Linerbladet. En hel värld bakom skärmarna och tangentborden. sid 8-9. Vi är ett starkare företag idag. sid 5. Marknad

Transkript

1 Marknad Vi är ett starkare företag idag. sid 5 IT-avdelningen En hel värld bakom skärmarna och tangentborden. sid 8-9 Linerbladet Nr En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå LINERBLADET NUMMER

2 VD har ordet Reinhard Reiter Kära kolleger! I det här numret av Linerbladet kan du till exempel läsa om kristeamet, ändrad livsstil, Jens Renbergs internationella ledarskapskurs och ett hedrande koldioxidpris. Det är viktiga och aktuella ämnen som Linerbladets redaktionsråd valt att lyfta fram. Jag delar bedömningen men vet samtidigt att det finns mängder av andra händelser och områden som inte fått plats i detta nummer. De artiklar som jag själv tycker mest om är de som handlar om människorna hos oss på bruket. Till exempel att en sund livsstil är viktig. Och vi vet att det är bra att gång efter annan påminnas om den saken. På liknande sätt är det med krishantering. Det är sällan som vi tänker på kriser, och om en sådan uppträder så förväntar vi oss att ett särskilt team sköter den saken. I det här numret av Linerbladet lyfter vi fram personerna i kristeamet. De är oerhört viktiga i det dagliga arbetet, även om vi hoppas att slippa olyckor. Men teamet arbetar också i hög grad med förebyggande åtgärder. Ett annat viktigt område är utvecklingsarbete och utbildning på individnivå. Till exempel har Jens Renberg avslutat Smurfit Kappas internationella kurs AMD. Många anställda har under ett år utvecklats genom att pröva på nya uppgifter. Å andra sidan är det alltid brukets utveckling som står i fokus. Här visar Per Pettersson ett fint exempel genom minskningen av tambourrester. Återigen är jag medveten om att det finns många fler minst lika goda exempel som vi både kan och borde framhålla. Men jag ser att det finns flera faktorer som hindrar oss. En sak är det begränsade sidantalet, men en annan är att inte alla viktiga händelser kommer till redaktionsrådets kännedom. Hur kan vi då råda bot på den saken? Jo, jag tror att vi alla anställda kan bidra med tips, idéer och förslag till redaktionsrådet! (Se sista sidan i detta nummer.) Sist men inte minst vill jag flagga för vårt 25-års jubileum som vi firade den 31 januari. Då uppmärksammades 24 medarbetare för att de tjänstgjort i 25 år. Det var en trevlig kväll som ännu en gång visade de fina banden mellan de anställda och bruket. Trevlig läsning på de kommande sidorna! Flytten till Piteå ett lyckodrag Den första december gick Johan Bergströms flyttlass till Piteå. Vid fyllda 42 år sökte han nya utmaningar norrut. Den första december gick Johan Bergströms flyttlass till Piteå. Fyllda 42 år sökte han nya utmaningar norrut. Pappa är från Öjebyn, så jag har en hel del anknytning här i trakten. Det kändes som ett naturligt val. Med utbildning inom pappersindustri vid KTH och arbetserfarenhet som ansvarig produktionsingenjör vid PM6 på Mondi Packing Dynäs AB, kan Johan Bergström branschen väl. Förra året behövde han en förändring. Han var trött på den tio mil långa dagspendlingen mellan jobbet i Kramfors och hemmet i Örnsköldsvik. När arbetet sedan omorganiserades kände Johan att det var dags att söka nya utmaningar. I och med omorganisationen Johan Bergström Ur innehållet 3 Mångfald en vinst 5 Marknadsläge 6 Samtal som stöd 10 Givande livsförändring 12 Mingelbilder från jubileum 15 Krönika 16 Ett fint brev tappade jag närheten till produktionen. Det passade inte mig och mitt sätt att arbeta, säger Johan. Efter att ha undersökt och övervägt olika alternativ inom branschen hörde Johan av sig till personalchefen vid Smurift Kappa Kraftliner i Piteå. Det dröjde inte länge innan han hade nytt jobb norröver. Flytten har visat sig vara ett lyckodrag. Johan trivs jättebra med både staden och jobbet. Han försöker resa hem till familjen tre av fyra helger i månaden, men till hösten ansluter familjen och gör Piteå till nytt hem. Ibland behövs förändringar. Vi välkomnar Johan Bergström och hans familj till Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Viktor Johansson Linerbladet Ansvarig utgivare: Anette Sundström, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Redaktör: Sofia Lampa, Plan Sju kommunikation, tel: , epost: sofia@plansju.se Produktion: Plan Sju kommunikation Tryck: Accidenstryckeriet 2014 Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. 2 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

3 Mycket att vinna på mångfald Just nu är Smurfit Kappas enkätundersökning om de anställdas attityder, åsikter och känslor kring diskriminering, jämställdhet och mångfald i full gång. Genom att ta fram statistik blir det enklare att sätta mål och göra en handlingsplan. Vi ser lättare var vi befinner oss och kan utifrån det jobba fram konkreta åtgärder, säger Anette Sundström om enkätens syfte. Som HR-chef ser Anette Sundström nyttan i att kunna påverka och förändra, och frågor kring jämställdhet och mångfald är självfallet viktiga för företaget. Jämställdhetsgruppen, bestående av arbetsgivare och fack, har tillsammans tagit fram en policy för jämställdhet och mångfald som godkändes av kraftlinerrådet den 23 januari. Som grund ligger diskrimineringslagstiftningen. Ojämna siffror Statistik från 2013 visar bland annat stora skillnader mellan kvinnor och män angående övertidsarbete, sjukfrånvaro och föräldraledighet. Dessa tendenser följer Sverige i stort där män jobbar mer övertid medan kvinnor har mer sjukfrånvaro och föräldraledighet. På Kraftliner i Piteå sker övertid främst inom produktion och underhåll där övervägande majoriteten är män. En handlingsplan ska göras av jämställdhetsgruppen för att aktivt kunna arbeta med Alla medarbetare ska kunna känna arbetsglädje, engagemang och trygghet. de skeva siffrorna mellan könen beträffande sjukfrånvaro, föräldraledighet samt anställda i stort. Mångfald som styrka En jämlik och jämställd arbetsplats där mångfald blir till en styrka, har goda förutsättningar att utvecklas och på sikt stärka sin konkurrenskraft. På en välmående arbetsplats ska alla medarbetare kunna känna arbetsglädje, engagemang och trygghet. Samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Detta är policyns kärna och ett självklart mål för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Vi har mycket att vinna på mångfald. Det kan leda till ett bättre klimat med större arbetsglädje och ökad motivation, som i slutändan resulterar i att företaget helt enkelt levererar bättre. Det är självklart att trivsel påverkar företagets resultat, säger Anette Sundström. Anonym enkätundersökning Under våren kommer en likabehandlingsplan att börja arbetas fram. För att den ska utgå från de anställdas tankar och värderingar i olika diskriminerings- och jäm- ställdhetsfrågor genomförs just nu en anonym enkätundersökning bestående av åttiotalet frågor. Har jag blivit särbehandlad? Vad finns det för stöd? Vem kontaktar jag? Hur ska min chef agera? Det ska alltid finnas svar på sådana frågor, säger Anette. Anette Sundström som även jobbar internationellt inom koncernen ser Sverige som ett föregångsland ur jämställdhetssynpunkt. Däremot finns det alltid frågor att jobba med och förhållanden att förbättra. För såväl var persons vinning och trivsel, som för företagets styrkor och konkurrenskraft. Viktor Johansson Ur Smurfit Kappa Kraftliners policy Som arbetsplats ska Kraftliner i Piteå bland annat kännetecknas av ett bra arbetsklimat och en god fysisk arbetsmiljö, oavsett förutsättningar. Ingen ska missgynnas när det gäller exempelvis anställning, arbetsuppgifter eller lön, och om detta sker ska ärendet lyftas upp och få en snabb och konfidentiell behandling. LINERBLADET NUMMER

4 A black box of utveckling Förra året fick Jens Renberg från Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå möjligheten att genomföra koncernens program för avancerad ledningsutveckling. Vi utgick från två frågeställningar: 1) Har vi en övergripande koll på hur många externa lager företaget har? 2) Har vi koll på vad det kostar företaget? Svaret på båda frågorna var intressant nog Nej, säger Jens. Det känns fantastiskt kul att ha fått förtroendet, säger Jens Renberg om förra årets erfarenhet, där tre träffar i Dublin resulterade i en svart låda innehållande två NEJ, 299 externa lager och 41 miljoner Euro. Förra året var Jens Renberg en minst sagt upptagen man. Förutom att sköta sitt jobb som produktionsingenjör i sulfatfabriken i Piteå, deltog han vid Smurfit Kappas Advanced Management Development program (AMD). Totalt har ungefär 300 personer gått utbildningen under de tio år som den genomförts. Inom ett företag med anställda från Caracas till Piteå får det ses som ett privilegium få förunnat. Utbildningen utgjordes bland annat av tre längre sammankomster i Dublin fördelat över hela året. För det trettiotalet deltagarna från olika länder var det inte så mycket en utbildning med direkt fokus på hur man blir en bättre ledare. Istället var tanken att få deltagarna att växa genom en djupare förståelse för företaget. På sätt kan de på sikt öka sin egen kapacitet och förbereda sig på nästa steg i karriären. Projekt som arbetsform Under fjolåret sammanställde deltagarna totalt sex projekt inom områden som innovation, lönekostnader, kvalitet, nya produkter och marknader. Projekten presenterades för koncernledningen under sessionen i december. Tillsammans med tre kollegor från England, Frankrike och Tyskland tittade Jens Renberg närmare på företagets externa lager. Rubriken löd Is warehousing a black box? Det är viktigt att kunna lära av varandra inom ett företag, säger Jens Renberg. Behov av central styrning Antalet externa lager bara i Europa visade sig vara hela 299 stycken som 2012 tillsammans kostade företaget 41 miljoner Euro. Detta var helt ny kännedom för koncernen. Upphandlingar sker lokalt och uteslutande frikopplat från företagets övergripande samordning. Tillsammans utgör de en oerhört stor kostnad som tillsammans med rutiner skulle behöva ses över, säger Jens. Slutsatsen blev att central samordning och övergripande ansvar inom området saknas, samtidigt som behovet är stort. Vi kunde se att det sker ett dåligt utbyte av kunskaper och erfarenheter kring hur externa lager ska upphandlas, samt information om hur de faktiskt har upphandlats. Det är viktigt att kunna lära 4 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

5 Vi är ett starkare företag idag av varandra inom ett företag och se till att de enorma kunskaper och erfarenheter som finns tas vara på, konstaterar Jens. Förutom att Jens har utvecklats genom en bättre förståelse för koncernen så ser han kontaktnätet som en stor vinning. Utöver internationella bekantskaper genom de andra deltagarna i programmet har Jens fått kontakt med seniora ledare inom företaget. I projektet fick de kontinuerligt stöttning och värdefulla råd av två erfarna sponsorer med bra inblick i organisationen. Han är dessutom nöjd över att ha fått chansen att utveckla sin engelska och sin presentationsteknik, förhoppningsvis viktiga verktyg inför framtiden inom en världsomspännande koncern. Var beredd Att programmet har varit väldigt utvecklande råder inga tvivel om, och Jens ser fram emot att se vart det kan tänkas leda. Men till andra som blir erbjudna att gå AMD har han framförallt en sak att säga: Var beredd på arbetsinsatsen, säger han och skrattar. Viktor Johansson Magnus Sandegrim, marknadschef. KORTA FAKTA Ekonomiska kriser kan leda till svåra tider för företag, men de kan även tvinga dem till utveckling. Ekonomin har sakta men säkert hämtat kraft, efterfrågan stiger och för företag som kommit stärkta ur krisen väntar bättre tider. Det ser bra ut, konstaterar Smurfit Kappas marknadschef Magnus Sandegrim och 2009 rådde panik i världen. Den ekonomiska krisen fick alla att hålla i plånboken och produktionen inom många branscher påverkades av kraftigt sänkt efterfrågan. Men kriser kan även leda till utveckling. Under sämre tider tvingas företag se över kostnader, rutiner och effektivisera. Om man tar sig ur kriser gör man det ofta starkare. Det var en tuff kris, men läget har succesivt förbättrats och de senaste tre åren har sett bra ut. Dessutom hölls priserna upp av sämre tillgång, säger Magnus. Under de turbulenta åren tvingades en av företagets större konkurrenter i konkurs, något som stärkte Smurfit Kappas position. Merparten av Kraftliners produktion går till förpacknings- Med koncernens bredaste utbud av Kraftlinerprodukter levererar Piteå till vartenda land i Europa, och utöver det till Afrika, Asien och Sydamerika. De största marknaderna inom Europa är 1. Storbritannien 2. Tyskland samt BE-NE-LUX 3. Skandinavien industrin. Cirka 45 procent säljs externt och 55 procent internt. Efterfrågan på produkter stiger och sjunker i takt med länders BNP. Det som svänger mest är enligt Magnus lyxvaror, exempelvis dyrare elektronik. En fördel är att den förpackningsintensiva livsmedelsindustrin fortsätter att gå bra även under lågkonjunkturer. Smurfit Kappa är i grunden irländskt med huvudkontor i Dublin och operativt kontor i Paris. Just dit är Magnus på väg när vi talas vid. Säljkontoret i Piteå är ett av sju europeiska med ansvar för nordisk och rysk marknad. Utöver rollen som säljchef är Magnus Sandegrims uppgift att fördela försäljning och leverans mellan fabriker i Sverige, Frankrike och Österrike. Kort leverans med optimerad produktion och bra balans eftersträvas alltid. Under 2014 kommer Storbritannien och Irland att vara den största marknaden, och året väntas bli bra. Redan januari var starkare än budgeterat. Under vår och sommar ökar efterfrågan på förpackningar, så marknaden beräknas ta ytterligare fart de närmaste månaderna, säger Magnus Sandegrim. Viktor Johansson LINERBLADET NUMMER

6 När det blir otäckt Det är tisdag eftermiddag i slutet av november. Klockan är strax efter 15:00. Anders Källman har precis hälsat sina tidigare kollegor, Donald, Eva, Hans och Anders L välkommen till en rundvandring på fabriksområdet. Mycket har skett på bruket de senaste åren och de är nyfikna på förändringarna. Källman vill visa allt och väljer att börja utomhus. De forna kollegorna samtalar livligt på väg mot fabriksbyggnaden. Dagsljuset är på väg att försvinna när de passerar en tankbil som anlänt för att lossa sin last vid kemikalietankarna. I skymningsljuset ser de chauffören kämpa med en tjock slang. Kylan gör slangen motsträvig, den är svår att få fast. men det var då som, Chauffören lägger all kraft han har i nästa ryck, gruset som täcker den isiga asfalten under honom rullar under hans fötter och de hittar inget nytt fäste. Luften som slås ur hans lungor när han dunsar i backen bildar en vit dimma kring hans ansikte. Tunna strålar av något vått skär genom diset och han skriker. Ett skrik fyllt av smärta får kollegorna att vända sig om. De springer närmare och hittar mannen liggande på rygg i den livsfarliga syran. Eva vet inte var hon ska titta eller vad hon ska göra. Hon vandrar fram och tillbaka. Donald blir tyst. Han stirrar rakt framför sig utan att kunna ta in det han ser. Källman agerar, rusar efter en vattenslang. Han riktar strålen mot chauffören. Hans har fått fram telefonen ur fickan och ringer 112. Anders L rusar ända fram till den skrikande mannen på backen. Han fattar tag om hans arm och drar honom undan syran. Anders L har fått syra på sina händer, de är röda och svider. Han tittar på chaufförens ansikte, huden är både röd och blåsor har redan bildats efter kontakten med syran. Anders L undrar hur han mår. Anders L blir sittande hos chauffören tills ambulansen kommer. Stumt tittar han på medan ambulanspersonalen gör sitt jobb. Tystnaden som blir kvar när blåljusen försvinner i fjärran fylls med tankar som är svåra att få grepp om. Anders Källman lyfter telefonluren och ringer Stödgruppen. Berättelsen du precis har läst är inte hämtad ur verkliga livet. Den utgjorde bakgrunden till den övning som stödgruppen genomförde den 26 november. Dick Eriksson leder stödsamtalet vid övningen. Donald och Eva är inlånade statister och agerar som om de vore drabbade av en svår kris. Samtal som stöd Elva frivilliga ur personalen jobbar i stödgruppen. På en lista som finns tillgänglig för alla anställda finns deras telefonnummer och man kan ringa dem när som helst om en olycka eller ett tillbud skulle uppstå. FOTO: Peder Fahlman Vid arbetsplatser ska finnas beredskap för Första Hjälpen och Krisstöd enligt AFS 1999:7. Smurfit Kappa har skyddssamariter som är utbildade inom första hjälpen. Dessutom har företaget egen Stödgrupp, eftersom man insåg behovet av att ha någon att prata med när något allvarligt händer även om man själv inte varit direkt inblandad i händelsen. Leena Antman och Peter Ericsson är två av representanterna i Stödgruppen som finns på företaget. Stödgruppens uppgift är Rolf Wiklund ingår i stödgruppen. att agera stöd i krissituationer, berättar Leena när hon tar emot i företagshälsovårdens lokaler. Peter berättar att han genom sitt deltagande i Stödgruppen lärt sig mycket om värdet av medmänniskor och medmänsklighet i prövande situationer. Övningarna som genomförs varje år har gett honom en större ödmjukhet inför livet. En traumatisk händelse behöver inte vara en allvarlig olycka, kan även vara ett tillbud som innebär att jag får en krisreaktion. Samtidigt är detta en normal reaktion på en oväntad händelse. 6 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

7 STÖDGRUPPEN Namn Tel arb Mobil Antman Leena Berglund Monika Ericsson Peter Eriksson Dick Holmgren Helena Karlsson Gösta Lundström Benny Nordsvahn Fredrik Westerberg Tore Wiklund Rolf Öberg Mikael Stödgruppsrum Leena Antman är en av eldsjälarna i den frivilla stödgruppen. Bästa hjälpen i kris är samtal med vanliga människor. Kamratstöd Kamratstöd, debriefing eller avlastningssamtal. Det finns många olika namn med syftet är det samma, att minska psykisk belastning, förkorta återhämtningen efter en traumatisk händelse och identifiera den eller de som är i behov av professionell hjälp. Prestigefyllda nomineringar Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå ligger i topp i Sverige när det gäller minskningen av koldioxidutsläpp och användningen av förnybara bränslen hos den tunga industrin. De totala fossila koldioxidutsläppen från Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå har minskat med mer än 70 procent sedan Vi minskar vår fossila oljeförbrukning kraftigt. Det finns tillräckligt med bioolja att få tag på, så det är inget problem. Mängden fossilt bränsle som vi reducerar utgör inte några sensationella mängder. Vi ligger redan nu på rekordlåga nivåer, konstaterar Daniel Andersson. De goda resultaten passerar inte obemärkt. Smurfit Kappa Kraftliner var nominerade i två kategorier i den globala miljöutmärkelsen PPI Awards; Environmental Strategy of the Year där Smurfit Kappa var nominerade för sin strategi att vara bäst i klassen för sin nästan koldioxidneutrala kraftliner. Segrade gjorde emellertid amerikanska Cascades Tissue Group. Den andra utmärkelsen kallas Bio Strategy of the Year där Smurfit Kappa anses vara en föregångare i användningen av biomassa, bland annat genom att driva sina mesaugnar med sågspån. Här drog dock koncernkollegan Smurfit Kappa Roermond Papier längsta strået, men Piteåbruket ska vara stolt får två prestigefyllda nomineringar i viktiga kategorier. Peter Eriksson hoppas på att fler ska intressera sig och ingå i stödgruppen. Att man reagerar är varken skamligt eller farligt, säger Leena. Allt eftersom fler och fler har insett fördelarna med stödgruppen har den generella inställningen till gruppen ändrats. Idag består gruppen av elva personer och alla som ingår i stödgruppen utbildas i krishantering utifrån en modell som kallas kamratstöd. Bästa hjälpen i kris är samtal med vanliga människor. Det är dessutom en fördel med folk som är inom verksamheten, berättar Peter Eriksson. Grethe Gabrielsson Med kamratstöd eller debriefing menar man det psykiska omhändertagandet av personal som behöver vara tillgängligt i samband med olyckor, akuta krissituationer eller liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Det finns beredskap inom sjukvården och andra samhällsfunktioner, för att stötta personer som drabbats av trauman som utlöst krisreaktioner, men den är ofta begränsad. En undersökning som gjorts bland räddningspersonal, som ofta är vittne till traumatiska händelser som behöver bearbetas, visar att samhällets riktade insatser inte alltid är det bästa i första skedet. I undersökningen uttryckte räddningspersonalen att var lättare och mindre dramatiskt att i första hand tala med sina arbetskamrater, de vet ju vad vi gör och hur det känns. LINERBLADET NUMMER

8 IT avdelningen sa De som jobbar på IT-avdelningen är både generalister och specialister. De är också de första att intyga att datorer och teknik som inte fungerar som det ska är det mest irriterande som finns. IT, informationsteknologi, handlar om mer än bara datorer och nätverkskablar. Det finns en hel värld (och en egen avdelning) bakom skärmarna och tangentborden som inte är synlig för det blotta ögat. TEXT: Grethe Gabrielsson FOTO: Peder Fahlman Nicklas Norén har varit chef för IT-avdelningen sedan mars Han drivs av nyfikenhet, trivs som problemlösare och fascineras över vad man kan få en dator att göra. Samhället i stort skulle idag inte fungera utan IT stöd. Alla processer och rutiner kräver någon from av IT stöd vilket Nicklas tycker gör IT-avdelningens uppdrag väldigt inspirerande att jobba med. Rätt hanterat är datorn ett fantastiskt arbetsredskap, men fel hanterad kan den istället bli ett enormt irritationsmoment, säger han. IT-avdelningen jobbar huvudsakligen inom två områden. Infrastruktur och system/applikationer. Kort förklarat kan man säga att infrastruktur är det som syns, datorer, servrar, skrivare och sladdar. Sådant som informationen kan färdas i och genom, förklarar Nicklas. System, även kallt applikationer, är datorprogram eller en samling program som fyller ett direkt syfte för användaren, exempelvis inköpssystem, lönesystem eller fabriksinfosystem. För Nicklas och de andra på IT är funktionerna viktigare än tekniken. De jobbar därför mycket i projektform tillsammans med andra avdelningar för att utveckla system som gynnar verksamheten. Styrkan med att IT-utvecklingen sker nära verksamheten och av de som kan verksamheten ligger i dialogen mellan användare och utvecklare. Att medarbetarna på IT-avdelningen har ett stort verksamhetskunnande är en avgörande framgångsfaktor för att skapa lyckade och effektiva lösningar. Användarna får tala om vad de vill ha, hur de vill att programmen ska fungera. När programmet eller den efterfrågade funktionen sedan är klart vet användarna redan många gånger hur de skall använda det. Att vi kan verksamheten gör att vi kan samarbeta även om detaljer i projekten. Det gör att vi kan fokusera på det område som är mest värdeskapande för hela verksamheten, berättar Nicklas. De som jobbar på IT avdelningen är både generalister och specialister. Alla kan det mest övergripande, men har ända sina egna specialområden. På supporten finns Kjell Johansson och Lars Nyström som tillsammans har drygt sjuttio år av kunnande och erfarenheter. Kjell har varit med sedan hålkortsmaskinernas tid och de har båda följt utvecklingen från stora stationära maskiner till dagens små bärbara enheter. De installerar och bevakar datorer, servrar, system och andrar IT resurser och är de som svarar när någon ringer för att få hjälp på Kan jag inte svara på en fråga så vidarebefordrar jag den till någon som kan, säger Kjell. Lars Nyström är den som samordnar alla inköp av IT utrustning. Leif Sundström har varit på företaget sedan Han planerar och ansvarar för tekniken. Stabila datormiljöer som fungerar tillsammans med varandra är viktigt för att systemen ska fungera, säger han. Han håller ett vakande öga på omvärlden och de framsteg som görs på IT-området. Det är viktigt att veta vilka nyheter som kommer och vilka som fungerar. När han sammanfattar trenderna inom IT är det hållbarhet som är viktigt. Utmaningen för honom ligger i att välja rätt, det ska vara beprövade lösningar som ändå inte är gamla. Ett steg framåt är ibland ett steg mot det okända, förklarar Leif. 8 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

9 marbetar med alla Roger Lundmark som funnits på företaget sedan tidigt 70-tal har finansiella system och integration mellan systemen som sin specialitet. Han har varit med under hela resan att bygga upp de administrativa systemen. För att en avdelning ska vara effektiva måste deras system vara anpassade till verksamheten, berättar Roger. Per Pettersson och Tommy Söderman har tagit process- och produktionskunskapen till IT-avdelningen. Deras specialområden är den teknik som samlar in data från produktionsprocesserna. Att ha verksamhetskunskap tillsammans med IT-kunnande ger ett oslagbart stöd till våra kunder. Process och kvalitetsdata tas om hand för att sedan behandlas i info-, labb- och rapportsystem. Tommy och Per för även in överordnade styr och reglerfunktioner där så är möjligt. Det är viktigt att fånga och validera data så tidigt som möjligt om vi ska kunna minska eller undvika störningar i processerna, säger de. Per Westerberg, som är yngst i gänget, har varit med sedan november Förutom finansiella system har han specialisterat sig på beslutsstöd, rapportering och presentationslösningar inom alla verksamhetsområden. Han jobbar främst med webbapplikationer och en av hans uppgifter är att webbifiera data. Det innebär att han presenterar data från affärs- och produktionsprocesserna så att de blir visuella för användarna. Balanced Score Card är ett exempel på hur man kan visualisera data, berättar han. Rikard Jonsson, är specialiserad på marknadssystem och produktionsplanering och jobbar i nära samarbete med marknadsavdelningen, pappersmagasinet samt hamnen i Haraholmen. Jag jobbar med systemen som är länken mellan produktion och administration, säger han. Rikard ligger bakom största delen av utvecklingen när det gäller Smurfit Kappas egenutvecklade marknads- och logistiksystem, Northern Lights. Det används både i det egna bruket och av hela Smurfit Kappas säljorganisation för Kraftliner i Europa. I Northern Lights håller man exempelvis reda på alla detaljer kring varenda rulle med papper som produceras i fabriken, från det att den föds i vågen till dess att den har använts av kunden. IT mer än bara datorer och skrivare För Nicklas Norén och hans medarbetare på IT-avdelningen handlar IT om mer än bara det som syns i form av bildskärmar, skrivare och sladdar. De ansvarar för den informationsteknologiska infrastrukturen, telekommunikationen, driftar och utvecklar företagsegna datasystem. IT-avdelningen styrs hårt av centrala krav utformade av koncernledningen. Regelverket är detaljerat och innehåller både vilken policy som gäller och vilka krav som ställs på utrustning och användare. När det gäller IT och IT-användning är Sverige ett av föregångsländerna. Mognaden är hög och privatmarknaden är ofta i framkant av företagsmarknaden vilket driver på och gör att användarna ställer allt högre krav på IT avdelningen. Vår ambition är att vara bäst, att ta en aktiv roll och hjälpa till att förbättra på de områden vi kan, säger Nicklas Norén. Varje störning i systemen som orsakar väntan kostar dyrbar arbetstid. Det är något vi primärt försöker minimera. Grethe Gabrielsson LINERBLADET NUMMER

10 Givande livsförändring Samuel Sandlund har gjort en livsförändring. Han har gått ner i vikt och förbättrat sin styrka, men framförallt så mår han bättre. Det har blivit stor skillnad. Jag orkar mera idag, säger Samuel Sandlund som just nu är på väg in i programmets fas 2. Skiftarbetare som Samuel är helt klart en riskgrupp för ohälsosamma vanor. Kosten kan ofta bli slarvig, sömnen oregelbunden och träning orkas inte med. Men det går att påverka. Ett målinriktat arbete för att införa nya rutiner och höja medvetenheten kan leda till livsförändringar. Förändringsarbetet har genomförts i ett projekt drivet av Kraftlinerkollegan Ola Enberg, bland annat tillsammans med en personlig tränare. Projektet handlar om kost, träning och sömn. Gällande diet har GI-tänket varit centralt: Mängden kolhydrater har kapats ordentligt till fördel för mera proteinrik mat som mättar längre. Det handlar inte om att äta lite utan om att äta rätt. Till frukost blir det ofta ägg och bacon. I övrigt står exempelvis mycket fisk, kyckling och sallad på menyn. Dieten har fått Samuel att gå ner i vikt och tappa fettprocent medan styrketräningen har ökat på styrka och muskelmassa. Men framförallt mår han bättre, vilket är hela syftet. Jag är mycket piggare och orkar mera. Förut gick jag dessutom alltid runt och var hängig och småförkyld. Det är jag nästan aldrig längre vilket är oerhört skönt, säger Samuel om förändringen. En annan viktig del som har förbättrats avsevärt är sömnen. En jämnare och bättre sömn har gjort Samuel piggare och friskare, vilket i sin tur gör att han orkar träna ordentligt. Numera går jag exempelvis inte och lägger mig efter att ha jobbat förmiddag utan håller mig vaken. Sömnen blir mera regelbunden och helt enkelt bättre. På så vis förenas de tre delarna sömn, kost och träning i en samverkande enhet mot bättre hälsa. Fas 2 Programmet kör vidare. När vi talas vid är Samuel på väg in i fas två där ännu striktare diet och hårdare träning väntar i syftet att göra sig av med ytterligare Sömnen blir mer regelbunden och helt enkelt bättre. 10 procent kroppsfett och samtidigt öka styrkan. Men framförallt handlar programmet om att må bättre, och där kan man säga att Samuel Sandlund har tagit ett rejält kliv mot ett piggare och friskare liv. Viktor Johansson Ta chansen bli mer aktiv, förbättra hälsan och ha roligt med Smurfit Kappa Klassikern! För att göra en klassiker ska man ha genomfört fyra aktiviteter under ett och samma år. På grund av att Botnialoppet, Pt-loppet och Fårön runt samt Infjärden runt blev inställda denna vår så har nya aktiviteter lagts in i kalendern. Ta kontakt med Företagshälsan för mer information. SMURFIT KAPPA AKTIVITETSKALENDER 2014 JANUARI FEBRUARI MARS KLASSIKERN 2014 APRIL MAJ JUNI Kanalsimmet JULI AUGUSTI SEPTEMBER PDOL-Pärsen STaR-loppet april-sept Timorientering * PT-trampen OKTOBER NOVEMBER DECEMBER * Med krav att till FHC lämna in genomförda kontroller. Smurfit Kappa Loppet april-sept Cykelorientering * PT-löpet 10 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

11 UPPFÖLJNING AKTIVITETER HälsoSAM Smurfit Kappa Kraftliner Piteå KARTLÄGGNING BEDÖMNING En HälsoSAM strategi Ny föräldraförsäkring Från den 1 januari i år gäller en ny föräldraförsäkring inom Pappers. Den omfattar privat- eller kooperativt anställda arbetare som varit anställda i minst tolv månader innan barnets födelse eller adoption. Du får även räkna anställningstid hos tidigare arbetsgivare som också har kollektivavtalade försäkringar. När du är föräldraledig och får föräldrapenning från Försäkringskassan betalar försäkringen en kompletterande ersättning som motsvarar tio procent av inkomsten upp till tio prisbasbelopp. Mer information finns på afaforsakring.se För tjänstemän sker ingen förändring. I år kör företagshälsovården igång med HälsoSAM ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyttan ligger i att lättare kunna bedöma hur resurser ska användas och utvärderas, säger Leena Antman på företagshälsovården. Hälsoundersökningar inom företaget är ingenting nytt. Det vet Leena Antman, som har genomfört dem på anställda i årtionden. Tillsammans med kollegan Ann-Sofi Ökvist och resten av laget på företagshälsovården jobbar hon med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande aktiviteter. Företagshälsovården sätter nu namn på sitt strategiska arbete. Det HälsoSAM ska på ett mera omfattande sätt koppla de individuella hälsoundersökningarna till gruppen. För företagshälsovården blir det lättare att se en komplex helhet bland hundratals anställda. Arbetet genomförs avdelningsvis vart tredje år och innefattar stegen kartläggning, bedömning/ analys, val av aktiviteter samt uppföljning. Ann-Sofi Ökvist vid Företagshälsovården. Undersökningarna är individuella och som vanligt sekretessbelagda, men en individ tillhör alltid en grupp. Ser vi att det exempelvis finns tendenser till problem med mat, stress eller ergonomi inom en viss avdelning kan det behövas riktade utbildningsinsatser, säger Leena och Ann-Sofi. En bättre överblick Informationen sammanställs, analyseras och delges chefer, allt i syfte att se var och hur åtgärder bör sättas in för att främja de anställdas hälsa. Med HälsoSAM blir det lättare att upprätta handlingsplaner, skräddarsy utbildningar och genomföra riktade och behovsanpassade insatser och aktiviteter till individ, grupp eller organisation. Helt enkelt jobba effektivare med de resurser som finns. Företagshälsovården får en bättre överblick och en rakare koppling till avdelningarna, konstaterar Ann-Sofi om nyttan med HälsoSAM som förhoppningsvis ska leda till att företag och personal mår ännu bättre. Viktor Johansson En förpackad dröm Smurfit Kappa har utnämnts till Sveriges bästa förpackningsleverantör vid Packaging Industry Awards 2013 genom vinst i kategorin Packaging Converter Award. Smurfit Kappa kan därför ses som det företag som bäst lyckats anpassa sig efter nya kundkrav och på så sätt vunnit kundernas trofasta lojalitet. Eller som tävlingsarrangörerna själva uttryckte det: Vi söker helt enkelt Sveriges bästa förpackningsleverantör. Enligt motiveringen har Smurfit Kappa lyckats förena global styrka med lokal närvaro som med hjärta och hjärna griper sig an sina uppdrag, alltid med kundens bästa för ögonen, oavsett kund och produkt. Där några bara ser en låda som ska skydda en produkt ser Smurfit Kappa en förpackad dröm. LINERBLADET NUMMER

12 Guldjubilarer I januari firade vi 24 medarbetare som tjänstgjort under 25 år vid bruket. 12 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

13 Framgångsrikt produktionslyft Samtidigt som nya avdelningar på Kraftliner i Piteå nu sjösätter produktionslyftet har pionjärgrupperna Lab och Inköp jobbat med programmet sedan oktober Och betyget är gott. Alla är jättenöjda! Vi får en helhetsbild och kan tydligare se vad andra gör under dagen. Allt blir allas arbete, inte mitt och ditt, säger Susanne Lundberg, koordinator på Lab. Produktionslyftet är ett nationellt program för att jobba smartare och öka konkurrenskraften. Metoden bygger på Lean, ett Toyota-inspirerat sätt att jobba med fokus på ett jämnt och effektivt flöde som enligt undersökningar har visat sig fungera klockrent inom stora såväl som små svenska företag, däribland Scania. Vinsten ligger i att ena krafterna och gå mot samma mål. Delaktighet och engagerad personal leder till konkurrenskraft, säger Jan Linell, en av produktionslyftets Lean-coacher på besök i Piteå för att introducera metoden för nya grupper. Vinsten ligger i att ena krafterna och gå mot samma mål. Jan Linell, en av produktionslyftets Lean-coacher. Med tavlan i centrum Fokus ligger på att bygga gruppen, få medlemmarna att prata och tillsammans ta små steg i rätt riktning. Verktyget består av en stor tavla centralt på avdelningen. Den dagliga styrningen går enligt Susanne Lundberg numera snabbt och effektivt utan att gruppen fastnar i diskussioner. På fem minuter klargörs bland annat närvaro, ansvar, åtgärder, belastning och punktinsatser. Alla ser allting. Ett av resultaten är att fler saker följs upp och genomförs medan färre blir liggande. Vi märker en skillnad i engagemang, inställning och stämning. Verktyget tar bort murar på avdelningen, säger Sara Sundqvist, produktionslyftets koordinator på Kraftliner i Piteå. Tavlan med den dagliga styrningen förbättrar genomförande, uppföljning och rutiner. När detta fungerar kan förbättringstavlan introduceras, som enligt Jan Linell ska verka för att lösa lite större problem på längre sikt. Förbättringstavlan kan man ägna någon timme åt i veckan. Istället för att saker ligger bortglömda i någons anteckningsblock kan alla överblicka dem på tavlan. Det man följer upp blir gjort. Det är en stor skillnad, säger Susanne Lundberg. Ovanligheten en tillgång Enligt Jan Linell har Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå en ovanlig spridning i ålder och erfarenhet. Olikheter är en tillgång och kan utvecklas till styrkor, och produktionslyftet har visat sig vara en klockren metod för att uppnå just detta. Det viktigaste är att få gruppen att prata och ta små steg åt samma håll. Delaktig och engagerad personal leder till konkurrenskraft, konstaterar Jan Linell om produktionslyftet yttersta mål. Viktor Johansson Vägen till inspiration Under våren kör restaurangen temaveckor. Men för Catarina & Co är kvaliteten den ständiga röda tråden, oavsett världskök och inspiration. Vi tänker nyckelhålsmässigt och lagar alltid nyttig mat med mycket grönsaker. Det är restaurangens riktiga kärnvärde, säger Catarina Carlsson. Under våren kör restaurangen teman med jämnare mellanrum. Syftet är att skapa varierande upplevelser för gästerna och stimulans för kökspersonalen. Det italienska köket har redan bockats av, och gästernas respons var mycket bra. De allra flesta var positiva till att prova på. Vissa åt alldeles för mycket, vilket kan ses som ett gott betyg i sig. Gästerna fick en ny upplevelse, och kökspersonalen blev inte minst stimulerade. Vi jobbar med kökens olika färger och smaker. Vi funderar på vad exempelvis det italienska köket innebär för oss och spånar igång i tankeverkstad. Vi vill själva hitta någonting nytt för att utvecklas i vårt arbete, men vi är framförallt här för gästerna, säger Catarina. Vissa gäster kommer alltid att uppskatta det vanliga mer än variation, men restaurangen ser en möjlighet i att låta gästerna prova någonting de annars kanske inte skulle äta hemma. Catarina trycker på vikten av att kunna ge de anställda en bra lunch såväl som en upplevelse på Kraftliners egen restaurang, utan stress och jäkt. Vilka teman som väntar under våren håller Catarina hemligt. Det jobbar kökspersonalen fram tillsammans allt eftersom. Den nyfikne får helt enkelt vara på tå under våren, men gästen kan alltid lita kvalitet som ständig röd tråd. Viktor Johansson LINERBLADET NUMMER

14 LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 15 maj Namn:... Adress:... Tel:... Grattis till vinnarna i Linerkrysset Nr 4, 2013 Olle Eliasson 3 trisslotter Bert Björk Rolf Westerberg 2 trisslotter 1 trisslott 14 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

15 Dags att byta kalender Krönika Veronica Engberg Ja den gamla kalendern för 2013 arkiveras och en ny för 2014 har påbörjats. Vi har upplevt årets alla högtider och förhoppningsvis har vi alla på frivillig basis fått fira dessa med de människor vi tycker om att omge oss med, personer som ger oss energi och trygghet. Som trots eventuella motgångar och meningsskiljaktigheter ändå alltid finns kvar genom ovillkorlig kärlek och lojalitet. Vi har kanske lärt oss något nytt under året som gått, både bra och mindre bra saker. Reflekterat över hur vi betett oss och behandlat våra medmänniskor? Att bete sig bra ska vara grundat redan i upp- FOTO: Privat Ärlighet varar längst. växten men sedan kan detta givetvis komma att ändras under resans gång och i livets olika skeden. Jag uppmuntrar våra barn att ärlighet varar längst och att man ska våga vara sig själv, att tro på sig själv. När det kommer till uppfostran är jag en kärleksfull och omhändertagande men också konsekvent och sträng mamma. Från barnsben har de fått lära sig att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Att tacka, hälsa och be om ursäkt. Att svälja sin stolthet och be om förlåtelse är bland det viktigaste oavsett om en händelse är oavsiktlig eller med mening. Avsaknad av en ursäkt kan göra en skada så mycket större och ge mer lidande än nödvändigt. Man får inte heller vara egoist och alltid sätta sina egna behov i första hand. Detta blir märkbart när vi kommer till storhelger som exempelvis jul. Eftersom både jag och maken har ett tidigare liv innan vi gängade oss som muttern och skruven *host* så rymmer vår familj en salig blandning av mina, dina och vårt barn. Detta gör att vi har en viss vana att sakna våra barn vissa högtider då vi måste dela med oss till barnens andra bioföräldrar. Trots detta så har saknaden efter största sonen varit extra påtaglig den här julen. Alla barn var hemmavid utom han! Hösten 2011 åkte han över till USA för att jobba som aupair på Mercer Island, Seattle och tanken var att han skulle vara där under ett års tid. Familjen, och speciellt den autistiska killen som Simon sköter om, var så förtjusta i honom att de ville förlänga hans tjänst ytterligare ett år. Eftersom sonen vill hem till sommaren så blev det en kompromiss och i juli är han hemma igen! Den blivande 21-åringen har alltid bott under mitt tak och det känns i hjärtat när han är så långt bort, det är ju inte bara att snippa över på en snabbvisit direkt! Det är en normal fas att barnen ska flyga ut ur boet, testa sina vingar, kanske bli lite lätt vingklippt på resans gång medan de växer som människa med allt vad ansvar, kunskap, erfarenheter och krav heter. Men hur det än är så vill man väl som förälder ha sina gener hyfsat nära ändå åtminstone jag. Lämna trygga lilla Piteå, res ut i världen, upplev saker, gör nya bekantskaper, se saker med andra ögon men kom hem sen. Jag känner en ödmjuk tacksamhet att jag återigen fick förtroendet att skriva ett kåseri i vårt blad, dessutom årets första. Det är inte så illa pinkat för en hobbyskribent som stundtals tvivlar på förmågan att förmedla en text som berör och väcker ett intresse hos er läsare. Jag är ingen högröstat typ som skriker på barrikaderna eller äger förmågan att argumentera muntligt. Jodå, snacka kan jag (på både in- och utandning) men när det hettar till så blir mitt ordflöde trögt som avsvalnad tjocklut. Jag har betydligt lättare att få ut budskap, känslor och åsikter i skrift och jag delar gärna mina tankar med er. Med detta sagt vill jag önska er en god fortsättning på det nya året som förhoppningsvis blir ett lyckosamt år, både yrkesmässigt och på det personliga planet. LINERBLADET NUMMER

16 Nyanställd välkomnas Johan bergström Produktionsingenjör PM2 Anställd från 1 dec 2013 Patrik österlund Operatör Tampella Kraft Anställd från 1 januari Zsombor Feldötö Projektledare Papperskemi Kvalitetsavdelningen Anställd från 2 mars Ett fint brev har kommit till redaktionen från Staffan Ström. Tipsa oss gärna! Vad vill just du läsa om i Linerbladet? Skicka gärna ett mail till någon av oss i redaktionsrådet. Anette Sundström anette.sundstrom@ smurfitkappa.se Per Jonsson per.jonsson@ smurfitkappa.se Per Swärd per.sward@ smurfitkappa.se Sara Sundqvist sara.sundqvist@ smurfitkappa.se Urban Lundmark urban.lundmark@ smurfitkappa.se