Passion för kemisk träförädling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Passion för kemisk träförädling"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Passion för kemisk träförädling Nya möjligheter för magisterprogram

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Högkvalitativ utbildning Kring årsskiftet utser Undervisningsministeriet 20 spetsenheter för högkvalitativ utbildning vid de finländska universiteten för perioden Det handlar om ett betydande ekonomiskt stöd, de nuvarande 20 spetsenheterna delar år 2006 på sex miljoner euro. Ansökningar om stöd skulle lämnas in senast Vilka enheter som väljs avgörs på basis av utbildningens kvalitet. Vilka enheter vid ÅA lämnade in ansökningar, prorektor Olle Anckar? Trots att ÅA hade rätt att lämna in tre framställningar av utbildningar till UVM var det bara två enheter som gjorde det: germansk filologi och psykologi. Vi lät båda gå vidare. Dessutom lämnade Fortbildningscentralen in en framställning av sin vuxenutbildning. Vem som får stöd på det området avgörs samtidigt. Vi försökte göra reklam för det här, men det tycks finnas ganska lite intresse för det inom ÅA. Det skulle finnas skäl att satsa mera på det, vi borde ha en spetsenhet även inom utbildning. Tyvärr verkar vi ligga lite efter just nu. För att utses måste man ha volym och vara framstående i nationell bemärkelse. Man borde satsa bland annat på lärarnas pedagogiska fortbildning, och på att tillämpa undervisningen och följa upp behoven på arbetsmarknaden. Man borde också ha en bra metod för kontinuerliga utvärderingar. Utbildningen får inte vara slentrianmässig. Man skall experimentera och ha ett fräscht och annorlunda grepp. Åtminstone FC:s vuxenutbildning tror jag att har goda möjligheter att få stöd, för där är man innovativ. MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Islam, judendom och kristendom möttes Forskarseminarium om Abrahams barn Judendom, kristendom och islam är tre religioner som alla ser sig som Abrahams barn. Trots det har mötena mellan religionerna ofta varit och är fortfarande allt annat än fredliga. Religiös extremism är ett fenomen som frekvent förekommer i nyhetsrapporteringen, men som är svårt att förstå med förnuftsbaserade argument. Ett sätt att närma sig frågorna är att se på religionerna och mötena dem emellan ur ett forskarperspektiv. Det här gjordes under den internationella konferensen Children of Abraham Peaceful encounters and polemical confrontations between Judaism, Christianity and Islam i Åbo Under konferensen betonade vi fredligheten och ville öppna upp nya synvinklar för att förstå de tre religionerna och deras interaktion. Historien visar att det finns hopp för en fredlig sam existens, säger ÅA-professor Antti Laato. Ett exempel på dialog mellan religionerna är ett finländskt forum för de högsta religiösa ledarna. Forumet grundades av president Tarja Halonen 2001 och ledarna träffas två gånger om året för att diskutera aktuella frågor. Forskaren Ruth Illman undersöker om det har någon återverkan på den vardagliga nivån att de religiösa ledarna på det här sättet kommer samman. Motivet med den interreligiösa dialogen är inte att religionerna skall bli mera lika varandra och nå konsensus, utan alla får snarare ingå som särpräglade parter. Illman disputerade vid ÅA i fjol, och jobbar nu vid fredsforskningsinsitutet TAPRI i Tammerfors och som lärare i religionsvetenskap vid ÅA. Hon är fokuserad på dem som på grundval av sin religiösa tro ingår i dialog med människor av annan tro, och undersöker hur de förstår sin tro och sin religiösa identitet. Religion kopplas i dag mera till konflikt, i stället för till be- Starka forskningsmiljöer väljs av panel Panelen av sakkunniga som väljer ut de enheter som utses till starka forskningsmiljöer vid Åbo Akademi samlas den 15 november. Målet är att välja ut tre till fem starka miljöer, som av Stiftelsen för Åbo Akademi får euro per år för forskning i tre fyra års tid. Panelen består av professor Bengt Ankarloo, Lunds universitet, professor Lars Bäckman, Karolinska institutet, professor Ole Elgström, Lunds universitet, professor, rektor Gunnar Svedberg, Göteborgs universitet, professor Morten Søndergaard, Köpenhamns universitet och professor Udo Zanders, Handelshögskolan i Stockholm. I arbetet deltar även ÅA:s nuvarande rektor Gustav Björkstrand, prorektor Olle Anckar och ÅA:s kommande rektor som valdes den 13 oktober. Efter att ha hört de sakkunniga fattar rektor Björkstrand beslut om vilka enheter som utses. Fjorton ansökningar är med i denna andra omgång. Meningen är att toppforskningen skall komma igång den 1 januari Idén är att koncentrera pengar på ÅA:s bästa enheter för att få upp fl er av dem på toppnivå också internationellt sett.

3 grepp som fred och kärlek som traditionellt varit nyckelord i de stora religionerna, säger Ruth Illman. David Thomas, University of Birmingham, undersöker frågan om samexistens mellan religionerna ur ett historiskt perspektiv, och han är speciellt inriktad på dialogen och polemiken mellan muslimer och kristna under medel tiden. I historien hittar man en fascinerande integration mellan religionerna. Mycket fruktansvärt har hänt i religionens namn, men också mycket positivt. Thomas säger att de flesta kristna i dag inte förstår hur mångfacetterad islam är, utan tenderar att dra alla muslimer över en kam. Många kommer inte heller i kontakt med andra religioner. Efter terrorattackerna i USA 2001 hängde min kollega som är muslim med huvudet och kunde inte säga annat än att det här var inte islam. Men hans röst hördes inte. Samtidigt har intresset för islam bland andra kyrkogrupper väckts efter terrorattackerna och även efter Londonbomberna i somras, och det verkar finnas ett behov av att ta reda på vad islam egentligen står för, säger Thomas. En av dem som har praktisk David Thomas, Mikko Louhivuori, Ruth Illman och Antti Laato diskuterade möten mellan judendom, kristendom och islam under ett seminarium i Åbo. erfarenhet av det vardagliga mötet mellan människor med olika religioner är Mikko Louhivuori vid Rockefeller Museum i Israel. Han har bott i Beit Jala nära Betlehem tillsammans med sin palestinsk-kristna fru i över 20 år. Louhivuori menar att kommunikation är en förutsättning för att religioner skall kunna existera bredvid varandra. Som ett resultat av fundamentalismen har murar byggts upp, som gör att den vardagliga kontakten kraftigt har minskat mellan personer med olika religion. Enligt Louhivuori ger undervisningssystemet en bra möjlighet att sammanföra människor med olika religioner. Vårt hem har fungerat som en eftermiddagsklubb där barn med olika religioner samlas efter skolan, och där vi haft både kristna och muslimska lärare som tar upp frågor om vad det i praktiken betyder att leva tillsammans. HEIDI BACKAS INNEHÅLL NR 14/2005 Islam, judendom och kristendom Forskarseminarium om Abrahams barn... Pedro Fardim ny professor vid ÅA Valde Finland för skogens kemi... Nya möjligheter för studier ÅA kan också profilera sig internationellt... Viktigt med aktiva studerande Akademival engagerar... Nytt valsystem, nya strategier Statsvetare kommenterar förändringarna... MfÅA noterar... Disputation Ledarskap i tid och rum Kompetenskonferensen firar tioårsjubileum... Veckans skribent: Ulla Achrén Rektorer kommer och går, tjänstemän består.. Allt fler utbytesstuderande i Vasa Familjär stämning tilltalar européer... Fotboll med äkta kämpaanda Motionsidrott med Bibliotekets bollklubb... Baksidan Vitt spektrum litterära genrer... Debatt... Avhandlingar MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 De flesta vetenskapsmännen brukar vara väldigt stolta över sin utrustning och skryta med den, men vad betyder det egentligen? Det viktiga är att locka de bästa och mest strålande människorna, de som gör insikter och kommer med nya lösningar, säger Pedro Fardim, professor i kemisk träförädlingsteknik. Valde Finland för skogens kemi Pedro Fardim ny professor i kemisk träförädlingsteknik 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Då den nya professorn i kemisk träförädlingsteknik Pedro Fardim talar om framtiden för sitt laboratorium visar han upp en modell som påminner om en propeller. Ett av bladen heter innovation, de två övriga vetenskapligt fokus och synergistiskt samarbete. Den drivande kraften i mitten som håller ihop propellern är en cirkel med namnet inspiration. För att komma framåt och skapa innovationer måste man vara engagerad och ha en vetenskaplig passion för ämnet man forskar i, säger han. Innovation är ett ord som intervjun med Pedro Fardim hela tiden snurrar kring. Innovationer och förnyelse är något som driver honom personligen, och det han uppfattar vara avgörande för högskolorna. Universiteten har en stor kritisk massa och det är vid universiteten som genombrotten i forskningen och paradigmskiftena i vetenskapen skall ske. Företagen i dag behöver innovationer, och det är universitetens uppgift att förse dem med sådana. Vid universiteten kan man testa nya idéer, medan alla förändringar som görs av företag sker med en businessorientering i grunden. Behöver se hela processen Fardim menar att det inom pappersindustrin i dag inte räcker med kemister som tittar på pappersframställningen i den ena ändan och ingenjörer som tittar på processen i den andra ändan. Det som behövs är personer som klarar av att se hela processen från ved till papper. Det handlar om att se hur förändringar på den molekylära nivån kan göras så att effekterna syns på makronivå. För papperskemisterna gäller det att komma med nya alternativ som gör att pappersfabrikerna med hjälp av kemikalier kan optimera tillverkningsprocessen utan att behöva göra nyinvesteringar på maskinsidan. Tekniken för massatillverkning står inför en övergångsperiod. Många av de processer som används är hundra år gamla och flera forskningslaboratorier på området tvingas läggas ner verksamheten eller ändra inriktning. Nu gäller det att fundera på hur vi kan undvika att det här sker vid ÅA. Fardim menar att problemet ligger i att ingen ifrågasätter pappers framställningsprocessen så som den ser ut i dag. Ingen frågar sig varför det används ett tjugotal kemikalier i pappersproduktionen då det kanske skulle räcka med två, eller varför man

