Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 1(77) Lösenord på hemsidan: Saltis Nr 2/12 Redaktörer: Anki Nyström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer Sept Manusstopp 15 Aug. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS Nytt lösenord för medlemssidorna på EHSS hemsida Sid 4 NES Stort intresse för NES 2012 Sid 4 Forskning/Avhandlingar Kreativa arbetsplatser är hälsosamma Sid 5 Lönsamt att satsa på personalen Sid 9 Svaghet efter stroke kan bero på ökad hämning i hjärnan Sid 10 Framtidens digitala design ska inte märkas Sid 11 Konsten att mäta livskvalitet Sid 13 Utbrändhet bakom långvarig smärta bland kvinnor Sid 15 Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna Sid 16 Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret Sid 19 Folk drabbas inte av panik Sid 20 Rehabiliteringsprogram ger lägre sjukfrånvaro för personer med nack- och ryggbesvär Sid 22

2 2(77) Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång Sid 24 Meditation practice may decrease risk for cardiovascular disease in teens Sid 25 Dålig arbetsmiljö kostar pengar för företagen visar exemplet Finland Sid 27 Ont om bevis för att god arbetsmiljö lönar sig Sid 31 Helt klart ett stort hälsoproblem Sid 32 Nu krossas myten om bemanningsföretagen Sid 33 Forskning pågår Delta i forskningsstudie känslighet för dofter, buller, byggnader och elektromagnetiska fält Sid 35 Kognitionsvetarstudent leder studie om uppmärksamhet Sid 35 Ljud i bilar för säker information och kommunikation Sid 36 Grönt ljus för testbädden AstaZero Sid 38 Falsk säkerhet med tekniska system ombord Sid 39 Nu ska kroppen få sitt på jobbet - Extrema designsituationer ska leda till en kropp i trim Sid 40 Hon ska försköna din värld Sid 43 Högskolan i Gävle får egen forskarutbildning i hälsofrämjande arbetsliv Sid 45 Ny kurs sätter fokus på musik och hälsa Sid 46 Effektivare, begripligare och mindre onödigt jobb Sid 49 Konferenser/seminarier kommande GILLA JOBBET ARBETSLIVETS MÖTESPLATS SID 51 1 juni startar anmälan till höstens studentkonferenser i kognitionsvetenskap och psykologi Sid 52 Lean Produktion i huvudet på en organisationspsykolog Sid 53 SALUS 2012 Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv Sid 54 Workinglife femårsjubilerar Sid 54 Rätt belastning - ett seminarium med fokus på belastningsergonomi Sid 55

3 3(77) Konferenser/Seminarier som varit Makt, myter och motstridigheter på arbetslivskonferens Sid Europaåret för aktivt åldrande På EHS Sid 57 Examensutställning på Designhögskolan 20-årsjubileum! Sid internationella studenter på intensivkurs om hälsa och arbetsliv Sid 60 Stort intresse för stress, sömn och allt däremellan Sid 60 Arbets- och miljömedicin, AMM i Göteborg inbjöd till ett välbesökt informationsmöte för ergonomer 24 maj Sid 62 Lärandeseminarium om belastningsergonomi i Stockholm 25 maj Sid 63 Stressforskningskongress 7-8 maj 2012 Sid 64 Arbets och miljömedicinska vårmötet i maj 2012 Sid 65 Arbetsliv Buffra för semesterstressen Sid 66 Bästa idén på Elmia Sid 68 Lästips Syn och belysning i arbetslivet Sid 71 MDH-professor bakom ny bok om arbetsliv- och organisationspsykologi Sid 73 Risktagande kan vara värdefullt Sid 74 Länkförslag Kunskapsöversikt - Arbetsmiljöns bidrag till hjärt- kärlsjukdom Sid 75 Jobba längre - vad vet vi om äldre i arbetslivet? Sid 75 Nätverk inom EHSS Nytt belastningsergonomiskt nätverk i EHSS BEN! Sid 75 SNiS aktuellt Sid 75

