till evangelisk-luthersk missionstidning nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "till evangelisk-luthersk missionstidning nummer 3 2006"

Transkript

1 L till evangelisk-luthersk missionstidning nummer evangelisk-luthersk missionstidning nummer LÖSNUMMERPRIS: 40 KR Kristus gör oss fria Guds välsignelse följer mig Praktisk vägvisare i livet

2 Ord till liv 1:a söndagen i fastan foto: per-olof nilsson Redaktörstankar Tre utmaningar SÅ HÄR I FASTAN, förberedelsetiden vi ebjuds inför påsken, vill jag ge tre utmaningar: Låt fastan få bli en tid för självprövning, och låt Gud se in i varje vrå av livet. Det kan bara bli till det bättre även om det gör ont. Gud är vår Skapare och har därför äganderätten till oss. Han befaller oss att älska honom av hela vårt hjärta, förstånd och vår själ. V ad är det? Inte främst en känsla. Det handlar nog mer om lydnad och viljeinriktning. Gud vill att vi låter honom ha främsta platsen i våra liv, den bör han ha. Han är värd all vår tillbedjan. Damma av katekesen! Jag ryggar själv tillbaka inför orden. Gamla uttryck och knepigt språk, det är mer spännande med nya böcker som kommer. Men gå till grundtexten testa Luthers Lilla katekes, sådan han skrev den. Lär och försök förstå! Det befriade och frälsta folket får genom lagen veta Guds goda vilja. Vi får leva i tron på Kristus och i bönens innerliga relation till vår Far. Älska din nästa som dig själv! Det är en konsekvens av att Gud först har älskat oss; det finns något att ge vidare inte bara till nära och kära. Jesus är radikal: till era ovänner, dem som förföljer och säger allt ont om er. Detta verkar omöjligt både det ena och andra och tredje. Men det lagen inte kunde verka, det gjorde Gud, i Jesus Kristus. Han har gjort oss fria. Frälsningen är vår. Den som får mycket förlåtet älskar mycket. Den Gud som gav sitt liv för att syndaren ska få leva honom får vi hela livet fara efter att lära känna. Troligen innebär det att vi älskar honom även med vår känsla. Han har gett oss också den. EVA ANDERSSON Redaktör Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. matt 22:37 Det är Gud som ska äras! Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe,och endast honom skall du tjäna. (ur Matt. 4:1 11.) ISRAELS FOLK hade vandrat i öknen i 40 år. Ofta hade de fallit för frestelser och på olika sätt svikit Gud. Nu för Anden ut Jesus i öknen för att han under 40 dagar ska motstå den ondes frestelser. Och han lyckas! Budskapet är tydligt: Jesus är den utlovade Messias som inte ska falla för synd, utan i stället frälsa sitt folk ifrån den. (Matt. 1:21.) Men hur klarade Jesus det egentligen? Han var utsvulten. Ändå motstod han frestelsen att äta. Han upplevde ensamhet. Ändå motstod han frestelsen att pröva Guds närvaro och beskydd. Han upplevde maktlöshet. Ändå motstod han frestelsen att få alla riken och all härlighet i världen. Vad var hemligheten bakom att han kunde reda ut dessa massiva angrepp? Matteus ger oss två förklaringar. Den första är Jesu förankring i Guds ord. Bibeln är Andens lärobok. Orden är det svärd med vilket Anden slår ner all demoni och all ondska i världen. Nu fick Jesus erfara just det. Den helige Ande hjälpte honom att i frestelsens stund tillämpa de ord han läst. Med orden Det står skrivet hindrades djävulen att komma åt honom. Den andra förklaringen ligger i Jesu insikt om att människan är skapad för att leva med Gud. Herren, din Gud, skall du tillbe,och endast honom skall du tjäna. Synden började när människan föll för frestelsen att bli som Gud. Vi vill vara universums centrum och ber Gud kliva ner från sin tron. Motsatsen till denna grundsynd är tillbedjan att erkänna honom som Herre över allt och Herre över våra liv! Genom synden rör vi människor oss bort från Gud. Tillbedjan är den motsatta riktningen. Genom denna orienterar vi oss mot honom. När vi ser vår egen svaghet och frågar oss hur vi ska bestå i de frestelser som ligger framför oss, får vi tänka på detta. Guds ord är starkare än alla ondskans angrepp. Söker vi Gud har han lovat att inga frestelser ska få bli oss övermäktiga. (1 Kor. 10:13) Och han ger oss genom förlåtelsen en ny möjlighet varje gång vi faller och ångrar oss. BÖN: Herre, hjälp mig att besegra frestelserna genom kraften från ditt Ord och alltid söka dig och din ära. Amen. Innehåll 3 CAFÉ ENGEL I ÄNGELHOLM CM EKSTRÖM & SUSANNA SANDSTRÖM 5 I FOKUS PER-MARTIN HJORT 5 KORT & GOTT OM FASTETIDEN EVA ANDERSSON 6 KATEKESEN EN VÄGVISARE I LIVET PER MUNCH 8 PÅ TRÅDEN DANIEL GISELSSON 8 I MÖTET MED GUDS ORD DANIEL RINGDAHL 9 BUDEN I MITT LIV PER MUNCH 11 SJÄLAVÅRD GUSTAV BÖRJESSON MARKUS HECTOR Predikant i Roseniuskyrkan, Stockholm 12 KRISTUS GÖR OSS FRIA (II) ROLAND GUSTAFSSON 14 ÖPPET FORUM 15 MISSIONSNYTT & INFO 16 MISSION I KENYA KERSTIN NILSSON 18 ELUS VINTERMÖTE PAUL JOHANSSON 19 BERÄTTELSEN OM NARNIA KIYOMI HENRYSSON 20 SJÄLAVÅRD DET ANDRA BUDET GUSTAV BÖRJESSON 21 MÅNADENS FÖRKLARING ALVE SVENSSON 21 BIBELLÄSNINGSPLAN 22 TACK- OCH BÖNEÄMNEN foto: rachel karl sson 2 TILL LIV 03#2006

3 Reportage Café Engel Baka och bed! det är mottot för dem som driver gymnasistcaféet i Ängelholm. Betyget är bra: mysigt, fin stämning, intressanta diskussioner och god kladdkaka! Gäster på Café Engel en helt vanlig skoldag. Längst till höger: Erik Hector, en av dem som arbetar på caféet i missionshuset. Missionshuset ägs av Engelholms Evang. Luth. Missionsförening, se Ungdomssekreterare och ungdomsledare är anställda av ELU, Evangelisk Luthersk Mission Ungdom. I CENTRALA ÄNGELHOLM, närmare bestämt i missionshuset på Östergatan 20, ligger ett kristet café vid namn Engel. I spänd förväntan öppnar vi dörren till caféet och blir med en gång vänligt bemötta av delar av personalstyrkan. Att det är en gemytlig stämning märks direkt; doften av nybakad kladdkaka sprids från köket och sorlet av några tidiga gäster kan höras i den hemtrevliga lokalen, där bland annat tavlor, soffor och en myshörna bidrar till att öka mysfaktorn. Bön, bak och budskap I en av sofforna sitter Erik Hector, ungdomssekreteraren som har huvudansvaret för caféet. Vi förflyttar oss nu från själva cafélokalen till ett rum som ligger bakom, även kallat stilla hörnan. Erik berättar att caféet drivs som en ideell verksamhet. Det är en skön form att arbeta i, eftersom den gör att vi inte är beroende av ELUs ekonomi. Pengar som blir över omsätts i caféet i bland annat tavlor och spel och vad som behövs i verksamheten. Till sin hjälp att sköta alla uppgifter har Erik flera personer. Förra läsåret var det lite ont om folk som hjälpte till, men under detta har ungdomsledare från ELU varit medhjälpare och även elever från Strandhems Bibel- och lärjungaskola. För att caféet ska fungera måste det till ett gemensamt ansvarstagande, där det handlar om att dela på bl.a. bakning, diskning och servering. Varje morgon då caféet är öppet börjar man med en andakt som kallas BB, vilket innebär att Be för dagen och att efteråt Baka. Bestämda uppgifter har Erik eller de andra inte, utan den som för tillfället har lust att baka, den bakar, och den som vill gå och handla går och handlar. Varje vecka på caféet präglas av ett särskilt tema och detta visas på olika lappar på borden. Exempel på teman kan vara Guds förlåtelse eller reklam för ett läger. Denna vecka är temat utvärdering, då besökarna får fylla i frågeformulär om vad de tycker om caféet. Det är svårt att se någon allmän förändring hos besökarna, konstaterar Erik. Däremot kan man se reaktioner hos dem man samtalat lite djupare med. Fast det inte alltid känns som om budskapet går fram med detsamma, kan det senare komma fram personer och diskutera det, vilket gör arbetet mer meningsfullt. Antalet besökare ökade i höstas, och eftersom majoriteten inte är kristna är det en stor uppgift Erik och de andra har. TILL LIV 03#2006 3