5 skall ha ett visst skede i produktionen som räcker tre timmar, när det kanske går att förkorta tiden. Nyckeln ligger i att ge studerande rätt utbildning för att få dem att se processerna med nya ögon. Det görs genom att lära studerande hur de ska tänka och inte vad de ska tänka. Vi behöver en ny generation av studerande som vågar se saker ur ett nytt perspektiv. Det räcker inte att vi utbildar bra ingenjörer, utan vi måste ha något som gör oss speciella. Vi ska utbilda personer som inte bara har det tekniska kunnandet, utan som också har förmågan att arbeta med människor, så att de blir personer som kan motivera andra och som kan låta sig motiveras. En del av utbildningen skall alltså enligt Fardim ägnas åt sociala färdigheter. Då en ung nyutbildad person anställs på ett företag kan han eller hon inte genast komma med en massa nya idéer och kräva att saker ska förändras. Man måste ha den rätta approachen och veta hur man skall övertala dem som bestämmer. Och de förändringar man föreslår skall vara baserade på vetenskap. Fardim poängterar att det är hög tid för utbildningen att profilera sig. När någon om tjugo år funderar på vad det är som gör utexaminerade från ÅA så speciella kanske personen märker att alla direktörer på företaget har fått sin utbildning vid ÅA och att de utmärker sig genom att ha både den tekniska kunskapen och de sociala färdigheterna, samt att de är effektiva, bra på att forska och lätta att samarbeta med. I dag förstår företagen att de har tillgång till bra forskning var som helst i världen, och att intelligensen inte är kopplad till passet, säger han. Därför skall vi fråga oss vad det är som gör oss speciella, med vad vi kan locka till oss de bästa forskarna och finansiering från företagen. Det räcker inte med utrustningen, alla de maskiner som vi har här har jag sett på annat håll i världen. Men det handlar om att locka de rätta människorna och skapa en miljö som är attraktiv. Då Fardim handleder studerande efterlyser han alltid något nytt i deras forskning. Jag brukar fråga På vilket sätt bidrar du till vetenskapen, hur försöker du förändra paradigmet? Om de inte då har något nytt i forskningen, säger jag åt dem att göra något nytt i undersökningen. I jakten på nytänkandet får man ändå inte glömma de två övriga bladen i propellern, säger Fardim. Allt nyskapande som sker skall basera sig på tidigare forskning, och det är genom samarbete med forskare som har olika inriktning och olika bakgrund som de intressanta nya idéerna kan födas. Fardim talar om nätverk på flera nivåer. För det första handlar det om att se ÅA som en helhet och inte titta på de olika laboratorierna inom kemisktekniska fakulteten var för sig. Många instanser konkurrerar om pengar från samma finansiärer, och då gäller det för akademin att ha en gemensam strategi för att locka både finansiärer och studerande. Men det handlar också om att bygga nätverk mellan universitet och företag Åboregionen, i Finland, i Norden, i Europa och i resten av världen. Målet att leda forskarteam Pedro Fardim verkar även själv vara driven av en likadan propeller som den han ritat upp för laboratoriets framtid. Att han brinner av iver för sitt ämne råder det ingen tvekan om. Han kommer ursprungligen från Brasilien, men de professionella ambitionerna ledde honom till Finland. Den vetenskapliga bakgrunden har Fardim lagt vid universitetet Unicamp i hemstaden Campinas nära São Paulo, där han studerade kemi. Hans första arbetserfarenheter på området kom genom en anställning på pappers- och massaföretaget Suzano Pulp and Paper. Suzano var det första företaget som producerade massa av eukalyptusträd för att tillverka tryckpapper, och alla var väldigt upprymda över det. På Suzano fick jag praktik och en bra bild av hela processen från ved till papper. Fardim var den första som fick möjlighet att skriva sin doktorsavhandling med sponsorering av företaget, och han disputerade 1999 i fysikalisk kemi på en avhandling om hemicellulosans roll i kraftmassatillverkning, samt om ytkemi och fibrernas styrka. Efter åtta år på Suzano kände Fardim att han behövde nya utmaningar, och gick till chefen och sade att det är dags för en stor förändring. Den stora förändringen ledde honom till Finland, ett land han blivit bekant med genom en vän och genom namnen på de pappersmaskiner som stod på de brasilianska fabriksgolven. Finland är ett starkt land inom massaindustrin, och det märks genom att finländska pappersmaskiner används över hela världen. Fardim kom till ÅA som post doc forskare år År 2004 blev han docent i ytkemi för massa och papper och från och med augusti i år kan han titulera sig professor. I Finland fanns det möjlighet att göra en akademisk karriär inom det område jag var intresserad av. Här är ämnet etablerat så man behövde inte bygga upp allting från början, vilket hade varit fallet i Brasilien. Min ambition har alltid varit att leda ett forskarteam, och jobbet på Suzano förberedde mig för det här. Nästa utmaning för Pedro Fardim är att lära sig svenska så bra att han kan undervisa på språket, något han lovat göra inom ett års tid. Han talar också lite finska redan, och väntar sig att lära sig språket bättre medan dottern går i en finskspråkig skola. Fardim har en tvåspråkig uppväxt med portugisiska och italienska som hemspråk, han har dessutom en perfekt engelska i bagaget, och de två nya språken i Finland får inte hans propeller att sakta farten. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Nya möjligheter för studier ÅA kan också profilera sig internationellt på ett annat sätt I början av detta läsår öppnades många nya möjligheter för universitetens magisterprogram i och med förändringar som trädde i kraft på grund av Bolognaprocessen. Åbo Akademi har haft magisterprogram även tidigare, men det finns klara skillnader mellan dem och det som nu har blivit möjligt. En nyhet är till exempel att man inte längre tillgodoräknar tidigare studier utan låter de studerande börja från noll. De kan börja direkt på magisternivå, och fakulteter ordnar sådana helheter med 120 studiepoäng, säger Gurli-Maria Gardberg, koordinator på den internationella enheten inom studieärenden. Den så kallade modellen, som nu har tagits i bruk, innebär att akademin ordnar två antagningar: antagning till kandidatnivå och då med rätt att avlägga magisterexamen, och antagning direkt till magisternivå. Studenter kan läsa sig till kandidat och magister inom samma ämne, men systemet möjliggör också att man byter ämne efter kandidatexamen. Behöriga för magisternivå-studier och de skilda magisterprogammen är både personer som har avlagt lägre högskoleexamen (d.v.s. kandidatexamen), och 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Åbo Akademi har haft magisterprogram även tidigare, men det finns klara skillnader mellan dem och det som nu har blivit möjligt, säger Gurli-Maria Gardberg, som är koordinator på den internationella enheten inom studieärenden. lämplig yrkeshögskoleexamen. Också utländska examina kan ge behörighet. ÅA kan ordna magisterprogram inom mera tvärvetenskapliga områden, och både på svenska och utländska språk. Det här möjliggör nu internationell profilering på ett annat sätt. Om vi till exempel går in för att satsa på engelskspråkiga magisterprogram och aktivt rekryterar utomlands och dessutom kanske i framtiden har terminsavgifter för studenter från länder utanför EU, vilket ju har diskuterats blir det intressant att se vad det leder till, säger Gardberg. Det kanske börjar påminna lite mera om business? Man behöver inte måla upp skräckscenarion för våra universitet. I Finland är vi ändå ganska små aktörer. Ser man däremot på England, Australien och USA, som länge har sysslat med det här, så är deras utbildningar inkomstbringande industrier. De kan dra in otroligt mycket pengar, eftersom vissa av universiteten där har procent utländska studerande. Men dit har vi lång väg. För oss är det en helt annan typ av verksamhet, men det är klart att det ändå kan ge oss nya banor att tänka i, också ekonomiskt. Internationellt samarbete Det har också kommit nya möjligheter för både nationellt och internationellt samarbete. En gemensam examen (joint degree) är en ny typ av utbildningsprogram, som ordnas tillsammans med andra högskolor. Sådana behöver inte omfatta 120 studiepoäng, 90 kan också vara tillräckligt. Högskolor bygger upp den här typen av studiehelheter tillsammans, och det innebär att studenter studerar på två eller flera olika orter. Det kan i och för sig också betyda att man låter lärare cirkulera, medan studenter är kvar på samma ställe, men det är inte grundidén. Det viktigaste

7 är mobilitet bland studenterna, säger Gardberg. Gemensamma examina fungerar på så vis att studenterna i första hand får examina från sina hemuniversitet. Jag tycker att det dock är viktigt att hålla i tankarna att mervärdet med en internationell gemensam examen ur studentsynvinkel är att den är internationellt erkänd och gångbar. Och där måste man vara noga med reglerna, speciellt nu i början då det är nytt. Universiteten måste göra ett bra förarbete och se till att dessa examina verkligen är erkända. Det blir också allt viktigare att skapa program av verkligt god kvalitet och med fungerande service. Speciellt om universitet inför terminsavgifter för internationella examina betyder det att studenten i allt högre grad får en ställning som kund, oavsett hur stor avgiften är. Men om man lyckas hitta bra partners ger det goda möjligheter att ordna starka specialiserade utbildningar inom små områden. Åbo Akademi har nu mycket goda möjligheter att inom Norden ordna gemensamma utbildningar på specialområden, och på svenska. Det är något som definitivt är värt att utveckla och jag tror att det är många som planerar sådant just nu. Det är lättare att samarbeta inom Norden än helt internationellt, säger Gardberg. Nya magisterprogram Redan från och med i höst har Åbo Akademi nya och helt egna svenska magisterprogram inom kvinnovetenskap och masskommunikation. De är båda på sätt och vis tvärvetenskapliga, det är alltså inte bara en kandidatexamen som för vidare till dem. Studenterna kan ha olika bakgrund och det berikar säkert ämnena. Till de här magisterprogrammen kan man säkert rekrytera nordiskt, men i första hand är de nog tänkta att tillfredsställa behov på nationell nivå. ÅA:s styrelse har slagit fast att magisterprogrammen bör bygga på utbildningsområdets eller samhällets särskilda utbildningsbehov, som inte annars kan tillfredsställas, och på Åbo Akademis strategiska mål och tyngdpunkter. Hur många magisterprogram kommer det då att finnas om några år? Utländska studerande är en del av ÅA:s gemensamma examensmål för fakulteterna, och med tanke på det skulle det vara bra om varje fakultet hade ett internationellt magisterprogram. Men det finns ingen orsak att gå mycket längre än så. Man måste fundera noggrant på inom vilka områden det lönar sig att bygga upp magisterprogram, säger Gardberg. Samtidigt är det viktigt att ha en tillräcklig mängd program för att uppnå en kritisk massa då det gäller antalet studerande. Det skall synas att vi faktiskt är internationella, det gör det enklare att rekrytera och sätta det i system. Studenter som antas från utlandet är oftast mobila. Det viktigaste för dem är kvaliteten och innehållet i utbildningen, inte vilket land de far till. Därför måste vi kunna profilera oss. Det gäller att ha program som vi är bra på genast från början, inom områden där vi har specialkunnande och där det finns behov även av forskare. Ganska många brukar fortsätta som forskare efter att ha blivit magistrar. Det är en av Undervisningsministeriets målsättningar att med magisterprogram locka mera internationell kompetens till Finland, eftersom det egna underlaget inte är tillräckligt. Ett gammalt magisterprogram, som ÅA redan har fått nytt tillstånd för av UVM, är Chemical Engineering vid kemisk-tekniska fakulteten. Det är ett område där ÅA har dels högtstående forskning och dels specialkunnande, vilket också märks på studenterna som kommer. När man jämför antalet som antas och antalet som de facto kommer hit är det inte så stort bortfall som inom vissa andra områden, säger Gardberg. Bättre marknadsföring UVM har gett akademins internationella enhet medel för att utveckla marknadsföringen. Vi kommer att delta mera i mässor, och satsar nu speciellt på Norden. I november deltar vi för första gången i SACO-mässan i Stockholm med en egen monter, berättar Gardberg. Men det som säkert är den enklaste och mest effektiva marknadsföringen är webbsidorna. De måste vara välfungerande, informativa och samtidigt intressanta. Vi behöver också en allmän presentation av ÅA, där vi uppriktigt kan framhålla att vi är internationella till studentunderlaget. Det finns många nationaliteter här, och de är fem sex procent av alla studerande, vilket sett till vår storlek är en ganska stor del. Vi kunde också använda utländska studenter i vår rekrytering, precis som vi använder österbottniska studenter för att rekrytera i Österbotten. Den 11 november ordnar Åbo Akademi tillsammans med Åbo universitet och Åbo handelshögskola ett heldagsseminarium i Arken om internationell rekrytering. Dit kommer föreläsare från Danmark, Holland och Tyskland. Vi är de första att medge att vi är noviser på området, men det betyder inte att vi vill lära oss hur till exempel britterna sköter rekryteringen. Deras budget är nämligen inte av denna värld. Danmark, Holland och Tyskland är däremot länder som inte är engelskspråkiga och som delvis har infört terminsavgifter. Det skall bli intressant att höra om hur deras rekrytering har lyckats och också om vad det inte lönar sig att försöka med. Information om hurdana magisterprogram som ordnas vid Åbo Akademi hittas på webben: MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 AKADEMIVAL Viktigt med aktiva studerande Det viktigaste med studentrepresentanterna i Åbo Akademis styrelser och råd är att vi helt enkelt påminner personalen om att det finns studerande och att vi behöver vissa saker. En del av personalen träffar oss inte annars, då alla inte undervisar, säger Henrika Moliis-Mellberg och Pia Fredriksson, som båda är studentrepresentanter. Den november väljs nya medlemmar till Åbo Akademis styrelse, Österbottens högskolas styrelse och till fakultetsråden för perioden Den 1 2 november ordnas dessutom kårvalet 2005, i vilket det väljs fullmäktige till Åbo Akademis Studentkår för ett år framåt. Det är fullmäktige som sedan på basis av intervjuer väljer vem som skall representera Studentkåren i ÅA:s och ÖH:s styrelser. Studentrepresentanterna i fakultetsråden väljs däremot direkt. Det totala antalet medlemmar i ÅA:s styrelse har varit 27, men nu nästan halveras det då det blir 15. Fyra medlemmar i den nya styrelsen kommer att vara studerande. Både Moliis-Mellberg och Fredriksson tror att det är bra att styrelsen nu blir mindre. Styrelsen har nog varit alltför stor, vilket har gjort det svårt att föra diskussion. Man vinner antagligen effektivitet på det här. Vi hoppas att det blir riktiga val nu, alltså att fler intresserade ställer upp! De som inledde sina studier i höst är de första som gör det enligt det nya europeiska Bolognasystemet. Därför skulle det vara bra att få med några av de nya studenterna i fakultetsråden. Men jag är rädd för att de flesta som kommer att väljas in studerar enligt det gamla systemet. Man får hoppas att alla äldre studerande i fakultetsråd inte sedan byts ut på en gång, säger Moliis-Mellberg. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ÅA:s styrelse vinner antagligen effektivitet på att den nu har blivit mindre, säger studentrepresentanterna Henrika Moliis-Mellberg och Pia Fredriksson, som på bilden sitter vid styrelsens bord. Fredriksson och Moliis-Mellberg föreslår att tutorer och specialföreningar skulle ordna träffar för studerande för att informera om hur valet fungerar. Studenter skall åtminstone rösta i de här valen, för den som inte röstar har inte rätt att klaga! Men nu är det många som inte vet något om det här. Det är lätt att rösta, och i kårvalet kan man göra det på internet. Tyvärr tas det systemet inte i bruk i akademivalet ännu den här gången. Naturligt att bli aktiv Henrika Moliis-Mellberg började studera biologi vid ÅA hösten Under sitt första studieår blev hon medlem i styrelsen för biologernas ämnesförening, och satt där i två år. Då det förra gången var akademival hösten 2002 var hon också tutor för biologerna, och ställde upp i matematisknaturvetenskapliga fakultetens val av fakultetsråd. Hon blev invald som ordinarie studentrepresentant, och sedan även till ÅA:s styrelse, där hon först var suppleant men senare blev ordinarie. Jag tycker att det är bra att vara aktiv på det här sättet, eftersom man kommer igång och lär känna folk i olika årskullar och inom andra ämnen. För mig var

