- Nytt projekt i Rwanda - Behöver FSDB byta namn? - En väg till arbetsmarknaden

Transkript

1 Förbundet Sveriges Dövblinda Årgång 33 Oktober 2010 Nr 5 - Nytt projekt i Rwanda - Behöver FSDB byta namn? - En väg till arbetsmarknaden

2 Innehåll Nytt projekt i Rwanda... sid 3 FSDB:s internationella arbete... sid 8 Om Shia... sid 10 Ordförande har ordet... sid 11 Behöver FSDB byta namn?... sid 13 Bok om haptiska signaler... sid 13 Återbetalning för egna utlägg sid 14 Hjälpmedel sid 14 - Vill du testa klockan Meteor?... sid 14 - Välkommen till IT-frågan... sid 15 Tips på aktiviteter:... sid 15 - Teaterföreställningen RESAN... sid 15 - CODA-mässan sid 16 Från Valberedningen... sid 17 En väg till arbetsmarknaden... sid 18 Ledarhundskurs i Mullsjö... sid 20 Sjukvårdsupplysning via texttelefon... sid 22 Förändringar för assistansanordnare... sid 22 Ny avhandling:... sid 23 Mama Magnus... sid 24 DBU-sidan:... sid 25 - Ronja Irming har ordet... sid 25 Regionala föreningar:... sid 26 - FSDB Väst... sid 26 - FSDB Stockholms och Gotlands län... sid 27 - FSDB Örebro-Värmland... sid 27 På gång i FSDB... sid 28 2

3 Nytt projekt i Rwanda Fem svenska handikapporganisationer arbetar tillsammans med Shia för att stödja handikapprörelsen i Rwanda. Genom arbetet i Rwanda vill FSDB förbättra den utsatta livssituationen för personer med dövblindhet. I Centralafrika ligger Rwanda som är ett av världens fattigaste länder. Det är ett litet kuperat land som också brukar kallas för de tusen kullarnas land. Till ytan är Rwanda ungefär lika litet som Småland. Trots den lilla ytan bor där mellan 9 och 10 miljoner invånare. Det är antagligen det folktätaste landet i hela Afrika. Befolkningen är ung och medelåldern ligger på 19 år. Den förväntade livslängden är bara 43 år för män och 46 år för kvinnor. Språket heter kinyarwanda, men franska och engelska är också officiella språk. Kigali, Rwandas huvudstad, är liksom landet i övrigt kuperat och är byggt på sju kullar. Rwanda gränsar till Burundi, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda. 3

4 Vy från Kigali Möjligheter tack vare Shia Tack vare samarbetet med Shia har FSDB kunnat delta i utvecklingsarbete i flera länder i Latinamerika, Östafrika, Sydafrika och genom WFDB även på olika ställen runt om i världen. Nu håller det på att växa fram ett nytt samarbete i Rwanda. Rwanda är ett så kallat programland eftersom fem svenska organisationer samarbetar där med olika systerorganisationer. De svenska organisationer som förutom FSDB är med är SRF (Synskadades Riksförbund), RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar), FUB (Förbundet utvecklingsstörda barn och ungdomar) och Unga rörelsehindrade. Jag (Christer) har huvudansvaret inom styrelsen för det här projektet och vid senaste besöket i juli, när vi lade upp projektet var Linda Eriksson med. Arbetet går ut på att de svenska organisationerna tillsammans med Shia ska stödja handikapprörelsen i Rwanda och hjälpa dem att utvecklas och bättre kunna arbeta med påverkansarbete och på så sätt skapa en bättre situation för personer med funktionsnedsättning. Den övergripande målsättningen är att minska sårbarheten för människor med funktionsnedsättningar skedde det fruktansvärda folkmordet då cirka människor dödades i det som kalllas Folkmordet i Rwanda. Som en konsekvens av folkmordet är andelen människor med funktionsnedsättning förmodligen högre än i omkringliggande länder. De allra flesta handikapporganisationer i Rwanda är nya eller upprustade, efter folkmordet. Intrycket är att organisationerna, trots svårigheterna det innebär att verka i ett land med små resurser, präglas av stort engagemang, framåtblickande och strategisk planering. Utmärkande är att många talar om rättighetsfrågor och hänvisar till den nya FN-konventionen. Möjlig- 4

5 Inte lätt att vara blind och ta sig fram på den här byvägen Moses Mayanja, Rwandas enda professionella teckenspråkstolk heterna till en givande dialog mellan partners borde kunna vara stora. Handikapprörelsen samarbetar effektivt i olika paraplyorganisationer och med stöd av det Afrikanska dekadkontoret utan tendenser till dubbelarbete eller konkurrens. Det finns en tydligt uttryckt politisk vilja i Rwanda att inkludera personer med funktionsnedsättningar i samhället. Rwanda har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har också gett aktivt stöd till uppbyggnaden av handikapprörelsen. Enligt konstitutionen ska också personer med funktionsnedsättningar vara representerade på såväl nationell, regional som lokal nivå. I fattigdomsbekämpningsstrategin finns gruppen omnämnd specifikt. Alla vill vara med FSDB:s målsättning under den treåriga projekttiden är att minska sårbarheten för just personer med dövblindhet. FSDB vill bidra till full delaktighet, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna och därmed alla människors lika värde. Rätten och förutsättningarna för att föra sin egen talan och möjligheter att ta makten över sitt liv är grundförutsättningar för att uppnå detta. Idag finns det ingen dövblindorganisation i Rwanda, men i de tre 5

6 Vy från Kigali organisationerna för döva, döva kvinnor och blinda finns medlemmar med dövblindhet. Ett problem som förekommer i alla organisationerna är att det finns medlemmar med dövblindhet som man inte vet hur man ska kunna kommunicera med. Dessutom känner man till en del personer med dövblindhet, men de göms ofta undan i hemmen. Alla tre organisationerna är intresserade av samarbete. De är fast beslutna att man vill arbeta vidare med att väcka medvetenhet och förbättra situationen för människor med dövblindhet. Alla vill komma överens om en definition av dövblindhet som ett specifikt funktionshinder. Vidare vill alla identifiera personer med dövblindhet och öka deras delaktighet. Det behövs också hjälp med att visa vad dövblindtolkning innebär. Förhoppningsvis kan det också i framtiden bildas en organisation i Rwanda för personer med dövblindhet. I många möten är tilltalen formella. Linda tilltalas nästan alltid som Madam Linda. Själv får jag nöja mig med att kallas för Nelson! Träningscenter för blinda Sedan år 2000 medverkar SRF i ett projekt som är ett träningscenter för ungdomar och vuxna som är helt blinda. Man har i nuläget inte kapacitet att inkludera synskadade. Projektet innebär att den som får plats på centret efter ansökan får komma och bo på centret under cirka ett halvt år och där få utbildning 6

7 Sovsal på träningscentret Kök på träningscentret och träning i till exempel punktskrift, orientering, förflyttning, djurskötsel och grönsaksodling. Man har även utbildning till skomakare. På centrat finns det kor, getter, kaniner och kycklingar. Efter utbildningens slut får man välja att ta med sig en ko eller två getter hem. På så sätt har man en grund att börja med och kan ordna sin egen försörjning. Hittills har 315 personer fått träning på centret sedan starten. Kycklingarna och kaninerna används för att få mat och inkomster till centret och måste vara helt självbärande. Centret är nu välkänt i Rwanda och man har väntelista på folk som vill komma. Man har en viss egenavgift som fram till 2009 har betalats av Shia. Nu måste det finansieras på annat sätt för de som själva inte kan betala. En del krigsskadade före detta soldater får sponsring från en japansk fond. Lag på att arbeta för samhället I Rwanda finns det lag på att minst en person i varje familj, några timmar sista tisdagen och lördagen varje månad ska utföra något arbete för samhället. Det kan vara att rensa rabatter i offentliga parker, att plocka skräp eller gräva vägar. Allt för att minska samhällets kostnader. Något för Sverige för att sänka skatten kanske? Under lördag fram till kl är allting stängt. Inga affärer är öppna, inga banker eller växlingskontor. Visst finns det många små och stora skillnader mellan hur vi lever i Sverige och i Rwanda. Innerst inne är vi ändå alla människor. Genom utvecklingsarbete kan vi hjälpas åt att se till att alla människors lika värde och rättigheter respekteras. Christer Nilsson 7

8 FSDB:s internationella arbete Christer Nilsson FSDB har sedan lång tid tillbaka varit engagerad i det internationella arbetet och i mycket varit en förebild för organisationer för människor med dövblindhet i andra länder. Genom att ge stöd på olika sätt har man kunnat hjälpa till att stärka existerande organisationer, men också varit delaktig i uppbyggnaden av nya organisationer i länder som haft svårt att få igång verksamhet. Ibland kan man höra att FSDB inte borde arbeta så mycket utomlands utan i stället arbeta med att förbättra situationen för oss i Sverige. FSDB arbetar väldigt mycket med att förbättra situationen i Sverige, men det utesluter inte att man också kan ge stöd åt människor i andra länder där man många gånger inte nått så långt som vi har i Sverige. I flera av de fattigaste länderna i världen glöms människor med funktionshinder ofta bort och de göms ibland undan. De blir en form av andra klassens medborgare som lätt hamnar längst ner på samhällsstegen och inte får den hjälp de behöver. Det är också där som risken är stor att människor med funktionsnedsättningar och framför allt barn och kvinnor på olika sätt blir både utnyttjade och misshandlade på grund av sin funktionsnedsättning. Och här är det viktigt att vi, som har kommit längre och har mer erfarenhet av påverkansarbete, kan få vara ett stöd och hjälpa människor att kunna göra något åt sin egen situation och få till en förändring. Arbete i olika delar FSDB:s internationella arbete består av olika delar. Vi finns med i olika nätverk och organisationer för människor med dövblindhet som t ex EDBU (Europeiska dövblindunionen), WFDB (Världsfederationen för människor med dövblindhet) och DBNSK (en samarbetskommitté för de nordiska dövblindorganisationerna) där man har ett erfarenhetsutbyte och lär av varandra men också gemensamt driver 8

9 frågor som berör ämnesområdet dövblindhet. Det internationella arbetet består dessutom av utvecklingssamarbete tillsammans med organisationer för människor med dövblindhet i utvecklingsländer där vi med hjälp av Sida-medel kan hjälpa organisationerna både med erfarenheter och ekonomiskt, att utvecklas som organisation och att kunna arbeta med påverkansarbete. Sidapengarna får vi del av genom Shia, (se separat information om Shia) Utbytet växer Det internationella utbytet växer inom alla områden, regler och synsätt blir alltmer likartade och vi blir alltmer beroende av vad som sker i andra länder. Eftersom detta också sker inom dövblindverksamheten kan FSDB inte välja att stå utanför den samhällsutvecklingen. Det mesta inom den internationella verksamheten är idag självklara delar av en handikapporganisations arbete och ska omfattas av organisationsstödet. För vissa delar kan vi emellertid få speciella bidrag. De flesta dövblindorganisationer i världen är små och osjälvständiga. FSDB är en av få organisationer av människor med dövblindhet som har ekonomiska och personella möjligheter att lämna visst stöd till andra. Vi har trots allt ett statligt organisationsstöd och möjligheter att söka pengar från olika fonder. FSDB har haft stor betydelse för personer med dövblindhet i hela världen. Vi har varit aktivt inblandade i uppbyggandet av dövblindföreningar i 14 länder i Latinamerika, i Afrika och i skapandet av WFDB. Nya kunskaper De internationella kontakterna ger samtidigt FSDB ny kunskap och impulser till ny verksamhet och nya sätt att angripa gamla problem. Det är genom det internationella samarbetet som FN:s standardregler kom till och WFDB hade en framträdande roll genom Lex Grandia som var ordförande för IDA (International Disability Alliance) när konventionen för personer med funktionsnedsättning (CRPD) antogs av FN 13:e december I den internationella samverkan förs också diskussionerna kring mänskliga rättigheter. Det är viktigt att vi deltar i det internationella arbetet. Gör vi inte det drivs dövblindfrågorna utan att synpunkter från personer med dövblindhet kommer fram. Inom FSDB finns en internationell arbetsgrupp, bestående av Pontus Degsell, Linda Eriksson, Christer Nilsson och Kristina Nord. Vi träffas några gånger per år för att diskutera FSDB:s internationella arbete. Christer Nilsson Internationell samordnare inom styrelsen 9

10 Om Shia Shia (Svenska handikapporganisationers internationella utvecklingssamarbete) är en religiöst och politiskt obunden ideell förening som bildades 1981 under FN:s internationella handikappår. FSDB har varit medlem i Shia ända sedan starten. För Shia är utgångspunkten de mänskliga rättigheterna, att alla människors lika värde och rättigheter respekteras. Tack vare samarbetet med Shia har FSDB kunnat delta i utvecklingsarbete i flera länder i Latinamerika, Östafrika, Sydafrika och genom WFDB även på olika ställen runt om i världen. Målet för Shias arbete är att stödja det arbete som människor med funktionsnedsättning och deras organisationer bedriver för ökade rättigheter, jämlikhet och delaktighet. Shia består i dag av 30 svenska handikapporganisationer som är aktiva i internationellt utvecklingssamarbete. Shia har för närvarande program i sju länder. Dessa är: - Bolivia, - Bosnien, - Nepal, - Nicaragua, - Sri Lanka, - Rwanda, - Tanzania. Dessutom stöttar Shia också WFDB (World Federation for the deafblind). FSDB är med och har ansökt om projekt i Nicaragua och Rwanda och för WFDB. Tidigare projekt i Sydafrika och Latinamerika avslutas under Förkortningen Shia står för: Solidarity (Solidaritet) Human Rights (Mänskliga Rättigheter) Inclusion (Inkludering) Accessibility (Tillgänglighet). Läs gärna mer om Shia på 10

11 Ordförande har ordet kartlägga och analysera hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda fungerar inom olika samhällsområden. Det statliga uppdraget kommer att redovisas senast den 1 november Pontus Degsell Ny statlig tolkutredning Fungerande tolktjänst är en förutsättning för att alla tolkanvändare ska kunna uppnå delaktighet i samhället. FSDB har tillsammans med de andra hörselorganisationerna och Talför (tolkchefernas förening) arbetat intensivt för att det ska tillsättas en offentlig utredning som ser över hela systemet med tolkar för personer med dövblindhet, döva och hörselskadade. Idag finns det till exempel oklara regler om vad som egentligen ingår i begreppet vardagstolkning som landstingen har ansvar för. Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har blivit utsedd till särskild utredare med uppdrag att Kartläggning av delaktighet Styrelsen strävar efter att utveckla och förbättra det intressepolitiska arbetet och FSDB har därför inlett samarbete med forskaren Kerstin Möller. I arbetet ingår att göra en kartläggning. Vi vill ta reda på vad som underlättar och vad som hindrar och gör det svårt för medlemmar att vara delaktiga. Material med instruktioner har skickats med e-post och brev till alla regionala föreningar och sektioner. Ni i de regionala föreningsstyrelserna och sektionsstyrelserna har den viktiga uppgiften att ta reda på hur medlemmarna i er förening eller sektion har det. Det här är ett bra tillfälle för er i styrelsen att lära er mer om era medlemmar. Börja kartläggningen så fort som möjligt och skicka gärna in sva- 11

12 ren på e-post till Kerstin. Ni kan till exempel börja med er själva i styrelsen. Ni kan intervjua varandra två och två eller fler. Ni kan även vara hela styrelsen. Se bara till att svaren från var och en antecknas för sig. Om det finns frågor om kartläggningen går det bra att kontakta Kerstin Möller, e-post kerstin@fsdb.org eller med SMS till Bristande tillgänglighet som diskriminering Utvecklingen i samhället går långsamt när det gäller att ge personer med funktionsnedsättning samma mänskliga rättigheter som andra i samhället. FSDB arbetar med remissvar på departementspromemorian Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering som ska vara Integrations- och jämställdhetsdepartementet tillhanda senast den 19 november DBNSK I september deltog jag och vice ordförande Linda Eriksson på möte i Finland med DBNSK (Dövblindas Nordiska Samarbetskommitté). En gång per år brukar de nordiska dövblindorganisationernas ordförandena och vice ordförandena träffas. Vid mötet övergick värdskapet från Finland till Sverige. Vi har nu ansvaret under ett år och preliminärt kommer nästa DBNSKmöte att hållas i Sverige den oktober Jag hoppas att vi ses på höstträffen! Pontus Degsell Förbundsordförande Kontakt med styrelsen Vill du komma i kontakt med oss i styrelsen? Vår e-postadress är styrelsen@fsdb.org Det går också bra att skriva brev till: Styrelsen FSDB Enskede 12

13 Behöver FSDB byta namn? Vid FSDB:s ordförandemöte den maj informerade förbundsstyrelsen att man har börjat fundera på FSDB:s namn - alltså Förbundet Sveriges Dövblinda. Förbundsstyrelsen och kansliet försöker i alla sammanhang att alltid säga och skriva personer med dövblindhet istället för dövblinda, men detta framkommer ju inte alls i FSDB:s eget namn. Ett förslag är därför att behålla förkortningen FSDB och ändra dess betydelse till något annat. Det finns andra handikappförbund som har bytt namn, men ändå har behållit sina förkortningar. Till exempel DHR som tidigare hette De Handikappades Riksförbund och numera heter Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Förbundsstyrelsen har ännu inget förslag till nytt namn, men alla är välkomna att höra av sig med idéer och förslag till styrelsen@fsdb.org Bok om haptiska signaler Socialhaptisk kommunikation används för att till exempel ge feedback och bekräftelse, förmedla korta sociala meddelanden, uttrycka känslor och sinnesstämningar, få uppmärksamhet samt visa riktningar. Den danska dövblindorganisationen FDDB har gett ut en inspirerande bok om haptiska signaler 103 haptiska signaler en uppslagsbok. Boken har tillkommit med ekonomiskt stöd från det danska Undervisningsministeriet och i samarbete med personer med dövblindhet, kontaktpersoner och andra intresserade. På FDDB:s hemsida www. fddb.dk går det att beställa boken och/eller direkt ladda ned en fil av texten. 13

14 Återbetalning för egna utlägg Egna utlägg betalas tillbaka enligt följande: Arbetsgången är att för den som lämnar in underlag för egna utlägg till Cecilia Strandell senast den 15 i en månad sker utbetalningen samma dag som ordinarie löneutbetalning. Dvs den 25 eller om 25 är på en helg fredagen innan. Om underlaget lämnas in efter den 15 får man vänta en extra månad på utbetalning. Underlag skickas till Cecilia Strandell, FSDB, Enskede. Hjälpmedel: Vill du testa klockan Meteor? I Kontakt med FSDB nr 3/2010 skrev vi om klockan Meteor som är designad för synskadade. Genom diskreta vibrationer ger Meteor dig timmar och minuter och ger dig möjligheten att veta tiden UTAN att titta på klockan. I månadsskiftet september-oktober deltog Linda Eriksson vid ADBNkonferensen i Aalborg i Danmark. Där fick varje land varsin Meteorklocka gratis. Du har nu möjlighet att testa den. Vi kommer att ta med klockan till höstträffen. Om du inte är med där, kan du kontakta Linda e-post linda@fsdb.org 14

15 Välkommen till IT-frågan! Ta chansen att vara med och påverka! Det är Hjälpmedelsinstitutet och kommunikationsmyndigheten PTS som står bakom IT-frågan. Syftet är att framtidens produkter och tjänster ska bli bättre och mer tillgängliga. Därför läggs det ut webbenkäter där de frågar personer med funktionsnedsättning om deras syn på dagens IT och telekom. Höstens enkät är öppen till och med den 5 november. Frågorna handlar denna gång om höstens riksdagsval, smartphones och om hur det är att resa med kollektivtrafik. Alla som besvarar enkäten får en trisslott! Enkäterna läggs ut på webben två gånger om året och det går att anmäla sig när som helst. Anmälan görs på Man måste ha fyllt 16 år för att delta. Tips på aktiviteter: Teaterföreställningen RESAN Dag: Tisdag den 9 november Tid: Kl och därefter samtal med kaffe och bulle Plats: Shias kansli, Liljeholmstorg 7, 6 tr Entré: 50 kronor (går oavkortat till Shias 90-konto) Anmälan: till lena@shia.se tfn: eller till ebba@shia.se tfn: Resan är en berättelse om ovillkorliga öden och avgörande val. Den bygger på sex kvinnors berättelser om sina liv. Barndom och uppväxt i Iran, Marocko, Ukraina, Argentina, Eritrea och Peru, uppbrott från det kända, resan till Sverige och till sist kampen för ett nytt liv i ett nytt land. Alla har olika bakgrund, men gemensamt för dem är att de alla har någon form av funktionsnedsättning. Föreställningen tecken- och syntolkas. Antal platser är något begränsat så vi ser gärna att du anmäler dig senast måndag den 8 november. 15

16 CODA-mässan 2010 Stockholms första CODA-mässa för dig som är döv förälder med hörande barn! När? 20 november 2010 Tid? Var? Medborgarhuset på Medborgarplatsen i Stockholm Medverkande: Stockholms dövas förening, Dövteamet, Dövblindteamet, BUP för döva och hörselskadade, Manillaskolans teckenspråksverksamhet för hörande barn till döva, Familjeklubben Näckrosen, Svenska Kyrkans teckenspråksverksamhet, SDF:s Informatörsnätverk, Teckenspråkscentrum och Sensus. Under CODA-mässan 20 november erbjuder vi: Föreläsningar Vi bjuder på spännande föreläsningar om vad det innebär att vara hörande barn till döva föräldrar. Frågestund Har du frågor om barn eller barnuppfostran du skulle vilja ha svar på? Den här dagen får du möjlighet att helt anonymt få svar på dina frågor av en frågepanel som svarar på alla frågor du har velat ha svar på! Panelen innehåller barn till döva föräldrar, döva föräldrar samt en expert på barns sociala och psykologiska utveckling. Information Här kan du få nyttig information från alla de verksamheter som arbetar med döva föräldrar och deras barn. Du har också möjlighet att ställa frågor till personal som arbetar inom verksamheterna. Din berättelse Under dagen har du möjlighet att skriva ner eller filma din berättelse om hur det är att vara döv förälder till hörande barn. Roliga, spännande, tråkiga eller läskiga berättelser du sätter gränsen! De bästa historierna kommer att samlas ihop och presenteras i en bok! För barnen Hela eftermiddagen kommer det finnas barnpassning och roliga aktiviteter för barnen! Café Stockholms Dövas förenings café Albert erbjuder möjlighet att under CODA-mässan köpa fika och annat smått och gott! Detaljerat program får du på plats! Anmäl dig senast den 10 november till Lena Rydén, e-post: lena@stockholmsdf.se Varmt välkomna! 16

17 Från Valberedningen: FSDB:s kongress 2011 Du kan påverka valet av styrelse! Den maj 2011 är det kongress för Förbundet Sveriges Dövblinda. Kongressen ska välja styrelse. Varje regional förening skickar två eller flera ombud till kongressen. Antalet ombud beräknas utifrån antalet medlemmar i den regionala föreningen per den 31 december Du kan påverka styrelsevalet! Förbundet har en valberedning. Vi tar emot förslag till namn på kandidater till förbundsordförande på två år och styrelsekandidater på fyra år. Det är din regionala förening som ska lämna kandidatförslagen till valberedningen. Tänk på att de personer som ni föreslår bör vara tillfrågade! Valberedningen eftersträvar en god geografisk spridning på ledamöterna, likaså en jämn spridning i fråga om kön och bland döva och hörselskadade. Likaså högst en eller möjligen två kandidater från en och samma regionala förening. brev till alla regionala föreningar. Föreningarna enas vid sina respektive medlemsmöten om vilka kandidater föreningens ombud ska rösta på under kongressen. Kongressen 2011 ska välja en styrelse på sju ledamöter. De ledamöter som sitter till 2011 är: Ordförande Pontus Degsell. Styrelseledamöterna Siv Grönberg, Elisabeth Gustafsson, Marie Lagerström, Christer Nilsson och Anita Örum. De styrelseledamöter som sitter till 2013 är: Linda Eriksson, Klas Nelfelt och Kristina Nord. Valberedningen vill ha in förslagen senast den 1 december Skicka förslagen till valberedningens sammankallande Arne Lorentzson, tel , mail arne@lorentzson.se brev i TP brev Arne Lorentzson. Valberedningen genom Rolf Eriksson Valberedningen ska före den 1 februari 2011 presentera en kandidatlista. Listan presenteras dels här i Kontakt med FSDB men också i 17

18 En väg till arbetsmarknaden Från vänster, Torbjörn Freudenthal, Sven Sjöberg, Henrik Brink, Kerstin Liljedahl och Lena Göransson. Den 14 september redovisades projektet En väg till arbetsmarknaden Ungdomens styrka och omgivningens stöd vid ett slutseminarium som hölls i SRF:s lokaler i Enskede. Henrik Brink, kurator på Dövblindteamet i Skåne har varit projektledare för projektet som pågått under Seminariet hölls som en levande diskussion med fokus på framtiden. Bakgrunden till projektet är en studie som arbetsförmedlingen i Uppsala genomfört i samarbete med föreningen (DUA-rapporten, juni 2006). En av slutsatserna från den var att det behövs mer arbete för att stärka målgruppens identitet och handlingskraft. Projektets syfte har varit att finna modeller och metoder som möjliggör för ungdomar med olika grader av syn- och hörselnedsättning att 18

19 kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Målsättningen har bland annat varit att etablera en nationell individstärkande verksamhet för ungdomar med syn- och hörselnedsättning inom skolverksamheten samt skapa en modell för hur elever kan erbjudas en tillfredställande studie- och yrkesvägledning. Bättre samverkan mellan skola, arbetsförmedling och landstingens resurser har också varit en fråga i fokus. En viktig del har varit att ringa in kunskap om hur stödet för ungdomar kan utformas. Vad har ungdomarna själva för tankar om mål och framtid? För att få mer kunskap om detta och vad ungdomarna känner till om arbetslivet intervjuade vi ett antal ungdomar. Ungdomarna fick rangordna tio områden i livet beroende på hur viktiga de tyckte att de var, berättar Henrik Brink. När man möter ungdomarna och ser deras framtidstro är det svårt att inte tro på möjligheterna. Intervjuerna har verkligen speglat olika livsinställningar. Från att jag klarar allt själv och behöver inga anpassningar till varför är jag drabbad? Vi har också försökt ta reda på vad det är som gör att det fungerar bra för vissa personer och hur vi kan sprida det till andra. Ungdomarna själva har varit det viktigaste kunskapskällan i projektet, säger Henrik Brink. Projektrapporten som nu håller på att sammanställas kommer att finnas tillgänglig på på vår hemsida: Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) har ansvarat för projektet tillsammans med Dövblind Ungdom (DBU). Henrik Brink har varit projektledare. Styrgruppen har bestått av representanter från FSDB: Sven Sjöberg, Pontus Degsell och Klas Nelfelt, Daniel Olsson, DBU och Lena Göransson från Mo Gård. De viktigaste samarbetsparterna för projektet har varit Riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro (RGD/RGH), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Arbetsförmedlingen (AF) landstingens dövblindteam och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (NKC). Projektet har finansierats av Allmänna Arvsfonden. Helena Tiderman 19

20 Ledarhundskurs i Mullsjö Alla deltagarna samt längst till höger Laila Tapper och Bengt Borg från SRF:s ledarhundsverksamhet Efter en underbar kurs på Mullsjö folkhögskola läste jag mitt horoskop Det räcker inte med charm och ledarskap. Du behöver träna metod och. Så sant var det! Det har hunnit gå några nummer av Kontakt med FSDB sedan jag rapporterade från min nya roll som ledarhundsförare till ledarhunden Masi. På grundkursen 1 snart för ett år sedan sa de Det blir blod, svett och tårar. Jag var inställd på det mesta, men jag anade inte vilken enorm glädje och lycka det också skulle bli att ha en ledarhund som Masi och samtidigt få jobba och träna in saker tillsammans med honom. Hela sommaren har vi njutit av våra underbara promenader i både ur och skur. Det har ösregnat och ändå har vi varit ute. Ibland har Masi gått några steg och uträttat sina behov, sen vänt på svansen och tagit bestämda steg mot hemmets torra vrå. I början av september deltog jag på en aktiveringskurs för ledarhundsförare med dövblindhet på Mullsjö 20

21 folkhögskola. Det blev en kanonvecka. Vi var sju förare och lika många ledarhundar. Vi tränade på omkörning och gick igenom saker som ledarhundar ska göra. Det vill säga checka av som att hunden ska markera, gå förbi, söka stolpe, bänk, kant och trappa. På tisdagen blev det steg. Vi gick till Brukshundsklubben fram och tillbaka. Det blev övningar på vägen dit och lydnadsövningar på klubben och underbar fika och lunch i solsken. Vi hade tur med vädret tänkte jag. Efter middagen skulle jag och tolken bara ta en promenadslinga, men den rundan blev också lång! Vi fortsatte med lydnadsövningar nästa dag och hade individuella samtal med Bengt Borg och Laila Tapper från SRF:s ledarhundsverksamhet. Vi fick gå hinderbana och Masi blev glad så vi gick i raskt tempo! Näst sista dagen på kursen hade vi besök av Kent som presenterade olika signaler med socialhaptisk kommunikation som Västra Götalands dövblindteam arbetat fram tillsammans med SRF:s ledarhundsverksamhet för att kunna användas av instruktör/tolk och ledarhundsförare. Vi fick 17 stycken tror jag det var. Några signaler tyckte jag inte var OK, då de gavs i handen. Det är svårt när man har båge i den vänstra handen och den vita käppen i den andra. Det bästa är att ge olika signaler på axeln och armen. Hoppas att de tar till sig det som jag har sagt. Efter detta hade vi hästmassage nej förlåt hundmassage! Vi fick lära oss hur vi ska värma upp hunden och börja massera. Hundarna gillade det skarpt! Jag ser vissa likheter mellan häst- och hundmassage. Jag brukar massera hästar. Kursen slutade med att vi gick runt Mullsjö och Tor hade tydligen bestämt sig för att testa oss lite Efter tack för toppenbra kurs, det var jätterolig kurs och vi måste göra om det nästa år.åkte vi tåget hem. Masi kändes som en nyservad bil! Det gör han faktiskt än idag Tack Mullsjö folkhögskola och SRF Ledarhundsverksamhet! Tack också till alla underbara hundförare och ledarhundar för denna vecka. Det är som semester sa vi Till nästa nummer har jag förhoppningar att skriva lite om mitt första år som ledarhundsförare till Masi. Nu i skrivande stund, när jag är klar ska jag göra mig i ordning för att gå till biblioteket med Masi och rösta. Han får vara med mig överallt och han underlättar verkligen mitt mobila liv! Anne-Maj Magnström med ledarhunden Masi 21