Seminarieserie om EU:s sektorsprogram - 29 april

Transkript

1 Seminarieserie om EU:s sektorsprogram - 29 april Kreativa Europa och Erasmus+

2 Vad är ett sektorsprogram? Tematisk fokusering. I framkanten av europeisk utveckling. Samarbetspartners från andra länder. Administreras centralt av Europeiska kommissionen. Pengarna är inte geografiskt fördelade fri konkurrens.

3 Kreativa Europa

4 KREATIVA EUROPA DESK Kulturrådet och Filminstitutet delar på uppdraget som nationell kontaktpunkt Informerar om EU:s program Kreativa Europa Rådger sökande i ansökningsprocessen Bevakar kulturfrågor inom EU

5 PROGRAM Kreativa Europa budget bakgrund mål och prioriteringar Delprogrammet Kultur stödformer vem kan söka och för vad? när kan man söka, deadlines? Frågor

6 KREATIVA EUROPA Programförslaget antogs 2011 Budget: 1,8 miljarder euro, + 37 % Programmet trädde i kraft 1 januari 2014 Budget: 1,462 miljarder euro, + 9 % Sammanslagning av tidigare programmen Kultur, MEDIA och MEDIA Mundus

7 PROGRAMSTRUKTUREN Två delprogram: Kultur alla kulturella och kreativa sektorer (musik, scenkonst, bildkonst, design, konsthantverk, arkitektur, litteratur, tidskrifter, radio, arkiv, bibliotek, museer, kulturarv och kulturmiljö) MEDIA audiovisuella sektorn (film, tv och dataspel) Ett sektorsövergripande programområde: Bl.a. ett nytt lånegarantiinstrument och stöd till gränsöverskridande policysamarbete

8

9 Kultur ÖVRIGA INSATSER Europeiska kulturhuvudstäder EU:s kulturpriser inom litteratur, arkitektur, musik och kulturarv Europeiska kulturarvsmärket

10 BAKGRUND Fragmenterad marknad Globalisering Digital utveckling Brist på finansiering Brist på jämförbar statistik

11 PROGRAMMETS ALLMÄNNA MÅL Skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och främja Europas kulturarv Stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt den audiovisuella sektorn, för att främja smart och hållbar tillväxt för alla

12 PROGRAMMETS SÄRSKILDA MÅL Stödja de kulturella och kreativa sektorernas kapacitet att verka transnationellt och internationellt Främja cirkulation av kulturella verk och transnationell mobilitet för kulturaktörer Främja policyutveckling, innovation, kreativitet och nya affärsmodeller

13 DELPROGRAMMET KULTUR Stöd till Europas kulturella och kreativa sektorer

14 FRÅN FÖRORDNINGEN Vid genomförandet av programmet bör hänsyn tas till det inneboende värdet av kulturen och de kulturella och kreativa sektorernas specifika karaktär, inbegripet betydelsen av icke-vinstdrivande organisationer och projekt inom delprogrammet Kultur.

15 PRIORITERINGAR FÖR DELPROGRAMMET KULTUR Nå nya och breddade publiker och skapa ökad tillgänglighet till kultur: innovativa sätt att arbeta med publikutveckling Främja övergången till digital teknik Utveckla nya affärsmodeller Underlätta tillgång till nya yrkesmöjligheter

16 NYTT FOKUS! PUBLIKUTVECKLING Nå nya publiker eller fördjupa publikarbetet Aktivt deltagande och medskapande Kulturell, social och ekonomisk dimension Kunskapsutbyte och kunskapsutveckling

17 STÖDFORMERNA Kultur Enklare struktur och färre stödformer: Samarbetsprojekt Nätverk Plattformar Översättning och spridning av skönlitteratur

18 BUDGET 2014 DELPROGRAMMET KULTUR - Europeiska samarbetsprojekt: euro - Europeiska nätverk: euro - Europeiska plattformar: euro - Översättning av skönlitteratur: euro

19 SAMARBETSPROJEKT Samarbete över gränserna: tillsammans skapa och genomföra kulturella aktiviteter Stor frihet gällande innehåll/tematik Insatser som uppmuntrar långsiktigt samarbete Solida samarbeten, starka partnerskap

20 VAD KAN MAN SÖKA STÖD FÖR? Europeiskt samarbete inom samtliga konst- och kulturformer Projekten kan vara tvärkonstnärliga eller endast omfatta ett konstområde Öppning även för aktörer inom AV-sektorn OBS! Ej vinstdrivande projekt, men aktörerna kan i övrig verksamhet vara vinstdrivande

21 VAD KAN MAN SÖKA STÖD FÖR? Exempelvis: Produktioner, utställningar, turnéer, festivaler Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Seminarier, debatter, workshops Projekt som syftar till att skapa eller utvidga europeiska nätverk

22 SAMARBETSPROJEKT Mindre samarbetsprojekt Max. summa att söka: euro Min. 3 deltagare från 3 olika länder EU-stöd max. 60 % av budgeten Större samarbetsprojekt Max summa att söka: euro Min. 6 deltagare från 6 olika länder EU-stöd max. 50 % av budgeten Maxtid 4 år

23 DELTAGARE I SAMARBETSPROJEKT Projektledare, partner eller associerad partner Samarbete i projektets alla faser: planering, genomförande, finansiering, uppföljning Samla olika kompetenser och perspektiv Var noga i valet av samarbetspartners

24 VEM KAN SÖKA STÖD? Offentliga eller privata juridiska personer Bl.a. fristående organisationer, institutioner, kommuner, regioner, myndigheter, föreningar, privata företag med huvudsaklig verksamhet inom kulturområdet Inte enskilda/fysiska personer

25 VILKA LÄNDER INGÅR? EU:s 27 medlemsstater EES-länder: Norge och Island (ej Liechtenstein) EU:s kandidatländer: Turkiet, Makedonien, Serbien, Montenegro, Bosnien Hercegovina och Albanien Nyhet: Europeiska grannskapsländerna Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina, Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocco, Palestina, Syrien och Tunisien (OBS! endast enligt avtal)

26 BEDÖMNINGSKRITERIER Relevans (35 p) Svarar ansökan mot programmet och stödformens mål och prioriteringar? Kvalitet på innehåll och verksamhet (25 p) Hur genomförs aktiviteterna och vad innehåller projektet? Kommunikation och spridning (20 p) Hur ska projektet kommuniceras och hur ska man skapa ökad kunskap inom sektorn och över gränserna? Partnerskapets kvalitet (20) Är partnerskapet av hög kvalitet gällande effektivitet och långsiktighet?

27 BESLUTSPROCESSEN EACEA (Education, Audiovisual and Culture Executive Agency) i Bryssel fattar beslut Inga geografiska kvoter, bedömning med grund i särskilda kriterier Alla sökande får en skriftlig motivering

28 STÖD TILL NÄTVERK Kultur Stärka möjligheterna för konstnärer och kulturarbetare att arbeta internationellt Minst 15 medlemsorganisationer från minst 10 länder Stöd ges till ca 25 större nätverk EU-stöd max 80 % Årligt bidrag om max euro

29 STÖD TILL PLATTFORMAR Kultur Ökad rörlighet och synlighet för nya begåvningar 30 % europeiskt program 10 aktörer i 10 länder Konstområdesspecifk EU-stöd max 80 % Max euro

30 SISTA ANSÖKNINGSDATUM Europeiska samarbetsprojekt (Första utlysningen var den 5 mars) Nästa deadline: 1 oktober : deadline en gång om året, alltid första onsdagen i oktober Europeiska nätverk och plattformar (Första utlysningen var den 19 mars) Nästa deadline för nätverk: 5 oktober 2016 Nästa deadline för plattformar: 25 februari 2015

31 Kultur ÖVERSÄTTNING OCH SPRIDNING AV EUROPEISK SKÖNLITTERATUR För professionella bokförlag Litteratur i tryckt och digital form Strategi för spridning

32 STÖD FÖR ÖVERSÄTTNING AV EUROPEISK SKÖNLITTERATUR Kategori 1 tvååriga projekt Totalt stöd om max euro Mellan 3 och 10 skönlitterära verk Kategori 2 ramavtal om partnerskap (tre- eller fyraåriga projekt) Årligt stöd om max euro Mellan 5 och 10 skönlitterära verk per år EU-stöd max. 50 % av totalbudgeten

33 DELPROGRAMMET MEDIA Stöd till Europas audiovisuella branscher

34 MEDIA STÖD TILL UTBILDNING OCH UTVECKLING Utbildning för professionella inom audiovisuella sektorn Stöd för utveckling av långfilmer, animationer och dokumentärer för bio, tv och digitala plattformar Nyhet: Stöd till dataspelsutveckling

35 MEDIA DISTRIBUTION Finansiering som ger stöd till distribution av mer än europeiska filmer Stöd till biografnätverk som möjliggör för biografer att visa europeiska filmer

36 PUBLIKUTVECKLING OCH FESTIVALER MEDIA Stöd till mer än 80 europeiska filmfestivaler för att marknadsföra europeisk film Finansiering till europeiska gränsöverskridande projekt på filmkunnighetsområdet Evenemang som ökar intresset för europeiska filmer

37 MER INFORMATION EU-kommissionen EACEA Kreativa Europa Desk Sverige Tips! Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev

38 KONTAKTUPPGIFTER Delprogrammet Kultur Elin Rosenström E-post: Tel: Delprogrammet MEDIA Ulrika Nisell E-post: Tel:

39 Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa Karlstad Petronella Odhner

40 Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+

41 Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen Kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför den ekonomiska krisen globaliseringsfrågan klimatfrågan frågan om den allt äldre befolkningen.

42 Övergripande målen inom EU 2020 handlar om: Arbetsmarknad Innovation Social integration Klimat/energi Utbildning

43 Övergripande mål för Utbildning 2020 Realisera målen om livslångt lärande och mobilitet Förbättra kvalitet och resultat i utbildningen Arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap Öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning

44 EU:s utbildningspolitiska riktmärken 1. Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola 2. Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning 4. Minst 40 procent av alla åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning Ingår som huvudmål I EU Minst 15 procent av den vuxna befolkningen år ska delta i det livslånga lärandet

45 Ytterligare riktmärken Andelen åringar som har jobb inom 3 år efter examen ska vara minst 82 procent Minst 20 procent av alla högskolestudenter och 6 procent av åringar med examen från grundläggande yrkesutbildning har studerat eller praktiserat utomlands

46 Erasmus+ Ett verktyg för att nå målen

47 Allting hänger ihop EU:s mål Sveriges mål EU:s mål Individens mål Huvudmannens mål Organisationens mål

48 Vad behöver ansökande organisationer göra? Arbeta fram en plan för internationalisering Identifiera utvecklingsbehoven som tillgodoses genom utbyte/samarbete Beskriva hur det man vill göra inom Erasmus+ kopplar till de olika målnivåerna. EU:s mål Sveriges mål Individens mål Huvudmannens mål Organisationens mål

49 Om själva programmet

50 Programländer som deltar i Erasmus+:

51 Programländer som deltar i Erasmus+: Alla EU:s medlemsländer Island Norge Liechtenstein Turkiet Makedonien Schweiz

52 EU:s medlemsländer Belgien Grekland Malta Spanien Bulgarien Irland Nederländerna Storbritannien Cypern Italien Polen Sverige Danmark Kroatien Portugal Tjeckien Estland Lettland Rumänien Tyskland Finland Litauen Slovakien Ungern Frankrike Luxemburg Slovenien Österrike

53

54 Några utmärkande skillnader mot LLP Starkare policykoppling Strategiska projekt/större påverkan Individuella ansökningar är borta En organisation/skola söker för en grupp personal och/eller studerande Tvärsektoriella samarbeten uppmuntras Internationella (utanför Europa) samarbeten, f.a. högre utbildning Förenkling: - Färre delprogram med samma/liknande regler för de olika sektorerna - Schablonbelopp - Organisationsdata i separat databas - Ackreditering för VET (yrkesutbildning)

55 Strategiskt tänk Vilken fråga är mest angelägen? Vad är själva problemet? Varför internationalisering? Vilket angreppssätt? Var/Med vem? Vilket konkret slutmål i projektet? (Hur skall projektet ha förändrat organisationen?) På vilket sätt kommer det att göra skillnad? Vilken garanti för uthållighet efter projektet? Överförbarhet?

56 Vad kan man göra? Mobilitetsprojekt Kompetensutveckling för personal Praktik för studerande inom yrkesutbildning Studier & praktik för studenter inom högre utbildning, ungdomsutbyten Samarbetsprojekt med flera partners Partnerskap/ utvecklingsprojekt Även möjligt med kortare och längre elev/studerande- och personalutbyten inom ramen för samarbetet Digitalt samarbete genom etwinning, EPALE Policyförändring Myndigheter och departement - verktyg och metoder för europeiskt samarbete och utveckling på policynivå Key Action 1 Key Action 2 Key Action 3

57 Mobilitetsprojekt Key Action 1

58 Vem kan ansöka/sända? Skola Vux Yrkesutbildning Förskola/grundskola/ gymnasieskola Vuxenutbildningsorganisation Yrkesutbildningsorganisation En ansökande organisation kan bara skicka en ansökan per ansökningsgång 17 mars (2014 förlängt till 24 mars) En ansökningsomgång omfattar 1 eller 2 år (avgör man själv vid ansökningstillfället)

59 Vem kan delta/resa ut? Skola Vux Yrkesutbildning Pedagogisk personal inkl rektor och annan ickeundervisande personal Personal från sändande vuxorganisation Personal inom yrkesutbildning inkl administrativ personal Personal från företag/ offentlig förvaltning/ civilsamhället Elever och lärlingar på yrkesutbildning inkl de som nyligen avslutat sin utbildning (ett år)

60 Vad kan man göra? Skola Vux Yrkesutbildning Personal Personal Personal Kompetensutveckling Kompetensutveckling Kompetensutveckling Undervisningsuppd. Undervisningsuppd. Undervisningsuppd. Elever och lärlingar Praktik Staff training Teaching assignment Staff training Teaching assignment VET placements Staff training Teaching assignment

61 Vem är mottagande organisation? Skola Vux Yrkesutbildning Skola Kursarrangör Kursarrangör Vuxenutbildningsorganisation Yrkesutbildningsorganisation Vilken organisation som helst som har en aktiv roll inom utbildning, arbetsmarknad eller ungdomsområdet och som är relevant för mobilitetsprojektets framgång Vid praktik, jobbskuggning eller lärandeuppdrag skall ett ömsesidigt avtal upprättas mellan sändande och mottagande organisation

62 KA 2 Strategiska partnerskap Partnerorganisation Partnerorganisation Koordinerande organisation Partnerorganisation Partnerorganisation

63 Utmärkande för KA2 Strategiska partnerskap Möta gemensamma utmaningar och behov Koppling till nationella och europeiska mål/policy Tillsammans med andra utveckla, förädla, sprida nytänkande (idéer, metoder och produkter) Stor frihet att sätta ihop sitt partnerskap Tvärsektoriella samarbeten önskvärda Resor (mobiliteter) möjliga men nedtonade Fokus på resultat och förändring; överförbarhet Särskilda regler runt område SKOLA Förenklad budget - Schablonbelopp

64 ViIken fråga vill projektet tackla? Inom vilket utbildningsområde finns problemet? Högre utb. Skola Vux Yrkesutb. Ungdom Tvärsektoriellt

65 Vem kan delta? Högre utb. Skola Vux Yrkesutb. Ungdom Tvärsektoriellt Organisationer som kan bidra till att målen i Erasmus+ uppfylls T ex skola, yrkeshögskola, branschråd, universitet, förvaltning/kommun, regionförbund, förening, företag, museum, forskningsinstitut, vägledning.

66 Former av partnerskap Högre utb. Skola Vux Yrkesutb. Ungdom Tvärsektoriellt Strategiska partnerskap För skola finns dessutom: Strategiska partnerskap mellan regioner Strategiska partnerskap mellan enbart skolor

67 Vad kan man göra? Undervisningsmaterial och kurser Strukturerat kollegialt lärande Workshops, laborationer Material för vägledning/coachning Studier, enkäter, analyser, rapporter Verktyg för tillgodoräknande och validering av utbildningar/praktik Kompetensutveckling, lärande Inbäddade mobiliteter

68

69 ERASMUS+ UNG OCH AKTIV

70 Erasmus+ Ung och aktiv Främst ungdomar inom ramen för icke-formellt / informellt lärande. Unga år. Alla projekt med europeisk partner. Schablonbelopp. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen) är nationell kontaktpunkt.

71 Typer av projekt

72 Typer av projekt Projekt inom Europeisk Volontärtjänst (EVS) Ungdomsutbyten Internationella ungdomsinitiativ Utbildning och nätverksbyggande aktiviteter för personer som arbetar med ungdomar Möten mellan unga och personer med ansvar för ungdomspolitiken.

73 Vem kan söka? Organisationer Sociala/ CSR-företag Kommuner, regioner och myndigheter Informella grupper

74 ERASMUS+ IDROTT

75 Erasmus+ idrott Nyhet i programperioden I fokus idrott på gräsrotsnivå Litet program - ca 38 miljoner EUR/ år Ännu ingen svensk kontaktpunkt.

76 Typer av projekt Samarbetspartnerskap Doping, uppgjorda matcher, våld, intolerans och ickediskriminering Ideella europeiska idrottsevenemang På europeisk skala flera evenemang i olika länder Fokus på social inkludering och likabehandling Stöd för att stärka det evidensbaserade underlaget

77 Vem kan söka? Public sporting bodies Sporting organisations, leagues, and clubs at any level, Sporting unions or representations Organisations active in promoting physical activity, including social inclusion in sports Event organisers in the sport sector

78