslogik och då speciellt kunna avgöra när en sann implikation respektive en sann ekvivalens föreligger 3. lösa ekvationer och olikheter innehållande algebraiska funktionsuttryck 4. förklara begreppet funktion och kunna illustrera graferna för elementära algebraiska funktioner, för de trigonometriska funktionerna, för den naturliga logaritmfunktionen, samt för exponentialfunktionen 5. utifrån egenskaper hos enhetscirkeln definiera de trigonometriska funktionerna, kunna identifiera de symmetrier och periodiciteter som gäller för funktionerna, kunna beräkna de trigonometriska funktionsvärdena för standardvinklar, kunna tillämpa additionsformlerna för allehanda omvandlingar av uttryck, samt kunna tillämpa cosinus- och sinussatserna vid triangelsolvering 6. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, samt kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal och då speciellt omskrivningar mellan rektangulär form och polär form 7. redogöra för och tillämpa potens-, exponential- och logaritmlagarna, och för logaritmer kunna byta bas 8. lösa ekvationer och olikheter där sammansatta funktionsuttryck av typen polynom(f(x)) förekommer muntligt och skriftligt förmedla resonemang och lösningar av sådana problem som behandlas i kursen, allt i enlighet med övriga lärandemål DVA228 Nätverkstjänster G1F 15 DVA/N M 1. Grunderna i installation, konfiguration och administration av ett modernt nätverksoperativsystem. 2. Beskriva grunderna i LDAP och domändesign. 3. Förstå förutsättningarna för och implementera vanligt förekommande nätverkstjänster. 4. Bygga och administrera ett mindre tjänstebaserat företagsnätverk med hänsyn tagen till säkerhet och utbyggbarhet. 5. Förstå fördelarna med virtualisering ur ett administrativt och miljömässigt perspektiv. 6. Förstå och tillämpa grunderna i att skriva en rapport enligt god akademisk sed. M M M M M M M M M M DVA211 Säkerhet i datornätverk G1F 7,5 DVA/N 1. implementera ett skalskydd genom att konfigurera brandväggar och routrar med security_ios 2. förklara och implementera IP-sec som VPN-lösning 3. visa djupgående kunskaper om hur man säkrar upp switchar och routrar i ett datornätverk 4. visa god förståelse för olika hot som virus, trojaner och DoS-attacks 5. förstå och förklara grunderna i kryptografi och hashning 6. förstå och förklara Public Key Infrastructure (PKI) 7. förstå vikten av och kunna skapa policys och dokumentation för en organisation M M M M M DVA117 Programmering G1N 7,5 DVA 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program M M M M M

83 Bilaga 8.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Kurskod Kurs Nivå Hp Område Årskurs 2 DVA334 Routing och Switching i komplexa nät G2F 15 DVA/N 1. Designa, implementera och administrera komplexa, routade nät där flera olika routingprotokoll ska kunna samexistera. 2. Visa djupgående kunskaper i ett flertal routingprotokoll. 3. Förklara och implementera olika typer av route-optimeringstekniker. 4. Designa, implementera och administrera switchade nätverk. 5. Designa, implementera och administrera komplexa switchade nät där olika protokoll ska kunna samexistera. 6. Visa djupgående kunskaper i hur ett switchat nätverk är uppbyggt. 7. Tillämpa säkerhetsaspekter och skyddsmekanismer för att hantera olika typer av hot mot det switchade och routade nätverket. 8. Felsöka och åtgärda problem som kan uppstå i det komplexa nätverket. 9. Utvärdera aktuella produkter och tekniker för att på så sätt se hur dessa påverkar utvecklingen i samhället. 10. Förstå och tillämpa grunderna i att skriva en rapport enligt god akademisk sed. M M M M M M M M M M M M CDT216 Trådlösa nät G1F 7,5 DVA/N 1. beskriva grundläggande teknologier och protokoll för IP över trådlösa nät 2. beskriva standarder inom IEEE familjen samt eventuella övriga relevanta standarder 3. jämföra trådbundna nät och trådlösa nätverk, samt kunna beskriva grundläggande problem som gäller just trådlös kommunikation 4. konfigurera accesspunkter och trådlösa klienter 5. utföra platsundersökningar och förbereda för implementation av ett trådlöst nät 6. redogöra för säkerhetsmässiga problem i samband med trådlös kommunikation, samt praktiskt kunna implementera åtgärder mot vanliga säkerhetsproblemen 7. analysera design av trådlösa nät och hur ett trådlöst nät ansluts mot ett existerande trådbundet nät, samt kunna implementera detta praktiskt M M M M M M M DVA233 Linux operativsystem och utvecklingsmiljö G1F 7,5 DVA 1. Förklara den grundläggande funktionaliteten i ett operativsystem och med egna ord beskriva betydelsen av vanliga begrepp. 2. Beskriva med egna ord hur Linux installeras, konfigureras och administreras. 3. Förklara filsystemets struktur och den underliggande säkerhetsmodellen. 4. Redogöra för de vanligaste kommandona i Linux-systemet. 5. Skriva kommandoskript i en kommandotolk som löser ett enkelt problem. 6. Ge exempel på tekniker för att arbeta med andra (fjärranslutna) datorer. 7. Utveckla och felsöka programvara med hjälp av de verktyg som systemet erbjuder. 8. Redogöra för samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter runt öppen källkod (open source). M M M M M MMA122 Diskret matematik G1N 7,5 MAA 1. förklara de begrepp som ingår i kursen på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden. 2. hantera de mängdalgebraiska räknesätten och modellera problem med mängdalgebraiska medel, samt redogöra för sambandet med satslogik och boolesk algebra. 3. formulera och tolka påståenden i predikatlogisk notation. 4. redogöra för primtals- och delarbegreppen och tillämpa Euklides algoritm i problemlösning, såsom för att lösa linjära modulära ekvationer. 5. genomföra induktionsbevis och lösa problem som bygger på rekursion. 6. redogöra för och tillämpa grundläggande metoder och principer inom kombinatorik och sannolikhetslära. 7. använda grundläggande grafteoretisk terminologi och modellera problem med grafteoretiska medel. M Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

84 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Kurskod Kurs Nivå Hp Område DVA227 Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk G1E 15 DVA/N 1. utföra större arbeten där olika moment ingår som motsvarar de kunskaper studenten tillägnat sig genom projektarbetet 2. fungera självständigt vad gäller informationssökning 3. klara av att identifiera olika typer av designmässiga och implementationsmässiga problem samt välja ut och motivera lösningar till dessa 4. kunna konfigurera och felsöka de tekniker och protokoll som är nödvändiga att använda för att genomföra projektuppgiften och större datornätverkslösningar 5. vara väl bekant med nätverksdesign både ur ett förberedande och implementationsmässigt perspektiv. Dessutom skall man kunna undersöka och felsöka ett befintligt nätverk och föreslå och implementera nödvändiga och eventuella framtida förbättringar 6. förstå och praktiskt kunna tillämpa projektledningsteorier och projektverktyg samt se hur dessa påverkar gruppen och produkten man utvecklar 7. förstå vilka etiska implikationer lösningen på projektuppgiften har rörande personlig integritet och upphovsrätt samt det ansvar och den miljöpåverkan införandet av lösningen kommer att ha om den skulle implementeras hos ett företag, organisation eller myndighet. 8. på ett självständigt sätt dokumentera sitt och gruppens arbete. Dokumentationen skall både innehålla tekniska rapporter i enlighet med branschstandard och en akademisk rapport som följer god akademisk sed för vetenskapligt skrivande. 9 visa förmåga att utforma och hantera nätverksrelaterade system och produkter med M M M M M M M M M M M hänsyn till samhälleliga mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling DVA235 Datakommunikation för inbyggda system I G1F 7,5 DVA/N 1. förstå och tillämpa principer för datakommunikation för inbyggda system, 2. beskriva, förstå och tillämpa olika teknologier för att realisera kommunikation i inbyggda system, 3. förstå hur realtidskrav från tillämpningar påverkar kommunikationslösningarna, 4. beskriva och förstå funktionen hos fältbussar och bussnät, 5. beskriva och förstå trådlös kommunikation för inbyggda system och dess begränsningar, 6. förstå och tillämpa hur distribuerade tillämpningar realiseras med datakommunikation samt M M M M M M M 7. förstå funktionen hos distribuerade styr- och reglersystem. Bilaga 8.4

85 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Kurskod Kurs Nivå Hp Område Årskurs 3 DVA203 Nätverksadministration och övervakning G2F 7,5 DVA/N 1. använda och anpassa verktyg för övervakning och administration i datornätverk samt identifiera vilka verktyg som är lämpliga för att lösa ett givet problem 2. använda och förklara hur SNMP fungerar 3. konstruera egna script som automatiserar vanliga operationer i datornätverk 4. hantera loggfiler 5. använda databaser för att lagra information M M M M M M 6. förklara hur verktyg för ärendehantering fungerar DVA226 Datakommunikation för inbyggda system II G1F 7,5 DVA/N - tillämpa och behärska principer för datakommunikation för inbyggda system - förstå och tillämpa olika teknologier för att realisera kommunikation i inbyggda system - förstå och tillämpa hur realtidskrav från tillämpningar påverkar kommunikationslösningarna - förstå och tillämpa trådlös kommunikation för inbyggda system - tillämpa och behärska hur distribuerade tillämpningar realiseras med datakommunikation - förstå och tillämpa funktionen hos distribuerade styr- och reglersystem M M M M M M M M M M M - beskriva och förstå hur miljöns krav påverkar kommunikationslösningarna DVA328 Säkerhet i datornätverk, fortsättningskurs G2F 7,5 DVA/N - säkra upp nätverksutrustning och kunna hantera Zone-based Policy Firewall, Intrusion Prevention System, säkra tunnlar (IP-SEC, GET VPN, DMVPN, SSL) - använda brandväggar med avseende på olika säkerhetsegenskaper och då även site-tosite VPN och SSL VPN M M M M M M M M M M M M DVA223 Information kunskap vetenskap etik G1F 7,5 DVA - förstå processen som leder från data till information till kunskap och till vetenskap - beskriva och jämföra grundläggande vetenskapliga metoder, kunskapsproduktionsprocesser och förhållningssätt och olika vetenskapliga traditioner - argumentera och tänka kritiskt ur ett vetenskapligt perspektiv - analysera och diskutera vetenskapliga idéer från vetenskapliga artiklar - söka relevant information och ha ett källkritiskt förhållningssätt - skriva och presentera en vetenskaplig rapport - kritiskt granska och opponera på andras rapporter - identifiera hur värderingar påverkar argument, resonemang och agerande - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin M M M M M M M kompetens Bilaga 8.4

86 Bilaga 8.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Examensmatris Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik för studenter som startat ht 2016 Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet Kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete Visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Kurskod Kurs Nivå Hp Område MAA141 Kalkyl, grundkurs G1N 7,5 MAA Relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar Analysera och utvärdera olika tekniska lösningar Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens - analysera reellvärda funktioner av en reell variabel, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers - bestämma gränsvärden för funktioner utifrån räkneregler och standardgränsvärden. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras - bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator - tillämpa medelvärdessatsen och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter - tillämpa integralkalkylens huvudsats - tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och i viss begränsad omfattning variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler - bestämma generaliserade integraler som är konvergenta - tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor och av rotationsvolymer M DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion G1F 7,5 DVA - kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter - kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar - kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod - vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen - känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod - vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer M M M M M M DVA333 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik G2E 15 DVA/N 1. Planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete inom, för examensarbetet, givna ramar. 2. Identifiera och använda adekvata metoder för att genomföra och verifiera lösningar. 3. Beskriva syftet, bakgrunden och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet. 4. Tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande. 5. Analysera tekniska problemställningar och redogöra för state-of-the-art och/eller stateof-practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. 6. Utarbeta en teknisk lösning samt implementera eller på annat sätt verifiera lösningen på ett ingenjörsmässigt sätt. 7. Beskriva examensarbetets problemställningar och lösningar i relation till människors förutsättningar och behov samt samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. 8. Beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål. 9. Muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat. M M M M M M M M M M M M M

87 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 9. Revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet produktion och produktdesign (GCE01) Diarienummer: /2804 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign. Akademin önskar flytta kursen Dependability management från åk 4 till åk 5 och samtidigt byta till det svenska namnet Tillförlitlighet. Akademin önskar vidare att kursen Matematik som tidigare funnits som valbar kurs för den ena inriktningen fortsättningsvis finns för båda inriktningarna. Avslutningsvis önskar akademin stryka den valbara kursen Industriautomation 2 på grund av lågt söktryck och inställanden de senaste åren. Akademin önskar att revideringarna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2015 och framåt vilket innebär en revidering i pågående program. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål, bilaga 1, samt att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2015 och framåt Ärendets beredning Ärendet har beretts av programrådet för innovation och produktrealising vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins motivering till önskade revideringar av utbildningsplanen Bilaga 4: Examensmatris

88 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Delges Akademichef IDT, administrativchef IDT, utbildningsledare IDT, programsamordnare för civilingenjörsprogrammet produktion och produktdesign.

89 Bilaga 9.1 Datum Ärende MDH / (2) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet produktion och produktdesign (GCE01) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign (GCE01). Problemanalys Akademin IDT önskar flytta en kurs, stryka en kurs och lägga till en kurs. Samtliga förändringar sker i årskurs fyra och fem på programmet. Faktasammanställning Akademin IDT önskar flytta kursen Dependability management från årskurs fyra till årskurs fem och samtidigt byta kursnamn till Tillförlitlighet. Vidare önskar akademin att studenterna på programmets båda inriktningar har möjlighet att läsa kursen Matematik i årskurs 4. Avslutningsvis önskar akademin stryka den kursen Industriautomation 2 från valbara kurser inriktning produktion i årskurs 5 då kursen ofta haft ett lågt antal sökande och därmed blivit inställd. Akademin önskar att revideringen gäller för studenter antagna höstterminen Konsekvensanalys Utskottet kan godkänna akademins önskemål om att revidera utbildningsplanen för GCE01 samt att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen Utskottet kan också välja att revidera utbildningsplanen och att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2016 med motiveringen att revideringar inte görs i pågående utbildning annat än i undantagsfall och att akademin inte tillräckligt tydligt påvisat varför ändringen bör ske i pågående utbildning. Utskottet kan också välja att inte godkänna revideringen.

90 Bilaga (2) Överväganden Utskottet bör i sitt beslut särskilt beakta att revideringen rör en pågående utbildningsplan. I övrigt medför revideringen främst flytt av kurser mellan årskurser samt att båda inriktningarna formellt får tillgång till den valbara kursen Matematik. Den största förändringen i utbildningsplanen är strykningen av kursen Industriautomation 2 som akademin önskar stryka från utbildningsplanen. I praktiken innebär detta dock inte någon stor förändring då kursen de senaste åren har ställts in på grund av ett för litet antal sökande. Akademin anser då att det är tydligare mot studenterna att kursen inte finns med i utbildningsplanen från början. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att godkänna akademins önskemål om revidering samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2015 med motiveringen att ändringarna inte påverkar innehållet i utbildningen, annat än kursen Industriautomation 2 som studenterna i praktiken inte tidigare kunnat läsa på grund av ett lågt söktryck.

91 Bilaga 9.2 Utbildningsplan - Produktion och produktdesign - civilingenjörsprogram Programkod: GCE01 Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: HT15 Fakultetsnämnden Diarienummer: MDH /14 Akademi: Fysik A, Matematik D (områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik 1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med förändring). IDT Fastställandedatum: Mål För civilingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från gymnasieelever till ett program med detta innehåll och anpassat till kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige, att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom ämnet produkt- och processutveckling och andra tillämpliga ämnesområden, samt att genom sin koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt i forskargruppen inom ämnet produkt- och processutveckling stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom ämnet produkt- och processutveckling samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa såväl brett kunnande inom produkt- och processutveckling, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga

92 Bilaga 9.2 Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Innehåll Programmet är en gemensam bas för examination av ingenjörer inom produkt- och processutveckling. Inom programmet finns två profiler - Profil Produktion och profil Produktdesign. Innehållsmässigt är första årets kurser grundläggande för en ingenjörskompetens. Till år två startar de två profilerna, produktion och produktdesign. Studenterna läser gemensamma kurser samtidigt med profilkurserna under årskurs två och tre. Detta generella upplägg fortsätter i

93 Bilaga 9.2 årskurs fyra och fem. Årskurs 1 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Produkt- och processutveckling, introduktion, 7,5 hp Material grundkurs, 7,5 hp Cad grundkurs, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Statik, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Gemensamma kurser Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, 7,5 hp Årskurs 2 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Maskinelement, 7,5 hp Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Gemensamma kurser Företagsekonomi: Produktionsekonomi 1, 7,5 hp Gemensamma kurser Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Datavetenskap: Programmering, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion

94 Bilaga 9.2 Matematik/tillämpad matematik: Statistik och sannolikhetslära, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 1, 7,5 hp Cad fördjupning, 7,5 hp Dynamik/ värmelära, 7,5 hp Industridesign, introduktion, 7,5 hp Årskurs 3 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Scientific method, 7,5 Gemensamma kurser Naturvetenskap: Fysik (Vågrörelselära och termodynamik), 7,5 hp Fysik (Ellära), 7,5 hp Gemensamma kurser Innovationsledning: Project management, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Competitive production systems, 7,5 hp Production and logistics planning, 7,5 hp Production-, maintenance and quality development, 7,5 hp Valbara profilkurser mot profil Produktion Innovationsledning: Förändringsledning, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Industridesign 2, 7,5 hp Produktutveckling 2, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Innovationsledning: Värdeskapande processer, 7.5 hp

95 Bilaga 9.2 År 4 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Hållbar produktutveckling och produktion, 7,5 hp Verksamhetsstrategier, 7,5 hp Gemensamma kurser Innovationsledning: Omvärldsanalys, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Production system development, 7,5 hp Industriautomation 1, 7,5 hp Dependability management, 7,5 hp Applied operation research, 7,5 hp Supply chain management, 7,5 hp Matematik / tillämpad matematik: Matematik, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Produkt- och processutveckling, 15 hp Lätta konstruktioner, 7,5 hp Industridesign 4, 7,5 hp Valbara kurser mot profil Produktdesign Matematik/tillämpad matematik: Matematik, 7,5 hp År 5 Gemensamma kurser Produkt- och processutveckling: Industrial excellence, 7,5 hp Business excellence, 7,5 hp Examensarbete 30 hp Valbara kurser mot profil Produktion Produkt- och processutveckling: Simulering, 7,5 hp Industriautomation 2, 7,5 hp Tillförlitlighet, 7,5 hp

96 Bilaga 9.2 Valbara kurser mot profil Produktdesign Produkt- och processutveckling: Industrial design excellence, 7,5 hp Advanced product development, 7,5 hp Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för Civilingenjörsexamen - Produkt- och processutveckling (Master of Science in Engineering - Product and Process Development) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

97 Bilaga 9.3 Ansökan om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet Produktion och produktdesign GCE01 För studenter antagna HT15 önskar IDT flytta upp kursen Tillförlitlighet från åk 4 till åk 5 och ersätter där kursen Industriautomation 2 som utgår ur IDTs kursutbud och inte kommer att erbjudas i åk 5. Kursen Industriautomation 2 har genom åren haft ett alltför lågt söktryck. IDT önskar i åk 4 lägga till att även studenter som läser mot profilen Produktion erbjuds matematik på samma sätt som de som läser mot profilen Produktdesign. Detta för att skapa bättre förutsättningar för studenten att ta till sig innehållet i kursen Simulering i åk5. De föreslagna ändringarna påverkar inte studenternas möjligheter att uppnå examensmål eller examenskrav.

98 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Civilingenjörsprogram i Produkt- och Processutveckling Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM Årskurs 1 PPU106 Produkt- och processutveckling, introduktion 7,5 hp G1N 7,5 PPU L2 L3-6 L10 L8,9 L: Studenten skall kunna påvisa att den: 1. tillägnat sig medvetenhet om högskolestudier 2. tillägnat sig medvetenhet om vetenskaplighet 3. har en grundläggande insikt om hållbar produktutveckling 4. har en grundläggande insikt om hållbar produktion 5. har en grundläggande insikt om hållbar logistik 6. kan identifiera industriell design, design management 7. kan beskriva ingenjörsrollen 8. kan beskriva ingenjörens hederskodex 9. kan redogöra för etik och moralfrågor 10. har en insikt om projektarbetets metodik X: Examination 1. Personlig presentation, individuell uppgift 2. Modellarbete, individuell uppgift 3. Funktion, gruppuppgift 4. Projektarbete med gruppuppgift MAA121 Matematik grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 MAA X1, 2, 3 PPU105 Material grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L1, 2, 3 L1, 2, 3 L4 L: Kursdeltagaren ska kunna påvisa: 1. förvärvad kunskap, förståelse och praktisk problemlösningsförmåga rörande olika material och dess egenskaper 2. förståelse för materials grundläggande struktur och mekaniska egenskaper 3. förmåga att beräkna ett materials egenskaper 4. förmåga att beskriva olika materials miljöpåverkan X: Examination 1. Inlämningsuppgift i CES Selector 2. Gruppuppgift, Redovisas skriftligt och muntligt 3. Tentamen PPU107 CAD grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L1-4 L1-4 L1-4 L1-4 L1, 2, 3, 4 L: Studenten ska kunna påvisa att den: 1. kan utnyttja ett modernt CAD- program för att själv skapa solidmodeller, sammanställningar och ritningar 2. kan förstå och beskriva hur tekniska ritningar är uppbyggda 3. kan granska maskinritningar på en grundläggande nivå 4. kan tillämpa regler och standarder för att på egen hand framställa tekniska ritningar med inriktning mot maskinkonstruktion X: Examination 1. Inlämningsuppgift CAD 2. Inlämningsuppgift Ritteknik 3. Tentamen Statik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L 1-7 L 1-3, 5, 6 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 1/13

99 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beräkna resultanter och komposanter för olika kraftgeometrier 2. beräkna tyngdpunktslägen för enkla stela kroppar 3. med hjälp av en beräkningsmodell utnyttja ett kalkylprogram för att lösa olika problem och presentera resultatet i form av tabeller, diagram mm 4. förstå och tillämpa en ingenjörsmässig modell för friktionskrafter mellan stela kroppar 5. formulera jämviktsvillkor för enkla stela kroppar 6. beräkna krafter och kraftmoment för jämvikt av enkla stela kroppar 7. definiera några grundläggande begrepp inom hållfasthetsläran X: Examination 1. Inlämningsuppgift med utnyttjande av kalkylprogram 2. Inlämningsuppgift 3. Tentamen MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp G1N 7,5 MAA X1, 2 PPU104 Produktionsteknik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L1, 2, 3, 4, L1-6 L8 L9 L7 L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förklara och ge exempel på utfall, mätresultat och mätnoggrannhet vid användning av mätdon 2. redogöra för innebörden av grundläggande begrepp inom tillverkningsteknik 3. påvisa förståelse för och kunna beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom verkstadsindustrin 4. påvisa förståelse för verktyg och verktygsproblematik 5. visa kunskap om hur materialegenskaper påverkas av tillverkningsmetoder 6. välja hållbara kombinationer av tillverkningsmetoder/ arbetsmaterial/ design 7. visa förståelse för hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och dess möjligheter och begränsningar 8. visa förmåga att i grupp ta fram produktionstekniskt underlag 9. visa förmåga till skriftlig och muntlig presentation avpassad för produktionsteknisk kontext X: Examination 1. Laboration mätteknik 2. Inlämningsuppgift i CAM 3. Projektuppgift 4. Tentamen PPU203 Hållfasthetslära 7,5 hp G1F 7,5 PPU L1-7, 9 L1-7, 9 L1-7, 9 L7, 8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 2/13

100 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter fullgjord kurs ska studenten påvisa att kunna 1. hantera; - spänning och töjning i material, - samband mellan spänning och töjning samt - normalspänning och skjuvspänning 2. beräkna påkänningar och deformationer i stänger, axlar och cylindrar samt påkänningar i balkar 3. behärska begreppet spänningskoncentration och att kunna tillämpa begreppet 4. beräkna deformationer i material vid olika belastningar 5. göra beräkningar på böjning hos balkar, knäckrisk vid strävor samt utmattningsrisk vid olika typer av belastning 6. behärska huvudspänningar och brotthypoteser vid olika laster samt dimensionering mot brott 7. hantera begreppet säkerhetsfaktor vid olika typer av konstruktioner och belastningar 8. inse konstruktörens ansvar för miljöeffekter t.ex. skaderisk för användaren 9. tillämpa datorstödd hållfasthetsberäkning och att kunna tillämpa enklare simuleringsfall med hjälp av beräkningsprogram X: Examination 1. Laboration 2. inlämningsuppgift i hållfasthetslära 3. Tentamen Årskurs 2 MAA151 Envariabelalkyl 7,5 hp G1N 7,5 MAA X1, 2 Industriell produktion och logistik 7,5 hp G1F 7,5 PPU L 1-6 L 1, 2, 3, 5 L 3-6 L 6 L 6 L 6 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Beskriva olika produktions- och logistiksystem. 2. Relatera olika produktionssystem till olika anläggningslayouter. 3. Beräkna tillverkningens ledtid, produktionstakt, anläggningskapacitet, utnyttjandegrad, Produkter i arbete, etc. 4. Analysera materialhanteringen i ett företag och välja lämpliga materialhanteringssystem. 5. Beskriva metoder som Six sigma, TPM, TQM, 7QC- verktygen, etc. 6. Genomföra en praktisk studie i industrin med tillämpning av de ovan beskrivna metoderna och presentera resultatet. Produktutveckling 1 7,5 hp G1F 7,5 PPU L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna påvisa förmåga att: 1. arbeta strukturerat i en projektgrupp 2. använda metoder för idégenerering, konceptval, funktionsanalys och att finna kundbehov samt känna till ytterligare metoder 3. ställa upp en kravspecifikation 4. ta fram en produkt presenterad som en CAD- modell, som en motiverad produktlösning på ett identifierat kundbehov 5. redovisa lämpliga tillverkningsmetoder 6. redogöra för hur man når hållbar produktutveckling 7. redovisa arbetet strukturerat både muntligt och skriftligt i en teknisk rapport. X: Examination 1. Projektuppgift 2. Tentamen Maskinelement 7,5 hp G2F 7,5 PPU L 1-5 L 1-5 L 1-5 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 3/13

101 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter avslutad kurs ska studenten: 1. kunna redogöra för olika typer av maskinelement och deras funktion, exempelvis skruvförband, fjädrar, axelförband, transmissioner, 2. kunna redogöra för friktionssänkande metoder, tribologi 3. kunna välja och dimensionera maskinelement på en grundläggande nivå 4. kunna använda datorstöd(cad) för urval och dimensionering 5. vara förtrogen med underhåll av maskinelement DVA117 Programmering 7,5 hp G1N 7,5 DV L 1, 3, 4 L 1, 3, 4 L 2 L 2, 4 L 2 L 2 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program X: Examination 1. Laboration 2. Projekt 3. Tentamen KPP024 CAD fördjupning 7,5 hp G1F 7,5 PPU L1-4 L1-4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Kunna skapa CAD- modeller med avancerade former. 2. Behärska ett större antal avancerade kommandon för modellbyggnad. 3. Kunna skapa rörliga modeller och från dem skapa animeringar. 4. Kunna skapa fotorealistiska bilder av CAD- modeller X: Examination 1. Inlämningsuppgift 2. Tentamen Produktionsekonomi 1 7,5 hp G1N 7,5 FÖA L 1-5 L: Efter kursen ska studenten kunna 1. redogöra för olika sätt att styra organisationer med hjälp av mål, formulerade i ekonomiska och andra termer 2. upprätta investeringskalkyler och redogöra för olika investeringskalkylmetoder 3. redogöra för, bedöma och tillämpa traditionella och nyare tekniker inom produktkalkylering och uppföljning 4. redogöra för olika principer för intern redovisning, samt kunna utforma, tolka och analysera standard- och specialrapporter 5. använda kalkylbladsprogram för att framställa beslutsunderlag MMA306 Statistik och sannolikhetslära 7,5 hp G1F 7,5 MAA X1, 2, 3 Dynamik / värmelära 7,5 hp G1F 7,5 PPU L 1, 2, 3, 4, 5, 6 L 1, 2, 3, 4, 5, 6 L 4 L 2, 4, 5, 6 L 2, 4, 5, 6 L 5 Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förstå innebörden av grundläggande dynamiska begrepp som arbete, energi, rörelsemängd, impuls och tröghetsmoment, 2. välja en passande metod för lösning av dynamik hos plana mekaniska system, 3. koppla abstrakta begrepp med verkliga systems uppföranden samt dess konsekvenser i industriella tillämpningar, 4. analysera industriella dynamiska problem och översätta dessa till matematiska modeller med lämpligt gjorda idealiseringar, 5. utföra enklare mekanikberäkningar med stöd av datorverktyg samt 6. göra en matematisk analys och kritiskt granska resultatet relaterat till maskintekniska tillämpningar. Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 4/13

102 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM KPP204 Kvalitetsprocessen 7,5 hp G1F 7,5 PPU L 1, 4, 5, 6 L 1, 4, 5, 6 L 5, 6 L 4 X 1 X 1 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2. bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex- Sigma modellen 3. tillämpa de 7 QC- verktygen 4. tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP) för optimering av en konstruktion alternativt process 5. beskriva begreppen tillförlitlighet och driftsäkerhet samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex driftsäkerhet hos system 6. beräkna duglighetsindex för maskiner och processer X: Examination: 1. Praktiskt tillämpat företagsprojekt i grupp, med skriftlig och muntlig redovisning. Produktionsekonomi 2 7,5 hp G1F 7,5 FÖA L 1, 3 L 2 L 2 L 2, 3 Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp kring organisationer och organisering samt organisationen som fenomen 2. tillämpa teorier, modeller och begrepp på specifika praktiska situationer och föreslå lösningar på grundläggande problem kring organisationsform, ledarskap och förändringsarbete 3. ge exempel på de möjligheter och begräsningar som olika teoretiska begrepp medför när organisering, ledning och förändringsarbete analyseras KPP105 Industridesign introduktion 7,5 hp G1N 7,5 PPU L1-6 L1-6 L1, 4, 5 L4 X1, 2 L3, 6 X1, 2 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha en grundläggande insikt om modell och prototyparbete och dess betydelse i designarbetet 2. förstå vikten av att presentera sitt arbete på ett adekvat sätt 3. förstå ergonomins grundläggande betydelse i designarbetet 4. utföra sekvenser av designprocessen i ett fysiskt genomfört projektarbete i grupp 5. grundläggande insikt om 3- D modellering i dator och Rapid Prototyping 6. ha insikt om semiotikens betydelse för designarbetet X: Examination 1. Inlämningsuppgift - gruppuppgift 2. Inlämningsuppgift - gruppuppgift Årskurs 3 KPP317 Vetenskaplig metod 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 2 L 1 L 3 L 4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Kunna visa på fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på verktyg och processer inom effektiv produkt- och processutveckling. 2. Kunna visa på kunskap om den ingenjörsvetenskaplig forskningsgrund och beprövade vetenskapliga metoder inom ämnet produkt- och processutveckling. 3. Kunna visa på förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar. 4. Kunna visa på sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet i ingenjörsarbete. X: Examination 1. Inlämningsuppgift 2. Tentamen KPP202 Competitive production system 7,5 hp A1N 7,5 PPU L 2, 3, 4 L 5 L 3, 4 L 3, 4 X 1 X 1 L 1 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 5/13

103 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Visa förståelse för produktions- och logistiksystem och effekterna av outsourcing 2. Känna till den historiska utvecklingen av industriell produktion 3. Förstå vad konkurrenskraftig och effektiv produktion är 4. Förstå de nyckelfaktorer som är nödvändiga för uppföljning av moderna produktionssystem 5. Visa kännedom om olika framtida produktionskoncept X: Examination: 1. Tillämpat grupprojekt i industrin med skriftlig rapport och muntlig presentation. KPP053 Datorstödd produktutveckling 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1 L1 L1 L2, 3, 4 L2, 3, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha inblick i simuleringsmöjligheter vid produktutveckling 2. kunna använda simuleringsprogram för analys av bl.a. spänningar och temperaturer i mekaniska konstruktioner 3. kunna tillämpa grundläggande programmeringsteknik för tekniska beräkningar 4. kunna använda datorstöd för dimensionering/val av maskinelement/material X: Examination: 1. Laboration på dator 2. Obligatoriskt studiebesök 3. Tentamen Project Management 7,5 hp A1N 7,5 PPU L 3 L 7 L 2, 7 L 1, 3 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Välja, starta och planera ett projekt 2. Visa förmåga att leda och förhandla, samt hantera konflikter och risker, associerade med projekt 3. Strukturera projekt med tekniker såsom CPM och PERT 4. Allokera erforderliga resurser för att genomföra projekt inom givna budget- och tidsramar. 5. Övervaka progressionen i projekt 6. Använda mjukvaran Microsoft Project 7. Genomföra en studie med tillämpningar av metoder, koncept och tekniker inom projektledning X: Examination: 1. Projekt 2. Tentamen KPP227 Production and logistic planning 7,5 hp A1N 7,5 PPU X 1, 2 L 1,2 L 2, 4, 5, 6 L 2, 4, 5, 6 L 2, 4, 5, 6 L 2-6 L 2, 3, 4 L 4 X 1 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Beskriva produktions- och logistiksystem genom olika exempel 2. Utnyttja produktions- och logistikplaneringsmetodik för att lösa relaterade problem 3. Ta fram en produktionsplan genom Aggregate planning. 4. Analysera och utvärdera olika lösningar för produktions- och logistikrelaterade problem 5. Optimera lagerhållning och produktionssekvensering 6. Optimera in- och utgående distributionskostnader genom Transportation techniques. X: Examination: 1. Projekt 2. Tentamen KPP103 Industridesign 2 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1-4 L1-4 L2, 4 L2, 4 X1, 2 X1, 2 X2 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 6/13

104 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. identifiera och beskriva tillämpningen av begreppet designbrief 2. beskriva hur designmetodik används för att driva projekt 3. beskriva grunderna i modern designhistoria/designteori/formlära 4. Ha en grundläggande insikt om hur designprocessen tillämpas i ett fysiskt projektarbete X: Examination: 1. Inlämningsuppgift, Fysisk projektmodell 2. Inlämningsuppgift, Projektmapp MFY010 Vågrörelselära och termodynamik 7,5 hp G1F 7,5 FYS L 1-3, X 2-3 X1 L: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. formulera och redogöra för innebörden av de grundläggande principer och modeller som beskriver elasticitet i fasta material och beteendet hos fluida material i vila och rörelse. 2. matematiskt beskriva och behandla endimensionella vågor och deras grundläggande fenomenologi. 3. formulera och redogöra för innebörden av termodynamikens huvudsatser och ideala gaslagen samt tillämpa dessa på grundläggande termodynamiska processer. X: Examination: 1. Gruppuppgift 2. Laboration 3. Tentamen Fysik med ellära 7,5 hp G1N 7,5 FYS L 1-10 Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp, ekvationer och samband med anknytning till elektricitetslära och magnetism. 2. tillämpa ekvationer och samband för att lösa enkla problem inom elektro- och magnetostatik samt induktion. 3. analysera och göra beräkningar på likströms- och växelströmkretsar. 4. planera och genomföra enklare experiment, göra rimlighetsbedömningar av mätdata samt presentera de experimentella resultaten skriftligt eller muntligt. 5 redogöra för några betydelsefulla elektrotekniska tillämpningar. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 6. redogöra för grundläggande begrepp, ekvationer och samband med anknytning till elektricitetslära och magnetism. 7. tillämpa ekvationer och samband för att lösa enkla problem inom elektro- och magnetostatik samt induktion. 8. analysera och göra beräkningar på likströms- och växelströmkretsar. 9. planera och genomföra enklare experiment, göra rimlighetsbedömningar av mätdata samt presentera de experimentella resultaten skriftligt eller muntligt. 10. redogöra för några betydelsefulla elektrotekniska tillämpningar. Förändringsledning 7,5 hp G1N 7,5 INO L 1, 2, 4 L 1, 2, 4 L 1 L 3, 4 L 3, 4 L: Efter genomförd kurs ska studenten kunna: 1. Redogöra för grundläggande begrepp och förlopp i gruppdynamik 2. Redogöra för grundläggande förlopp inom förändringsledning 3. Redogöra för etiska aspekter inom gruppdynamik och förändringsarbete 4. Redogöra för drivkrafter och motstånd associerade med systemimplementeringar, exempelvis av TQM, TPM, eller Lean produktion. KPP017 Produktutveckling 2 7,5 hp A1N 7,5 PPU L1-5, X1-3 L1-5, X1-3 L1, 2, 5 L1-2, X1 L1-5, X1-3 L1-5, X1-3 X 2-3 X 1-3 X 1 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 7/13

105 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. skriftligt dokumentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 2. muntligt presentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 3. tillämpa Gantt- schema för tids- och aktivitetsplanering av projekt 4. tillämpa följande PU- verktyg: funktionsanalys, kravspecifikation, QFD, FMEA, DFA- verktyg i ett produktutvecklingsuppdrag 5. tillämpa CAD- verktyg för solidmodellering och ritningsdokumentation X: Examination 1. Inlämningsuppgift, Skriftlig redovisning av Individuell Designhandbok 2. Projekt, Gruppvis muntlig och skriftlig redovisning av förstudie 3. Seminarium, Gruppvis muntligt med skriftligt seminarieunderlag Värdeskapande processer 7,5 hp G1N 7,5 INO L1, 2 L3, 4, 5 L1 L1, 2 L1, 2 L2 L2, 4 L2, 5 L2, 5 L1: Utifrån teorier i innovationsteknik beskriva och förklara skillnaderna mellan ett produktorienterat tankesätt jämfört med ett tjänsteorienterat tankesätt, samt vad dessa tankesätt får för konsekvenser för värdeskapande, L2: utifrån vetenskapliga, etiska och samhälleliga aspekter identifiera, problematisera och diskutera i samhället förekommande exempel på värdeskapande, L3: Tillämpa grundläggande kunskaper om systematiskt informationssökningsarbete i en produktutvecklingsprocess, L4: Ta fram värdeskapande problemlösningskoncept i dialog med potentiell användare, L5: Tillämpa frundläggande kunskaper i designundersökningsmetoder, vetenskapliga undersökningsmetoder, akademiskt skrivande samt forskningsetik. EXA1: Projektrapport och prototyp, projektpresentation i dialog med andra grupper, resultat av ett kundinvolverat utvecklingsarbete; L3, L4, L5. INL1: Kritiskt reflekterande essä om värdeskapande i samhället; L1, L2, L5. Årskurs 4 Hållbar produktutveckling och produktion 7,5 hp A1N 7,5 PPU L 1, 2 L 3 L 4 L 1 L 3, 4 L 3,4 L 3, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Analysera en produkt utifrån dess miljöpåverkan under dess livscykel (LCA). 2. Kartlägga ett produktionssystems miljöpåverkan utifrån kända modeller för Green performance mapping. 3. Ge konkreta förslag på hur en produkts, eller ett produktionssystems negativa miljöpåverkan kan minskas utifrån genomförd miljökonsekvensanalys. 4. Ge konkreta förslag på hur en produkts, eller ett produktionssystems negativa miljöpåverkan kan minimeras redan i designfasen. Production System Development 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1, 2 L 1, 2 L 1, 2 L 3 L 5 L 3 L 5 L 4, 5 L 1, 3 L 5 L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha kunskap om och kunna beskriva i detalj rollen av utvecklingsprocessen när man utvecklar produktionssystem 2. ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av produktionssystemet 3. visa förmåga att kritiskt reflektera 4. kunna presentera resultat från ett projektarbete 5. visa förmågan att syntetisera och både muntlig och skriftlig framställa material KIN465 Omvärldsanalys 7,5 hp G1N 7,5 INO L 1, 3 L 1 L 1, 2 X 1 L 1, 2, 3, 4 L 2 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 8/13

106 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för källkritiska kriterier och dess tillämpning på ett källmaterial 2. planera och genomföra enklare informationssökningsprojekt 3. förstå och kunna redogöra för vanligare omvärldsanalysmodeller 4. redogöra för omvärldsanalysens plats i det s.k. kunskapssamhället X: Examination: 1. Gruppuppgift med muntig/visuell redovisning 2. Inlämningsuppgift 3. Närvaro PPU201 Industriautomation 1 7,5 hp G1F 7,5 PPU L 1 L 1, 2 L 1, 2 L 1 L 2, 3, 4 L 1 L 3 L 4 L: Efter genomförd kurs ska studenten kunna: 1. sätta upp en teknisk specifikation på en automatiserad produktionscell 2. Integrera en automationslösnings krav på Människor, Teknik och Organisation för att uppnå önskad tillförlitlighet i systemet. 3. Beakta etiska aspekter på automation av produktionssystem. 4. Beakta miljömässiga aspekter på automation av produktionssystem. KPP306 Produkt- och processutveckling 15 hp A1F 15 PPU L 1-5, X 1-3 L 2, 5 L 1-4 L 5 L 1-4 L 5 L 2 L 1-5, X 1-3 L 1-5, X 1-3 X 2 L4, X 2-3 L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. effektivt dels sammanfatta och dels kritiskt reflektera över och i seminarieform diskutera befintliga produktutvecklingsmodeller, verktyg och processteg. 2. analysera, teoretisera, skapa och tillämpa process och verktyg på ett aktuellt företags- eller forskningsankutet projektuppdrag 3. skriftligt dokumentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 4. muntligt presentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 5. förstå hur en effektiv produktutvecklingsprocess skall kunna utvecklas i ett företag och dels göra studenten förberedd för eventuella forskarstudier inom Innovation och Design X: Examination: 1. Individuell inlämningsuppgift 2. Projekt 3. Seminarium PPU405 Applied operations research 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1 L 2, 4, 5 L 4, 5 L 4 L 3-6 L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Beskriva produktions- och logistikplanering genom ett flertal exempel. 2. Bygga matematiska modeller av specifika produktions- och logistikproblem 3. Analysera och utvärdera lösningar av produktions- och logistikproblem 4. Tillämpa operationsanalytiska tekniker för optimering av produktionstekniska och logistikrelaterade problem 5. Framställa matematiska problemformuleringar av produktionstekniska och logistikrelaterade problem 6. Utnyttja programvaror för optimering. X: Examination: 1. Tentamen Matematik 7,5 hp G1N 7,5 MAA X Valbar kurs 7,5 hp G1N 7,5 VAL Verksamhetsstrategier 7,5 hp A1N 7,5 PPU L 1, 2, 3 L 4 L 4 L 4 L 4 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 9/13

107 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Känna till och förstå olika synsätt på strategibegreppet 2. Beskriva de grundläggande dimensionerna av formella strategier. 3. Beskriva skillnaderna och sambanden mellan olika nivåer av strategier i en organisation. 4. Uppvisa fördjupad förståelse för hur en strategi arbetas fram, förankras och implementeras. KPP241 Supply Chain management 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 2 L 1,3 L 1, 2 L 2 L 2 L 4 X 1 L 2, 4 L 2 Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för området "Supply Chain Management", med fokus på både logistik och produktion 2. i form av vetenskaplig artikel kunna redovisa kunskap och fördjupad förståelse för begrepp, metodik och verktyg för forskning och/eller utveckling inom produktions- och logistikområdet 3. kunna redovisa insikt runt möjligheter och begränsningar för moderna logistiksystem, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur de nyttjas 4. kunna redovisa förståelse för transporters miljöbelastning och affärsaspekter X: Examination: 1. Muntligt presentera en egen vetenskaplig artikel. Valbar kurs 7,5 hp G1N 7,5 VAL Industridesign 4 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1-4 L 1-4 L 1-4 L1 L1 L2, 3 L4 L: Efter slutförd kurs ska studenten kunna 1. analysera och tillämpa PU- processens designverktyg på avancerad nivå 2. argumentera för processen och resultatet 3. muntligt presentera och skriftligt dokumentera processen och resultatet 4. dra slutsatser av resultatet och rekommendera fortsatt arbete Årskurs 5 KPP319 Industrial Excellence 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1 L 1 L 5 L 2 L 2 L 3 L 3 L 4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom ämnet produkt- och processutveckling samt insikt i dess aktuella forsknings- och utvecklingsarbete, visa förståelse för hur utbildningen kopplar till detta 2. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen 3. visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information 4. visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till hållbar utveckling och till människors förutsättningar och behov 5. kunna redovisa kunskap och tillämpad fördjupad förståelse för området "Konkurrenskraftiga Produktionssystem" X: Examination: 1. Grupp- PM - litteraturstudie 2. projektrapport 3. Seminarium och laboration Business Excellence 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1-5 L 1-5 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 10/13

108 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. Känna förtrolighet med begreppen utvecklingsscenarier och roadmaps samt hur sådana kan användas för utveckling av industriell affärsverksamhet 2. Visa insikt i likheter och skillnader mellan begrepp som produkt, vara, tjänst, funktion, effekt och resultat 3. Uppvisa förståelse för skillnader mellan leveranser av varor och tjänster och leveranser av värde, till kunder och mottagare 4. Redogöra för metoder att kontinuerligt öka leveranserna av värde i varje steg i en industriell värdekedja 5. Visa insikt i kriterier som bör vara uppfyllda för att kunna driva en industriell affärsverksamhet på teoretiskt högsta möjliga nivå OAH301 Simulering 7,5 hp A1F 7,5 ÖVR L 1, 2, 3 L 1 L 1 L 1 L 2-5 L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. klassificera en process och bygga en matematisk modell för att beskriva den 2. välja rätt strategi för att lösa en modell och kritiskt analysera resultaten 3. genomföra simuleringar med kommersiella simuleringsverktyg 4. genomföra preliminära ekonomiska bedömningar baserade på simuleringsresultat 5. ge förslag hur en process skulle kunna optimeras med hjälp av processmodeller X: Examination: 1. Individuell inlämningsuppgift 2. Projekt 3. Hemtentamen Valbar kurs 7,5 hp G1N 7,5 VAL Tillförlitlighet 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1, 2, 4, 5 L 3, 4 L 1, 3, 4 L 2, 5 L 2, 4 L 3, 4 L 2 L 2, 3 L 4 L: Lärandemål:Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beskriva begreppsapparaten inom modern tillförlitlighetsteknik 2. tillämpa matematiska metoder för analys av livslängdsdata. 3. analysera en underhållsverksamhet från så väl inre som yttre effektivitetsperspektiv 4. beskriva de ekonomiska konsekvenserna av underhållsaktiviteter i ett produktionsekonomiskt perspektiv 5. tillämpa tillgänglighetsberäkningar samt tillämpa TAK- beräkningar Industrial Design Excellence 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1, 2 L 1, 2 L 1, 2 L 3 L 5 L 3 L 5 L 4, 5 L 1, 3 L 5 L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha kunskap om och i detalj kunna beskriva utvecklingsprocessen för komplexa produktutvecklingsprojekt 2. ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av komplexa produkter 3. kunna presentera resultat från ett projektarbete 4. visa förmågan att syntetisera och både muntlig och skriftlig framställa material 5. Kritiskt kunna analysera olika artefakter ur ett designperspektiv Advanced Product Development 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1, 2 L 1, 2 L 1, 2 L 3 L 5 L 3 L 5 L 4, 5 L 1, 3 L 5 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 11/13

109 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha kunskap om och i detalj kunna beskriva utvecklingsprocessen för komplexa produktutvecklingsprojekt 2. ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av komplexa produkter 3. kunna presentera resultat från ett projektarbete 4. visa förmågan att syntetisera och både muntlig och skriftlig framställa material 5. visa insikt i aktuell forskning inom avancerad produktionsutveckling PPU502 Examensarbete, produktutveckling 30 hp A2E 30 PPU L1 L5 L1 L3 L3 L3, 4, 5 L7 L3 L1,2,3 L4,5 L5 L6, 7, 8, 9 L3 L2, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenten på ett vetenskapligt, ingenjörsmässigt sätt kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete på avancerad nivå inom, för examensarbetet, givna ramar 2. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 3. analysera och tillämpa processer och verktyg inom produktutveckling för att dels formulera problemet, dels skapa lösningar, utvärdera lösningar samt välja och utveckla en kvalitetssäkrad lösning 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State- of- the- art" och State- of- practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. dra slutsatser och ge rekommendationer för fortsatt arbete utifrån erhållna resultat 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet X: Examination 1. Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete 2. Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete 3. Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete PPU503 Examensarbete, innovativ produktion 30 hp A2E 30 PPU L1 L5 L1 L3 L3 L3, 4, 5 L7 L3 L1,2,3 L4,5 L5 L6, 7, 8, 9 L3 L2, 4 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 12/13

110 Utskrivet :55 Bilaga 9.4 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO TOM TOM L: Efter genomgången kurs skall studenten på ett vetenskapligt, ingenjörsmässigt sätt kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete på avancerad nivå inom, för examensarbetet, givna ramar 2. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 3. analysera och tillämpa processer och verktyg inom innovativ produktion för att dels formulera problemet, dels skapa lösningar, utvärdera lösningar samt välja och utveckla en kvalitetssäkrad lösning 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State- of- the- art" och State- of- practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. dra slutsatser och ge rekommendationer för fortsatt arbete utifrån erhållna resultat 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet X: Examination 1. Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete 2. Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete 3. Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete 442, Advanced Product Development 7,5 hp A1F 7,5 PPU L 1, 2 L 1, 2 L 1, 2 L 3 L 5 L 3 L 5 L 4, 5 L 1, 3 L 5 L: Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha kunskap om och i detalj kunna beskriva utvecklingsprocessen för komplexa produktutvecklingsprojekt 2. ha kunskap om och kunna redovisa för verktyg och metoder som kan användas under utvecklingen av komplexa produkter 3. kunna presentera resultat från ett projektarbete 4. visa förmågan att syntetisera och både muntlig och skriftlig framställa material 5. visa insikt i aktuell forskning inom avancerad produktionsutveckling Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_CIV Sid 13/13

111 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 10. Revidering av utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Diarienummer: /2103 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Den av akademin för ekonomi, samhälle och teknik önskade revideringen av utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet har tillkommit för att ge en tydligare koppling och förstärkning gentemot samtliga nationella examensmål. Revideringen består i en omflyttning av kurser inom programmet samt nyskapande och avvecklande av kurser. Revideringen berör främst år 2 och 3 i programmet. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik enligt akademins önskemål, bilaga 2. att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna till utbildningen från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslaget på reviderad utbildningsplan har tagits fram av en arbetsgrupp vid akademi EST. Förslaget har även behandlats vid ämnesmöten på akademin och presenterats för ledningsgruppen och akademirådet. Studenterna har genom representanter i studentföreningen Förenade byggingenjörer samt i ledningsgruppen och akademirådet haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Branschrådets ledamöter har haft möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget till reviderad utbildningsplan. Ärendet har vidare beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins ansökan inklusive förslag till revideringar i utbildningsplanen Bilaga 3: Förslag på reviderad utbildningsplan.

112 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, sektionen för antagning och examen.

113 Bilaga 10.1 Datum Ärende MDH / (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Revidering av byggnadsingenjörsprogrammet Bakgrund Den av akademin för ekonomi, samhälle och teknik önskade revideringen av utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet har tillkommit för att ge en tydligare koppling och förstärkning gentemot samtliga nationella examensmål. Förslaget på reviderad utbildningsplan har tagits fram av en arbetsgrupp vid akademi EST. Förslaget har även behandlats vid ämnesmöten på akademin och presenterats för ledningsgruppen och akademirådet. Studenterna har genom representanter i studentföreningen Förenade byggingenjörer samt i ledningsgruppen och akademirådet haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Branschrådets ledamöter har haft möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget till reviderad utbildningsplan. Problemanalys Akademin önskar revidera kurserna, antingen placering i programmet eller avveckla/inrätta kurser, för att skapa två första år där alla studenter läser samma kurser samt en specialisering i årskurs 3. Detta ger enligt akademin fördelar i antagning av studenter till senare delen i programmet, både studenter som läst hela sin utbildning vid MDH och studenter som kommer från andra lärosäten. De föreslagna revideringarna är tänkta att gälla för studenter antagna från höstterminen Faktasammanställning Syftet med revideringen av utbildningsprogrammet är att modernisera kursinnehållet, förtydliga progressionen inom programmet, förtydliga kopplingen till nationella examensmålen, förtydliga forskningsanknytningen samt att underlätta för en jämnare arbetsbelastning för programmets lärare. Ändringarna i utbildningsplanen avser dels att begränsa de lärandemålen som gäller för programmet till att bättre överensstämma med de nationella examensmålen för en högskoleingenjörsexamen med inriktning

114 Bilaga 10.1 byggnadsteknik. Ändringarna berör också kurserna på programmet enligt nedan. 2 (3) Kurstitel Uppdatering av kurser Projektering och entreprenadjuridik Geoteknik och geologi Byggnadskonstruktionsteknik II Installationsteknik Motivering Större inslag av praktisk byggnadsjuridik, önskemål från branschen och alumner. Tydligare inslag av metoder för dimensionering av geokonstruktioner. Baseras delvis på befintlig kurs Utökad forskningsanknytning till energi med koppling till byggnader. Nya Kurser Vetenskaplig kommunikation Ritningslära Brandskydd Samhällsplanering och arkitektur Byggnadsekonomi Byggnadsplanering med visualisering Energieffektiva byggnader Befintlig kurs görs om till två mindre för att tidsmässigt bättre koppla till när studenterna behöver kunskaperna. Det finns idag brister i studenternas kunskaper om ritningar. Baseras delvis på tidigare kurser eller moment i kurser. Skapas för att ge studenterna en inblick i vad samhällsplanering innebär. Ett önskemål från branschrådet Minskas ner från 15 hp till 7,5 hp Bygger på en kurs som idag ges på avancerad nivå inom civilingenjörsprogrammet Avveckling av kurser Vetenskaplig kommunikation Arkitektur för ingenjörer Byggnadstekniskt brandskydd I Byggnadskonstruktion 2 Ersätts av två mindre kurser Bedöms som mindre viktig att ingå i utbildningsprogrammet Som en följd av avveckling av kurser i brand på avancerad nivå Avvecklas för att möjliggöra en breddning av programmet. Totalt minskar antalet hp inom konstruktionsteknik från 30 till 22,5 Byggprocessen Delar av kursen återfinns i nya kurser Akademin önskar också revidera beskrivningen av programmet i utbildningsplanen för att beskrivningen ska överensstämma med de ovan nämnda föreslagna ändringarna av kurser i programmet.

115 Bilaga (3) Konsekvensanalys Om utskottet väljer att revidera utbildningsplanen kommer den nya utbildningsplanen att börja gälla för studenter antagna från höstterminen Överväganden De föreslagna ändringarna i utbildningsprogrammet är relativt omfattande och berör främst de två sista åren. Akademins syfte med ändringarna är att förtydliga kopplingen till de nationella lärandemålen samt att förtydliga progressionen inom programmet. En konsekvens av omstruktureringen är att studenterna får ett minskat antal valbara kurser enligt det föreslagna programmet. I nuvarande program finns utrymme till 15 hp valbara kurser i år 2 samt 30 hp valbara kurser i år 3. I det föreslagna programmet finns inga valbara kurser i år 2 kvar. Vidare medför revideringen en minskning av profilkurser där kurserna i brandteknik och arkitektur stryks. Akademin beskriver att delar från dessa kurser fångas upp i andra kurser men att syftet med att minska antalet profilkurser. Samtidigt införs en ny profilkurs i energieffektiva byggnader. Det finns en tydlig forskningsanknytning för de studenter som väljer att göra sitt examensarbete inom ramen för forskningsområdet Future Energy, hur det ser ut om studenten väljer ett examensarbete inom något annat område är mer oklart. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation till beslut är att godkänna ansökan om revidering av utbildningsplanen med avseende på ändringen av kurser inom programmet och beskrivningen av programmets innehåll, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från HT2016.

116 Bilaga (7) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Eva Thorin och Lena Johansson Westholm Begäran om revidering av utbildningsplan för byggnadsingenjörsprogrammet 2016 vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik, MDH, samt förslag på byte av namn på programmet Inledning En översyn av den nuvarande utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet är påkallad med anledning av att en ännu tydligare koppling och förstärkning gentemot samtliga nationella examensmål är önskvärd. I samband med UKÄ:s kvalitetsbedömning genomfördes åtgärder. I UKÄ:s utvärdering bedömdes sex nationella examensmål varav byggnadsingenjörsprogrammet fick omdömet bristande för fyra av dessa. De åtgärder som vidtogs var främst riktade mot dessa fyra examensmål. Då flertalet av de nationella examensmålen inte bedömdes i UKÄ:s kvalitetsutvärdering finns således en anledning att göra en översyn så att även dessa examensmål tydliggörs och förstärks i byggnadsingenjörsprogrammet. I förslaget till ny utbildningsplan för byggnadsingenjörsprogrammet är kurserna i de två första årskurserna obligatoriska för samtliga studenter. Två obligatoriska år kan ses som fördelaktigt ur flera aspekter. En är att alla studenter har behörighet att söka samtliga valbara kurser i årskurs 3. En annan fördel med den föreslagna strukturen är att det blir lättare anta studenter som kommer utifrån och vill läsa det sista året på MDH då specialisering påbörjas först i årskurs tre jämfört med tidigare då specialisering i flera olika inriktningar startades redan i årskurs 2. Redogörelse för föreslagna ändringar En översyn av utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet har genomförts under våren Översynen har resulterat i bedömningen att en förbättrad utbildningsplan för byggnadsingenjörsprogrammet kan erhållas genom att uppdatera redan befintliga kurser, utveckla nya kurser, avveckla några idag befintliga kurser samt att förbättra och tydliggöra progressionen mellan kurser/moment i kurser. Det identifierade behovet av förändringar kan sammanfattas som: Modernisering av kursinnehållet för att svara bättre mot arbetsmarknadens behov Förtydliga programmet avseende progression mellan kurser och kursmoment Förtydliga kopplingen till de nationella lärandemålen samt uppdatera programmets lärandemål till de nationella examensmålen

117 Bilaga 10.2 Förtydliga forskningsanknytningen Förbättra förutsättningarna för en jämnare arbetsbelastning för programmets lärare 2 (7) Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motivet till att genomföra dem. Uppdatering av kurser och utveckling av nya kurser Utvecklandet av nya kurser och uppdatering av befintliga kurser görs av olika anledningar. En anledning till utvecklandet av nya kurser hänger samman med byggbranschens önskemål om den färdiga byggnadsingenjörens kunskaper. Byggbranschen utvecklas hela tiden och högskolan måste följa med så att byggingenjörerna blir anställningsbara. Kurserna behöver moderniseras så att de uppfyller byggbranschens önskemål om vilka kunskaper framtidens byggnadsingenjör bör ha med sig efter examen från högskolan. En annan anledning till kursutveckling är att vi vill tydliggöra progression både inom ämnet byggnadsteknik och av generiska kunskaper som t ex inom vetenskaplig kommunikation som bland annat innefattar vetenskapligt skrivande. En viktig del är progression i laborationer, seminarier och andra övningsuppgifter. Bland annat blir det en tydligare koppling mellan byggnadsteknik och byggnadsfysik, men även mellan byggnadsfysik och installationsteknik. Kursen Projektering och entreprenadjuridik får större inslag av praktisk byggnadsjuridik vilket är ett önskemål från byggnadsbranschen och alumner. Andra kurser som uppdateras är kursen i Geoteknik och geologi som får ett tydligare inslag av metoder för dimensionering av geokonstruktioner. Fortsättningskursen i konstruktionsteknik, Byggnadskonstruktion 2, får nytt innehåll, i första hand är det delar från den nuvarande kursen Konstruktionsteknik fk som kommer att ingå i den nya kursen. Kursen Installationsteknik i årskurs 2 kommer att kompletteras med visst innehåll som innefattar en forskningsanknytning till vår forskning om energi med koppling till byggnader. Det här planerade innehållet förbereder för och har en direkt koppling till kursen Energieffektiva byggnader som planeras bli valbar i årskurs 3. I förslaget till utbildningsplan för byggnadsingenjörsprogrammet föreslår vi nya kurser inom vetenskaplig metod, ritningslära, byggnadskonstruktion, brandskydd, samhällsplanering, byggnadsekonomi, byggnadsplanering med visualisering samt energieffektiva byggnader. En del av de nya kurserna bygger på tidigare kurser medan andra kurser är helt nya. Den idag befintliga kursen Vetenskaplig kommunikation (BTA102) som omfattar 5 hp görs om till två kurser motsvarande 2,5 hp vardera. Den första delkursen, Vetenskaplig metod 1 placeras som en av de första kurserna studenterna möter när de börjar årskurs ett på byggprogrammet. Den andra delkursen, Vetenskaplig metod 2 placeras i höstterminen i årskurs 2. Som ett tredje steg tillförs sedan även obligatoriska inledande moment om vetenskaplig metodik i årskurs 3 i kurserna Mark och anläggningsteknik och Miljöteknik för ingenjörer. De här tre stegen om vetenskaplig metod under de tre åren är tänkt att följa en progression med succesivt fördjupat innehåll, och i samtliga fall med direkta tillämpningar. Tanken är att när studenterna sedan börjar examensarbetskursen som sista kurs i årskurs 3 ska de ha goda förkunskaper om vetenskaplig metod och goda förutsättningar att genomföra examensarbeten med hög kvalitet.

118 Bilaga 10.2 En annan ny kurs är Ritningslära, denna kurs införs då studenterna idag har bristande kännedom om ritningar och upprättandet av desamma vilket är ett viktigt verktyg för en byggingenjör. Kursen ger grundläggande kunskaper i ritteknik och kunskaper om byggnader, byggnadsmaterial och deras sammansättning, egenskaper och användning och målet är att studenterna efter kursen ska förstå grunddragen i en byggnadsritning med fokus på konstruktion, VVS och arkitektur. Dessa faktorer i korrekt kombination och med rätt tillämpning bildar hela byggnadsverk. Kursen ger studenten materialkunskap och byggnadstekniska kunskaper så att enklare materialval kan göras, byggnadstekniska lösningar utformas och ritningar produceras. 3 (7) Brandskydd har tidigare ingått som inslag i obligatoriska kurser samt som en valbar kurs. Relevanta delar av innehållet läggs nu samman i en ny kurs Brandskydd. Genom att samla delar som tidigare var utspridda i programmet till en kurs kan externt samarbete främjas samt enklare ge en koppling till den forskning som bedrivs lokalt. Kursen har en tydlig koppling mellan konstruktion, byggnadsmateriallära och brandskydd. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna redogöra för olika byggnadsmaterials egenskaper med avseende på bärförmåga vid brand. Kursen kommer också att behandla brandförlopp i byggnader och hur materialval och byggnadens utformning påverkar brandförloppet, modellering av rumsbrandsförlopp samt gällande regelverk. Kursen Samhällsplanering nyutvecklas också, och ska ge studenterna en inblick i vad samhällsplanering innebär och hur byggande är en del av samhällsbyggande, t ex avseende skapande av arkitektur för ett långsiktigt hållbart samhälle i relation till optimala lösningar avseende miljöaspekter, boendetrivsel och de investeringar som fastighetsägare och kommuner gör. En mer detaljerad bild av byggande och byggnadsekonomi får studenterna i den nya kursen Byggnadsekonomi. Kursen, som motiveras av samhällsbyggnadssektorns mycket stora betydelse i samhället och önskemål från branschrådet, syftar till att beskriva bygg- och fastighetsföretags ekonomiska system, organisationsformer, problemlösning och beslutsfattande i relation till affärsidé. Vidare syftar kursen till att ge förtrogenhet med metoder och kostnadsberäkningar och investeringskalkylering inklusive Life cycle cost (LCC), dvs. beräkning av kostnaderna under hela livscykeln. Studenterna får också kunskaper i upprättandet av långsiktiga förvaltningsplaner och bedömning av fastighetsförvaltningens miljöpåverkan och hur denna kan minskas. Kursen Byggnadsplanering med visualisering ger den blivande byggnadsingenjören insikt i den påverkan han eller hon har vid planering och utformning av nya områden eller byggnader eller vid omhändertagande och utveckling av befintligt bostadsbestånd. Förutom fördjupande kunskaper i ovanstående ges även kunskaper i presentation av byggnadsprojekt och utformning av en byggnad avseende dess funktion. Kursen Energieffektiva byggnader, 15 hp, är en ny kurs (profilkurs) i årskurs 3. Kursen bygger på innehållet i den befintliga kursen Energy Efficient Buildings, 15 hp som nu finns i årskurs 4 som en kurs på avancerad nivå i civilingenjörsprogrammet samhällsbyggnad. Kursens innehåll och att den bibehålls på engelska och är öppen för utländska studenter kan bidra till större inslag av internationella perspektiv i programmet. Energifrågorna tillhör de absolut viktigaste miljöfrågorna och framtidsfrågorna inom byggområdet vilka gör att införandet av kursen är lätt att motivera. Kursen tillför också på ett naturligt sätt mer forskningsanknytning till programmet.

119 Bilaga 10.2 De ovan föreslagna kurserna är planerade så att de kommer att uppvisa en klar och tydlig koppling till de nationella examensmålen med progression både i ämneskunskaper och generisk kompetens. Alla kurser behöver inte uppfylla samtliga lärandemål, men sett till byggnadsingenjörsprogrammet som helhet ska samtliga nationella examensmål vara säkerställda. Detta framgår av bifogad examensmatris (Bilaga 2). 4 (7) Avveckling av kurser Revideringen av utbildningsplanen syftar till att byggingenjörsprogrammet ska få ett klassiskt innehåll, dvs. kurser som ger en gedigen grundutbildning utan smala spår. Det innebär att en avveckling av några idag befintliga kurser föreslås. Ett exempel är kursen Vetenskaplig kommunikation som ersätts av två mindre kurser i ämnet vilket beskrivits ovan. Ett annat exempel på en kurs som avvecklas är Arkitektur gk, 7,5 hp som i den hårda konkurrensen bedöms som något mindre viktigt att ingå som en hel kurs. Ämnet kommer istället in som en del i den nya kursen Samhällsplanering. Profilkursen Byggnadstekniskt brandskydd I tas bort, likaså kursen Projektledning för ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer. Kursen Byggnadstekniskt brandskydd I tas bort då vi också avvecklar kurser i brand på avancerad nivå. Även kursen Konstruktionsteknik fk kommer att avvecklas för att möjliggöra en breddning av programmet istället för flera smala spår med tidiga val och fördjupning. Antalet högskolepoäng i ämnet konstruktionsteknik kommer att reduceras från 30 till 22,5 hp vilket innebär att kursen Konstruktionsteknik fk (15 hp) delvis kommer att göras om för att få med delar från den avvecklade kursen. Observera att de kurser Mark- och anläggningsteknik och Miljöteknik för ingenjörer ) som delvis infördes med anledning av kritiken från UKÄ naturligtvis inte ska avvecklas utan kvarstår som viktiga kurser som bland annat bidrar till just att studenterna får en större bredd inom teknikområdet. Förbättring och förtydligande av progression i programmet Som en följd av att idag befintliga kurser moderniseras med avseende på innehåll och lärandemål och att en del nya kurser utvecklas medan andra avvecklas kan en tydligare progression mellan kurser och kursmoment på olika nivåer erhållas. Ett exempel på en tydligare progression handlar om vetenskaplig kommunikation som beskrivits ovan. Detta begrepp omfattar bl a skriftlig och muntlig kommunikation, moment som tas upp i kurserna Vetenskaplig metod 1 och 2, Mark och anläggningsteknik och Miljöteknik för ingenjörer. Utöver detta kommer skriftliga och muntliga uppgifter att ingå även i andra kurser så att studenterna under sin utbildning får kontinuerlig träning i att skriftligt och muntligt redovisa olika uppgifter. På motsvarande sätt kommer andra viktiga aspekter inom byggnadsteknik att introduceras i vissa kurser och vidare tillämpas i desamma och kommande kurser, så att en god ämnesprogression erhålls genom programmet. Exempel på dessa är modellering och simulering, arbetsmiljö och säkerhet, miljö- och hållbar utveckling, etik samt ritning/cad. Även en tydligare koppling mellan byggnadsteknik och matematik kommer att uppnås med den nya utbildningsplanen. Ekonomiska bedömningar och metoder får vidare en progression genom kurserna i fastighetsförvaltning och byggnadsekonomi. Motivering till ändringarna Det finns flera anledningar till att en revidering av utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet i byggnadsteknik är påkallad.

120 Bilaga 10.2 Uppdatering av kursinnehåll Det första skälet till att genomföra revideringarna är att modernisera kursinnehållet i de kurser som ingår i byggprogrammet. Ett flertal kurser har haft samma innehåll under många år och vi ser ett behov av att uppdatera innehållet så att det bättre stämmer överens med byggnadsbranschens krav på kunskapsbehov hos en byggnadsingenjör. Vidare syftar förändringarna till att stärka programmet inom arbetsintegrerat lärande. 5 (7) Förtydliga och stärka kopplingar till de nationella examensmålen Den andra anledningen till revideringen är att en uppdatering av kurserna också syftar till att stärka kursernas lärandemål gentemot de nationella examensmålen så att denna koppling blir tydligare. I samband med uppföljningsarbetet av UKÄ:s bedömningar av landets samtliga teknikutbildningar genomfördes ett antal kursplanerevideringar med avseende på lärandemålen på kurser inom byggnadsingenjörsprogrammet. De revideringarna var främst fokuserade på de sex nationella examensmål som utvärderades och handlade om att antingen revidera redan befintliga lärandemål eller att lägga till nya lärandemål, ofta avseende moment som redan fanns i kurserna men som inte tydlig-gjorts i kursplanen. Förtydligande av progression inom ämnen En tredje anledning till att revidera byggnadsingenjörsprogrammet är att stärka och tydliggöra progressionen av olika moment som är kopplade till lärandemålen i kurserna, men även till de nationella examensmålen. Ett sätt att förtydliga progressionen är att stuva om kurserna något. Förtydligandet av progressionen kan ses i bifogad examensmatris (bilaga 2) av vilken det framgår att samtliga nationella examensmål är uppfyllda sett till hela programmet. Placering av kurser i utbildningsplanen Ett fjärde skäl till att revidera byggnadsingenjörsprogrammet handlar om placeringen av kurserna i programmet. En del, redan befintliga kurser, har fått en ny placering i förhållande till varandra i det nya programmet därför att de anses mer lämpade att läsas parallellt eller i en viss ordning. Ett önskemål från studenterna har varit att slippa läsa kurser i strukturmekanik och matematik parallellt då dessa ämnen anses som tunga och teoretiska. I förslaget har vi därför valt att lägga kurser i strukturmekanik och matematik parallellt med mer praktiskt inriktade kurser. Kursen Geoteknik och geologi har också flyttats från höstterminen till vårterminen i årskurs 1 eftersom vi har upplevt att den kursen har kommit för tidigt i utbildningen. Nu ligger kursen Geoteknik och geologi också efter kurserna i strukturmekanik vilket också är fördelaktigt sett ur ett ämnesmässigt innehållsperspektiv. Bemanning Bemanning av kurserna är en annan anledning till att de stuvas om något. Ommöbleringen i programmet ger enskilda lärare en jämnare arbetsbelastning sett över läsåret. Forskningsanknytning Det nationella examensmålet som avser att studenterna ska visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete kommer att uppfyllas på flera sätt. Koppling till EST:s forskningsområde Future Energy ges i några kurser i den föreslagna utbildningsplanen för byggnadsingenjörsprogrammet. Kursen i installationsteknik har idag mycket liten forskningsanknytning till Future Energy, men detta inslag kommer att förstärkas i den nya kursen. Kursen

121 Bilaga 10.2 Energieffektiva byggnader bidrar också med en betydande forskningsanknytning till Future Energy. Eventuellt kan studenter under termin 5 välja att läsa någon kurs i ämnet energiteknik och då kan kopplingen till Future Energy stärkas i ännu större utsträckning. 6 (7) I andra kurser, där kopplingen till EST:s forskningsområde Future Energy inte är lika naturlig, kommer studenterna också att få kännedom om olika områdens vetenskapliga grund, aktuell forskning och utvecklingsarbete. I samband med att studenten gör sitt examensarbete kommer detta examensmål också att uppfyllas. Studenten kan t ex välja att göra ett examensarbete inom något pågående forskningsprojekt inom Future Energy och i de fallen är forskningsanknytningen klar och tydlig. I de fall där studenten gör ett examensarbete inom ett annat område ställs det krav på vetenskaplig anknytning inom det specifika området. Jämförelse med motsvarande utbildningsprogram på andra lärosäten Jämfört med motsvarande utbildningsprogram på andra svenska lärosäten och där särskilda inriktningar saknas, är det föreslagna byggnadsingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola att betrakta som likartat sett till innehållet. Smärre skillnader finns dock, t ex har det föreslagna byggnadsingenjörsprogrammet vid MDH lyft fram vetenskaplighet och metodik (Vetenskaplig metod 1 och 2), moment som på andra lärosäten döljs bakom kursnamn såsom Ingenjörens verktyg eller Ingenjörsmetodik eller liknande. I andra fall syns dessa inslag inte alls i redovisade utbildningsplaner på lärosätenas hemsidor. Sammanfattningsvis får en ny utbildningsplan ett modernt innehåll och kurser med tydligare koppling till de nationella examensmålen och en tydlig progression en högre kvalitet än dagens byggnadsingenjörsprogram vilket är ett starkt motiv inför kommande utvärderingar av UKÄ liknande den som nyligen genomförts och där dagens byggnadsingenjörsprogram, utan begäran om kompletteringar eller intervjuer, efter utvärderingen fick omdömet hög kvalitet. Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Byggnadsingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet byggnadsteknik. Förslaget till ny utbildningsplan för byggnadsingenjörsprogrammet har tagits fram under vårterminen 2015 av en arbetsgrupp bestående av Lena Johansson Westholm, programsamordnare, Lars Tallbom, programsamordnare, Robert Öman, ämnesansvarig, Torbjörn Johansson, lärare på programmet, Jenny Söderström, lärare på programmet, Monica Odlare, biträdande avdelningschef och Björn Karlsson, lärare på programmet. Förslaget har även behandlats vid ämnesmöten i byggnadsteknik. Förslag till ny utbildningsplan har även presenterats vid möten med ledningsgruppen teknik vid EST och vid akademirådet. Arbetsgruppen har inhämtat synpunkter från studenter och branschrådet, nedan återfinns vad respektive grupp har anfört. Studenternas synpunkter Studenter, engagerade i studentföreningen Förenade byggingenjörer (FBI) vid Mälardalens högskola, har via programsamordnaren tillfrågats om even-

122 Bilaga 10.2 tuella synpunkter på programförslagen som tagits fram. Studenterna har också tillfrågats om synpunkter vid programråd där studenter från alla årskurser är representerade och studenter har också deltagit i grundutbildningsråd. Studentrepresentanter har också deltagit vid möten i ledningsgruppen och vid akademiråd och där kunnat förmedla sina synpunkter. Skriftliga och muntliga synpunkter på förslaget till utbildningsplan har förmedlats från studenterna. De allmänna kommentarerna är att programmet har ett generellt bra upplägg och att de olika ämnesinriktade kurserna som ingår räcker. I de fall kurserna är nya anses de som både välbehövliga och intressanta för den fortsatta yrkesrollen. Studenterna anser också att det är positivt att kursen Vetenskaplig kommunikation delas upp på två kurser då den inte ansågs relevant att läsa som en av de första kurserna under utbildningen. Genom att dela upp den i två block tror studenterna att den skriftliga kommunikationen blir bättre tillgodosedd när den behövs. 7 (7) Branschrådets synpunkter Förslaget till reviderad utbildningsplan har via e-post skickats ut till branschrådets externa ledamöter (ett tiotal personer) som består av fastighetsförvaltare, entreprenörer och konsulter och som sammantaget representerar bredden av byggnadsbranschen. De externa representanterna har haft möjlighet att skriftligen och muntligen inkomma med synpunkter. Fyra externa ledamöter har svarat, en av representanterna hade inte mycket att tillföra. Av de tre som har lämnat mer uttömmande svar anser två att branschen har behov av ingenjörer med ledarskapsutbildning (projektledning/ projekteringsledning), kunskaper i ekonomi från projektkalkyl till slutrapport som en ledamot uttrycker sig. De externa ledamöterna tycker också att den blivande byggnadsingenjören ska ha kunskaper om lagar, samhällsprocesser samt energi och miljö, det senare med avseende på byggbranschen och särskilt då materialval. Den ledamot som representerar Sveriges Byggindustrier ställer sig också positiv till det framtagna förslaget då det är mer inriktat mot projektering som är efterfrågad kunskap inom branschen. I det kursutbud som planeras finns ökade inslag av ekonomi, energi och miljökunskap. Branschens önskemål om kunskaper i projektledning och projekteringsledning är relevant, men kräver förutom en stabil grundutbildning också erfarenhet och praktisk tillämning av kunskaperna. Därför anser arbetsgruppen att detta bäst tillgodoses genom riktad vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Dock finns inslag av grundläggande projektledning integrerat i flera av de kurser som planeras. Förslag på nytt namn för byggnadsingenjörsprogrammet Ämnesgruppen har även funderat på ett nytt namn till programmet med anledning av att fakultetsnämnden hösten 2015 bereder utbudsbeslut avseende bl a teknikutbildningarna vi MDH. Idag förekommer olika modeller för namngivning av programmen och ämnesgruppen föreslår att det nuvarande programmet i byggnadsteknik fortsättningsvis får beteckningen Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik.

123 Bilaga 10.2 Uppfyllelse av programmål Checklista Checklistan är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet. Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska samtliga mål nås. Dessutom ska checklistan fånga upp progressionen i programmet. I=Introducera. Tas upp utan att examineras, U=Undervisa. Presenteras och examineras. A=Används. Förkunskaper. Underlag för examination Årskurs 1 Vetenskaplig metod 1 (2,5 hp) (Ny kurs) Kunskap och förståelse visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom byggnadsteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap visa relevant kunskap i byggrelaterad fysik, mekanik och konstruktion, geoteknik, processkunskap, samordnad systemkunskap och produktutformning visa förmåga och ha fördjupade kunskaper inom de valda profilområdena Syftet med kursen är att ge studenterna en introduktion till vetenskaplig metodik omfattande skriftlig och muntlig framställning samt litteratursökning - Använda ordbehandlings-, kalkyl- och presentationsprogram på dator för vetenskapliga muntliga och skriftliga presentationer - Använda grundläggande verktyg för informations-sökning samt hantera och värdera vetenskapliga referenser - Planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra och utvärdera en gruppuppgift inom byggnadsteknik - Visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupp samt tillämpa grupporganisatoriska verktyg - Visa förmåga att skriftligt redogöa för en gruppuppgift inom byggnadsteknik - Kritiskt rganska sitt eget och andras vetenskapliga arbeten - Redogöra för grunderna i vetenskapligt förhållnings-sätt samt redogöra för relevanta etiska aspekter inom forskning och vetenskapligt skrivande - Planera och dokumentera det egna lärandet samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens BTA106 Byggnadsteknik 1 (5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U - redogöra för de byggnadsdelar och byggnadsmaterial som ingår i byggnation av ett småhus - redogöra för enklare sammanfogningar av byggnadsdelar - redogöra för fukt i byggnader och luftfuktighet - använda CAD-program och tillämpa kunskaper i ritteknik för att framställa korrekta ritningar - använda ett kalkylprogram för enklare formelbyggande

124 Bilaga 10.2 WBT043 Strukturmekanik 1 (5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna I U - med hjälp av matematiska verktyg ta fram storlekar på inre krafter för bärande konstruktionselement - beräkna storlekar på deformationer för bärande konstruktionselement - redogöra för olika yttre lasters inverkan för bärande konstruktionselement samt redogöra för begreppen yttre laster och inre krafter BTA101 Byggnadsteknik 2 (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U I - redogöra för de viktigaste byggnadsmaterialen, deras uppbyggnad, egenskaper, tillverkning och användningsområden - tillämpa förvärvade kunskaper i byggnadsfysik på byggnadstekniska detaljer och lösningar - beskriva olika stomsystem med tillhörande stomkomplettering, dvs yttertak, inner- och ytterväggar och bjälklag, samt deras användningsområden - kritiskt värdera byggmaterial och byggkomponenter med hänsyn till funktion, livslängd och miljö, göra medvetna val till sammansatta byggnadsdelar och redovisa dessa med hjälp av CAD-program samt beskriva arbetsgången vid utförandet - redogöra för och beskriva vanliga mättekniska samband och begrepp - praktiskt använda mättekniska instrument - redogöra för grunderna i BIM (byggnadsmodellering) Ritningslära (2,5 hp) (Ny kurs) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U I - läsa och förstå arkitekt- och konstruktionsritningar - redogöra för grundläggande funktioner i CAD för tvådimensionell ritning och framställa enklare ritningar för mindre byggnader. - redogöra för olika format, skalor och symboler - redogöra för arbetsmiljöfrågor vid datorarbete - skapa skriftliga plan-, fasad-, sektions- och byggnadsdetaljer för en mindre byggnad i CAD - förstå och beskriva olika handlingars status i byggprocessen BTA107 Strukturmekanik 2,5 (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna I U - med hjälp av matematiska verktyg ta fram storlekar på fysikaliska begrepp som kraft, spänning, moment och deformation. - självständigt kunna analysera ett lastfall på en balk och kunna rita tvärkraft- och momentdiagram och därav dra slutsatser om lämpligt balkval - redogöra för begrepp inom hållfasthet, statik och dynamik - värdera och jämföra beräknade värden och kunna kritiskt granska resultaten och relatera dessa till verkligheten inom området byggnadsteknik. - planera, genomföra och utvärdera lösningen av ett verkligt problem inom statiken, inom tillämpningsområdet byggnadsteknik, och ha förmågan att göra förenklingar för att lösa problemet.

125 Bilaga lösa enklare en- och tvådimensionella problem med användande av härledda formler som beskriver sambandet mellan tid, hastighet och acceleration. - dimensionera ett maskinelement typ balk, lina eller stag utgående från materialegenskaper och påkänning. BTA100 Byggnadsfysik (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U A - förstå och förklara betydelsen av olika mekanismer för värmetransport genom byggnadskonstruktioner - förstå och förklara olika fuktkällor och hur fukt och mögel kan påverka människor och byggnader - förstå och förklara vad byggnaders lufttäthet och luftläckning har för betydelse för människor och byggnader - redogöra för betydelsen av att byggnader har goda egenskaper avseende akustik och radon - utföra beräkningar inom byggnadsfysik, främst avseende värme, fukt och luftläckning BTA114 Geoteknik och geologi (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna I I,U U U - beskriva jordarternas uppbyggnad - redogöra för begrepp och definitioner avseende jord samt hållfasthet hos jord - utföra beräkningar avseende vertikala och horisontella jordspänningar, sättningar och jordtryck samt använda bärighetsekvationen - redogöra för jordklotets uppbyggnad samt bildningsprocesser för olika bergarter - identifiera några vanliga mineral och bergarter - redogöra för begrepp och definitioner avseende allmän geohydrologi Matematisk grundkurs (7,5 hp) Kalkyl, grundkurs (7,5 hp) Årskurs 2 Vetenskaplig metod 2 (2,5 hp) (Ny kurs) Syftet med kursen är att ge studenterna fördjupande kunskaper i vetenskaplig metodik omfattande skriftlig och muntliga framställning samt litteratursökning Samhällsplanering (5 hp) (Ny kurs) Syftet med kursen är att... Efter genomgången kurs ska studenten kunna U A I U visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

126 Bilaga 10.2 visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. BTA108 Installationsteknik (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna A U A - redogöra för olika installationstekniska system i byggnader och hur dessa system kan påverka både inre och yttre miljö - förklara varför byggnader behöver ventileras, olika krav på ventilation, uppbyggnad och komponenter för ventilationssystem och möjligheter och begränsningar med olika ventilationssystem - redogöra för vad som ingår i byggnaders energibalans, olika faktorer som inverkar på termisk komfort för människor, olika uppvärmningssystem och olika installationstekniska möjligheter till energihushållning - redogöra för det mest grundläggande avseende tillämpningen i byggnader för sanitetsteknik (VA), kyla, el och belysning och ritteknik för VVS och el - förklara sambanden mellan arbetsmiljö och utrymmesbehov för installationer - utföra grundläggande beräkningar av energi- och effektbehov för byggnader och kunna utföra enklare dimensionering av ventilation och uppvärmning BTA110 Projektering och entreprenadjuridik (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna A U U A - projektera en byggnad till färdiga förfrågningshandlingar utifrån givna förutsättningar och samhällets krav - beskriva projekteringsskedet och sambandet med dess ingående delar - beskriva sambandet mellan projekteringsprocessen och tillämpliga avtal och regelverk - samarbeta effektivt i en projektarbetsgrupp. Kunna söka, ge och ta emot relevant information för projektarbetet. Kunna ge och anpassa gensvar. - på ett korrekt och tydligt sätt redovisa projektet skriftligt och muntligt WBT040 Byggnadsproduktion 1 (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U U I - redogöra för produktionsskedet i byggprocessen - göra kalkyler samt beskriva rutinerna för planering och inköp - ge en beskrivning av och exemplifiera anbudsprocessen genom att avge anbud - redogöra för betydelsen av ett bra kvalitets-, arbetsmiljöoch miljöarbete WBT037 Byggnadskonstruktion 1 (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U U I - Dimensionera bärverk av stål, betong och trä - Upprätta konstruktionsritningar - Redogöra begrepp som yttre och inre krafter - Förstå begrepp som dimensionera och analysera bärverk

127 Bilaga 10.2 Brandskydd (7,5 hp) (Ny kurs) Efter genomgången kurs ska studenten kunna Muntligt och skriftligt beskriva brandförlopp i byggnader och hur materialval och byggnadens utformning påverkar brandförloppet samt modellera rumsbrandsförlopp utifrån givna förutsättningar och bedöma rimligheten i resultatet Dimensionera erforderligt brandskydd enligt allmänna råd i gällande regelverk Redogöra för den lagstiftning som berör brandskyddet i en byggnad under dess livscykel Förstå och redogöra för hur de antaganden som görs vid olika handberäkningar påverkar resultatet av beräkningen samt vilka begränsningar de olika beräkningsmodellerna har Analysera och förklara resultat från genomförda laborationer Redogöra för olika byggnadsmaterials egenskaper med avseende på bärförmåga vid brand BTA111 Fastighetsförvaltning (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna I U - översiktligt beskriva förvaltningsprocessen och de olika aktörernas roller och målsättning. - redogöra för hur beslut i tidiga skeden av byggprocessen påverkar den långsiktiga förvaltningen. - redogöra för de fastighetsekonomiska grunderna och utföra enklare fastighetsekonomiska beräkningar och investeringskalkyler. - förklara grundläggande fastighetsjuridiska begrepp. redogöra för grunderna för fastigheterna drift- och underhåll. - upprätta underhållsplaner och med egna ord beskriva hur byggnadens funktioner upprätthålls och vid behov utvecklas samt att lokaleffektivitet uppnås. Vektoralgebra (7,5 hp) Årskurs 3 BTA303 Byggnadskonstruktion 2 (15 hp) (Valbar) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U A A - Utforma och dimensionera ett verkligt objekt vad gäller hela strukturer och stomkompletteringar - Visa på god förmåga i att analysera, avgränsa, bearbeta, värdera och redovisa fakta genom projektering av en hel byggnad från tomt till färdigställande - Arbeta i grupp genom dialog med andra deltagare i byggprocessen (beställare, arkitekter, konstruktörer, installatörer etc.) genom bl. a. rollspel - Muntligt och skriftligt presentera och visa på bra helhetslösningar, detaljlösningar och bra materialval för en byggnadskonstruktion - Skapa modeller och förbandsdetaljer, redigera 3D-objekt för byggnadskonstruktioner - Dimensionera och rita specifikt utvalda bärande konstruktionselement BTA301 Byggnadsproduktion 2 (15 hp) (Valbar) Efter genomgången kurs ska studenten kunna U U A A

128 Bilaga redogöra för byggnadsproduktionens flöden och processer - redogöra för organisationen och styrningen av byggnadsproduktionen - visa goda färdigheter inom områdena anbudsgivning och planering av byggnadsprojekt - arbeta och utveckla metoder inom byggnadsekonomi - självständigt och kritiskt tolka och analysera kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet i byggföretaget och på byggarbetsplatsen - uppvisa god förmåga till lagarbete och samverkan i projektarbetsgrupper för att uppföra en byggnad genom design, materialval, kostnad och metod BTA400 Energieffektiva byggnader (15 hp) (Valbar) After completing the course the student should be able to demonstrate the ability to calculate the energy balance of buildings without the help of available energy calculation programs (existing software) evaluate different opportunities to save energy with measures regarding both building technology and building services engineering in both new and existing buildings A A A A assess the existence of a potential conflict between energy conservation and indoor climate for different energy saving measures independent and critical, be able to both analyze and interpret results relating to energy and indoor climate in buildings based on both measured values as well as calculations demonstrate a good ability to work independently to investigate energy and indoor climate issues for buildings and to present the results both orally and in writing in a wellprepared technical report. Byggnadsekonomi (7,5 hp) (Ny kurs) (Valbar) Syftet med kursen är att: kunna upprätta långsiktiga förvaltningsplaner, och bedöma fastighetsförvalt-ningens miljöpåverkan och hur denna kan minskas. Vidare tillämpas olika metoder för kostnads- och intäktskalkyler inklusive LCC I U U Efter genomgången kurs ska studenten - använda företagsekonomiska grundbegrepp och baskunskaper inom byggområdet - redogöra för hur entreprenörens anbudskalkyler kan användas - analysera entreprenörens projektlikviditet - redogöra för hur byggherrens lönsamhetskalkyler kan användas - beskriva hur en optimering av ett företags produktion och förvaltning kan genomföras - beskriva byggföretagets placering i det ekonomiska systemet och dess organisations former Byggnadsplanering med visualisering (7,5 hp) (Ny kurs) (Valbar)

129 Bilaga 10.2 Syftet med kursen är att ge studenten fördjupade kunskaper om planering av bostäder och andra byggnader vid nyproduktion och ombyggnad. Kursen ger även fördjupade kunskaper i hur man presenterar byggnadsprojekt. Man lär sig även att utforma en byggnad med avseende på funktion. Efter genomgången kurs ska studenten - redogöra för de vanligaste begreppen inom byggnadsplanering och arkitektur - Använda arkitektoniska begrepp för att beskriva den byggda miljön och hur den kan påverka människor - Förstå arkitektens och ingenjörens roller och samarbete i byggnadsplanering - Självständigt utforma en byggnad med avseende på funktion - Redogöra för och tillämpa gällande regelverk U A - Muntligt och skriftligt redovisa ett mindre byggnadsprojekt på ett korrekt, tydligt och pedagogiskt sätt med hjälp av ritningar, illustrationer och modellering - Visa insikt i människors ansvar för teknikens nyttjnade, inbegripet sociala aspekter - Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter MTH201 Miljöteknik för ingenjörer (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna: I I I U - Ange orsakssamband för de vanligaste förekommande miljöproblemen på global, regional och lokal nivå - Förklara begreppet miljöteknik och dess roll inom teknikområdet - Ge exempel på miljöproblem som skapas vid tekniska tillämpningar och byggnation, och hur dessa kan påverka luft, vatten och mark - Förklara miljötekniska metoder för att förhindra eller reducera effekter av miljöproblem relaterade till tekniska tillämpningar och byggd miljö, samt utföra enklare mätningar och analyser - Använda relevant svensk lagstiftning relaterad till teknik och miljö - Ange relevant internationell lagstiftning relaterad till teknik och miljö - Förklara hur miljökonsekvensbeskrivning används för att minimera miljöpåverkan vid tekniska tillämpningar. BTA109 Mark och anläggningsteknik (7,5 hp) Efter genomgången kurs ska studenten kunna I U U U - Geodetiska mät- och beräkningsmetoder inom byggbranschen samt grunderna i geografiska informationssystem (GIS) - Kommunala ledningssystem för dag-, spill- och tappvatten och hur magasinering och pumpning kommer in i processen - Kunna utföra inmätnings- och utsättningsarbete - Kunna utföra geodetiska beräkningar av koordinater, höjder och utsättningsdata

130 Bilaga Självständigt analysera ett kartmaterial för att därefter kunna bedöma vilka geodetiska data, geodetiska mätmetoder och geodetiska beräkningar som krävs för att producera erforderlig utsättningsdata - Dimensionera enklare system inom vatten- och avloppshantering - Läsa en geologisk karta, upprätta en geologisk sektion med lagerföljder (typlagerföljd) och därmed beskriva en jord/bergmassa i tre dimensioner, och kunna utnyttja dessa kunskaper vid geoteknisk projektering - Grunderna i jordmekanik och särskilt grundläggningsteknik - Utföra enklare jordmekaniska beräkningar avseende bärighet, sättningar, jordtryck och jordskred - Utföra enklare dimensionering av geotekniska konstruktioner (marken) - Utvärdera kvaliteten på olika mätningar - Värdera miljökonsekvenserna av olika markbyggnadsmoment - Beskriva olika markförstärkningsmetoder BTA302 Examensarbete, byggnadsteknik, 15 hp (högskoleingenjör) A A A A Efter genomgången kurs ska studenten visa fördjupade kunskaper i examensarbetets ämnesområde ha insikt i hur kunskap och utveckling inom byggnadsteknik skapas genom såväl vetenskap som praktisk erfarenhet visa säkerhet i att arbeta vetenskapligt genom god förmåga i att analysera, avgränsa, bearbeta, värdera och redovisa fakta kunna förvärva och bearbeta ny kunskap i relation till tidigare erfarenhet och kunskap kunna självständigt avgränsa, utforma och utföra ett arbete genom att tillämpa ingenjörsmässig metodik för att identifiera, analysera och lösa ett problem enligt vedertagen praxis inom det aktuella delområdet inom byggnadsteknik ha god förmåga att på ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt sätt och med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt arbete kunna genomföra en vetenskaplig opposition kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, etiska och samhälleliga problemställningar inom ämnesområdet byggnadsteknik kunna tolka och analysera både egna och andras resultat på ett kritiskt sätt med hänsyn till olika begränsningar vara väl medveten om teknikens möjligheter och begränsningar i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande

131 Bilaga 10.2 visa på relevant kunskap inom området hållbar utveckling som är en viktig del inom samhällsbyggandet Färdigheter och förmåga visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets tekniska system så att de blir långsiktigt hållbara samt att man beaktar de människorna som berörs av systemen visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling I U I A U

132 Bilaga 10.2 I I I U I A U I I I A U I I, U

133 Bilaga 10.2 I U I A U I U I U U I A U U A

134 Bilaga 10.2 U U U A A U A A A A A A I U I A I U I U I A I U

135 Bilaga 10.2 I U I U I A U U U U A A U U U U A

136 Bilaga 10.2 A A A A A U U I U U I

137 Bilaga 10.2 U U A I I I U U U U U U U U I U U U

138 Bilaga 10.2 A A A A A A

139 Bilaga 10.2 visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga visa insikt i teknikens och etiska möjligheter aspekter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens visa förståelse för interaktionen i samhället mellan människa och teknik U U I,A I U I I

140 Bilaga 10.2 I I A A I I A U I I I I

141 Bilaga 10.2 A A I I I I I, U I U U i,a A A A A I U

142 Bilaga 10.2 A U I A U A A A A A A I I A U A A I I A U

143 Bilaga 10.2 U U I I I I A A U A A U A A U A A U

144 Bilaga 10.2 A A U U U U U U U U

145 Bilaga 10.2 I I I I A A A A U U U U A A U U U U

146 A A A A Bilaga 10.2

147 Bilaga 10.2

148 Bilaga 10.2 Utbildningsplan - Byggnadsingenjörsprogrammet Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: MDH /13 Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål YHT02 HT16, HT15 HT14 HT13 Fakultetsnämnden Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Målen för byggnadsingenjörsprogrammet har sin grund i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa brett kunnande inom byggnadsteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap, visa relevant kunskap i byggrelaterad fysik, mekanik och konstruktion, geoteknik, processkunskap, samordnad systemkunskap och produktutformning, visa förmåga och ha fördjupade kunskaper inom de valda profilområdena, samt visa på relevant kunskap inom området hållbar utveckling som är en viktig del inom samhällsbyggandet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets tekniska system så att de blir långsiktigt hållbara samt att man beaktar de människorna som berörs av systemen,

149 Bilaga 10.2 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekterer, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt visa förståelse för interaktionen i samhället mellan människa och teknik. Formatted: No bullets or numbering Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Vissa kurser kan dock komma att ges på engelska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Innehåll Byggnadsingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet byggnadsteknik. Första året innehåller grundläggande kurser främst inom byggnadsteknik, och matematik och vetenskaplig metodik som är. Det innehåller även grunderna för vetenskap och kommunikation som är viktigaa verktyg för en byggnadsingenjör. Den första kursen innehåller även en introduktion i begreppet hållbar utveckling samt en introduktion till samhällsbyggandet.

150 Bilaga 10.2 Andra året innehåller kurser inom ämnesområdet byggnadsteknik och en kurs i matematik. Det finns kurser som ger Här ges en introduktion till hela byggprocessen och. Dessa ska ge en inblick i de olika skedena byggnadsprojektering, byggnadsproduktion och fastighetsförvaltning. Det finns även kurser inom området brand och byggnadskonstruktionbyggnadskonstruktion som ger en grund för att göra enklare beräkningar inom byggnadskonstruktion.. En kurs i installationsteknik ger grunderna i installationsteknik. En fördjupningskurs i vetenskaplig metodik ingår också i det andra året. I slutet av år två ges ett första val för profilering år 3 inom områdena brandteknik, konstruktionsteknik och arkitektur. Tredje året innehåller fördjupningar inom brandteknik, konstruktionsteknik, byggnadsproduktion, och arkitektur/byggnadsplanering, byggnadsekonomi samt energisnåla hus. Det innehåller även kurser inom projektledning och fördjupningar i CA miljö- och anläggningsteknikd. Året avslutas med ett examensarbete på grundnivå. Årskurs 1 Byggnadsteknik: Vetenskaplig metod 1, 2,5 hp Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhällsbyggnad, 5 hp Byggnadsteknik 1, 5 hp StrukturMmekanik 1, 5 hp Geoteknik och geologi, 7,5 hp Strukturmekanik 2, 7,5 hp Byggnadsmateriallära och byggnadsteknikbyggnadsteknik 2, 7,5 hp Byggnadsfysik, 7,5 hp Ritningslära, 2,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Byggnadsteknik: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Installationsteknik, 7,5 hp Block Byggprocessen, 22,5 hp, innehåller: Byggnadsprojektering, Byggnadsproduktion och Fastighetsförvaltning Byggnadskonstruktion 1 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 7,5 hp Samhällsplanering, 5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Valbart 15 hp:

151 Bilaga 10.2 Byggnadsteknik: Brandteknik gk, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 2, 7,5 hp Arkitektur gk, 7,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Anläggning Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Övriga ämnen: Projektledning och entreprenörskap, 7,5 hp Valbart 30 hp: Byggnadsteknik: Byggnadstekniskt brandskydd I, 15 hp ByggnadsKkonstruktionsteknik fk 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering med visualisering, 17,5 hp Byggnadsproduktion fk2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Val inom programmet Val inom programmet görs under i årskurs 2 och inför det tredje läsåret, 3, se under Innehåll. Valmöjlig-heter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Högskoleingenjörsexamen - Byggnadsteknik (Bachelor of Science in Engineering - Building Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och

152 betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. Bilaga 10.2

153 Bilaga 10.3 Utbildningsplan Byggnadsingenjörsprogrammet Programkod: YHT02 Giltig från: HT16, Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Diarienummer: MDH /13 Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål Målen för byggnadsingenjörsprogrammet har sin grund i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:, visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa brett kunnande inom byggnadsteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap, Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt

154 Bilaga 10.3 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspektervisa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Vissa kurser kan dock komma att ges på engelska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Innehåll Byggnadsingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet byggnadsteknik. Första året innehåller grundläggande kurser främst inom byggnadsteknik, matematik och vetenskaplig metodik som är viktiga verktyg för en byggnadsingenjör. Andra året innehåller kurser inom ämnesområdet byggnadsteknik och en kurs i matematik. Här ges en introduktion till hela byggprocessen och en inblick i de olika skedena byggnadsprojektering, byggnadsproduktion och fastighetsförvaltning. Det finns även kurser inom området brand och byggnadskonstruktion. En kurs i installationsteknik ger grunderna i installationsteknik. En fördjupningskurs i vetenskaplig metodik ingår också i det andra året. Tredje året innehåller fördjupningar inom konstruktionsteknik, byggnadsproduktion, byggnadsplanering, byggnadsekonomi samt energisnåla hus. Det innehåller även kurser inom miljö- och anläggningsteknik. Året avslutas med ett examensarbete på grundnivå. Årskurs 1 Byggnadsteknik: Vetenskaplig metod 1, 2,5 hp Byggnadsteknik 1, 5 hp Strukturmekanik 1, 5 hp Geoteknik och geologi, 7,5 hp Strukturmekanik 2, 7,5 hp

155 Bilaga 10.3 Byggnadsteknik 2, 7,5 hp Byggnadsfysik, 7,5 hp Ritningslära, 2,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Byggnadsteknik: Vetenskaplig metod 2, 2,5 hp Installationsteknik, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Byggnadsproduktion 1, 7,5 hp Fastighetsförvaltning, 7,5 hp Projektering och entreprenadjuridik, 7,5 hp Brandskydd, 7,5 hp Samhällsplanering, 5 hp Matematik/tillämpad matematik: Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 3 Byggnadsteknik: Mark och anläggningsteknik, 7,5 hp Miljöteknik för ingenjörer, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Valbart 30 hp: Byggnadsteknik: Byggnadskonstruktion 2, 15 hp Byggnadsplanering med visualisering, 7,5 hp Byggnadsproduktion2, 15 hp Energieffektiva byggnader, 15 hp Byggnadsekonomi, 7,5 hp Val inom programmet Val inom programmet görs i årskurs 2 inför det tredje läsåret, se under Innehåll. Valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Högskoleingenjörsexamen - Byggnadsteknik (Bachelor of Science in Engineering - Building Engineering)

156 Bilaga 10.3 Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

157 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 11. Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen 2016 Diarienummer: MDH xx/xx Handläggare: Helena Eken Asp Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta ska ske innan urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande. Eftersom fakultetsnämndens sammanträde inte äger rum förrän efter urval 1 väntas dekanus fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen den 19 november Akademierna har lämnat in önskemål om att ställa in kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen De elva programtillfällen som är aktuella för vårterminen 2016 har det antal förstahandssökande som ligger över gränserna i fakultetsnämndens riktlinjer i alla fall utom ett. Det sista programtillfället kommer att samläsa med ett annat program och akademierna önskar inte ställa in något av programtillfällena vårterminen När det gäller kurser har akademierna lämnat in önskemål om att ställa in totalt 21 kurstillfällen (EST 1, HVV 7, IDT 7, UKK 6), med främsta motivet att det är för få förstahandssökande. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att ställa in följande kurstillfällen planerade för vårterminen 2016: Akademi Kurskod Anm.kod Kursnamn EST TOA HVV BMA HVV SOA Examensarbete inom kunskapsområde samhällsvetenskap Demens och psykisk ohälsa hos äldre - klinisk bild, utredning och behandling Medborgarskap, individ och samhälle för lärare HVV BMA Demens och psykisk ohälsa hos äldre HVV SOA Interkulturellt samspel i arbetslivet

158 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar HVV SOA Sociologiska perspektiv på globalisering och utveckling HVV SPS Politisk psykologi HVV SPS Konsumentpsykologi IDT CDT Datorgrafik: avancerade datastrukturer och algoritmer IDT INO Introduktion till innovationsteknik IDT ELA Medicinsk teknik IDT INO Framsyn och scenariodesign IDT DVA Funktionssäker mjukvara IDT INO Innovationsrådgivning för kommersialisering IDT ITE Grafisk form 2 - fördjupning UKK MAA Finita elementmetoden UKK MOA Examensarbete inom kunskapsområdet matematik UKK MAA Matematik i årskurs 1-3 UKK OAU Utforska naturvetenskap och teknik med science center-pedagogik II UKK HLI Litteraturvetenskap, fördjupning 2 UKK HOA Examensarbete i kunskapsområdet moderna språk Ärendets beredning Information och instruktioner om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen skickades till akademierna den 19 oktober En svarsmall med alla program- respektive kurstillfällen och aktuell anmälningsstatistik har använts. Svar inkom från akademierna i början av november Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademiernas önskemål om att ställa in programtillfällen

159 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Bilaga 3: Akademiernas önskemål om att ställa in kurstillfällen Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, antagningen, STC/Ladok, CAM/schema.

160 Bilaga 11.1 Utskottet för utbildning på grundnivå MDH XX/XX och avancerad nivå 6: Besluts-PM 1 (4) Beslutande Fakultetsnämnden/dekanus Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen 2016 Bakgrund Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta ska ske innan urval 1 görs, vilket för vårterminen 2016 är den 7 december Antagningen vid studentcentrum måste lägga in information om inställda kurs- och programtillfällen i det nationella antagningssystemet NyA senast den 25 november. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande. Eftersom fakultetsnämndens sammanträde inte äger rum förrän efter urval 1 väntas dekanus fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen den 19 november Problemanalys Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har att föreslå fakultetsnämnden vilka kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen 2016 som ska ställas in. Underlag för beslut utgörs huvudsakligen av akademiernas önskemål om att ställa in. Överväganden bakom förslag till inställande behöver inrymma kvalitetsaspekter. En kvalitetsaspekt kan vara att det i vissa kurser krävs en kritisk massa av studenter för att det ska finnas goda förutsättningar för hög kvalitet medan en annan kvalitetsaspekt kan vara resultat från kursvärderingar. Kurstillfällen som ingår i ett programs utbildningsplan får kanske inte ställas in, till exempel om ett inställande omöjliggör studenters möjligheter att följa utbildningsplanen och uppfylla ställda examenskrav. Faktasammanställning Antagningen vid studentcentrum har sammanställt anmälningsstatistik, som har skickats ut till akademierna i form av svarsmallar för att ange önskemål om inställande. Programtillfällen När det gäller program finns totalt 11 programtillfällen planerade att starta vårterminen Önskemålen från värdakademierna HVV och UKK är att inte ställa in något av dessa programtillfällen. Ett av programtillfällena når inte upp till den gräns för antalet förstahandssökande som fakultetsnämnden har beslutat, det gäller utbildningstillfället för kompletterande pedagogisk utbildning för årskurs 7-9 (KPU 7-9). Detta

161 Bilaga 11.1 utbildningsprogram samläser med den kompletterande pedagogiska utbildningen för gymnasiet. 2 (4) Tabell 1. Sökande till programtillfällen VT16. Programtillfälle 1:a hand Totalt Rekr.mål Beteendevetenskapliga programmet Förskollärarprogrammet, distans Förskollärarprogrammet, E-tuna Förskollärarprogrammet, V-ås Grundlärarprogrammet f Sjuksköterskeprogrammet, E-tuna Sjuksköterskeprogrammet, V-ås Sjuksköterskeprogrammet, distans Kompletterande pedagogisk utb Kompletterande pedagogisk utb. gym Barnmorskeprogrammet Kurstillfällen För kurstillfällen finns en sammanställning i tabell 2 som visar det totala antalet kurstillfällen, antal och andel kurstillfällen med få sökande (färre än fem) samt antal kurstillfällen som respektive akademi vill ställa in. Tabell 2. Akademiernas önskemål om att ställa in kurstillfällen VT16. Akademi Totalt antal kurstillfällen Antal kurstillfällen med färre än fem 1:ahandssökande (där ingen söker kurs inom program i 1:a hand) Andel med få 1:a-handssökande Antal som önskas ställas in EST % 1 HVV % 7 IDT % 7 UKK % 6 Totalt % 21 Sammanställningen ger dock inte en helt korrekt bild av söktrycket eftersom det till vissa kurstillfällen massantas studenter. Vidare kan det förekomma att det tillkommer utbytesstudenter till vissa kurstillfällen.

162 Bilaga 11.1 Överväganden 3 (4) Programtillfällen Enligt fakultetsnämndens riktlinjer för inställanden av programtillfällen är utgångspunkten att ett program ska ha ett visst antal förstahandssökande för att få starta minst 10 för ettåriga program, minst 15 för tvååriga program och minst 25 för treåriga program. Av de aktuella programtillfällena når KPU 7-9 inte upp till fakultetsnämndens riktlinjer. Akademin önskar ändå att programtillfället ges då studenterna samläser med KPU för gymnasieskolan. Kurstillfällen Det är värdakademins ansvar att till begäran om inställande för varje kurstillfälle ange motivering till varför man vill ställa in kurstillfället samt motivering till varför kurstillfälle med få förstahandssökande (färre än fem) ska ges ändå. Om akademin hänvisar till samläsning som motiv för att ge ett kurstillfälle med få förstahandssökande ska akademin ange med vilket/vilka kurstillfällen som samläsning sker. Syftet är att underlätta en bedömning av huruvida samläsningen bidrar till en kritisk massa av studenter. Vad som är en kritisk massa av studenter är svårt att sätta upp en generell gräns för, exempelvis kan individuell undervisning i ett instrument vara att föredra ur ett kvalitetsperspektiv medan alltför få studenter i en kurs där diskussioner och seminarier är viktiga inslag medför försämrade förutsättningar för hög kvalitet. Akademi EST önskar ställa in ett kurstillfälle. Sex kurstillfällen har färre än fem förstahandssökande och ingen som söker i förstahand inom program. En av dessa är det kurstillfälle som akademin önskar ställa in. För tre av kurstillfällena sker massantagning av studenter inom program. Ett av kurstillfällena är ett examensarbete som ingår i INDEK. Det sista kurstillfället samläser med två andra kurser som ges inom program med vardera tretton förstahandssökande. Akademi HVV önskar ställa in sju kurstillfällen. Fem tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Av dessa fem med färre än fem sökande önskar akademin ställa in enbart ett tillfälle. De andra fyra tillfällena med få sökande önskar akademin ge ändå och hänvisar till samläsning och inresande utbytesstudenter. Istället önskar akademin ställa in ytterligare sex tillfällen som har fem eller fler sökande. Fem av dessa menar akademin har för få sökande, från 9 till 24 stycken. För två av dessa kurser (med 20 respektive 24 förstahandssökande) menar akademin att det tidigare varit stora avhopp. Ett av kurstillfällena med 16 förstahandssökande önskar akademin ställa in utan motivering. För samtliga kurstillfällen som akademin önskar ställa in har man i svarsmallen angett försäkran om att eventuella programstudenter ska kunna garanteras följa utbildningsplanen och uppfylla examenskraven. Akademi IDT önskar ställa in sju kurstillfällen. Totalt har 23 kurstillfällen färre än fem förstahandssökande. Av dessa 23 önskar akademin ställa in fyra tillfällen. För övriga tillfällen med få sökande anger akademin motiven massantagning av programstudenter, inresande utbytesstudenter samt att vissa tillfällen gäller examensarbete som är viktigt att ge trots få sökande.

163 Bilaga 11.1 De ytterligare tre kurstillfällen som akademin önskar ställa in har enligt akademin få förstahandssökande 9, 10 respektive 24 stycken. Kursen med 10 förstahandssökande har studenter som söker inom program och akademin försäkrar att inställandet inte påverkar studenternas möjlighet att uppfylla examenskraven. De två andra kurserna är fristående kurser och påverkar således inte programstudenters möjligheter att uppnå examensmålen. För kursen med 24 förstahandssökande anger akademin att många sökande brukar vara obehöriga. För den sista kursen med nio förstahandssökande anger akademin att det är ett för litet antal sökande. 4 (4) Akademi UKK önskar ställa in 6 kurstillfällen. 31 tillfällen har färre än fem förstahandssökande. Av dessa 31 tillfällen önskar akademin ställa in 5. För övriga 26 tillfällen anger akademin följande motiv för att ändå ge kurstillfället: samläsning med andra kurstillfällen (24 st), ytterligare programstudenter kommer att tillkomma (1 st), examensarbeten (1 st). Akademin önskar ställa in ytterligare ett kurstillfälle, det gäller kursen MAA319 Finita element som är en programkurs men som enbart ingår för studenter antagna HT14 och som därmed enligt utbildningsplanen ska läsa kursen först läsåret 16/17. Sammanfattningsvis kan sägas att det utifrån akademiernas skrivningar i svarsmallarna framgår att de efter bästa förmåga har gjort avvägningar och bedömningar utifrån de riktlinjer som fakultetsnämnden har ställt upp. Inom vissa områden eller på vissa nivåer kan det vara rimligt att ge ett kurstillfälle även med få studenter, beroende på vilka avvägningar och prioriteringar som görs. Denna avvägning måste göras från fall till fall, såsom akademierna har redovisat i svarsmallarna. Förslag till beslut Beredningens rekommendation är att utskottet bör föreslå fakultetsnämnden att ställa in kurstillfällen planerade för vårterminen 2016 i enlighet med akademiernas önskemål i svarsmallarna samt att i enlighet med akademiernas önskemål inte ställa in något programtillfälle vårterminen 2016.

164 Antagningstal VT2016 Bilaga 11.2 Termin Kategori Anmälningskod Programkod Inriktning Utbildningsprogram V16 hs GKE03 Beteendevetenskapliga programmet Ea V16 lär GFE01 Förskollärarprogrammet Ea V16 lär GFV01 Förskollärarprogrammet V-ås V16 lär GFX01 Förskollärarprogrammet, DISTANS V-ås V16 lär GRM01 Grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3 Ea V16 v GSE02 Sjuksköterskeprogrammet Ea V16 v GSV02 Sjuksköterskeprogrammet V-ås V16 v GSS02 Sjuksköterskeprogrammet, DISTANS Södertälje Ort Sökande 1:a hand Sökande totalt Rekryteringsmål. Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen * Eftersom det VT16 startar ytterligare ett tillfälle för Förskollärarprogrammet görs ingen jämförelse med VT15.

165 Antagningstal VT2016 Bilaga 11.2 Termin VT2016 Anmälningskod Programkod Programnamn GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildning, årskurs 7-9 UKK 90 Ea Värdinstitution Poäng Ort Antal 1:a handssökande Totalt antal sökande Rekryteringsmål. Önskemål ställa in (skriv "Ställ in") Konsekvenser av att ställa in och av att starta (mall för konsekvensbeskrivning finns inlagd som kommentar till den här cellen, för muspekaren över cellen för att se kommentaren) Studenterna samläser med de studenter som läser KPU för gymnasieskolan Anhållan om att ge trots färre sökande än fastställd gräns (skriv "Ge ändå") Ge ändå Åtgärdsplan för att stärka studentrekryteringen VT GLM01 Kompletterande pedagogisk utbildlning, gymnasieskolan UKK 90 Ea VT ZOJ20 Barnmorskeprogrammet HVV 90 V-ås

166 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande DVA117 Programmering % Dag NML V-ås FK DVA117 Programmering % Dag NML V-ås KP CDT316 Distribuerade system % Dag NML V-ås FK CDT316 Distribuerade system % Dag NML V-ås KP CDT408 Datorgrafik: avancerade datastrukturer och algoritmer % Dag NML V-ås FK CDT408 Datorgrafik: avancerade datastrukturer och algoritmer % Dag NML V-ås KP DVA222 Objektorienterad programmering % Dag NML V-ås FK DVA222 Objektorienterad programmering % Dag NML V-ås KP DVA421 Mjukvaruutveckling för realtidssystem % Dag NML V-ås FK DVA421 Mjukvaruutveckling för realtidssystem % Dag NML V-ås KP DVA422 Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer % Dag NML V-ås FK DVA422 Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer % Dag NML V-ås KP CDT501 Avancerad komponentbaserad programvaruteknik % Dag NML V-ås FK CDT501 Avancerad komponentbaserad programvaruteknik % Dag NML V-ås KP CDT312 Artificiell intelligens % Dag NML V-ås FK CDT312 Artificiell intelligens % Dag NML V-ås KP MTA200 CAD fördjupning % Dag NML E:a FK MTA200 CAD fördjupning % Dag NML E:a KP INO122 Entreprenörskap % Dag NML E:a FK INO122 Entreprenörskap % Dag NML E:a KP Sida 1 av 24

167 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande INO123 Introduktion till innovationsteknik % Dag NML E:a FK INO123 Introduktion till innovationsteknik % Dag NML E:a KP INO208 Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling % Dag NML E:a FK INO208 Socio-ekonomiska perspektiv i naturvetenskap och hållbar utveckling % Dag NML E:a KP INO235 Kreativ konceptutveckling % Dag NML E:a FK INO235 Kreativ konceptutveckling % Dag NML E:a KP ELA402 Medicinsk teknik % Dag NML V-ås FK ELA402 Medicinsk teknik % Dag NML V-ås KP INO201 Framsyn och scenariodesign % Dag NML E:a FK INO201 Framsyn och scenariodesign % Dag NML E:a KP INO402 Innovation och kreativitetsledning % Dag NML E:a FK INO402 Innovation och kreativitetsledning % Dag NML E:a KP INO106 Trendspaning i teori och praktik % Bla DST ober FK INO106 Trendspaning i teori och praktik % Bla DST ober KP KPP241 Supply Chain Management % Dag NML E:a FK KPP241 Supply Chain Management % Dag NML E:a KP PPU404 Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling % Dag NML E:a FK PPU404 Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling % Dag NML E:a KP MTA201 CAD fördjupning, DSTkurs % Bla DST ober FK MTA201 CAD fördjupning, DSTkurs % Bla DST ober KP 0 0 Sida 2 av 24

168 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande PPU108 Mekanik, statik % Dag NML E:a FK PPU108 Mekanik, statik % Dag NML E:a KP ITE218 Textdesign % Dag NML E:a FK ITE218 Textdesign % Dag NML E:a KP CDT216 Trådlösa nät % Dag NML V-ås FK CDT216 Trådlösa nät % Dag NML V-ås KP DVA433 Funktionssäker mjukvara % Bla DST ober FK DVA433 Funktionssäker mjukvara % Bla DST ober KP KPP204 Kvalitetsprocessen % Dag NML E:a FK KPP204 Kvalitetsprocessen % Dag NML E:a KP DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion % Dag NML V-ås FK DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion % Dag NML V-ås KP DVA434 Programvarutest % Bla DST ober FK DVA434 Programvarutest % Bla DST ober KP DVA203 Nätverksadministration och övervakning % Dag NML V-ås FK DVA203 Nätverksadministration och övervakning % Dag NML V-ås KP DVA224 Datakommunikation i nätverk II, DSTkurs % Bla DST ober FK DVA224 Datakommunikation i nätverk II, DSTkurs % Bla DST ober KP ITE327 Textdesign 4: Informativt berättande % Dag NML E:a FK ITE327 Textdesign 4: Informativt berättande % Dag NML E:a KP Sida 3 av 24

169 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande PPU200 Mekanik, dynamik % Dag NML E:a FK PPU200 Mekanik, dynamik % Dag NML E:a KP DVA218 Datakommunikation % Dag NML V-ås FK DVA218 Datakommunikation % Dag NML V-ås KP PPU407 Tillämpad operationsanalys och logistik % Dag NML E:a FK PPU407 Tillämpad operationsanalys och logistik % Dag NML E:a KP DVA228 Nätverkstjänster % Dag NML V-ås FK DVA228 Nätverkstjänster % Dag NML V-ås KP DVA223 Information - kunskap - vetenskap - etik % Dag NML V-ås FK DVA223 Information - kunskap - vetenskap - etik % Dag NML V-ås KP DVA117 Programmering % Dag NML V-ås FK DVA117 Programmering % Dag NML V-ås KP DVA315 Operativsystem % Dag NML V-ås FK DVA315 Operativsystem % Dag NML V-ås KP ELA102 EKG i praktiken % Dag NML V-ås FK ELA102 EKG i praktiken % Dag NML V-ås KP ELA302 Elektroniksystem % Dag NML V-ås FK ELA302 Elektroniksystem % Dag NML V-ås KP ELA405 Signaler och signalbehandling % Dag NML V-ås FK ELA405 Signaler och signalbehandling % Dag NML V-ås KP Sida 4 av 24

170 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande ELA406 Mobila robotar % Dag NML V-ås FK ELA406 Mobila robotar % Dag NML V-ås KP INO213 Processer för värdeskapande % Dag NML E:a FK INO213 Processer för värdeskapande % Dag NML E:a KP MFL008 Flygplanstrukturer och materiallära II % Dag NML V-ås FK MFL008 Flygplanstrukturer och materiallära II % Dag NML V-ås KP DVA123 Interaktionsdesign % Dag NML V-ås FK DVA123 Interaktionsdesign % Dag NML V-ås KP DVA229 Funktionell programmering med F# % Dag NML V-ås FK DVA229 Funktionell programmering med F# % Dag NML V-ås KP DVA234 Databaser % Dag NML V-ås FK DVA234 Databaser % Dag NML V-ås KP DVA235 Datakommunikation för inbyggda system I % Dag NML V-ås FK DVA235 Datakommunikation för inbyggda system I % Dag NML V-ås KP DVA338 Datorgrafikens grunder % Dag NML V-ås FK DVA338 Datorgrafikens grunder % Dag NML V-ås KP KIT126 Informationsdesign - webbdesign % Bla DST ober FK KIT126 Informationsdesign - webbdesign % Bla DST ober KP DVA435 Projekt i intelligenta inbyggda system % Dag NML V-ås FK DVA435 Projekt i intelligenta inbyggda system % Dag NML V-ås KP KMT220 Kvalitetsutveckling och ledarskap % Bla DST ober FK Sida 5 av 24

171 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande KMT220 Kvalitetsutveckling och ledarskap % Bla DST ober KP MTA101 Ritteknik och CAD, DSTkurs % Bla DST ober FK MTA101 Ritteknik och CAD, DSTkurs % Bla DST ober KP INO407 Innovationsrådgivning för kommersialisering % Dag NML E:a FK INO407 Innovationsrådgivning för kommersialisering % Dag NML E:a KP DVA436 Modellbaserad utveckling % Dag NML V-ås FK DVA436 Modellbaserad utveckling % Dag NML V-ås KP DVA439 Intelligenta system % Dag NML V-ås FK DVA439 Intelligenta system % Dag NML V-ås KP ELA200 Grundläggande reglerteknik % Dag NML V-ås FK ELA200 Grundläggande reglerteknik % Dag NML V-ås KP FLA203 Flygplansdrift och underhåll I % Dag NML V-ås FK FLA203 Flygplansdrift och underhåll I % Dag NML V-ås KP FLA205 Flygsystemteknik % Dag NML V-ås FK FLA205 Flygsystemteknik % Dag NML V-ås KP FLA207 Flygmotorteknik % Dag NML V-ås FK FLA207 Flygmotorteknik % Dag NML V-ås KP ITE103 Grafisk form, grundkurs % Dag NML E:a FK ITE103 Grafisk form, grundkurs % Dag NML E:a KP ITE216 Grafisk form 2 - fördjupning % Dag NML E:a FK ITE216 Grafisk form 2 - fördjupning % Dag NML E:a KP 0 0 Sida 6 av 24

172 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande FLA209 Grundläggande avioniksystem % Dag NML V-ås FK FLA209 Grundläggande avioniksystem % Dag NML V-ås KP ITE221 Informationssökning och yrkesetik % Dag NML E:a FK ITE221 Informationssökning och yrkesetik % Dag NML E:a KP FLA305 Avionik II % Dag NML V-ås FK FLA305 Avionik II % Dag NML V-ås KP ITE302 Forskningsprocesser % Dag NML E:a FK ITE302 Forskningsprocesser % Dag NML E:a KP ITE311 Rumslig gestaltning, fördjupning % Dag NML E:a FK ITE311 Rumslig gestaltning, fördjupning % Dag NML E:a KP ITE317 Examensarbete i informationsdesign % Dag NML E:a FK ITE317 Examensarbete i informationsdesign % Dag NML E:a KP ITE319 Informativ illustration, fördjupning % Dag NML E:a FK ITE319 Informativ illustration, fördjupning % Dag NML E:a KP ITE322 Organisationskommunikation % Dag NML E:a FK ITE322 Organisationskommunikation % Dag NML E:a KP ITE323 Textdesign 6 - fördjupning % Dag NML E:a FK ITE323 Textdesign 6 - fördjupning % Dag NML E:a KP KIT104 Kognitiva processer % Dag NML E:a FK KIT104 Kognitiva processer % Dag NML E:a KP 0 0 Sida 7 av 24

173 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande KIT106 Informationsdesign i praktiken % Dag NML E:a FK KIT106 Informationsdesign i praktiken % Dag NML E:a KP PPU104 Produktionsteknik % Dag NML E:a FK PPU104 Produktionsteknik % Dag NML E:a KP KIT126 Informationsdesign - webbdesign % Dag NML E:a FK KIT126 Informationsdesign - webbdesign % Dag NML E:a KP CDT406 Tillämpad artificiell intelligens % Dag NML V-ås FK CDT406 Tillämpad artificiell intelligens % Dag NML V-ås KP KIT177 3D-modellering - fördjupning % Dag NML E:a FK KIT177 3D-modellering - fördjupning % Dag NML E:a KP KIT205 Typografi och layout % Dag NML E:a FK KIT205 Typografi och layout % Dag NML E:a KP KIT250 Att informera med text % Dag NML E:a FK KIT250 Att informera med text % Dag NML E:a KP KIT308 Informativ animation % Dag NML E:a FK KIT308 Informativ animation % Dag NML E:a KP KIT313 Digitalt bildskapande % Dag NML E:a FK KIT313 Digitalt bildskapande % Dag NML E:a KP KIT314 Digitalt bildskapande -3D % Dag NML E:a FK KIT314 Digitalt bildskapande -3D % Dag NML E:a KP KIT341 Naturvetenskaplig illustration % Dag NML E:a FK 0 0 Sida 8 av 24

174 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande KIT341 Naturvetenskaplig illustration % Dag NML E:a KP KIT504 Ljus i rumslig gestaltning % Dag NML E:a FK KIT504 Ljus i rumslig gestaltning % Dag NML E:a KP KIT507 Konstruktion och material % Dag NML E:a FK KIT507 Konstruktion och material % Dag NML E:a KP KIT508 Rumslig gestaltning - utomhus % Dag NML E:a FK KIT508 Rumslig gestaltning - utomhus % Dag NML E:a KP KIT525 Rumsligheter % Dag NML E:a FK KIT525 Rumsligheter % Dag NML E:a KP KIT526 Rum och kontext % Dag NML E:a FK KIT526 Rum och kontext % Dag NML E:a KP KMT005 Ritteknik och CAD % Dag NML V-ås FK KMT005 Ritteknik och CAD % Dag NML V-ås KP PPU203 Hållfasthetslära % Dag NML E:a FK PPU203 Hållfasthetslära % Dag NML E:a KP PPU304 Examensarbete, produktutveckling - industriell design % Dag NML E:a FK PPU304 Examensarbete, produktutveckling - industriell design % Dag NML E:a KP MTA102 CAD inom robotiken % Dag NML E:a FK MTA102 CAD inom robotiken % Dag NML E:a KP FLA306 Flygmiljöteknik % Dag NML V-ås FK FLA306 Flygmiljöteknik % Dag NML V-ås KP Sida 9 av 24

175 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande DVA331 Examensarbete för kandidatexamen i datavetenskap % Dag NML V-ås FK DVA331 Examensarbete för kandidatexamen i datavetenskap % Dag NML V-ås KP DVA333 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik % Dag NML V-ås FK DVA333 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik % Dag NML V-ås KP KPP104 Industridesign % Dag NML E:a FK KPP104 Industridesign % Dag NML E:a KP DVA423 Examensarbete för magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot 15.0 programvaruteknik 50% Dag NML V-ås FK DVA423 Examensarbete för magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot 15.0 programvaruteknik 50% Dag NML V-ås KP PPU305 Examensarbete, produktutveckling - konstruktion % Dag NML E:a FK PPU305 Examensarbete, produktutveckling - konstruktion % Dag NML E:a KP DVA501 Examensarbete för masterexamen i datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik % Dag NML V-ås FK DVA501 Examensarbete för masterexamen i datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik % Dag NML V-ås KP PPU307 Examensarbete, innovativ produktion/logistik % Dag NML E:a FK PPU307 Examensarbete, innovativ produktion/logistik % Dag NML E:a KP PPU308 Examensarbete, entreprenörskap och företagande % Dag NML E:a FK PPU308 Examensarbete, entreprenörskap och företagande % Dag NML E:a KP DVA502 Examensarbete för civilingenjörsexamen i robotik % Dag NML V-ås FK DVA502 Examensarbete för civilingenjörsexamen i robotik % Dag NML V-ås KP DVA503 Examensarbete för masterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda % system Dag NML V-ås FK DVA503 Examensarbete för masterexamen i datavetenskap med inriktning mot inbyggda % system Dag NML V-ås KP 0 0 Sida 10 av 24

176 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande KPP306 Produkt- och processutveckling % Dag NML E:a FK KPP306 Produkt- och processutveckling % Dag NML E:a KP FLA307 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i flygteknik % Dag NML V-ås FK FLA307 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i flygteknik % Dag NML V-ås KP FLA307 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i flygteknik % Dag NML V-ås FK FLA307 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i flygteknik % Dag NML V-ås KP KPP401 CO-OP teori I % Dag NML E:a FK KPP401 CO-OP teori I % Dag NML E:a KP KPP402 CO-OP teori II % Dag NML E:a FK KPP402 CO-OP teori II % Dag NML E:a KP PPU503 Examensarbete, innovativ produktion % Dag NML E:a FK PPU503 Examensarbete, innovativ produktion % Dag NML E:a KP PPU202 Industridesign, innovation % Dag NML E:a FK PPU202 Industridesign, innovation % Dag NML E:a KP CEL401 Sensorteknik % Dag NML V-ås FK CEL401 Sensorteknik % Dag NML V-ås KP DVA427 Lärande system % Dag NML V-ås FK DVA427 Lärande system % Dag NML V-ås KP CDT308 Realtidssystem I, DST kurs % Bla DST ober FK CDT308 Realtidssystem I, DST kurs % Bla DST ober KP 0 0 Sida 11 av 24

177 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ 1:a handssökande Totalt antal sökande ELA407 Reglerteknik % Dag NML V-ås FK ELA407 Reglerteknik % Dag NML V-ås KP DVA120 Datakommunikation i nätverk I, DSTkurs % Bla DST ober FK DVA120 Datakommunikation i nätverk I, DSTkurs % Bla DST ober KP DVA227 Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk % Dag NML V-ås FK DVA227 Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk % Dag NML V-ås KP INO411 Kreativ konceptutveckling % Dag NML E:a FK INO411 Kreativ konceptutveckling % Dag NML E:a KP PPU502 Examensarbete, produktutveckling % Dag NML E:a FK PPU502 Examensarbete, produktutveckling % Dag NML E:a KP Summa: Sida 12 av 24

178 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras STÄLL IN STÄLL IN Fristånde kurs. För få sökande. massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter. Utbytesstudenter tillkommer Sida 13 av 24

179 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras STÄLL IN STÄLL IN Fristående. För få sökande. Påverkar inte programstudenters möjlighet att uppfylla examenskrav. massantagning av programstudenter STÄLL IN STÄLL IN STÄLL IN STÄLL IN Fristående kurs. För få sökande Fristående. För få sökande. Sida 14 av 24

180 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter STÄLL IN STÄLL IN Fristående kurs. För få sökande då många sökande brukar vara obehöriga. Sida 15 av 24

181 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras Sida 16 av 24

182 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter Sida 17 av 24

183 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras STÄLL IN STÄLL IN Fristående kurs. För få sökande massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter STÄLL IN STÄLL IN Fristående kurs. För få sökande. Sida 18 av 24

184 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter Sida 19 av 24

185 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter Sida 20 av 24

186 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter Sida 21 av 24

187 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras massantagning av programstudenter massantagning av programstudenter examensarbete massantagning av programstudenter Sida 22 av 24

188 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras kursen ges på samma sätt som examensarbeten vilket gör att antalet studenter inte påverkar kvalitet. Sida 23 av 24

189 Sökandestatistik VT16 IDT Bilaga 11.3 Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras Sida 24 av 24

190 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 12. Förfrågan från UKÄ Åtgärder vid avveckling eller nedläggning av utbildningsprogram Diarienummer: /2713 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Mälardalens högskola är en av de utvalda lärosätena för en förfrågan angående avvecklade program från Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Syftet med förfrågan är att undersöka vilka åtgärder som de statliga universiteten och högskolorna vidtar i samband med att en utbildning läggs ner eller avvecklas och hur studenternas rättssäkerhet tillgodoses i en sådan process. Förfrågan består av två delar. 1. Vilka utbildningar har lagts ner under perioden 1 januari juni 2015? Om möjligt ska skälen till nedläggningen/avvecklingen anges. Under perioden har två utbildningsprogram och en inriktning lagts ned vid Mälardalens högskola. 2. Riktlinjer, rutinbeskrivningar eller liknande som finns för processen med att lägga ner eller avveckla utbildningsprogram vid lärosätet. I svaret till UKÄ kommer gällande riktlinjer för avveckling av utbildningsprogram att bifogas. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen i samråd med prodekan för utbildning på grund och avancerad nivå. Underlag i ärendet - Delges

191 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 13. MDHs kvalitetssystem för forskning och utbildning Rektor fattade den 22 september beslut om direktiv för arbetet med MDH interna kvalitetssystem för forskning och utbildning. Uppdraget att ta fram det interna kvalitetssystemet är ställt till prodekanerna för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning med handläggarstöd av utbildning och forskningssektionen. Föredragande i ärendet är prodekanus Peter Gustafsson Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag i ärendet -

192 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 14. Återrapportering av uppdrag att se över innehållet i det beteendevetenskapliga programmet avseende ämnet pedagogik Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den fjärde juni 2015 att förorda för rektor att pedagogik ska finnas kvar som examensutgång i det beteendevetenskapliga programmet. HVV och UKK fick samtidigt i uppdrag göra en översyn av programmet och återrapportera det senast den 26 oktober. Efter önskemål från UKK så har denna plan reviderats till att det ska ske en muntlig återrapportering vid grundutbildningsutskottets möte i november för att därefter beredas vid grundutbildningsutskottets första möte 2016 med efterföljande beslut i fakultetsnämnden. Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Underlag i ärendet -

193 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 15. Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: /0068 Handläggare: Hans Berggren, utbildnings- och forskningssektionen Bakgrunden är att när UKÄ under 2013 genomförde sina kvalitetsgranskningar av ingenjörsutbildningarna så var MDH:s civilingenjörsprogram INDEK alltför nytt för att de första studenterna skulle ha nått fram till examensarbetet. Fakultetsnämnden lät då samma år 2013 genomföra en extern granskning av programmet. Därefter uppmanades akademin under 2014 att på grundval av den utvärderingen vidta åtgärder. I januari 2015 inkom akademi EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att reviderad den befintliga examensbeskrivningen för MDH:s civilingenjör i industriell ekonom. Fakultetsnämnden lät före sommaren skicka ut akademins ansökan om reviderad examen tillsammans med ansökan om ett nytt program till tre externa granskare. Synpunkterna har inkommit efter sommaren och fakultetsnämnden hade ärendet uppe för diskussion och avstämning med handläggare och akademirepresentanter vid sitt senaste möte, den 27 oktober. Fakultetsnämnden gjorde då följande medskick inför slutberedningen av ärendet att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi ska ha ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än vad som krävs av en högskoleingenjör. Därefter har akademin inkommit med ett reviderat förslag men som inte kunnat behandlas innan utskick varför det skickas med i underlaget som ett motförslag till beredningens. Tidplanen är att examensbeskrivningen ska fastställas vid fakultetsnämndens möte den 10 december efter att först ha slutberetts i utbildningsutskottet. Till detta utskottsmöte har även representanter för EST bjudits in för att svara på frågor och delta i diskussionen per telefon om utskottet så önskar. Förslag till beslut Grundutbildningsutskottet beslutar att till fakultetsnämnden föreslå att fastställa reviderad examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi enligt beredningens förslag i bilaga 1 i ärendet.

194 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen och har varit uppe på fakultetsnämndens möten under våren. Synpunkter på förslaget har under sommaren inhämtats från tre externa granskare. Fakultetsnämnden har därefter på grundval av dessa externa granskares synpunkter behandlat ärendet för diskussion och avstämning med handläggare och akademirepresentanter vid sitt möte den 27 oktober. Handläggaren och akademi har efter detta träffats inför beredningens framskrivning av förslag till beslut. Akademin har därefter och inför mötet i utskottet den 18 november lämnat in en reviderad ansökan. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beredningens besluts PM Bilaga 2: Rapport från UKÄ:s bedömargrupp 2013 om INDEK-program Bilaga 3 : FN:s externa granskning av INDEK granskningsrapport Bilaga 4: FN:s beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation 2015 Bilaga 5 : Akademi EST:s reviderade förslag Bilaga 6: Grafiska presentationer av examenskrav För akademins tidigare ansökan om revidering av examensbeskrivning och de externa granskarnas synpunkter på det samt akademins kommentarer, hänvisas till bilagorna i ärendet om nytt civilingenjörsprogram i INDEK vid detta utskottsmöte den 18 november. Delges Akademichef EST, IDT, UKK

195 Bilaga 15.1 Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott Ärende 2015/0068 Besluts-PM Handläggare Hans Berggren 1 (35) PROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningar inom ingenjörsoch teknikvetenskap, Under 2013 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap. Det utbildningar som utvärderades delades in i sex kluster varav ett benämndes Industriell ekonomi och omfattade 35 utbildningar. Sju av dessa var civilingenjörsutbildningar (KTH, CTH, LiU, Lund, Blekinge, Halmstad och Karlstad). Hälften av alla utbildningar befanns ha bristande kvalitet, dock bara en civilingenjörsutbildning. UKÄ har lämnat en rapport som täcker hela utvärderingsomgången. Rapporten innehåller tre delar: - Kanslerns beslut om mycket hög, hög eller bristande kvalitet för utbildningarna - Bedömargruppens sammanfattande yttrande - Bedömargruppens utlåtanden om de enskilda utbildningarna i utvärderingsomgången Rapporten finns att ladda ner från UKÄ:s webbplats Resultatsök jämför utbildningarnas kvalitet ( ) (Filtrera fram Industriell ekonomi civilingenjör och gå in på något av de sju utvärderade utbildningarna (spelar ingen roll vilket). Där finns rapporten att ladda ner som pdf (och den gäller alltså hela utvärderingen inte bara det lärosäte som man öppnat.). Av särskilt intresse är del två där bedömargruppen sammanfattar sina erfarenheter av hela utvärderingsomgången. Denna del finns i ärendet som bilaga 2 (sex sidor) och där talar man om vad som karaktäriserar en industriell ekonomi utbildning och vilka risker och brister man sett när man granskat och jämfört dessa 35 INDEK-utbildningar.

196 Bilaga 15.1 Fakultetsnämnden beställer en egen utvärdering av civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi 2 (35) MDH:s civilingenjörsprogram INDEK utvärderades inte 2013 eftersom programmet då var så nytt att inga studenter ännu hunnit skriva examensarbeten som kunde bedömas av UKÄ. Fakultetsnämnden beslutad dock att låts genomföra en egen utvärdering och att en extern granskare skulle anlitas. Granskningsrapporten bifogas i ärendet som bilaga 3. Granskaren sammanfattade sin bedömning så här (sid. 7): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig Rektor uppdrar till EST att tillsammans med IDT och UKK utreda INDEK I Verksamhetsmål Uppdrag och budget 2014 (sid.16) uppdrar rektor till EST att tillsammans med IDT och UKK fortsätta utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget skulle skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senast den 31 mars Fakultetsnämnden följer upp utvärderingen under 2014 Granskningsrapporten följdes upp av fakultetsnämnden vid nämndens möten från november 2013 till september 2014 då man i protokollet skriver att fokus främst bör ligga på att ta med sig kunskap från genomförd utvärdering in i planeringen av det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, som planeras att starta höstterminen 2016, snarare än att genomföra förändringar i befintligt program Akademi EST inkommer med en ansökan om reviderad examensbeskrivning I januari 2015 inkommer EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den befintliga examensbeskrivningen (dnr 2015/0068).. Man ansöker samtidigt om att inrätta ett nytt program (dnr 2015/0057).

197 Bilaga (35) Fakultetsnämnden inrättar ämnet industriell ekonomi och organisation Vid sitt möte den 19 februari 2015 inrättar fakultetsnämnden ämnet industriell ekonomi och organisation efter en ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i oktober 2014 (Se bilaga 3). Fakultetsnämnden formulerar riktlinjer för en reviderad examensbeskrivning EST hade i januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Förslaget till reviderad examensbeskrivning behandlades den 22 april 2015 av fakultetsnämnden, som återremitterade ärendet till akademi EST med avseende på följande: att att att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Fakultetsnämndens beslutar låta externa granskare utvärdera förslaget Vid sitt sammanträde den 4 juni 2015 beslutade fakultetsnämnden att låta förslaget på examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonom gå vidare till extern granskning samt att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Vid samma möte behandlade fakultetsnämnden ärendet Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och beslutade i det ärendet - att låta akademins ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, - att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti 2015 och - att uppdra till granskarna att särskilt beakta och uttala sig om programmets progression samt proportionen mellan ämnena. Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi.

198 Bilaga 15.1 Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. 4 (35) Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Fakultetsnämnden vill se examenskrav som säkrar tillräckligt teknikinnehåll i utbildningen av civilingenjörer i industriell ekonomi Vid fakultetsnämndens möte den 27 oktober 2015 är ärendet på nämndens bord för diskussion och avstämning mot bakgrund av de externa granskarnas rapporter. Fakultetsnämnden beslutar då att göra följande medskick inför slutberedningen av ärendet: att arbetsgruppen i samråd med förvaltningen och bransch-representanter säkerställer att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi har ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än en kraven för en högskoleingenjörsexamen.

199 Bilaga (35) Förslaget till reviderad examensbeskrivning för civilingenjör i industriell ekonomi Examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges vilka krav som gäller nationellt för civilingenjörsexamen: Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Därtill finns nationella examensmål av kvalitativ karaktär i form av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. (se HF bilaga 2) Gällande lokala kvantitativa examenskrav I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, som är en precisering av de nationella kraven: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Dessutom ska ingå - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F, - minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på avancerad nivå och - minst 30 hp företagsekonomi. Akademins förslag till reviderade lokala kvantitativa examenskrav Akademins förslag med hänsyn taget till fakultetsnämndens synpunkter den 22 april 2015: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå.

200 Bilaga 15.1 Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: 6 (35) - minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F - minst 15 hp fysik på nivå G1F - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N

201 Bilaga (35) De externa granskarnas synpunkter De externa granskarna fick sig tillskickat ett granskningsprotokoll som de fyllt i (bilagor 3-5) lämnat efter sommaruppehållet. Frågorna handlar huvudsakligen om förslag till programmet men även om examenskraven som detta ärende handlar om. Akademin EST har för nämnden kommentera granskarnas synpunkter (Se bilaga till programmärendet) Inledande kommentar om utgångspunkter för bedömningen Man kan fråga sig på vilka grunder de föreslagna förändringarna kan sägas innebära ökad kvalitet eller en förbättring eller tvärtom en försämring eller sämre kvalitet. Beredningen har valt att grunda sina bedömningar på 1. En uppfattning om vad industriell ekonomi är för något och vad det är för kompetens som förväntas av en civilingenjör i industriell ekonomi och 2. Vad som krävs av en utbildning som ska ge studenten denna kompetens och vad som kännetecknar en utbildning i industriell ekonomi. Vidare ska de föreslagna förändringarna för at bedömas bra tillmötesgå den kritik som framförts av olika granskare såvida inte kritiken kunnat bemötas med bra argument. Som underlag har beredningen använt olika källor, varav de viktigaste 1 UKÄ:s bedömargrupps rapport från 2013 (Bilaga 2) 2. Granskningsrapport från fakultetsnämndens externa granskning 2013 (bilaga 3) 3. De tre externa granskarnas granskningsprotokoll från sommaren 2015 (finns bilagda ärendet om nytt INDEK-program) 4. Examenskrav och utbildningsplaner från jämförbara utbildningar vid andra lärosäten, främst KTH och Linköpings universitet. Så här beskrivs kompetensen: förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. (bilaga 2) och vidare En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi (bilaga 2) Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. (Bilaga 3 sid.2)

202 Bilaga 15.1 Och så här beskrivs utbildningens signum: 8 (35) Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. (bilaga 2) Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. (bilaga 2) Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. (bilaga 2) Så här skriver UKÄ:s bedömargruppen om utbildningens signum : Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. (Bilaga 2 sid.3) eller I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad

203 Bilaga 15.1 renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. (Bilaga 3 sid.2) 9 (35) Beredningens analys av förslaget Eftersom det handlar om en revidering av en befintlig examen så är det naturligt att utgå från hur det ser ut idag. I nedanstående tablå jämförs dagen examensbeskrivning med förslaget till ny examensbeskrivning. Se även bilaga 6 för grafiska jämförelser. Nu gällande examensbeskrivning 1. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå 2. Minst 60 hp ämnesospecificerat industriell ekonomi ska ingå varav minst 30 hp på avancerad nivå 3. - minst 30 hp i ämnet företagsekonomi Förslag till ny examensbeskrivning Minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, Max 67,5 hp ämnesospecificerat inom teknikområdet industriell ekonomi - minst 60 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N 4.a minst 90 hp inom energiteknik. - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling,.. 4.b... varav minst 30 hp på avancerad nivå 5. - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F 6. - minst 15 hp fysik på nivå G1F 7. - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav

204 Bilaga 15.1 minst 7,5 hp på lägst nivå A1N 10 (35) 8. Helt valfria poäng max 60 hp Helt valfria poäng max 15 hp 9. ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp i industriell ekonomi. Ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp, antingen inom antingen ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom något av teknikämnena datavetenskap, energiteknik eller produktoch processutveckling. Nedan kommenteras de föreslagna förändringarna i tur och ordning enligt numreringen i tablån ovan och frågeställningar har formulerats för en diskussion i utskott och nämnd.

205 Bilaga (35) Kommentarer till förslaget 1. Teknikområdet industriell ekonomi och ämnet industriell ekonomi och organisation I nu gällande examensbeskrivning står minst 90 hp industriell ekonomi men i förslaget till reviderad examensbeskrivning har kravet formulerats som minst 210 hp i teknikområdet industriell ekonomi. Kommentar: Det är trots poängskillnaden i realiteten samma sak och handlar endast om begreppsförvirring. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (Bilaga 3 sid.2) I den nuvarande examensbeskrivningen används begreppet industriell ekonomi för att beskriva vad som närmast skulle motsvara ett ämne enligt citatet ovan medan det i förslaget till reviderad examensbeskrivning handlar om teknikområdet industriell ekonom och då förutom poängen i ämnet industriell ekonomi och organisation även omfattar poängen i teknikämnet och därutöver 67,5 hp ämnesospecificerade kurser. Skulle industriell ekonomi i nuvarande examensbeskrivning använts som beskrivning av teknikområdet skulle i konsekvensens namn även 90 hp i energiteknik och 30 hp i företagsekonomi 30 hp räknats med och summan hade blivit exakt densamma, 210 hp. Anm. Ingenting hindrar att man bestämt sig för att även matematik- och fysik-kurser ska räknas in i teknikområdet industriell ekonomi och då hade totalsummorna blivit helt andra. När nu gällande examensbeskrivning inrättades fanns inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättat och inte heller någon definition av vad teknikområdet industriell ekonomi kunde vara och som kunde användas för att avgöra om en kurs tillhör ämnet eller teknikområdet eller inte. För en student har det alltså inte varit möjligt att med hjälp av examensbeskrivningen avgöra om en kurs bidrar till uppfyllandet av examenskravet eller inte. Och inte heller för den på högskolan som ska pröva en ansökan om att ta ut en examen beslutade nämnden på akademins begäran inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation (Bilaga 4). Därmed skapades en möjlighet att avgränsa alla kurser som tillhör ämnet från övriga kurser. Däremot är det fortfarande omöjligt att i någon formell mening säga vilka

206 Bilaga 15.1 kurser som tillhör teknikområdet industriell ekonomi. Om examensbeskrivningen utan inskränkning anger att alla kurser i ett ämne och på en viss fördjupningsnivå ingår i teknikområdet (eller mer generellt området för examen) så är det inget problem. Att alla kurser i ämnet industriell ekonomi och organisation borde tillhöra teknikområdet industriell ekonomi kan kanske anses självklart men är det lika självklart att samtliga kurser inom de tre teknikämnena skulle tillhöra teknikområdet industriell ekonomi. Är det inte rimligt att anta att vissa kurser i ett ämne är mer relevanta för en industriell ekonom än andra. Utan ett system för öronmärkning av det kurser som är relevanta för en viss examen så kan inte ett sådant urval göras. Genom att vi använder begrepp som teknikområde X eller Y utan tydliga kopplingar till kurser så döljer dessa examensbeskrivningar en oklarhet som tvingar fram informella och icke kvalitetssäkrade lösningar helt utanför fakultetsnämndens räckvidd. 12 (35) Följande kommentar från en av de externa granskarna illustrera tydligt hur otydligt(!) och förvirrande detta är: Kravet på 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är oklart. Här finns en begreppsförvirring som är problematisk: Teknikområdet industriell ekonomi är definierat av MDH, men det är oklart för mig vad som inkluderas i detta. Det närmsta jag kommer är programmet industriell ekonomi består dock av en integration av industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap (sid 4). Inkluderar detta samtliga ekonomi och teknikkurser inom programmet? Vilka 90 hp ingår inte i teknikområdet? Ingår ekonomi och teknikkurserna inom andra teknikområden också, eller? Vid mitt hemuniversitet KTH är alla kurser klassade i ett eller flera huvudområden, men den strukturen verkar inte finnas på MDH. Om jag förstått det rätt har dock MDHs ämnesstruktur en liknande innebörd, kanske skulle denna kunna användas för att öka precisionen. (Vid UKÄs utvärdering var det huvudområden som betonades. Det gjordes i praktiken ingen skillnad mellan begreppen huvudområde och teknikområde under utvärderingen.) I ansökan är begreppsanvändningen glidande: är det skillnad på teknikområde och tekniskt område eller? I ansökan används också begreppen teknikbas är detta detsamma som teknikområde, eller? Det ska påpekas att detta problem inte gäller speciellt för denna examen utan är ett generellt problem som flera yrkesexamina har. På fakultetsnämndens initiativ pågår ett arbete att ta fram regler för examensbeskrivningar och som adresserar bl.a. denna svårigheter, dvs att koppla kurser till ett område för en examen. Vad som gör saken svårare i det liggande förslaget är att det innehåller ämnesospecificerade kurser. Se vidare punkt 2 nedan. 2. Omfattningen av ämnesospecificerade kurser I förslaget till ny examensbeskrivning används alltså begreppet teknikområdet industriell ekonomi Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi. Inom teknikområdet industriell ekonomi ska enligt förslaget ingå 60 hp i ämnet

207 Bilaga 15.1 industriell ekonomi och organisation och 52,5 hp i ett av de tre alternativa och valbara teknikämnen, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Tillsammans med examensarbetet utgör de tillsammans 60+52,5+30=142,5 hp. Återstoden av kurspoäng, ,5=67,5 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är alltså opreciserad. De saknar ämne och därmed också koppling till teknikområdet. 13 (35) Och när det gäller dessa 67,5 hp finns alltså ingen möjlighet för vare sig en student en studievägledare eller en examenshandläggare att avgöra vilka kurser som får räknas i examen utifrån examensbeskrivningen. Av akademins ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation framgår att man har definierat kurser som man kallar integrationskurser och som inte skulle tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation men teknikområdet (Se bilaga 4 sid.150/sid.3 i akademins ansökan). Kommentar från en av granskarna: Jag är tveksam till att klassa integrationskurserna utanför de etablerade ämnena vid lärosätet. Även om tanken är god med förslaget finns det stor risk att kurserna på detta sätt inte kommer att ägas av någon aktör. Mitt förslag är i så stor utsträckning som möjligt hänföra respektive kurs till ett eller flera etablerade ämnen (och sedan ordna integrationen på annat sätt). Kommentar från en annan av granskarna: I kap 2.5 första stycket beskrivs och motiveras varför integrationskurser inte ska klassas inom ett redan befintligt ämne. Det är nog rätt tänkt. Men är det hållbart över en längre tid? Vem äger dessa kurser och förvaltar och inte minst utvecklar dessa kurser? Så här skriver Mats Engwall i sin granskningsrapport från 2013 om huvudområdet (=ämnet) industriell ekonomi (och organisation): Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi och managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. (Bilaga 3 sid.2) Och akademin skriver i sin ansökan om att inrätta ämnet att Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan).

208 Bilaga 15.1 Med en sådan beskrivningar av ämnet förefaller det svårt att se varför integrationskurserna inte skulle gå att samla inom ämnet industriell ekonomi och organisation. 14 (35) Kommentar: Är det inte också angeläget med tanke på vetenskaplig grund att kurser kopplas till ämnen och forskningsämne. I sin ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi är en av huvudmotiveringarna betydelsen av att koppla ett grundutbildningsämne som motsvarar det forskningsämne med samma namn, industriell ekonomi och organisation, som finns idag (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (bilaga 3 sid. 2) Är det då klokt att lägga kurser utanför etablerade ämnen men låta dem tillhöra ett teknikområde där flera ämnen ingår?

209 Bilaga Företagsekonomi och Industriell ekonomi och organisation 15 (35) I dagens examensbeskrivning finns krav på 30 hp i ämnet företagsekonomi. Detta krav är borttaget i förslaget och istället har ett krav på 60 hp i det nya ämnet industriell ekonomi och organisation tillkommit. Kommentar: Är det tillräckligt med 60 hp industriell ekonomi och organisation som minimikrav? Industriell ekonomi och organisation är karaktärsämnet i examen. En kandidat 180 hp i ett huvudområde kräver 90 hp, inklusive ett examensarbete på 15 hp och som regel är det då fråga om poäng i ett enskilt ämne t.ex. statsvetenskap eller företagsekonomi. Här talar vi om en civilingenjörsutbildning på 300 hp som skulle kräva 60 hp i det ena av sina två teknikområdesämnen (det andra är det valda teknikämnet) Kommentar: Behöver en civilingenjör i industriell ekonom inte ha några kunskaper i företagsekonomi? Kommentar från en annan av granskarna: Inom INDEK-området är en reflektion att, som dokumentet nu är skrivet, det kan finnas en risk för att teknologerna inte får tillräckliga baskunskaper i ekonomi (extern och intern redovisning, investeringsbedömning, produktkalkylering, finansiering, etc.) till förmån för mer reflektiva, allmänt samhällsorienterande kurser.

210 Bilaga Teknikinnehållet 16 (35) Dagens examensbeskrivning har en teknikinriktning, energiteknik. Där krävs nu 90 hp varav 30 hp på avancerad nivå. Enligt förslaget till nya examenskrav finns tre alternativa teknikinriktningar, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och processutveckling. Poängkravet förslås minskas från 90 till 52,5 hp. Kravet att 30 hp i det valda teknikämnet ska vara på avancerad nivå föreslås ändras till 22,5 hp på lägst G2N vilket är högsta nivån på grundläggande nivå. Kommentar 4.1: Totala antalet teknikpoäng som en student minst måste ha enligt förslaget till reviderad examensbeskrivning blir 52,5 hp i teknikinriktningens ämne + 15 valfritt inom teknik + 15 helt valfritt d.v.s. sammanlagt maximalt 82,5 hp, exklusive ett eventuellt examensarbete. Men beroende på vad studenten väljer så kan antalet kurspoäng i den valda teknikinriktningen/teknikämnet enligt det föreslagna examenskravet stanna vid 52,5 hp och utan en enda hp på avancerad nivå. Kommentar från en extern granskare: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (bilaga 3 sid.4) och vidare Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning.. Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang (bilaga 3 sid.4) En teknisk kandidatexamen kräver 85 hp exklusive examensarbetet på 15 hp och snittet för motsvarande examina på grundläggande nivå (högskoleingenjör och kandidat) i de tre teknikämnena exklusive examensarbetet är ca 90 hp och för en civilingenjör närmare det dubbla. Skulle en MDH-student kunna göra ett examensarbete på grundläggande nivå i det valda teknikämnet? På avancerad nivå, som föreslås? Är 52,5 hp på grundläggande nivå tillräckligt som minimikrav i det valda teknikämnet? Kommentar 4.2: Hur ser då fördelningen ut mellan teknik matematik naturvetenskap ekonomi och management på ett bra INDEK program? Håller de den nämnda regeln? Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel

211 Bilaga 15.1 ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik, säger en av granskarna. 17 (35) Enligt nuvarande examensbeskrivning på MDH utgör teknikämnet ca 33% av utbildningen poäng, exklusive examensarbetet, 90 hp av 270. Matematik naturvetenskap 11%. Enligt förslaget utgör teknikämnet 52,5 hp eller 20% och MatNat 22%. Teknik minskas alltså men matematik och naturvetenskap föreslås öka. Kommentar från en av granskarna: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Så här skriver UKÄ:s bedömargrupp i sin rapport (Bilaga 2 sid.3) Vissa lärosäten har reducerat antalet teknik- och teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörs- och teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Och så här säger en av granskarna(bilaga 3 sid.5) Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Som tidigare nämnts startade detta ärende med att fakultetsnämnde 2013 lät genomföra en extern granskning av MDH:s civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och granskarens bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi på det program han granskade på MDH 2013 och som stämmer bra med nuvarande examensbeskrivning lyder:

212 Bilaga 15.1 Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning (bilaga 3 sid. 5) 18 (35) Är det då rimligt att åtgärden blir en reviderad examensbeskrivning så att omfattningen i teknikämnet sänks (även om matematik ökat och fysik lagts till)? Eller kan man vara säker på att den sänkningen både kompenseras och stärks, med avseende på teknikkunskaper, genom att de finns fler kurspoäng i ämnet industriell ekonomi och organisation eller i integrationskurser som saknar ämnestillhörighet. 5. Matematik I dagens examenskrav är matematikkravet 30 hp varav 7,5 hp på lägst nivå G1F. Enligt förslaget höjs kravet på matematik till 45 hp varav 30 hp på lägst nivå G1F. Kommentar: Matematiken är inte ett kärnämne i denna examen utan ett stödämne. Man bör då med utgångspunkt från examensbeskrivningens kvalitativa examenskrav (se bilaga 2 för nationell examensbeskrivning för civilingenjör) fråga sig vilka kunskaper och förståelser, vilka färdigheter och förmågor samt vilka värderingsförmågor och förhållningssätt som kräver matematik, hur mycket, på vilken nivå och vilken typ av matematik. Ovan nämnda kvalitativa examenskrav är gemensamma för alla civilingenjörsexamina men inget kvantitativt examenskrav för någon civilingenjörsexamen vid MDH med undantag av Civilingenjör i Robotik kräver mer än 30 hp matematik och ingen har högre nivåkrav än 7,5 hp på lägst nivå G1F. Med det föreslagna nivåkravet om minst 30 hp på lägst G1F skulle det bli det hårdaste matematikkravet för någon civilingenjörsexamen vid MDH inklusive robotik som har lika många poäng, 45 hp men inget fördjupningskrav. En civilingenjörsexamen i industriell ekonomi torde vara tekniskt mindre matematikkrävande än andra mer renodlat tekniska civilingenjörsexamina. Dessutom har kurskraven inom såväl ämnet industriell ekonomi och organisation som inom teknikinriktningarna/teknikämnena sänkts i förslaget jämfört med dagens examenskrav men ändå har matematikkravet höjts. Vad är det som motiverar en sådan höjning av matematikkravet? Är det kunskaper i ämnet industriell ekonomi och organisation som kräver mer matematik än civilingenjörer i teknikämnen? Är höjda matematikkrav nödvändigt för att en student ska kunna tillägna sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper inom teknikområdet industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna:

213 Bilaga (35) I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar och mellan olika ämnen hänvisas både till de riktlinjer som man kan tolka att UKÄ:s bedömargrupp högg i sten med sin bedömarrapport 2013, samt till den genomgång som gjorts av hur andra lärosäten organiserar sin civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Det som är bra med detta är att förslaget håller sig inom den standard som man kan uppfatta att både UKÄ:s bedömarrapport och benchmarkingen visar. Man kan däremot ifrågasätta detta på två olika sätt. Det ena är att ifrågasätta (med hjälp av goda motiv förstås) UKÄ:s riktlinjer. Jag satt med i diskussionerna i bedömargruppen och jag skulle tro att om bedömargruppen hade haft en annan sammansättning, men med bibehållen kompetens och erfarenhet, så hade riktlinjerna formulerats på ett annat sätt. Eller kanske inte alls! Nu finns de formulerade och går att förhålla sig till, men det skulle också vara nyttigt med ett ifrågasättande och en utmaning av dessa riktlinjer. Jag förstår om MDH inte vill ta den diskussionen i detta läge, men det är lite synd och det hänger också ihop med det andra argumentet jag har för att ifrågasätta denna standard. Jag kan inte hitta någon skrivning i ansökan som motiverar just den här föreslagna kombinationen av kurser annat än hänvisningar till riktlinjerna från UKÄ och benchmarkingen. Inget av detta ger egentligen svaret på varför MDH:s utbildning i industriell ekonomi ska ha exempelvis x poäng i rena matematikkurser, eller hur de obligatoriska matematik- och naturvetenskapliga kurserna hänger ihop med de mer tillämpade teknik- och ekonomikurserna. Att enbart hänvisa till att en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi ska ha en viss mängd kurspoäng av ett visst slag är en svag motivering anser jag. Kommentar från en annan av granskarna: Jag anser att det är bra, förespråkar stor andel matematik och ingenjörsämnen för att Industriell ekonomi ska särskiljas från renodlade ekonomiska/managementutbildningar. 6. Fysik I dagens examenskrav finns inget krav på fysik medan förslaget innebär ett krav på 15 hp fysik på minst fördjupningsnivå G1F. Kommentar: Det tre teknikinriktningarna Energiteknik, Produkt- och processutveckling samt Datavetenskap är dessutom helt olika teknikämnen och behovet av ett stödämne som fysik ser helt olika ut. Man kan fråga sig om det är lämpligt att ha fysik som ett generellt krav för alla tre eller om det eventuellt skulle finnas för en eller två av dem men inte för alla. Av MDH:s fem civilingenjörsutbildningar har två krav på fysik. Det är civilingenjör i Robotik och i Tillförlitliga system som båda kräver 15 hp fysik. Det finns inte krav på fysik i någon av civilingenjörsutbildningarna i Energiteknik eller i Produkt- och processutveckling som motsvarar två av teknikinriktningarna i denna föreslagna examensbeskrivningen för industriell ekonomi. Något krav på fysik finns inte heller i teknologie kandidat i Datavetenskap som motsvarar det tredje teknikinriktningen. Fysik finns inte som examenskrav in någon högskoleingenjörsexamen, teknologie

214 Bilaga 15.1 kandidat, magister eller master vid MDH inkl. högskoleingenjör i Energiteknik och i Produkt- och processutveckling eller mastersexamina i Energiteknik, Produkt- och processutveckling eller Datavetenskap. Samtliga dessa examina, i teknikämnen som motsvarar de föreslagna teknikinriktningarna, omfattare krav på 2-3 gånger så många hp i teknikämnet och flera har betydligt fler hp på avancerad nivå än vad som föreslås för en industriell ekonom, men kräver inte fysik i examen. 20 (35) Vad är det som motiverar kravet på 15 hp fysik för en industriell ekonom? Så här säger en granskare om dagens examenskrav: Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. (bilag 3 sid.6) Se även den första kommentaren från en av de externa granskarna under punkt 5 ovan om matematik ( I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar..). Definitionen av fördjupningsnivåkoderna säger att: G1N - kursen har endast gymnasiala förkunskapskrav. G1F - kursen har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Om man ska läsa 15 hp fysik varför ska de då minimikravet vara på nivå G1F och inte på G1N?

215 Bilaga (35) 7. Valfritt inom teknik I dagens examensbeskrivning är 60 hp ospecificerade. Enligt liggande förslag så har de reducerats till 15 hp samtidigt som 15 hp vafritt inom teknik tillkommit. Kommentar: Vad gäller det totala utrymmet för valfrihet så hänvisar jag till punkt 8 nedan men kommenterar här avgränsningen av 15 hp till teknik. Tanken kan inte vara att dessa skulle vara begränsade till teknikämnen inom teknikområdet d.v.s. teknikinriktningen som studenten valt eller ämnet industriell ekonomi och organisation, eftersom den valfriheten bättre hanteras inom dessa ämnens hp i examenskravet (antingen ryms det inom det poängantal som föreslagits eller så kan de hellre ökas med 15 hp så finns de där de hör hemma) eller som valbara. Och handlar det om att ge frihet till studenten så fanns ju den friheten även om valfriheten inte vara begränsad till teknikämnen. Så frågan blir då: Vad tillför två kurser i andra teknikämnen än i den valda teknikinriktningen till examen i industriell ekonomi? Och när dessutom förslaget föreskriver att 7,5 hp av dessa ska vara på avancerad nivå, minst A1N, så kan man undra i vilket teknikämne kan man läsa två kurser på 7,5 hp varav den ena (andra) ska vara på avancerad nivå? Förslaget sätter högre minimikrav på hp på avancerad nivå för dessa valfria 15 hp än för de 52,5 hp som krävs inom den valda teknikinriktningen där minimikravet på fördjupning är G2N för 22,5 hp. Kommentar från en av granskarna: Det finns dock oklarheter i begreppet valfritt tekniskt område är detta detsamma som de tre fördjupningsområden som anges i texten eller inkluderas INDEK i detta? Min rekommendation är att så inte bör vara fallet.

216 Bilaga Helt valfritt 22 (35) I dagens examenskrav är 60 hp helt valfria. Enligt förslaget är det minskat till 15 hp. Kommentar: För en student som vill resa utomlands, fördjupa språkkunskaper eller på annat sätt bredda sin utbildning med något som ligger utanför teknikområdet men som känns intressant så är 15 hp inte mycket. Det är lätt att tänka att de 45 hp valfria kurser som tas bort är de som istället föreslås ligga på 15 ytterligare matematikpoäng + 15 hp fysik + 15 hp valfria kurser inom teknik. Är det isåfall så angelägna avgränsningar att det motiverar ett begränsat utrymme för studenten att själv styra en större del av innehållet i sin utbildning? Förslaget innebär en valfrihet om 15 hp av en utbildning som omfattar 300 hp och 5 års heltidsstudier. Är begränsningen till 15 hp helt valfria kurser nödvändig? Kommentar från en av granskarna: Finns det överhuvudtaget något utrymme för studenten att fritt välja kurser? (Förutom teknikbas och fördjupning) Jag kan inte se att det finns det, men jag kanske läser/tolkar fel. Jag anser att det borde finnas ett visst utrymme för detta inom ramen för ett femårigt utbildningsprogram. 9. Examensarbetet I dagens examenskrav ska examensarbetet göras i industriell ekonomi. Enligt förslaget kan det göras antingen i ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom den valda teknikinriktningen dvs något av ämnena datavetenskap, energiteknik, eller produkt- och processutveckling. Kommentar: Examensarbete är slutkursen för en utbildning som leder till en examen. Vid några andra högskolor tillåter examenskravet för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi att studenterna kan få ut delexamina som kandidat, magister och master i teknikinriktningsämnena. Detta förutsätter att teknikinriktningarna omfattar tillräckligt många poäng och tillräcklig fördjupning. Detta är inte fallet i det förslag som här presenterats. Ett möjligt scenario med förslaget är att en student som läst minimikravet 52,5 hp i valt teknikämne därefter gör ett examensarbete på 30 hp i samma teknikämne. Det motsvarar isåfall inte kraven på en högskoleingenjör som förutom examensarbetet som normalt är på 15 hp läst ca 90 hp i ämnet. Men om ingenjörsdelen inte kan mäta sig med högskoleingenjörer eller kandidater inom motsvarande teknikområde är det då rimligt att kalla det civilingenjör. Och vilken status får en sådan examen på arbetsmarknaden? Har inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättats just för att samla kärnan i en tvärkompetens som omfattar både ekonomi och ett smalare teknikområde men som också integrera dessa mer renodlat ämnesmässiga kompetenser till något ytterligare (Se bilaga 4). Och är det

217 Bilaga 15.1 inte denna integrerade kunskap som studenten i sitt examensarbete ska visa att hon eller han behärskar. 23 (35) Är det lämpligt att tillåta examensarbetet inte bara inom ämnet industriell ekonomi och organisation utan även inom den valda teknikinriktningen och låta det vara examensarbete för civilingenjör i industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna: Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. Kommentar från en annan av granskarna: Gäller examen alltså enbart Civilingenjör och inte Master? Så har antagits i min bedömning (och tolkats enligt förtydligande text i avsnitt 7). Annars bör det krävas större andel kurser på avancerad nivå inom vald masterprofil. Möjligen bör detta förberedas, liksom möjligheten till kandidatexamen. Detta kommer att efterfrågas av studenter i takt med ökande internationalisering. Eftersom man nu har chans att bygga från grunden och inte sitta fast i en befintlig struktur vilket har varit en utmaning på de andra lärosätena med I-utbildningar bör MdH ta detta i beaktande (med, som anges i ansökan, givetvis stor respekt för det ökade kravet på vetenskaplig förankring genom hela utbildningen och speciellt i studenternas självständiga arbeten). Beredningens sammanfattning Utifrån den beredning som redovisats i denna PM och mot bakgrund av - den bild av ett välbalanserat INDEK-program som där framkommit i ovan redovisade källor och - den kritik som riktats mot nuvarande examenskrav/program för civilingenjör i industriell ekonomi vid MDH vid utvärderingen 2013 och - den kritik som framförts av de granskare som granskat akademins förslag till reviderad examensbeskrivning och nytt program under sommaren 2015 samt - de ställningstagande som fakultetsnämnden gjort i ärendet så delar beredningen uppfattningen att nuvarande examenskrav bör revideras men lägger i nästa avsnitt ett annat förslag till beslut än den som presenterats i akademins ansökan. Den viktigaste skillnaden är att teknikämnet stärks och att ospecificerade kurser inte ingår. Mindre skillnader handlar om poäng på avancerad nivå, antal mattepoäng och valfria poäng. (se även bilaga 6 för grafiska jämförelser)

218 Bilaga (35) Beredningens förslag till reviderad examensbeskrivning Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 210 hp i teknikområdet industriell ekonomi ska ingå varav minst 90 hp på avancerad nivå. I teknikområde ska ingå - minst 90 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation varav 45 hp på avancerad nivå vari ingår ett examensarbete på 30 hp och - minst 90 hp i ett av tre valbara teknikämnen, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och process-utveckling varav minst 15 hp på avancerad nivå samt - ytterligare 30 hp på avancerad nivå i antingen det valda teknikämnet eller i ämnet industriell ekonomi och organisation Dessutom ska ingå - minst 37,5 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 15 hp på lägst fördjupningsnivå G1F och - minst 15 hp fysik samt - minst 7,5 hp inom datavetenskap

219 Bilaga (35) Bilagor till denna PM 2. UKÄ:s bedömargrupps rapport FN:s externa granskning av INDEK Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation 5. EST:s reviderade ansökan från den 10 nov Grafiska representationer av examenskrav För akademins hela ansökan, de externa granskarnas granskningsprotokoll 2015 samt EST:s kommentarer till dem, se bilagor till ärendet om nytt INDEK-program.

220 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Bedömargruppens yttrande över nationell kvalitetsutvärdering 2013 av Industriell ekonomi och närliggande huvudområden Bedömargruppens uppdrag och dess omfattning Dåvarande Högskoleverket, hädanefter Universitetskanslersämbetet, har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till kandidat-, magister- och masterexamen samt civilingenjörs- och högskoleingenjörsexamen i Industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Totalt har 35 utbildningar utvärderats. För varje granskad utbildning redovisar vi vår bedömning av måluppfyllelsen för varje utvalt examensmål. Dessa sammanfattas i ett förslag till samlat omdöme med vidhängande motivering, se bilaga 1. I utvärderingen av ingenjörs- och teknikvetenskap har utbildningarna delats in i sex olika kluster: Bioteknik, kemiteknik, miljöteknik samt energiteknik Datateknik, It och medieteknik Industriell ekonomi Maskinteknik Samhällsbyggnad Teknisk fysik och elektroteknik Arbetssätt, reflektioner och slutsatser av gemensam och generell karaktär för de olika klustren återfinns i dokumentet Utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap 2013: arbetssätt, resultat, analys och reflektioner som föregår detta yttrande. I detta dokument är tyngdpunkten lagd på de resultat och slutsatser som är specifika för utbildningar inom industriell ekonomi. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Universitetskanslersämbetet. Bedömargruppens sammansättning I bedömargruppen ingick följande ledamöter: Janerik Lundquist (ordförande, ämnesexpert), Linköpings universitet Anna-Karin Salmi (studeranderepresentant), Linköpings universitet Annika Zika-Viktorsson (arbetslivsrepresentant), VINNOVA Daniel Ekwall (ämnesexpert), Högskolan i Borås Hans Björnsson (ämnesexpert), Chalmers tekniska högskola Johan Ahxner (studerande representant), Högskolan Jönköping Jonas Tosteby (ämnesexpert), Högskolan Väst 1

221 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Marcus Lindahl (ämnesexpert), Uppsala universitet Mats Engwall (ämnesexpert), Kungliga Tekniska högskolan Per Fagrell (arbetslivsrepresentant), Teknikföretagen Rickard Garvare (ämnesexpert), Luleå tekniska universitet Åsa Gustavsson (ämnesexpert), Linnéuniversitetet Följande personer har deltagit som expertläsare: Anders Segerstedt, Luleå tekniska universitet Anna Öhrwall Rönnbäck, Linköpings universitet Charlie Karlsson, Blekinge tekniska högskola Hans Lövsten, Chalmers tekniska högskola Henrik Blomgren, Kungliga Tekniska högskolan Henrik Florén, Högskolan Halmstad Lise Aaboen, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Norge Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet Margareta Paulsson, Umeå universitet Per Agrell, Université catholique de Louvain, Belgien Roland Sjöström, Linköpings universitet. Se bilaga 2 för bedömargruppens sammansättning och jävsförhållanden. Uppdragets genomförande Två typer av huvudområden Bedömargruppen har haft till uppgift att bedöma utbildningar som ger examen i huvudområdet industriell ekonomi eller närliggande huvudområden. Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. Utbildningarna skall leda till att studenter har förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. Detta är naturligtvis inte formellt reglerat, fördelningen är inte heller absolut eftersom det inte finns någon exakt definition av vad som ska räknas till respektive kategori. Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. Det är dock viktigt att också framhålla att proportionaliteten inte är ett syfte i sig själv, utan snarare ett sätt att operationalisera utbildningens syfte och säkra att utbildningen behåller sin särart och inte utvecklas till att bli alltför renodlade tekniska eller ekonomiska. Utbildningar inom industriell ekonomi ska således kunna uppvisa en fördelning som är förenlig med detta resonemang. Utbildningar med unika huvudområden, exempelvis produktionssystem, industriell teknik, affärssystem, kvalitetsteknik m.fl., ska, förutom ämnesspecifik fördjupning, uppvisa ett tekniskt, matematiskt och/eller naturvetenskapligt innehåll, alternativt för 2

222 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr utbildningar på avancerad nivå, fördjupning inom matematik/naturvetenskap och/eller teknik. För dessa utbildningar föreligger inget krav på en viss andel ekonomi och management. Industriell ekonomis signum Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. Tekniksvaga utbildningar i industriell ekonomi Bedömargruppen kan konstatera att några av de bedömda utbildningarna inte på ett övertygande sätt utbildar till den kompetens som förväntas av en ingenjör, kandidat, magister eller master i industriell ekonomi. Vissa lärosäten har reducerat antalet teknikoch teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörsoch teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Detta skulle också kunna få negativa effekter för övriga lärosäten i landet som erbjuder likartade utbildningar. Bedömargruppen har, efter 3

223 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr noggrant övervägande, valt att markera detta tillstånd genom att berörda utbildningar som högst ges omdömet hög kvalitet. Unika huvudområden Bedömargruppen har ställt sig frågande till varför lärosätena har valt att klassificera vissa utbildningar med unika huvudområden såsom tillhörande det tekniskt/naturvetenskapliga området. Inom flera av utbildningarna är andelen matematik/naturvetenskap och/eller teknik för låg på bekostnad av en hög andel ekonomi och management eller andra kurser från det samhällsvetenskapliga området. Utbildningarna i sig kan visa goda resultat från de självständiga arbetena och kan tänkas svara väl mot en efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är dock tydligt med det upplägg och innehåll som dessa utbildningar uppvisat att de inte hör hemma inom det tekniskt/naturvetenskapliga området och det är ur den aspekten som dessa utbildningar har bedömts visa alltför tydliga svagheter. Detta har resulterat i slutomdömet bristande kvalitet. Bedömningsprocessen Vi vill göra nedanstående preciseringar som tillägg till UK-ämbetets riktlinjer som vi följt i vårt arbete: Samtliga kunskaper och färdigheter från en akademisk utbildning manifesteras inte i ett självständigt arbete detta blir särskilt tydligt beträffande industriell ekonomi. De flesta självständiga arbeten som ingår i utvärderingen handlar om olika aspekter av management, logistik, kvalitet, produktionsorganisation, marknadsföring, ekonomiska analyser, etc. Dessa rapporter uppvisar sällan några större inslag av teknikkunskaper (mer än det allmängiltiga att industriell ekonomi-studenterna tenderar att ägna sig åt industriella och teknikintensiva företag). Examensarbetena manifesterar således inte självklart vad som är unikt i utbildningar i Industriell ekonomi, utan endast delar av det som utgör utbildningen. Den kompetensmässiga bredd som traditionellt ingår i en svensk och kontinentaleuropeisk industriell ekonomi-examen avspeglas med andra ord inte enbart i arbetena, vilket gör det självklart att utfallet från bedömningen av de självständiga arbetena måste kompletteras med andra underlag. Följaktligen har självvärderingen vägts in och fått en central roll i bedömningarna inom fältet. Varje självständigt arbete har i enlighet med Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering granskats av en bedömare. Det har varit flertalet ämnesexperter, minst fem, involverade i läsningen av arbeten per examina. Eftersom utvärderingsklustret industriell ekonomi inkluderar flera relativt skilda expertområden har speciell hänsyn tagits till ämnesexperternas olika kunskapsområden när arbetena fördelades. Fördelningen av de självständiga arbetena har föregåtts av en noggrann planering för att säkerställa att respektive arbete läses och bedöms av någon som innehar särskild ämneskompetens och erfarenhet som ligger så nära det aktuella arbetets område och innehåll som möjligt. Universitetskanslersämbetet uppmanade därför respektive lärosäte att i samband med inlämningen av de självständiga arbetena kategorisera arbetena med en av följande koder för att extra säkerställa att fördelningen gjordes så bra som möjligt gentemot varje läsares kompetens: 4

224 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr IP Produktionsekonomi, Logistik, Transportsystem, Kvalitetsteknik o dyl. IO Industriell organisation, Industriell marknadsföring, Management, Innovationsteknik, Entreprenörskap, o dyl. IF Finansiering, Investering, Ekonomiska informationssystem, Affärssystem o dyl. IT Teknisk inriktning (ITM maskinteknik, ITD datateknik, ITE elektroteknik, ITA övrig teknik) IV Matematisk/naturvetenskaplig inriktning Parallellt med lärosätenas kategorisering av självständiga arbeten ombads även varje expertläsare och ämnesexpert i bedömargruppen att meddela Universitetskanslersämbetet inom vilka delområden av industriell ekonomi som man besitter kunskap att bedöma självständiga arbeten samt för vilka examensnivåer. Utifrån dessa underlag tillsammans med ordförandens sakkompetens fördelade Universitetskanslersämbetet utifrån arbetets titel och kod varje självständigt arbete på den läsare som bäst ansågs kunna bedöma arbetets kvalitet. Till utvärderingen har elva expertläsare varit kopplade som enbart bedömt självständiga arbeten. De målrelaterade motiveringstexterna, som föregår våra förslag till samlat omdöme, kan skilja sig något åt till innehåll och form mellan olika examina. Detta beror på att det är olika bedömare som formulerat texterna. Utvärderingens resultat Totalt har 35 utbildningar utvärderats inom industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Utfallet sammanfattas i tabellen nedan: Examina Totalt Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Civilingenjör Högskoleingenjör Kandidatexamen Magisterexamen 6 6 Masterexamen Totalt 35 4 (12 %) 13 (37 %) 18 (51 %) Resultatet av bedömargruppens arbete presenteras på kommande sidor. Sammanfattningsvis kan konstateras att utfallet uppvisar stor spännvidd. Industriell ekonomi instiftades som en yrkesexamen för civilingenjörer i Sverige i slutet på talet medan ämnesområdet (numera huvudområdet) går längre tillbaka i tiden. Därefter har högskoleingenjörs- och sedermera generella examina adderats inom huvudområdet. Resultatet av utvärderingen klarlägger tydligt att de båda yrkesexamina, med endast enstaka undantag, genomgående uppvisar hög eller mycket hög kvalitet, vilket är glädjande med tanke på den fortsatta utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft. 5

225 Bilaga 15.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Det är också viktigt att våra yrkesexamina håller hög kvalitet såväl nationellt som internationellt. De generella examina, master, magister och kandidat, som har utvärderats inom klustret uppvisar större variation och fler utbildningar uppvisar brister i sin kvalitet. Tänkbara förklaringar till detta kan vara att de berörda lärosätena inte i tillräckligt stor utsträckning har anpassat utbildningen till de mål och den struktur som gäller för generella utbildningar alternativt att dubbla examina utfärdas till yrkesutbildningsstudenter där målen för de generella examina inte har tillgodosetts i samma utsträckning som målen för yrkesexamina. Andra skäl till de svagheter som visats inom de generella examina har beskrivits närmare ovan. Vi vill till sist rikta ett stort tack till alla inblandade lärosäten för deras insatser och genomgående mycket gedigna arbete kring självvärderingarna. Vi har haft flera intervjuer som har varit både intressanta och givande kring utbildningarna vid respektive lärosäte samt mer generellt kring utbildningarna inom vårt kluster. I detta avseende vill vi också gärna lyfta fram studenterna runt om i landet som genomgående visat ett starkt engagemang för sin utbildning vilket på sikt kommer att stärka studenternas och utbildningarnas internationella konkurrenskraft. För bedömargruppen Janerik Lundquist Ordförande 6

226 Bilaga 15.3 Mats Engwall Professor i Industriell ekonomi Kungl Tekniska högskolan Utvärdering av Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (dnr MDH /13) Uppdraget Undertecknad har av fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola fått i uppdrag att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Bakgrunden är en osäkerhet vid Mälardalens högskola (MdH) beträffande teknikinnehållet i civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (hädanefter kallad I programmet). Grund för utvärderingen Till grund för utvärderingen ligger det skriftliga underlag som tillsänts mig från MdH, bl.a. utbildningsplanen till civilingenjörsprogrammet och kursbeskrivningar. Därtill baseras min bedömning på mina egna erfarenheter som professor i Industriell ekonomi på KTH, research fellow i Institute of Management of Innovation and Technology (IMIT), ordförande in Nordiska föreningen för Industriell ekonomi (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management) samt ledamot kommittén för utbildningar inom Industriell ekonomi i Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknikutbildningarna i Sverige ( ). Ämnet Industriell ekonomi Ämnet Industriell ekonomi (och organisation) etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator Erik August Forsberg utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Bakgrunden behovet av ingenjörer som förstod ekonomi och organisation i samband med Sveriges industrialisering. Ämnet kom att stå i centrum för införandet av Scientific Management och rationaliseringsrörelsen i Sverige (se de Geer 1978) och är nära förknippat med strävan efter rationell ledning och effektiv produktionsorganisation. När Forsbergs lärjunge Tarras Sällfors år 1939 utnämndes till Sveriges första professor i ämnet vid KTH förstärktes ämnets inriktning mot arbetsorganisation, produktions och verksamhetsledning. Civilingenjörsutbildning i Industriell ekonomi startades i Sverige vid Linköpings universitet I kraft av att vara en ny teknisk högskola införde Linköpings universitet flera framgångsrika innovationer i den akademiska utbildningen. Inom civilingenjörsutbildningen kom programmen i Datateknik respektive Industriell ekonomi att bli mest framgångsrika. I kraft av I programmets popularitet och framgång kom följaktligen liknande utbildningar att införas vid Sveriges övriga tekniska fakulteter från 1980 talet och framåt. Idag (2013) finns civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Lunds universitet, Luleå Tekniska universitet, Karlstad universitet, 1

227 Bilaga 15.3 Umeå universitet samt Mälardalens högskola. Dessutom finns närbesläktade kandidat, master och magisterprogram vid en rad universitet och högskolor. Internationellt finns motsvarande utbildning vid de flesta större tekniska universitet i Europa. Studentföreningen ESTIEM (European Students of Industrial Engineering and Management) organiserar för närvarande studenter vid närmare 65 lärosäten över hela Europa. I Asien och Amerika följer ingenjörsutbildningen ofta en annan struktur än i den kontinentaleuropeiska traditionen, varför det inte är lika lätt att identifiera motsvarigheter till I programmen i dessa världsdelar (för en beskrivning av den nordamerikanska utvecklingen inom Industrial Engineering, se Baily & Barley 2005). Skälet till att Industriell ekonomi (eng: Industrial Engineering and Management, IEM) etablerats på de tekniska högskolorna beskrivs väl av ESTIEMs hemsida: The focus of IEM studies lies in providing students valuable engineering knowledge as well as practical management experience. IEM integrates technological knowledge and management skills, helping students to cope with competitive business challenges while comprehending the underlying technology. Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Distinktionen mellan ämne/huvudområde och teknikområde kan tyckas hårfin, men den har viktiga konsekvenser: Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomioch managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain 2

228 Bilaga 15.3 management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. Beträffande teknikområdet Industriell ekonomi ligger dock det unika just i utbildningarnas strävan att träna teknologerna i att integrera tekniska frågeställningar med aspekter av ekonomi och management. Det räcker således inte att endast utbilda blivande ingenjörer i ekonomi och management, det bör också finnas en strävan i ett I program att utnyttja potentialen i teknologernas kombination av kunskaper inom såväl ekonomiska som tekniska ämnen. Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH Mål och syfte MdH har preciserat syftet med sitt I program på följande sätt: att studenten ska utveckla färdigheter i praktiskt arbete inom industriell ekonomi och tillägna sig en förmåga att kunna se nya, kreativa lösningar på ekonomisk tekniska problem. I utbildningsplanen anges att programmet är en femårig utbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Vidare anges att utbildningen innehåller ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel i matematik och naturvetenskap och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildning ingår, enligt utbildningsplanen, dessutom tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Programmets sammansättning Ur utbildningsplanen går att utläsa hur kurserna inom programmet fördelas mellan olika ämnesområden (figur 1) samt de olika ämnesområdenas relativa omfattning i proportion till varandra (figur 2). Termin Summa Ekonomi 127,5 Indek 7,5 7,5 Företagsekonomi 7,5 7,5 15 7,5 7,5 7, ,5 Nationalekonomi 7,5 7,5 Mat/Nat 52,5 Matematik 15 7,5 7, Datavetenskap 7,5 7,5 Teknik 90 Energiteknik 22,5 7,5 22,5 7, Miljövetenskap 15 Energimarknader 7,5 7,5 15 Valfritt 15 1) Språk, int.k ) FEK

229 Bilaga 15.3 Figur 1: Kursers fördelning mellan olika ämnesområden Miljövetenskap 5% Valfritt 5% Teknik 30% Ekonomi 42% Mat/Nat 18% Figur 2: Ämnesområdenas relativa omfattning Genom att summera kurspoängen för respektive område framgår det att I programmets kurssammansättning inte motsvarar vad som stadgas i programbeskrivningen. Istället för ca en tredjedel matematik/naturvetenskap omfattas detta av knappt en femtedel av programmet och istället för en tredjedel ekonomi upptar ekonomiämnena 42 %. För de teknologer som dessutom väljer företagsekonomiska kurser bland de 15 valfria högskolepoängen uppgår programmets ekonomidel till hela 47 %, dvs. knappt hälften (för övriga teknologer ökar inte heller andelen matematik/naturvetenskap eller teknik, utan de kompletterar med språk och interkulturell kommunikation). De 5 % Miljövetenskap (kursen Perspektiv på energimarknader, 15 hp) som ingår i programmet förstärker dessutom denna obalans. Utifrån kursbeskrivningen ligger miljövetenskapskursen närmare ekonomiområdet än renodlad teknik (något som också verifieras av att kursen i utbildningsplanen anges som ingående i huvudområdet Industriell ekonomi). Jämförelse med Linköpings universitet och KTH I programmen vid Linköpings universitet (LiU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har valts som referensobjekt. Det finns två skäl till detta; dels utgör dessa de två största programmen inom området idag, dels har det ett upptagningsområde som konkurrerar med MdH. Även om lärosätena idag rekryterar nationellt och globalt har den geografiska närheten visat sig fortsatta vara viktig. Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik. 4

230 Bilaga 15.3 Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning. På detta sätt operationaliseras målen med teknikkurserna i utbildningen: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang. Min bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Exakt var gränserna går mellan dessa ämneskategorier kan naturligtvis alltid diskuteras. Likaså är civilingenjörsbegreppet ett öppet och töjbart begrepp som är under ständig utveckling. Det måste dock finnas innehållsliga skäl till inrättandet av civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi, dvs. att dess ingenjörer representerar en kompetens och inriktning som saknas hos andra ingenjörer och som inte till fullo kan uppfyllas av traditionella företagsekonomer. Det är denna profil i gränslandet mellan teknik och management som är I programmens särart. Därför är det också särskilt viktigt för dessa utbildningar att vara noga med gränsdragningarna: det får inte finnas några tvivel om att ett I program utbildar ingenjörer (och inte ekonomer), det får heller inte finnas I program som brister i inslag av ekonomi och management. Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Progressionen inom teknik och ekonomi Det är centralt att det inom ett I program sker en innehållslig progression inom både teknikkurserna och ekonomikurserna. Ett sätt att säkra detta när man i en civilingenjörsutbildning som I programmet gör plats för ekonomi/management på bekostnad av teknisk naturvetenskaplig allmänbildning är att driv fördjupningen inom ett ämnesområde ända ut till teknisk tillämpning. Det räcker således inte med teoretiska baskurser, eftersom det är i den praktiska tillämpningen tekniken vanligtvis möter icketekniska frågeställningar, t.ex. angående ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet. Utmaningen beträffande progressionen inom ekonomikurserna ligger å andra sidan istället vanligen i att säkra att ämneskurserna i årskurs 4 och 5 verkligen ger kunskaper på avancerad nivå och inte endast skapar ämnesmässig bredd. Med tanke på det förhållandevis begränsade utrymmet för ekonomi/management inom programmen är ett sätt 5

231 Bilaga 15.3 att åstadkomma denna fördjupning att utnyttja teknologernas teknikförståelse i ekonomi/managementkurserna. Att medvetet integrera frågeställningar mellan tekniska och ekonomiska aspekter är centralt. Min bedömning av progressionen inom teknik och ekonomi Det går inte att, utifrån utbildningsplanen och de bilagda kursbeskrivningarna, med säkerhet uttala sig om progressionen över årskurserna i MdHs I program, vare sig avseende teknik eller ekonomi. Eftersom programmet är under uppbyggnad och, kurserna i årskurs 4 och 5, enligt uppgift, ännu inte har genomförts, vore det dessutom förment att bedöma dessa på förhand. Med tanke på att programmets tekniska fördjupning omfattar 90 hp över de fem läsåren, tycks det finnas goda förutsättningar för att teknologerna skall erhålla erforderligt djup inom energiteknikområdet (detta är dock naturligtvis beroende av hur kurserna genomförs/kommer att genomföras). För en närmare granskning av progressionen mellan kurserna krävs dock en sakkunnig granskare inom energiteknik. Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. Progressionen inom ekonomikurserna har inte gått att bedöma i detalj. Efter att ha granskat utbildnings och kursplanerna tycks det dock som om flera ekonomikurser tenderar att ligga innehållsmässigt nära varandra med olika aspekter på marknadsföring, marknader och energimarknader, utan någon enkelt identifierbar tanke om hur de ämnes och innehållsmässigt bygger på varandra. För en utomstående är det exempelvis svårt att identifiera progressionen och skillnaderna i innehåll mellan följande kurser: Marknader och företag 7,5 hp (allmän behörighet) Mikroekonomi, 7,5 hp (förkunskapskrav matematik C, engelska B) Industriell marknadsföring 7,5 hp (förkunskapskrav 15 hp FEK, varav 7,5 Marknadsföring gk) Perspektiv på energimarknader 15 hp (förkunskapskrav 15 hp energiteknik) Affärer på globala marknader 7,5 hp (förkunskapskrav 60 hp FEK) Industriell marknadsföring på globala energimarknader, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (oklara förkunskapskrav) Internationella energisystem, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Ur kursplanerna framstår dessutom flera av uppräknade kurserna som enstaka kurser, var och en representerande en självständig helhet och (med några få undantag) utan några starkare band till andra kurser i utbildningen. Det kanske finns tankar om constructive alignment inom I programmet så att alla kurser tillsammans konsekvent bidrar till att programmålen uppfylls. Det skulle dock i så fall vara bra att göra dessa tankar explicita. 6

232 Bilaga 15.3 Huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Som beskrevs ovan kan innehållet i huvudområdet Industri ekonomi diskuteras och det finns ingen nationell riktlinje, eller allmänt vedertagen definition av vad som ingår i Industriell ekonomi. Under utredningen har jag dock noterat att MdH har en definition av huvudområdet som jag inte träffat på vid något annat lärosäte i Sverige. Även om programmets energiprofil fokus på energimarknader framgår av den kursmix som av MdH definieras som ingående i huvudområdet, är det för en utomstående betraktare oklart hur dessa kurser förhåller sig till de företagsekonomiska kurserna i programmet. Det är också för mig oklart varför en kurs i miljövetenskap räknas till huvudområdet Industriell ekonomi. MdHs sätt att definiera huvudområdet behöver innehållsligt inte vara dåligt. Att däremot etiketter det Industriell ekonomi är mer tveksamt med tanke på vad detta varumärke brukar manifestera för innehåll. En bättre benämning på programmet kanske skulle vara Energisystem och ekonomi 8eller något liknande). Introduktion till indek 7,5 INDEK Perspektiv på energimarknader 15 Miljövetenskap Industriell marknadsföring på globala energimarknader 7,5 FEK Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader 30 FEK Examensarbete 30 FEK Summa 90 Figur 3: Kurser som räknas till huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Slutsatser Nedan sammanfattas min bedömning av civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (MdH): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig i energiteknik Stockholm Mats Engwall, professor 7

233 8 Bilaga 15.3

234 Bilaga 15.3 Referenser De Geer, Hans (1978): Rationaliseringsrörelsen i Sverige, SNS förlag Diane Bailey, Stephen R. Barley. (2005) "Return to work: Toward a post industrial engineering." IIE Transactions. 37:

235 Bilaga 15.4 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 13. Ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2015/0123 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Beslutspromemorian lyfter fram ett antal dilemman och frågeställningar, bland annat ämnets betydelse på MDH och dess koppling till utbildningsområde. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation och att EST ska vara ämnets värdakademi. Förslag till beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utse akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) till ämnets värdakademi. Ärendets beredning Förslaget har tagits fram inom den arbetsgrupp på akademi EST som arbetar med framtagandet av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015, då representanter från akademi EST var adjungerade. Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om att inrätta ämnet Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/Ladok, STC/examen.

236 Ärende Bilaga 13 Bilaga Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2015/0123 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (6) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. För att förstå akademins önskemål om att inrätta ett nytt ämne, kan det sättas in i ett sammanhang av de andra klassificeringar som görs för en kurs. En kurs kan räknas inom ett eller flera huvudområden för en generell examen eller en konstnärlig examen (enligt 2007 års examensordning). För en kurs som ingår enbart i yrkesexamen anges inte huvudområde. Högskolans huvudområden för generella och konstnärliga examina finns beskrivna i den lokala examensordningen (MDH /14). Utbildningsområden utgör indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är nationellt fastställda (t.ex. VÅ för vårdområdet, TE för tekniska området). Det finns inga tydliga nationella riktlinjer för klassificering av kurser, utan lärosätena beslutar själva hur de egna kurserna ska klassificeras. Dock finns en huvudsaklig princip som handlar om att klassificeringen ska utgå från kursens ämnesinnehåll. Detta finns angivet exempelvis i regeringens proposition Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 199/93:169), i Högskoleverkets Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) samt i regeringens regleringsbrev som ges årligen till högskolor och universitet.

237 ! "" Högskoleverket #$$ och SCB har gjort en gruppering av ämnen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ämnesgrupperna finns beskrivna på Universitetskanslersämbetets webbplats. Kursens tillhörighet i en ämnesgrupp avgörs av kursens innehåll. Industriell ekonomi och organisation finns med i denna ämneslista som ämnesgrupp inom ämnesområdet teknik. Det är alltså möjligt att välja industriell ekonomi och organisation som ämnesgrupp vid inrättandet av en kurs. Ärende Bilaga 13 Bilaga (6) För högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar används i högskoleförordningens examensbeskrivningar begreppet teknikområde. Med teknikområde avses området för specialisering för högskoleingenjörsexamen eller civilingenjörsexamen, till exempel robotik, energiteknik eller industriell ekonomi. Det finns i högskoleförordningen inget krav på ett visst antal poäng! inom det aktuella teknikområdet, men det finns målformuleringar som till exempel visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. En kurs klassificeras inte inom ett teknikområde, utan det är snarare en rubricering av en examen och ett program, som i sin tur består av en samling kurser som tillsammans uppfyller de nationella examensmålen. I Högskoleverkets Begreppsmanual för uppföljning av högskolan (Högskoleverket, 2008) definieras ämne som ett avgränsat kunskapsområde med egen benämning. Begreppet ämne kopplat till examen tillämpas inte i gällande examensordning som i tidigare examensordning, där man talade om huvudämne för examen. Det finns därmed inte längre några nationella krav på att en kurs formellt sett ska tillhöra ett ämne. Utifrån 1993 års examensordning fastställde varje lärosäte ämnen för kandidat- och magisterexamen, och det är dessa ämnen som på MDH lever kvar, men i en annan betydelse än examensgrundande. Ämne är, till skillnad från ämnesgrupp, en klassificering som görs lokalt vid MDH. I en kursplan syns ämnestillhörigheten enbart i form av det kurskodsprefix som varje kurs har. Kurskodsprefixet består av tre bokstäver, exempelvis ERA för energiteknik och FOA för företagsekonomi. Prefixet följs av ett tvåsiffrigt löpnummer, som tillsammans bildar kurskoden. I övrigt finns det inte angivet i kursplanen vilket ämne kursen tillhör i form av någon särskild rubrik. En betydelse som ämnestillhörigheten har vid MDH är att det i en utbildningsplan tydliggör vilket innehåll kursen har i det fall den inte tillhör något huvudområde för en generell eller konstnärlig examen. I utbildningsplaner för utbildning som leder till generell eller konstnärlig examen listas alla kurser under huvudområde, medan kurser inom yrkesutbildningar och som saknar huvudområde istället listas under ämnestillhörighet. Även i MDH:s lokala examenskrav för respektive examen syns ämnestillhörigheten, då högskolans examenskrav för ingenjörsutbildningar är specificerade utifrån att man ska ha läst ett visst antal poäng inom olika ämnen.

238 ! % & &' ( )*++ I akademins ansökan finns det redogjort för det tänkta ämnets definition och innehåll, närliggande ämnen, möjligt kursutbud, lärarresurser och en omvärldsanalys. Ärende Bilaga 13 Bilaga (6) Akademin beskriver ämnet industriell ekonomi och organisation som ett brett kunskapsområde omfattande den del av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera och förändra industriella/tekniska verksamheter och pekar vidare på flera exempel som visar att industriell ekonomi är ett eget område, utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen. Sammanfattningsvis beskrivs ämnet som utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller för:, - teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och teknikimplementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller genom användning av teknik. Akademin redogör i sin ansökan för vilka kurser som är tänkta att tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation. Ämnet är främst avsett för kurser inom det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, men även andra ingenjörsutbildningar. Akademin beskriver att det finns nära koppling till andra ämnen, främst företagsekonomi, nationalekonomi och innovationsteknik. Akademin menar vidare att det öppnar för samordningsvinster vad gäller till exempel en bredare kompetensbas, som skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Det huvudsakliga motivet för ämnets inrättande är enligt akademin att lättare kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. I dagsläget har de kurser som enligt akademin borde kunna tillhöra ämnet.-)/ industriell 00- ekonomi och organisation - sin hemvist i andra ämnen, främst företagsekonomi och energiteknik. Detta innebär i praktiken att kursen återfinns under denna rubrik i utbildningsplaner, att den har ett särskilt kurskodsprefix samt att den kan räknas samman med andra kurser inom ämnet och ingå som del av ett krav för en yrkesexamen i högskolans lokala examensordning. Akademin menar att det är viktigt att gentemot studenterna tydliggöra vad som särskiljer olika program från varandra. Akademin menar att inrättandet av industriell ekonomi och organisation som ämne skulle skapa tydlighet gentemot andra lärosäten, där det sedan länge är etablerat. I sin ansökan har akademin sammanställt andra lärosätens hållning till industriell ekonomi och organisation som ämne, huvudområde samt även hur examenskrav för civilingenjörsexamen är formulerade.

239 12 2' 3 $*+0 0"00- - Utifrån sin jämförelse med andra lärosäten har akademin dragit slutsatsen att ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande finns på de flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Ärende Bilaga 13 Bilaga (6) Beredningens tolkning av denna sammanställning är något annorlunda. Några av lärosätena (BTH, Chalmers, KaU, KTH, LiU) verkar ha industriell ekonomi inrättat som huvudområde, men i princip inget lärosäte har industriell ekonomi inrättat som ämne och frågan är om man vid dessa lärosäten över huvud taget anger ämne för kurser i den bemärkelse som MDH gör. Att ha ett huvudområde innebär att lärosätet också har en generell examen (kandidatexamen och/eller masterexamen) inrättad inom detta huvudområde. MDH har ingen generell examen inrättad inom industriell ekonomi och kan därmed inte heller ange huvudområde industriell ekonomi för en kurs. Tidigare har masterexamen i industriell ekonomi och organisation (med olika inriktningar) funnits inrättad vid MDH, men fakultetsnämnden fattade den 29 mars 2012 beslut om avveckling. Däremot verkar industriell ekonomi och organisation anges som ämnesgrupp i de flesta fall enligt akademins sammanställning. Vidare visar akademins sammanställning att det i lärosätenas lokala examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi sällan anges specifika krav på! poäng inom 4 olika )/ ämnesområden, "0*+50 utan snarare att man $ ska ha läst kurserna inom programmet, ibland med vissa specialiseringar eller profiler. I MDH:s lokala examenskrav för civilingenjörsexamina (och högskoleingenjörsexamina) anges istället detaljerade krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. Totalt sett beskriver dessa krav i princip upplägget på programmet, men utelämnar i de flesta fall ett antal kurser som inte är nödvändiga för examen. Akademin motiverar ett inrättande av ämnet främst med att kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Utifrån den struktur som högskolan har med lokala ämnen som inrättas av fakultetsnämnden kan detta vara ett rimligt argument, särskilt utifrån den beskrivning som akademin gör av ämnet, det vill säga att det är ett eget kunskapsområde utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska ämnen. Ett eventuellt inrättande av ämnet kan betraktas som en del av det upplägg som högskolan har i form av relativt detaljerade examenskrav för ingenjörsutbildningar, med krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. I övrigt syns inte ämnestillhörigheten i kursplanen, utan enbart som ämnesrubrik i utbildningsplanen samt som ett prefix i kurskoden. Ett inrättande av ämnet skulle troligtvis tydliggöra kursernas innehåll i utbildningsplan och i examensbeskrivning, men frågan är om det egentligen har någon avgörande betydelse för kvaliteten på utbildningen och examen.

240 Ärende Bilaga 13 Bilaga 15.41! $"" Ett alternativ skulle kunna vara att utgå från förordningens begrepp teknikområde, som för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi är industriell ekonomi och tydligare beskriva detta i termer av innehållslig kvalitet. Detta skulle möjligtvis kräva en mer generellt hållen examensbeskrivning, mer lik de som andra lärosäten uppvisar, i termer av att ha läst kurserna enligt utbildningsplanen. 5 (6) Den huvudsakliga principen som gäller nationellt för klassificering av kurs till utbildningsområde är att utgångspunkten ska vara kursens ämnesinnehåll. Det handlar alltså nödvändigtvis inte om kursens ämnestillhörighet, utan snarare om kursens ämnesmässiga innehåll. Högskoleverket understryker i sin Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) att kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. Det finns därmed ingen självklar koppling mellan kursens ämnestillhörighet och ett visst utbildningsområde. I rapporten framgår vidare att de lärosäten som deltog i Högskoleverkets seminarier om kursklassificering i de flesta fall klassificerar kurser med utgångspunkt i kursplanen, det vill säga innehållet i kursen i form av exempelvis lärandemål och kurslitteratur. I MDH:s Riktlinjer för klassificering av kurser med avseende på utbildningsområde (MDH /10) anges däremot att klassificering med avseende på utbildningsområde normalt styrs av det ämnet som kursen tillhör. Vidare står ämnen inrättas av fakultetsnämnden och att ett beslut om inrättande också inkluderar till vilket utbildningsområde kurser i ämnet normalt ska klassas. Beredningens reflektion är att MDH:s lokala riktlinjer för kursklassificering inte ligger i linje med den nationella principen om kursinnehåll och att ta ställning utifrån kursens innehåll, lärandemål och kurslitteratur. Utifrån det perspektivet bör ett eventuellt inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation inte heller inkludera en koppling till utbildningsområde. Beslut om utbildningsområde i samband med att en kurs inrättas bör snarare fattas utifrån kursens ämnesmässiga innehåll. Med utgångspunkt i högskolans riktlinjer som betonar en kurs ämnestillhörighet 6& &&& ( snarare än dess ämnesinnehåll, finns en risk för att kurser inom ämnet industriell ekonomi och organisation klassificeras till ett enda utbildningsområde, exempelvis teknik som har en relativt hög ersättningsnivå jämfört med flera andra utbildningsområden. Med utgångspunkt i nationella principer och skrivelser skulle det snarare kunna vara så att kurser inom industriell ekonomi och organisation klassificeras till olika utbildningsområden, beroende på innehåll. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Utbildningsledare Eva Thorin och universitetslektor Anette Hallin från akademi EST var adjungerade i ärendet och svarade på ledamöternas frågor. De frågor som framför allt berördes var ämnets definition samt kopplingen till utbildningsområde. Utskottet föreslår fakultetsnämnden att inrätta ämnet.

241 ( &( Ärende Bilaga 13 Bilaga Beredningens förslag till fakultetsnämnden är att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och att EST ska vara ämnets värdakademi. Ingen direkt koppling till utbildningsområde bör göras, då kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. 6 (6)

242 Ärende Bilaga 13 Bilaga Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (8) Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Akademin EST vill härmed ansöka om att inrätta Industriell ekonomi och organisation som grundutbildningsämne för kurser inom framförallt civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi men även andra ingenjörsutbildningar. Syftet med grundutbildningsämnet är idag att utbilda ingenjörer som kan bidra till att lösa komplexa tekniska, ekonomiska och sociala problem. Ämnet etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator, Erik August Forsberg, utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Denna tradition av industriell ekonomi och organisation som ett basämne vid en teknisk fakultet har styrt utformning, inriktning och tillämpning av forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation som redan är en integrerad del i den tekniska forskarutbildningen vid MDH. Det som saknas är ett grundutbildningsämne. Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. Med tiden har ingenjörernas arbetspraktik förändrats till att omfatta mer än traditionella tillverkande industrier, och därmed expanderat till t.ex. den numera dominerande tjänstelogiken, men det som förblir centralt för ämnet är att verksamheten och dess tekniska innehåll är en integrerad del av kunskapsbildningen. Som ett av många möjliga exempel kan nämnas de modeller för nya tjänster där det affärsmässiga och det tekniska inte går att separera, dvs. där ny teknik kan möjliggöra en ny modell som bara kan skapas om man har förståelse för den affärsmässiga och den organisatoriska dimensionen. Eller, för att nämna ett annat exempel, det förändringsarbete som har både med införande av ny teknik och av ny arbetspraktik att göra. Sådana områden faller utanför gränserna för både övriga ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen.

243 Ärende Bilaga 13 Bilaga (8) Logiken i många av de modeller och metoder som karakteriserar ämnet, och som ständigt utvecklas i takt med att de blir kritiserade, härrör från tankesätt som präglar discipliner som maskinteknik eller datavetenskap. Dessa modeller och metoder innebär att industriell ekonomi och organisation kännetecknas av ett specifikt systemsynsätt. Ämnet är på så sätt interdisciplinärt till sin natur och har ett fokus på tillämpad kunskap, vilket erbjuder studenterna en annan typ av förståelse och färdigheter än vad de kan utveckla genom mer abstrakta och generella ämnesområden som företagsekonomi och nationalekonomi. Detta blir möjligt tack vare att studenterna även besitter djupa tekniska kunskaper (inom till exempel datavetenskap, produktrealisering eller energisystem), som kan integreras i analyser av konkreta industriella verksamheter eller industriella system. Verksamheten, och dess praktik, är därför inte en kontext för kunskapsbildning utan en integrerad del av själva kunskapsbildningen. Ämnet kan således sammanfattas i termer av utformning och implementering av arbetsmetoder och -modeller för: teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och implementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller, utformning och implementering av arbetsmetoder och modeller genom användning av teknik. För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper och utveckla nämnda färdigheter krävs en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet. Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med industrin samt simuleringar/beräkningar är exempel på pedagogiska metoder som används i utbildningen. Genom sin interdisciplinära karaktär har ämnet industriell ekonomi och organisation av naturliga skäl en nära koppling till andra grundutbildningsämnen vid MDH. Främst gäller detta ämnena företagsekonomi, nationalekonomi vid EST och innovationsteknik vid IDT. Detta öppnar för samordningsvinster vad gäller t.ex. en bredare kompetensbas vilken därmed skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation kommer göra det lättare att särskilja kurser som ges inom Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet vilka har mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Poängen med detta är att bli tydligare gentemot studenterna som går de olika programmen om hur kurserna är en del av respektive program. Innehåll i både program och kurser blir nämligen mer särpräglade då de byggs utifrån skilda

244 Ärende Bilaga 13 Bilaga ämnesbeskrivningar. Därigenom blir det lättare för studenterna att bättre förstå innehållet i och upplägget för kurserna, vilket skiljer sig åt mellan programmen. Kopplingen till övriga kurser i respektive program blir också tydligare än i nuvarande utformningen, där Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi blandar ingenjörsämnen med företagsekonomi. 3 (8) En central poäng är också att vi genom inrättandet av ämnet industriell ekonomi och organisation skulle skapa tydlighet kring Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och dess innehåll gentemot övriga lärosäten, där ämnet sedan länge är etablerat. Slutligen, skapar inrättande av ämnet även tydlighet i relationen till Innovationsteknik, som också har tekniska drag och interdisciplinär karaktär, men med ett snävare fokus. Detta möjliggör inte bara klarhet kring profilering av Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi respektive Innovationsprogrammet, utan också större möjlighet till samarbete mellan dessa program genom att det blir tydligt hur de två ämnen kan komplettera varandra. Kursutbudet inom det förslag för ett nytt Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som kommer att lämnas in till fakultetsnämnden under hösten 2014 innehåller följande kurser inom ämnet: Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP, G1N Teknik och samhälle, 7,5 HP, G1N Global operations management, 7,5 HP, G1F Industriell marknadsföring, 7,5 HP, G1F Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP, G1F Organisation: form och funktion, 7,5 HP, G1F Industrial economics, 7,5 HP, A1N Industriell förnyelse: möjligheter och utmaningar, A1N Ledning av industriellt förändringsarbete, 7,5, A1N Det nya programmet innehåller även några integrationskurser, där ett av de ämne som kommer att integreras är industriell ekonomi och organisation. Det handlar om följande kurser: Att leda och arbeta i projekt, 7,5 HP, G1N Hållbar utveckling, 7,5 HP, G1N Självständigt arbete inom industriell ekonomi, 15 HP, G2F Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7, 5 HP, A1N

245 Ärende Bilaga 13 Bilaga Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation, 15 HP, A1F Slutligen kommer även kurser som erbjuds idag till andra ingenjörsprogram i form av företagsekonomikurser att omarbetas och tydligt kopplas till industriell ekonomi och organisation och därmed ges som kurser i detta ämne. Det handlar till exempel om Produktionsekonomi 1 och 2, kurser föreslagna i det reviderade Produktion och Produktdesign programmet (ansökan har lämnats in till fakultetsnämnden under våren 2014). 4 (8) Tabell 1 innehåller den planerade bemanningen (EST) för kurser inom ämnet och för integrationskurserna där ämnet samspelar med andra tekniska ämne. Största delen av personalen är disputerad och tillsvidareanställda. Stor vikt läggs på kontinuerlig pedagogisk utveckling vid EST. Tabell 1. Lärarresurser Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 10% Att leda och arbeta i projekt Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 26% Examensarbete Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Cecilia Lindh Lektor tillsvidare 100% 5% Examensarbete Christos Papahristodoulou Lektor tillsvidare 100% 28% Industrial economics Esbjörn Segelod Professor tillsvidare 100% 1% Fredrik Jeanson Doktorand visstidsanst. 100% 14% Johan Grinbergs Lektor tillsvidare 100% 14% Jonas Truedsson Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Styrning och finasiering av industriella verksamheter Organisation: form och funktion Styrning och finasiering av industriella verksamheter

246 Ärende Bilaga 13 Bilaga Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs 5 (8) Lennart Haglund Licenciat visstidsanst. 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Lennart Haglund Licentiat visstidsanst. 100% 14% Industriell marknadsföring Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 10% Teknik och samhälle Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 3% Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 20% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 14% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 3% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 8% Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Organisation: form och funktion Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 14% Teknik och samhälle Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 6% Hållbar utveckling Peter Dobers Professor tillsvidare 100% 4% Hållbar utveckling Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 1% Industriell marknadsföring Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Sikander Khan Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 12% Global Operations Management Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 13% Industriell marknadsföring Ulf Andersson Professor tillsvidare 100% 1% Global Operations Management

247 Ämnet utgör ett av de centrala ämnena inom det nya Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Programmet är ett civilingenjörsprogram vars teknikområde definieras som bestående av ämnena industriell ekonomi och organisation, tillämpad matematik, fysik, miljövetenskap, innovationsteknik samt ett av följande ämnen: datavetenskap, produkt- och processutveckling, energiteknik. En sådan definition är i linje med UKÄs bedömargrupps uttalande om program inom kluster Industriell ekonomi som offentliggjordes under hösten 2013 och som understryker hur huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från dessa olika ämnen. Kurser inom ämnet utgör mellan ca 20 % och 35 % av programmets innehåll (beräknat i antal HP). Integrationskurser står för ytterligare ca 18 % av innehållet. Programmet planeras rekrytera ca 100 studenter per år och alla utom två av de ovan nämnda kurserna kommer att vara obligatoriska för samtliga studenter. Ärende Bilaga 13 Bilaga (8) Ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande (industriell ekonomi, industriell ekonomi och management) finns på det flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se tabell 2). I krav för examen anges oftast obligatoriska kurser på programmet (redovisade i utbildningsplaner) och visst omfång inom inriktning.

248 Ärende Bilaga 13 Bilaga Tabell 2. Ämnet industriell ekonomi och organisation på andra lärosäten som ger civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Uppgifterna är hämtade från respektive lärosätes hemsida. 7 (8) Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar Blekinge tekniska högskola Ämnesgrupp: Industriell ekonomi och organisation Huvudområde: Industriell ekonomi och management Generella examenskrav för civilingenjörsexa men, krav på 30 hp matematik, samt obligatoriska kurser i programmet som anges i Inom ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation finns även huvudområdet Strategiskt ledarskap för hållbarhet med kurser inom Civilingenjörs-programmet i industriell ekonomi. Inom programmet finns även kurser utan huvudområde inom ämnesgruppen och inom företagsekonomi utbildningsplanen Chalmers Huvudområde: Industriell ekonomi Inget om huvudområde, kurskrav inom program, total omfattning och nivå anges samt omfattning av matematik Anger ej ämne i kursplaner Karlstad universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Kursfordringar enligt utbildningsplan anges Anger ej ämne i sina kursplaner. Har flera huvudområden för en del kurser. Har även kurser inom huvudområdena företagsekonomi och nationalekonomi i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. KTH Huvudområde: Industriell ekonomi Anges som generella krav för civilingenjörsutbildning och hänvisning till studieplan för programmet med kurslistor Kurser på grundnivå som listas under rubriken ITM ITM/Industriell ekonomi och organisation har huvudområdet Teknik medan kurser på avancerad nivå har huvudområdet industriell ekonomi. Ämne anges inte i kursplaner

249 Ärende Bilaga 13 Bilaga Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar 8 (8) Linköpings universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Ämnesgrupp: Industriell ekonomi Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom valda huvudområden och profiler - Luleå universitet Ämne: Industriell ekonomi Ämnesgrupp (SCB): Industriell ekonomi och organisation Anger generella krav + avklarade kurser enligt utbildningsplan Ämne och Ämnesgrupp (SCB) anges i kursplaner. Andra ämnen inom Ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation är t ex Kvalitetsteknik, Miljöledning, Industriell organisation. Även kurser inom Ämnesgruppen Företagsekonomi finns på programmet. Lunds universitet Inget tydligt om ämnen Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom specialiseringar Huvudområde teknik anges för kurser inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mittuniversitetet Ämne: Industriell organisation och ekonomi Kurser enligt gällande utbildningsplan eller individuell studieplan I kursplaner anges Industriell organisation och ekonomi som Ämne huvudområde Umeå universitet Ej ämne eller huvudområde industriell ekonomi Kurser anges Anger ej ämne men huvudområde i sina kursplaner. Inom civilingenjörsprogrammet för industriell ekonomi används huvudområdena: övrigt huvudområde, företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia mm

250 Bilaga 15.5 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (21) Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Ansökan om ändring av examenskrav för Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi I samband med utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se särskild ansökan om nytt program) behöver även examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi ändras. Ansökan om detta har tidigare skickats in till fakultetsnämnden och efter kompletteringar i maj lades följande förslag som, enligt tidigare beslut av nämnden, även skickats ut för extern granskning: Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N -minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produktoch processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F -minst 15 hp fysik på nivå G1F

251 2 Bilaga minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N Fakultetsnämnden lämnade vid möte i oktober 2015 följande synpunkter: Fakultetsnämnden beslutar att göra följande medskick inför slutberedningen av ärendet: att arbetsgruppen i samråd med förvaltningen och branschrepresentanter säkerställer att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi har ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än en kraven för en högskoleingenjörsexamen. Ovanstående förslag innebär att 67,5 hp inom de 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi inte är specificerade till specifika ämnen. Detta för att dels möjliggöra kurser där flera ämnen integreras (37,5hp). Syftet med de tänkta integrationskurserna är dels att introducera olika teknikområden och visa på integrationen emellan dem och dels att kunna ge kurser som bättre speglar yrkeslivet där personer med olika kompetenser samproducerar för att uppnå ett gemensamt mål. Ytterligare ett syfte är att ge en kontinuerlig plattform för samarbete mellan lärare från olika ämnesområden med bättre möjlighet för kunskap och förståelse för programmets tvärvetenskapliga karaktär. Resterande 30 hp motsvarar utrymme för olika fördjupningar för olika studenter (15 hp) och för breddning inom datavetenskap och innovationsteknik (15 hp). Det finns också möjlighet för studenter att läsa kurser inom andra teknikämnen t ex vid studier vid utländskt lärosäte i och med utrymme för valbara hp i beskrivningen. Det är oklart varför nämnden vill ställa krav på teknikinnehåll jämfört med befintliga högskoleingenjörsexamina vid MDH. Någon högskoleingenjörsutbildning i industriell ekonomi finns ej på MDH men några exempel på högskoleingenjörsutbildningar inom industriell ekonomi vid andra lärosäten (se bilaga 1) visar att vårt förslag till examenskrav har högre krav på ren teknik än dessa utbildningar. Det är också viktigt att komma ihåg att ingenjörsutbildningar är yrkesutbildningar utan någon stark tradition att dela in utbildningens stoff i väldefinierade ämnen. Samma kursstoff kan definieras tillhöra olika tekniska ämnen vid olika lärosäten och även gränserna mellan matematik, fysik (eller annan naturvetenskap) och teknik är flytande. Kurser i teknik kan ha inslag även av matematik och naturvetenskap samt fördjupning och progression kan ske baserat på flera olika ämnen och inte enbart utifrån ett definierat teknikämne. I högskoleförordningens mål för högskole- och civilingenjörsexamen finns inte heller huvudområden, ämnen eller visst omfång på olika nivåer specificerat utan här används benämningen teknikområde och att det ska finnas både bredd och djup inom det samt relevanta kunskaper i matematik och naturvetenskap. Högskoleförordningen anger inte heller att det självständiga arbetet ska vara inom något specifikt ämne/område. Det är en skillnad från beskrivningen av generella examina där omfång inom

252 3 Bilaga 15.5 huvudområdet är definierat i högskoleförodningen ( 90 hp med succesiv fördjupning för kandidatexamen, 60 hp med fördjupning för masterexamen) och där det tydligt anges att det självständiga arbetet ska vara inom huvudområdet. Det illustreras också av att många lärosäten hänvisar till utbildningsplan för ingenjörsutbildningarna då examenskraven ska beskrivas, vilket också kan ses i det tidigare inskickade underlaget till nämnden som visar examenskrav för civilingenjör i industriell ekonomi vid andra lärosäten (se bilaga 2). Vid Lund universitet är t ex alla kurser på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi inrättade i huvudområdet Teknik och det gäller även för en stor dela av kurserna vid motsvarande utbildning vid KTH. En djupare analys av krav för civilingenjör i industriell ekonomi vid KTH och Lunds universitet (som var de två civilingenjörsutbildningar inom industriell ekonomi som fick omdömet mycket hög kvalitet vid UKÄ:s senaste utvärdering) visas i Bilaga 3. Här har en bedömning av vilket ämne vid MDH som kurserna skulle motsvara gjorts för att kunna göra någon jämförelse av examenskraven. Jämförelsen visar att krav på innehåll av olika ämnen varierar och att ovanstående förslag för examenskravet har en specificering av teknikinnehåll som ligger i linje med de krav som finns för motsvarande utbildningar vid Lunds universitet och KTH. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att Industriell ekonomi är ett program vars teknikområde består av flera ämnen, till skillnad från andra tekniska program, och att detta måste beaktas när man utvärdera krav på antal högskolepoäng i respektive ämne. I sin tidigare granskning av det befintliga programmet (initierad av fakultetsnämnden) framhöll Prof. Mats Engwall att teknikområdet Industriell ekonomi [omfattar] yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Detta innebär också att en student blir något smalare inom sin teknikbas jämfört med studenter som läser ett traditionellt civilingenjörsprogram. I yttrande från UKÄ:s bedömargrupp för granskning av utbildningar inom industriell ekonomi anges att utbildningar inom industriell ekonomi i Europa utformas efter tumregeln 60 % matematik, naturvetenskap och teknik samt 40 % ekonomi och management, och att man bör följa dessa proportioner för att kunna leverera en högkvalitativ utbildning, vilket beskrivits i den till nämnden tidigare inlämnande programansökan. Detta yttrande har därför blivit vägledande för hur utbildningar inom industriell ekonomi utformar och utvecklar sina program. Som beskrivs i den inlämnade programansökan har detta beaktats då förslaget till utbildningsplan för nytt program i industriell ekonomi vid MDH tagits fram (se utdrag från programansökan i bilaga 4). Här framgår att föreslagen utbildningsplan ger proportioner industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik 31%-41% och övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 69%-59%. Detta är exklusive examensarbete och de planerade integrationskurserna som planeras motsvara fördelningen i

253 4 Bilaga 15.5 kurserna. Om utbildningsplanen ska omarbetas och fler kurser inom de olika teknikämnena ska läggas in i utbildningsplanen kan denna fördelning komma att förändras. Dessutom är även proportionerna med den föreslagna examensbeskrivning enligt figur 1 nedan (32% industriell ekonomi och organisation 60% teknik, matematik och naturvetenskap 8 % valfritt tekniskt ämne), vilket innebär att den motsvarar UKÄs rekommendationerna. Figur 1. Proportioner i det inlämnade förslaget till examensbeskrivning I underlaget till fakultetsnämndens diskussion i oktober 2015 angående teknikinnehållet i programmet så lyftes följande citat ur Prof Engwalls aktuella granskning av det nya föreslagna programmet: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras.

254 5 Bilaga 15.5 Akademin påpekade redan innan mötet att den mening som kom just innan detta citat, då prof. Engwall säger att programmet framstår i stort som väl avvägt i kombinationen av ekonomi, teknik och matematik/naturvetenskap, hade utelämnats i underlaget. Då det visat sig att kommentaren från prof. Engwall tolkats olika av handläggare på UFO och akademin, bad Lucia Crevani prof. Engwall om ett förtydligande via e-post den 6 november. I sitt svar uttrycker prof. Engwall att det i förslaget till ny civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi finns tillräckligt mycket teknikinnehåll (UFO har delgetts det skriftliga svaret). Det prof. Engwall inte är helt övertygad om är om möjligheten att fördjupa sig inom Industriell ekonomi och organisation ska erbjudas då det kan finnas en risk att det skulle bli/tolkas som en lättare företagsekonomi för ingenjörer. Han uttrycker också möjliga svårigheter i att hantera integrationskurserna ur ett organisatoriskt perspektiv, men tycker att ur ett pedagogiskt och innehållsmässigt perspektiv kan sådana kurser vara bra inslag. De andra två granskarna uttrycker ingen tveksamhet i sina granskningskommentarer varken kring proportion mellan olika ämnen eller kring fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, tvärtom tycker Per Fagrell att vi redan liknar KTH för mycket i vårt förslag och KTH är det enda lärosäte som inte har fördjupningar/inriktningar inom industriell ekonomi och organisation, utan endast specialiseringar inom teknik. Vi vill också påpeka att det handlar om endast 15 hp som skiljer de olika fördjupningarna åt. För de som fördjupar sig inom teknikbasen innebär detta att de läser 15 hp industriell ekonomi och organisation under de sista två åren av utbildningen, och för fördjunning inom industriell ekonomi och organisation att de läser 22,5 hp industriell ekonomi och organisation och 7,5 hp innovationsteknik, vilket kan betraktas som en minor med fokus på industriell förnyelse (programmets övergripande tema), som är det som Engwall förespråkar i sin granskning. I programansökan redovisas också anledningar till att fördjupningen finns och synergier som därmed skapas i programmet. Därför vill akademin framhålla att specificering av teknikinnehåll räcker och att man inte bör öka på den specificeringen då den kan skapa låsningar i programmet. Om ytterligare teknikinnehåll ändå ska specificeras ser vi följande möjliga alternativ. Alternativ 1 Ett möjligt alternativ för att öka teknikinnehållet i examenskravet för den föreslagna civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi är att kravet ska spegla att programmet tillåter en fördjupning inom antingen en teknikbas (datavetenskap, energiteknik eller produkt-och processutveckling) eller industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik (antal studenter till varje fördjupning kommer i programmet att begränsas till ca en fjärdedel per fördjupning, som förklarat i programansökan) samt att specificera tänkta gemensamma kurser inom ett av ämnena (datavetenskap) och flytta in de valfria tekniska poängen inom teknikområdet till specificerade poäng inom

255 6 Bilaga 15.5 teknikbasernas ämnen. Formuleringen av examenskravet blir då på följande sätt: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå : minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 67,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt minst 7,5 hp innovationsteknik ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå : minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F minst 15 hp fysik på nivå G1F Detta innebär då en ökning av det som specificeras med 37,5-45 hp varav minst 22, 5 hp är i rena teknikämnen, dvs alla studenter får minst 75 hp rena teknikämnen (innovationsteknik ingår inte i dessa hp). De 37,5-45 hp i ospecificerade kurser som återstår är då det som i utbildningsplanen föreslås vara 37,5 hp integrationskurser samt 7,5 hp innovationsteknik (endast för fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik). Alternativ 1 hamnar på en betydligt högre innehåll av teknik/matematik/natirvetenskpap än UKÄs riktlinjer av 60% teknik, matematik och naturvetenskap samt 40% mer management och ekonomi

256 7 Bilaga 15.5 inriktade kurser. Bilaga 5 visar diagram som visualiserar proportionerna. Beroende på fördjupningen handlar det om 69/64 % teknik/matematik/naturvetenskap och 31/36 % industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik. Alternativ 2 Om ytterligare poäng i teknik ska specificeras behöver den föreslagna utbildningsplanen arbetas om. Ett alternativ skulle kunna vara att dela upp en av integrationskurserna (15 hp) som är tänkta för gemensamma projekt i tre olika projektkurser, dvs en projektkurs inom respektive teknikinriktning. Examenskraven skulle då bli (alternativ 2): Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå : minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 97,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt minst 7,5 hp innovationsteknik ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå : minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F minst 15 hp fysik på nivå G1F

257 8 Bilaga 15.5 Då återstår 22,5-30 hp som är ospecificerat inom teknikområdet som i utbildningsplanen föreslås vara 22,5 hp integrationskurser samt 7,5 hp innovationsteknik (endast för fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik) samt 90 hp har definierats till rena teknikämnen för alla (innovationstekning ingår inte i dessa hp). En konsekvens av att specificera många poäng till specifika ämnen är att möjligheten för studenten att tillgodoräkna sig kurser från andra lärosäten som definierar sina tekniska ämnen annorlunda försvåras (t ex vid utlandsstudier samt vid antagning till senare del av program). I alternativ 2 ändras också den pedagogiska och innehållsmässiga tanken med integrationskurserna. Alternativ 2 avviker något från UKÄs riktlinjer av 60% teknik, matematik och naturvetenskap samt 40% mer management och ekonomi inriktade kurser. Bilaga 5 visar diagram som visualiserar proportionerna. Beroende på fördjupningen handlar det om 71/67 % teknik/matematik/naturvetenskap och 29/33 % industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik. Båda alternativ har förankrats med representanter från branschen som bekräftar att de finner teknikinnehållet i alternativ 1 tillräckligt, och att redan det ursprungliga alternativet är tillfredställande. Frågan om det är tillräckligt teknikinnehåll i programmet tycker jag redan är löst med det ursprungliga förslaget. (Per Fagrell via , ) Min åsikt är att det finns tillräckligt med teknik i utbildningen (Sophia Wangenborn via , ) Man ser också integrationskurserna som ett viktigt inslag som speglar, bl a, de problem, arbetssätt och projekt man möter inom arbetslivet. [jag] ser enbart positivt på att studierna innefattar samarbete mellan de olika ämnena. I näringslivet är det väldigt sällan rena gränsdragningar mellan de olika områdena utan det gäller att lära sig vilka synergier som kan nyttjas med de befintliga resurserna. (Sophia Wangenborn via , ) Representanter som kontaktades är Sophia Wangenborn, General Manager Supply Chain Management, Coil EMEA, Outokumpu Stainless AB, och Per Fagrell, Teknikföretagen. Per Fagrell är även en av de externa granskarna. Akademin vill därför framhålla att den föreslagna beskrivningen redan innehåller tillräckligt mycket teknik. Om fakultetsnämnden ändå vill specificera flera högskolepoäng till teknikämnen så föreslår akademin att man fastställer alternativ 1.

258 9 Bilaga 15.5

259 Bilaga 1. Exempel på krav för högskoleingenjör i industriell ekonomi Bilaga 15.5 Analysen av krav för högskoleingenjör visar att, vad gäller krav på omfattning i rena teknikämnen har Högskolan i Gävle krav på 22,5 hp Maskinteknik och Chalmers (som fick mycket hög kvalitet i UKÄs utvärdering) har krav på 37,5 hp inom Maskinteknik (om man räknar kurserna i utbildningsplanen då krav på ämne inte finns i examenskrav). Högskolan Gävle Examenskravet för högskoleingenjör anges som: För att erhålla examensbevis över Högskoleingenjörsexamen om 180 hp vid Högskolan i Gävle fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om 180 hp. Examen skall bland annat innefatta matematik, ett huvudteknikområde om minst 90 hp, ett examensarbete om 15 hp och minst 30 hp ingenjörsstödjande kurser. Resterande utrymme inom 180 hp används för breddning och/ eller fördjupning inom huvudteknikområdet och inom området ingenjörsstödjande kurser. I utbildningsplanerna finns detaljerade krav för respektive inriktning. Utbildningsplanen för högskoleingenjör i industriell ekonomi motsvarar följande fördelning av innehåll: 97,5 hp Industriell ekonomi ( 37,5 hp G1N, 37,5 hp G1F, 7,5 hp G2F, 7,5 hp G2E, 7,5 hp A1N) 15 hp Examensarbete i industriell ekonomi 15 hp Matematik (G1N) 22,5 hp Maskinteknik (G1N) 7,5 hp Datavetenskap (G1N) 7,5 hp Vetenskapsteori (G2F) 7,5 hp Företagsekonomi (G1N) 7,5 hp logistik (G1F) Chalmers Detta är högskoleingenjörsprogrammet som utvärderades inom Industriell ekonomi klustret av UKÄ och fick mycket hög kvalitet. Högskoleingenjörsexamen med inriktning Ekonomi och produktionsteknik: Avklarade kurser om totalt 180,0 hp Examensarbete 15,0 hp Kurser i matematik om minst 15,0 hp

260 11 Bilaga 15.5 Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 60,0 hp Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp Fullgjort kurskrav enligt programplan I utbildningsplanen finns obligatoriska kurser enligt följande: 60 hp Industriell ekonomi 15 hp Examensarbete i energi och miljöteknik, produkt- och produktutveckling eller teknikens ekonomi och organisation 22,5 hp Matematik 37,5 hp Maskinteknik 7,5 hp energi och miljöteknologi 7,5 hp datavetenskap 7,5 hp tillämpad informationsteknologi

261 Bilaga 2- Examenskrav civilingenjörsutbildningar industriell ekonomi vid andra lärosäten Bilaga 15.5 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Chalmers Avklarade kurser om totalt 300,0 hp Avklarade kurser på avancerad nivå (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Examensarbete 30,0 hp Kurser i matematik om minst 30,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers på avancerad nivå om minst 45,0 hp Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp Kurser inom tema Människa, teknik och samhälle (MTS) 7,5 hp Fullgjort kurskrav enligt programplan Fullgjort kurskrav enligt programplan för ett ackrediterat masterprogram. KTH Mål enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav -matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, -180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Ytterligare mål anges i respektive programs utbildningsplan För indek: för att avlägga examen krävs godkänt betyg i samtliga kurser i den studerandes studieplan. Linköpings universitet -Samtliga obligatoriska kurser på programmet - Minst 45 hp matematik -Teknisk inriktning om minst 70 hp -kandidatprojekt omfattande minst 15 hp -90 hp på avancerad nivå med: 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil, 30 hp examensarbete inom vald masterprofil -Valfria kurser från programplanen så att kravet på minst 300 hp uppnås varav högst 12 hp språk/kultur. Examenskrav anges i utbildningsplan 60 hp obligatoriska kurser åk 1, 45 hp obligatoriska kurser åk 2, 45 hp obligatoriska kurser åk 3 Varav ingår 30 hp matematik, 15 hp fysik 4 inriktningar från åk 2, 15 hp obligatoriska inriktningkurser i åk 2 7,5-15hp obligatoriska inriktnings kurser i åk 3. Val av masterprogram för åk 4 och 5, med ca 30 hp obligatoriska kurser + 30 hp examensarbete och resten ett utbud av valfria kurser. De ytterligare målen i utbildningsplan beslutas av skolchef För industriell ekonomi: Alla kurser år 1-3 obligatoriska. Val mellan 5 olika inriktningar i åk 2. I de obligatoriska kurserna ingår: 34,5 hp matematik 15,5 hp fysik för alla inriktningar Val till 10 spår i årskurs 4 och ,5 hp obligatoriska kurser i åk 4 (resten rekommenderade eller villkorligt valfria) 22,5 hp obligatoriska kurser + ex-jobb i åk5 (=262,5-273 hp specificerat, 27-34,5 hp valfritt (för vissa specialiseringar dock villkorliga (6-15 hp))) Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program Krav på matematik uppges uppfyllas av programmets obligatoriska kurser 60 hp obligatoriskt i åk 1, 40 hp obligatoriskt i åk 2, 24 hp obligatoriskt i åk 3, 6 hp obligatoriskt i åk 4) (=275 hp specificerat, 25 hp valfritt (men angivna i programplan))

262 Bilaga 15.5 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Luleå universitet Lunds universitet För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 Examensordning) För civilingenjörsexamen ska av utbildningens 300 hp minst 90 hp utgöras av kurser på avancerad nivå. Preciserade särskilda krav för denna examen För att erhålla civilingenjörsexamen i industriell ekonomi krävs att programmets baskurser, kärnkurser inklusive teknisk profil och de till valt examensarbete anknytande valbara kurserna är avklarade, se utbildningsplan. I utbildningen ingår ett examensarbete om 30 hp. I utbildningsplanen anges 52,5 hp obligatoriska baskurser; 135 hp obligatoriska kärnkurser, teknisk profil obligatoriska kurser 22,5-30 hp, -180 hp i grundblock med obligatoriska kurser (minst 60 hp på G2-nivå, eller A- nivå)) -Minst 27 hp i matematik - Minst 6 hp i hållbar utveckling -Minst 6 hp i ekonomi/entreprenörskap - Specialisering om minst 45 hp, varav minst 30 hp på A-nivå - 30 hp examensarbete -Totalt 300 hp varav minst 75 hp på A-nivå Examina anges i examensordning Examensbeskrivning finns i utbildningsplan I baskurserna ingår bland annat matematik och fysik I utbildningsplanen anges att studenterna har 30 hp valfria kurser från ht14. Examenskrav anges i utbildningsplan I grundblocket ingår en teknikprofil i åk 3 Hållbar utveckling och ekonomi/entreprenörskap kan ingå i grundblocket Informationen har hämtats från lärosätenas hemsidor i mars 2015.

263 Bilaga 3 Krav för civilingenjör i industriell ekonomi vid Lunds universitet och KTH Bilaga 15.5 Lund Följande analys visar att alla kurser är inrättade i huvudområdet teknik och examenskraven anger därför inte antal poäng för varje del av programmet (se bilaga 2). Krav på teknikinnehåll anges framförallt som krav på en teknikprofil på grundnivå. 28,5 hp i energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering På avancerad nivå finns krav på specialisering där några är inom teknik. 45 hp i industriell ekonomi och organisation, produkt- och processutveckling, datavetenskap och/eller matematik Det minsta kravet på teknikinnehåll är därför lägre än det som föreslås i det inlämnade förslaget för examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid MDH. Det obligatoriska innehållet ser totalt ut enligt följande: Programmet i Lund har totalt 255 hp obligatoriska kurser. Av dessa är 151,5 hp gemensamma för alla studenter. Alla kurser i programmet är inrättade i huvudområdet teknik Av de 151,5 hp kurser som är obligatoriska för alla skulle på MDH motsvara 56 hp industriell ekonomi och organisation 56 hp matematik 18 hp fysik 9 hp datavetenskap 7,5 hp elektronik 5 hp produkt- och processutveckling (logistik) 28,5 hp av de obligatoriska kurserna utgörs av en teknisk profil med kurser i ett av områdena energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering 45 hp (minst 30 hp på A-nivå) av de obligatoriska kurserna ska vara inom en av följande specialiseringar Affär och innovation Finans och risk Logistik och produktionsekonomi Produktion Programvaruintensiva system Inom varje specialisering finns ett 10-tal olika kurser att välja mellan. Den första specialiseringarna har kurser som alla skulle motsvara industriell ekonomi och organisation vid MDH, den fjärde har kurser som skulle

264 Bilaga 15.5 motsvara process- och produktutveckling, och den femte har kurser som skulle motsvara datavetenskap medan den andra och tredje har kurser som skulle motsvara både industriell ekonomi och organisation samt matematik eller produkt- och processutveckling. Specificerat är alltså 56 hp industriell ekonomi och organisation 56 hp matematik 18 hp fysik 9 hp datavetenskap 7,5 hp elektronik 5 hp produkt- och processutveckling (logistik) 28,5 hp i energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering 45 hp i industriell ekonomi och organisation, produkt- och processutveckling, datavetenskap och/eller matematik KTH Följande analys visar att många kurser är inrättade i huvudområdet teknik. Examenskraven refererar till utbildningsplanen (se bilaga 2). Om man räkna de obligatoriska kurserna och delar upp de som är inrättade inom teknik i de ämne som finns på MDH, så kan man se att teknikinnehållet varierar beroende på vilken inriktning och specialisering som studenten läser. För de 4 inriktningar som erbjuds på grundnivå varierar innehållet i inriktningsämnet från 34,5 hp- 60 hp. Inom specialiseringen på avancerad nivå finns krav på 12-22,5hp inom specialiseringsämnet. Det obligatoriska innehållet ser totalt ut enligt följande: ,5 hp obligatoriska kurser beroende av inriktning på masternivå. Av dessa är 147 hp gemensamma för alla studenter och skulle vid MDH motsvara: 78 hp industriell ekonomi och organisation (varav 25,5 hp inrättat i ämnet industriell ekonomi och organisation, 46,5 hp i teknik samt 6 hp utan huvudområde) 40,5 hp matematik 15 hp fysik 7,5 hp datavetenskap 6 hp integrationskurs På grundnivå finns sedan 4 inriktningar; Datateknik och kommunikation, Produktframtagning, Energiteknik och Tillämpad matematik. Dessa har 34,5-60 hp obligatoriska i inriktningsämnet, där 15 hp examensarbete ingår, samt 0-24 hp i andra tekniska ämnen (t ex datavetenskap och energiteknik)

265 Bilaga 15.5 På masternivå finns 10 specialiseringar, Computer Science, Financial Mathematics, Human-Computor Interaction, Sustainbable Energy Utilisation, Sustainable Power Generation, Industrial Biotechnology, Medical Biotechnology, Mechatronics business development, Integrated Production Engineering och Optimization and system theory, med 12-22,5 hp obligatoriska kurser i specialiseringsämnet. 3 inriktningar har dessutom 7,5-15 hp obligatoriska kurser i industriell ekonomi och organisation. Det som är specificerat är alltså: hp industriell ekonomi och organisation 40,5 hp matematik 15 hp fysik 7,5 hp datavetenskap 6 hp integrationskurs 34,5-60 hp datateknik och kommunikation, produktframtagning, energiteknik eller tillämpad matematik 0-24 hp annan teknik 12-22,5 hp i specialiseringsämnet 30 hp examensarbete i specialiseringsämnet eller industriell ekonomi och organisation

266 Bilaga 4- Utdrag från Programansökan om proportioner mellan programmet delar Bilaga Proportioner mellan programmets delar För ett interdisciplinärt civilingenjörsprogram som Industriell ekonomi är det viktigt att proportionen mellan de olika delarna av programmet uppvisar en bra balans. I programmet finns några inslag som inte låter sig klassificeras ämnesmässigt, dessa är integrationskurser och examensarbetet. Integrationskurser kommer att inrättas som övrigt tekniskt ämne då det handlar om kurser i vilka de olika tekniska ämnena samspelar och integreras. Detta är, som tidigare förklarats, något som eftersträvas i ett Industriell ekonomi program och som ger programmet dess särprägel. Att inrätta kurserna under ett av programmets ämnen skulle kunna äventyra tanken med integrationen då risken på lång sikt är att detta ämne skulle kunna ta över. Totalt handlar det om 52,5 HP. Examensarbetet på 30 HP kommer att kunna skrivas i ett av följande ämnen: industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Examensarbetet skrivs, med andra ord, i ett av de tekniska ämnena som studenten har läst på avancerad nivå, dvs. antingen industriell ekonomi och organisation eller ett av teknikbasernas ämnen, men helst en integration av industriell ekonomi och organisation och ett av teknikbasernas ämnen. Man måste nämligen komma ihåg att teknikområdet Industriell ekonomi består av en blandning av ämnen (teknikområdet är inte det samma som ämnet industriell ekonomi och organisation) och att studenterna förväntas kunna uppnå tillräckligt djup för att kunna skriva ett bra examensarbete inom ett av de ämnen som utgör de centrala delarna av teknikområdet (men, som sagt, helst genom att integrera dem). Detta är också ett sätt att säkerställa att programmet verkligen uppvisar fördjupning inom både industriell ekonomi och organisation samt i ett annat tekniskt ämne (datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling i MDHs fall). I sin utvärdering av det nuvarande programmet i Industriell ekonomi vid MDH skriver t.ex. professor Mats Engwall att På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). 1 Även vid de övriga tre ledande lärosäten (Linköpings universitet, Chalmers, Lund Tekniska Högskola) väljer studenterna i vilket ämne de ska skriva sitt examensarbete. De ämne som man kan välja emellan är sådana som studenterna har fördjupat sig i och anges antingen i termer av huvudområde (Linköping universitet - tex industriell ekonomi, maskinteknik, mm) eller i mer generella termer som i ämnen inom relevant inriktning (Chalmers) eller som en lista (Lund Tekniska Högskola har en lista med 22 olika ämnen/områden för examensarbete). I bilaga 9 finns utdrag från dokument från de fyra ledande lärosätena där de delarna som har med examensarbetet att göra är understrukna. 1 Se dnr MDH /13

267 Bilaga 15.5 Av resterande kurser så är proportionerna enligt tabell 2 nedan. Tabell 2: Proportioner mellan programmets delar exklusive integrationskurserna och examensarbete. Proportioner mellan programmets delar i 7,5 HP enheter för de olika fördjupningar Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle Industriell ekonomi och organisation 7 (24%) 7 (24%) 7 (24%) 10 (34%) Innovationsteknik 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Summa industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Datavetenskap/Energ i-teknik/produkt- och processutveckling Naturvetenskap (fysik) 9 (31%) 9 (31%) 9 (31%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 9 (31%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Matematik 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) Summa övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 20 (69%) 20 (69%) 20 (69%) 17 (59%) Proportionerna är därför (exklusive integrationskurser och examensarbete): industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik: 31%-41% Övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik: 69%-59% Dessa proportioner se även visualiseringen i diagrammen i figur 4 och 5 motsvarar de riktlinjer som UKÄ:s bedömargrupp beskrev i sin rapport där det fastslogs att ett program i Industriell ekonomi till ca 40% bör bestå av kurser i industriell ekonomi och organisation och till ca 60% av kurser i övriga tekniska ämnen, matematik och naturvetenskap. I vår uppdelning har vi valt att gruppera industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik tillsammans då tanken är att dessa kurser ska samspela och komplettera de mer traditionella ingenjörsämnen.

268 Bilaga 15.5 Proportioner mellan programmets delar för fördjupningarna Framtidens energi, Hållbara produktionssystem och IKT för ett samhälle i förnyelse 31% 48% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 4: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel tekniska ämnen (dvs. fördjupningar Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse) Proportioner mellan programmets delar för fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 41% 38% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 5: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, dvs. fördjupningen Management, förnyelse och samhälle

269 Bilaga 5- Proportioner av ämnen i föreslagna uppdaterade examenskrav Bilaga 15.5 Proportioner mellan olika ämnen i examensbeskrivning enligt alternativ 1. Proportionerna visar på mer innehåll av teknik/matematik och naturvetenskap än UKÄs rekommendationer i och med att de utgör 64-69% av innehållet och UKÄs rekommendationer var att det skulle vara ca 60%). I denna beräkningen inkluderas inte innovationsteknik som behandlas som mer managementinriktad ämne än ren teknik.

270 Proportioner mellan delar av programmet i examensbeskrivning enligt alternativ 2. Proportionerna uppvisar betydligt mer teknik/matematik och naturvetenskap än UKÄs rekommendationer. Bilaga 15.5

271 Bilaga PM Bilaga Civilingenjör i industriell ekonomi vid MDH idag - Kvantitativa krav Lokala examensordningen Dnr MDH / , Bilaga sid hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser inom teknikområdet industriell ekonomi om minst 90 hp varav 60 hp på avancerad nivå 2. Kurser utanför teknikområdet industriell ekonomi 150 hp 3. Helt valfria kurser 60 hp 1. Industriell ekonomi och organisation 60 hp varav minst 30 hp på avancerad nivå + Examensarbete 30 hp på avancerad nivå 2.1 Företagsekonomi 30 hp 2.2 Energiteknik 90 hp 2.3 Matematik /tillämpad matematik 30 hp 3. Helt valfrial kurser max 60 hp A2E Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N 30 hp 30 hp G2N G G1F 7,5 hp G1N 60hp 30 hp 90 hp 30 hp 60 hp

272 Bilaga PM Bilaga Civilingenjör i industriell ekonomi (Ny examensbeskrivning enligt akademins förslag den 22 april 2015) 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser i teknikområdet Industriell ekonomi om minst 210 hp varav minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbetet på 30 hp 2. Kurser utanför teknikområdet 3. Helt vafria kurser 1.1 Industriell ekonomi och organisation 60 hp 1.2.a Datavetenskap 52,5 hp 1.2.b Energiteknik 52,5 hp 1.2.c Produktoch processutveckling 52,5 hp Ospec. kurser inom teknikområdet 67,5 hp 2.1 Matematik/ tillämpad matematik 45 hp 2.2 Fysik 15 hp 2.3 Valfritt inom valfritt teknikområde 15 hp 3. Helt valfria kurser, max 15 hp A2E 3. Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N G2N 15 hp 22,5 hp 22,5 hp 22,5 hp 30 hp 7,5 hp G G1F 30 hp 15 hp G1N 60hp 52,5 hp 52,5 hp 52,5 hp 67,5 hp 45 hp 15 hp 15hp

273 Bilaga 15.6 Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi -kvantitativa krav (Beredningens förslag till examensbeskrivning till utskott och nämnd nov-dec 2015) 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser i teknikområdet Industriell ekonomi om minst 210 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå inklusive examensarbetet på 30 hp 2. Kurser utanför teknikområdet 60 hp 3. Helt vafria kurser 1.1 Industriell ekonomi och organisation 60 hp varav 15 på avancerad nivå + Examensarbet 30 hp 1.2 Valt teknikspår 90 hp varav 15 hp på avancerad nivå 1.3 Valbar fördjupn. antingen IndOrg eller Teknik 30 hp avancerad nivå 2.1 Matematik/ tillämpad matematik 37,5 2.2 Fysik 15 hp 2.3 Datavetenskap 7,5 3. Helt valfria kurser, max 30 hp A2E Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N 15 hp 15 hp 30hp G2N G G1F 15 hp G1N 60hp 90 hp 37,5 hp 15 hp 7,5 hp 30hp

274 Bilaga 15.6 Examensbeskrivningar exklusive examensarbete 30 hp Indek IDAG Valfritt; 60; 22% Företagsekonomi; 30; 11% MatNAT; 30; 11% Teknik; 90; 34% Ospec Indek; 60; 22% Beredningens förslag Valfritt; 30; 11% Datavetenskap; 7,5; 3% Fördjupning; 30; 11% Teknik; 90; 33% IndekOrg; 60; 22% MatNAT; 52,5; 20% Indek ansökan Valfritt; 30; 11% IndekOrg; 60; 22% Teknik; 52,5; 20% IndekOspec; 67,5; 25% MatNAT; 60; 22%

275 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar 16. Inrättande av nytt utbildningsprogram för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi - granskning Diarienummer: /0057 Handläggare: Hans Berggren, utbildnings- och forskningssektionen En ansökan om att inrätta ett nytt program för civilingenjörsexamen i industriell ekonom inkom till fakultetsnämnden från akademi EST. Ansökan har kompletterats i april och därefter behandlats i fakultetsnämnden under våren. Förslaget har skickats ut till tre externa granskare som inlämnat sina synpunkter efter sommaren (se bilagor i ärendet). Tidplanen är att examensbeskrivningen ska fastställas vid fakultetsnämndens möte den 10 december efter att först ha slutberetts i utbildningsutskottet. Därefter kommer nämnden att ta slutlig ställning till förslaget på programmet och dess kurser. Vid detta möte presenteras granskarnas synpunkter och EST:s svar på dessa och utskott och nämnd erbjuds tillfälle att dels diskutera frågan och eventuellt göra medskick för det fortsatta arbetet med programmet, dels för att tydliggöra vilket beslutsunderlag fakultetsnämnden önska ha inför ett kommande beslut under vt2016. Förslag till beslut Grundutbildningsutskottet beslutar att till fakultetsnämnden lämna följande synpunkter på programmet: - - Att föreslå fakultetsnämnden att inför ett kommande beslut i ärendet begära in följande underlag: - En examensmatris där det ska framgå vilka kurser som ska ingå i programmet och där det för varje kurs framgår Kursnamn, högskolepoäng, Ämne, fördjupningsnivå (SUHF), kursens lärandemål och examination. Befintliga kurser ska anges med sin kurskod och kurser som ska utveckla markeras som Nya. - Ett dokument som klargör progressionen i utbildningen och speciellt hur förkunskapskrav till de olika kurserna reglerar hur de olika kurserna hänger ihop. Där en kurs förutsätter andra kurser så ska det alltså visas här, helst grafiskt. - En bedömning av risken för internkonkurrens mellan detta nya program och redan befintliga program vid MDH - En redogörelse för hur förslaget förankrats bland alla inblandade parter på EST, IDT och UKK, från den ursprungliga ansökan i januari 2015 och framåt.

276 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 6:2015 Diarienummer: /0076 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen och synpunkter på akademins förslag har inhämtats från tre externa granskare. Akademin har beretts möjligheter att kommentera granskarnas synpunkter. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademins ansökan om nytt program Bilaga 2-4: De tre externa granskarnas synpunkter Bilaga 5: EST:s svar på granskarnas synpunkter Delges Akademichef EST, IDT, UKK

277 Bilaga 16.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (49) Handläggare Lucia Crevani Anette Hallin Eva Thorin Fakultetsnämnden Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start 2017 Programnamn: Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Programnamn på engelska: Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Omfattning: 300 HP Civilingenjörsexamen (300HP) Industriell ekonomi 1. Bakgrund 1.1 Det nuvarande programmet Denna ansökan rör inrättandet av ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start Detta föreslås ersätta det nuvarande civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi, vilket successivt bör tas bort efter det att det nya programmet trätt i kraft. Det nuvarande programmet i Industriell ekonomi har drivits sedan 2010 och har haft en teknikinriktning: energimarknader. Programmet ges av Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i samarbete mellan dess två avdelningar, Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap och Avdelningen för energi, bygg och miljö. För de delar av programmet som har med industriell management att göra utgörs forskningsbasen av forskningsmiljön Industriell ekonomi och organisation, medan forskningsmiljön Framtidens energi utgör forskningsbasen för de delar som har med energisystem att göra. Programmet har haft ett bra söktryck och har sedan 2013 visat ett antal förstahandssökande som överträffar rekryteringsmålet som hade satts till 30 studenter (se figur 1). Detta speglar situationen i landet, där Industriell ekonomi generellt sett karakteriseras av ett högt söktryck det är det mest populära civilingenjörsprogrammet i Sverige. Även på MDH har Industriell ekonomi haft ett bra söktryck i jämförelse med andra civilingenjörsprogram, se diagram nedan i figur 2.