4 4(77) EHSS Nytt lösenord för medlemssidorna på EHSS hemsida Vi byter från och med detta nummer av EHSS-Nytt lösenord på EHSS medlemssidor till det nya: Saltis (stort S!) som anknyter till EHSS stora åtagande i år, arrangerandet av NES2012 i Saltsjöbaden i augusti. Vi kommer att fortsätta att byta lösenord varje år vid denna tid. Medlemssidorna når ni som vanligt via inloggning med ovanstående lösenord på fliken För medlemmar i vänstermenyn på hemsidan. Göran M Hägg Webmaster EHSS NES Stort intresse för NES 2012 I år är det 44: e gången NES-konferensen hålls. Nu är det åter dags för oss i Sverige att arrangera och Vår Gård på Saltsjöbaden är platsen vi möts på. Konferensen är en mötesplats för forskare och praktiker med intresse av det vidomspännande ergonomiska området som finns på alla olika nivåer i samhället. Temat för i år Ergonomics for sustainability and growth har lockat många. Vi har fått in ca 155 bidrag från alla världens kontinenter och antalet registrerade deltagare närmar sig 200 vilket vi är mycket glada för.

5 5(77) Det går att registrera sig för konferensen fram till 1:a augusti, även för en dag. Ett första detaljerat program finns nu också på hemsidan, Här ser du också en del av allt det som Stockholm med omnejd kan bjuda på, förutom den vackra naturen. Konferensen tipsar även om come-together för de som anländer på söndagen, möjlighet till en guidad konstvandring, Milleniumvandring och en skräddarsydd björnsafari i Dalarna. Det kommer även att finnas yoga-instruktör på morgnar som väcker och stärker trötta konferensknoppar och kroppar. Hoppas vi ses Jane Ahlin Forskning/Avhandlingar Kreativa arbetsplatser är hälsosamma Publicerat: , Arbetsmiljöforskning Anställda som arbetar på en kreativ arbetsplats upplever mindre stress och bättre hälsa. Ju mer kreativt det är, desto bättre är arbetsmiljön. Där finns tydliga samband, visar Farida Rasulzada i sin forskning. Känt är att kreativitet och innovationer bidrar till ekonomisk tillväxt. Lektor Farida Rasulzada vid Institutet för psykologi, Lunds universitet, har visat att effekten även blir bättre arbetsklimat och friskare personal. Alla människor är kreativa till sin natur. Men alla får inte utlopp för denna egenskap på sitt arbete, och det kan ge problem för både den anställde och arbetsplatsen. I sin studie visar hon att motsatsen gäller: Kreativa arbetsplatser erbjuder hälsa och arbetsglädje. Farida Rasulzada har gjort ett hundratal chefsstudier på många arbetsplatser, såväl på stora och små kommunala enheter som på

6 6(77) högteknologiska företag, försäkringsbolag, reklambyråer och andra verksamheter. Skapa mogenhet Ett kreativt företag eller verksamhet välkomnar nya idéer, ger finansiellt stöd och personlig uppmuntran till utvecklingsarbete, tillåter misslyckanden och bryr sig om medarbetarnas sociala situation. Viktigt är att ange mål och sätta motiverade gränser, men även omsätta idéerna i verkliga produkter eller nya metoder. Starta en kreativitetsrörelse för att alla ska få ta sina initiativ och testa nya idéer Det handlar om balans mellan frihet och kontroll, att skapa en mogenhet. För mycket frihet ger ofta alldeles för många bollar att hålla i luften, vilket försämrar kreativiteten. Tydlighet är viktigt, men inte för mycket för då begränsar man kreativiteten. Man ska tydligt se mål och visioner, och där kunna ta sin egen väg, säger Farida Rasulzada. En engagerad vägledande chef är viktig, denne ska vara närvarande och kunna delegera kreativitet. Alla organisationer hittar sin egen väg, det finns inga recept på kreativa arbetsplatser. Riktigt kreativa chefer lyssnar på sina kunder och medarbetare, även de jobbiga för att de kan ge bränsle åt arbetets utveckling. Typiskt för en kreativ arbetsplats är att personalen vågar misslyckas, och att det är många mötesplatser mellan olika kompetenser