4 Veckans höjdpunkt Vi tackar för oss och söker upp några av de andra medhjälparna på caféet, Salome Hector, Ida Nilsson och Johan Svensson. Vad de alla har gemensamt är att de verkar trivas väldigt bra, både tillsammans och i själva verksamheten. Som ungdomsledare i Ängelholm har Salome och Ida många uppgifter, men den största av dem är ändå caféet. För Johan Möt fem stammisar 1.Varför är du här? 2.Vad tycker du om caféet? 3. Märks det att det är ett kristet café? JOSEFINE MALM SONEGARD 17 år Åsboskolan 1. Kul med fika, trevligt, många människor att prata med. 2. Jättemysigt, kan snacka om vad man vill, behöver inte vara kristen, bra med de som jobbar här, man kan snacka med dem. 3. Ja, andakter där framme, märks inte jättemycket. NICOLE JOHANSSON 17 år Åsboskolan 1. Slutat efter skolan, kompisar, kladdkaka. 2. Jättemysigt, fin stämning. 3. Ser på tavlor på väggarna. CAROLINE RINGNÉR 17 år Åsboskolan 1. Billig kladdkaka, bra ställe att diskutera på, intressanta saker som t.ex. livet. 2. Trevligt, mysigt, alltid go stämning, bra myshörna där man kan ligga och kramas. 3. Inte jättemycket men det är bra. EMIL MÅNSSON 17 år Rönneskolan 1. Grymt mysigt, goda kakor. 2. Förutsättning för fin gemenskap med vänner, vara på ett ställe där vänner kan få påverkas av den kristna atmosfären, bra läge, högt värdesatt av dem som är här. 3. Påtagligt fint skyltat missionshuset, lappar på borden, ungdomsledare. OLOF RINGDAHL 18 år Rönneskolan 1. Personalen jättebra, härlig gemenskap. 2. Ruskigt bra läge, bra fasad, goda kakor. 3. Ja, det är andakter i ett missionshus, ungdomsledare pratar om kristendom vid förfrågning. Svensson och Peter Storgaard Andersen, som är elever vid Strandhems Bibel- och lärjungaskola, ingår arbetet på caféet som den del av undervisningen, där eleverna får en chans att komma utanför bibelskolan och göra något mer praktiskt. Det kristna budskapet förmedlar de på olika sätt, bland annat med dagens andakt, som de turas om att hålla. Man hoppas även att besökarna ska se tavlorna på väggarna och läsa tidningen Insidan, som ligger på borden. Annars kan det vara lite svårt att hitta balansen, berättar Salome. Man vill ju inte tvinga på besökarna något, och därför blir det inte så ofta prat om kristen tro. Johan påpekar också att det på deras förkläden finns ett kors, som även det sätter en kristen prägel på caféet. Johan, som inte har varit på caféet så lång tid, tycker det är svårt att se några allmänna förändringar hos folk, vilket Salome och Ida till viss del håller med om. Men man kan märka att besökarna förändras vad gäller tryggheten. De vågar lita på oss som arbetar här och kan bygga upp ett förtroende, konstaterar de. Att nå besökarna tycker de fungerar bra, det finns många olika sätt att göra detta på. Ibland pratar de bara med dem, eller så umgås man helt enkelt genom att spela spel. Att folk börjar trivas och få förtroende för dem märker de på olika sätt: vissa hjälper till med diskningen, andra lämnar kvar sina tillhörigheter. Att de vågar hälsa tillbaka och börja prata med personalen är andra tecken på trivsel. Det kan alltså sägas att personalen verkar trivas alldeles utmärkt För mig är detta veckans höjdpunkt! säger Ida. Mysig pluggiljö. Avslappnad miljö och goda möten Upplysta om hur det går till en vardag på Café Engel måste vi naturligtvis få reda på hur allt egentligen startade. Vi vänder oss till Janna Sjödahl, som vet lite mer om caféets ursprung. Ungefär 1996 startade verksamheten, som rullade på ett tag, för att sedan stängas ned på grund av brist på ungdomsledare, berättar Janna. Verksamheten startade sedan igen under år 2000 med några små förändringar; från att ha varit i missionshusets källare flyttade man upp till övervåningen. Öppettiderna ökade också från en till två dagar i veckan. Nu som då var utformningen och förmedlingen av budskapet en viktig del av verksamheten; det sker en fortlöpande utveckling för att förbättra detta. Orsaken till den första starten tror Janna är densamma som till att caféet finns i dag: önskan att få personlig kontakt med eleverna på gymnasieskolan, som ligger i perfekt läge intill caféet. Genom att det är en utåtriktad verksamhet leder den förhoppningsvis till att gymnasisterna blir mer avslappnade än de är exempelvis vid ett bokbord. Det är helt enkelt ett bättre sätt att få kontakt med ungdomarna, konstaterar hon. Resultatet har sannerligen varit lyckat, budskapet förmedlas tydligt och klart, samtidigt som man inte på något sätt är påträngande. Lokalen är, som sagt, väldigt gemytlig och de anställda är oerhört vänliga och tillmötesgående. Vill man ha en trivsam kristen miljö att fika i och äta den ryktbara kladdkakan är detta helt enkelt det perfekta stället att träffas på. CARL-MARCUS EKSTRÖM, SUSANNA SANDSTRÖM Elever på Strandhems Bibel- och lärjungaskola TILL LIV 03#2006

5 I fokus Apropå kristofobi gläd dig och jubla! KÄNNER DU DIG, LIKSOM JAG, många gånger orättvist missförstådd och påhoppad som kristen i dagens Sverige, i största allmänhet i radio, TV och tidningar samt i synnerhet av det sekulära politiska och kulturella etablissemanget? Vi kan vara lugna det är inte ett missförstånd : det förhåller sig verkligen på detta sätt. I det offentliga rummets tongivande och ledande kretsar kan man, tycks det, acceptera i stort sett vilken idé, ideologi och religion som helst bara inte kristendomen. Och ändå är det just kristendomen och dess välsignelser som till största delen utgör grundlaget varpå våra västerländska demokratier byggt sina av mänskliga rättigheter och folkstyre kännetecknade samhällen. För ett tag sedan lyssnade jag på programmet Människor och tro i radions P1. Där introducerades ett nytt ord kristofobi. Sedan följde en intervju med mannen som myntat begreppet, den amerikanske juridikprofessorn Joseph W eiler, som själv inte är kristen utan ortodox jude, och som arbetat mycket med och haft synpunkter på EU:s konstitution. Weiler framhöll just det uppseendeväckande och paradoxala med att den övervägande delen av Västeuropas s.k. upplysta intellektuella i dag antingen förnekar eller är helt okunniga om sitt kristna arv. (I TV-programmet Vem vill bli miljonär? lär en deltagare ha gått bet på första budet, trots att han var religionslärare på gymnasiet.) Enligt Weiler präglas den västeuropeiska politiken i dag mer och mer av en stark rädsla för kristendomen det han alltså kallar kristofobi. Denna tar sig många olika uttryck, t.ex. genom att kristna förlöjligas, föraktas och t.o.m. på vissa håll trakasseras samt i vissa länder (Kina, Indonesien, Sudan) förföljs, utan att etablissemanget tycker att det är det minsta konstigt och inkonsekvent, samtidigt som man högljutt värnar om andra strömningars och religioners grundlagsfästa rättigheter. Japanska martyrer, målning i St Paulsmuseet i Macao, Kina. Självklart tycker vi att det är upprörande, sårande och kränkande att i pluralistiska samhällen, där alla borde behandlas rättvist och lika, troende kristna väcker avsky och t o m hat. Visst, det har begåtts (och begås) mycken dumhet och många oförrätter av kristna hela tiden. Vi är också människor av kött och blod! Men det är inte detta saken nu gäller. Och här får vi be att Guds Ord och den Helige Ande leder oss rätt. Jesus har ju själv sagt till sina lärjungar: Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Så egentligen behöver vi inte alls förvånas och förtvivla när människor smädar och förföljer oss och ljuger och säger allt ont om oss för Jesu skull tvärtom. Mästarens egen uppmaning till oss i dessa smärtsamma lägen lyder än i dag: Gläd er och jubla, er lön är stor i himmelen! Och: För lärjungen får det vara nog om det går honom som hans mästare (Matt. 10:25). PER-MARTIN HJORT Lärare och missionär, Hässleholm foto: per-martin hjort Kort & gott foto: samuel svensäter Ta vara på fastetiden! FASTAN,TIDEN FÖRE PÅSK, är en av kyrkans fastetider advent är den andra. Fastan inleds på Askonsdagen, som inföll i veckan efter Fastlagssöndagen (26 febr.), och varar i 40 dagar, alltså t.o.m. påskafton. Söndagarna är aldrig fastedagar eftersom Kristi uppståndelse firas då. Vi får nu följa Jesus på hans vandring till Jerusalem och Golgata. Fastan ger oss även möjlighet att tänka över våra liv. Vi uppmanas till att leva ett liv som är värdigt vår kallelse. Gud har ju inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse (1 Tess. 4:7). Låt gärna fastetiden bli en tid då vi ser över och fördjupar relationen med Gud och våra medmänniskor. Vi kan försöka sakta ner vårt tempo, stänga av högtalare och TV-apparater och kanske också avstå från nöjen och konsumtion för att ge vår medmänniska av vår tid och våra pengar. Vi får söka stillheten, avsätta mer tid för bön och kanske på ett nytt sätt läsa Bibeln och så vara med Jesus. Vi bör låta fastan, då Jesus gick mot Jerusalem, sitt lidande och sin död, bli en tid då Jesus och vad Han har gjort för oss blir viktigt i våra liv, ja, det enda nödvändiga. EVA ANDERSSON foto: lina engström TILL LIV 03#2006 5

6 Aktuellt ämne En vägvisare i livet Katekesen som handbok i livets olika situationer Första budet: Du skall inte ha några gudar vid sidan om mig. Vad betyder det? Vi skall frukta och älska Gud över allting och sätta all tro och förtröstan till honom. Utkom BV-Förlag 2 kr. Utkom 1979 (GA Danell). BV-Förlag 20 kr. UR MARTIN LUTHERS FÖRETAL TILL DEN LILLA KATEKESEN: för de olärda kyrkoherdarna och predikanterna. Från Martin Luther till alla trogna, redliga kyrkoherdar och predikanter. Nåd, barmhärtighet och frid i Jesus Kristus, vår Herre. Till att avfatta denna katekes eller undervisning i kristendom i en så kort, enkel och lättfattlig form har jag drivits och nödgats genom den beklagliga, jämmerliga nöd, som jag helt nyligen lärt känna, då också jag varit ute som visitator. Hjälp, käre Gud, så mycket elände jag har sett! Det olärda folket, särskilt i byarna, vet ju alls ingenting om den kristna läran, och tyvärr är många kyrkoherdar alldeles oskickliga och oförmögna att ge undervisning. Men ändå skola alla kallas kristna, vara döpta och undfå det heliga sakramentet, ehuru de varken kunna Fader vår eller Tron eller de Tio buden, de leva tanklöst som den kära fänaden och de oförnuftiga svinen, och där evangelium kommit, ha de i alla fall riktigt lärt att missbruka sin frihet Luthers Lilla katekes avslutas med Hustavlan som återger bibelspråk för alla slags heliga ämbeten och stånd, och avslutas med orden: När var och en sin syssla sköter, då går det väl, evad oss möter. NÄR MAN HÖR ORDEN Luthers Lilla katekes är det nog många olika tankar som far genom huvudet. Katekesen den är ingenting för mig, tänker någon. Den säger inte mig något. Andra nickar igenkännande åt Luthers Lilla katekes. Dem säger den något en del kommer ihåg den lilla boken från konfirmationstiden och förknippar den med tråkig utantilläsning. Andra kommer inte bara ihåg boken utan använder den också ofta. Det finns många åsikter om katekesen, men jag vågar kalla denna lilla bok för en aktuell handbok, en riktig guldgruva, som vill hjälpa oss att hålla fast vid det som verkligen är värt något, värden som består när allt annat förgår. Vad är en katekes? Vad är egentligen en katekes? Den är undervisning genom frågor och svar (och den som undervisar är en kateket ) och därigenom en lärobok i kristendomens grundsanningar. Luthers Lilla katekes består av de fem huvudstyckena T io Guds bud, Trosbekännelsen, Fader vår, instiftelseorden till Dopet och Nattvarden samt Luthers korta förklaringar till dessa fem stycken. Men det finns faktiskt mera i katekesen, t.ex. böner, skriftermål, den s.k. hustavlan och något om äktenskapet. (Det är denna kortfattade katekes jag här vill lyfta fram.) Vi har en liten, mycket komprimerad utgåva, Lilla katekesen, 6 TILL LIV 03#2006

