Servering av alkoholdrycker

Transkript

1 Servering av alkoholdrycker Domstolsprövade ärenden Rapport nr 2002:39

2 2 Förord En viktig del i alkoholpolitiken är de regler i alkohollagen (1994:1738) som styr hur servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl får bedrivas. Statens folkhälsoinstitut är central tillsynsoch uppföljningsmyndighet när det gäller bestämmelserna i alkohollagen och i den uppgiften ingår bland annat att bevaka och sprida kännedom om rättstillämpningen på området. I denna rapport görs en sammanställning av 2001 års domar från förvaltningsdomstolarna inom området servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl. Rapporten publiceras endast som pdf-fil på institutets hemsida och innehåller tre delar: Del I. Antalet serveringsärenden, m.m. under vissa år i förvaltningsdomstolarna. Del II. Redovisning av de serveringsärenden, m.m. som avgjordes av förvaltningsdomstolarna år 2001 (sorterade under tillämpat lagrum). Referaten i denna del har nu gjorts något fylligare jämfört med tidigare år. Del III. Ändringsfrekvens, det vill säga uppgift om hur många ärenden som ändrades vid prövning i länsrätt (fördelat på lagrum). Underlaget till rapporten utgörs av de domar och beslut som Regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna tillställt myndigheten. Det förutsätts att samtliga avgöranden i respektive domstol kommit myndigheterna tillhanda. Skulle emellertid så inte vara fallet kan ett eventuellt bortfall bedömas vara obetydligt och ha marginell betydelse för en studie som denna. Där inget annat anges hänför sig de angivna lagrummen till alkohollagen. Vår förhoppning är att rapporten skall vara till vägledning för alla som har att tillämpa alkohollagen. Rapporten utgör en fortsättning på den av Alkoholinspektionen utgivna skriften Servering av alkoholdrycker. En nyhet från och med år 2002 är att sammanställningen av domar från förvaltningsdomstolarna inom området servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl fortlöpande uppdateras på vår hemsida. Statens folkhälsoinstitut November 2002 B E R T I L P E T T E R S S O N Chef Tillsynsenheten

3 3 Innehåll SIDA DEL I. ANTAL ÄRENDEN SOM AVSER SERVERING M.M A) Regeringsrätten åren B) Kammarrätterna åren C) Länsrätterna åren DEL II. SERVERINGSÄRENDEN M.M. I FÖRVALTNINGS- DOMSTOLARNA ÅR 2001 FÖRDELAT PÅ TILLÄMPAT LAGRUM... 6 A) Regeringsrätten... 6 B) Kammarrätterna... 7 C) Länsrätterna DEL III. ÄNDRINGSFREKVENS VID PRÖVNING I LÄNSRÄTT ÅREN

4 4 Del I Antal ärenden som avser servering, m.m. A) Antal serveringsärenden m.m. i Regeringsrätten åren B) Antal serveringsärenden m.m. i kammarrätterna åren Kammarrätt* / År 1994** STOCKHOLM JÖNKÖPING GÖTEBORG SUNDSVALL SUMMA *Län (1994)/länsrätt ( ) tillhörande respektive kammarrätt: STOCKHOLM (AB, C, D, I, U), JÖNKÖPING (E, F, G, H, K, T, R), GÖTEBORG (L, M, N, O, P, S), SUNDSVALL (W, X, Y, Z, AC, BD). Genom den nya länsindelningen i Skåne har Länsrätten i Kristianstad gått upp i Länsrätten i Skåne (M). Den nya länsindelningen i Västra Götaland har medfört att de tre dåvarande länsrätterna i O, P och R län numera finns som Länsrätten i Göteborg, Vänersborg och Mariestad. Länsrätten i Mariestad sorterar numera under Kammarrätten i Göteborg (tidigare Kammarrätten i Jönköping). **Länsstyrelsernas beslut överklagades 1994 till respektive kammarrätt. Från och med 1995 är länsrätten första instans.

5 5 C) Antal serveringsärenden m.m. i länsrätterna åren Län / år AB C D E F G H I K L 5 7 -* -* -* -* -* M * 31* N O P ** 12** 10 8 R *** 1*** 4 4 S T U W X Y Z AC BD Samtliga *L och M län slogs samman 1997 ** P sedan 1998 Länsrätten i Vänersborg *** R sedan 1998 Länsrätten i Mariestad

6 6 Del II Serveringsärenden m.m. i förvaltningsdomstolarna år 2001 ordnade efter tillämpat lagrum i alkohollagen A) Serveringsärenden m.m. i Regeringsrätten år 2001 (Bokstaven Ä efter datumet för domen betyder att domstolen ändrade underinstansens beslut). Datum Mål nr Kammarrätt Ärende Utslag i Regr Stockholm ej pt Ej prövningstillstånd i kammarrätten. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet efter det att man konstaterat att alkoholdrycker som inte inköpts enligt bestämmelserna (4 kap. 6 eller 6 kap. 5 ) hade förvarats i baren på serveringsstället. Tillståndshavaren hävdade att det varit fråga om privata flaskor som erhållits som gåva. Dessutom fråga om brister i redovisningen. Länsrätten i Stockholms län avslog , nr överklagandet Stockholm ej pt Ej prövningstillstånd i kammarrätten. Kommunen återkallade tillståndet p.g.a. brister i kassarutinerna. Länsrätten ändrade till varning eftersom bolaget förbättrat sina kassarutiner. Kommunen överklagade men fick alltså inte prövningstillstånd Stockholm ej pt Ej prövningstillstånd i kammarrätten. Se vidare Länsrätten i Stockholms län , nr , under 7 kap Sundsvall ej pt Ej prövningstillstånd i kammarrätten. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet m.h.t. ekonomisk misskötsamhet. Tillståndsbolaget var restfört och den ene bolagsmannen var försatt i personlig konkurs. Länsrätten i Jämtland , nr , avslog överklagandet Stockholm ej pt Kammarrätten avslog överklagandet av länsrättens i Gotlands län dom , nr Länsrätten hade efter det att en granne till restaurangen klagat på kommunens beslut om utsträckt serveringstid till kl. 04 upphävt beslutet p.g.a. risk för närboendestörningar Stockholm ej pt Samma frågeställning som i målet ovan. Länsrätten i Gotlands län dom nr Sundsvall ej pt Gatuköksmiljö. Se vidare Länsrätten i Västerbottens län , nr , under 7 kap. 9.

7 7 Datum Mål nr Kammarrätt Ärende Utslag i Regr Jönköping ej pt Ej prövningstillstånd i kammarrätten. Kommunen hade avslagit ansökan p.g.a. ekonomisk misskötsamhet (misstanke om skattebrott och försvårande av skattekontroll samt skönstaxering). Se vidare dom i Länsrätten i Kronobergs län , nr Domen återfinns under 7 kap.7 på s. 28 i sammanställningen av domar år 2000, Alkoholinspektionen 2001:2) Göteborg ej pt Ej pt i kammarrätten. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet eftersom de förutsättningar som gällde för tillstånd inte längre förelåg. Fråga om lämplighet (kunskapskravet). Sammanblandning hade skett mellan tillståndsbolaget och ägarens privata firma. Även fråga om serveringstillståndet upphört att gälla eftersom bolaget trätt i likvidation och upphört med verksamheten. Länsrätten i Göteborg avslog , nr överklagandet Göteborg ej pt Ej pt i kammarrätten. Ärendet har koppling till närmast föregående. Bolagsmannen ansökte om serveringstillstånd avseende samma lokal. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till brister i lämpligheten (kunskaper). Länsrätten i Göteborg avslog , nr , överklagandet Göteborg ej pt Ej pt i kammarrätten. Ärendet har koppling till de två närmast föregående. Bolagsmannen ansökte om tillfälligt serveringstillstånd i avvaktan på att nämnda mål skulle bli avgjorda. Kommunen hade avslagit ansökan m.h.t. brister i lämpligheten (kunskaper). Länsrätten i Göteborg avslog , nr , överklagandet Göteborg ej pt Ej pt i kammarrätten (kommunen hade återkallat serveringstillståndet m.h.t. ekonomisk misskötsamhet). Länsrätten i Skåne län avslog , nr överklagandet. B) Serveringsärenden m.m. i kammarrätterna år 2001 ordnande efter tillämpat lagrum i alkohollagen (Bokstaven Ä efter datumet för domen betyder att domstolen ändrade underinstansens beslut. Prövningstillstånd förkortas pt ) 6 Kap. 4 (Serveringstider) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm Ä AB Länsrätten ansåg inte risken för boendestörningar väga tyngre än de konkurrensnackdelar ett nej till utökad serveringstid skulle medföra. Kammarrätten resonerade tvärtom och upphävde därför länsrättens dom.

8 8 Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm I Kammarrätten avslog kommunens respektive tillståndshavarens överklagande av länsrättens dom. I denna hade länsrätten upphävt kommunens beslut om utsträckt serveringstid till kl. 04 p.g.a. risk för närboendestörningar. Ej pt i Regeringsrätten , nr Stockholm I Ärendet gällde samma sak som i närmast föregående dom. Ej pt i Regeringsrätten nr kap. 5 (Bl.a. allmänhet/slutna sällskap) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm B Fråga om slutet sällskap eller allmänhet. Såväl länsrätten som kammarrätten godtog att en föreningsmedlem inom ramen för det slutna sällskapet kunde medföra en gäst (som inte var medlem i sällskapet). Göteborg Ä P Kommunen ansåg inte att studenter från tre av ortens gymnasieskolor (avgångsklasserna) var att betrakta som ett slutet sällskap. Länsrätten var av motsatt uppfattning. Kommunen överklagade till kammarrätten som meddelade pt och samtidigt avgjorde målet. Kammarrätten delade länsrättens bedömning och avslog överklagandet. 7 kap. 8 (Bl.a. kök för allsidig matlagning) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm Ä AB Uteservering som vid ansökningstillfället inte var godkänd av miljöförvaltningen. Se vidare under länsrättens dom.

9 9 7 kap. 9 (Alkoholpolitiska olägenheter) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Jönköping Ä F En bowlinghall beläget i ett idrottshus, och med närhet till skolor och simhall, sökte utvidgning från slutet sällskap till allmänheten. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till risk för alkoholpolitiska olägenheter (närområdet var en naturlig ungdomsmiljö). Beslutet överklagades. Länsrätten ansåg att tillstånd kunde meddelas med serveringstid från kl 18. Ordf. var skiljaktig och ansåg inte att tillstånd till allmänheten skulle meddelas i aktuell miljö. Kommunen överklagade och fick inhibition och pt i Kammarrätten i Jönköping , nr Kammarrätten upphävde därefter i dom länsrättens dom och fastställde kommunens beslut. Sökanden överklagade till Regeringsrätten som meddelade dom , nr (Statens folkhälsoinstitut avgav yttrande , dnr 57/01). Regeringsrätten anförde bl. a. att det saknades anledning att ifrågasätta kommunens bedömning att den avsedda serveringen kunde medföra risk för alkoholpolitiska olägenheter. Överklagandet avslogs således. 7 kap. 19 (Återkallelse av serveringstillståndet) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Sundsvall Z Servering under ishockeyturnering nekades av kommunen. Ej ändring i länsrätten eller kammarrätten. Se vidare under länsrättens dom. Jönköping G Bl.a. fråga om förekomsten av illegalt pokerspel på en restaurang kunde vara grund för återkallelse av serveringstillståndet. Länsrätten ansåg inte så vara fallet. Denna uppfattning delades av kammarrätten. Alkoholinspektionen hade i yttrande till kammarrätten (dnr 325/00) tillstyrkt att kommunens överklagande skulle bifallas. Göteborg P Brister i bokföring och redovisning. Såväl länsrätten som kammarrätten avslog överklagandet. Göteborg Ä O Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan det vid kontroll uppdagats ett kassaunderskott. Länsrätten avslog överklagandet. Kammarrätten ändrade kommunens beslut till varning. Regeringsrätten upphävde , nr , kammarrättens dom och fastställde kommunens beslut. Göteborg M Brister i bokföringen.

10 10 Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Sundsvall Ä AC Avslag på ansökan om serveringstillstånd m.h.t. att sökanden var skäligen misstänkt för misshandel (av en annan kvinna på en restaurang) och olaga hot. Händelsen inträffade i juli Sökanden dömdes till villkorlig dom och 50 dagsböter. Kammarrätten i Sundsvall biföll , nr , överklagandet. Rätten ansåg att sökanden numera kunde anses lämplig i serveringssammanhang. Sundsvall Ä Z Kommunen återkallade serveringstillståndet med hänvisning till a) skatteskulder hos såväl bolagsmannen som suppleanten i tillståndsbolaget, b) försumlighet att anmäla betydande förändring i ägarbilden samt c) inlämnande av restaurangrapporter hade regelmässigt skett för sent (7-11 veckor för sent). Bolaget överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Bolaget gick vidare till kammarrätten som (en domare skiljaktig) ansåg att förhållandena numera var sådana att det fanns särskilda skäl att stanna vid en varning. Regeringsrätten beslutade , nr , att avskriva kommunens överklagande av kammarrättens dom. Detta eftersom tillståndshavaren hade begärt sig i konkurs innan rätten prövade ärendet. Även om regeringsrätten alltså avskrev ärendet uttalade sig den i sakfrågan och ansåg att serveringstillståndet borde ha återkallats. 7 kap. 21 (Förbud/varning mot detaljhandel med öl) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm Ä AB Försäljning hade skett till underåriga vid två tillfällen. Kammarrätten upphävde länsrättens friande dom och fann att bolaget inte kunde undgå ingripande. Länsrätten hade upphävt kommunens beslut om förbud och anfört att det i målet inte var visat att förhållandena varit sådana att det hade ålegat kassörskan att begära legitimation av kunden. Vad länsrätten avsett med detta uttalande framgår inte av domen.

11 11 Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm Ä AB Försäljningsförbud sedan försäljning skett till underårig. Bolaget hade dessutom tidigare meddelats varning för försäljning till underårig. Bolaget vidgick att försäljning skett till underårig men hänvisade till sitt åtgärdsprogram, bl.a. utbildning av kassapersonalen. Ifrågavarande kassörska hade dessutom tilldelats en arbetsrättslig varning av bolaget. Bolaget menade att det inte går att förhindra att en enskild kassörska någon gång, och trots all utbildning bolaget förmedlat, kan göra fel och att ansvaret i sådant fall bör ligga på kassörskan. Länsrätten konstaterade att bolaget vidtagit en mängd åtgärder för att eliminera riskerna för försäljning till underåriga och att det knappast kan vara möjligt att helt undanröja risken för överträdelse av aktuell bestämmelse. Det framstod därför som mindre ändamålsenligt att vidta administrativa åtgärder. Länsrätten upphävde försäljningsförbudet. Kommunen överklagade domen och kammarrätten ändrade beslutet till varning. Vid bedömningen att varning var tillräcklig åtgärd tog kammarrätten hänsyn till de åtgärder som vidtagits på försäljningsstället för att förhindra bl.a. försäljning till underåriga. Sundsvall Ä Z Förbud p.g.a. försäljning till underåriga vid tre tillfällen. Vid ett tillfälle var det fråga om anonymt köptest av Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF). Bolaget vidtog efter det tillfället åtgärder för att händelsen inte skulle upprepas. Vid nytt köptest utfört av UNF kunde öl dock ånyo inhandlas. Bolaget vidtog därefter ytterligare åtgärder i syfte att hindra försäljning till underåriga. Länsrätten ansåg att bevisningen höll endast vad avser ett köptillfälle. Eftersom en varning redan tidigare meddelats upphävde länsrätten kommunens beslut. Kammarrätten ansåg däremot att det fanns tillräcklig grund för ett ingripande i och med att försäljning till underårig skett vid ett tillfälle. Kammarrätten beaktade de åtgärder bolaget vidtagit för att förhindra olovlig försäljning och meddelade en (ny) varning. Övriga (Prövningstillstånd m.m.) Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm AB Ej pt. Stockholm AB Ej pt. Stockholm AB Ej pt. Stockholm AB Ej pt.

12 12 Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Stockholm AB Ej pt, ej pt i RegR. Stockholm AB Ej pt. Stockholm AB Fick pt. Stockholm AB Fick inhibition Stockholm C Ej pt. Stockholm AB Ej pt. Stockholm AB Ej pt i fråga om inhib. Stockholm AB Ej pt i ny fråga om inhib. Jönköping T Avskrivn. Jönköping T Ej pt. (kommunen hade överklagat). Jönköping F Kommunen fick pt och inhibition. Jönköping E Ej pt (ej inhib. i länsrätten). Jönköping T Avskrivning sedan länsrätten slutligt avgjort målet. Jönköping R Ej pt. Jönköping H Fick pt och inhibition. Jönköping G Sökanden fick inte pt. Tillstånd nekat p.g.a. misstanke om skattebrott och försvårande av skattekontroll samt skönstaxering.

13 13 Ärende Överklagat ärende Domstol Datum Mål nr Datum Mål nr Domstol Jönköping F Ej pt. Brister i bokföring, kassaunderskott , skönstaxering. Jönköping E Ej pt Göteborg P Ej pt. Göteborg Ä E P Länsrättens beslut om inhibition upphävdes (ek. misskötsamhet). Sundsvall AC Ej pt. Sundsvall BD Ej pt. Sundsvall W Avskrivning C) Serveringsärenden m.m. i länsrätterna år 2001 ordnade efter tillämpat lagrum i alkohollagen. (Ä efter datumet för domen betyder att domstolen ändrade tillståndsmyndighetens beslut. Prövningstillstånd förkortas pt ). Länsrätterna i Västra Götalands län har angivits med O (Göteborg) respektive P (Vänersborg) och R (Mariestad). 6 Kap. 4 (Serveringstider) AB Daglig serveringstid till kl. 03 nekades av kommunen med hänvisning till risk för närboendestörningar bl.a. från gästtrafik. De bullerdämpande åtgärder som vidtagits avseende musiken föranledde ingen annan bedömning. AB Fick inte servera kl inne, inte heller från kl ute. Detta m.h.t. risk för närboendestörningar.

14 14 AB E Avslag på ansökan om tillfälligt utökad serveringstid. Kommunen angav att den som princip inte beviljar fler än 10 utökningar per år. Vid behov av fler sådana krävs stadigvarande utökning. Miljöförvaltningen hade avstyrkt att serveringstid till kl skulle meddelas stadigvarande. AB Fick ej servera kl m.h.t. att miljöförvaltningen avstyrkt (risk för närboendestörningar) och kommunens alkoholpolitiska program. Klaganden hävdade att andra restauranger hade serveringstid till kl. 03 och att även klaganden av rättviseskäl borde få detta. Länsrätten fann dock att det avgörande är bestämmelsen om normaltid och om det kan befaras bli olägenheter. AB Närboende klagade över att tillstånd meddelats till kl. 05 på prov under ett års tid. Klaganden hänvisade till störningar från gästtrafik. Länsrätten avslog överklagandet eftersom det inte visats att verksamheten föranlett störningar. AB Ä Sökt serveringstid var kl (trafikservering). Kommunen åberopade normaltiden och beviljade därför endast servering kl Länsrätten ändrade beslutet till kl AB Ä Ansökt om serveringstid till kl. 01. Kommunen beviljade endast till kl. 23 eftersom det fanns risk för närboendestörningar. Länsrätten ändrade till kl. 24 (miljöförvaltningen hade avstyrkt serveringstid efter kl. 24). AB Ä Utökning av serveringstiden för slutet sällskap till kl. 03 vid ett tillfälle. Kommunen avslog ansökan åberopande risk för närboendestörningar. Länsrätten ansåg risken för störningar mindre vid servering till slutet sällskap än vid servering till allmänheten och biföll överklagandet. AB Ä Kommunen avslog ansökan om serveringstid till kl. 04 vid ett tillfälle och åberopade risk för närboendestörningar. Länsrätten ändrade beslutet eftersom det var fråga om ett slutet sällskap med liten risk för störande gästtrafik. AB Fråga om serveringstid till kl. 05. Kommunen avslog ansökan eftersom det förekommit brister i ordning och nykterhet och då personalen inte genomgått en kurs i bl.a. alkohollagstiftningen. Det senare är ett villkor som kommunen ställer för serveringstid efter kl. 03. Anm. Jfr. när gäller den senare frågan dom i Länsrätten i Stockholm , nr I det ärendet, som finns under 7 kap. 5 nedan, underkände länsrätten och sedermera även kammarrätten ett dylikt generellt villkor.

15 15 AB Ä Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl. 02 vid ett tillfälle. Länsrätten ändrade och anförde att kommunen inte på ett övertygande sätt förmått visa att risk för olägenheter förelåg. AB Kommunen avslog ansökan om fortsatt utsträckt serveringstid till kl. 03 eftersom det fanns ett stort antal polisanmälningar rörande misshandel i och runt restaurangen kring stängningsdags. Polismyndigheten hade avstyrkt serveringstid efter kl. 01. Tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som inte meddelade prövningstillstånd , nr AB Ä Kommunen avslog ansökan om fortsatt utsträckt serveringstid till kl. 05 (och medgav serveringstid till kl. 01). Klagomål på störningar fanns från närboende. Polismyndigheten hade avstyrkt serveringstid efter kl. 03. Länsrätten ändrade till kl. 03. Kommunen överklagade domen men fick inte pt i Kammarrätten i Stockholm , nr AB E Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid från kl vid fem tillfällen under julhelgen. Miljöförvaltningen hade avstyrkt med hänvisning till risk för närboendestörningar. AB E Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl. 03 vid två tillfällen. Risk för närboendestörningar. D Servering medgavs till kl. 23 men inte till kl. 01 på uteservering (risk för närboendestörningar). D Servering medgavs till kl. 01 men inte till kl. 02. Polismyndigheten hade tillstyrkt servering till kl. 01. F Servering medgavs inte till kl. 02. Risk för ordnings- och närboendestörningar. Även fråga om bristande polisiära resurser. Länsrätten följde huvudregeln om sista serveringstid kl. 01.

16 16 I Ä Närboende överklagade medgiven serveringstid (till kl. 04) och åberopade störningar. Länsrätten fann att den närboende hade talerätt. Länsrätten konstaterade att såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen avstyrkt att tillstånd skulle lämnas till kl. 04. Länsrätten fann att kommunen med hänsyn till risken för alkoholpolitiska olägenheter inte borde medgett utsträckt serveringstid efter kl. 02 och upphävde kommunens beslut. Både tillståndshavaren och kommunen överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr , avslog överklagandet. Regeringsrätten beviljade inte pt , nr I Ä Detta ärende avser samma sak som ärendet närmast ovan (samma klagande men dock fråga om en annan restaurang här). Kammarrätten i Stockholm avslog , nr , överklagandet från tillståndshavaren och kommunen. Regeringsrätten beviljade inte pt , nr M Ä Fick inte servera från kl med motiveringen att skilda serveringstider restauranger emellan kan leda till olägenheter. Länsrätten, som biföll överklagandet, konstaterade dock att det redan inom området fanns restauranger med längre serveringstid. M Fick inte servera till kl. 02 respektive kl. 03 vissa dagar. Risk för närboendestörningar. M Kommunen avslog ansökan om serveringstid till kl. 03 respektive kl. 04 vissa dagar. Det fanns brister i ordningen enligt polismyndigheten. O Serveringstiden hade från ordningssynpunkt begränsats på uteserveringen efter synpunkter från polismyndigheten och miljöförvaltningen. O Ej tillfällig (en dag) utökning av serveringstiden till kl. 02. Risk för olägenheter. Polismyndigheten hade avstyrkt. Tidigare klagomål fanns på störningar. Länsrätten ansåg inte att det fanns skäl att frångå lagens generella sluttid. O Ä Kommunen begränsade serveringstiden på uteserveringen till kl. 22 beroende på risk för närboendestörningar. Länsrätten bedömde att det under fredagar och lördagar var möjligt med en serveringstid till kl. 23 då risken att störa nattvilan är mindre då än annars. Polismyndigheten hade tillstyrkt servering till kl. 23. Hyresvärden hade godkänt servering till kl. 23.