7 7(77) Släpp loss humorn Det ska även finnas mycket humor, och vara nära till skratt, säger Farida med ett leende. Humor bygger hälsa, se bara på sjukhusmiljöerna där glädje kan avlasta det känslotunga arbetet. Det ska finnas en lekfullhet, att få testa nya idéer. Och gott om tid för testen, tid för att utvärdera och reflektera. Sådant skapar engagemang och motivation. Ju fler olika erfarenhet som möts, desto bättre kreativitet. Mångfald har ett centralt värde, säger hon. Men det handlar inte bara om att rekrytera utan även att träna samarbete, för att komma överens utifrån sina olika värden. Forskningen visar entydigt att kreativa arbetsplatser är mer hälsosamma. Det höjer engagemanget och motivationen, fler blir glada och optimistiska och lyckliga. Detta gäller i alla branscher. På en sådan arbetsplats mår personalen bättre, har roligare på jobbet, trivs med varandra och känner förtroende, säger Farida Rasulzada. Effekten blir minskad stress och ökat välbefinnande genom färre sömnstörningar, oro, irritation och andra stressrelaterade symptom. Man lär sig även att hantera stressiga arbetsmoment, och prata om det. Minskad sjukfrånvaro ökar lönsamheten, både med mindre kostnader och högre produktivitet med bättre kvalitet. Jag brinner själv för det skapande arbetet, och att det ska gälla varenda en på arbetsplatsen. Tyvärr har dagens arbetsplatser ofta hög arbetsbelastning och brist på resurser som tid, säger Farida Rasulzada. Andra viktiga faktorer för att kreativiteten ska växa är trygghet och respekt för alla som lika viktiga på arbetsplatsen. Det är som mat och vatten, av basalt värde. Kannibalisk motväxt Kreativ växt motverkas också, bland annat av en destruktiv kannibalism, där man stjäl andras idéer och dödar deras engagemang. Allt för att växa själv på bekostnad av andra, inte tillsammans. Ett sätt att sabotera kreativ växt är påminnelser om finansiell skärpning

8 8(77) och att inte uppfinna hjulet igen, alltså att misslyckanden inte accepteras. Sedan finns det Jantelagen som hindrar folk att ta initiativ och testa nytt. Där måste ledningen ge sitt fulla stöd och belöna förslag, menar Farida Rasulzada. Ledarskap som skapar barriärer tar snabbt död på kreativiteten. Ett exempel är att låta interna enheter fakturera varandra. Det försvårar samarbetet och blir förödande för organisationens kreativitet. Det är ju i mötena som den växer. Ledningen måste ha en kreativ förebild, som vågar ta nya initiativ och tillåter nya arbetsmetoder. Den bör söka en mångfaldig mix av anställda och förstå vikten av god kommunikation. Ett resultat av Farida Resulzadas forskning är att ju mer man upplever organisationsklimatet som kreativt och ledarskapet som relationsorienterat, desto mindre stress känner man av som anställd. Varför inte starta en kreativitetsrörelse på arbetsplatsen, föreslår hon. Att alla får ta initiativ till vad som helst när som helst, och att ledningen uttalar vikten av detta. Kreativiteten ska inte bara gälla produktionen och det dagliga arbetet. Den ska även få blomma vad gäller affärsplaner, strategier, marknadsföring, försäljning. Och det bör finnas en administrativ kreativitet, att rutiner utvecklas för att effektiva affärsstrategier. Det får inte bli så att vissa delar av en arbetsplats klassas som kreativa, utan alla på en arbetsplats borde omfattas av det kreativa arbetet. Det är fullt möjligt i alla lägen och beror mycket på ledningens inställning. Det är ledningen som sätter den kreativa agendan. Kreativiteten ger en klart förbättrad arbetsmiljö, genom att arbetet blir öppnare och söker nya vägar som ska vara mindre slitsamma. Det har visat sig att en stor del av kvalitativa brister beror på avsaknad av motivation, vilket även ger en ökad kostnad för företaget. Källa på nätet %C3%A4r-h%C3%A4lsosamma

9 9(77) Lönsamt att satsa på personalen Publicerat: , Göteborgs universitet Hur kan företag skapa konkurrensfördelar som varar över lång tid? En ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har belyst frågan med utgångspunkt i några ovanligt framgångsrika tillverkningsföretag. Svaret är bland annat att satsa på medarbetarna. I avhandlingen Företag med framgång hur resurser kan skapa varaktiga konkurrensfördelar går forskaren Christian Jansson på djupet med frågan om varför vissa företag lyckas. Han utgår från tre mellanstora företag inom teknik och tillverkning som varit osedvanligt lönsamma eller haft hög tillväxt under långa tidsperioder. - Jag har spenderat två år inuti företagen. Med intervjuer och deltagande observationer har jag lärt känna företagskulturen och fått olika perspektiv från såväl företagsledning och anställda som kunder, berättar Christian Jansson. De studerade företagen hör hemma i Alingsås i Västra Götaland. Ett av dem, Nolans mekaniska verkstad, har under de senaste 20 åren varit tre gånger så lönsamt som branschgenomsnittet. Ett så framgångsrikt företag hittar man bara ett på Företaget är känt för sina generösa personalförmåner. Därför har de kunnat locka till sig och behålla de skickligaste yrkesarbetarna. De är en förutsättning för att upprätthålla hög kvalitet. Och eftersom kunderna kan lita på resultatet kan företaget ta ett bra pris. Samtidigt får företaget en god effektivitet då medarbetarna är motiverade och håller ett högt arbetstempo. Allt hänger samman, menar Christian Jansson. Dessutom bedriver företaget ett systematiskt uppföljningsarbete där varje enskild order efterkalkyleras. Det ger underlag för att sätta priser så att alla jobb blir lönsamma. Accepterar inte kunden ett pris, avstår företaget hellre från att tillverka produkten.

10 10(77) - De framgångsrika företagen ser till att använda sina resurser på rätt sätt. Det som verkligen gör skillnad är att kombinera ett antal olika resurser för att skapa konkurrensfördelar, berättar Christian Jansson som hoppas att hans studie ska inspirera andra mindre och medelstora företag att lära av dem som lyckats. Avhandlingen presenterades den 15 mars Titel: Företag med framgång - hur resurser kan skapa varaktiga konkurrensfördelar Institution: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Källa på nätet Svaghet efter stroke kan bero på ökad hämning i hjärnan Publicerat: , Umeå universitet Störd reglering av ett nätverk i hjärnan som hämmar muskelkraft kan förklara att strokedrabbade har svårt för att utföra snabba och kraftfulla rörelser, skriver Mattias Hedlund i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet den 8 juni. Det har länge varit oklart hur nervsystemet förhindrar maximal aktivering av musklerna vid bromsande muskelarbete. Om det inte gjordes, till exempel när någon kontrollerat försöker sänka en alltför tung vikt, skulle musklerna skadas. Trots att denna hämning är viktig är det ännu oklart var i centrala nervsystemet den äger rum och hur den går till. Resultaten i två delstudier i avhandlingen med så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fmri) tyder på att ett avgränsat område i främre delen av hjärnbarken är inblandat. Det är ett område som ingår i ett nätverk som i tidigare studier visat sig ha en viktig roll för hämning av impulser, men också för att reglera muskelkraft.

11 11(77) Hämningsmekanismen verkar vara störd hos personer som har fått skador i hjärnan efter stroke (slaganfall). Personer med stroke har ofta svårt att utföra snabba och kraftfulla rörelser, ett problem som skulle kunna förklaras av en störning i hämningssystemet. Resultatet antyder då att hämningen aktiveras också vid förkortande muskelarbete, till exempel vid lyft av en vikt. Två andra delarbeten i avhandlingen visar att muskelfunktionen efter en stroke förändras på flera sätt, vilket bland annat får betydelse för hur muskulaturen belastas under styrketräning. Styrketräning har på senare tid börjat användas som behandling för att öka muskelstyrkan efter en stroke, men resultaten av träningen är ofta begränsade. Avhandlingen visar att om personer med stroke genomför en styrketräningsövning enligt samma principer som för friska verkar den belastning som muskulaturen utsätts för vara för låg för att kunna ge bästa möjliga styrkeökning. I avhandlingen diskuteras tänkbara strategier för att skapa en mer gynnsam belastning och nå bättre effekt med träningen. Mattias Hedlund, som är uppvuxen i Drängsmark utanför Skellefteå, är sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet Källa på nätet: Framtidens digitala design ska inte märkas Publicerat: , Umeå universitet Traditionell design ska väcka intresse och locka till köp, men kan också störa våra naturliga handlingsmönster. Kei Hoshi vid Umeå universitet har studerat konsten att designa elektroniska apparater och digitala miljöer, och anser att modern teknik bör kunna användas utan att vi behöver bli medveten om den.

12 12(77) Vår yttre verklighet är redan en mix av en fysisk och en virtuell värld. Blandas världarna helt, så försvinner tekniken från vårt medvetande. På jobbet och i hemmet, i bilen och i köket, i publika miljöer som busstationer och affärer digitala tekniker genomsyrar vår vardag för att vi ska kunna kommunicera, arbeta, utbilda, transportera och roa oss. Attraktiva produkter och gränsytor designas för att dra till sig vår uppmärksamhet och framkalla starka känslor. Kei Hoshi, institutionen för informatik, anser att dagens pockande teknikdesign har blivit ett hinder för människor och deras liv, och introducerar en ny designstrategi som ska hjälpa oss att bli närvarande och existera här och nu. Människor och design bör existera i en välbalanserad helhet, utan uppdelning. Om vi kan närma oss design på rätt sätt utifrån hur den upplevs, kan vi utforma vår vardag till allas bästa. Ett viktigt fokus i hans avhandling ligger på hur människor kommer att öka sina erfarenheter i så kallade blandade verklighetsutrymmen, som helt integrerar fysiska och virtuella komponenter. Möjligheterna blir tydliga när vi exempelvis spelar Nintendo Wii eller Xbox Kinect. När dessa dataspel funkar utan problem, så uppslukas vi helt av spelet. Det egna jaget försvinner in i den närvaron, och vi uppmärksammar inte längre designen. Överallt runtomkring oss syns allt fler skärmar, elektroniska datasystem och sensorbaserade, smarta miljöer. För Kei Hoshi är det självklart att digitala medier kommer att förekomma mer och mer i vårt vardagsliv, frågan är på vilket sätt. Den ideala tillvaron vore en sann blandning mellan det fysiska och det virtuella, där vi är helt omedvetna om tekniken. Kei Hoshi har deltagit i flera design- och forskningsprojekt i Japan, USA, Italien och Sverige. Han har en master i design från Illinois Institute of Technology, USA, och en ingenjörsexamen i produktdesign från Kyoto Institute of Technology, Japan. Onsdagen den 16 maj försvarade Kei Hoshi, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: HÄR OCH NU:

13 13(77) Grunder och praktik vid Människa-Experiential Design (Engelsk titel: HERE AND NOW: Foundations and Practice of Human-Experiential Design). Källa på nätet: Konsten att mäta livskvalitet Publicerat: , Linköpings universitet Mätning av livskvalitet ingår ofta i hälsoekonomiska analyser. Men olika metoder kan ge skilda resultat och därigenom påverka beslut om en behandling ska implementeras i sjukvården eller inte, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Många människor med diabetes drabbas av en synnedsättning, så kallad diabetesretinopati. Det är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet och i värsta fall leder till blindhet. Ju längre man haft diabetes, desto svårare blir problemen. Vi var intresserade av hur patienter med den här komplikationen mådde, och hur mycket den kostar samhället, säger Emelie Heintz, doktorand i hälsoekonomi, som disputerade 4 maj. Avhandlingen bygger dels på en registerstudie över patienter med diagnostiserad diabetes i Östergötland åren , dels på intervjuer med 167 personer med avseende på livskvalitet. Sjukdomen fanns hos fyra av tio med diabetes typ 1 och hos tre av tio med diabetes typ 2, vilket tyder på att det idag är färre som drabbas jämfört med för år sedan. Hälso- och sjukvårdens kostnader bara för denna ögonkomplikation beräknades till cirka 100 miljoner kronor per år, men en större post verkar ligga utanför hälso- och sjukvården och omfatta bland annat informell vård som ges av anhöriga. Detta medräknat hamnar summan på omkring 400 miljoner kronor per år, en siffra som kan jämföras med tidigare skattningar av den totala kostnaden för all diabetes: cirka 8 miljarder kronor.

14 14(77) Patienter som fått sämre syn som en konsekvens av sin diabetes visade sig inte oväntat ha en lägre livskvalitet på grund av problem med att till exempel läsa, känna igen bekanta på långt håll och röra sig obehindrat. De kände också en ökad oro och ångest. Vi förväntade oss att många skulle oroas av själva diagnosen. Men den stora skillnaden i livskvalitet uppstod inte förrän man började se riktigt dåligt, säger Emelie Heintz (bilden). I intervjuerna använde hon fyra olika metoder att mäta livskvalitet. Det är viktigt att undersöka hur väl de olika instrumenten fångar effekterna av sjukdomen, eftersom resultaten bland annat används vid beslut om vilka behandlingar som ska ingå i det svenska högkostnadsskyddet för läkemedel, säger Emelie Heintz. Därför är det intressant att man kan få olika resultat beroende på vilket instrument man använder. I en ofta använd metod ombeds patienten att tänka sig in i att leva i sitt nuvarande hälsotillstånd under en viss tid, vanligtvis tio år eller den statistiskt förväntade återstående livslängden. Sedan får de besvara frågan: hur många år är du villig att avstå mot att få leva helt frisk under den tid som blir kvar? Ju fler år man är beredd att byta bort, desto sämre upplever man sin livskvalitet. Metoden, time trade-off, har dock svagheter som kan leda till snedvridna värderingar om patientens egna förväntningar på livslängden skiljer sig från frågeställarens. Om jag gav dem 40 år i övningen och de själva trott att de ska leva i bara 35 år till, då var de beredda att byta bort ett större antal år. Om man inte tar hänsyn till detta riskerar man felaktiga resultat vilket i sin tur kan leda till en felaktig fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser, säger Emelie Heintz. Avhandling: Health economic aspects of diabetes retinopathy av Emelie Heintz (Linköping University medical dissertations No. 1293) lades fram

15 15(77) fredag 4 maj 2012, Campus US, Linköping. Opponent var professor Josephine Mauskopf, Duke University, USA. Källa på nätet: Utbrändhet bakom långvarig smärta bland kvinnor Publicerat: , Mittuniversitetet Symtom på utmattning och utbrändhet förutsäger till viss del framtida smärtproblem bland kvinnor. Och upp till sex av tio i ett urval av kvinnor i Stockholm visade sig lida av smärta som pågått minst en månad. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet. - Symtom på utmattning visade sig kunna predicera förekomsten av smärta ett år senare vid en uppföljande studie. Utmattningssymtomen hängde också samman med en starkare och mer frekvent smärta, och en klart sämre funktionsnivå bland kvinnorna, säger Johanna Thomtén, doktorand vid Mittuniversitetet. I fyra olika delstudier visar Johanna Thomtén i sin avhandling på sambanden mellan långvarig smärta bland kvinnor och psykosociala faktorer samt psykisk ohälsa, exempelvis symtom på utbrändhet. - Bland kvinnor med långvarig smärta är den upplevda livskvaliteten betydligt lägre, men förklaringen var inte graden av smärta, utan istället symtom på psykisk ohälsa som utmattning, och ett bristande socialt stöd, säger Johanna Thomtén. Studierna baseras på baslinje- och uppföljningsmätningar med 12 månaders mellanrum bland kvinnor i Stockholm och inkluderade fysisk och psykisk hälsa samt socioekonomisk status. Symtom på posttraumatisk stress visade sig vara relaterat till ny smärta

16 16(77) vid uppföljningsmätningen. Depressiva symtom relaterade till samtliga smärt- och socioekonomiska faktorer, och skulle kunna beskrivas som en faktor som förstärker relationen mellan smärta och lägre socioekonomisk status. Det finns flera ingångar till utvecklingen mot en långvarig smärta bland kvinnor. Att identifiera enskilda riskfaktorer kompliceras av ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer. I ett tidigt skede, innan smärtan har blivit kronisk, är det möjligt att flera riskfaktorer klumpas ihop och skapar sämre förutsättningar för att hantera smärta. - Att urskilja allmänna riskfaktorer som låg socioekonomisk status kan vara enklare och ett viktigt komplement till att identifiera mer specifika riskfaktorer, något som kräver en djupare analys och som ofta inte är aktuellt förrän smärtan har blivit kronisk. Därför är det av stor vikt att sprida kunskapen, inte minst inom hälso- och sjukvården, om sambanden mellan smärta och psykosociala faktorer, säger Johanna Thomtén. Källa på nätet: Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna Publicerat: Chalmers Kvinnor löper ungefär dubbelt så stor risk som män att drabbas av whiplashskador vid en krock bakifrån. Men än så länge finns det bara en krockdocka som motsvarar en genomsnittlig man. Nu har chalmersforskaren Anna Carlsson tagit fram en prototyp till världens första krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna.

17 17(77) Idag är de flesta nya personbilar försedda med whiplashskydd för nacken vid påkörning bakifrån. Men skydden är utprovade för män, och det är tveksamt om de har optimal funktion för kvinnor. Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre whiplashskydd, för både kvinnor och män vid kollisioner bakifrån. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar det sig att anpassa bilarnas skyddssystem också efter kvinnor, säger Anna Carlsson, som nyligen försvarade din doktorsavhandling på Chalmers. Kvinnor rör sig annorlunda vid en krock För att kunna ta fram en modell för en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda på hur medelstora kvinnor rör sig vid en kollision bakifrån, genom att låta kvinnor bli påkörda vid väldigt låga hastigheter och accelerationer. Sen gjorde forskarna en matematisk modell av en kvinnlig krockdocka, som döptes till EvaRID (RID = Rear Impact Dummy) och som nu finns att köpa. Utifrån den matematiska modellen tillverkade forskarna sedan en prototyp av en krockdocka med kvinnliga proportioner. Därefter utsattes dockan för åtta krockprov i vanliga säten och resultaten jämfördes med motsvarande krockprov med en manlig docka. Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt högre accelerationer och ett snabbare rörelseförlopp än mannen när hon blev påkörd bakifrån. Stolsryggen viker sig inte lika mycket bakåt när en kvinna blir påkörd, vilket innebär att hon får en tidigare och kraftfullare rekyl framåt. När du sitter normalt har nacken en svag böjning. Men om du blir påkörd bakifrån så trycks kroppen framåt av ryggstödet medan huvudet dröjer kvar. Då får du en s-form på nacken som sedan övergår i en bakåtrotation av huvud och nacke. Därefter kastas du framåt in i bältet. Hela händelseförloppet tar kanske en halv sekund. Skadorna reduceras av ett bra whiplashskydd, men statistiken visar att skydden är 30 procent mer effektiva för män än för kvinnor.

18 18(77) Utveckling av krockdocka har minskat skadorna Om vi kan sänka accelerationen för både kvinnor och män vid en krock, så minskar också risken för skador betydligt. Ett sätt är att tillverka en stol som viker sig bakåt vid en krock. Man kan också låta stoppningen ta upp energi och då rör sig inte stolen, säger Anna Carlsson. Volvo och Saab har visat sig vara bäst på skydd mot whiplash. Anna Carlsson tror att de har lyckats så bra för att de utvecklade den manliga krockdockan BioRID i slutet av 90-talet, i ett samarbete med Autoliv och Chalmers. Idag används krockdockan över hela världen och skaderisken har minskat med ungefär 50 procent i de bästa bilsätena. Om man även tar fram en kvinnodocka och anpassar bilens skyddssystem så kommer skadorna att minska ännu mer. Nu hoppas Anna Carlsson att hon får möjlighet att fortsätta utveckla den kvinnliga krockdockan, som ju än så länge bara är en prototyp. Hon vill också ta reda på vilka biomekaniska toleransnivåer kvinnor har, eftersom de som finns idag är anpassade efter män. Eftersom forskningen visar att kvinnor generellt sett är utsatta för större risker vid bilolyckor, så behöver vi separera statistik och skadekriterier för män och kvinnor. Anna Carlssons arbete har genomförts som en del i EU-projektet ADSEAT. Läs mer om projektet här: Fakta om whiplashskador Av anmälda whiplashskador per år i Sverige så står krockar bakifrån för cirka hälften personer per år får en invaliditetsgrad på mer än 10 procent, och 500 personer per år blir helt oförmögna att fortsätta arbeta. Samhällskostnaderna för whiplashskador beräknades till mer än fyra miljarder kronor per år i Sverige. Källa: Whiplashkommissionen2005 Läs avhandlingen: Addressing Female Whiplash Injury Protection - A Step Towards 50th Percentile Female Rear Impact Occupant Models Källa på nätet:

19 19(77) Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret Publicerat: , Chalmers Nästan hälften av fartygsbefälen somnar vid rodret, visar nya europeiska forskningsresultat. "Det är överraskande och alarmerande. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss att det var så allvarligt", säger Margareta Lützhöft vid Chalmers. Under två års tid har forskarna mätt tröttheten hos fartygsbefäl från flera europeiska länder i EU-projektet Horizon. Resultaten visar att 45 procent av befälen somnade på bryggan. Förklaringen tros vara de tuffa arbetstider som tillämpas ombord idag med 6-6-vakter, alltså sex timmars arbete följt av sex timmars vila. Har man gjort sina tolv timmar på ett dygn behöver man vila resten av tiden. Man får absolut inte jobba mer. Vi såg en dramatisk ökning av trötthet när befälen jobbade mer än så, säger Margareta Lützhöft, docent och sjökapten. Siffrorna oroar forskarna, eftersom människors säkerhet, den marina miljön och värdefull last står på spel. I en tidigare rapport har det slagits fast att trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor sker, men man vet för lite om hur vaktsystemen påverkar prestationen hos de vakthavande befälen. Forskarna har nu studerat hur olika vaktsystem påverkar tröttheten hos chefer i besättningen, både däcksbefäl och maskinbefäl. Experimenten har utförts i simulatorer som är i stort sett identiska med riktiga fartygsbryggor. Olika scenarier har simulerats, till exempel fartygsmöten, undanmanövrar och objekt i vattnet. Befälen blir speciellt trötta de sista timmarna på nattvakten. Om man dessutom har fått arbeta på frivakten, vilket är vanligt, kan effekterna bli förödande, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare vid

20 20(77) Stressforskningsinstitutet. I verkligheten på sjön kanske ingenting farligt händer. Men man kan undra hur många som sitter och sover och klarar sig på ren tur, säger Margareta Lützhöft, som vill se en ändring både vad gäller arbetstid och arbetsbelastning. Även om befälen inte har hunnit somna finns det andra allvarliga risker med trötthet, som är svårare att mäta. Under arbetsveckan i simulator observerades incidenter som hade lösts bättre om man inte var trött. Det går ju att sätta in ett larm, men man fattar inte så bra beslut när man är nyvaken, säger Margareta Lützhöft. Horizon är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Warsash Maritime Academy, Southampton Solent University, UK. Tillsammans med ansvariga myndigheter planerar nu Chalmers att skriva en inlaga med rekommendationer till FN:s organ för sjöfartssäkerhet, IMO. Läs mer om projekt Horizon: Rapporten Horizon a wake up call har nyligen släppts. Källa på nätet: Folk drabbas inte av panik Publicerat: , KTH Det finns många hemska historier om när Estonia sjönk och ungdomarna på Utöya besköts. Att det fanns människor som hamnade i chocktillstånd och blev paralyserade. Vad som däremot inte hände var att folk

Alandia Försäkring & Formare. Lagstadgad olycksfallsförsäkring

Alandia Försäkring & Formare. Lagstadgad olycksfallsförsäkring Alandia Försäkring & Formare Vad är sömnbesvär? Enligt praktiskmedicin.se Frekvent (minst 3 ggr/vecka) mindre sömn än 6,5-7,5 timmar. Förlängd insomningstid (> 30 minuter). Fler än 3 uppvaknanden/natt.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel.

Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel. Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel. Vad som gör företag framgångsrika är inte alltid det du tror. Visst är det viktigt med affärsplaner, distributionsmodeller

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vår kunskap : Din hälsa

Vår kunskap : Din hälsa Vår kunskap : Din hälsa Ergonomhuset är ett kunskapsföretag inom ergonomi, arbetsteknik, utbildning och sjukgymnastik. Vår idé är att erbjuda ett helhetstänkande för individen och företaget. Specialinriktningar

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Kommunikation för bättre ledarskap

Kommunikation för bättre ledarskap Kommunikation för bättre ledarskap Lönsamma och livskraftiga företag med medarbetare som jobbar mot gemensamma mål och som mår bra skapas av medvetna, lyhörda och tydliga chefer. För att nå dit är det

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer