tillväxt halland 29 goda exempel på innovationsoch företagsutveckling

Transkript

1 tillväxt halland 29 goda exempel på innovationsoch företagsutveckling

2 Syftet med det treåriga projektet Tillväxt Halland har varit att stärka företagens konkurrenskraft och samtidigt skapa en modell för innovations- och företagsutveckling i Halland. Fler än innovativa processer har startas och goda resultat har uppnåtts som stärkt näringslivet, akademin och offentliga sektorn. Tillväxt Hallands modell fungerar i praktiken. Tillväxt Halland har varit en unik, samlad satsning som stimulerat regionens innovations- och utvecklingsförmåga och genererat framgångar för hela Halland. Här har vi samlat ett urval av goda exempel på innovations- och företagsutveckling. Läs och inspireras!

3 Innehåll active mobility sweden i varberg En självgående företagare mot alla odds ad ecotextil i falkenberg Studentsamarbete gav ny marknadsplan bella notte på hallandsåsen Hallandsåsföretag fick hjälp att expandera bilprovningen i falkenberg Stipendium till lyckat projekt på Bilprovningen bnt teknik och system i kungsbacka Vi ger dem verktyg för att bra ska bli bättre byaregårdens brygghus i veddige Lyckad fusion på gårdsbryggeri creative tools i halmstad Högskolan samarbetar med lokalt IT-företag dooria i kungsäter Innovativ dörrinteriör resultat av studentprojekt eclipse biofarm i hishult Forskning stödjer affärsområdesutveckling ergosafe i trönninge Skapar tillväxt med hjälp av studentprojekt falkenbergs rör Modernt faktureringssystem ökar tillväxt good wheel i ugglarp Bygger klimatsmarta fordon hjältebolaget i kungsbacka Forskare gav vetenskapligt stöd åt pedagogiskt bolag hjörneredsprojektet i laholm Samarbetsprojekt utvecklar hållbar turism hylte solutions Litenheten har varit en fördel hälsoteamet i halmstad Studenter banar vägen för ännu bättre marknadsföring kenpo-sandwich i halmstad Från lastbilsskåp till intelligenta hus kinnareds svarveri Svarveriet satsade sig ur krisen laholm stål Studenter blåste nytt liv i stålföretag lsab i halland Konsultcheck stärkte konkurrenskraftigt nätverk meson i laholm Studentinnovation kan lösa läckageproblem möbelverket i långås Studenter gav möbelföretag skjuts framåt noab nordiska byggsystem i veinge Design som draghjälp reprint i heberg Ökad export och ett nybildat nätverk sandab i skummeslöv Samarbetet med kommunen gav en nyanställd tjärbytvätten i laholm Mentorkurs främjar samarbete mellan studenter och företagare triventus i falkenberg Energibolag fick ny marknadsplan udda med ram i kungsbacka Kontakt med företagsutvecklare skapar ringar på vattnet östergrens i skällinge Generationsbyte ska ge nystart åt anrikt företag

4 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör John Johansson en självgående företagare mot alla odds John Johansson var bara 35 år när han cyklade omkull och bröt nacken. Läkarna dömde honom till ett stillasittande liv i rullstol. Men John lät sig inte nedslås. Idag driver han två företag det ena inriktat mot markservice, det andra mot hälsoteknik. -Man vet inte riktigt vilka vägar man ska ta i sådana lägen. För att få hjälp tog jag först kontakt med Region Halland som förmedlade mig vidare till företagsutvecklaren Annica Cauchy. Det här var sommaren 2009 och jag hade precis blivit av med kontraktet, berättar John. Annica Cauchy insåg snart att John Johansson hade många innovativa idéer. -Enligt Johns synsätt är det som är bra för honom även bra för andra. Han hade massvis med idéer när det gäller olika typer av hjälpmedel men han såg dem inte själv som hjälpmedel utan som produkter tillgängliga för alla. 4 Det har gått nio år sedan den tragiska olyckan då John Johansson ramlade omkull och bröt nacken när han var ute och cyklade på en liten skogsstig. Efter en tid i sjukhussäng vaknade han upp och möttes av beskedet att han var förlamad från bålen och nedåt och skulle bli tvungen att tillbringa resten av livet i rullstol. Men John hade inga planer på att sitta stilla och se på hur livet seglade förbi medan han själv tynade bort i rullstolen. Han trotsade läkarnas dom och påbörjade en tuff resa tillbaka. Med små och många steg kunde han så småningom förverkliga ett mål: att starta eget företag inom markservicebranschen, JSJ Markservice. Under flera år skötte John Johansson snöröjning, gräsklippning och skogsavverkning, bland annat åt Varbergs kommun. Till sin hjälp hade han som mest tio anställda. Men plötsligt förlorade han kontraktet med kommunen och det var i det här läget han kom i kontakt med Varbergs företagsutvecklare. Under hösten utvecklades idéerna och innan året var slut hade John dragit igång ytterligare ett företag, den här gången i form av ett aktiebolag inriktat mot hälsoteknik, Active Mobility. Under hela den här resan fanns Annica Cauchy vid hans sida. I ett tidigt skede kopplade hon samman Hälsoteknikcentrum med John Johanssons nya verksamhet. Hälsoteknikcentrum är ett samarbete mellan Region Halland och Högskolan i Halmstad som gemensamt har fått 27 miljoner kronor som ska användas till att utveckla hälsoteknik i Halland. -Jag ordnade ett möte mellan John och Högskolans Magnus Hållander samt Roland Thörner där även jag själv satt med. Det var väldigt positivt att jag kunde delta eftersom jag kunde komplettera Johns berättelse med sådant han hunnit berätta för mig under alla våra möten, säger Annica Cauchy. Mötet resulterade, utöver ett breddat nätverk för John Johanssons del, i att några studenter fick i uppdrag att ta fram en produkt åt Active Mobility som en del i sitt examensarbete. Projektet pågår och förväntas bli klart senare i vår. -Jag hade förmodligen aldrig ens kommit i kontakt med Hälsoteknikcentrum utan företagsutvecklaren. I efter- >>>

5 hand har jag tänkt på vad som kunde ha hänt istället. Risken finns att man hade gått in i väggen och därför ser jag nästan mitt samarbete med Annica som en slags livshjälp, säger John Johansson. Parallellt med utvecklingen av sitt nya företag har han fortsatt att arbeta med sitt gamla - JSJ Markservice. Den här vintern har han haft så mycket att göra inte minst med snöröjningen, att han inte har hunnit arbeta lika mycket som planerat med det nya företaget. -Bland annat hoppade han av den exportutbildning han påbörjat den ska han ta upp igen senare för att så småningom kunna börja sälja sina produkter på den internationella marknaden, eftersom den svenska marknaden är för liten, berättar Annica Cauchy. Däremot har John hunnit genomföra en utbildning i CEmärkning. Han har vidare planer på att gå en styrelseutbildning och har blivit informerad om hur han ansöker om produktutvecklingsmedel hos Almi. Han har även börjat skissa på hur han ska marknadsföra sig samt hur hans affärs- och marknadsplan ska se ut. -Hans tanke är inte att börja om helt från början, utan snarare att han ska plocka delar av sådant som redan finns på marknaden han vill få med andra företag på banan, och ser det samtidigt som ett sätt att marknadsföra sig själv. Han är sådan, John - tänker på helheten. Det är väldigt spännande, säger Annica Cauchy som tror att företaget med all sannolikhet kommer att anställa inom en snar framtid. -Men innovationer tar tid att få fram och kräver oftast mycket kapital. Att i det skedet anställa är en stor risk. Själv vill John avvakta utvecklingen. -I nuläget säljer jag bara två produkter. Förhoppningsvis ska jag kunna hålla på med mitt nya företag på heltid så småningom, men samtidigt är det väldigt slitsamt och för att kunna satsa pengar måste jag jobba vidare med mitt markserviceföretag också. OM ACTIVE MOBILITY SWEDEN AB Hjälpmedel för alla inom hälsoteknik. Verksamheten bedrivs från Varberg. 5 BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt med fi nansiering av strukturfonderna. Det drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklings- och innovationsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

6 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Studentsamarbete gav ny marknadsplan 6 Annika Dahlström arbetar sedan tjugo år tillbaka för hållbar utveckling inom textilindustrin. Via Falkenbergs företagsutvecklare fick hon kontakt med två marknadsföringsstudenter vid Högskolan i Halmstad som nu har hjälpt henne att ta fram en marknadsplan för hur företaget ska utvecklas det kommande året. BILD Vi tar det från början. Vid ett besök på Campus Varberg lyssnade Annika Dahlström på en föreläsning av en grupp studenter som jobbat med produktutveckling åt en rad andra företag. Där fick hon kontakt med Falkenbergs företagsutvecklare Mattias Larsson och Varbergs företagsutvecklare Annika Cauchy. Kort därefter kom de båda på besök hos Annika Dahlström för att gemensamt spåna fram idéer kring hur hennes företag skulle kunna utvecklas, och vad hon behövde för hjälp. Kort därefter sammanställde jag en presentation om AD ecotextile som Mattias Larsson tog med sig till studenterna vid marknadsföringsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Bland annat beskrev jag att jag vill satsa på utbildningsdelen i min verksamhet. Den går i stora drag ut på att jag arrangerar utbildningar och föreläsningar för att öka kunskapen om ekologi och ekologiska produkter hos exempelvis butikspersonal eller vanliga konsumenter, berättar Annika. Tid är en bristvara för små egenföretagare, i synnerhet när det dagliga arbetet ska skötas parallellt med att man blickar framåt och planerar för utveckling. Det har Annika Dahlström fått erfara startade hon Falkenbergsbaserade AD ecotextile AB, som arbetar för hållbar utveckling inom textilbranschen och erbjuder tyg, hemtextil och produktion framförallt till nordiska företag. Visst skulle man kunna göra mycket mer själv, men tiden saknas alltid, och inte minst därför var det fantastiskt att få två så enormt duktiga och vakna studenter till sin hjälp, säger hon. Den delen av företagandet ägnar hon en hel del tid, hon reser runt och föreläser både i Sverige och utomlands samt deltar i ett antal internationella projekt med fokus på hållbar utveckling. Generellt sett är kunskapen om och även intresset för de här frågorna lågt, men de är samtidigt oerhört viktiga för vår framtid. Annika höll en sådan föreläsning för Soroptimisterna i Falkenberg, ett globalt nätverk för yrkesverksamma kvinnor i alla åldrar som verkar för jämställdhet, utveckling och fred. Till den här föreläsningen kom även två marknadsföringsstudenter från Högskolan i Halmstad. De hade hört företagsutvecklare Mattias >>>

7 Larsson berätta om AD ecotextile och blev nyfikna. Sedan kom de och hälsade på en gång och jag åkte flera gånger till Halmstad. Inom ramen för sin kurs i marknadsplanering hjälpte de mig sedan att ta fram en marknadsplan för hela 2011, berättar Annika Dahlström. Arbetet gick fort. Första gången de träffades var i mitten av november, och i januari var det hela klart. De gjorde ett jättearbete och utöver tiden de lade ner hade de också möjlighet att se på min verksamhet utan miljöskadade ögon. Dessutom var de mycket kunniga, de kunde det här med marknadsföring och gjorde ett hårt arbete. I marknadsplanen tittade studenterna bland annat på hur Annika skulle kunna utveckla sina produkter och tjänster tydligare, samt hur hon skulle kunna utveckla sin hemsida. De gav också förslag på hur jag skulle kunna göra min företagslogotyp tydligare och hur jag kan bli mer aktiv inom sociala medier, till exempel genom nyhetsbrev och Youtube. Som mångårig företagare i Falkenberg har Annika Dahlström upplevt ett stort uppsving för de lokala företagen och deras möjligheter att få hjälp av kommunen sedan Tillväxt Halland och företagsutvecklarna tillsattes. Tidigare fick man aldrig någon hjälp. Mattias Larsson har varit enormt duktig på att dela med sig av sin kunskap om vad som finns och tipsat mig om saker som varit på gång. Bland annat kopplade han även ihop mig med en grupp Ung Företagsamhetselever, berättar hon. Det långsiktiga målet för hennes företag är att öka omsättningen men också att skapa fler arbetstillfällen i Falkenberg med omnejd. Jag nyanställer inte, men jag köper in mycket tjänster av olika personer. Ju bättre det går för oss egenföretagare desto fler jobb genereras det i området, säger hon. OM AD ECOTEXTILE Erbjuder textil med hållbar utveckling som bygger på ekologi, etik, ekonomi och erfarenhet. Håller även utbildningar i detta ämne för kunder i Norden. Huvudkontor i Falkenberg 7 BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

8 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Hallandsåsföretag fick hjälp att expandera Ägarna till Bella Notte, som driver boende med lite exklusivt stuk, ville vidare men de visste inte hur. Då kom Björn Kalla, företagsutvecklare i Laholms kommun, in i bilden. Via hans kontakter med Högskolan i Halmstad engagerades studenter på marknadsföringsprogrammet för att genomlysa företaget. 8 Vi kände oss hemmablinda och behövde unga, fräscha ögon med tips och idéer om hur vi skulle kunna utveckla verksamheten, säger Anneli Rudics. Tillsammans med maken Mikael driver hon Bella Notte i närheten av Tjuvhult, på toppen av Hallandsås. Björn Kalla och kollegan Sinisa Bozic, kompetensutvecklare, erbjuder sina tjänster till företag som vill stärka sin konkurrenskraft och växa. Björn förmedlar kontakter mellan universitet, företag, högskolor och institut medan Sinisa hjälper till med utbildningsinsatser av olika slag. Med kompetensutvecklarens hjälp fick makarna Rudics upp ögonen för turistutbildningen. På en företagarträff i Knäred presenterade de sin verksamhet. De hoppades dra nytta av passerande ridled genom länet och byggde en anspråkslös stuga, tänkt som övernattning för ryttare. Intresset var dock svalt. Uthyrningen tog ändå fart, men med andra gäster. Nyheten om den lilla stugan på Hallandsås spreds snabbt inom och utom landet. Makarnas marknadsföring på turistmässan i Göteborg och Noliamässan i Piteå gav verksamheten riktig fart. Samtidigt hade makarna byggt ut och kunde erbjuda familjesvit med tempererad bassäng. Med allt fler bokningar växte också ambitionerna. Anneli och Mikael kände att platsen och vad de erbjöd gästerna var så intressant att verksamheten kunde utvecklas ytterligare. Men innan de gjorde slag i saken önskande de extern genomgång av företaget. Då kom de i kontakt med Björn Kalla, som i sin tur vände sig till Kent Sahlgren på Högskolan i Halmstad. Bland hans studenter på marknadsföringsprogrammet var intresset jättestort att jobba med Bella Notte. Företagets inriktning passade väldigt bra med studenternas utbildning, säger Kent Sahlgren, som understryker att teoretiska studier i marknadsföring aldrig kan ersättas med ett faktiskt fall. Därför lovordar han det samarbete som Laholms kommun utvecklat med det lokala näringslivet. >>>

9 De gav oss många idéer och tips om nya marknadsföringskanaler. Hittills har vi exempelvis haft svårt att sälja in oss hos danskarna, säger Anneli Rudics, som var mycket imponerad av studenternas engagemang i företaget. Siktar mot stjärnorna Bella Notte har också planer på att rejält utveckla verksamheten. Inom kort sätts spaden i marken för att bygga ett trestjärnigt, superior* hotell med 7 rum/16 bäddar, café och mindre restaurang. På innergården kommer att finnas pool och jacuzzi för hotellets gäster. Det kommer att bli ett mindre hotell med hög standard på Hallandsåsen med samma fina utsikt som idag, säger Anneli Rudics. I planeringsstadiet har Björn Kalla varit behjälplig med kontakter för att hitta byggentreprenörer. Stolt berättar paret Rudics att de blir bland de första i Sverige som bygger ett hotell med passiv byggteknik. Nu blir det A och O att sälja nätter, varför det blir än viktigare att ha en god kommunikationsstrategi och ett medvetet varumärkesarbete för att locka gäster från både Sverige och utlandet. Redan idag kommer långväga gäster från USA. Bella Notte diskuterar idag med företagsutvecklaren och Högskolan för att se hur ett sådant arbete kan utformas. * Superior. Indikerar utmärkta hotell som uppnår poäng långt utöver de poäng som är nödvändiga i sin kategori och vars helhetsintryck överträffar det undantagna i sin kategori. Ur SHR:s kriterier. OM HALLANDSÅSENS BELLA NOTTE Bella Notte erbjuder exklusivt boende och konferenslokal i lantlig idyll, högst upp på Hallandsåsen. Text: Lars Ingemarsson 9 BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

10 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Stipendium till lyckat studentprojekt på Bilprovningen Att få komma ut i verkligheten och lösa faktiska problem - och att bli bekant med ett helt nytt kunskapsområde - var det bästa med affärsutvecklingsprojektet som Johanna Karlsson och två studiekamrater gjorde på Bilprovningen i Falkenberg. För arbetet belönades gruppen dessutom med ett stipendium ur Sten Fåhrés minnesfond. BILD Högskolan. På så vis kunde Mattias Larsson, företagsutvecklare i Falkenberg, erbjuda Bengt Andersson vid Bilprovningen att ingå som samarbetspartner i affärsutvecklingsprojektet med utvecklingsingenjörerna. 10 Johanna Karlsson studerar till utvecklingsingenjör vid Högskolan i Halmstad. I utbildningen ingår att man i årskurs två ska genomföra ett affärsutvecklingsprojekt förlagt till en arbetsplats inom det lokala näringslivet. Vi fick tio olika projekt presenterade för oss. Ett av dem var Bilprovningen i Falkenberg, som står inför stora utmaningar i och med att Bilprovningen konkurrensutsätts från och med i år och kan bli privatiserad. Själv har jag alltid varit intresserad av bilar och därför var valet inte svårt, berättar hon. Att Bilprovningen i Falkenberg hamnade bland förslagen på högskolan är resultatet av det kontaktnät som byggts upp av Tillväxt Halland. Jeanette Gullbrand är en av fem högskolesamordnare på Högskolan i Halmstad och är knuten till Sektionen för ekonomi och teknik, SET. Hon håller företagsutvecklarna inom Tillväxt Halland à jour när det gäller vilka kurser och studentprojekt som är på gång vid I projektet går studenterna in helt förutsättningslöst och tittar på utvecklingsmöjligheter hos olika företag, och kommer sedan med idéer och förslag till förbättringar. Studenterna tycker ofta att de får bra träning, de lär sig arbeta utåtriktat och vissa kommer att jobba väldigt tätt med företagarna vilket inte sällan leder till fortsatta kontakter. Vi har lyckats få in företag som kanske aldrig annars hade fått kontakt med högskolan, berättar Jeanette Gullbrand. Exemplet med Bilprovningen tycker hon är talande för hur samarbetsprojekten mellan studenter och näringsliv inom ramen för Tillväxt Halland har fallit ut överlag. I Bengt Anderssons fall stod det tidigt klart att han behövde hjälp med att skaffa rätt kunskap och sätta sig in i reglerna inför lagändringen. Framför allt ville han kunna stå rustad inför den framtida utvecklingen och där kom studenterna in med en hjälpande hand. Utöver Johanna Karlsson var det två andra studenter, Jennifer Hoffman och Trung Hoang, som nappade på projektet. Under en intensiv period besökte trion Bilprovningen vid ett flertal tillfällen. Efter att ha gått igenom företaget ordentligt presenterade studenterna förslag till förbättrad service, bland annat ommöblering och en översikt >>>

11 av broschyrer och tidningsställ. Våra förslag handlade om kundbemötande, service och marknadsföring, vilket är särskilt viktigt om det uppstår konkurrens på orten, säger Johanna Karlsson. Johanna hoppas att hon och studiekamraterna har öppnat en dörr åt Bengt Andersson, att han i framtiden vänder sig till Högskolan vid fler tillfällen om han behöver hjälp. För mig har Bengt blivit en jättebra kontakt och det var toppen att få komma ut och jobba på ett företag där vi fick lära oss hantera och lösa faktiska problem. Samtidigt fick vi inblick i en verklighet som vi knappt kände till tidigare. Från Bengt Andersson och Bilprovningens sida är man också nöjd. Studenterna kom med konkreta förslag som kunde realiseras på en gång. Flera av deras förslag låg helt i linje med mina tankegångar, och på så vis fick jag bekräftat att jag inte har varit helt fel ute, säger han. För Jeanette Gullbrands del ser hon sig som en länk i en stor kedja som löper mellan högskola och näringsliv genom Tillväxt Halland. Detta bidrar bland annat till att studenterna får upp ögonen för branscher och företag som de kanske aldrig själva hade letat upp. Det vidgar deras vyer och får dem kanske till och med att stanna i Halland efter utbildningen när de inser att det finns många nischer inom det lokala näringslivet. För Johanna Karlsson och hennes studiekamrater har resultatet av arbetet med Bilprovningen inte låtit vänta på sig. I slutet av vårterminen 2010 belönades de med första pris på kronor ur Sten Fåhrés minnesfond som varje år delas ut till framstående studenter vid Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad. OM BILPROVNINGEN Bilprovningen i Falkenberg är en del av Svensk Bilprovning AB ett av världens ledande företag inom fordonsbesiktning med drygt medarbetare och cirka 5,5 miljoner genomförda besiktningar per år. 11 BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

12 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Vi ger dem verktyg för att bra skall bli bättre BNT Teknik och System har många järn i elden. Vid decennieskiftet bytte det Kungsbackabaserade företaget vd, och nu planerar man för nyanställningar och genomför utbildningar. Den senaste satsningen är att delta i studentprojektet Mission 24. När Bengt Andersson, tillsammans med utbildningssamordnare Nicklas Simonsson från Kompetenscentrum, besökte BNT Teknik och System upptäckte de en rad områden där de kunde föreslå insatser för att höja kompetensen i företaget. Ett av förslagen var att man skulle ansöka om deltagande i Västkraft, ett EUfinansierat projekt som erbjuder kompetenshöjande insatser för anställda inom teknikbranschen och särskilt inom fordonsindustrin. 12 BNT Teknik och System etablerades i Kungsbacka i mitten av 1980-talet. Företaget gör kalkylprogram särskilt anpassade för fordonsindustrin och man erbjuder även konsulttjänster. Den 1 januari 2010 valde vd:n Roland Backman att träda tillbaka för att istället överlämna posten till medarbetaren Jonas Larsson. Kollegan Claes Ohlsson utsågs till marknadsansvarig. Innan vd-bytet hade BNT Teknik och System kommit i kontakt med Kungsbacka kommuns företagsutvecklare Bengt Andersson. -BNT var ett av omkring 80 Kungsbackaföretag som medverkade i en enkät som jag och näringslivschefen skickade ut tillsammans med Kompetenscentrum i syfte att etablera kontakt med fler företag. I enkäten kunde företagarna uppge om de skulle vilja bli kontaktade av mig, och BNT var ett av de företag som svarade, berättar Bengt Andersson. -Västkraft är en tvåårig satsning som föddes i samband med lågkonjunkturen. Med hjälp av projektet fick BNT möjlighet att utbilda anställda inom systemutveckling. Utöver det ordnade jag även så att de tillträdande ledarna för företaget fick gå en exportutbildning. Just export är något som de vill satsa på framöver och det var därför något de behövde vässa sina kunskaper i. Parallellt med exportutbildningen gick företagarna även en kurs i styrelsearbete. Företaget har även beviljats en konsultcheck som har använts till att medfinansiera en extern säljcoach. Bengt har också kopplat ihop företaget med Business Region Göteborg och haft sambesök på företag, vilket har resulterat i att BNT nu har för avsikt att bli medlemmar i BRG och gå olika affärsutvecklingskurser inom deras program Expedition Framåt. Som Bengt Andersson ser det har BNT fått en stabilare grund att stå på med de genomgångna utbildningarna och de nya aktörskontakterna som knutits. Företaget har dessutom nått framgångar både i form av ökad omsättning och nyanställningar. -Det rör sig om 3-4 nyanställda bara under de senaste månaderna, säger Bengt Andersson. >>>

13 Som en del i företagets planer på en framtida exportsatsning har man nu börjat titta på olika möjligheter att hitta hjälp med programmering och andra it-projekt utomlands. För att komma igång tog Bengt Andersson kontakt med och kopplade företaget samman med studentprojektet Mission 24. Mission 24 är EU-finansierat och drivs av IDC West Sweden. -Det syftar till att knyta studenter och företag i Halland och Västra Götaland närmre varandra. Grupper med 6-7 studenter får en kort presentation från företagen och vad de behöver hjälp med. Inom ett dygn ska de ha brainstormat ihop ett förslag till lösning som går tillbaka till företaget med vändande post. Bengt Andersson beskriver sin roll som företagsutvecklare i projektet så här: -Vi vill visa att vi finns som en resurs för företagen i Kungsbacka som de kan bolla idéer med och vi hjälper till att koppla ihop dem med olika aktörer. Vi företagsutvecklare ger dem förutsättningar för att bra ska bli bättre. Vi försöker ge företagen en ljusare framtidstro och en stabil grund att stå på. -Vi pushar och försöker få dem att våga ta kliv framåt och växa med hjälp av ny kunskap. Men det tunga lasset drar de förstås själva. FAKTA OM BNT TEKNIK OCH SYSTEM Utveckling av mjukvarulösningar för fordonsindustrin. Utveckling och kontor fi nns i Kungsbacka BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt med fi nansiering av strukturfonderna. Det drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklings- och innovationsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

14 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör 14 Lyckad fusion mellan studenter och företag på gårdsbryggeri Det blev en lyckad fusion när Varbergs företagsutvecklare förde samman en grupp studenter med det lokala mikrobryggeriet Byaregården. Studenterna vidgade sina vyer och inhämtade ny kunskap bryggeriet å sin sida fick en egen logotype och inte mindre än sex nya etiketter till sitt öl. BILD Robert Olsson och Inger Elftorp är egenföretagare och driver bland annat lantbruk och växtodling på gården i Veddige utanför Varberg. För ett par år sedan tog planerna på att även anlägga ett mikrobryggeri med öltillverkning form. Makarna insåg dock på ett tidigt stadium att de inte skulle klara av att utveckla allt på egen hand. Via ett inslag på Radio Halland fick jag reda på att det finns ett projekt där man som företagare kan få hjälp med att utveckla sina idéer av studenter vid Campus Varberg, berättar Robert Olsson som tog kontakt med Varbergs företagsutvecklare Annica Cauchy för att reda ut vilka möjligheter som stod till buds. Företagsutvecklaren i sin tur skickade ärendet vidare till högskolesamordnare Martin Andersson. På campus har vi tagit fram en struktur - ett schema där vi listat studenternas olika projekt och när under terminen de ska utföras. Ser jag att ett projekt ligger rätt i tiden och att utbildningen stämmer överens med företaget och dess önskemål går jag vidare och hänvisar till rätt utbildning, berättar han. I det här fallet skulle studenterna vid yrkesutbildningen PDM (produktutveckling, design och marknadsföring) utföra ett nio veckor långt projekt inom kursen Konstruktion och Produktionsutveckling. PDM:s utbildningssamordnare Kent Gunnarsson tog kontakt med makarna Elftorp för att titta närmare på deras planer kring Byaregårdens gårdsbryggeri. Han bekräftade företagsutvecklarens bild av tillväxtmöjligheterna för företaget. Jag insåg att där fanns en utvecklingspotential som hette duga. De hade en hel del idéer och tankar kring innovationer och behövde bland annat hjälp med marknadsföring, etikettering och profilering. När jag tog upp caset med studenterna var det tre stycken som nappade direkt. Studentgruppen fick allmän information om företaget för att sedan gå vidare på egen hand och boka in ett möte med Elftorps. Tanken är att studenterna inte ska få allt på silverfat från skolan, utan att de ska ta reda på och jobba självständigt så mycket som möjligt, berättar Kent Gunnarsson som beskriver det som att studenterna i den här typen av projekt bildar ett fingerat konsultföretag gentemot kunden. De slet och jobbade i nio veckor och gjorde sedan en riktigt bra redovisning. Allt sammantaget tror jag att de fick stärkt självförtroende av sina insatser, att de insåg att ingenting är omöjligt samtidigt som de vidgade sina vyer rejält. Det där med kunskapsinhämtandet kan Emma Davidsson intyga. Hon och studiekamraterna Anna Dahllöf och Andreas Minkkinen gick in i projekt Byaregården förutsättningslöst och hade från början inga stora förhoppningar kring vad de skulle kunna utföra. >>>

15 Vårt arbete gick i första hand ut på att skissa på en logotype och ta fram etiketter till ölflaskorna. Vi hade aldrig gjort något liknande tidigare och fick börja med att lära oss hantera helt nya datorprogram samtidigt som vi ringde runt och inhämtade information kring öltillverkning, bland annat genom Livsmedelsverket. Bara allt det jobbet innebar att vi lärde oss otroligt mycket på vägen, säger Emma Davidsson. Utöver att hon och studiekamraterna fick en helt ny kunskapsbas att stå på resulterade arbetet dessutom i att Byaregårdens gårdsbryggeri på bara nio veckor fick en egen logga och en färdig uppsättning med sex etiketter till både ale, pilsner, stout, veteöl, mörk lager och porter. Det var en otroligt häftig känsla. Att från början inte kunna någonting om hur man gör etiketter till att i slutänden ha gjort allting helt själva, säger Emma Davidsson som tänker använda projektarbetet som referens när hon söker arbete. Det är fantastiskt att ha ett så tydligt resultat att visa upp det här lärde vi oss. Även på Byaregården är man nöjd med samarbetet, inte minst med tanke på det innovativa resultatet. Det blev mycket lyckat. Med hjälp av studenternas unika kunskap fick vi hjälp med att ta fram etiketterna - det var en ovärderlig draghjälp i arbetet med att få företaget att växa och gå framåt, säger Robert Olsson. Martin Andersson tycker att exemplet med Byaregårdens gårdsbryggeri avspeglar arbetet inom Tillväxt Halland väl. Studenterna vidgade sina vyer och fick lära sig något nytt. Det är en bra merit när de ska ut och söka jobb. Samtidigt växte företaget med hjälp av studenternas kunskap. Det är i sådana här lägen jag som högskolesamordnare blir nöjd - när studentprojekten blir genomförda med ett lyckat resultat! OM BYAREGÅRDENS BRYGGHUS Microbryggeri. Tillverkning av starköl. Bryggeriet ligger i Veddige utanför Varberg 15 BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

16 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Högskolan utvecklar samarbete med lokalt IT-företag Det smids planer mellan Högskolan i Halmstad och IT-företaget Creative Tools. Ett samarbete mellan parterna där en grupp studenter bland annat fått tillgång till företagets fotoutrustning, kommer om allt vill sig väl att fördjupas. Via Tillväxt Halland kom hon i kontakt med Creative Tools, ett Halmstadföretag med lokaler på Slottsmöllan som bland annat arbetar med datorgrafik och IT. Jag var ute på ett företagsbesök hos Creative Tools och de var helt inställda på att inleda samverkan med oss redan från början. Själv såg jag att företagets olika verksamheter stämde väl överens med våra utbildningar inom IDE. 16 Stella Erlandsson är högskolesamordnare vid sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik, IDE, vid Högskolan i Halmstad. I tjänsten ingår bland annat att hitta och utveckla täta kontakter med lokala företag i syfte att föra dem samman med studenterna och deras olika projekt vid Högskolan. Studentprojekten utförs oftast under särskilda perioder terminstid och därför gäller det dels att vi hittar lämpliga företag men också att vi får kontakt med dem i rätt tid. Genom rollen som högskolesamordnare får vi möjlighet både att hitta företag och att matcha dem mot rätt kunskaper, berättar hon. För Stella Erlandsson är jobbet som högskolesamordnare inom ramen för Tillväxt Halland både utvecklande och lärorikt. Jag tror att våra utbildningar kan utvecklas genom detta och att högskolan genom den här typen av projekt kan hitta nya vägar till samarbetsformer med näringslivet. Akademi och företagare får tillgång till varandras kunnande - det är ett utbyte som gynnar alla parter. Creative Tools är, trots de senaste årens lågkonjunktur, i en expansiv fas var de fyra anställda men idag har de utökat till sammanlagt elva. När jag var där första gången var det ganska trångt i deras lokaler, men nu håller de på att utöka med en stor lokal som skall byggas om och anpassas för kreativt arbete. De både växer och utvecklar sin verksamhet. Dessutom hade vd:n Paulo Kiefe riktigt bra idéer så bra att jag tror att de både kan passa som examensprojekt och väcka intresse för forskningssamverkan med högskolan så småningom. En idé är att Creative Tools ska kunna ta hjälp av studenterna vid data-, elektro-, och mekanikprogrammen för att utveckla och förbättra en speciell fotoutrustning. Vi har projekt där studenter från olika program går ihop och samverkar. Projekten är mycket omfattande och görs precis innan examensarbetet. Vi har en tanke om att införa arbetet med fotoutrustningen i den här typen av projekt, berättar Stella Erlandsson. Hon har haft fortlöpande kontakt med Creative Tools och gjort flera besök hos företaget. Vid ett tillfälle tog hon med sig Kenneth Nilsson, forskare >>>

17 inom bildanalys och den som håller i IDE:s examensprojekt. Han tyckte också att företaget verkade intressant och såg genast möjligheter även till annat samarbete, säger Stella. Kort därefter fick en grupp studenter besöka Creative Tools där de bland annat fick låna kamerasystem. Vid nästa besök följde en annan kollega från högskolan med, forskningsingenjören Tommy Salomonsson. Det resulterade i att ännu en projektidé initierades mellan högskolan och företaget, som jag i nuläget inte kan berätta så mycket mer om. Tydligt är att det finns möjligheter till projekt både på grundnivå och mer avancerad nivå framöver. Forskningen om bildanalys som finns på IDE-sektionen skulle till exempel kunna vara en möjlighet. Paulo Kiefe, vd på Creative Tools, tror att han kan ge studenterna spännande uppdrag, samtidigt som han ser sig om efter nya, framtida medarbetare. Jag har samarbetat med högskolestudenter i andra sammanhang och vet att det går att hitta riktigt bra talanger som ger företaget ny energi. Kan vi förädla våra projekt med studenternas kunskap är det toppen. Är studenterna sedan av rätt kaliber kan vi absolut tänka oss att anställa framöver, säger han. Creative Tools har utöver andra samarbetsplaner även erbjudit sig att ställa upp med arbetsplatsförlagd utbildning som sträcker sig över hela studietiden. Det är fantastiskt bra. Studenterna behöver ha relevanta projektplatser som är verklighetsanknutna, säger Stella Erlandsson. OM CREATIVE TOOLS Creative Tools AB säljer produkter och tjänster för produktion av 3D-animering, visualisering samt video och därmed förenlig verksamhet. Huvudkontoret fi nns i Halmstad BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

18 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör 18 Innovativ dörrinteriör resultat av studentprojekt Först var det tänkt att studenterna skulle hjälpa Varbergsbaserade Dooria med att göra en utrymningsdörr. Sedan visade det sig att de även hade bra idéer på hur företaget skulle kunna utveckla sina innerdörrar. Det blev ett väldigt lyckat projekt som vi kommer att arbeta vidare med, säger Mårten Dragstedt, vd på Dooria Sverige. Martin Andersson, högskolesamordnare vid Campus Varberg, berättar: Vi kom i kontakt med Dooria genom ett inspel från Varbergs företagsutvecklare Annica Cauchy. Jag bollade vidare till Kent Gunnarsson som är utbildningssamordnare vid PDM och han i sin tur fick respons av fyra studenter som var intresserade av att delta i projektet. Den ursprungliga tanken var att studenterna skulle hjälpa Dooria med att skissa på förslag till en utrymningsdörr med en ny typ av skyltar. Vi inledde arbetet med en avstämning tillsammans med företaget och fick fria händer att utveckla olika förslag där vi tog fram skisser på utrymningsdörren. Men vi tittade även på ett koncept för Doorias innerdörrar och lämnade förslag på hur kunden själv skulle kunna byta design på dörren, berättar Susanne Wallberg. Hon och de andra studenterna, Kajsa Sevholt, Johan Blidberg och Caroline Eriksson, fick positiv respons från företaget och valde därför att gå vidare med konceptet för innerdörrarna. Dooria, som har sitt säte i Varberg, har som ambition att tillhöra Sveriges ledande och mest innovativa dörrföretag. För att leva upp till målen är vd Mårten Dragstedt väl medveten om att företaget behöver hjälp av och ett välutvecklat kontaktnät med universitet och högre lärosäten. Därför var han inte sen att nappa när han fick erbjudande om att delta i ett samarbetsprojekt med en grupp studenter vid Campus Varberg och KY-utbildningen PDM (produktutveckling, design och marknadsföring). Allmogedörren Addera, som det handlar om, är en storsäljare hos Dooria. Dörren är försedd med lister - ungefär som ramen på en tavla. Studenternas idé var att man i ramen lätt ska kunna byta utseende och till exempel anpassa efter tapeter, gardiner och annan inredning. Numera är ju folk väldigt ombytliga när det gäller inredning. Tanken är att vem som helst ska kunna >>>

19 byta ut och ändra dörrens utseende. Ytan har också samma mått som en vanlig tapetbård, om man vill sätta in tapet, berättar Susanne Wallberg. Hon och de andra studenterna är väldigt nöjda med projektarbetet och hoppas kunna använda det som referens i framtiden när de söker jobb. Även Mårten Dragstedt tycker att studenternas insats blev lyckad. Projektet med den flexibla innerdörren blev bra och vi kommer att arbeta vidare med det här konceptet, säger han. Just kunskapsöverföringen och det gemensamma utbytet akademi och företag emellan anser högskolesamordnare Martin Andersson vara en av de stora fördelarna med Tillväxt Halland och vad projektet kan tillföra. Som högskolesamordnare finns jag till för att olja maskineriet. Med hjälp av företagsutvecklaren kan vi fånga in behoven från företagen. Upptäcker vi att det finns ett särskilt stort behov inom en viss bransch kan vi till och med försöka rigga nya utbildningar. Martin Andersson försöker agera utåt så mycket det går och är noga med att trycka på vad Campus Varberg kan erbjuda företagen. Studenterna tittar på verksamheten med fräscha ögon och kommer med färsk kunskap och de senaste rönen. Företagarna har också stor chans att hitta nya medarbetare genom att delta i projekten. OM DOORIA Tillverkning av inner- och ytterdörrar i fem fabriker i Norden. Huvudkontoret för försäljningen i Sverige ligger i Kungsäter utanför Varberg BAKGRUND TILL SAMARBETET Tillväxt Halland är ett halländskt tillväxtprojekt som drivs i samarbete mellan Region Halland, de halländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra näringslivsfrämjande aktörer. Projektet syftar till att rusta de halländska företagen för framtiden identifi era utvecklingsmöjligheter för att därigenom stärka företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. För att nå ut till företagen har var och en av de halländska kommunerna en företagsutvecklare som bedriver uppsökande verksamhet. Företagsutvecklaren erbjuder analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som nästa steg lotsar de företagen vidare till lämplig aktör. Med anledning av det nära samarbetet med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg fi nns fem högskolesamordnare, som alla är väl förankrade i akademin och arbetar i gränssnittet utbildning/forskning - företag.

20 tillväxt i halland görs i nära samarbete företag aktör Forskning stödjer affärsområdesutveckling I samband med att Eclipse Biofarmab hade idéer om ett nytt affärsområde kom VD Lars Jeppson i kontakt med Tillväxt Hallands företagsutvecklare. Detta ledde till att han fick draghjälp av flera studentprojekt vid Högskolan i Halmstad. Nu tar man ytterligare steg genom ett fördjupat forskningssamarbete som stöds av Innovationsmyndigheten Vinnova. BILD 20 Eclipse Biofarmab har tillverkat fodertillskott och djurvårdsprodukter sedan starten Ursprungligen låg företaget i Båstad, men flyttade snart till Hishult, Laholm, där man successivt har expanderat både när det gäller lokaler, personalstyrka och verksamhet. Företaget drivs av grundarna Lars och Majlis Jeppson och har idag drygt 15 heltidsanställda. Fokus har hela tiden legat på att ta fram hästvårdsprodukter med tyngdpunkt på näringstillskott och kylande lera, som används bland annat för att kyla ned travhästars ben efter hård ansträngning. När Lars Jeppson blev kontaktad av Laholms företagsutvecklare Björn Kalla diskuterade de kring företagets utvecklingsbehov. Ganska snart framkom det av våra diskussioner att Eclipse hade idéer om att utveckla ett nytt affärsområde, med inriktning på humannutrition kosttillskott för människor, säger Björn Kalla. Han tyckte att idén verkade intressant och såg potential till ett samarbete mellan Eclipse och Högskolan i Halmstad. Till att börja med förmedlade han kontakt till Högskolans marknadsföringsstudenter, för vilka Lars Jeppson anlitades som gästföreläsare. Vi behöver fler ben att stå på. Om Sverige eller något av våra exportländer skulle drabbas av exempelvis mul- och klövsjuka, är det kört för oss på djursidan. Råvaran till produkten har vi redan, likaså maskiner och annat som behövs för själva produktionen och lagerhanteringen. Detta innebär att vi skulle få många synergieffekter och därför tror vi att det är en hållbar idé med näringstillskott för människor, säger Lars Jeppson. Under föredraget för studenterna berättade han om sina utvecklingsidéer. Studenterna fick sedan i uppgift att ta fram förslag på lösningar till hur Eclipse skulle kunna marknadsföra dem. >>>