17 17 O Ä Kommunen avslog ansökan om att få utsträcka serveringstiden från kl. 01 till kl. 02 beroende på risk för närboendestörningar. Polismyndigheten hade tillstyrkt till kl. 02 under en sex månaders prövotid. Länsrätten lät polismyndighetens uppfattning väga tyngst. O Kommunen avslog ansökan om serveringstid till kl. 05 respektive till kl. 03 under vissa dagar p.g.a. risk för närboendestörningar. Miljöförvaltningen och polismyndigheten hade avstyrkt ansökan. P Serveringstiden begränsades eftersom restaurangen var ett populärt ungdomsställe och belägen invid en gågata där många ungdomar brukade samlas. P Ä Serveringstiden begränsades till kl. 23 p.g.a. risk för närboendestörningar. Länsrätten medgav servering till kl. 01 under en prövotid efter det att miljöförvaltningen ansett situationen svårbedömd. P Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl. 02 med motiveringen att serveringen kunde befaras medföra alkoholpolitiska olägenheter. Risk för närboendestörningar. Polismyndigheten hade avstyrkt. P Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl. 02 p.g.a. risk för ökade närboendestörningar. Omgivningen stördes redan nu av trafik till och från en nattöppen bensinstation och en servicebutik. R Kommunen nekade en bowlinghall utökad serveringstid med start kl. 17 istället för nuvarande kl. 19. Skälet var risken för alkoholpolitiska olägenheter i och med att det var fråga om en idrottsanläggning och att mycket ungdomar vistades där. S Ä Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl. 02 under vissa veckodagar med hänvisning till normaltiden, kommunala riktlinjer och alkoholpolitiska olägenheter i allmänhet. Länsrätten fann inte att olägenheter kunde befaras och biföll överklagandet. U Ä Ej servering till kl. 02 efter avstyrkan från polismyndigheten. Länsrätten ansåg polismyndighetens yttrande för allmänt hållet. Dessutom fanns det redan restauranger i området som hade öppet till kl. 02. Länsrätten ändrade sålunda beslutet.

18 18 U Ä E Fick inte servera kl p.g.a. risk för närboendestörningar. Kommunen ändrade sig dock i yttrande till länsrätten varför länsrätten godtog servering till kl. 02. U Ä Hade serveringstid kl Sökte nu även från kl Kommunen avslog ansökan med hänsyn till att restaurangen låg i anslutning till ett bad (som stängde kl. 20) och en campingplats. Polismyndigheten hade ingen erinran. Länsrätten såg ingen risk för olägenheter och biföll överklagandet. U Kommunen avslog ansökan om serveringstid till kl. 02 p.g.a. risk för olägenheter. Ingen annan restaurang i kommunen hade serveringstid efter kl. 01. W Ä Kommunen medgav tillfällig servering från kl. 18 och inte som sökt från kl. 11. Länsrätten ändrade. W Kommunen avslog ansökan om serveringstid kl på uteservering p.g.a. risk för olägenheter. Polismyndigheten hade avstyrkt serveringstid efter kl. 22. Länsrätten fann i likhet med kommunen att risk för olägenheter förelåg; störningar av närboende och att området intill var en samlingsplats för ungdomar. X Ä Fick inte servera kl Villkor om ordningsvakt. Närboendestörningar. Länsrätten upphävde villkoret om ordningsvakt samt förordnade om serveringstid till 01. Störningarna ansågs av rätten inte hänförliga till restaurangens verksamhet. Y Ä Fick inte servera till kl. 02 m.h.t. risk för störningar och eftersom en 02 tid enligt kommunens riktlinjer krävde att aktuell restaurang haft en dokumenterat välskött verksamhet i minst två år. Länsrätten ändrade och konstaterade att restaurangägaren hade flera andra restauranger på orten som han drivit utan anmärkningar i flera år. Kravet på viss tids skötsamhet fick därmed anses uppfyllt. 7 kap. 5 (Bl.a. allmänhet/slutna sällskap) AB Ä Villkor om ordningsvakter på restaurangen (som hade serveringstid till kl. 03). Villkoret infördes i samband med att tillstånd meddelade stadigvarande (prövotid). Länsrätten fann inte att det visats att villkoret var befogat.

19 19 AB Ä Föreningsmedlem i sektion av studentkår och en personlig gäst ansågs utgöra slutet sällskap av länsrätten. Kommunen överklagade och fick pt i Kammarrätten i Stockholm , nr Kammarrätten lämnade dock överklagandet utan bifall (nr ). AB Ä Serveringstillstånd till kl. 03 meddelades med villkor om att personalen (befintlig och sådan som kommer att anställas) skall genomgå den s.k. STAD-utbildningen. Dessutom meddelades villkor om ordningsvakter. Länsrätten upphävde båda villkoren med motiveringen att de inte var individuellt motiverade utan av generell karaktär. Kommunen överklagade domen. Kammarrätten i Stockholm meddelade dom , nr Rätten konstaterade inledningsvis helt kort att förutsättningar för att meddela villkor om att personalen ska genomgå viss utbildning inte förelåg. Överklagandet avslogs därför i den delen. När det däremot gällde villkoret om ordningsvakter blev utgången den motsatta. Ur domen: Riskerna för alkoholpolitiska olägenheter på grund av ordningsläget i de centrala delarna av staden kan således enligt kammarrättens mening tillmätas betydelse vid en individuell prövning av en ansökan om serveringstillstånd för en restaurang som ligger i detta område. I förevarande fall framgår av polismyndighetens yttrande att det krävs ordningsvakter för att hantera dessa risker i de centrala delarna av citykärnan. Den ifrågavarande restaurangen får anses ligga i detta område. Slutligen konstaterade rätten att den tidigare ägaren det senaste halvåret haft villkor om förordnad ordningsvakt. Kammarrätten biföll alltså kommunens överklagande i denna del. (Anm. STAD = Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem.) AB Ä E Villkor om ordningsvakter på restaurangen (som hade serveringstid till kl. 03) vid två tillfällen. F Kommunen avslog ansökan bl.a. därför att klubben som var sökande saknade kunskaper i alkohollagstiftningen. M Ä Fråga om slutet sällskap eller ej (byalag) En oenig länsrätt ansåg det vara fråga om ett slutet sällskap. P Ä Kommunen ansåg inte att studenter från tre av ortens gymnasieskolor var att betrakta som ett slutet sällskap. Länsrätten var av motsatt uppfattning. Kommunen överklagade till Kammarrätten i Göteborg som , nr , meddelade prövningstillstånd och därefter i sakfrågan dock delade länsrättens bedömning.

20 20 R Ä Kommunen meddelade i samband med beslut om serveringstillstånd serveringstid till kl. 01 (sökanden hade sökt till kl. 02) samt villkor om bordsservering och att servering inte fick ske på engångsartiklar. Tillståndshavaren överklagade beslutet i alla delar och länsrätten upphävde villkoren om bordsservering och engångsartiklar men godtog att serveringstiden inte utsträcktes efter normaltiden. T Ä Kommunen förordnade om ordningsvakter i samband med ett ägarskifte. Länsrätten som inte fann att det visats föreligga ett behov av vakter upphävde beslutet i den delen. 7 kap. 7 (Lämplighet m.m.) ( PBI betyder person med betydande inflytande) AB Ansökan om serveringstillstånd avslogs med hänvisning till misstanke om bulvanförhållande (sökanden var nära anhörig till en person som tidigare fått serveringstillstånd återkallat). Länsrätten höll fast vid Alkoholinspektionens rekommendation om en karenstid på tre år. E Kommunen avslog ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap eftersom föreningen vid tidigare tillfällen brutit mot lagen genom att servera även till allmänheten. Kommunen menade även att kunskaper i alkohollagen saknades. Länsrätten konstaterade att det visserligen ställs lägre krav vid denna typ av servering men att det inte är tillräckligt att hävda att man läst in lagstiftningen. Detta måste i så fall också på något sätt dokumenteras. H Ä Kommunen avslog ansökan sedan sökanden inte godtagbart kunnat visa hur finansiering skett. Dessutom fanns en make, anställd i bolaget, med mycket stora skulder till det allmänna. Kommunen gjorde gällande att han var en PBI som skulle lämplighetsprövas och vid den prövningen befanns han olämplig. Länsrätten biföll överklagandet och anförde bl.a. att den olämplige maken inte var inblandad i verksamheten. Länsrättens ordförande var skiljaktig och ville avslå överklagandet. Kommunen överklagade till Kammarrätten i Jönköping som meddelade pt och inhibition , nr Därefter meddelade bolaget att man avsåg att avveckla verksamheten. Bolaget återkallade också sin ursprungliga ansökan om serveringstillstånd. I beslut avskrev därför kammarrätten målet från vidare handläggning. H Ansökan från enskild firma avslogs eftersom maken, som ansågs ha betydande inflytande, inte var lämplig.

21 21 M Tillstånd nekades p.g.a. skatteskulder m.m. Länsrätten fann att bolaget under ett antal månader haft tillfälliga tillstånd och haft god tid på sig att rätta till de tidigare uppkomna missförhållandena. M Kommunen avslog ansökan om tillstånd p.g.a. att sökanden inte kunnat visa hur övertaget av rörelsen finansierats. N Ej deklarerat i tid, ej lämnat restaurangrapport i tid samt ordningsstörningar. O E Ej kunskaper i alkohollagstiftningen. 70 veckors utbildning i restaurang och storhushåll och kockutbildning åberopades för att styrka kunskaperna. Länsrätten konstaterade att utbildningarna såvitt framgår av kompetensbeviset inte berört alkohollagstiftningen. P Ä se även under 7 kap. 8 Kommunen nekade serveringstillstånd bl.a. eftersom sökanden gjort sig skyldig till fem trafikbrott (tre st. underlåtenhet att använda bilbälte, en hastighetsöverträdelse och ett brukande av fordon med körförbud). Länsrätten ansåg att enbart trafikbrott inte kunde utgöra skäl att avslå ansökan varvid en jämförelse gjordes med dom i Kammarrätten i Stockholm , nr Kommunen fick inte pt i Kammarrätten i Göteborg , nr P Ä Ansökan om tillfälligt tillstånd avslogs eftersom sökandens stadigvarande tillstånd återkallats p.g.a. ekonomisk misskötsamhet. Länsrätten upphävde beslutet eftersom återkallelsen överklagats och länsrätten i samband därmed hade meddelat inhibition. U Ä Kommunen avslog ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten från en Lions-förening med motiveringen att kunskaper i alkohollagstiftningen saknades. Länsrätten återförvisade ärendet och konstaterade att föreningen under 15 års tid fått tillfälliga tillstånd och att dess f.d. president genomgått utbildning i lagstiftningen samt att han fört sina kunskaper vidare till flera andra i föreningen. U Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. restföringar och konkurser. W Ä Kommunen ansåg att sökanden inte godtagbart visat hur finansieringen av restaurangköpet skett. Av kr. hade kr. lånats privat från vänner i Sverige och utlandet. Kontrakt hade uppvisats. Länsrätten ändrade, ansåg att finansieringen klargjorts genom förklaringar från klaganden och genom uppvisande av kvitton.

22 22 Z Kommunen avslog ansökan om tillfälligt tillstånd p.g.a. restföringar och då sökanden förekom i rikspolisstyrelsens misstankeregister för fyra allvarliga brott (för vilka åtal var väckt). 7 kap. 8 (Kök för allsidig matlagning) AB Ä 8-01 Ej kök för allsidig matlagning, bl.a. saknades stekmöjlighet. Länsrätten fann dock att restaurangen var inriktad på italiensk mat (pizza och pasta) och att kökets utrustning var avpassad för att tillreda råvaror i tillräcklig omfattning för att möjliggöra en allsidig matlagning i förhållande till den specialisering som valts. AB E Kommunen avslog ansökan om att få servera på en uteservering eftersom denna inte var lämpad för matservering. Tillstånd från miljöförvaltningen fanns inte för uteserveringen (som inte heller var belägen i direkt anslutning till restaurangen). Sedan sökanden överklagat till Kammarrätten i Stockholm hade miljöförvaltningen beviljat tillstånd för matservering på uteserveringen. Grunden för avslag föll därmed. Kammarrätten återförvisade , nr ärendet till kommunen. E Tillstånd nekades eftersom sökanden inte ansågs uppfylla kravet i 7 kap. 8 vad gäller kök och matutbud. Länsrätten konstaterade att köket uppfyllde kraven men att det inte var fråga om tillhandahållande av mat i lagens mening (lokalernas karaktär och otillräckligt matutbud). E Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd till allmänheten eftersom köket endast var godkänt för uppvärmning och servering av grillspett och bakad potatis eller potatissallad. Länsrätten instämde och tillade att klaganden därmed inte kunde anses tillhandahålla lagad mat i alkohollagens mening. M Ansökan om stadigvarande servering under säsong avslogs av kommunen eftersom köket inte var godkänt för allsidig matlagning. Rätterna utgjordes av helfabrikat som värmdes på grill.

23 23 P Ä se även under 7 kap. 7 I samband med ägarskifte nekades tillstånd bl.a. eftersom köket inte ansågs ha tillräcklig kapacitet (det var godkänt för beredning av två dagens rätt och uppvärmning av à la carte rätter). Länsrätten konstaterade att den tidigare ägaren hade serveringstillstånd meddelat av kommunen och med samma möjligheter att tillreda mat. Detta medförde enligt länsrätten att tillstånd inte kan vägras på den grunden. Kommunen fick ej pt i Kammarrätten i Göteborg , nr kap. 9 (Alkoholpolitiska olägenheter) AB Ä Kommunen avslog ansökan om tillstånd p.g.a. missbruksproblematik i området. Länsrätten konstaterade att där redan fanns flera restauranger och en systembutik samt att tillträde till restaurangen inte längre kunde ske från ett närbeläget lägenhetshotell. Kommunen överklagade men fick inte pt i Kammarrätten i Stockholm , nr Ej heller pt i Regeringsrätten , nr AB Tillfälligt tillstånd nekades av kommunen med hänvisning till risk för närboendestörningar. F Ä En bowlinghall beläget i ett idrottshus, och med närhet till skolor och simhall, sökte utvidgning från slutet sällskap till allmänheten. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till risk för alkoholpolitiska olägenheter (närområdet var en naturlig ungdomsmiljö). Beslutet överklagades. Länsrätten ansåg att tillstånd kunde meddelas med serveringstid från kl 18. Ordf. var skiljaktig och ansåg inte att tillstånd till allmänheten skulle meddelas i aktuell miljö. Kommunen överklagade och fick inhibition och pt i Kammarrätten i Jönköping , nr Kammarrätten upphävde därefter i dom länsrättens dom och fastställde kommunens beslut. Sökanden överklagade till Regeringsrätten som meddelade dom , nr (Statens folkhälsoinstitut avgav yttrande , dnr 57/01). Regeringsrätten anförde bl. a. att det saknades anledning att ifrågasätta kommunens bedömning att den avsedda serveringen kunde medföra risk för alkoholpolitiska olägenheter. Överklagandet avslogs således. M E Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd p.g.a. risk för olägenheter. Polismyndigheten hade avstyrkt sedan olägenheter uppstått i samband med ett tidigare meddelat tillstånd.

24 24 N Servering av starköl och vin i bowlinghall ansågs medföra risk för alkoholpolitiska olägenheter. Statens folkhälsoinstitut hade avgivit yttrande (dnr A 22-01) och avstyrkt servering. Kammarrätten i Göteborg avslog , nr , sökandens överklagande av länsrättens dom. O Ä Restaurangen var belägen i en biograffoajé. Kommunen ansåg att det fanns risk för alkoholpolitiska olägenheter eftersom det allmänt sett är ungdomar som är den dominerande besöksgruppen på biografer. Härutöver var serveringsområdet inte avgränsat. Länsrätten upphävde kommunens beslut och ansåg inte att det förelåg någon risk för olägenheter (biografen hade äldre besökare). Vad gäller lokalen föreskrev länsrätten att den skulle avgränsas från biografmiljön. O Risk för olägenheter vid servering i bowlinghall som besöktes av ungdomar (och var belägen i område där många ungdomar vistades). I närheten fanns bl.a. en fritidsgård. Såväl polismyndigheten som fritidsförvaltningen hade avstyrkt ansökan. O Ä Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd i samband med en VMtävling i motorsport. Kommunen anförde huvudsakligen att idrott och alkohol inte hör ihop och att arrangemanget vände sig till en ungdomlig publik. Länsrätten ansåg i och för sig att det finns anledning till restriktivitet i samband med idrottsevenemang men att inte enbart det förhållandet kunde utgöra grund för avslag. Vidare menade rätten att det bör finnas visst större utrymme för tillstånd när det är fråga om större internationella idrottsarrangemang. Detta dock under förutsättning att det inte kan befaras ge upphov till ordnings- och nykterhetsproblem. T Ä Avslag enbart på grund av det stora befintliga antalet tillstånd på orten. Länsrätten, som biföll överklagandet, ansåg inte att kommunen visat att det förelegat risk för olägenheter. U Ä Kommunen medgav tillstånd till slutna sällskap men inte till allmänheten p.g.a. risk för alkoholpolitiska olägenheter. Restaurangen var belägen i anslutning till ett varuhus vid en stormarknad. Enligt kommunens riktlinjer skulle serveringstillstånd i affärsområden där kunderna vanligtvis är bilburna endast ges i undantagsfall. Varken polismyndigheten eller miljöförvaltningen hade dock något att invända mot att tillstånd gavs. Länsrätten konstaterade att kommunen inte anfört andra skäl för avslaget än sina riktlinjer och upphävde beslutet. W Avslag till servering i skidbacke. Risk för olägenheter.

25 25 X Ä Avslag till servering med hänvisning till kommunens riktlinjer. Restaurangen var belägen i anslutning till en bandybana. Länsrätten, som biföll överklagandet, ansåg inte att socialnämnden gjort sannolikt att serveringen skulle medföra alkoholpolitiska olägenheter. Y Avslag på ansökan eftersom området där restaurangen var belägen enligt polismyndigheten hade ordnings- och trafikproblem. Länsrätten bedömde att ytterligare en restaurang med serveringstillstånd i aktuellt område kunde befaras medföra risker för olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Z Tillstånd till servering under ishockeymatch nekades p.g.a. risk för olägenheter (polisen hade avstyrkt) och med hänsyn till kommunens riktlinjer. Länsrätten ansåg att stor vikt skall fästas vid kommunens riktlinjer om alkoholpolitiska olägenheter samt polisens ställningstagande. Sökanden överklagade till Kammarrätten i Sundsvall som , nr avslog överklagandet. Jfr. även under rubriken Övriga nedan. AC Ä Kommunen avslog ansökan om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten p.g.a. att restaurangen och området ansågs vara en typisk ungdomsmiljö och att tillstånd var olämpligt ur alkoholpolitisk synpunkt. Ingen myndighet hade avstyrkt att tillstånd skulle ges. Länsrätten fann inte att det fanns risk för störningar och biföll överklagandet. AC Avslag p.g.a. utpräglad gatuköksmiljö. Länsrätten fann att miljön var en inarbetad gatuköksmiljö och att det fick hållas som troligt att gatuköksdelen även framledes kommer att utgöra en betydande del av verksamheten. Länsrätten fann vidare att servering på ett serveringsställe som på detta sätt är kombinerat med ett gatukök kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Överklagandet avslogs. Sökanden fick inte pt i Kammarrätten i Sundsvall ,nr Ej heller pt i Regeringsrätten , nr AC Ä Utvidgning från starköl/vin till spritdrycker avslogs av kommunen som befarade överetablering och olägenheter. Länsrätten, som biföll överklagandet, ansåg inte att det påvisats olägenheter (polismyndigheten hade för övrigt inget att erinra). 7 kap. 10 (Dispositionsrätt) C Ä Kommunen ansåg inte att det uppvisade hyresavtalet visade att sökanden hade dispositionsrätt över lokalerna. Länsrätten fann tvärtom att dispositionsrätt hade visats.

26 26 O Ä Kommunen ansåg att full dispositionsrätt över lokalerna saknades eftersom hyresvärden meddelat kommunen att han f.n. motsatte sig alkoholservering. Det fanns dock inga inskränkningar i hyreskontraktet. Länsrätten inhämtade yttrande från Alkoholinspektionen (dnr 111/01) som tillstyrkte bifall till överklagandet och bl.a. anförde att olika tolkningar av hyreskontraktet mellan hyresgäst och hyresvärd inte skall slitas av kommunen. Denna uppfattning delades av länsrätten. 7 kap. 13 (Avgifter) X Begäran om nedsättning av tillsynsavgiften nekades av kommunen. Länsrätten fann att tillsynsavgift hade påförts enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. 7 kap. 19 (Återkallelse) AB Ä 6-01 Servering respektive förvaring av alkoholdrycker i strid med alkohollagen (3 kap. 8 resp. 6 kap. 9 ). Dessutom brister i ordning och nykterhet. Länsrätten ändrade till varning, dokumentationen var inte tillräcklig för att visa att det varit fråga om upprepade brister i ordning och nykterhet. AB Skatteskuld, ej lämnat kontrolluppgift för anställd. Tillståndshavaren överklagade men fick inte pt i Kammarrätten i Stockholm , nr AB Ä Tillståndet återkallades eftersom det varit brister i matutbudet, servering skett utanför insynat område samt servering hade befarats skett till underåriga. Länsrätten ändrade till varning eftersom det inte visats att det varit brister i fråga om matutbudet samt då övriga händelser ansågs vara av tillfällig karaktär. AB Kommunen återkallade (hade tidigare meddelat varning) tillståndet i huvudsak p.g.a. oordning och överservering. AB Ä Kommunen återkallade tillståndet bland annat p.g.a. brister i ordning och nykterhet samt överservering. Länsrätten ändrade till varning.

27 27 AB Kommunen återkallade tillståndet sedan det i samband med tillsyn upptäckts att två underåriga serverats och då det funnits ett överskott i kassan (ca 20 % av dagens omsättning hade inte stämplats in). AB Ä Kommunen återkallade tillståndet p.g.a. ekonomisk misskötsamhet och underlåtenhet att lämna restaurangrapporter i tid. Vid tillsyn hade det dessutom inte funnits någon serveringsansvarig person på plats. Länsrätten ändrade till varning sedan skulder betalats och godtagbar förklaring lämnats. Vad gäller avsaknaden av serveringsansvarig hade tillståndshavaren lämnat restaurangen i ett brådskande familjeärende och gett order om att alkohol inte fick serveras. AB Ä Kommunen återkallade tillståndet p.g.a. tillfällig skatteskuld, ett antal restföringar och överträdelser av alkohollagens bestämmelser (bristande utbud av lagad mat). Länsrätten ändrade till varning. AB Ä Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan tillståndshavaren inte lämnat restaurangrapport och skattedeklaration vid tre tillfällen. Dessutom hade inte restföringar reglerats. Bolaget skyllde på sin revisor. Länsrätten fann att bristerna i fråga om restaurangrapport och skattedeklarationer numera rättats till samt att de restförda beloppen visserligen varit många men ändå så små att de inte kunde utgöra skäl för återkallelse. Länsrätten ändrade därför till varning. AB Ä Tillståndshavaren (ett handelsbolag) sålde restaurangen till ett annat bolag (ett aktiebolag). I avvaktan på att aktiebolagets ansökan om serveringstillstånd skulle prövas arrenderade handelsbolaget rörelsen och fortsatte driften. Detta dock med personal som inte var anställd av det bolaget, utan av aktiebolaget (som också drev en annan restaurang). Kommunen återkallade serveringstillståndet. Länsrätten ändrade till varning. Länsrätten fann i och för sig, liksom kommunen, att handelsbolaget brutit mot 6 kap. 3. AB Ä Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan tillståndshavaren inte lämnat restaurangrapport samt underlåtit att skattedeklarera under tre månader. Bolaget hade efter omprövningen av tillståndet rättat till bristerna och skyllt dessa på den av bolaget anlitade bokföringsfirman. Länsrätten konstaterade att en tillståndshavare inte med befriande verkan kan överlåta ansvaret för ekonomisk skötsamhet på en bokföringsbyrå, men att bolaget i detta fallet visat en vilja att rätta till felaktigheterna. Länsrätten fann därmed att det förelåg skäl att istället meddela varning. Kommunen överklagade domen, men fick inte pt vare sig i kammarrätten (i Stockholm , nr ) eller Regeringsrätten ( , nr ).