9 det därför naturligt att bli tutor, och senare också ställa upp i valet av fakultetsråd. Jag har inte varit så aktiv då det gäller högskolornas politik, jag är mera intresserad av studerande och våra rättigheter inom universitetet. Pia Fredriksson inledde sina studier i konstvetenskap år 1999, och satt åren i styrelsen för Åländska studentlaget vid Åbo Akademi. Hon blev också medlem i konstvetarnas institutionsråd. Åren satt hon i Studentkårens styrelse, och blev hösten 2002 dessutom invald både till HF:s fakultetsråd, där hon först var suppleant men för ett år sedan blev ordinarie, och till Åbo Akademis styrelse, där hon är suppleant. Jag hade inga bekanta i Åbo då jag först kom hit, så jag ville lära känna folk och gick därför med i Åländska studentlaget. Jag har alltid varit föreningsaktiv på ett eller annat sätt, och då andra märker att man är aktiv blir man snabbt tillfrågad att ställa upp i val. Ju mera man syns, desto mer involverad blir man, säger Fredriksson. Moliis-Mellberg ställer i år inte upp på nytt i fakultetsrådsvalet, dels för att det är dags för yngre krafter att ta över och dels för att hon snart är färdig med biologistudierna och fortsätter vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten. I ÅA-styrelsen skulle hon däremot gärna fortsätta. Fredriksson ställer inte upp i något av valen, eftersom hon inom kort blir färdig konstvetare. Studier i normal takt I akademival väljs numera styrelse och fakultetsråd för tre år, inte två år som förr. Klart att tre år är en ganska lång tid, och det för med sig både bra och dåliga saker. Men å andra sidan får man ändå en passion för det man gör när man en gång har börjat med det. Man vill fortsätta och se det gå vidare, säger Fredriksson. Många studerande är kanske rädda för att binda sig för flera år om de ställer upp i val och blir invalda. De vill kanske i något skede studera utomlands, eller så kanske de ganska snart blir färdiga och då tänker flytta bort från Åbo. Men det här tycker jag att man egentligen inte behöver oroa sig för, eftersom man kan befrias från uppgifterna om man har bra skäl, säger Moliis-Mellberg. Studenter skall åtminstone rösta i valen, för den som inte röstar har inte rätt att klaga! Att sitta i fakultetsråd är inte heller något hinder för att studera i normal takt. Man läser handlingar och träffar människor, men det tar egentligen inte mera än en kväll och en eftermiddag per månad. Många tror säkert att man studerar långsamt om man är aktiv på det här sättet, men det tycker inte jag. Själv har jag tagit i snitt 35 studieveckor per år, säger Moliis-Mellberg. Kårstyrelsen däremot är mera tidskrävande. Sitter man i den missar man i praktiken ett år av studierna. Då jag var med där hann jag ändå ta några studieveckor, men det gick mycket långsammare, säger Fredriksson. Viktigt att uttrycka åsikter I höst under de nuvarande rådens och styrelsernas sista tid har många studentrepresentanter slutat i dem. En del har suttit med ännu ett halvt till ett år efter att de har blivit färdiga, men sedan tyckt att de inte längre kan representera studerande på samma sätt. Då de börjar jobba och plötsligt har inkomst tycker de kanske att studerande inte borde få studiestöd, skrattar Moliis-Mellberg. Fakultetsråden tar upp många rutinärenden. Det är mycket som klubbas igenom ganska snabbt. Men det handlar också om sådant som till exempel antagningsstrategin, och då är det viktigt att vi uttrycker vår åsikt, säger Pia Fredriksson. Studerande som är medlemmar i fakultetsråden bör komma ihåg att de representerar alla som studerar vid fakulteten, inte bara dem inom det egna ämnet, och de som sitter i ÅA:s styrelse representerar alla som studerar vid Åbo Akademi. Som studentrepresentant i fakultetsrådet har man inte lika stor möjlighet att påverka saker som i ÅA:s styrelse, där större ärenden tas upp. Å andra sidan får vi se hur det blir nu när styrelsen förminskas. Vissa ärenden kommer kanske att i stället börja skötas av fakultetsråden, som på det viset skulle bli viktigare, säger Moliis- Mellberg. En annan nyhet är att institutioner och därmed också institutionsråd försvinner. I stället kommer någon typ av ämnesråd, men det har ännu inte fastslagits exakt vad de skall ta upp och inte heller vad de skall kallas. Bra argument I både HF:s och MNF:s fakultetsråd, som Fredriksson och Moliis-Mellberg är med i, sitter fyra studentrepresentanter. De brukar liksom ÅA-styrelsens studerande träffas och ha aftonskola före mötena. Om man argumenterar för någonting på aftonskolan och får stöd för det där är det mycket lättare att föra fram det sedan på mötet. Professorerna är så erfarna att vi måste vara välförberedda för att få dem att ta oss på allvar. Men då vi har bra argument lyssnar de, säger Moliis-Mellberg. Då man har lärt sig mötestekniken är det alltid någonting som man kan ha nytta av senare. Studielivet är ganska skyddat, så det är bra att på det här sättet förbereda sig lite för vuxenlivet. Hur det här fungerar är bra att känna till senare, till exempel om man blir aktiv i sitt bostadsbolag, eller förstås om man engagerar sig i kommunalpolitik, säger Fredriksson. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 AKADEMIVAL Det nya valsystemet kräver nya strategier Det är valår vid Åbo Akademi. Ledamöter skall väljas till ÅA:s styrelse och till samtliga fakultetsråd. I år tillämpas emellertid nya regler det har akademins styrelse fattat beslut om. Röstningen sker fortfarande enligt samma kategorier professorer, lärare, forskare och övrig personal, studerande som hittills. Inom ramen för dessa kategorier får röstberättigade alltjämt nominera och rösta på kandidater i både fakultets- och styrelseval. Det nya är själva valsystemet. Hittills har samma proportionella valmetod som i riksdagsoch kommunalval tillämpats. Det innebar att det oftast lönade sig för flera kandidater att gå samman inom ramen för ett valförbund. Dessa valförbund bildade då en lista i valet. Det totala antalet röster på kandidaterna avgjorde hur många platser som tillföll valförbundet, medan kandidaternas personliga röstetal avgjorde i vilken ordning kandidaterna blev invalda från respektive lista. Det nya systemet avskaffar valförbunden och därmed listvalet. I stället nomineras enskilda kandidater tillsammans med personliga suppleanter. Rösterna tillfaller dessa kandidatpar och kan inte överföras på någon annan. I praktiken har akademin därmed gått över från proportionella val till majoritetsval. De enskilda kandidatparens röstetal avgör vilka som blir invalda, de något krångliga jämförelsetalen försvinner. De som önskar maximera sina chanser att få representation eller vinna inval måste tänka i nya banor. Alla kandidatpar inom en kategori är varandras konkurrenter, 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI det samarbete som valförbunden innebar har spelat ut sin roll någon gemensam pool av röster för flera kandidater finns inte i det nya valsystemet. De som nominerar kandidater måste tänka på följande: kandidatpar som sannolikt appellerar till samma väljargrupper riskerar att eliminera varandra. Därmed gynnas kandidater som appellerar till konkurrerande väljargrupper inom samma kategori. Om man önskar att en bestämd grupp skall få representation, är det klokast att ställa upp ett kandidatpar som kan ta hem rösterna på just det fältet. De röstande måste tänka i liknande banor. Om det ändå har ställts upp många kandidater ur samma grupp, bör rösterna koncentreras till dem som har realistiska chanser till inval. Allmänt taget gäller alltså att man inte skall gapa efter för mycket. Även överdriven försiktighet kan dock straffa sig. Om ett starkt väljarfält ställer upp för få kandidatpar, har man ingen glädje av att dess kandidater blir valda med imponerande röstetal. I ett sådant fall är det klokare att nominera ytterligare ett kandidatpar med chans till inval. Lyndon B. Johnson, amerikansk president på 1960-talet och legendarisk ringräv i Washingtonpolitiken, sade en gång: Regel nummer ett i politiken: lär er att räkna. Bästa ÅA-väljare, det gäller även för er: sätt igång och räkna! ÅSA BENGTSSON LAURI KARVONEN Statsvetare vid ÅA KOMPETENS 2005 Ledarskap I år firar Fortbildningscentralens vid Åbo Akademi ledarskapskonferens Kompetens tioårsjubileum. Storsamlingen för ledare ordnas den november, som vanligt i Mauno Koivisto Centrum i BioCity, Åbo. Under de tio åren som konferensen har ordnats har vi haft många talare som är legender inom ledarskap, och Kompetens har blivit väletablerat. Många gäster brukar redan då konferensen tar slut fråga när den ordnas nästa gång och genast boka tid för den, säger konferensledare Kristina Pusa och konferenssekreterare Maria Jalava. Årets övergripande tema är Ledarskap i tid och rum. Den första föredragshållaren är ÅA:s rektor Gustav Björkstrand, som berättar om Ledarskap under fyra decennier erfarenheter och lärdomar. Andra talare under den första dagen är Ivars Jegers, Pauline von Bonsdorff, Irene Johansson och Pierre Guillet de Monthoux. Det ordnas också ett personligt samtal om ledarskap och förtroende mellan Bengt Kristensson Uggla, som är Amos Andersonprofessor vid ÅA i filosofi, kultur och företagsledning, och Ola Ramstedt, som gjorde en lång och framgångsrik karriär i svenskt näringsliv, fram till det att Skandia-affären kom och ändrade på allt. Samtal är ett nytt format för oss. Det har efterfrågats och nu etablerar vi formen. Vi är tacksamma för att vi inför den här konferensen kunde samarbeta mycket med Bengt Kristensson Uggla. Utöver samtalet kommer han under den andra dagen att tala om Slaget om verkligheten. Ledarskapsfilosofi i tolkningens tid. Kristensson Uggla var också genast från början med som bollplank för våra idéer, säger Kristina Pusa.

11 i tid och rum årets tema Under de tio åren som konferensen har ordnats har vi haft många talare som är legender inom ledarskap, och Kompetens har blivit väletablerat, konstaterar konferenssekreterare Maria Jalava och konferensledare Kristina Pusa. De övriga föreläsarna under den andra dagen är Märta Tikkanen, Lisbeth Staffans, Kari Liuhto, Helena Åhman och Gunnar Ekman. Info om vad som kommer att tas upp hittas på webben: Vi erbjuder som vanligt ett smörgåsbord av seminarier, men i år har vi medvetet minskat lite på antalet som går parallellt. Vi har gjort så här, eftersom alla talare är intressanta och vi inte vill att gästerna skall behöva välja bort så många, säger Maria Jalava. Föredragen på Kompetens är en timme långa, det vill säga relativt korta, och på det sättet en utmaning för föreläsarna. Det är stora och betydelsefulla teman som tas upp. Vart och ett av dem kunde fylla minst en två dagar. Men på en timme hinner lyssnarna åtminstone introduceras till ett nytt tänkande, och när en föreläsare lyfter fram det mest centrala ur en fråga kan det vara avgörande för att någon i publiken, som tidigare har gått och funderat på ämnet, skall få en aha-upplevelse. Det kan vara ett avgörande startskott för en förändring, säger Kristina Pusa. Den sociala biten är också en viktig del av Kompetens. Ledarna som är gäster tycker om att träffas och har mycket att diskutera. Därför har vi fått många önskemål även om kvällsprogrammet. Den här gången kommer vi att stanna i BioCity, för första gången sedan det allra första året. Det har efterfrågats, eftersom föredragen ger så mycket nytt att tänka på, så det blir trevligt för konferensgästerna att kunna stanna på samma ställe, fira jubileet med cocktail, och fortsätta dagens diskussioner, säger Kristina Pusa. Företag har möjlighet att anmäla fem personer till konferensen till priset för fyra, vilket är ett omtyckt alternativ. Då det kommer flera deltagare från ett företag väcker det diskussioner i deras kafferum efter konferensen, och det uppskattas. På det viset kan de reflektera över vad de hörde. I år då vi ordnar konferensen för tionde gången har vi som en bonus att företagskorten är lite billigare än tidigare, säger Maria Jalava. Kompetens är spännande varje år, det brukar alltid vara en speciell stämning. Så det är bara att anmäla sig och komma, man behöver inte fundera på om man borde göra det eller inte! Programmet för Kompetens 2005 har planerats av en arbetsgrupp vid Fortbildningscentralen, som utöver Kristina Pusa och Maria Jalava består av direktör Paula Lindroos, samt Pian Åkerlund, Nina Söderlund, Mona Riska, Satu Laitila, Gundel Westerholm, Maria Sundström och Peter Siegfrids. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 VECKANS SKRIBENT Rektorer kommer och går, tjänstemän består 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI EN BRA HÖGSKOLA LOCKAR begåvade studenter och lärare över landets gränser. En bra högskola producerar toppforskare för forskningens och näringslivet behov. En bra högskola är internationell. En bra högskola skapar innovationer och främjar företagsamhet. Så sägs det ofta och dessa beskrivningar ligger visst bakom kravet på att skapa några få toppenuniversitet. Min fråga gäller: varför nämner man inte dem som administrerar högskolorna? Ytterst sällan lyfter näringslivets representanter eller politikerna fram dem som i praktiken bereder möjligheter och banar vägen för universitetens forskare och lärare till framgång, till så hög kvalitet på utbildning och forskning som möjligt. För att kunna forska behövs pengar, assistenter, apparatur, fysiska utrymmen och inventarier såsom laboratorier, datorer, programvara och arbetsrum. Vem är det vid våra universitet som håller hjulet rullande? Det är tjänstemännen. Rektorer kommer och går, tjänstemän består. Resultatstyrningen med målsättningen att producera så många examina som möjligt riskerar att sänka kvaliteten på de utexaminerade. Man frågar sig om en doktorsavhandling från 1950-talet skulle godkännas som en avhandling i dag. I samband med måndagsmötet för några veckor sedan förde Åbo Akademis områdeschefer en diskussion om huruvida kvaliteten hos akademins utexaminerade har sjunkit under de senaste decennierna. Måndagsmötet har tidigare initierats av akademins förvaltningsdirektör och leds numera av rektor. På mötet redogör områdes- eller byråcheferna för veckans händelser och aktiviteter. De beslut som fattas gäller mötestider och koordinering av aktiviteter. Protokollet distribueras i informationssyfte till en vid skara tjänstemän inom akademin. Numera hålls mötena som videokonferenser med Åbo Akademi i Vasa. Ofta kommer man på mötena överens om deltagandet i och representationen på ett otaligt antal seminarier och möten där akademin bör vara representerad. Informationsvärdet av mötena är stort och betyder i praktiken att akademins tjänstemän internt skall veta vad som pågår inom universitetet och mellan olika myndigheter. Önskas närmare information kan man vända sig till respektive deltagare eller föredragande. Datacentralens direktör deltar varje månad som inbjuden expert i mötena. Ja ibland börjar diskussionen florera och måndagsmötesdeltagarna yppar sina åsikter om resultatkrav eller resursbrist. Nu diskuterades alltså huruvida nivån på våra utexaminerade har sjunkit. Eller har nivån på de antagna sjunkit? Kan våra magistrar mera i dag än för tjugo år sedan? Det är svårt att mäta, Ulla Achrén är tjänstledig informationschef vid ÅA. det vet vi alla. Innehållet i det som studiebyråns chef Johan Nikula sade, ledde till att jag började spinna vidare på hans ord. Han sade ungefär så här: I alla fall beträffande ämnet historia har en stor förändring skett. Förr kunde man lära sig allt, det stod ju i böckerna, numera är det omöjligt; ingen individ kan anamma allt som händer och som har dokumenterats. Ändå påstår jag att dagens utexaminerade kan mera än för tjugo år sedan. De har helt enkelt jämfört med tidigare antagna ett annat utgångsläge med en bra grundutbildning från grundskola och gymnasium. Då avser jag både allmänbildningen och t.ex. språkkunskaperna. I akademiska termer är det dock svårt att bedöma om dagens magistrar eller doktorer är mera kvalificerade än förr. NOBELPRIS BEVILJAS INTE för god allmänbildning, det vet vi. Regeringen vill satsa på undervisning och forskning. Samtidigt lever vi under ett hot om att antalet universitet skall skäras ner och att antalet anställda vid universiteten drastiskt skall minskas. Regeringens strävanden går stick i stäv med produktivitetskravet. Det är svårt att föreställa

13 För Åbo Akademi som det finlandssvenska universitetet skulle nedskärningarna och eventuella sammanslagningar vara ödesdigra. Akademins uppgift att tillgodose den finlandssvenska befolkningens behov av högre forskning och undervisning skulle inte mera vara möjligt med tanke på akademins breda ansvar. sig hur produktivitetskravet kunde höja kvaliteten är det endast några spetsenheter som skulle bli kvar? För Åbo Akademi som det finlandssvenska universitetet skulle nedskärningarna och eventuella sammanslagningar vara ödesdigra. Akademins uppgift att tillgodose den finlandssvenska befolkningens behov av högre forskning och undervisning skulle inte mera vara möjligt med tanke på akademins breda ansvar. Uppgiften att främja landets tvåspråkighet skulle försvåras. Jag har i över tjugo år följt med hur Åbo Akademi vuxit. Det spelar ingen roll om man mäter tillväxten i ekonomiska resurser, antalet fakulteter, studenter, tjänstemän, lärare eller forskare. Därtill kommer exempelvis nya fristående enheter, forskarskolor och forskningens spetsenheter. Resultatstyrningen har påfört också tjänstemännen en oerhört stor arbetsbörda. Resultatförhandlingarna med undervisningsministeriet bereds av tjänstemännen med samtliga fakulteter, fristående inrättningar och enheter och naturligtvis med själva förvaltningspersonalen. Utan en duktig byråkratstab eller tjänstemannakår skulle denna beredning och dessa underhandlingar inte ha burit frukt. På fakultetsnivå bär ärkebyråkraterna, d.v.s. fakultetsdirektörerna det största ansvaret för fakulteternas del. FÖRVALTNINGEN BETRAKTAS ofta som ett ont och ett måste, ett element som det är lätt att skära ned på då besparingar skall göras. Så skedde på 1990-talet. Samtidigt skall löner betalas, finansiering skaffas, resultat rapporteras, statistik produceras och universitetens tredje uppgift, d.v.s. samhällsansvaret uppfyllas. Det skall göras individuella databaserade studieplaner, antagningsprinciperna skall anpassas till olika kategorier av sökande och städningen skall konkurrensutsättas. Man skall inte se bakåt utan ta sikte mot framtiden. Man skall inte klaga utan jobba för att åtgärda olägenheter eller orättvisor. Jag klagar inte, jag vill ge ett lyft åt tjänstemannakåren. Den externa finansieringen utgör i dag en tredjedel av Åbo Akademis budget. Finlands Akademi, Stiftelsen för Åbo Akademi, TEKES och EU-finansieringen är de största externa källorna. Allt flera forskningsavtal görs också med olika företag. Till forskarnas förfogande finns enheten Forskningsservice med tre anställda tjänstemän. På Forskningsservicens webbsidor finns information om aktuella lediga anslag, direktiv om hur man ansöker om anslag, vilka bilagor som behövs och avtalsmodeller. Personlig rådgivning och innovationsombudsmannens tjänster står också till forskarnas förfogande. Jag vågar påstå att utan insatser av denna tjänstemannastab skulle Åbo Akademi inte kunna ligga i den nationella toppen av statistiken över beviljade anslag i förhållande till antalet ansökningar. Allt tyder på att kvaliteten på forskningsprojekten är hög. Redaktörerna för Meddelanden från Åbo Akademi räknas visst också till byråkratstaben. Popularisering av forskning är inte en lätt uppgift i synnerhet som forskarna helst vill använda svåra termer och gärna redogör för sina resultat med samma precision som på en vetenskaplig konferens. Att presentera Papers är en helt annan sak än att presentera forskningsresultat för allmänheten. Meddelanden distribueras till akademins alumner, d.v.s. till tidigare studerande och till dem som anslutit sig till alumniföreningen Åbo Akademiker. Denna förening med ca medlemmar leds å sin sida av en tjänsteman som bl.a. skaffar mentorer för studerande i slutskedet av studierna, informerar alumnerna om akademin och ordnar tillställningar för tidigare ÅA-studerande. I resursfördelningen till akademin beaktas också placeringen på arbetsmarknaden. Inom ramen för Arbetsforum ordnar akademins tjänstemän praktikplatser för studerande och arbetsplatser för utexaminerade, handleder i uppgörandet av arbetsplatsansökningar och samarbetar intimt med arbetskraftsbyråerna. Åbo Akademis studenter placerar sig inom de flesta utbildningarna bra på arbetsmarknaden vilket är ett ypperligt kvalitetsmått. Rektorer kommer och går, tjänstemän består. För oss tjänstemän är rektor en av oss, en vetenskapsman som ganska snabbt insett att tjänstemännen behövs för att hjulet skall rulla vidare i riktning mot ännu högre kvalitetsnivå. Hjulet rullar också vidare då tjänstemän går! ULLA ACHRÉN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Allt fler utbytesstuderande vid Polacker, tyskar, österrikare och schweizare gillar den familjära stämnin Antalet utländska studerande är i år rekordstort vid ÅA i Vasa. Samtidigt diskuteras terminsavgifter för studerande från länder utanför EU. Men det bekymrar just nu inte de nio utbytesstuderandena från bland annat Polen, Tyskland och Österrike som MfÅA träffade i slutet av september. De tänker alla ta ut allt de kan av de fem till nio månaderna de studerar i Vasa. Aldrig har internationella koordinatorn Camilla Westermark haft så mycket att stå i med som i år. Mot slutet av sommaren blev det klart att förutom många nya utländska studerande vid PF och SVF i Vasa, kunde också BI i Jakobstad ta emot en grupp på åtta kanadensiska barnträdgårdslärarstuderande. Det var toppen av BI att på så kort varsel kunna ta emot dem. Att arrangera allt som behövs för åtta utländska studerandes fyra månaders studier är nämligen inte det lättaste, konstaterar Camilla Westermark. I somras och i höst har hon haft fullt upp med att ordna studieanmälningar, logi, tutorer, rundturer, studiebesök, introduktionsoch språkkurser och bland annat besök i skärgården för de många nya utländska studerandena. Om antalet är rekordstort är även de olika aktiviteterna för utländska studerande vid ÅA Vasa fler än någonsin. Något lärarstuderande Melanie Burch från Schweiz uppskattar. Det har varit ganska lätt att komma igång här fast jag varken kan finska eller svenska. Ert system med personliga tutorer är mycket bra och vid ett så litet universitet som ÅA här i Vasa är det lätt att hitta allt och alla. Här finns nästan en sorts familjekänsla och stämningen är avslappnad och god. Man är inte bara ett anonymt nummer, och hittar därför snabbt 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI nya vänner här, tycker Melanie och får medhåll av de andra. Planerna på att införa terminsavgifter för en del utländska studerande får alla nio att bekymrat skaka på huvudet. Det betyder enligt dem att studerande i många fattigare länder i praktiken aldrig får en chans att studera i till exempel Åbo eller Vasa. Dock skulle avgifterna gälla endast utländska studerande som önskar ta hela

15 Åbo Akademi i Vasa gen men efterlyser mera kurser på engelska Som utbytesstuderande hinner man både studera och bekanta sig med landet. Från vänster Karolina Wójtowicz, Melanie Burch, Judith Stellnberger, Evelyn Silber, Minna Sandström, Elisabeth Knollmayr, Marta Miklikowska, Johanne Lau och Katharina Höglhammer. en hel del problem med att förstå innehållet i kursen. Det som ändå är fint är att de flesta lärare går med på att man till exempel skriver en essä på engelska eller tyska i stället för att tenta och att man kan ersätta en svensk- eller finskspråkig bok med en annan bok om det behövs, säger Judith Stellnberger från Österrike som också studerar på PF. sin examen från ett finländskt universitet. Avgifterna skulle inte drabba studerande som kommer till Finland för kortare vistelser och bara avlägger en del av sina studier här. Alla håller med om att det gärna kunde finnas många fler engelskspråkiga kurser och internationella program i Vasa. Nu går alla på flera svenskspråkiga föreläsningar och har givetvis ibland Med i Wasaspexet När speciallärarstuderande Johanne Lau från Tyskland påpekar att hon delvis valde Finland och ÅA för landets topplacering i Pisastudierna nickar de andra instämmande. Men Johanne som redan kan en hel del svenska, hade också en annan orsak. Jag vill helt enkelt lära mig både mer svenska och lite finska och har också varit i Norge och även studerat finska tidigare. Så mitt intresse för den skandinaviska kulturen och språken är en avgörande orsak till att jag kom hit. Johanne sökte först till ett par universitet i Sverige, men fick inga konkreta förslag eller löften av dem. Då skrev hon istället till internationella koordinatorn vid ÅA i Vasa, Camilla Westermark, och allt ordnades plötsligt i ett nafs. Och nu deltar hon till och med i årets Wasaspex. Förutom att det kunde finnas fler engelskspråkiga kurser, har även studieschemat vållat vissa problem för utländska studerande i Vasa. Systemet med individuell schemaläggning och med kursdatum som ändras och slås fast under terminens gång gör att det ibland är svårt att veta var och när man har en föreläsning. En gång kom jag till och med för sent till en föreläsning eftersom tid och plats hade ändrats, säger Marta MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 Miklikowska, utvecklingspsykologistuderande från Polen. Schemaläggningen krånglig I många universitet i till exempel Polen och Tyskland har alla kurser och program ett fast schema med samma veckodagar, klockslag och plats i långa block under hela läsåret. Att plötsligt få ihop och upprätthålla en uppdaterad egen läsordning har därför bland utländska studerande inte varit så lätt. Man måste varje morgon kolla när och var resten av veckans föreläsningar hålls och det är svårt att planera för nästa vecka då så mycket ännu kan ändras. Men min egen tutor har lärt mig hur det hela går till och nu går det nog bra ändå, säger Elisabeth Knollmayr, lärarstuderande från Österrike. Hon och de andra öser beröm över sina tutorer, som har hjälpt dem på många olika sätt. ÅA:s tutorsystem kunde deras egna universitet i hemlandet ta modell av, tycker både hon och studiekamraterna Evelyn Silber och Katharina Höglhammer. Ingen av de tre klagar på för stressiga studier. De hinner också med annat än studier, såsom att besöka andra orter i Finland, cykla runt Wien en fin upplevelse Efter en vårtermin och fem månader som utbytesstuderande på Pädagogische Akademie des Bundes in Wien, skulle Minna Sandström på pedagogiska fakulteten i Vasa när som helst vara beredd att studera där lika länge till. Förutom att kurserna var intressanta och välorganiserade är kulturen och invånarna i Wien mycket intressanta. Det finns hela tiden massor att göra och fem månader går i ett huj. Så jag skulle otroligt gärna fara tillbaka dit, säger Minna som blev färdig med sina studier i Wien den sista juni. Minna är en av de allt fler ÅA-studerande som via Erasmus-programmet valt att studera några månader vid ett utländskt universitet. Under våren hann hon bland annat med fem kurser specialsydda för utländska studerande, varav ett par var intensivkurser i tyska. Dessutom deltog hon i en kurs i Österrikes kultur, historia och nutid. Det tog en liten tid innan jag kom igång bland 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI på landsbygden och i staden och vara med på olika studentfester. Att sjunga snapsvisor under maten är något nytt åtminstone för mig och studentpartyna tycks vara häftigare här än där hemma. Och den finländska maten är ju jättegod. Till exempel till lunch får vi ofta internationell mat från olika hörn av Europa, säger Karolina Wójtowicz, utvecklingspsykologistuderande från Polen. Enligt Camilla Westermark kommer problemet med att det fortfarande finns rätt få kurser på engelska både på PF och i synnerhet på SVF sakta men säkert att lösa sig. De institutioner som erbjuder kurser på engelska får ett extra anslag och intresset ökar också annars år för år. I år har vi satsat på en egen engelskspråkig kurskatalog, Studies in English , och har flera guider för utländska studerande även på nätet. Att ÅA i Vasa i år har kunnat satsa mer än någonsin på sina utländska studerande beror även på internationella enhetens två praktikanter Nea Kronberg och Tina Holms, som under sommaren bland annat skrivit och sammanställt en hel del nytt material. Senare i höst ska alla utländska studerande vid ÅA Vasa på en Nöjda utbytesstuderande i Kvarnen. ruskaresa till Lappland och har bland annat redan haft en finsk afton tillsammans med utländska studerande från de andra högskolorna i Vasa. Vi har nya Erasmus-avtal på gång med universitet i till exempel Madrid och Milano, så antalet utbytesstuderande via både Erasmus och Nordplus ökar antagligen ytterligare, tror Camilla. Speciellt belåten är hon med att årets föreläsare, docent Douglas P. Fry, håller två kurser på engelska i Vasa i höst. Kursen Finnish Culture and Society har redan väckt stort intresse. Det Camilla Westermark just nu har högst på önskelistan är fler kurser och internationella program på engelska och mer pengar för att skicka fler egna studerande till utlandet. ARI NYKVIST annat för att det inte fanns personliga tutorer såsom här på ÅA. Men annars är studierna och alla kursscheman välplanerade och det finns färdiga kursscheman för hela terminen. I en storstad såsom Wien med stora universitet, är det inte alltid så lätt att få kontakt med andra studerande, men Minna hade ändå fullt upp på fritiden. Redan att bara ströva omkring och gå på café är en upplevelse. Och många av oss utländska studerande bodde på samma ställe och träffades även annars rätt ofta. Så jag hade ett riktigt internationellt umgänge i Wien. Enligt Camilla Westermark, internationell koordinator på ÅA Vasa, finns det på ÅA fortfarande några outnyttjade Erasmus-platser kvar för det här läsåret och även lärare kunde oftare utnyttja möjligheten att som gästföreläsare föreläsa minst sju timmar under en vecka på ett utländskt universitet och få både resa och logi ersatta via Erasmus och Nordplus. AN

17 MfÅA NOTERAR Släckningsövning för gulnäbbar Omkring 150 personer deltog i den brandsläckningsövning som ordnades vid ÅA i slutet av september. Övningen riktades i första hand till gulnäbbarna vid de matematisk-naturvetenskapliga och kemisk-tekniska fakulteterna, där studerande utför laborationer. I år hålls för första gången en gemensam obligatorisk kurs i laboratoriesäkerhet för alla nya studerande vid de två fakulteterna, och den praktiska brandsläckningsövningen ingick som en del i kursen. Tidigare har de olika laboratorierna haft sina egna kurser i labbsäkerhet, men från arbetarskyddets sida har vi fl era år påpekat att det behövs en praktisk släckningsövning som den här för att säkerställa att gulnäbbarna har de färdigheter som behövs, säger ÅA:s arbetarskyddschef John Lassus. Eftersom det fanns utrymme för andra intresserade var övningen öppen för alla, och förutom studerande deltog ett tjugotal anställda vid akademin. Vi hade också uppmanat studentföreningarna som har egna klubbutrymmen att komma till övningen, men tyvärr dök inga representanter för dem upp, säger Lassus. Deltagarna fi ck öva sig att släcka både med släckningsfiltar och så kallade förstahandssläckare med vatten. Övningen leddes av Stefan Willför, docent i trä- och papperskemi vid ÅA och aktiv inom frivilliga brandkåren i Kakskerta. HB Klockars pedagog på Lärocenter PM Camilla Klockars är ny pedagog på Lärocenter i Tritonia i Vasa. Hon är anställd till och med och till hennes arbetsuppgifter hör bland annat EduKliniken, dit personalen kan vända sig när de behöver pedagogisk och teknisk hjälp gällande olika nätkurser. Lärocentrets EduKlinik fungerar som stöd för dem som vill använda informations- och kommunikationsteknik i sitt arbete. EduKliniken är öppen för lärare som vill diskutera nätkursplanering, lära sig hur man gör nya läromedia eller bekanta sig med nya media. I Lärocentrets regi ordnas också LIN-kurser (Learning in Networks). LIN 1 behandlar introduktion till nätpedagogik, LIN 2 tillämpad nätpedagogik, verktyg för nätundervisning och LIN 3 nätpedagogisk planering och produktion. Intresserade kan välja att delta i hela programmet eller endast valda delar enligt eget behov och intresse. Klockars utexaminerades våren 2003 efter att ha färdigställt sin avhandling Studera oberoende av tid och plats en kvalitativ studie över faktorer som påverkar den distansstuderandes motivation. Klockars har en varierande arbetserfarenhet, hon har bl.a. jobbat som personlig assistent, skrivit artiklar till olika tidningar, planerat kurser och konferenser, forskat och deltagit i skrivandet av två vetenskapliga publikationer. Senast arbetade hon som gymnasielektor i modersmål. Både EduKlinikens verksamhet och LIN-kurserna är avgiftsfria för personalen. För mer information kontakta Camilla Klockars: Lärocenter, Tritonia, rum: K329, tfn (06) , e-post: Under brandsläckningsövningen fick gulnäbbar och andra intresserade lära sig att använda släckningsfiltar och förstahandssläckare. Ny professor vid KTF Docent Ron Zevenhoven är professor i teknisk termodynamik och modellering vid kemisk-tekniska fakulteten från och med 1 november Kansler Christoffer Taxell har även i september utsett två nya docenter vid ÅA. FD Bettina von der Pahlen är ny docent i medicinsk psykologi vid humanistiska fakulteten, och TD Fredrik Klingstedt är docent i miljöorienterade katalytiska tillämpningar vid kemisk-tekniska fakulteten. ÅA-forskare fick understöd Emil Öhmans stiftelse som verkar i anknytning till Academia Scientiarum Fennica (Suomalainen Tiedeakatemia) har i oktober delat ut stipendier för forskning i germansk fi lologi och i humanistiska ämnen som rör det tyskspråkiga kulturområdet. Totalt euro delades ut i form av forskningsunderstöd och resestipendier för 24 forskare. Två forskare verksamma vid ÅA fi ck stipedier. FM Marianneli Sorvakko-Spratte, (ÅA och Flensburgs universitet) får euro i understöd för att slutföra sin avhandling om Faust-pakten (Teufelspakt) i tyska, fi nska och svenska litteraturen. FD Tuomas Martikainen får ett reseunderstöd på euro för forskarbesök vid Luzerns universitet. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 DISPUTATION SOCIALPOLITIK PM Christian Kroll disputerar i socialpolitik fredagen den 14 oktober på avhandlingen Välfärdspolitikens offentliga ansikte i Finland och Sverige. Gemensamma förändringar och bestående nationella särdrag i den offentliga diskussionen under och 1990-talen. Disputationen äger rum kl. 12 i Akademisalen, Kvarnen. Opponent är adjungerad professor Joakim Palme, och som kustos fungerar prof. Gunborg Jakobsson. Så här sammanfattar Christian Kroll själv sin avhandling: Tidigare forskning har visat på i internationell jämförelse snarlika förändringar och utvecklingsdrag i de välfärdspolitiska systemen i Finland och Sverige under de två senaste decennierna. Å andra sidan har flera forskare hänvisat till möjliga skillnader i sätten att se på välfärdspolitikens roll i dessa länder. Fokus i avhandlingen läggs därför på likheter och skillnader i de idéer som under de senaste decennierna har förts fram i den offentliga diskussionen om välfärdspolitiken, och på de grundläggande synsätt som dessa idéer kunde falla tillbaka på. Dessa idéer studeras genom en analys av den offentliga diskussionen i pressen, en arena på vilken olika centrala samhällsaktörer torgför sina synsätt. De välfärdspolitiska områden som studeras är välfärdsservice, socialförsäkringar och åtgärder relaterade till arbetslöshet. Av speciellt intresse i analysen är hur olika policyalternativ motiveras, berättigas och ifrågasätts. Vad gäller typerna av framförda reformförslag visar undersökningen på stora likheter i den offentliga diskussionen i Finland och Sverige under den studerade perioden. I bägge länderna har åtgärdsförslag som eftersträvar en större flexibilitet och olika begränsningar i arbetsmarknadsoch socialförsäkringssystemen, liksom förslag som framhäver det positiva i tillämpningen av marknadsmässiga principer i den offentliga välfärdsservicen, blivit allt vanligare under perioden. Många av de reformförslag som framförts, speciellt sedan 1990-talet, sammanhänger därigenom med andra mål och/eller medel än de som traditionellt har kopplats samman med den nordiska välfärdspolitiken. Men trots detta ter sig även den traditionella nordiska välfärdsmodellens målsättningar som mera livskraftiga i diskussionen än vad vissa tidigare studier gett intryck av. När det gäller sätten att motivera olika välfärdspolitiska ståndpunkter visar undersökningen på relativt betydande olikheter i den offentliga diskussionen i de två länderna. Generellt sett präglas diskussionen i Finland av en relativt sett större pragmatisk konsensus som utgår ifrån (eller i alla fall accepterar) resonemang baserade på överväganden om ekonomiska nödvändigheter eller villkor, eller effektivitet, vid definieringen av välfärdspolitiska problem, problemens orsaker och vid legitimeringen av de föreslagna lösningsmodellerna. Karakteristiskt för den finländska diskussionen har även varit att avpolitisera välfärdspolitiska åtgärder genom att framställa dem som politiskt neutrala, funktionella nödvändigheter och att diskutera välfärdspolitiken snarare ur ett behovs- än ett rättighetsperspektiv. Karakteristiskt för den svenska välfärdspolitiska diskussionen har i stället varit att man oftare ifrågasätter och politiserar välfärdspolitiska åtgärder och system. Problem i välfärdspolitiken diskuteras oftare i ideologiska, moraliska och även demokratiska termer. Den grundläggande skiljelinjen framstår även gällande demokratiargumenten som ideologisk: de olika synsätten på demokrati som de förespråkade lösningarna sägs främja sammanhänger med aktörernas ideologiska ståndpunkter. Skillnaderna länderna emellan i sätten att motivera de olika åtgärdsförslagen verkar falla tillbaka på mera traditionella, nationsspecifika föreställningar om välfärdspolitikens målsättningar och roll i samhället, som inte sammanhänger med de förändringar i de ekonomiska och politiska förhållandena som präglat länderna under den studerade perioden. Anslag för personalutveckling och motionsaktiviteter Enheter vid ÅA (fakulteter, institutioner, projektgrupper etc.) kan ansöka om bidrag för aktiviteter som på olika sätt främjar personalens välmående, samarbete och gemenskap. Ansökan, som inkluderar målsättning, innehåll och kostnadskalkyl, sänds till Anna-Stina Nyby, Domkyrkotorget 3, Åbo (tfn (02) ). Ansökningstiden utgår den 24 oktober MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 DEBATT Politiker följer med forskning I nr 12 av detta blad tycker Markus Jäntti att politiker och statens tjänstemän inte är pålästa, och att dessa kategorier mera aktivt kunde följa med vad forskare kommer fram till. Dessutom sade han följande: Min bestämda uppfattning är att makthavarna överlag inte är pålästa när de fattar beslut. Ett exempel är Raimo Sailas, statssekreteraren på Finansministeriet, som påstod att finländare är mindre företagsamma än andra. Jag undrar varifrån han tog det, för jag har hittat endast en uppsats om temat och enligt den stämmer det inte! Finland ligger inte på botten enligt OECD-data heller, utan finländarna är snarare rentav aningen mer företagsamma än andra. Jag vet inte exakt vad Raimo Sailas sagt om finländarnas företagsamhet, men däremot känner jag till rätt många undersökningar där man mätt finländares och andra européers inställning till företagsamhet, vilja att bli företagare med mera. Under den förra EU-kommissionens tid gjordes sådana undersökningar, som redan visade att intresset bland finländare att starta nya företag var rekordlågt. Enligt den senast publicerade EU-barometern om företagsamhet, Entrepreneurship från juni 2004, är önskan i Finland av de gamla EU-länderna högst att vara anställd av annan (68 procent) och viljan att eventuellt vara företagare (28 procent) minst jämfört med de andra länderna. Av personer som i dag är anställda av annan var det i Finland bara 15 procent som kunde tänka sig att bli företagare. Också här ligger vi i botten tillsammans med Slovakien. Givetvis kan och bör man diskutera om undersökningen är riktigt gjord, men mätningen har utförts under flera år, och visar i alla fall på en trend. Den oro som många politiker och tjänstemän i Finland gett uttryck för är närmast var vi i framtiden får nya företagare, i stället för dem som går i pension. Viljan att bli egenföretagare har verkat avta med stigande utbildningsgrad. Jag är enig med Jäntti att vi som fattar samhälleliga beslut bör försöka följa med det som sker i forskningen. Till det finns det en massa orsaker. Det finns till och med en trend att politiker vill överlåta en del av beslutsmakten till forskningen. Det syns i olika beslutsordningar inom till exempel livsmedelssäkerhet och kemikaliefrågor, där man överlåter så kallad riskbedömning till experter; men där beslutsfattarna sedan hanterar riskerna på ett dåligt sätt. Professor Jouko Tuomisto vid Folkhälsoinstitutet har flera gånger haft många intressanta inlägg om detta. Vidare är det givet att vi politiker många gånger skulle behöva bättre baskunskaper för att ta del av olika så kallade larmrapporter, till exempel larmrapporter om ökade sjukdomsrisker vid viss konsumtion. Om risken är någon miljontedel, finns det då skäl till omfattande ingrepp om risken ökat med 100 procent? Mitt svar är nej, men jag är inte säker på vad offentligheten skulle säga. Det är också givet att den utveckling vi sett inom humangenetiken ställer politiker inför nya stora etiska problem, som gör att en viss baskunskap behövs. I många andra länder har man haft särskilda undersökningsutskott för sådana frågor, och ett av de uppdrag som lärde mig mest i Europaparlamentet var när jag var medlem i det tillfälliga utskottet för humangenetik. Riksdagens framtidsutskott erbjuder här möjligheter att lyfta fram nya områden, som vi beslutsfattare bör lära oss mera om. Men forskningsresurserna för samhällsrelaterad forskning är inte i dag nödvändigtvis allokerade på det sätt som skulle behövas. Vi har till exempel en mycket svagt resurserad forskning om rättspolitikens följder. Med avund följer vi med resultat som kommer fram i Sverige, och kanske vi intuitivt försöker tillämpa resultaten här. Utredningar har gjorts om brister och överlappningar, men ännu har inte beslut fattats. Jäntti tycker att vi politiker aktivare borde ta del av det som kommer fram i forskningen. Det är kanske något vanskligt att framföra synpunkter på vad en hel kategori av människor borde göra. Jag har personligen valt att försöka följa med vad denna tidning, Helsingfors universitets Yliopistolehti, Tiede-tidningen, Tieteessä tapahtuu med flera framför. Det var synd att Dagens Forskning, som kom ut i Sverige inte klarade sig länge. Dessutom är jag aktiv i föreningen TUTKAS; ett forum för samarbete och diskussion mellan forskare och riksdagsledamöter, som just fyllde 35 år. Summa summarum: vi gör vårt bästa, men det är nog också viktigt att forskningsresultat presenteras för oss i en form som vi kan ta del av. ASTRID THORS riksdagsledamot MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 MfÅA presenterar under hösten några motionsgrupper på enhetsnivå vid ÅA. Om även du blir inspirerad att starta en motionsgrupp på din enhet så hjälper motionskansliet gärna till med bokning av salar och planer. Kontakta motionsinstruktör Carl Myrberg, tfn 4654 eller e-post Fotboll med äkta kämpaanda Motion i anknytning till arbetsplatsen behöver inte enbart vara en årligen återkommande motionsdag, promenader på lunchpausen eller fri tillgång till ett gym med mystiska maskiner. Det kan precis lika väl vara spelglädje, spontana skratt och en hurtig kämpaanda på en bollplan i Samppalinna en oktobereftermiddag. Där visar BBK, Bibliotekets Bollklubb, att motionsidrott visst är roligt, och att den dagliga motionen inte alls behöver utföras med en känsla av att man har piskan på ryggen. MfÅA träffar BBK när laget värmer upp för sin andra match. I sina akademisk korrekta gulsvarta spelskjortor tränar laget på skott mot mål i väntan på att matchen mot stadsbibliotekets lag FC Lainasto ska visslas igång. Då samma lag möttes i våras i BBK:s genom historien första match skrevs slutresultatet 2 2. Bibliotekets Bollklubb grundades i april i år, och matchen mot FC Lainasto är deras totalt 25:e samling. Vanligtvis tränar laget en gång i veckan, och femtontalet spelare brukar sluta upp. BBK har också teoriträffar om fotboll en gång i månaden. Sammanlagt 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI har omkring 40 personer varit med. Laget försökte i våras komma med i en motionsserie för att få chans att möta flera motståndare, men lyckades inte med det den första säsongen. Nästa år siktar vi däremot på att vara med i någon motionsserie här i Åbo, säger BBK:s ordförande Hannu Tiheäsalo. BBK är ett mixed-lag, vilket innebär att både damer och herrar samsas på planen. Det är stor variation mellan spelarna till både ålder och tidigare erfarenhet av fotboll, berättar Tiheäsalo och får medhåll av spelarna Jens Backlund och Eva Wulff. Varför är ni med i BBK? Det är roligt att spela fotboll, och det kräver ju att man är flera för att man ska kunna spela så därför måste man passa på då man har chansen, säger Wulff. Fotboll är en bra motionsform för dem som är lite lata, eftersom det är lättare att springa då man har en boll att springa efter. Jag har inte sysslat med lagsporter annars, så det här är bra omväxling, är en annan BBK:ares kommentar. Och så lär man ju känna stadsbibliotekets folk. Hårda tag i matchen mellan Bibliotekets bollklubb BBK och stadsbibliotekets lag FC Lainasto. Eller får sparka på dem i alla fall. Hittills spelar BBK enbart fotboll, men det har framförts önskemål om att börja med andra grenar. Det var lätt att börja med fotboll, för det är en gren som är bekant för de flesta sedan tidigare. En del av oss har spelat motionsfotboll förut, och de flesta har åtminstone sett någon match på tv eller i verkligheten. Och matchen mot FC Lainasto, hur slutade den? Jo, med resultatet 2 2 även denna gång, vilket innebär att BBK fortfarande är ett obesegrat lag. Men nästa år skall vi vinna över dem, säger Tiheäsalo. HEIDI BACKAS I matchen mot FC Lainasto hade BBK följande spelare: Susanna Aarva, Jens Backlund, Sebastian Backlund, Britt-Maj Brandt, Johan Ehrstedt, Anders Ekberg, Egil Gersow, Katarina Holm, Tom Karlsson, Tommy Lahtinen, Maria Lassén-Seger, Per-Eric Lax, Mait Luik, Frank Lundgren, Susanne Långfors, Månika Nyblom, Christina Ståhlberg, Disa Svenskberg, Hannu Tiheäsalo, Timo Viitanen, Marcus Wrede och Eva Wulff.

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut 11.9.2012 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN 11.9.2012 I fråga

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Jonna Mäenpää Internationell koordinator Utlandsterminen Utlandsterminen kan utföras som: 1. Utbytesstudier» en termin»

Läs mer

UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN

UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Rektor för Åbo Akademi Jorma Mattinen Förvaltningsdirektör Ulla Achrén UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Åbo Akademis Studentkår

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

gothia akademis utbildning Diplomerad Coach

gothia akademis utbildning Diplomerad Coach gothia akademis utbildning Diplomerad Coach Utbildningen ger dig rätten att kalla dig Diplomerad Coach. Den är ackrediterad av ICF och uppfyller också utbildningskraven för att certifieras som coach på

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Beslut eller åtgärd 1. Mötets öppnande Ordf. Jan Johansson öppnar mötet.

Beslut eller åtgärd 1. Mötets öppnande Ordf. Jan Johansson öppnar mötet. Protokoll fört vid styrelsemöte för Forskarskolan i rymdteknik Tid: Mötet genomfördes den 13 april 2005, klockan 8.30-12.30 Plats: Mimasalen, IRF, Kiruna. Deltagare: Jan Johansson, ordf. Lars Eliasson

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland CSN PROTOKOLL 1 Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland Deltagare: Georg Danvøgg Peter Nielsen Mia Wallin Stig Garsdal Ole Holm-Møller Danmark Tanja Blomqvist Anne Neimala Jukka Laukkanen

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 150302 Samhällsvetarsektionen

Protokoll styrelsemöte 150302 Samhällsvetarsektionen Närvaro Eva Vargas, ordförande Ebba Jacobsson, vice ordförande Anton Rundström, ledamot Jonathan Thor, ledamot Eric Insulahn, ledamot Karolina Mildgrim, ledamot. Anslöt 13.25 Joel Furvik, ledamot. Lämnade

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

15.6.2012. Jan Kraufvelin. Åbo Akademis Arbetsforum - Henriksgatan 1 b - 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum 1

15.6.2012. Jan Kraufvelin. Åbo Akademis Arbetsforum - Henriksgatan 1 b - 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum 1 Arbetsforums verksamhet 15.6.2012 Jan Kraufvelin Åbo Akademis Arbetsforum - Henriksgatan 1 b - 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum 1 Arbetsforums verksamhetsidé är se till att nyutexaminerade från Åbo Akademi

Läs mer

2.1 Utbildning och undervisning

2.1 Utbildning och undervisning Åbo Akademi Utbildning och undervisning Version Datum 31.5.2007 2.1 Utbildning och undervisning Åbo Akademis utbildningsutbud består av examensinriktad utbildning, behörighetsgivande utbildning och vuxenutbildning.

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 59 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen i hälsovetenskaper. Man kan också

Läs mer

Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna

Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna Tillväxt, innovationer och välbefinnande Det nationella forumet för ekonomiska vetenskaper 9.11.2010 Innehåll Inledning.....................................................................

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Tid 09.15 12.20 Plats Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Närvarande Carl Reinhold Bråkenhielm professor, dekanus, ordförande ledamöter: Ruth Franzén professor Eberhard Herrmann professor Stig

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer