Lägesrapport analysarbete Västernorrland

Transkript

1 Lägesrapport analysarbete Västernorrland 19 november 2013 Sammanfattning Gruppen de mest sjuka äldre (MSÄ) är ingen homogen grupp utan flera. Gruppen MSÄ har ett stort sjukvårdbehov och andelen äldre, äldre ökar i länet. Konsumtionsmönstret skiljer sig också åt mellan olika kommunområden och mellan sjukhusen i Västernorrland. Fler svårt sjuka äldre vårdas i ordinärt boende och har behov av både specialistvårdens, primärvårdens och kommunernas samlade kompetens. Flera projekt pågår i länet och nu planeras ytterligare ett pilotprojekt för utveckling av sjukhusansluten försöksverksamhet. Bakgrund Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 2025 kommer en stor del av befolkningen vara mellan 50 och 90 år. 22 % av befolkningen i Västernorrland är äldre än 65 år, motsvarande andel i resten av landet är 19 %. Andelen i Västernorrland beräknas år 2020 öka till 25 %. Antalet vårdplatser på länets sjukhus har minskat, likaså antalet särskilda boendeplatser i kommunerna. Det betyder att fler äldre med sammansatt sjuklighet och omvårdnadsbehov vårdas i ordinärt boende vilket ställer stora krav på kompetens i äldrevård och samverkan mellan vårdgivare för att göra livet bättre får våra mest sjuka äldre. I satsningen Bättre liv för sjuka äldre ingår att varje län ska göra ett eget analysarbete för att kunna planera vården på ett bättre sätt för gruppen mest sjuka äldre (MSÄ). Denna rapport redogör för analysarbetet som pågår i Västernorrlands län med utgångspunkt från Landstingets data, samt mätningar av läkemedelskonsumtion i kommunernas särskilda boenden, lokala pilotprojekt mm. I analysarbetet deltar läkare (Medicinsk rådgivare i äldresjukvårdsfrågor), statistiker, utvecklingsledare (äldresatsningen), vårdutvecklare och expertgrupp med deltagare från både kommun och landsting med olika professioner. 1 (18)

2 Aktuell data Antal personer 65 år och äldre samt antal vårdkontakter i Västernorrland under Alla personer Antal vårdkontakter personer Medelålder Akutsjukhus Högsta medelåldern har Kramfors, och Ånge kommun. Lägsta medelåldern finns i och Timrå kommun. Samtliga av länets kommuner ligger över rikssnittet i medelålder. Finns i, och. Gruppen mest sjuka äldre I studien Bättre liv för sjuka äldre en kvalitativ uppföljning visar det sig att multisjuka äldre svarar för en stor del av slutenvårdskontakterna och kostnaderna. I Västernorrlands analys har vårdkonsumtionsmönstret försökt att kartläggas för de med stort behov av slutenvård. Detta material ligger till grund för riktade åtgärder för att minska undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Avgränsningen av gruppen mest sjuka äldre: Någon eller flera av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda Fler än 19 dagar i slutenvården per år Fler än 3 inskrivningar i slutenvård per år Fler än 7 besök till specialistläkare i öppenvård per år I Västernorrland innebär det 7000 personer tillhörande gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) Bild 1: Gruppen Mest sjuka äldre är inte en homogen grupp, utan flera. 2 (18)

3 Kartläggning och analys av vårdkonsumtionsmönster för gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) Bild 24: Procent MSÄ av total mängd 65+ i respektive kommun. Kommentar: Äldsta befolkningen finns i Kramfors, och Ånge kommun, den yngsta befolkningen finns i och Timrå kommun. Antal vårdkontakter inom slutenvård och primärvård för länets befolkning 65 år och äldre Bild 3: Det finns stor spridning på antalet vårdkontakter, en mycket liten grupp står för ett stort antal vårdkontakter. Kontakter på länets vårdcentraler Bild 4: Antalet kontakter som gruppen MSÄ haft med länets vårdcentraler per 100 listade. 3 (18)

