Transkript

1

2

3

4

5

6 LUNDS UNIVERSITET Resultaträkning

7 LUNDS UNIVERSITET Balansräkning

8 LUNDS UNIVERSITET Resultat per institution

9 LUNDS UNIVERSITET Myndighetskapital dec

10 LUNDS UNIVERSITET Externa anslag

11 LUNDS UNIVERSITET Kassa

12 LUNDS UNIVERSITET Personal vid LTH Professor Lektor Adjunkt Forskarassistent Annan u-vis. o forsk Gästlärare Doktorandtjänst Adm/Tek/Öv 8

13 LUNDS UNIVERSITET Utbildning 9

14 LUNDS UNIVERSITET Grundutbildningen GRUNDUTBILDNINGEN 2006, PRODUKTION Diff Diff Område Uppdrag Uppdrag Progn 4 Progn 4 Utfall 2006 Utfall 2006 utfall-uppdr utfall-uppdr Diff Utfall-P4 Diff Utfall-P4 Utfall utres HÅS HPR HÅS HPR HÅS HPR HÅS HPR HÅS HPR HÅS LTH N J S EHL M Konst H-T C Hbg Övr Summa

15 LUNDS UNIVERSITET Jämförelse - helårsstudenter och helårsprestationer Hst 2006 Hst 2005 Hpr 2006 Hpr LTH Luleå Chalmers KTH M älardalen Umeå BTH 11

16 LUNDS UNIVERSITET Resultat grundutbildning HST HPR

17 LUNDS UNIVERSITET Uppdrag utfall ,00 700,00 600,00 500,00 400,00 Hst utf Hst budg 300,00 200,00 100,00 0,00 A BI C CB CC CD CE CF CI CK CL CM CMD CN CPi CRH CV CW 13

18 LUNDS UNIVERSITET Uppdrag utfall ,00 400,00 350,00 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00 Hst utf Hst budg MBL MIB MW PBM TME YL 14 TB SpecStud MSoC Inresande ID HPROG HPROD FK GPBI HBI HBY HBYA HBYI HBYV HD HE HG HK HMM

19 Reglerteknik Teknik och samhälle Teknisk ekonomi och logistik Telekommunikationssystem Övriga LU LUNDS UNIVERSITET Uppdrag utfall 2006, institution 1 000,00 900,00 800,00 700,00 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 15 Matematikcentrum Maskinteknologi Hst utf Hst budg Arkitektur och byggd miljö Bygg- och miljöteknologi Byggvetenskaper Datavetenskap Designvetenskaper Elektrisk mätteknik Elektrovetenskap Energivetenskaper Fysik Industriell elektroteknik och automation Informationsteknologi Ingenjörshögskolan i Hbg Kemi Kemiteknik Livsmedelsteknik LTH Gemensamt

20 LUNDS UNIVERSITET Antagna, examinerade och heltidsekvivalenter Antagna, examinerade och heltidsekvivalenter Antal Antagna Doktorsexam Licexam Heltidsekv (genomsnitt) Årtal 16

21 LUNDS UNIVERSITET Strategiska planen 17

22 LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan LTH:s strategiska plan är ett komplement till Lunds universitets strategiska plan där de fyra huvudstrategierna är Kvalitetssäkring Gränsöverskridande samverkan Internationalisering Ledarskap, lärarskap och medarbetarskap Utgående från det som anges i Lunds universitets strategiska plan utformas LTH:s strategiska plan baserat på LTH:s fyra huvuduppgifter: grundutbildning, utbildning på forskarnivå, forskning samt samverkan med det omgivande samhället. LTH:s strategier är att erbjuda kvalificerade utbildningsprogram som leder till yrkesexamen inom teknik, arkitektur och design. bedriva internationell forskning inom ett brett fält men med flera spetsområden som verkar i den absoluta forskningsfronten ur bredd växer spets. samverka med andra områden inom Lunds universitet och med det omgivande samhället bidrar till utvecklandet av starka och excellenta forsknings- och utbildningsmiljöer. bedriva fortsatt satsning på pedagogisk utveckling samt utvärdering av verksamhetens kvalitet, olika undervisningsformer och examinationsmetoder. 18

23 LUNDS UNIVERSITET Övergripande utgångspunkter Lunds Tekniska Högskola är organiserat som ett område inom Lunds universitet och har det samlade ansvaret för utbildning och forskning i området teknikvetenskap inom universitetet. LTH:s överordnade strategi är att erbjuda kvalificerade utbildningsprogram som leder till yrkesexamen, d v s civilingenjör, arkitekt, brandingenjör och högskoleingenjör samt industridesigner. För att möjliggöra högklassiga yrkesutbildningar bedrivs forskning inom ett brett fält men med flera spetsområden som verkar även i den absoluta internationella forskningsfronten. En omfattande samverkan med medicin, naturvetenskap och ekonomi men också med humaniora, samhällsvetenskap, juridik och konst bidrar till utvecklandet av starka och excellenta forsknings- och utbildningsmiljöer. LTH:s forskare har under en längre tid varit mycket framgångsrika att erhålla konkurrensutsatta forskningsanslag och därmed starkt utvecklat LTH:s forskning inom ett flertal fält. Balansen mellan fakultetsmedel och extern finansiering har därmed förskjutits vilket ställer särskilt höga krav på den långsiktiga strategiska styrningen av verksamheten. LTH betonar vikten av ett gott ledarskap på alla nivåer. Verksamheten bedrivs inom institutioner som skapar infrastrukturen för undervisning och forskning. Institutionerna omfattar flera större forskningsområden och är de indelade i enheter för att garantera en hållbar miljö för forskning och utbildning. Avancerade administrativa funktioner organiseras i samverkan mellan flera institutioner. LTH fortsätter att delta i vidareutvecklingen av ett attraktivt, arbetsmiljöanpassat och levande campus Norr i Lund. LTH:s vision är ett modernt och inspirerande universitetsområde som ger LTH en unik fördel i förhållande till andra universitet. 19

24 LUNDS UNIVERSITET Grundutbildning LTH:s utbildning skall hålla högsta kvalitet genom att utvecklas och organiseras av forskarutbildade lärare, professorer och lektorer, med aktiv forskning eller aktivt konstnärligt utvecklingsarbete. Prefekterna skall stödja lärarnas strävan att hålla sin kompetens aktuell. Vägledande för LTH:s grundutbildning skall vara kvalitet, anställningsbarhet och entreprenörskap. Alla utvecklingsinsatser skall präglas av det lärandeperspektiv som blivit LTH:s signum. Undervisningen skall stärkas av en fortsatt satsning på pedagogisk utveckling samt utvärdering av verksamhetens kvalitet, olika undervisningsformer och examinationsmetoder. LTH skall fokusera marknadsföring och information på rekrytering av studenter och på forskningsinformation. De studenter som rekryteras till LTH skall erbjudas utbildning med hög kvalitet och flexibilitet och därigenom bli motiverade och utveckla förmågan att genomföra sina studier vid LTH. Rekryteringsåtgärder skall ge studenterna en rättvisande bild av utbildningsprogrammen och därigenom bidra till att attrahera studenter med rätt förutsättningar. Strukturella åtgärder i utbildningsplanerna samt en utvecklad pedagogik med studentaktiva undervisningsformer skall motverka studieavbrott i lägre årskurser. Avsikten är att stärka studenternas förmåga att ta ansvar för sina studier. LTH:s mål är att minst 75 % av de antagna studenterna på varje program skall klara mer än 40 högskolepoäng under det första året. Dessutom skall minst 70 % av de studenter som påbörjar studierna vid ett program i LTH ta examen inom sex studieår. 20

25 LUNDS UNIVERSITET Grundutbildning LTH har vidare som långsiktigt mål att alla utbildningsprogram skall uppnå en jämn könsfördelning. LTH skall utveckla sina internationella strategiska nätverk och partnerskap med välrenommerade universitet. De allianser som stödjer såväl grundutbildning, forskarutbildning och forskningssamverkan skall prioriteras. Internationella profiler på civilingenjörsutbildning skall tas fram, ett exempel är den Kinainriktning som tar form i samverkan med kinesiska universitet. Alla studenter skall ges möjlighet att bedriva utlandsstudier. Minst hälften av dem som examineras som civilingenjör, arkitekt eller industridesigner skall ha tillbringat någon studieperiod utomlands. LTH erbjuder mastersprogram som komplettering till yrkesutbildningarna och skapar därigenom underlag för spetskurser, samt täcker utbildningsbehov i ett globalt perspektiv och bidrar därigenom till en internationell miljö genom att bl.a. erbjuda sammanhållna studiegångar på engelska. Yrkeslivsanknytningen inom all utbildning skall stärkas. Åtgärderna kan omfatta företagsmentorer, arbetsplatsförlagd poängsatt utbildning, förbättrad information om praktikplatser, karriärservice mm. LTH skall påtagligt öka volymen av uppdragsutbildning i samverkan med näringslivet. 21

26 LUNDS UNIVERSITET Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen bidrar till kompetensförsörjning vid Lunds universitet, akademin inom och utom Sverige men framför allt av det omgivande samhället med näringslivet i centrum. Dimensionering och genomförande måste garantera en fortsatt framtida framgångsrik forskning och undervisning inom LTH kombinerat med en hög anställningsbarhet eller framgångsrikt entreprenörskap i omvärlden. Utbildningen på forskarnivå genomförs vid enheter inom institutioner. Alla studerande på forskarnivå skall ha en möjlighet att samverka med andra doktorander. Vidare skall alla studerande på forskarnivå erbjudas möjlighet till internationell samverkan genom kortare eller längre vistelse vid annat lärosäte utomlands samt genom deltagande i internationella nätverk. Institutionsledningen ansvarar för att forskarhandledare genomgår obligatorisk utbildning och därefter regelbundet förkovrar sin handledningskompetens. En viktig kvalitetsfaktor för utbildningen på forskarnivå är ett brett kursutbud vilket skall uppnås genom ekonomiska incitament och genom samverkan med andra fakulteter inom och utanför LU. Varje år görs en oberoende uppföljning av samtliga doktorander. I kvalitetsbedömningen av institutionen är forskarutbildningens genomförande viktigt. 22

27 LUNDS UNIVERSITET Forskning LTH:s mångfald är dess styrka ur bredd växer spets. Teknikvetenskaperna omdanas kontinuerligt till följd av nya rön och förskjutningar i samhällets behov. LTH:s forskning har en bredd från grundvetenskaper till tillämpade vetenskaper. Detta ger beredskap att kraftsamla för att möta samhällets och industrin behov samtidigt som de mest dynamiska forskningsfälten kan bearbetas. Vidare bidrar LTH:s breda forskningsspektrum till att skapa en stabil bas för en högkvalitativ grundutbildning och en uthållighet i den akademiska lärarrollen. LTH:s breda forskningsbas ger vidare förutsättningar för att forskargrupper i samverkan inom eller utanför LTH skapar nya starka forskningsmiljöer väl lämpade för att möte samhällets behov. För att kunna komma ifråga för stora externa satsningar krävs att det finns en basmiljö med framgångsrika forskargrupper inom aktuella områden samt ett tydligt stöd från LTH:s ledning i form av positiv prioritering men också aktiv medfinansiering. LTH skall aktivt medverka till att stödja formeringar av kvalificerade och gränsöverskridande forskargrupper genom strategiska satsningar som görs inom fakultetsanslaget. Genom en större samverkan mellan institutioner, en tydligare prioritering samt satsning på forskargrupper är målsättningen att skapa starka forskningsmiljöer och därmed också en bättre anställningstrygghet för all personal. LTH skall identifiera de forskningsmiljöer som har goda möjligheter att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel. Såväl befintliga starka miljöer som miljöer som bedöms ha stor framtida potential bör identifieras för att med olika incitament och aktivt stöd ytterligare stärka deras externa konkurrenskraft. Yngre forskare skall prioriteras genom satsningar på postdocbidrag inom identifierade starka miljöer och med särskilt fokus på ökad andel kvinnliga lärare/forskare. 23

28 LUNDS UNIVERSITET Samverkan med omgivande samhället LTH utvecklar sitt samarbete med näringsliv, universitet och högskolor inom Öresundsuniversitetet och med Region Skåne för att skapa förutsättningar för framtida forskningssatsningar. Det ökade engagemanget i EU-finansierade projekt innebär att omfattande nätverk byggs upp inom den europeiska forskningsvärlden. LTH utvecklar också sitt samarbete i flera globala nätverk. Regionens företag skall se LTH som en mycket viktig leverantör av kvalificerad arbetskraft men dessutom som en viktig samarbetspartner då det gäller såväl uppdragsutbildning som forskning och utveckling. För att kunna påverka framtida förutsättningar för forskning och utbildning bör LTH sträva efter representation i ledningsorgan för forskningsfinansiärer och i samarbetsorganisationer, t.ex. akademier. Deltagande i olika organisationer ska därför bedömas som en viktig verksamhet på central- och institutionell nivå. Alumniverksamheten skall utvecklas. Det framtida alumniengagemanget skall startas redan under utbildningstiden. 24

29 LUNDS UNIVERSITET Hur vi går vidare Varje institution och verksamhet ska konkretisera planens strategier och förverkliga planen. Alla i ledningsposition har ansvar för att planen förverkligas inom det egna ansvarsområdet. Det är alla anställda och studenter som skapar förutsättningarna för att planen ska kunna förverkligas. Förutom LTH:s ledning skall institutioner, nämnder och övriga organ årligen rapportera till styrelsen för LTH hur man förverkligar den strategiska planen. Ledningsnivåer skall konkretisera strategiska planen i handlingsplaner. 25

30 LUNDS UNIVERSITET Val av rektor 26

31 LUNDS UNIVERSITET Föreskrifter om universitetets organisation på områdesnivå (Dnr I A 1 675/2005) kap. Organisationen på områdesnivå Områdesstyrelsen utgör fakultetsnämnd enligt 2 kap 5 a och 6 högskolelagen samt 3 kap 2-5 högskoleförordningen. 3 kap. Områdesstyrelsernas sammansättning 1 Områdesstyrelserna skall bestå av lärarföreträdare, studentföreträdare samt allmänföreträdare. Ledamöterna skall inte ha ersättare. De tre personalorganisationerna får för varje område utse var sin företrädare, som ges närvaro- och yttranderätt i områdesstyrelsen. 2 LTH:s områdesstyrelserna skall ha följande sammansättning: 7 lärare, 3 studenter samt 3 allmänrepresentanter. Av lärar- och allmänrepresentanterna tillsammans får antalet ledamöter av endera könet inte understiga två femtedelar. Inom Lunds universitet tillämpas regeln att inte utse personer över 70 år till uppdrag i beslutande organ. Denna regel skall iakttas beträffande samtliga ledamöter i områdesstyrelser. 27

32 LUNDS UNIVERSITET Föreskrifter om universitetets organisation på områdesnivå (Dnr I A 1 675/2005) - 2 Dekan vid Lunds tekniska högskola har titeln rektor. I styrelsen för Lunds tekniska högskola får även en allmänföreträdare vara ordförande. I så fall skall dekan (rektor) eller, om särskilda skäl föreligger, annan lärarföreträdare vara vice ordförande. 4 Dekan, prodekan(er) samt i förekommande fall ordförande och vice ordförande i områdesstyrelse utses av rektor efter val avseende förslag från de röstberättigade inom området. 5 Lärarföreträdare och allmänföreträdare i områdesstyrelse utses genom val inom resp område. 4 kap. Nominering av kandidater 4 Valberedning ska samråda med rektor om olika tänkbara kandidater innan den upprättar sina förslag till dekan, prodekan(er) samt i förekommande fall tillkommande förslag till ordförande och vice ordförande i områdesstyrelsen. Därvid skall särskilt beaktas universitetets jämställdhetsmål. Valberedning skall samråda med universitetsstyrelsens ordförande och rektor innan den upprättar förslag till allmänrepresentanter i områdesstyrelsen. 6 Då valberedningen upprättar förslag till dekan och prodekan samt i förekommande fall förslag till ordförande och vice ordförande i områdesstyrelsen skall den under hela processen bereda företrädare för berörd(a) studerandekår(er) samt de tre personalorganisationerna närvaro- och yttranderätt. 28

33 LUNDS UNIVERSITET Föreskrifter om val på områdes- och institutionsnivå Beslut av rektor ; dnr I A /2002 Rösträtt. 2 Rösträtt vid val av representativt kollegium vid Lunds tekniska högskola har den som den 1 april året före mandatperiodens början innehar anställning som vetenskapligt kompetent lärare enligt 3 kap 3 högskoleförordningen inom högskolan. 3 Rösträtt vid avgivande av förslag till dekan (benämns rektor), prodekan(er) samt i förekommande fall tillkommande förslag beträffande ordförande och vice ordförande liksom vid val av lärarrepresentanter och allmänrepresentanter i styrelsen för Lunds tekniska högskola har den som är ledamot av det representativa kollegiet. Valbarhet. 2 Valbar som dekan, prodekan eller lärarföreträdare i styrelsen för Lunds tekniska högskola är den som den 1 september året före mandatperiodens början innehar anställning som vetenskapligt kompetent lärare enligt 3 kap 3 högskoleförordningen och som, utifrån vad som är känt vid valtillfället, kan beräknas inneha fortsatt anställning vid mandatperiodens början. 29

34 LUNDS UNIVERSITET Valproceduren Valförfarandet är väl reglerat i högskoleförordning och interna beslut som fattats av universitetets rektor. Det representativa kollegiet skall väljas av lärarna. Kollegiet utser en valberedning som tar fram förslag till kandidater. Det representativa kollegiet väljer sedan dekan och prodekan. Kanslichefen ansvarar för genomförande av val på områdesnivån. Vetenskapligt kompetent lärare som innehar anställning den 1 april i år är valberättigad och anställda vetenskapligt kompetenta lärare den 1 sept är valbara. Tidplan Lärarna utser en valberedning för val av representativt kollegium i mars. Val av kollegiet kommer ske i maj och kollegiet kommer sammanträda för att utse valberedning för utseende kandidater till val av dekan och prodekan före sommaren. Eftersom valbar person skall vara anställd den 1 sept kan valet inte hållas förrän i slutet av september. Det representativa kollegiet väljer. Valberedningen skall samråda med universitetets rektor före val. Då valberedningen upprättar förslag till dekan och prodekan skall den under hela processen bereda företrädare för berörd studerandekår samt de tre personalorganisationerna närvaro- och yttranderätt. 30

35 Bilaga 1 Bilaga UN3 2b 1(2) 2007-xx-xx Diarienummer: LTH G /2006 LTHs kansli Camilla Hedberg Kursplan för examensarbete inom civilingenjörsutbildningen Fastställd av LTH:s styrelse 2007-xx-xx att gälla from Kurskoder med kursbenämningar, för vilka denna kursplan gäller, anges enligt av styrelsen fastställd bilaga. Högskolepoäng: 30 Betygsskala: UG Nivå: A (Avancerad nivå) Undervisningsspråk: Kursen kan komma att ges på engelska Kursansvarig/a: För varje examensarbetsämne utser prefekten en eller flera forskarutbildade lärare vid Lunds universitet till kursansvarig examinator. Detta innebär bland annat att examensarbetet skall examineras vid Lunds universitet även vid utbytesstudier. Examinatorn beslutar om betyg på examensarbetet. Förkunskapskrav: Examensarbetet får påbörjas då studenten har minst 210 högskolepoäng, varav minst en kurs på avancerad nivå, som får ingå i examen. Dispens härifrån kan endast lämnas av utbildningsnämnden och endast om det finns synnerliga skäl. För att få påbörja examensarbetet krävs dessutom att studenten tillägnat sig tillräckliga kunskaper inom examensarbetets ämnesområde. Det ankommer på examinator att avgöra om detta krav är uppfyllt innan arbetet påbörjas. Prestationsbedömning: Skriftlig och muntlig examination. Samtliga delar skall vara godkända för att examensarbetet skall vara godkänt. Rapporten är offentlig och får inte sekretessbeläggas till någon del. Examinator får inte beakta eventuell underhandsinformation vid bedömningen av rapporten. Övrigt: Innan examensarbetet påbörjas skall examinator godkänna examensarbetsuppgiften och utse handledare, som bistår examensarbetaren med kontinuerlig handledning. Handledningen skall bland annat syfta till att göra det möjligt att slutföra examensarbetet inom ramen om 20 veckors heltidsstudier. Studenten kan inte göra anspråk på handledning under längre tid än 15 månader. Till handledare kan utses den som examinator finner lämplig. Handledare behöver inte vara lärare vid LTH. Examinatorn skall inte bistå med en huvudsaklig del av den praktiska handledningen. Anmälan till examensarbete skall lämnas till utbildningsservice innan arbetet påbörjas. Utbildningsservice kontrollerar att kraven för att påbörja arbetet är uppfyllda. Institutionen skall arkivera rapporten. Utbildningsservice tillhandahåller råd och anvisningar avseende opposition. Uppgifter om ikraftträdande och övergångsbestämmelser anges separat. Fördjupning: Kursen skall kunna utgöra självständigt arbete i examen på avancerad nivå. Typ av kurs: Obligatorisk kurs för civilingenjörsexamen Syfte Syftet med examensarbetet är att studenten skall utveckla och visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Postadress Box 118, LUND. Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post camilla.hedberg@kansli.lth.se Internet

36 Kursplan för examensarbete inom civilingenjörsutbildningen Dnr: LTH G /2006 Kunskap och förståelse För godkänt examensarbete skall studenten 2(2) - visa fördjupad kunskap inom det valda teknikområdet. Färdighet och förmåga För godkänt examensarbete skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, - visa förmåga att delta i forsknings- eller utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen - visa förmåga att planera och med vetenskapliga och ingenjörsmässiga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap förvärvad i centrala och kvalificerade kurser inom programmet, och - visa förmåga att på nationell som internationell nivå för examen muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. - självständigt identifiera relevanta informationskällor, utföra informationssökningar, värdera informationens relevans samt använda sig av korrekt referenshantering Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänt examensarbete skall studenten - visa förmåga att bedöma eget och andras examensarbeten med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Innehåll I examensarbetet ingår En skriftlig rapport på svenska eller engelska med en sammanfattning på engelska En separat sammanfattning som kan vara populärvetenskaplig eller ha formen av en vetenskaplig artikel En presentation vid ett offentligt seminarium vid LTH Muntlig opposition vid ett seminarium där ett annat examensarbete presenteras Examensarbetet är ett självständigt arbete. Det skall genomföras enskilt eller i grupp om två personer. Om arbetet gjorts i grupp skall det framgå vad var och en bidragit med. Rapporten skall vara tillgänglig i en version som medger granskning minst en vecka innan seminariet. Institutionen ansvarar för framställningen av härför erforderligt antal exemplar av rapporten. Seminariet får förläggas utanför terminstid om student, handledare och examinator är överens om detta. Det är önskvärt men inget krav att rapporten granskas av annan examensarbetare vid seminariet. Samma rapport kan granskas av flera examensarbetare. Den separata sammanfattningen skall normalt omfatta 2-4 sidor. Litteratur Kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas fastställs av handledaren med hänsyn till examensarbetsuppgiftens karaktär.

37

38

39

40 CDIO har en stark förankring såväl nationellt som internationellt. Detta, tillsammans med en gemensam ansats till att formulera förväntade studieresultat, är viktigt för att ge förutsättningar för en ökad studentmobilitet Vid RET-gruppens möte vid BTH i Karlskrona den 28 mars 2006 gjordes en överenskommelse att CDIO ska utgöra en gemensam referensram för civilingenjörsutbildning vid de ingående lärosätena. Den s.k. TUF-gruppen, med representanter från universitetsförvaltningen vid respektive lärosäte, uppdrogs då även att inventera vilka tidigare samarbetsgrupper och nätverk som åter kan engageras i arbetet med ingenjörsutbildningarnas anpassning till den nya examensordningen och utökningen av civilingenjörsutbildningen till 200 poäng. Syfte och inriktning Nätverkets övergripande syfte är att stärka svensk ingenjörsutbildning. Under 2007 kommer av naturliga skäl fokus att ligga på utveckling av nya program- och kursmål på grundläggande och avancerad nivå, samt till detta hörande strukturfrågor som definition av huvudområden, nivåklassificering och distinktion mellan generella examina och yrkesexamina. För att åstadkomma detta kommer vi att arbeta med insatser inom två temaområden: program- och kursmål respektive struktur. Program- och kursmål. De metoder för att formulera förväntade studieresultat på programnivå som tagits fram inom CDIO-initiativet kommer att spridas, implementeras och utvärderas. Det kommer att tydliggöra våra utbildningars mål för industri, högskola, lärare och studenter och underlätta studentmobilitet och stärka utbildningarnas kvalitet. Struktur. Vid införandet av den nya utbildnings- och examensstrukturen aktualiseras en rad strukturfrågor, till exempel rörande huvudområden och nivåklassificering, som är centrala för att underlätta studentmobilitet och för att bedöma behörighet för tillträde till utbildningar på avancerad nivå. I Bolognaprocessen lyfts också begreppet anställningsbarhet fram. Hur skall det bedömas? Parallellt med arbetet med dessa teman som berör alla ämnesområden syftar även nätverket till att stärka samverkan mellan program inom samma ämnesområde, till exempel elektro- eller kemiteknik. Organisation och arbetssätt Nätverkets tänkta organisation framgår av figuren nedan. Det leds av en projektledare tillsammans med två temaansvariga och sex ämnesområdesansvariga. Projektledaren kommer från värdhögskolan (Chalmers). Projektledare och temaansvariga utgör nätverkets ledningsgrupp. Nätverket styrs av en styrgrupp med representanter från ett flertal högskolor. Styrgruppens ordförande kommer från en annan högskola än värdhögskolan. Nätverket har en matrisorganisation där en grundindelning med avseende på ämnesområde är överlagrad med två teman, program- och kursmål resp strukturfrågor. Avsikten är dels att kunna möjliggöra mer fokuserade diskussioner kring målbeskrivningar, huvudområdesindelningar och tillträdeskrav i mindre ämnesgrupper, dels att generalisera resultaten från ämnesdiskussionerna. För det sistnämnda ansvarar de temaansvariga.

41 I nätverkets arbete kommer även involveras policymakare (rektorer, dekaner, utbildningsledare och medlemmar i TUF-gruppen som är ansvariga för att utveckla högskolor utbildningsstruktur och regelverk), programansvariga och studenter. De olika rollernas arbetsuppgifter och bemanning framgår av tabellen nedan. Roll Arbetsuppgifter Bemanning Projektledare Planerar, leder och koordinerar nätverkets arbete Ansvarig för kontakter med NSHU Rapporterar till styrgrupp Ansvarig för planering och genomförande av uppstartmöte, stormöte, samt resultatredovisningsmöte Utbildningsområdesansvarig Johan Malmqvist, Chalmers tekniska högskola Temaansvariga Bidrar till planering och genomförande av uppstartmöte, stormöte, samt resultatredovisning Planerar (tillsammans med ämnesansvariga) ämnesworkshopar Stödjer genomförande av ämnesworkshopar Sammanställer och generaliserar resultat från ämnesworkshopar Deltar i uppstartmöte, stormöte, vissa ämnesworkshopar samt resultatredovisningsmöte Ämnesansvariga Planerar (tillsammans med temaansvariga) ämnesworkshopar Ansvarig för genomförande av ämnesworkshopar Deltar i uppstartmöte, stormöte, relevanta ämnesworkshopar samt resultatredovisningsmöte Pedagogisk utvecklare Kristina Edström, KTH (program- och kursmål) Utbildningsledare Anders Lundin, Umeå universitet (struktur) NN (Datateknik, IT, media och systemteknik) Programnämndsordf Svante Gunnarsson, Linköpings tekniska högskola (Elektroteknik och fysik) Programledare Nina Reistad, Lunds tekniska högskola, (Industriell ekonomi) Programrådsordf Peter Lindblad, Uppsala universitet, (Kemi-, bio-

42 Styrgrupp RET- och Samverkansgruppperna Policymakare Identifierar frågeställningar för nätverkets arbete Tillhanda håller information om strategier och regelverk Deltar i stormöte, RET- och samverkansgruppmöten samt resultatredovisningsmöte Programansvariga Studentrepresentanter Uppdragsgivare för projektet Godkänner projektplan och budget Identifierar frågeställningar för nätverkets arbete Deltar i stormöte, relevanta ämnesworkshopar och resultatredovisningsmöte Deltar i stormöte, relevanta ämnesworkshopar och resultatredovisningsmöte och miljöteknik) Programansvarig Mats Näsström, Luleå tekniska universitet, (Maskinteknik) Programansvarig Karin Spets, Mälardalens högskola (Samhällsbyggnadsteknik) Administrativ chef Gunilla Klinteskog, Karlstads universitet Grundutbildningsansvarig Lars Källander, KTH, ordf Utbildningsområdesansvarig Johan Malmqvist, Chalmers tekniska högskola, projektledare Vicerektor Per Warfvinge, LTH Dekanus Helen Dannetun, LiU Aktivitetsplan 2007 Nätverket kommer att ha åtminstone större två möten under året, ett i januari då nätverket presenteras, och ett i november då resultaten presenteras. Vidare kommer ett antal ämnesworkshopar anordnas där frågor kring programmål och struktur diskuteras. Återrapportering sker vid RET- och Samverkansgruppens möte. Tidplan och primär målgrupp för aktiviteterna framgår nedan. Mötesplan Datum Aktivitet Plats Ansv Deltagare 30 jan Planeringsmöte KTH Projektledare Temaansvariga, ämnesansvariga, RET- och Samverkansgrupp-repr 13 mars Startmöte KTH Projektledare, temaansvariga Ämnesansvariga, policymakare, pedagogiska utvecklare, programansvariga, styrgrupp, studentrepresentanter Mars-juli Ämnesworkshopar Olika Ämnes- och Programansvariga,