7 och en mera utförlig, Stora katekesen. Båda skrevs 1529 av Martin Luther efter det att han 1528 hade besökt en rad församlingar och hem och blivit förskräckt över tillståndet hos både präster och det vanliga folket. Först skrev han den stora katekesen med längre utläggningar av de fem huvudstyckena för att därigenom hjälpa präster och församlingar med de centrala trossanningarna. Därefter skrev Luther den lilla katekesen i djup nöd och sorg över det kyrkliga tillståndet i landet, där folkets liv vittnade om stor okunnighet om Gud och hans ord. Om katekesen var nödvändig då, gäller det ännu mer i dag! Lär utantill och förstå innebörden! Martin Luther önskade att katekesen skulle användas i hemmen, det är där undervisning i kristen tro äger rum. Inlärningen ska ske genom att man LÄR SIG KATEKESENS TEXTER UTANTILL: Tio Guds bud, trosbekännelsen och Fader vår (dop och nattvard hör till trosbekännelsens tredje del). LÄR SIG ATT FÖRSTÅ INNEBÖRDEN: Vad betyder det? Vad har vi för nytta av detta? Därefter rekommenderar Luther att man fördjupar sig och även ARBETAR MED DEN STORA KATEKESEN samt DELTAR I GUDSTJÄN- STER OCH PSALMSÅNG. Det man lärt ska tillämpas i vardagen! Varje huvudstycke i katekesen börjar med orden: Som en husfader på lättfattligt sätt skall lära sitt husfolk. Genom dagligt bruk lär man sig den. Genom att dagligen ta för sig tio Guds bud, Fader vår och trosbekännelsen kommer barnen och allt husfolket att bli förtrogna med dess innehåll. På det viset kan man successivt vidga förståelsen av dess olika delar. Katekesen är skriven för att jag och mitt hus ska lära känna Gud bättre, och här får jag hjälp att tillägna mig de mest centrala delarna av tron. Första klassens pedagogik En orsak till att jag tycker mycket om katekesen är dess goda pedagogik. Luther är en enastående pedagog det märker man i hans skrifter och särskilt i Lilla katekesen. Mycket tidigt infördes bilder i katekesen för att belysa texten, så den är faktiskt en bilderbok. Den bild som användes för att illustrera det första budet var ett träsnitt, som visade berättelsen från 2 Mos. 32, då Mose tog emot de tio budorden från Gud på berget. På bilden ser man Mose, som ödmjukt tar emot lagens tavlor. Nederst på bilden ser man hur folket dansar kring guldkalven de gjort. Vad betyder det? Denna fråga dyker snart upp när man läser för barn. Både barnen och den som läser katekesen ställer frågan: Vad är det? Utifrån bilden berättar man något för barnen som de ska lära sig. Sådan är katekesundervisningen inte en torr, tråkig och ointressant bok utan helt enkelt en spännande bilderbok, som berättar om Gud och om oss. Bilden illustrerar inte bara något tillfälligt utan en berättelse från Bibeln. På en och samma bild har man kombinerat fyra saker: budet, förklaringen, illustrationen och bibelberättelsen. Det är helt enkelt mästerlig pedagogik! Men inte bara pedagogik utan också meningsfull undervisning, som förenar olika åldrar i familjen samt skomakaren och professorn i kyrkan. LUTHERS LILLA KATEKES utkom 1529; har under åren kompletterats med ytterligare förklaringar. Ärkebiskop O. Svebilius katekesförklaring utkom Den mest välbekanta är kanske 1878 års katekesutveckling av Ch. Meurling och O.A. Ottander. Denna reviderades språkligt 1979 i en utgåva från Pro Veritate (av G.A. Danell). Där återfinns även Luthers avsnitt om bikten (mellan dopet och nattvarden) samt den s.k. Hustavlan, vilka inte fanns med i utgåvan I denna utgåva återges även reproduktioner av de träsnitt som illustrerar den ursprungliga Luthers Lilla katekes. Bibelcitaten är från Hedegårds översättning. Även denna sena utgåva upplevs något ålderdomlig utgav BV-förlag ett häfte som endast innehåller Luthers Lilla katekes, avsnittet om bikten men utan Hustavlan. Närmast till hands är Luthers Lilla katekes kanske i Den svenska psalmboken där finns den dock inte i sin helhet; avsnittet om bikten och den s.k. Hustavlan saknas. Använd katekesen! Förr använde jag inte katekesen. Men jag hade boken en liten, brun, oansenlig bok. Ingenting för mig! När jag senare började läsa teologi, betydde den fortfarande inte mycket för mig. Men så hände en gång något, som totalt ändrade min syn på denna lilla bok. Under ett halvt år på Köpenhamns Universitet studerade vi Luthers lära om nattvarden. Vi läste i samband härmed stora, tjocka böcker av Luther och andra, som skrivit om Luthers nattvardslära. Den näst sista timmen gick professorn igenom vad Luther skrivit om nattvarden i sin stora katekes. Den allra sista timmen gick vi så igenom det fåtal sidor Luthers i Lilla katekes, som handlar om nattvarden. Vilken upptäckt! Här fick vi kort och koncist en beskrivning av nattvarden. På dessa få sidor var i stort sett allt det med i förkortad form som vi hade använt ett halvt år för att studera. Luthers Lilla katekes är kort, precis och enkel och samtidigt djup och rik. Alltsedan dess har jag använt boken med glädje, och ofta ser jag något nytt som jag inte har sett eller förstått tidigare. Under de år jag senare arbetade som präst och missionär i den Lutherska Kyrkan i Kenya använde jag ofta denna bok i undervisningen. Vid en veckokurs för evangelister tog vi oss en gång god tid för att gå igenom något ur katekesen. Jag kommer fortfarande ihåg hur en äldre evangelist då veckan hade gått reste sig och utbrast: Nu har jag använt denna bok så många år, när jag undervisat mina dopkandidater och konfirmander, men jag har aldrig vetat att det står så mycket bra i den. Det är ju en bok med ett fantastiskt innehåll, jublade han. Vad hade hänt med denne evangelist? Jo, det som hänt var att han stilla och lugnt studerat boken på nytt. Han hade läst den förut och tyckt att han kunde och förstod allt i den. För honom hade boken nu blivit något han bara måste lära andra närmare bestämt de unga. Plötsligt förstod han: Men det är ju en bok till mig, den talar precis in i min situation i dag! Den berättar för mig vad som är viktigt och vad som verkligen betyder något här i livet och i förhållandet till Gud. Boken hjälpte honom bort från ett ytligt liv inför sig själv och inför Gud. Och den glädjen hade han svårt att hålla för sig själv. Luthers Lilla katekes är en aktuell handbok en bönbok, en bok att använda och den blir bara bättre och bättre ju flitigare man använder den! PER MUNCH Sognepræst, Nyker, Bornholm TILL LIV 03#2006 7

8 På tråden Jag vill berätta om min tro Daniel Giselsson började den 1 februari sin tjänst som ungdomsmissionssekreterare i ELM-BV. Han kommer från byn Eket, i Örkelljunga kommun och berättar först lite om sig själv: JAG HAR VÄXT UPP i en stor prästfamilj, som består av två föräldrar, tio syskon, en hund och en hamster. Gick grundskolan på Solängskolan, en kristen friskola. Sedan vidare på Klippans gymnasieskolan där jag läste naturvetenskaplig-teknisk linje med fotbollsinriktning. Efter det gjorde jag civilplikt som räddningsman på Räddningsverket, där jag även blev anställd som instruktör. Pluggat lite på Chalmers i Göteborg. Gått bibelskola på Strandhem och nu sitter jag här på Strandhem som anställd inom ELM-BV. Något mer personligt vad har du för intressen? Jag älskar att spela fotboll och idrottar så mycket som jag hinner. Om en timme skall jag köra iväg för att gå på en kvällskurs. Där lär jag mig att flyga. Har börjat ta flygcertifikat. Det är ett stort intresse jag har. Varje jul, sedan sju års ålder, har jag önskat mig ett radiostyrt flygplan i julklapp. Varför mission? Vad har tänt dig? Jag mår som bäst när jag får tala med människor om vad min kristna tro betyder för mig. Då brinner det inom mig. Om jag får göra det i Sverige eller utomlands spelar ingen roll. Anledningen till att det blev utomlands var att vi på bibelskolan gjorde en resa till Afrika. Där träffade jag Rakel Smetana och såg alla gatubarn i Nakuru. Då tänkte jag att jag kanske kunde hjälpa till. Några månader efter det var jag i Kenya igen som volontär, tillsammans med min bror Andreas, och det var väldigt bra. Vi kan göra mycket mer än vi tror, om vi går hand i hand med universums Skapare. Vad ska du jobba med och var? Nu till en början åker jag runt till olika ungdomsgrupper. Där berättar jag om vad som händer i Nakuru bland gatubarnen. Då tar jag med mig alla mina bilder och även någon kortfilm som jag spelade in där. Sedan skall jag kunna vara till hjälp, om det är någon som är intresserad av att åka ut som volontär eller missionär. Ett bollplank för nyfikna ungdomar. Just nu håller jag på med en avslutande rapport från min senaste Kenya-resa. Jag har ett kontor på Strandhem. Dit är ni alltid välkomna! Kom och dela era visioner med mig. Har du någon uppmaning till oss? Som Rakel Smetana sa till mig: Om du kan tänka dig att hjälpa till, låt det inte bara rinna iväg, gör det! EVA ANDERSSON I mötet med Guds ord Tänk också på andras bästa! Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus (Fil. 2:5). BÖRJA MED ATT HÄMTA DIN BIBEL och läs sammanhanget: Fil. 1:27 2:11. Jag erkänner att jag ryggar tillbaka i förskräckelse inför dessa ord, för jag märker sådana brister; brister jag egentligen inte vill erkänna men som jag inte heller kan förneka. Egentligen skulle jag nog helst vilja blunda och gå vidare, för detta gör för ont. Men det vore fegt. Paulus uppmanar oss att vara fria från självhävdelse och fåfänga. Vi ska vara ödmjuka och sätta andra högre än oss själva. Och tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Paulus framhåller Kristus som vårt föredöme. Han valde att avstå från sin jämlikhet med Gud för vår skull, och han var ödmjuk och lydig intill döden, trots att han egentligen stod över allt mänskligt, eftersom han är Skaparen av allt vi kallar mänskligt: för vår skull avstod han från sin himmelska härlighet. Vad får då detta för praktisk betydelse i våra liv? Exempelvis behöver jag inte ta varje tillfälle i akt att demonstrera hur mycket smartare eller bättre jag är än någon annan. De lösningar jag har på ett problem måste inte nödvändigtvis vara de bästa; tänk om jag skulle försöka lyfta fram min arbetskamrats förslag i stället för mitt eget, trots att vi aldrig har kommit riktigt överens tidigare? Jesus blev vår tjänare och uppmanar oss att bli som allas tjänare. Tänk så på den mest irriterande personen på din arbetsplats: skulle du kunna tänka dig att städa hans arbetsrum en eftermiddag eftersom han är sen till en konsert med frun och det måste vara fint till nästa dag, då ni får besök från huvudkontoret? Jag menar inte att vi ska låta andra driva med oss, men detta skulle kunna vara en nyttig övning. Det krävs nog ganska mycket uthållighet från Guds sida för att stå ut med oss. Allra mest brännande blir kanske detta i föreningslivet. Strävar jag efter att sätta alla i församlingen högre än mig själv? Det är så lätt att jag vill visa mig mer from än andra och då sker det ofta medvetet eller omedvetet till priset av att jag måste trycka ned någon annan, när jag egentligen borde sträva efter hans eller hennes uppbyggelse. Paulus uppmanar församlingen i Korinth att hellre ta en oförrätt än att strida mot en kristen broder eller syster. Det är svårsmälta ord för mig, som alltför ofta är så självisk Hur ska då Gud någonsin kunna få ordning på mig? Jag förgår mig jämt och ständigt! Men att leva som kristen är att leva i en levande relation till världsalltets Skapare och livsuppehållare, och att ständigt få påverkas och ta emot av honom. Låt oss lära känna Herren, manar oss profeten Hosea (6:1 3) och det är det bästa vi kan göra. Vi får ta fem minuter varje dag, eller tio eller så lång tid vi behöver, i ensamhet för att umgås med Gud och låta oss formas av honom. Även om du har stressiga dagar finns det säkert möjlighet att stänga ute allt annat bara i fem minuter. Genom att ge honom den tiden, och genom att leva i en öppen relation till Gud, ger vi honom möjlighet att påverka och förändra oss och ge oss allt mer av det sinne som fanns hos Kristus Jesus. foto: rachel Giv mig, o Jesus, mer av ditt sinne,gör mig saktmodig,ödmjuk och mild. Giv mig mer kärlek,mod att försaka, djupt i mitt hjärta prägla din bild. karlsson DANIEL RINGDAHL Studerande, Kristianstad 8 TILL LIV 03#2006

9 Undervisning Katekesen i vardagen Buden i mitt liv Till Liv utmanar: Lär och försök förstå buden med hjälp av Lilla katekesen! Och låt detta påverka ditt dagliga liv. DET ÄR GANSKA LÄTT att lära sig tio Guds bud utantill. Men syftet med buden är inte att vi bara ska lära oss dem utantill, utan att vi ska använda dem i våra liv. Det första budet lyder: Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.i Lilla katekesen ger Luther en kort och tydlig förklaring till buden i form av frågor med svar. Frågan om vad första budet betyder besvaras med: Vi skall frukta och älska Gud över allting och sätta all vår förtröstan till honom. Naturligtvis kan man säga: Det vet jag mycket väl. Stopp ett tag! Betyder budet också något i ditt liv? Älskar du Gud mer än allt annat? Fruktar du Gud över allting? Litar du på honom under alla förhållanden? Budet kräver det. Gud, den helige och upphöjde, kräver att du alltid och under alla omständigheter ska sätta honom främst och lita på honom. Du som vet det, lever du verkligen så? Guds omsorg När man talar om tio Guds bud, tänker vi ofta på att Gud ställer krav på oss. Det gör han också, men först efter att ha lovat att han vill vara vår Gud och därmed ta sig an oss. När Gud gav Israels folk de tio buden sade han: Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Gud har alltså först gripit in och befriat dem från det hårda livet i främmande land. Sedan kommer han till dem med sina ord och löften: Jag är HERREN,din Gud. Han säger att han håller av dem och vill vara deras Gud, och att han vill sörja för dem under alla förhållanden. Därefter följer budet: Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig. Om Israels folk hade börjat dyrka andra gudar, hade det varit samma sak som att de hade förkastat den sanne och levande Guden. När Gud sade till dem: Ni skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig, var det ett uttryck för stor omsorg och Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig. kärlek till dem. När Gud i dag möter oss med samma bud, visar han oss samma kärlek och omsorg. Gud vill vara vår Gud. Han vill ta hand om oss under alla förhållanden. Därför ska vi inte söka hjälp hos andra gudar eller någon annanstans än hos den levande Guden. Han skyddar och värnar oss genom sina bud. De är som räcket på ett utsiktstorn. Räcket skyddar oss så att vi inte faller ner. Tio Guds bud talar om vad jag ska göra 1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig. 2. Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn. 3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den. 4. Hedra din fader och din moder. 5. Du skall inte dräpa. 6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7. Du skall inte stjäla. 8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. 9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. 10. Du skall inte hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa. Trosbekännelsen talar om vad jag tror på 1. Skapelsen Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. 2. Återlösningen Jag tror på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. 3. Helgelsen Jag tror på den helige Ande en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och ett evigt liv. Fader vår hjälper mig att tro och följa Guds ord Fader vår som är himmelen. 1. Helgat varde ditt namn. 2. Tillkomme ditt rike. 3. Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden. 4. Vårt dagliga bröd giv oss i dag. 5. Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåter dem oss skyldiga är. 6. Och inled oss inte i frestelse. 7. Utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen. TILL LIV 03#2006 9

10 Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare Från första budet går det linjer till de övriga buden och vidare till trosbekännelsen och Fader vår. Gud straffar och ger nåd Gud tar det allvarligt om någon inte vill följa hans bud. Han säger själv som förklaring till buden: Ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud.gud straffar alltså dem som överträder dessa bud. Därför ska vi frukta för hans vrede och inte handla mot hans bud. Men han lovar också nåd och allt gott till dem som vill följa honom. Därför ska vi älska honom och lita på honom. Det viktigaste budet Det första budet är huvudbudet. De övriga buden är utläggningar av det första. Den som litar på Gud uppfyller alla de övriga buden. Från första budet går det linjer till de övriga buden och vidare till trosbekännelsen och Fader vår. Försök att koppla samman första budet med de övriga och med delar av katekesen. Försök också att förbinda några av de andra buden eller böner från Fader vår med varandra. Plötsligt öppnar sig helt nya sidor. Buden säger vad jag ska göra. Trosbekännelsen talar om vad jag tror på, och Fader vår hjälper mig att tro och följa Guds bud i praktiken. För Luther är det avgörande att vi inte blir färdiga med första budet alltför snabbt. I stället ska vi stanna upp och fråga oss själva: V em är min Gud? Vem litar jag på? Vad litar jag på? Varifrån väntar jag egentligen allt gott? Att frukta och älska Gud över allting och sätta all förtröstan till honom är djupast sett ett uttryck för att man i sitt hjärta tror och litar på Gud. När vi gör det uppfyller vi detta bud. Gud förbjuder avgudadyrkan och befaller oss att tillbe honom, endast honom. Girighet är avgudadyrkan (Kol. 3:5). Många människor i dag är djupt fästa vid pengar och ägodelar, något som har blivit hela deras trygghet. Med andra ord har det materiella blivit deras gud. Första budet säger att vi inte får byta ut den levande Guden mot något annat. På många sätt kan man säga att hela Guds ord handlar om detta bud. Gud vill att vi ska hålla oss borta från avgudadyrkan och endast tillbe honom. Kärleksbudet I en diskussion med fariséerna om vilket bud som är viktigast, sade Jesus en gång: Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna (Matt. 22:37 40). Här talar Jesus om kärleksbudet. Jesus säger att vi ska älska Gud och vår nästa av hela vårt hjärta. hela lagen, alla buden, vilar på detta kärleksbud. de tio buden är en utläggning om kärleken. om man vill veta vad sann kärlek är, ska man läsa tio Guds bud. Förbud och påbud Luthers förklaringar till buden ger oss god och handfast hjälp att förstå och tillämpa dem i våra liv. Han lyfter fram tre saker: Vi ska frukta och älska Gud. Det finns något som vi inte får göra. Det kallar vi förbud. Det finns något som vi ska göra. Det kallar vi påbud. Buden säger inte bara vad jag ska låta bli att göra, utan också vad jag ska göra. Jag ska inte bara låta bli att döda och stjäla, utan jag ska också hjälpa min nästa. Jag ska inte bara låta bli att missbruka Guds namn, utan jag ska också använda Guds namn rätt. Om dessa förbud och påbud är vägledande för oss, märks det i vår vardag. Buden blir aktiva medspelare och visar oss det goda som Gud kallar oss till, både i våra egna liv och ute i samhället. Samtidigt avslöjar buden hur genomsyndiga vi alla är och driver oss till Frälsaren, Jesus. Det ska vi se närmare på i nästa artikel. PER MUNCH Sognepræst, Nyker, Bornholm Fortsättning följer med Tron i mitt liv och Bönen i mitt liv. När ni ber skall ni säga: Fader vår, helgat varde ditt namn 10 TILL LIV 03#2006

11 Själavård Själavård finns som en stående spalt i Till Liv. Välkommen med din fråga ett svar kan betyda så mycket! Det skrivs av Gustav Börjesson och publiceras i Till Liv så snart vi kan. Skicka din fråga till TILL LIV, Själavård, Sandgatan 14B, Lund. Var gärna anonym! Till tidningen Till Liv Hur förstå Bibelns ord: Många är kallade, men få är utvalda. Gud älskar väl alla människor? Tacksam för svar. EN JESU VÄN Käre vän! Om vi går till Guds ord med Din fråga kan vi tydligt se att Gud vill att alla människor skall bli frälsta (1 Tim. 2:4). Detta går som en röd tråd genom hela Bibeln. Gud utväljer i Abraham ett särskilt folk, men detta syftar till välsignelse för alla släkter på jorden (1 Mos. 12:3). Profeterna bekräftar sedan denna Guds universella frälsningsvilja. Den Tjänare som Herren utväljer ska bli ett ljus för hednafolken; genom honom ska Guds frälsning nå till jordens yttersta gräns (Jes. 42:6 och 49:5f). När Jesus kommer talar han på samma sätt om sig själv. En dag får han höra att några män från Grekland frågar efter honom. Då talar han om sig själv som vetekornet, som måste dö för att bära rik frukt, och säger: När jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig (Joh. 12:32). Hans död var en död till försoning för alla (2 Kor. 5:15). Därför befaller han apostlarna att gå ut och göra alla folk till lärjungar (Matt. 28:19). Vi kan i Apostlagärningarna och breven se vilket allvar de gör av detta, hur de i resor och strapatser söker nå alla folk och alla slags människor. Så är det med Guds kallelse. Men hur blir kallelsen mottagen? Jesus tar upp detta i sina liknelser. I en av dem berättar han om en man, som ville ordna en festmåltid (Luk. 14:16ff). Han bjöd många. Och de tog emot hans inbjudan. När så tiden för festen var inne, skickade han ut sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt. Men då kom alla med ursäkter! Den ene skulle prompt bese ett markstycke han just köpt, den andre skulle provköra sina nya oxar, den tredje hade nyligen gift sig och ville vara hemma med sin hustru. De var kallade och bjudna. Men de satte sina egna saker före den inbjudan de fått. Därför kom de inte med på festen. En annan gång berättar Jesus om en kung, som höll bröllop för sin son (Matt. 22:1ff). Men de som var bjudna ville inte komma. Kungen skickade då ut sina tjänare på vägarna för att bjuda alla som de träffade på. Tjänarna gick ut och samlade ihop alla de mötte, både onda och goda. Bröllopssalen fylldes med gäster. När kungen kom in lade han märke till en man som inte var klädd i bröllopskläder. Han hade ratat den dräkt som kungen lagt fram för varje gäst, därför blev han utkastad. Festen började utan honom och utan de först inbjudna. Det är till detta Jesus säger: Många är kallade, men få är utvalda (v. 14). Gud vill att alla människor skall bli frälsta. Han har gjort allt i Kristus för alla. Han sänder sin kallelse till alla. Och där han får börja sitt goda verk, där fortsätter han (Fil. 1:6). Men han tvingar ingen. Därför blir det som Jesus berättar de som inte tar vara på kallelsen kommer inte med. Jesus visar oss detta för att vi ska gå till oss själva. Han visar oss hur somliga sätter sina saker här i världen före Guds kallelse. Han vill att vi ska se till så att vi foto: nilla henriksson Frukta inte, ty jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min. JES 43:1B inte är bland dem. Han visar oss hur mer än en som lever i kyrkan egentligen förtröstar på sig själv och ratar det Jesus gjort. Han vill att vi ska tänka efter vad vi förtröstar på. Alltså, käre vän, svaret på Din fråga ger både tröst och förmaning. Det ger tröst: Gud vill frälsa alla. Detta får vi med glädje och trygghet hålla fast vid, både när vi ser på oss själva och när vi ber för andra. Samtidigt är det förmaning: Vi ska göra vår kallelse fast (2 Petr. 1:10). Vi ska sätta Guds kallelse före allt annat. Och varje dag ska vi klä oss i Kristi rättfärdighet. GUSTAV BÖRJESSON Prost, Sätila TILL LIV 03#

12 Bibelstudium Romarbrevet 7 Brevet till församlingen i Rom skrevs av aposteln Paulus år från Korint. Temat är Evangelium Guds kraft till frälsning. Roland Gustafsson utlägger under våren i tre artiklar kapitlen 6 8. Läs bibelstudiet över Rom 6 i Till Liv nr 2. Kristus gör oss fria livet i frälsningen (II) Rom. 1 8 handlar om synden livet under lagen (1:18 3:20) rättfärdiggörelsen nåden i Kristus, vad han gjort för mig (3:21 5:21) helgelsen livet under nåden, vad Kristus gör i mig, om livet som kristen (6:1 8:39). Rom. 6 8 handlar om förutsättningen för en kristens liv (Rom. 6:1 7:6) kampen i den kristnes liv (Rom. 7:7 25) kraften i den kristnes liv (Rom. 8:1 39) Upptäck Romarbrevet på nytt! Upptäck evangeliet på nytt! I FÖRRA NUMRET BELYSTES förhållandet mellan rättfärdiggörelsen genom tron och helgelsen. Benådningen i Jesus Kristus är såväl grunden som drivkraften för det kristna livet. Genom dopet och tron har vi förmånen att få betrakta oss som döda från synden och levande för Gud: Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden (Rom. 6:14). På så sätt har förutsättningen för det kristna livet angivits, baserat på att Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre (Rom. 6:23). Evangeliet ger vila och frid, vilket dock inte innebär att vi i vardagen undkommer kamp och strid. Detta belyses i Rom. 7:7 25. Helgelse genom lagen eller genom evangeliet? I Rom. 6:1 7:6 får vi anvisning om vad som är helgelsens förutsättning, något som ytterligare kommer att förtydligas i Rom. 8. Rom. 7:7 25 utgör närmast en parentes, en beskrivning av vad som inte kännetecknar sann helgelse. Retoriken är effektfull. För att så mycket tydligare belysa vad något är, kan man med fördel beskriva vad det inte är. Uttryckt på ett annat sätt utifrån sammanhanget: de fällor eller diken som motverkar helgelsen avslöjas. Guds bud, lagen, är ett suveränt redskap, men har på grund av vår syndiga natur inga möjligheter att skapa eller uppehålla liv. Det är nämligen evangelium som ger det som var omöjligt för lagen ett nytt liv (Rom. 8:3). Lagen väcker synden till liv (v. 7 13) Avsnittet förtydligar vad Paulus redan tidigare summariskt undervisat om: lagen ger insikt om synd och skuld inför Gud (Rom. 3:19 20). Redogörelsen är personligt präglad, självupplevd. Paulus har varit slav under lagen innan han kom till insikt om frälsningen i Jesus Kristus. En brottningskamp har försiggått i hans själsliv. Lagens krav har gjort honom förvirrad och förtvivlad. Han hoppades att lagen skulle vara hans vän, men i stället blev den en grym ovän. Budordet borde rimligtvis ha fört till liv, men i verkligheten blev det till död (v. 10). Därför är det inte överraskande att aposteln brottas med frågan: Är lagen synd? På ett själavårdande sätt förklarar Paulus att Guds bud är en sällsynt stor gåva. Genom dem lär jag känna Gud och hans heliga vilja. Guds Ande överbevisar om synd, vilket leder till självkännedom och smärta över synden. Det är inte fråga om enbart yttre handlingar utan även tankar och ord: när budordet kom, fick synden liv (v. 9). Paulus hänvisar till ett tidigare skede i sitt liv, en tid då han levde utan lag. I teorin var han utomordentligt lagkunnig, och han skriver, att han i fråga om den rättfärdighet som vinns genom lagen, själv var en oklanderlig man (Fil. 3:6). När Guds Ande kastade strålkastarljuset över lagens egentliga innebörd, inträffade ett fruktansvärt dödsfall: synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det(v. 11). Lagen avslöjar mig och ställer diagnosen över mitt liv: i mig själv är jag förlorad, dömd till döden! Varför denna smärtsamma process? Är den nödvändig? Avsikten är att synden genom budordet ska framstå som i högsta grad syndig (v. 13). Detta kan leda till insikt om den enda verksamma medicinen, evangeliet. Jag kan pröva mig själv, om denna erfarenhet är min. Hur då? Jo, om jag kapitulerat inför Gud och erkänt att det inte finns material, förutsättningar att på egen hand bestå inför Gud. Om så är fallet, har lagen fått utföra sitt verk. Om jag däremot fortfarande hoppas på egna föresatser och prestationer, då har jag ännu inte dött bort från lagen. Det är en nödvändig erfarenhet Paulus beskriver: Jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud (Gal. 2:19). illustrationer: ingrid ipsen 12 TILL LIV 03#2006

13 Lagens kan inte driva fram det goda (v.14 24) I det föregående avsnittet har Paulus talat i dåtid, här använder han nutid och redogör för hur han som kristen missförstår lagens syfte med tanke på att leva ett heligt liv. Framställningen består av två parallella avsnitt, som ger uttryck för samma sak (v och v ). En kristen befinner sig i en motsägelsefull situation. Det finns två viljor, som kämpar inom mig. Jag har fått del i gudomlig natur 2( Petr. 1:4), har en vilja som helt och fullt är i överensstämmelse med Guds vilja. Dessvärre dras jag samtidigt med min gamla natur, som är motsträvig och gudsfientlig: den varken vill eller kan underordnas Guds vilja (Rom. 8:7). Lagen är andlig och jag är köttslig, säger Paulus (v. 14). Motsatsförhållandet beskrivs två gånger: Det jag vill,det gör jag inte,men det jag hatar, det gör jag(v.15). Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. Ja, det goda som jag vill gör jag inte,men det onda som jag inte vill, det gör jag (v ). Det framgår tydligt att en kristen samtycker till lagen (v. 16). Det talas därför om att vara på avstånd från synden: Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig (v. 17, 20). Det finns två viljor, två rättesnören som kämpar om herraväldet i mitt liv Den inre brottningskampen belyses i de följande verserna. Det finns två viljor, två rättesnören som kämpar om herraväldet i mitt liv: Guds lag och en annan lag (v ). Jag vill så gärna leva ett heligt liv i enlighet med lagen, men motståndskraften från mitt kött är under ständig mobilisering. Identitetskrisen är påtaglig och leder till ett nödrop:jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?(v. 24). Hur ska jag vinna seger över synden för att kunna leva ett heligt liv? Aposteln har kommit till insikt om att det i alla fall inte sker genom lagen utan endast genom evangeliet! Det lagen inte kunde, det gjorde Gud! (v. 25, 8:3) Den förtvivlan som en kristen människas dubbelnatur ger upphov till upphör först genom att hon i tro i jubel tar emot Guds löfte om frälsning: Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! (v. 25.) Denna sanning om frälsningen förtydligas på ett underbart sätt i följande kapitel: Det som var omöjligt för lagen,svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer (Rom. 8:3). Paulus har därmed gett två viktiga lärdomar om kampen i mitt liv som kristen: Min gamla natur kan aldrig någonsin förbättras, helgas. Den måste dö med Kristus! Mitt nya sinnelag får aldrig sin drivkraft från lagen enbart genom nåden, evangeliet om Jesus Kristus! Aposteln sammanfattar: Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag(v. 25). I majnumret av Till Liv får vi gå igenom Rom. 8 och ytterligare ta del av evangeliets kraft till frälsning. Förvissade om vårt barnaskap hos Gud får vi låta oss helgas av den helige Ande. Även om livet innebär kors och lidande leder det mot den himmelska härligheten! ROLAND GUSTAFSSON Missionsföreståndare, Örkelljunga C.O. ROSENIUS OM ROMARBREVET 7: Vi kan aldrig nog prisa Gud för den förmånen, att vi här fått skåda in i en så helig mans inre strider. När en så högt benådad och framstående Herrens tjänare, med blicken på det inre fördärvets mäktiga strid, måste utropa: Jag arma människa, vem skall frälsa mig osv., vilken tydlig framställning ligger då ej häri av syndens ondska, för att vi aldrig ska låta oss förledas att misströsta, när också vi har några bittra erfarenheter av detta fördärv! Vi ska också lära, hur alldeles nödvändigt det var, att vi skulle ha en beständig och evig nåd, att vi inte mer skulle dömas efter lagen. Detta var ett huvudstycke i allt som aposteln framställt i detta kapitel. Ur PAULI BREV TILL ROMARNA, EFS Bokförlag, Stockholm TILL LIV 03#

14 Öppet forum Öppet forum en spalt för läsarens tankar och synpunkter. Över något du läst i Till Liv eller Begrunda, om något i samtiden som vi bör skärpa uppmärksamheten på. Ett gott samtal i god ton, med respekt för varandras åsikter, är något att eftersträva. Mejla till eller skriv till Till Liv, Sandgatan 14B, Lund. Till Livs redaktion gläder sig åt läsarrespons här ett inlägg om I fokus i nr 1/06. Tankar kring Friskt mod, lutheraner! NÄR JAG BÖRJADE läsa artikeln Friskt mod, lutheraner i Till Liv nr väcktes en glädje i mig. Det är en så viktig slutsats, att vi måste tillbaka till återupptäckten av evangeliet. Vi har, många av oss läsare, hört evangeliets budskap så många gånger. Min rädsla är att det nu bland oss predikas på ett sådant sätt att det söver ner oss och våra ögon sluts för sanningen. Vi får så lätt ett platt evangelium där all synd kan skjutas bort, för vi har ju förlåtelsen i Jesus. Det är sant att Jesus tagit vår synd och dött för den, men inte för att vi ska fortsätta att leva i den. Vi får inte låta det bli så att Jesus blir vårt räddningssnöre och så glömmer vi vad Han har sagt. Nej, vi får gå till Jesus inte bara för att be om förlåtelse för vår synd utan också för att be om rening. För Jesus vill inte bara förlåta vår synd, Han vill också ta bort syndens makt i våra liv läs Rom. 6:4 11 (gärna hela kapitlet!). Nu är vi döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus. Det är dock en del i artikeln som sårar mig och gör mig illa till mods. Hur kan vi kalla det som andra sanna bröder tror på för skräp? Söker inte många av dem Gud av uppriktigt hjärta och vill leva enligt Hans vilja? Jag vill inte kompromissa med sanningen i Guds Ord, men det innebär inte att jag inte kan ta fel ibland. Om vår övertygelse är att den lutherska läran är den enda rätta och att de andra lever borta från Gud, vore det då inte vår uppgift att övertyga andra i kärlek att tro, inte likt fariséerna peka finger åt dem som tror fel. Nu tror jag inte att det är så enkelt att endast vi lutheraner har den sanna läran. Jag tror vi har mycket att lära av varandra. Därmed inte sagt att vi ska kompromissa med den övertygelse som vi fått utifrån Bibeln. Är vår övertygelse grundad utifrån någon annan skrift eller person, måste den ge vika för Guds Ord. Jag menar inte att läran är oviktig men Bibeln måste vara vår högsta auktoritet. Jag tror som författaren av artikeln skriver, att det finns mycket viktigt till lärdom i bekännelseskrifterna, men de får inte jämställas med Guds Ord, som är den enda sanna grunden för vår tro. Det är också vår uppgift och vårt ansvar att presentera katekesen och de övriga bekännelseskrifterna på ett lättillgängligt sätt och visa att det som står där är grundat i Skriften och inte bara är personliga åsikter. Låt oss inte säga: Vi ska tro så här för att det står så i katekesen. Låt oss i stället säga: Bibeln uppmanar oss att tro så här. I katekesen står det uttryckt så här. För mig utgör dessa två uttryckssätt en väsentlig skillnad. Vi ska inte tro något för att Luther har sagt det. Han kan ha tagit fel. Nej, vi ska tro det för att Bibeln säger det och så kan vi se hur Luther uttryckt det. Vi får inte heller låta citatet ifrån tidningen Hälsning, som uttrycker att vi lutheraner är privilegierade på det akademiska och teologiska området, resa oss i högmod. Vi får var och en i stället låta det bli ett böneämne för oss att den teologiska kunskapen inte bara blir en kunskap, utan att studenterna på utbildningarna också får ett möte med den levande Guden, som kan sätta dem i frihet och föda en längtan efter att leda andra till Jesus. Är det inte det som är syftet med utbildningarna? Avslutningsvis vill jag skriva att syftet med denna insändare inte är att klanka ner på det som står i artikeln, utan att få fram den nöd som är på mitt hjärta. Låt oss gå tillbaka till sanningen i Guds Ord, låt oss följa det och låta det forma oss. Låt oss igen sjunka ner på våra knän i nöd för vår synd och för dem som går förlorade. Eller har vi ingen nöd för dem? Vi får inte glömma att vi som mött Jesus och fått se sanningen också har ett ansvar att ge vidare det vi fått. ANDREAS EKLUND, Linköping Kortfattat genmäle TACK FÖR VÄNLIG RESPONS på vad jag skrivit! Sola Scriptura! Denna reformationens formalprincip låter den Heliga Skrift utgöra enda norm för lära och liv. Bekännelseskrifterna i sin tur härleder sin auktoritet från Skriften genom att systematisera vad Guds ord faktiskt säger i ämnen av avgörande betydelse. Bara ett exempel: Artikel II i Augsburgska Bekännelsen sammanfattar vad Bibeln säger om arvsynden. Förutsatt att framställningen är bibelenlig, måste de lärosystem som förbigår eller förnekar denna del av sanningen avvisas som villfarelse. För i Bibelns värld är sanningen aldrig relativ. Man har emellanåt diskuterat om bekännelseskrifterna bör anses vara normerande i den mån eller därför att de överensstämmer med Bibeln. ELM-BV har funnit reformatorerna trovärdiga och hittills verkat under full anslutning till den evangelisk-lutherska bekännelsen. Min avsikt med ledaren var att locka till självrannsakan och att sporra dem som ännu håller fast vid luthersk lära till att fortsätta med det. Förmaningsordet i Bibeln uppmuntrar Guds barn till syskonkärlek och varnar allvarligt för falska profeter. Kristi kärlek utesluter alltså inte tydliga varningar. Däremot strider dessa mot vår tids toleransideal. Men det bör inte göra oss försagda, så jag upprepar: Friskt mod, lutheraner! Herren känner de sina. Hans vänner känns igen på att de av Ordet låtit sig övertygas om och förtrösta på att människan rättfärdiggöres genom tron allena av nåd för Jesu Kristi skull. SAM-ARNE NILSSON, Järfälla grafisk designbyrå böcker tidningar årsredovisningar bokomslag annonser grafiska profiler logotyper affischer cd-konvolut broschyrer webbdesign 14 TILL LIV 03#2006

15 Missionsnytt & info Fasteinsamlingen MIN FRU OCH JAG var nyligen tillsammans med några vänner. Efter det att vi hade ätit goda våfflor med hemkokt hjortronsylt, grädde och en kopp starkt kaffe började vi prata om pingstmissionens arbete i Uganda. På bordet hamnade så småningom en karta över området. Uganda ligger väster om ett land som klingar mer bekant i ELM-öron : Kenya. Jag måste erkänna att det var första gången jag satt med en riktigt bra karta över Kenya och började orientera mig. Namn som tidigare bara varit förknippade med olika missionärers berättelser och bilder fick nu en mycket bättre koppling, geografiskt. Jag satt och hoppades att jag någon gång ska få möjlighet att åka till Kenya och våra övriga missionsländer. Men jag har bestämt mig för att jag till att börja med i alla fall ska skaffa mig goda kartor över våra fyra missionsländer. Kära missionsvänner, jag behöver inte berätta för er att det kostar pengar att bedriva mission, eller att vi i Sverige har gott om pengar. Jag kan bara kort konstatera att ELM-BV genom åren har fått betyda oerhört mycket för många människor i olika världsdelar. Jag hoppas och ber att ELM ska få fortsätta att betyda mycket. Årsmötet (missionsvännerna) uppmanade styrelsen, genom den budget som antogs, att inte krympa ELMs verksamhet, utan snarare tvärtom. Årsmötet ansåg att det var rimligt att 5,7 miljoner kronor skulle komma från missionsvännerna under Under fastan pågår den årliga fasteinsamlingen. Det skulle kunna få vara en tid då vi väljer att prioritera bort något av det som vi i vanliga fall unnar oss, och i stället ger lite utöver det vanliga till missionsarbetet. JAKOB BIRGERSSON, adm. chef Sverige-missionär på plats i Skellefteå SÖNDAGEN DEN 29 JANUARI välkomnades och installerades David Appell i sin tjänst som Sverige-missionär i Skellefteå- och Piteåområdet. Ett fyrtiotal personer hade mött upp och högtiden inleddes med en förbönsstund. David Appell predikade i gudstjänsten och vi fick lyssna till körsång. Efter gudstjänsten inbjöds till samkväm, med tillfälle till hälsningar, vittnesbörd och sång. Från ELMs ledning deltog Harald Waldemarson, Jan-Ulrik Smetana och undertecknad. ROLAND GUSTAFSSON, missionsföreståndare foton: bengt birgersson FASTEINSAMLING TILL ELM-BV PG , BG Lina Jämstorp på väg LINA JÄMSTORP har nu avslutat de förberedande kurserna på SIDA i Härnösand. Det efterlängtade arbetstillståndet har blivit beviljat och hennes utresa är planerad till den 13 mars. Första tiden kommer Lina att vara på Chesinende, för att efter ytterligare swahilistudier flytta till Nakuru och arbetet bland gatubarnen. Be att Gud hjälper Lina i de uppgifter som ligger framför henne, så att hon får känna sig gå in i förberedda uppgifter. HARALD WALDEMARSON, v. ordf. ELM ELUs årsmöte 29 april Missionsgården Strandhem Ombud för föreningar och ungdomsgrupper anslutna till ELU kallas till årsmöte lördagen den 29 april kl 14 på Strandhem. ELM Syds årsmöte 13 och 14 maj Hjärsåslilla Missionshus, Knislinge Knislinge Årsmöte lördagen 13/5 kl 9. Offentligt möte söndagen 14/5 kl 10. Utförligare program i nästa nummer. ELM:s årsmöte juni. Falketorp,Vikbolandet TILL LIV 03#

16 Mission i Kenya Guds välsignelse På höglandet, knappt två mil från Chesinende, ligger Saino pastorat en lantbruksbygd i nybyggarområde. Där bor och arbetar Daniel Okonu, och hemma hos honom får vi höra om hur Gud förändrat hans liv. följer mig! I MITT ARBETE MÖTER JAG många olika människor. En som jag lärt känna lite mer är Daniel Okonu, som bor i Saino. Han blev vald till ungdomsledare i pastoratet 2003 och har sedan varit med på en del resor och seminarier i ungdomsarbetet. Okonu är 27 år en lågmäld, ganska kort person, tjänstvillig och hjälpsam. Det berörde mig starkt när han en gång berättade om hur han sett välsignelsen av att frivilligt hjälpa till och att ge till arbetet i Guds rike. Eftersom jag vill prata mer om detta, möts vi i hans hem tillsammans med hans hustru Merren och deras tre barn. Jag frågar först om hans liv som kristen, och så här berättar han: Jag är uppvuxen i en familj som brukade gå i kyrkan. Som barn gick jag i söndagsskola och fortsatte sedan i ungdomskören. Men jag var nog egentligen inte kristen. Jag provade på olika saker och vande mig vid att röka och dricka öl. En kväll när vi avslutat en synod (stormöte) gick jag iväg med mina kompisar. Vi drack mycket. Det slutade med att jag somnade ute. Efter det började jag fundera på vad jag egentligen höll på med, men jag fortsatte ändå. Min far varnade mig allvarligt, men jag tyckte bara att han gjorde fel som la sig i. Jag rökte i smyg, och när Merren hittade cigarettfimpar i mina fickor, ljög jag för henne. Jag fick hosta och blev förkyld. Då tänkte jag att det kanske var p.g.a. rökningen och insåg jag att jag inte kunde leva så. Livet förändrades Mina vänner övergav mig när jag försökte lämna mitt dåliga liv. Mina föräldrar kunde först inte tro att det var sant att jag förändrats, men när de såg det blev de glada. Gud fortsatte verka också i min familj. De hade tidigare druckit och även bryggt öl. Efter hand slutade de med detta, men inte för att jag är ordförande utan för att Gud har talat till deras hjärtan. Jag undrar hur hans relation till Gud har förändrats sedan han blev en aktiv kristen. Jag har blivit annorlunda inuti, och lämnat dåliga vanor. Tidigare höll jag mig borta från präst och evangelist men det gör jag inte längre. När jag blev vald till ungdomsledare var det mycket som verkade svårt, men jag bad Gud om hjälp och när det kom närmare var det inte längre svårt. Jag läste också mycket och var med på seminarier. Jag insåg att jag hade varit borta från Gud men han tar hand om mig! Jag fortsätter att be och jag ser hans hand verka. Bön och försoning Okonu valdes till ordförande i församlingen i början av Han berättar att han fick problem i samband med att han skulle köpa timmer för att bygga ett större hus. En granne blev gripen, men det skulle egentligen ha varit Okonu. Han försökte på allt sätt att få den andre mannen fri och det lyckades till slut. Då hade han haft ett antal sömnlösa nätter, många resor och spenderat mycket pengar. Under denna tid bad han mycket själv och han och hans fru bad tillsammans. När jag senare pratar med Merren, berättar hon att många undrat varför hon inte lämnade Okonu då, och människor ifrågasatte varför de skulle komma till kyrkan om kristna beter sig så. Grannen var också en församlingsmedlem och han och hans familj valde att gå till en annan av våra församlingar lite längre bort. Det tog lång tid och flera besök, bl.a. tillsammans med prästen, innan de kunde försonas, ta varandra i hand och dricka te tillsammans. Jag har bekänt och bett Gud om förlåtelse, och han har förlåtit mig kabisa, fullständigt. Jag var som Job i Bibeln men jag har bett till Gud och han har hört! Rikt välsignad vill ge vidare Vi kommer in på livet som kristen och detta att ge frivilligt att ge av sitt för Guds rike och för att hjälpa andra. Vi har fått så mycket välsignelse, och jag är glad över att min fru också har hjärta för att ge. Det är inte så, att jag säger att vi ska ge till något och hon accepterar, bara för att jag är hennes man. I stället är hon helhjärtat med. En del säger: Jag har gett så mycket, nu räcker det, nu är det andras tur, men vi kan inte säga så. Någon sa till mig att när du tillönskas Guds välsignelse så blir du verkligen välsignad! Prästen (som inte bor där permanent) undrade om jag känner mig tvungen att ge bara för att jag är ordförande, men så är det inte. Jag vill ge, och jag har sett välsignelsen. Det började när präststudenten var här på praktik. Vi upptäckte att de som var ansvariga för att ge honom mjölk inte gjorde det. Då gav vi honom av den mjölk vi fick från min mamma. Sedan fick vi mer mjölk. Vi delade också grönsaker med honom, och många gånger åt han hos oss. Ändå har vi aldrig saknat mat. 16 TILL LIV 03#2006

17 SAINO PASTORAT ligger i höglandet knappt två mil från Chesinende är lantbruksbygd i nybyggarområde har sex församlingar, varav två i Okiek (ndorobo)-området. SAINO FÖRSAMLINGSKYRKA invigdes 1980 och Saino församling har ett 50-tal gudstjänstfirande medlemmar inkl. barn. foton: viktoria skilling Jag hade två hönor som började lägga ägg vid min brors affär, så jag tog hem dem. Men då fick vi inga ägg. i Vgav båda hönorna till prästen eftersom det var söndag och han kunde behöva lite ägg före gudstjänsten. Sedan skulle jag hugga något och upptäckte ett rede med ca 20 ägg! Jag tog in några och tänkte att hönan kanske fortsatte att lägga. Då visade det sig att den andra hönan värpt många ägg. Det här lärde mig att ge och att inte vara rädd för att det ska saknas. Förra veckan visade det sig att hönan hade gömt äggen. Nu ruvar hon dem och så blir det kycklingar. Guds välsignelse följer mig! Evangelium till alla! Merren har suttit vid elden och lagat mat medan vi pratat. Viktoria Skilling, på besök i Kenya, sitter också med och har tagit några kort. Vi blir bjudna på ugali och kött, och sedan te. På eftermiddagen ska Okonu med kören hem till en av körmedlemmarna, men innan dess ställer jag ett par frågor till. Den första gäller hans uppdrag som ordförande. Vad är hans mål, hans önskan för församlingen i Saino? Och för pastoratet? Jag önskar att alla skulle vara redo att ge och att hjälpa till med arbetet. Och att alla ska frukta Gud. Många, både av församlingen i Saino och i pastoratet, har lämnat kyrkan. Jag önskar att de skulle komma tillbaka, och jag hoppas att evangeliet sprids här hos oss! Slutligen undrar jag om de har någon favoritvers? Merren nämner Ps. 119:1 5 och Okonu Ps. 133, om broderlig kärlek. Jag tänker för mig själv: Ja, han är verkligen en sådan som försöker att reda upp och ha goda relationer till andra. Herre, bevara dem i din kärlek! Låt inte synd eller framgång dra dem bort från dig! KERSTIN NILSSON Missionär, Chesinende i Kenya TILL LIV 03#

18 foton: jonas gustafsson Minireportage ELUs vintermöte Källa till inspiration I januari samlades cirka 500 personer, för andra året i rad, till ELUs vintermöte, denna gång i Örkelljunga idrottshall. MÄNNISKOR I BLANDADE ÅLDRAR står i grupperingar och pratar eller yrar runt för att försöka få grepp om sina bekanta, var man tar fika eller var man ska sitta. Det kallas drop-in med fika och ska väl på något sätt fylla den akademiska kvarten. KLOCKAN ÄR HALV ELVA och Simon Nilsson, ELUs ordförande, hälsar välkommen och berättar att det övergripande ämnet för dagen är Källan. Jesus är Källan och han är den som ger liv. Efter några sånger hälsar Simon dagens första talare, Henrik Gustavsson, extra välkommen. Ämnet Henrik talar över är Gud och jag. Det han tar upp landar helt rätt, han pratar om det jag tror många tänker på och kämpar med, men som ingen pratar öppet om annars. Att man känner att man måste lyckas hela tiden, att det är så mycket man borde för att leva upp till omgivningens förväntningar. Vi har givit Guds rätt att döma i andra människors händer och drivs därför av rädslan att känna skam inför Gud och människor. Detta får många negativa konsekvenser i våra relationer, som bara insikten om Guds överflödande nåd kan hela. Den kristna tron handlar om en relation med Gud, och en hel relation styrs inte av tvång och måsten utan av kärlek, glädje och frimodighet. EFTER ETT LUNCHUPPEHÅLL på en och en halv timme talar Stefan Ekström över ämnet Den Helige Ande. Han pekar på att Anden är en del av Treenigheten och att han vill göra mycket i våra liv. Den Helige Ande vill föda oss på nytt, driva oss till Gud och utrusta oss för tjänst i hans rike. Han vill att vi ska ge upp våra egna ansträngningar och följa honom, att negligera detta är emot Guds vilja. Andens frukt är hur Kristi kropp ska vara, Andens gåvor är vad Kristi kropp ska göra. Vi behöver upptäcka de gåvor vi fått och uppmuntra varandra att använda dem i Guds tjänst. PASSET FÖRE EFTERMIDDAGSFIKAT avslutas med en stunds förbön, som leds från scenen. När alla fått i sig en bulle och pratat klart, intar Ola Johansson, efter en kort presentation, talarstolen för att undervisa om nattvarden. Han börjar med att poängtera vikten av nattvardsfirandet vid Jesu sista måltid med sina lärjungar uppmanar Jesus dem till denna gudstjänstform. Alla har vi olika känslor för nattvarden och säkert också många frågor kring den. Men väl framme vid altarringen är det ingen skillnad på gemenskapen var i världen vi än samlas. Där kan vi märka Guds beröring och då spelar det ingen roll vad vi känner eller om vi hade svårt att få med oss någonting från predikan. Nattvarden är det yttersta uttrycket för nåden, då vi redan här får fira måltid med Jesus och den himmelska härskaran. Att Jesus valde måltiden som ett sätt att göra oss påminda om och delaktiga i hans lidande, död och uppståndelse är genialiskt man måste äta och dricka för att leva. Vid sjutiden, efter en lättare kvällsmåltid, börjar kvällens lovsångsmässa med sång. Fredrik Carlsson håller i mässan och utgår från Joh. 7:37 38, där Jesus ropar att var och en som är törstig får komma till honom och dricka. Jesus är källan ur vilken vi får ösa för att fylla våra hjärtans törst vi finner aldrig ro i livet förrän vi hittat fram till honom. Men inte nog med att vi får vår törst släckt, också ur den som tror ska levande vatten flyta fram. Vi får alltså vara en källa för andra! Detta behöver vi påminnas om, om och om igen. Gå till Jesus och drick! LOVSÅNGSMÄSSAN FICK KNYTA IHOP och avsluta dagen på ett mycket bra sätt. Jag tror att det var fler än jag som kände att vintermötet varit mer givande och inspirerande än man hade tänkt att det skulle bli. Och de 160 kronor som till en början känts som mycket pengar för ett möte saknades inte alls i plånboken. Det var med en glädje och inspiration jag sällan känt som jag cyklade hem igen. PAUL JOHANSSON Elev på Strandhems Bibeloch lärjungaskola Lyssna på föredragen på Läs om bibelskolan på Salome Hector med ELUs snygga tröjor. Stefan Ekström talade om den Helige Ande. 18 TILL LIV 03#2006