4 Kommentar: Att notera att i vårdkontakter ingår även kontakter inom särskilt boende. Vissa vårdcentraler har en stor andel äldre patienter hos sig men det går inte se ett samband mellan att högt antal listade skulle innebära högt antal vårdkontakter oavsett personalkategori. Att notera är att många parametrar förmodligen påverkar varje stapel, exempelvis antal MSÄ, antal ordinarie läkare, organisering på vårdcentralen mm. Detta innebär att det enda som kan ses i bilden är att det råder olika intensitet i antalet vårdkontakter på vårdcentralerna. Typer av vårdkontakter per kommunområde, inkl. särskilt boende. Ånge Timrå Härnösand Kramfors Förklaring AnPl ,04 0,22 0 0,2 Annan Plats BreK 0,5 0,5 0 0, ,4 Brev kvalificerat (istället för ett besök och kan diagnossättas) Brev ,3 1,2 Brev Hem 3,5 5,0 1,9 2,6 4,4 4,5 2,3 Hembesök Hsb 14,1 6,7 11,6 8,8 7,9 4,7 4,8 Hemsjukvårdsbesök Kons 1,0 0,8 0,3 0,4 0,4 0,1 0 Konsultation Mott 74,9 80,3 77,8 82,8 80,9 86,0 80,4 Mottagningsbesök Tele 2,0 2,2 5,8 2,6 3,5 3,7 6,1 Telefon TelK 4,0 4,5 2,6 2,7 2,6 0,7 3,5 Telefon Kvalificerat 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Bild 5: Illustration för vilken typ av vårdkontakt per kommun, som gruppen MSÄ har. Gulmarkerat visar de största värdena per vårdkontakttyp. Kommentar: Arbetet med de äldre patienterna skiljer sig åt ganska mycket mellan olika kommuner. Exempelvis görs många hemsjukvårdsbesök i Ånge. Kan det förklara en lägre andel MSÄ och slutenvårdskonsumtion? Vårdaktiviteten Läkare, specialistklinik Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska Pedagog Audionom Läkare, specialistklinik Audionom Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Distriktssköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Sjuksköterska Distriktssköterska Distriktssköterska Arbetsterapeut Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjuksköterska Läkare Arbetsterapeut Arbetsterapeut Arbetsterapeut Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska Audionom Undersköterska Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Läkare, specialistklinik Audionom Läkare Läkare Läkare, specialistklinik Audionom Sjuksköterska Distriktssköterska Sjuksköterska Bild 6: Alla typer av kontakter som gruppen MSÄ har, exempelvis brev, telefon, recept, anteckning, besök inläggning mm med alla yrkeskategorier inom vården. 4 (18)

5 Andel personalkontakter Bild 7: Vilka kontakter har gruppen MSÄ med primärvården och slutenvården, Landstinget Västernorrland? Kommentar: Mest kontakter med MSÄ har distriktssköterskan inom primärvården samt läkare och sjuksköterska inom slutenvården. Antal vårdkontakter per yrkeskategori och kommunområde (+65) Bild 8: Antal vårdkontakter per yrkeskategori och kommunområde för gruppen +65 år. 5 (18)

6 Antal vårdkontakter per yrkeskategori och kommunområde (MSÄ) Bild 9: Antal vårdkontakter per yrkeskategori och kommunområde för gruppen MSÄ. Kommentar: Biomedicinsk analytiker och undersköterskekontakter ger ett mått på provtagningsintensitet, exempelvis uppföljning av gjorda läkemedelsförändringar, läkemedelskontroller eller annan provtagning. Dessa typer av kontroller innebär en vårdkontakt som kan vara frekvent återkommande. Även för patienter med dialysbehandling och strålbehandling kan många vårdkontakter behövas. Vissa skillnader mellan kommunerna kan bero på lokala faktorer. Till exempel har HC i Ånge en biomedicinsk analytiker istället för undersköterska som arbetar på lab. En annan skillnad är att en vårdcentral inte har så många distriktssköterskor jmf med sjuksköterskor anställda. Det som framför allt skiljer mellan +65 och MSÄ åt är intensiteten av vårdkontakter dvs. gruppen MSÄ har Mer av samma. Ånge har trots många dialyskontakter en relativt låg andel MSÄ i relation till +65år. Diagnoser relaterat till vårdkontakter (+65) Bild 10: Vårdkontakter i relation till diagnoser för gruppen för +65 år i de olika kommunerna. 6 (18)

7 Diagnoser relaterat till vårdkontakter (MSÄ) Bild 11: Vårdkontakter i relation till diagnoser för gruppen MSÄ i de olika kommunerna. Kommentar: Det finns en skillnad mellan gruppen +65 och gruppen MSÄ vad gäller intensitet i vårdkonsumtion relaterat till vilka diagnoser de har. Fördelning av gensnittligt antal besök per vårdinstans i respektive kommun. Bild 12: Genomsnittligt antal besök inom respektive vårdinstans för gruppen MSÄ i länets kommuner. Till exempel har Ånges MSÄ i genomsnitt 30 stycken primärvårdsbesök och ca 2 stycken vårdtillfällen jämfört med som har ungefär lika många antal primärvårdsbesök som specialistbesök i genomsnitt för gruppen MSÄ. Kommentar: Notera att även att hemsjukvårdsbesök, vårdcentralsbesök och besök i särskilt boende ingår i primärvårdsbesök, oavsett personalkategori. 7 (18)

8 Var söker gruppen MSÄ vård? Bild 13: Vilken diagnos belastar vilken vårdinstitution? Ovan kan vi se att av dem som fått diagnosen diabetes har 30 % besökt primärvården och ca 85 % varit inskriven på sjukhus. Kommentar: Diagnoserna är valda utifrån vad som i kvalitativa uppföljningen, Bättre liv för sjuka äldre, visats stå för en stor andel av undvikbar slutenvård. Troligen är det så att många MSÄ, som sviktar i någon av sina grundsjukdomar, felaktigt får urinvägsinfektion/cystit som diagnos vid inskrivning på sjukhus - på grund av ABU - då det i många fall kan vara små fluktuationer i grundsjukdomen som leder till att den sköra äldre patienter sviktar. Det finns en förklaring till varför inte det finns staplar som representerar urinvägsinfektion och det är att det som redovisas i diagrammet är många dvs. hur många som definierats som över medel/genomsnittligt antal. Det kan konstateras att i ett antal vanligt förekommande diagnoser för gruppen MSÄ är antalet vårdtillfällen mer vanligt förekommande som vårdtyp jämfört med primärvårdsbesök och specialistbesök. Avgränsning av gruppen multisjuka äldre Multisjuka äldre (239 st) 1.3 eller fler kroniska diagnoser 2.Inlagd sjukhus 3 gånger eller fler senaste 12 mån (episoder) 3.75 år eller äldre 4.Haft hemsjukvårdsbesök Mest sjuka äldre 65+ (6761 st) Minst 1 av följande; 1.> 19 vårddagar 2.> 3 inskrivningar slutenvård 3.> 7 besök specialistvård Bild 14: Kriterier för avgränsning av gruppen multisjuka äldre (Multi) och gruppen Mest sjuka äldre (MSÄ). Inom parenteserna anges antalet i respektive grupp för Västernorrlands län. 8 (18)

9 Kommentar: Att notera är att i Västernorrland kan hemsjukvårdsbesök vara registrerat som hembesök och vice versa. Till besök räknas besök oavsett personalkategori. Antal multisjuka i relation till antal MSÄ och invånare per kommun. Förhållandet MSÄ mot Multi (per inv. i kommunen) Bild 15: Antal multisjuka i relation till MSÄ och invånare. I Ånge finns det med andra ord 10 MSÄ på var je Multi. jmf med nästan 50 MSÄ på varje Multi i. De tio mest besökta klinikerna Tio i topp klinik/division MSÄ Multi (¼ besöker>4, Medicindivision) Medicinmott Strålbehandlingsmott Sjukgymnastikmott Medicinmott Ögonmott Hjärtmott Onkologmott Paramedicinska Mott Urologmott Ögonmott Medicinmott Kirurg/Ortopedmott Urologmott Arbetsterapi/Sjukgymnastik Arbetsterapimott Avd 23 A MAVA Avd 17 B Akutgeriatrik Ortopedmott Avd 8 Kirurg Ögonmott Ögonmott Härnösand Allmott Hudmott Logopedmott Kirurgmott Syncentralen Dialysmott Kuratormott Avd 2 Hematolog Avd 14 Ortopeden Ankaret vårdcentral Hematologmott Kirurgmott Hjärtmott Avd 27B Cardiologen HIA Avd 15 Kirurg Hjärtmott Ortopedmott Kuratorsmott Akutens Väntrum Akutens väntrum Dialysmott Allmott Ankaret vårdcentral Kirurg/Ortopedmott Akutens väntrum Lungmott Akutens Väntrum Psykiatrisk mott Bild 16: Staplar uppdelat i medicinspår, kirurg/ortopedspår och övriga spår för grupperna MSÄ respektive Multi. Bilden visar de mest förekommande platserna för besök per område (stapel). 9 (18)

10 Kommentar: Var 4:e patient i gruppen Multi har fler än 4 besök inom medicindivisionen. Inom medicindivisionen har Multigruppen framför allt besök på akuten. Kan detta tyda på att det inte finns en tillräcklig plan för fortsatt omhändertagande av denna grupp eller är den här gruppen så pass skör? Vad gäller kirurg/ortopedspåret sker flest besök förutom på akutmottagningen vid urologen och ortopeden. Patientgruppen vårdas framför allt inom medicindivisionen vid inskrivning. God vård vid demens och demensläkemedel Bild 17: Riket ligger 3,91 DDD/1000 invånare per dag 2012 och Västernorrland ligger på 3.64 och med en svag positiv trend. Kommentar: För att kunna vårda äldre personer med demenssjukdom är det viktigt att den enskilde har fått en korrekt diagnos. Västernorrland sprider just nu användningen av Svenska Demensregistret (SveDem) för att fler äldre med demenssjukdom ska få en utredning, korrekt diagnos och anpassad behandling varav förskrivning av demensläkemedel är en del. Västernorrland förskriver under risksnitten men en svag positiv trend kan ses. Omvårdnadsåtgärder är även detta en viktig del av vården kring demenssjuka. I Västernorrland använder samtliga kommuner BPSD-registret för att utreda och hantera beteendemässiga och psykiska symtom hos demenssjuka. Närmare 450 demenssjuka har under senaste året fått en bedömning via BPSD-registret i länets kommuner. Svensk demenscentrums webbutbildning Demens-ABC används i Västernorrland och är det län i Sverige som har haft den starkaste utvecklingen vad gäller antal utbildade senaste året. Sammanhållen vård och omsorg I SKLs och Socialdepartementets satsning Bättre liv för sjuka äldre finns två indikatorer, Undvikbar slutenvård (US) och återinskrivningar inom 30 dagar (Åi30) som fokuserar på slutenvårdskonsumtion. Målet är att äldre människor inte ska behöva byta vårdnivå om det inte är nödvändigt och att vården ut från sjukhuset ska vara så väl planerad att en återinskrivning ska kunna undvikas. Indikatorer Undvikbar slutenvård (US) Under perioden ska minst 4 av 6 månader ha en lägre andel än motsvarande månad föregående år. Återinskrivningar inom 30 dagar (Åi30) 10 (18)

11 Under perioden ska minst 4 av 6 månader ha en lägre andel än motsvarande månad föregående år. Resultat 2013 för Västernorrlands län Bild 18: Västernorrlands län klarar preliminärt 6 av 6 månader och kvalificerar sig för prestationsmedel. Bild 19: Västernorrlands län klarar preliminärt 3 av 6 månader och kvalificerar sig för inte prestationsmedel. Kommentar: För mätområdet undvikbara slutenvårdstillfällen har ingen enskild aktivitet genomförts på länsnivå i Västernorrland som kan förklara resultatet ovan. Dock har andelen äldre med olämpliga läkemedel minskat, riskbedömningar i Senior alert har 5 av 7 kommuner över 90 % vad gäller täckningsgrad i Särskilt boende, i Svenska Palliativregistret kan ses en förbättring på 4,7 %, varav den bästa kommunen ligger på en kvalitetsförbättring på ca 15 %. Samtliga av dessa resultat skulle kunna ha en påverkan på US. När det gäller återinskrivningar inom 30 dagar har vissa aktiviteter gjorts i länet vilka presenteras nedan. Projekt och överenskommelser i Västernorrland som underlag till analys samt förebyggande åtgärder Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer från länets kommuner och Vårdområdesdirektörer samt Landstingets Beställarenhet för primärvård) har antagit ett projektdirektiv (november 2012) för satsningen kring Ledningskraft i länet. En styrgrupp är 11 (18)

12 bildad som beslutar kring användning av analysmedel och prioriterar vilka aktiviteter/delprojekt som ska genomföras. Nedan beskrivs kort respektive delprojekt resultat, analys i kursiv text efter respektive område. Projektet Så mycket bättre Inom ramen för projektet Så mycket bättre har vårdprocessen kartlagts mellan vårdaktörerna för "mest sjuka äldre" och en proaktiv vårdplaneringsprocess, Trygg Hemtjänst testats genom hela vårdkedjan under april nov 2013, mellan slutenvården sjukhus och primärvården och kommunerna i och Kramfors för att möjliggöra en hållbar och trygg utskrivning från sjukhuset. På samordnade vårdplaneringen på sjukhuset erbjuds personer med risk för återinläggning extra stöd i hemmet under den första tiden efter sjukhusvistelse i form av Trygg hemtjänst. Vårdtagarens individuella behov av vård och omsorg i hemmiljön utreds i team av omvårdnadspersonal, sjuksköterska och arbetsterapeut, för att skapa en trygg och hållbar situation och för att minska återinläggningar på sjukhus. och Kramfors kommuner har olika förhållningsätt vad gäller synen på när kortidsvistelse ska beviljas. Kramfors beviljar inte, till skillnad från, korttidsvistelse direkt från vårdplanering på sjukhus utan en provperiod hemma med Trygg hemtjänst ska föregå en korttidsvistelse. och Kramfors kommuner har också beviljat Trygg hemtjänst olika så att har dygnet runt bemanning tre första dygnen, medan Kramfors har beviljat generöst med personaltid utifrån individuellt behov, dag och natt. Totalt har 33 ärenden ingått i Trygg hemtjänst tom ärenden i Kramfors varav 3 st. åter till sjukhus inom 30 dagar efter THtj 8 ärenden i varav 2 st. åter till sjukhus inom 30 dagar efter THtj I vårdplaneringsprocessen har gemensamma rutiner provats t ex. Avresetid från sjukhuset för att skapa bra förutsättning för mottagande hemtjänst att kunna planera god tid hos brukaren vid hemkomst och skapa trygghet i hemsituationen. I de flesta fall har rutinen fungerat bra men är ett klart förbättringsområde för hemskrivning från sjukhus överlag. längre planerad personaltid har skapat trygghet direkt vid hemkomsten från sjukhuset att sjuksköterska och arbetsterapeut mött upp direkt första dagen har skapat trygghet både för personal, brukare och närstående - hjälpmedel, miljöjusteringar, medicindosetter-/ listor, handledning till berörd hemtjänstpersonal. Vart tredje ärende har en medicinrelaterad avvikelse. Planeringsmöte i den äldres hem efter 3-5 dagar om hur behovet av fortsatta insatser Projektet med Trygg Hemtjänst har överlag uppfattats som ett bra arbetssätt och har förtydligat förbättringsområden som behöver utvecklas vidare i samverkan mellan organisationerna. Många av framgångsfaktorerna kommer också att följa med som arbetssätt och i samverkan med sjukhus och primärvård i sammanhållen hemsjukvård (18)

13 Webbkollen återinlagda: För att ta reda på vad som kunnat förhindra återinläggningar inom 30 dagar har Ledningskraft valt att använda sig av Webbkollen återinlagda. Under perioden september 2012 till januari 2013 genomfördes 80 stycken intervjuer fördelade över länets 3 sjukhus. En utvecklingsledare har arbetat med intervjuerna. Rutiner var framtagna med Landstingets FoU-enhet för att uppnå högsta möjliga signifikans utifrån bortfall och mängden data som behövs för att kunna genomföra analysen av resultatet. Västernorrland visar ett mönster liknade riket totalt. Största andelen av de intervjuade i Västernorrland kom från ordinärt boende. Många återinskrivs på grund av samma orsak som de var på sjukhus förra gången. De vanligaste beskrivna orsakerna kan sammanfattas som andningsrelaterade besvär, ingen ork, yrsel och andra alternativ. Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det anhörig/närstående eller personerna själva som tagit initiativet. I Västernorrland har ungefär en femtedel angett att de kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Både i riket och i länet visas ett mönster på att långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. Under hösten 2013 planeras en uppföljning med hjälp av Webbkollen återinskrivna på ett av länets sjukhus. Webbkollen hemma-telefonuppföljning: I mars startade länssjukhuset med uppringningar från framför allt en akutgeriatrisk avdelning. Patienter 65 år och äldre blev uppringda inom 72 timmar efter hemgång av en vårdplaneringssköterska. Arbetet har nu även kommit igång på tre allvårdsavdelningar i och en medicinavdelning i. Intervjuare är vårdplaneringssköterskor alternativt sjuksköterskor kopplade till avdelningen. Hitintills har 725 intervjuer gjorts. Telefonsamtalen har varit mycket uppskattade. Många patienter (52 %) upplever att de inte varit delaktiga vid planeringen inför sin hemgång och endast 53 % har uppgett att de fått med sig någon information om vad som planerats när de åkte hem. Även kommentarer till frågorna tyder på att delaktighet och information är områden som behöver belysas. Redovisning av resultat förmedlas regelbundet ut vid styrgruppsmöten. Uppringarna återkopplar resultatet själva till sin enhet och har chansen att påminna arbetskollegor om rutiner samt visa på förbättringsmöjligheter. Drygt 30 % (n=235) har blivit hänvisade varav nästan 80 % (n=187) till vårdcentralen. I drygt 10 % (n=70) av fallen har sköterskan tagit direktkontakt med en instans. I lite mer än hälften av fallen har det då varit annan (n=39) exempelvis rehab och 30 % (n=22) av fallen har det varit vårdcentral. Uppföljning av medicinsk kvalitet i Särskilt boende (SÄBO) för äldre: Samtliga Hälsocentraler och Vårdcentraler i Västernorrland (32 st) har genomgått en uppföljning av den medicinska kvalitén i Särskilt boende för äldre. Uppföljningen pågick mellan november 2012 till april De patienter som vistas på särskilt boende SÄBO, tillhör gruppen mest sjuka äldre men nedsatt autonomi och/eller omfattande sjuklighet. 13 (18)

14 Procent Syftet med uppföljningen var att få en bild av hur primärvården sköter sitt ansvar för den medicinska vården för de personer som bor på kommunernas Särskilda boenden. Uppfyller primärvården de krav som ställs i Regelboken för Vårdval Västernorrland och det avtal om läkarmedverkan i Särskilt boende som länets 7 kommuner och Landstinget Västernorrland har tecknat, samt hur fungerar samverkan mellan läkare och sjuksköterska? Beror kvaliteten på om det är en landstingsdriven eller privat vårdcentral som ansvarar för det Särskilda boendet? Resultatet av uppföljningen har sammanställts för respektive vårdcentral och alla har fått en egen rapport för att kunna arbeta med sina egna förbättringar. En övergripande slutrapport har också tagits fram. Efter bedömning av samtliga faktorer har nio vårdcentraler fått omdömet utmärkt medicinsk kvalitet i SÄBO och sex vårdcentraler har fått omdömet ej godkänd medicinsk kvalitet eller med tveksamhet godkända. Däremellan finns det stora antalet vårdcentraler med en god kvalitet och med små åtgärder för att nå ett utmärkt resultat. Den sammanfattande bedömningen visar att den medicinska kvaliteten på Särskilt boende för äldre inte har med driftform att göra. Både privata och landstingsdrivna vårdcentraler ger en god vård samtidigt som båda driftformerna också finns representerade bland de vårdcentraler som vid denna uppföljning inte blivit godkända för sin insats. Analys av läkemedelskvalitet hos äldre i särskilt boende: Sedan 2006, kartläggs läkemedelskonsumtionen hos äldre i särskilt boende Nulägesbeskrivningen. En bestämd dag i september varje år sammanställs på individnivå hur många läkemedel som den enskilde har förskrivet som stående ordination, läkemedel vid behov samt vissa specifika läkemedelsgrupper (riskläkemedel) utifrån ATC-klassificering. Resultatet används för att fingranska de bakomliggande orsakerna till att de regionala skillnaderna mellan olika kommuner vad gäller olämplig läkemedelsbehandling av de äldre. Genom att använda lokala läkemedelsdata, analysera och diskutera kring enskilda HC/VCs förskrivningsmönster skapas förutsättningar och mål för att förbättra läkemedelsbehandlingen. I bilderna nedan ses en positiv utveckling över tid vad gäller läkemedelskonsumtionen i länet. Vid en jämförelse av utdataportalens läkemedelsresultat (SKL) och nulägesbeskrivningen kan konstateras att det sannolikt är en sämre läkemedelsbehandling för länets hemsjukvårdspatienter jämfört med äldre i särskilt boende. Sömnläkemedel Andel patienter som har sömnmedel som stående läkemedel Kramfors Härnösand Timrå Ånge Västernorrland Bild 20: Andelen äldre med stående ordination av sömnmedel har minskat med 58% mellan 2006 och (18)

15 Procent Procent Neuroleptika Andel patienter som har neuroleptika som stående läkemedel Kramfors Härnösand Timrå Ånge Västernorrland Bild 21: Andelen äldre med stående ordination av neuroleptika har minskat med 34% mellan 2006 och Antiinflammatoriska läkemedel Andel patienter som har NSAID-preparat som stående läkemedel Kramfors Härnösand Timrå Ånge Västernorrland Bild 22: Andelen äldre med stående ordination av NSAID-preparat har minskat med 75% mellan 2006 och Tramadol Andel patienter som har Tramadol som vid behov läkemedel 3,5 4 2,5 3 1,5 2 0,5 1 0 Kramfors Härnösand Timrå Ånge Västernorrland Bild 23: Tramadol förekommer ytterst sällan efter att mätningar har påbörjats (18)

16 Kommentar: Sedan länet börjat räkna antal äldre med Tramadol i nulägesbeskrivningen har användningen i princip försvunnit hos äldre i särskilt boende. Satsning på minskning av olämpliga läkemedel för äldre: Läkemedelsenheten har arbetat för att minska olämpliga läkemedel. Nedanstående bilder följer utveckling över tid. Opioider till äldre Västernorrland, vissa opioider till äldre tramadol kodein, kombinationer morfin oxikodon fentanyl buprenorfin Nov okt 2013 Nov okt 2012 Nov okt 2011 Nov okt 2010 Bild 24: DDD = definierade dygnsdoser DDD, patienter över 75 år, årsvis Kommentar: Visar utveckling av tramadolförskrivning i länet för patienter över 75 år. Påtagligt större minskning av tramadol till äldre jmf med yngre patienter. Antikolinergika till äldre Västernorrland, vissa antikolinergika till äldre hydroxizin (Atarax) prometazin (Lergigan) amitriptylin Saroten/Tryptizol) olanzapin (Zyprexa) alimemazin (Theralen) klomipramin (Anafranil) levomepromazin (Nozinan) Nov okt 2013 Nov okt 2012 Nov okt 2011 Nov okt 2010 Bild 25: DDD = definierade dygnsdoser DDD, patienter över 75 år, årsvis 16 (18)

17 Kommentar: Vi ser en minskning av antikolinerga läkemedel till äldre. Påtaglig minskning av Atarax jmf med föregående år. Neuroleptika till äldre Västernorrland, vissa neuroleptika till äldre olanzapin (Zyprexa) risperidon (Risperdal) haloperidol (Haldol) quetiapin (Seroquel) levomepromazin (Nozinan) Nov okt 2013 Nov okt 2012 Nov okt 2011 Nov okt 2010 Bild 26: DDD = definierade dygnsdoser DDD, patienter över 75 år, årsvis Kommentar: Minskning av de vanligast neuroleptikapreparaten. Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre på Hälsocentralen Ankaret i : Två av hälsocentralens läkare, en geriatriker och en familjeläkare, har under våren 2013 gjort tre journalstudier med syfte att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre. A. Studie med utgångspunkt från SKL:s kriterier av mest sjuka äldre Antal: 78 personer (38 män och 40 kvinnor) B. Studie av personer, 75 år och äldre, som under någon del av 2012 varit permanent boende på SÄBO (särskilt boende). I gruppen ingår personer listade på HC Ankaret och studien innefattar även avlidna. Antal: 230 personer (64 män och 166 kvinnor) C. Studie av patienter som distriktssköterskorna har aktuellt hemsjukvårdsuppdrag för + bedömer har stora vårdbehov + behov av läkarkontakt regelbundet + är 75 år eller äldre + är listade för Ankaret vid observationstillfället. Antal: 99 personer (25 män och 74 kvinnor) Det viktigaste fyndet är att patientgrupp B och C liknar varandra mycket, här finns primärvårdens mest sjuka äldre. Patientgrupp A har framför allt behov av fortsatt kontakt med sjukhusvården. Primärvårdens allra mest sjuka äldre gick inte att hitta i landstingets datorsystem. Endast nio av de 78 patienterna i grupp A fanns även i grupp C. Den viktigaste slutsatsen från dessa delstudier är att de personer som har ett behov av omfattande omsorg (> 25 tim hemtjänst/mån, alt. andra omfattande stödinsatser) är de som i 17 (18)

18 första hand bör tas om hand av vår planerade hemsjukvårdsenhet. Demenssjukdom är den diagnos som tydligast signalerar att det finns behov av strukturerad uppföljning. Återkoppling till styrgrupp och det fortsatta arbetet Analysarbetet återkopplas till Styrgruppen för Ledningskraft samband med varje möte. Under 2013 har Styrgruppen genomfört 9 protokollförda möten, varav ett större Ledningskraftmöte den 19:e september 2013 där samtliga delprojekt samt Expertgrupp redovisade respektive resultat för Styrgruppen. Styrgrupp ansvarar för att löpande återredovisa till Beredningsgruppen för SocialKOLA vid deras ordinarie träffar. Styrgruppen har även givit projektledningen i uppdrag att ta fram en övergripande analys- och resultatrapport för 2013 efter att samtliga resultat presenterats på nationell nivå Fortsatt arbete: Vid styrgruppens senaste sammanträde överlämnades ett nytt projektdirektiv som beställts efter Ledningskraftdagen i september; Projektdirektiv/ ÄlSa kompetensförstärkt omhändertagande av de allra mest sjuka äldre ett pilotprojekt för utveckling av sjukhusansluten försöksverksamhet;. Projektet skall utgå från geriatrisk specialistklinik vid s sjukhus och är inspirerat av verksamheten vid Närsjukvårdsteamet i Lidköping. Projektet skall identifiera målgrupp och inklusionskriterier för ett särskilt omhändertagande där tillgång till specialistkunskap i geriatrik/ gerontologi och ett teambaserat arbetssätt med fokus på individanpassade insatser av rätt kompetens vid rätt tidpunkt är särskilt viktigt. Arbetsmodellen ska ge möjlighet att avsätta tid och kompetens som behövs för att ge god kvalitet och trygghet till en särskilt skör grupp med behov av särskilt omhändertagande och samplanering av insatser. Pilotprojektet beräknas vara igång under våren (18)