19 Aktuell bok och film Berättelsen om NARNIA en ny värld att komma till! GRÖNSAKER ÄR NYTTIGT! Det har vi fått lära oss. Det lär vi våra barn de vet det. Vi har en pojke som inte är särskilt förtjust i grönsaker. Men när han gick på dagis lagades det en soppa som han blev förtjust i. Det var broccolisoppa. Han nöjde sig inte med en tallrik. Han tog om, inte för att soppan var nyttig, utan för att den var god och smakade bra. Men att soppan även var nyttig var inte oviktigt för oss föräldrar. God och vällagad mat med fina och nyttiga ingredienser är verkligen en gåva från Gud. Jag tror att det med litteratur (för både barn och vuxna) är lite grand som med mat. Berättelsen om Narnia nu aktuell genom den filmatisering som gjorts av boken Häxan och lejonet består av sju böcker. Narnia är namnet på det rike som skapats av lejonet Aslan. Han är den mäktigaste i den fantasivärld där Narnia finns. Berättelsen behandlar Narnias historia, från dess begynnelse till dess slut, om hur ondskan har kommit in i riket och hur Aslan besegrar det onda tillsammans med några barn från vår värld. Barnen är berättelsens huvudpersoner. Det är en skildring av äventyr och kamp genom Narnias olika tider som rymmer fascinerande, detaljerade beskrivningar av vardagen där, exempelvis hur ett par talande bävrar serverar nyfångad, stekt fisk åt (de hungriga) barnen. Berättelsens författare, Clive Staples Lewis, föddes 1898 i Belfast på Irland. Han undervisade i engelsk litteratur och filosofi i Oxford och blev senare professor i Cambridge. Ateisten C.S. Lewis kom till kristen tro vid drygt trettio års ålder efter en längre tids sökande efter såväl som motstånd mot Gud. C.S. Lewis liv präglades djupt av hans verksamhet som litteraturvetare, debattör och skönlitterär författare (både barn- och vuxenlitteratur). Hans akademiska forskningsområde var framför allt medeltids- och renässanslitteratur. Han skrev också flera apologetiska böcker för att förklara och försvara den kristna tron. Det var dessa böcker, bl.a. Lidandets problem (1940) och Från helvetets brevskola (1942), som gjorde C.S. Lewis mest känd som författare både i och utanför England. C.S. Lewis fascination för berättelser i fantasins form hade sina rötter i det berg av böcker som fanns i hans barndomshem. Han älskade att skriva fantastiska berättelser och han ville att många barn skulle få uppleva fantasins läsglädje. Den första boken i Narnia-serien, Häxan och lejonet, kom ut Då var C.S. Lewis drygt 50 år gammal. Han var då redan en etablerad författare med gedigna kunskaper i litteraturvetenskap, klassiska språk, filosofi och om Bibeln. Det är värt att lägga märke till att han i det läget valde att satsa alla sina krafter på barnlitteraturen. Och han var väl rustad och motiverad för uppgiften. Stjärnkocken tog plats i köket för att laga till en utsökt broccolisoppa Man kan säga att Berättelsen om Narnia är en produkt av en rik engelsk och nordeuropeisk litterär tradition och av författarens glädje i litteratur och i Gud. I Gud kunde C.S. Lewis finna sig själv, och han njöt av friheten att som Guds barn med glädje vistas i litteraturens värld. I sitt hjärta bar han alltid det som han också ville dela med sig av, nämligen skapelsens storhet och den glada nyheten från Gud till oss, evangeliet: att vi har ett verkligt hopp i Kristus. Men Narnia-böckerna är inte bra i första hand för att det finns ett kristet budskap i berättelsen. Nej, de är bra som de är. Som god och välskriven litteratur kan de ge både vuxna och barn spänning och glädje och stimulera fantasin. Det är en gåva från Gud precis som en vällagad rätt som smakar gott. Men han kunde inte som författare dölja att han var kristen. I berättelserna kunde hans hjärta inte riktigt i Narnias djupa skog gömma undan hoppet i Kristus. Det är inte oviktigt. Vi vuxna har ett ansvar för att goda barnböcker finns i barns närhet. Helst ska vi läsa dem för barnen. Och det är egentligen inte bara för barnens skull. Enligt C.S. Lewis har man minst två tillfällen att läsa barnböcker: en gång som barn och andra gången när man har barn i närheten. Det spelar ingen roll om de är egna barn, syskonbarn, barnbarn eller vänners barn Själv började jag läsa Narnia-böckerna som vuxen tack vare mina barn. Den nya Narnia-filmens första del håller som film samma höga klass som böckerna. Det är roligt! Därför kan jag rekommendera även filmen. (Det finns även CD-böcker.) KIYOMI HENRYSSON Lärare, Lund NARNIA-BÖCKERNA kan läsas i vilken ordning som helst, för varje bok innehåller en avslutad berättelse. Om man är intresserad av Narnias historia och tideräkning, läser man dem i kronologisk ordning enligt nedan, men om man vill följa hur författaren upptäcker och skriver Narnias berättelser följer man siffrorna efter titlarna. Narnia skapades av Aslan: Min morbror trollkarlen (6) Några hundra år senare: Häxan och lejonet (1) När Kung Peter regerade: Hästen och hans pojke (5) Några hundra år senare: Caspian, prins av Narnia (2) Kung Caspians tredje år: Kung Caspian och skeppet Gryningen (3) Kring 70 år av kung Caspians era: Silvertronen (4) I slutet av kungen Tirians era: Den sista striden (7) TILL LIV 03#

20 Själavård Det andra budet Gud gav en gång det utvalda, befriade Israels folk ord att följa. Orden gäller även i dag, Kristus har befriat oss och vi är kallade att leva efter hans vilja. Under år 2006 undervisar Gustav Börjesson om tio Guds bud, ett bud varje månad. 2 Jag är Herren, din Gud Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. SÅ TALAR HERREN TILL OSS. Vi tillhör honom. Han har räddat oss tillbaka till sig. Han har tagit upp oss till sina barn. Vi är döpta till honom. Vi har fått hans namn. Vi kan tänka på ett företag. Verksamheten där kan ha flera grenar såsom produktion, bokföring och korrespondens, distribution och försäljning, men alltsammans sker i företagets namn. På varje brev och faktura som går ut från kontoret står firmanamnet angivet, kanske med logotyp. Det står på paketen som skickas iväg. Det står på bilarna som distribuerar varorna. Allt som de anställda gör sker i företagets namn. Nu är det på samma sätt för oss. Vi är betrodda att handla på Guds uppdrag, i hans namn. Vi tillhör Herren. Vi ska göra hans vilja. Det gäller i vardagen och samhället. Och det gäller i Kristi rike och församling. Vi är kallade att leva och handla i Guds namn. Men vi vet vad som kan hända i företagsvärlden. Någon beställer varor åt sig själv i företagets namn. Någon som har rätt att teckna firmans namn för över pengar till sitt eget konto. Någon använder firmans bil för egna resor. Sådant står ibland att läsa i tidningen. På motsvarande sätt står det att läsa i Bibeln om hur gudsfolket ibland försökte använda Guds namn för sina egna syften. De var kallade att följa Herren på hans väg. Men i stället försökte de få Herren med sig på sina egna vägar. De menade att de kunde dyrka Herren som en baal, en lyckogud (Hos. 2:16f ). De tog på eget bevåg med sig förbundsarken i striden mot filistéerna (1 Sam. 4). Men alla sådana försök misslyckades. För så är det. De som tänker att de kan dra Herren med sig på sina egna vägar bedrar sig själva. Men det är sådana tendenser som gör sig gällande i vårt folk i dag. Enligt tidsandan är det Människan som sätter agendan. Inför den kristna tron vill man veta vad den är bra för. Och om någon har blivit kristen förväntas han kunna redovisa resultat i form av lycka och välbefinnande. Man utgår från att Gud (om han finns) är till för att göra människan harmonisk och lycklig! Enligt samma agenda förväntas det av kyrkan att den skall anpassa sig till de värderingar som gör sig gällande i samhället. Kyrkan skall ställa fram den bild av Gud som människor i gemen har i dag. Så är det i dag. Människan (med stort M) försöker dra Gud med sig på sina vägar. Det är dessa tendenser som råder. Vi kan märka dem, och vi kan känna hur de tränger sig på och vill fånga våra sinnen. VAD SKA VI GÖRA? Först och främst ska vi ta Guds Ord till oss. Det är så vi ser hurdan Gud är. Vi ser honom på riktigt, sådan han verkligen är, vad han står för med sitt namn. Vi ser vad han har gjort, vi ser hans stora plan. Vi ser hur han älskar oss, vad han vill med oss. Medan vi så tar till oss Ordet sker det något med oss. Vi kommer loss från de tankar som råder omkring oss, vi lär oss tänka Guds tankar ( 2 Kor. 10:4). Detta behöver ske varje dag. Varje dag behöver vi ta till oss Ordet på nytt. V arje dag behöver vårt sinne och våra tankar förnyas så att vi kan pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och fullkomligt och behagar honom (Rom. 12:2). Vidare: Vi ska be just så som Herren Jesus har lärt oss: Fader, helgat varde ditt namn ske din vilja såsom i himmelen, så ock på jorden. Detta är det första i vår bön tryggheten hos vår Fader. Vi är hans barn. Han vet vad vi behöver, han känner vår nöd, våra behov och våra önskningar. Varje dag får vi ställa in alltsammans i hans vård och hans vilja. Det vi sen gör, ska vi göra i hans namn. illustration: margrethe johansson GUSTAV BÖRJESSON Prost, Sätila 20 TILL LIV 03#2006

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36 1/5 21 e trefaldighet Dagens bön: Käre Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn.

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 julnatten Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 Psalmer: 114, 115, 113, 122:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1281 Kollekt: Göteborgs kyrkliga stadsmission INLEDNING Ingångspsalm

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1:a Johannesbrevet skrevs till / av: 1. till den kristna församlingen (en eller flera). Mycket personlig ton: Kära barn 2. Jesus lärjunge Johannes

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus.

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften. Jag vill gärna ge dig dessa livsviktiga förbundslöften som Gud har gett oss människor, som tar emot honom med hela vårt hjärta.

Läs mer

Jesus är Gud SAMPLE. Budskap om evig räddning

Jesus är Gud SAMPLE. Budskap om evig räddning Jesus är Gud Budskap om evig räddning Jesus är Gud Gud önskar att du ska känna till sanningen om Honom som uppenbarad i Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Han har kommit nära för att välsigna människor,

Läs mer

Septuagesima. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Septuagesima. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Septuagesima Dagens bön: Gud vår himmelske Far, du som kallar oss till tjänst i ditt rike, hjälp oss att lita på din barmhärtighet och tjäna dig med tacksamma hjärtan. Låt oss sedan av nåd få ärva

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

SKRIFTSTÄLLE SKRIFTSTÄLLE

SKRIFTSTÄLLE SKRIFTSTÄLLE 1 Nephi 3:7 Jag skall gå och göra. Herren befallde Nephi och hans bröder att återvända till Jerusalem för att hämta mässingsplåtarna. Herren förbereder ett sätt för oss att hålla hans bud. Vad har Herren

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Kyrkogångsbok för konfirmander

Kyrkogångsbok för konfirmander Kyrkogångsbok för konfirmander 2008-2009 Datum: Det är vi kyrkobesökare som är kyrkan, byggnaden. Det är vi som är Guds familj. Hälsa på någon kyrkobesökare som du inte känner! Låt gudstjänstens präst

Läs mer

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen? En Personlig Gud 1 Gu T de Jo Gu D de Jo 1Gud älskar dig och Han skapade dig för att du skall lära känna honom personligen Gud älskar dig Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att

Läs mer

Texter till predikan långfredagen

Texter till predikan långfredagen Texter till predikan långfredagen 2016 03 25 1Pe 2:21 Kristus led för er och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 1Pe 2:22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

6 söndagen under året -år A

6 söndagen under året -år A 891 6 söndagen under året -år A Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg, och du skall,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Första söndagen i fastan - år A

Första söndagen i fastan - år A 277 Första söndagen i fastan - år A Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

3 Upptagande i kyrkans gemenskap

3 Upptagande i kyrkans gemenskap 3 Upptagande i kyrkans gemenskap 93 En person som har uppnått föreskriven ålder, är rätt döpt och inte tillhör någon evangelisk-luthersk kyrka upptas som medlem i kyrkan sålunda att han eller hon efter

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer