På samma våglängd. En faktatext som kompletterar filmen På samma våglängd

Transkript

1 På samma våglängd En faktatext som kompletterar filmen

2 Förord Denna faktatext utgör ett komplement till filmen. Texten är, liksom filmen, en översättning och bearbetning av det norska materialet På bölgelengde. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har valt att översätta materialet då vi tycker att det tydliggör akustikens, pedagogikens och hörteknikens betydelse för en god lärmiljö för barn, unga och vuxna med hörselnedsättning. Filmen till denna faktatext finns på SPSM:s webbplats: och på Hörselboken: Det ursprungliga materialet hittar du på index.html September 2013 Anette Wiklund, Anna Kjellander och Håkan Bergkvist Specialpedagogiska skolmyndigheten I texten används ordet hörapparat som samlingsbegrepp för bakom-örat-apparat, kokleaimplantat, benförankrad hörapparat med flera. Ordet hörteknik avser den teknik som används i kombination med hörapparat. Omslagsbild: Getty Images 2

3 Innehåll Förord 2 A. Pedagogisk anpassning 5 Pedagoger 5 Föräldrar 6 Skolans ledning 6 Kommunikation 6 Svenskt teckenspråk, STS 7 Tecken som stöd, TSS 7 Avläsning 7 Samtalsregler 8 Skolledarens ansvar 8 Val av rum och grupprum 9 Gruppens storlek 9 Rutiner 9 Pedagogiskt upplägg 10 Deltagande 10 Elevens placering 10 Användande av teknisk utrustning 11 Förutsägbarhet 11 Buller 11 Visualisering 11 Attityder 12 Läromedel 12 Samarbete 13 B. Teknisk anpassning 14 Hörapparat 14 Mikrofon- och ljudanläggning 15 Teleslinga 16 Ljudutjämningssystem 17 Förberedelser och rutiner 18 3

4 Innehåll C. Fysisk anpassning 19 Akustik 19 Bullerförhållanden 20 Ljud i klassrummet 20 Efterklang och akustik 20 Bakgrundsbuller 20 Olika bullerkällor 21 Egenproducerat buller 21 Ljusförhållanden 22 En god visuell miljö har 22 Elevens placering 22 D. Fakta om hörseln 23 Hörselnedsättning 23 Orsaker 24 Audiogram 24 E. Konsekvenser av hörselnedsättning 26 Språkliga konsekvenser 27 Känslomässiga konsekvenser 27 Sociala konsekvenser 28 Fysiska konsekvenser 29 Strategier 30 4

5 A. Pedagogisk anpassning A. Pedagogisk anpassning Du har en elev med en hörselnedsättning. Som lärare är du elevens huvudsakliga stöd och kan bidra till att underlätta en lärande miljö som ger alla elever möjlighet till deltagande och inkludering. När det gäller elever med hörselnedsättning är det särskilt viktigt att fokusera på optimala lyssningsförhållanden. Det bidrar till en positiv inlärningsmiljö för alla elever och för dem som undervisar. När du planerar och genomför ditt pedagogiska arbete finns det många faktorer du måste ta hänsyn till för att skapa gynnsamma villkor för kommunikation. Exempel på det är kunskap om hörsel, konsekvenserna av en hörselnedsättning, anpassning för en lärande miljö, organisation, visualisering och arbetsro. Det här är faktorer som inte bara elever med hörselnedsättning kan dra nytta av, utan alla elever. Pedagoger Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger specialpedagogiskt stöd till pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolförvaltningar. Förfrågningar om stöd kan gälla alla åldersgrupper och alla skolformer. SPSM erbjuder även kurser. Syftet med kurserna är att ge en grundläggande insikt i och förståelse för vilka konsekvenser en hörselnedsättning kan ha för den enskilda eleven. För lärare är det viktigt att delta i sådana kurser i god tid innan undervisningen påbörjas. Då blir det lättare att anpassa undervisningen till eleven med hörselnedsättning. Länk till SPSM:s webbplats: 5

6 A. Pedagogisk anpassning Föräldrar Alla landsting i Sverige erbjuder stöd och föräldrakurser till föräldrar som har barn som är döva eller har hörselnedsättning. Dock kan det skilja sig mellan olika landsting när det gäller hur organisationen runt tekniska hjälpmedel ser ut och om landstingets uppdrag även omfattar kartläggning av akustik. Kontakta ditt landsting för mer information. Skolans ledning Ett viktigt mål med en kurs- och informationsverksamhet är att tydliggöra vem som är ansvarig för vad när det gäller den nödvändiga anpassningen. Anpassningen av undervisningen och organisationen är viktig. De flesta barn med hörselnedsättning har även behov av tekniska hörhjälpmedel. Vad man kanske inte tänker så mycket på är anpassningen av rummens akustiska egenskaper, och därför är det viktigt att skolans ledning har kunskap om hörselnedsättningar. Det kan ordnas särskilda kurser för skolpersonal där även skolledare med fördel deltar. Erfarenheter visar att just gemensamma kurser kan ge positiva effekter och större förståelse för de konskevenser en hörselnedsättning har för eleverna och omgivningen. En gemensam förståelse för de utmaningar som finns och hur dessa ska bemötas är viktigt eftersom det är skolans samlade ansvar och inte enskilda lärares. Kommunikation En hörselnedsättning innebär att det kan vara svårt att höra vad som sägs. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur olika kommunikativa situationer påverkar möjligheten till delaktighet, inte bara i klassrummet utan också på raster. Som pedagog är det viktigt att du har kunskap om olika strategier som kan underlätta en god kommunikation. För personer med hörselnedsättning är det viktigt att kunna använda andra sinnen för att uppfatta tal och för att kunna delta aktivt i gruppen. I kommunikation använder vi olika strategier i olika situationer. Kommunikationsstrategier innefattar exempelvis användning av tecken, tal, mimik, kroppsspråk, naturliga tecken och gester. 6

7 A. Pedagogisk anpassning Svenskt teckenspråk, STS Svenskt teckenspråk är ett visuellt språk. Det uttrycks med ansiktet, händerna och kroppen och uppfattas med synen. Teckenspråket kan framföras med flera språkliga signaler samtidigt och utnyttja rumslig information, till skillnad från talade språk som är linjära. Teckenspråket är ett eget språk med egen grammatik. I Sverige blev teckenspråk erkänt som språk 1981 då man slog fast att teckenspråk är personer som är dövas första språk och den skrivna svenskan deras andra språk. Tecken som stöd, TSS Många personer med hörselnedsättning är hjälpta av att visuellt stötta upp det talade språket. Ett sådant visuellt avläsningsstöd kan vara tecken som stöd, TSS. Det lånar tecken från det svenska teckenspråket och stöttar det talade språket med tecken för att underlätta avläsning. Traditionellt har begreppet TSS varit en metod för personer som blivit döva eller fått en grav hörselnedsättning som vuxna. De använder TSS som stöd för sin avläsning av det talade språket. Man kan också stöta på metoden tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, som påminner om TSS och där tecken lånas från teckenspråket. Det som skiljer är dock målgruppen. TAKK används av och för hörande personer med tal- och språkstörningar, utvecklingsstörning och som är på väg mot ett talat språk men som behöver ett alternativ eller ett komplement till det. Avläsning Avläsning eller läppavläsning innebär att man uppfattar tal genom att titta uppmärksamt på talaren. I det ingår också tolkning av kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester. Avläsning underlättas av bra och tillräcklig belysning, att man talar om välkända saker, att situationen anpassats när det gäller buller, närhet, ljus, distraktioner, att flera sinnen kan användas och att mottagaren är förberedd, motiverad och koncentrerad. Mycket av det förutsätter att vissa fysiska anpassningar har gjorts att man har god akustik, bra belysning och bullerdämpning. Visualisering är viktigt under samtal med personer med nedsatt hörsel. Vi är olika när det gäller användningen av kroppsspråk, men det är viktigt att vi vågar betona vad vi säger med mimik, kroppsrörelser och naturliga gester. Det underlättar förståelsen. 7

8 A. Pedagogisk anpassning Samtalsregler Goda råd när du talar med en person som har en hörselnedsättning: Du bör vända dig mot och prata direkt till personen. Använd normal styrka i rösten. Placera dig så att ljuset faller på ditt ansikte. Stå inte med ryggen mot ett ljust fönster. Undvik onödigt buller under samtalet. Du kan sänka ljudet på radio och TV. Men om det är en plats där det inte är möjligt att dämpa buller ska du ta hänsyn till det och kanske inte förmedla viktig information under sådana omständigheter. Munnen ska vara väl synlig prata inte med mat i munnen. Att tugga tuggummi försvårar också läppavläsning. Tala tydligt och inte för fort men heller inte för långsamt. Upprepa om så behövs och gärna med andra ord. För den som har nedsatt hörsel kan det vara svårt att uppfatta allt som sägs. När du eller någon i sällskapet till exempel skrattar, se till att personen vet varför du skrattar. I ett gruppsamtal är det viktigt att se till att alla uppfattar när man byter samtalsämne. Tala en i taget och använd gester, exempelvis hand- eller huvudrörelser, för att betona vem som tar ordet. Skolledarens ansvar Kommunen har ansvar för alla sina barn och elever i förskola och skola. Rektor har ansvar för att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål och för att de får utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Planeringen inför mottagandet måste därför ske i god tid så att rätt budget kan avsättas för anpassningar av akustik och ljusmiljö. Planeringen är också viktig för schemaläggning, teknikinstallation och fortbildning av personal så att det kan genomföras före elevens skolstart. 8

9 A. Pedagogisk anpassning Val av rum och grupprum När man väljer klassrum till grupper där elever med hörselnedsättning vistas måste man väga in flera faktorer. Rummens placering kan inverka. Externt buller från trafik, en lekplats eller ett arbete som pågår i området måste beaktas. Även inre buller från exempelvis ventilationsanläggning, hiss, belysningsarmatur och liknande måste beaktas innan man beslutar om vilka rum som ska anpassas. Dessutom är det viktigt att tänka på att grupprummen ska befinna sig i närhet till varandra, särskilt med tanke på att man vill kunna använda tekniska hjälpmedel på ett flexibelt sätt. Därefter ska de akustiska förhållandena i rummen anpassas och den nödvändiga tekniska utrustningen installeras. Det gäller alla rum där eleven med hörselnedsättning ska ha sin utbildning. Gruppens storlek Storleken på gruppen kan ha betydelse för elevens utbyte av undervisningen. Det påverkar också hur aktivt eleven kan delta i gruppen. En flexibel organisation med små grupper är det bästa. Lärande i mindre grupper kräver en flexibel schemaläggning och kommer att involvera många av dem som arbetar på skolan. Lärare som får ansvar för en elev med hörselnedsättning måste nödvändigtvis göra vissa förändringar i de etablerade utbildningsprogrammen. Därför är det viktigt att också skolledarna är involverade i de ändringar som krävs. Rutiner Skolledare har ett ansvar att se till att skolan har bra interna rutiner som underlättar anpassning och genomförande av planerade aktiviteter. Det är viktigt att vikarier som sätts in i fall av sjukdom eller annan frånvaro har kunskap om hörselnedsättning och pedagogiska konsekvenser. Det är också viktigt att vikarierna vet hur man använder den tekniska utrustningen. 9

10 A. Pedagogisk anpassning Pedagogiskt upplägg Som pedagog är du ansvarig för att anpassa undervisningen till dina elever. När de fysiska och tekniska villkoren är uppfyllda har du en bra utgångspunkt för att anpassa förhållandena till den enskilda eleven och att bidra till en god inlärningsmiljö. En anpassning med fokus på ljudmiljön handlar om att skapa struktur, förutsägbarhet och arbetsro. Oavsett om eleverna har en hörselnedsättning eller inte, kan en sådan anpassning leda till ökad trygghet och göra det lättare för alla att hantera oförutsedda händelser som kan inträffa i det dagliga skollivet. Deltagande Barn som hör normalt fångar hela tiden upp kommentarer från omgivningen, både det som är riktat till dem själva och det som är ämnat till andra. På det sättet lär vi oss de normer och regler som gäller i olika sociala sammanhang. Det är viktigt att vara medveten om att barn med hörselnedsättning riskerar att missa mycket av vad som händer i dessa socialiseringsprocesser. Avsaknaden av referensramar gör att barn med hörselnedsättning kan vara utsatta i sina relationer med andra. Därför måste man vara klar över de regler och principer som gäller inte bara i samband med de organiserade verksamheterna i skolan, utan också de som utvecklas bland eleverna. Att vara inkluderad innebär att man till fullo kan delta i de aktiviteter som äger rum både inom undervisningen och utomhus under raster. Elevens placering Elever med hörselnedsättning använder i hög grad synen för sin kommunikation. Eleven bör därför placeras på ett sådant sätt att läraren är väl synlig samtidigt som eleven kan se så många som möjligt av sina kamrater. Det gör att ljusförhållandena är viktiga. I klassrummet ska det vara bra belysning och man ska ha möjlighet att skärma av mot solen. Eleven bör därför sitta med ryggen mot fönstren så att så mycket ljus som möjligt faller på ansiktena på dem som talar. Om den som talar har fönstret bakom ryggen kommer motljuset att göra läppavläsning avsevärt svårare för eleven. 10

11 A. Pedagogisk anpassning Användande av teknisk utrustning För att undvika att det blir för mycket fokus på utrustningen kan du ha ett avtalat tecken med eleven när ni tillsammans kontrollerar att ljudet fungerar. Förutsägbarhet En god struktur i undervisningen gör att skoldagen blir förutsägbar för eleverna. Buller Buller kan vara många saker allt från stolsben som skrapar, saker som läggs på ett bord, höga röster, småprat från andra elever och till allmän oro i en grupp. Det finns många olika sätt att eliminera buller, till exempel ljuddämpande kuddar, tassar på stolsben, mjuk beläggning på skrivbord, och naturligtvis bör man hålla en lugn och strukturerad undervisning. Om du vill veta mer om buller kan du läsa under rubriken Fysisk anpassning. Visualisering Personer med hörselnedsättning använder synen aktivt för att kompensera för sin hörselnedsättning. Därför blir det viktigt att visualisera mycket av det som händer i undervisningen. Vi bör vara medvetna om att många barn med hörselnedsättning kan ha synproblem. Bland personer med hörselnedsättning finns tolv gånger fler människor som har en synnedsättning jämfört med hörande. Du som lärare bör tala med föräldrarna och skolsköterskan om det. Elevens syn bör också kontrolleras regelbundet. Användningen av konkretisering, kroppsspråk och ansiktsuttryck gör det lättare för eleverna att förstå tal och kan hjälpa till att undvika missförstånd. Användning av whiteboard, interaktiva skrivtavlor och tavla med dagsscheman eller veckoscheman är bra hjälp. Samma sak med bildmaterial. Det är väldigt svårt att vara uppmärksam till hundra procent hela tiden. Hörande elever kan titta ut genom fönstret och ändå uppfatta 11

12 A. Pedagogisk anpassning vad som sägs. En elev med hörselnedsättning behöver använda både syn och hörsel för att kunna följa med. De betonar själva vikten av visualisering av informationen, täta pauser och variation i aktiviteterna. Attityder Attityder är inte något vi har, utan det är något vi utvecklar i samspel med andra. Attityderna vi har är ett resultat av erfarenheter, faktakunskaper och inflytande från andra. En lärares inställning till eleverna och sin egen undervisning kommer att påverka både undervisningen och hur eleverna trivs i skolan. Din attityd till personer med hörselnedsättning påverkas av hur väl du förstår vilka konsekvenser det har för en person att ha nedsatt hörsel. Att barn med hörselnedsättning blir bemött utifrån sina egna förutsättningar är viktigt för den språkliga, emotionella, sociala och kognitiva utvecklingen. Som pedagog är det därför viktigt att du förstår att hörselnedsättning medför särskilda utmaningar. De förväntningar och krav du ställer på eleven kommer att påverka den bild eleven får av sig själv. Och det är inte fel att ställa samma krav på en elev med nedsatt hörsel som på en hörande, så länge båda blir bemötta på sina egna premisser. För att möta dessa utmaningar på bästa möjliga sätt måste man ha ett bra samarbete mellan skola och hem. Läromedel Idag finns det en del läromedel tillgängliga som kan vara till hjälp för dig i din undervisning. Många lärare väljer också att anpassa eget material i olika ämnen. På följande webbadresser finns mer information och tips på läromedel:

13 A. Pedagogisk anpassning Samarbete Det är många verksamheter som samarbetar för att göra utbildningen tillgänglig för elever med hörselnedsättning. Bland de olika verksamheterna finns landstingens hörcentraler och hörselhabiliteringar, kommunernas stöd- och resursteam och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det kan vara svårt att få reda på vem som ansvarar för vad. För att elever med hörselnedsättning ska få sina rättigheter uppfyllda är det viktigt att skolans ledning inleder ett samarbete med ovan nämnda instanser. Med bra avtal och rutiner för samarbete har eleven möjligheter att aktivt delta och vara inkluderad i skolan. Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram Åtgärder skrivs med fördel in i åtgärdsprogrammet utifrån individuella utvecklingsplaner. 13

14 B. Teknisk anpassning B. Teknisk anpassning Personer med hörselnedsättning har många gånger hörapparater som de använder under dagen. Men i många situationer är det inte tillräckligt för att kunna uppfatta tal. För elever med hörselnedsättning är det ofta nödvändigt med andra hjälpmedel i skolan. Det kan innebära att lärare och kamrater måste använda mikrofoner och att utrustning behöver installeras i klassrummet. Hörapparat För de flesta personer med hörselnedsättning är hörapparat det viktigaste hjälpmedlet. En hörapparat är ett individuellt hjälpmedel som anpassats till individens hörselnedsättning. Men oavsett hur bra hörapparaten fungerar, kommer eleven inte att få en helt normal hörsel. Det kan fortfarande vara svårt att uppfatta tal, speciellt om det är mycket bakgrundsljud och om avståndet till den som talar är 2 3 meter eller mer. Det kan du läsa mer om under rubriken Ljud i klassrummet. Hörapparaten fungerar som ett ljudförstärkningssystem. I hörapparaten finns en mikrofon som fångar upp ljud. Elektroniken behandlar och förstärker ljudet, och en liten högtalare, vibrator eller elektrod skickar ljudet in i örat. Elektroniken drivs av ett särskilt batteri för hörapparater och det måste bytas relativt ofta. På hör centralen testar man hörseln och sedan provar man ut en lämplig hörapparat. Den justeras eller programmeras sedan efter hörselnedsättningen. En benförankrad hörapparat kan passa personer som till exempel har en deformerad hörselgång. Med denna leds inte ljudet via hörselgången eller mellanörat som med traditionella hörapparater. Istället skickas ljudet runt det skadade eller problematiska området och når innerörat genom benledning. Personer med grav hörselnedsättning kan få kokleaimplantat, CI. Det är en avancerad typ av hörapparat där en elektrod opereras in i innerörat. På samma sätt som i andra hörapparater är det en mikrofon som fångar upp ljudet och elektronik som behandlar ljudsignalen. Hörapparaten hänger bakom örat och ljudet sänds trådlöst genom huden, bakom örat, till en mottagare som är inopererad. Därefter 14

15 B. Teknisk anpassning skickas signalen vidare till en elektrod som är kirurgiskt placerad i innerörat. Här stimuleras hörselnerven, vilket hjärnan uppfattar som ljud. Ljudet har dock inte samma kvalitet som det ett vanligt öra uppfattar, och utbytet av ett kokleaimplantat kan variera. Men genom träning och med goda lyssningsförhållanden kan många uppfatta tal på ett bra sätt och själva utveckla ett bra talat språk. Många hörapparater har också inbyggd telespole, och då kan man välja att lyssna genom hörapparaten eller via teleslinga, eller båda samtidigt. Om du vill veta mer om hur telespolen fungerar kan du läsa under rubriken Teleslinga längre ner i texten. Några hörapparater har även inbyggd radiomottagare. Syftet är inte att lyssna på radio, utan att kunna använda en trådlös mikrofon och sända ljudet direkt till hörapparaten. Mer om det hittar du under rubriken Teleslinga. En del barn har svårt att sköta hörapparaten själv och då måste läraren hjälpa till. Det kan vara en av de saker som det är en bra idé att prata med föräldrarna om. Läs mer om hörapparater på horselboken.se Mikrofon- och ljudanläggning I klassrum med elever med hörselnedsättning kan man se både lärare och elever använda mikrofoner. Men är det nödvändigt med mikrofoner? Eleven med hörselnedsättning har ju hörapparat, och vissa lärare kan tycka att de har en sådan stark röst att de verkligen kan höras utan mikrofon. Om det finns bakgrundsbuller, till exempel någon som prasslar med papper eller flyttar på en stol, blir det svårt att uppfatta vad som sägs. Om du använder mikrofon kommer det som sägs i den att uppfattas betydligt starkare än bakgrundsbullret. Att tala i en mikrofon kan liknas vid att du med behaglig röststyrka talar nära elevens öra alltså optimala förhållanden. Som lärare är det ditt ansvar att använda utrustningen på rätt sätt och att hitta bra sätt att kontrollera att allt fungerar. Det kan vara en god idé att avtala med eleven att ni ska ha ögonkontakt i början av lektionen efter att du har aktiverat mikrofonen så att eleven kan nicka som ett tecken på att han eller hon hör vad du säger. Det är inte alla elever som gillar den uppmärksamhet de får om du i varje lektion börjar med att säga: hör du mig?. 15

16 B. Teknisk anpassning Trådlösa mikrofoner har ganska lång räckvidd. Du måste därför komma ihåg att du ska stänga av mikrofonen när du inte vill bli hörd. Om du till exempel går runt i klassen och hjälper andra elever, går in på ett grupprum för att lära andra, går i korridoren eller till personalrummet och glömmer att stänga av mikrofonen, kan det du säger höras av eleven med hörapparat. Elevmikrofoner används av samma skäl som lärarmikrofoner. Det är naturligtvis viktigt att eleven med hörselnedsättning också hör vad kamraterna säger. Att ha bra rutiner för användning av elevmikrofoner så att det fungerar automatiskt är viktigt. Många lärare ser det som ett sätt att disciplinera eleverna och att upprätthålla lugn och ordning i klassrummet när man har regler om att man ska be om ordet vid användning av mikrofon. Trådlösa mikrofoner behöver batterier för att fungera. Vanligen används uppladdningsbara batterier. Därför är det viktigt att ha bra rutiner för daglig laddning av batterierna i lärarens och elevernas mikrofoner. När man använder en signalkälla, som exempelvis radio, cd-spelare, video, interaktiva skrivtavlor eller datorer, måste man se till att ljudet överförs till ljudanläggningen. Det bör ske genom en fast anslutning av signalkällan. Som en nödlösning kan man även placera en lärareller elevmikrofon vid högtalaren. När man använder trådlösa mikrofoner i klassrummet kan signalen från mikrofonen skickas till elevens hörapparat på olika sätt. Det finns olika tekniska lösningar för det. Teleslinga I huvudsak finns det två grupper av hörtekniska undervisningshjälpmedel: 1. Fasta installationer Fasta installationer består av flera delar. Dels teleslingan som utgörs av en elektrisk ledning monterad längs väggarna i exempelvis ett klassrum. Andra delar är trådlösa mikrofoner och stationära radiomottagare som är kopplade till slingförstärkaren. Slingförstärkare är i sin tur ansluten till teleslingan. När slingförstärkaren driver en ström, som bestäms av talet i mikrofonerna, genom teleslingan, uppstår ett magnetfält i klassrummet. Hörapparatens telespole kan fånga upp fältet och omvandla det till elektrisk energi som sedan processas i hörapparaten. Om eleven har en hörapparat med telespole så kan hon eller han 16

17 B. Teknisk anpassning ansluta trådlöst till teleslingan och på så sätt höra lärare och kamrater som talar i sina mikrofoner. Fördelen med fasta installationer är att det ger förutsättningar för driftsäkra och funktionella tekniklösningar. 2. Bärbara eller portabla system Med bärbara eller portabla system har eleven, förutom sin hörapparat, också en halsslinga som är kopplad till en portabel mottagare. Andra lösningar kan vara en liten mottagare som ansluts direkt till hörapparaten. Lärare och kamrater har mikrofoner precis som i fasta installationer. Fördelen med portabla system är att de inte är bundna till ett visst rum. En nackdel kan vara att det är fler tillbehör och att någon måste ansvara för att utrustningen flyttas mellan olika lokaler och klassrum. En fast anläggning i ett klassrum kan kombineras med ett bärbart eller portabelt system som kan användas utanför klassrummet. I regel är det bara eleven som lyssnar via sin hörteknik som därmed kan avgöra om den fungerar. Därför är det viktigt att lärare och elev samarbetar på ett sätt som visar läraren att hörtekniken fungerar. Om det finns flera elever med hörselnedsättning i en skola och man behöver använda flera teleslingor av traditionellt slag, kan det uppstå problem. Signalen från teleslingan är nämligen inte begränsad av väggarna i klassrummet utan sprider sig genom väggar, golv och tak. Det innebär att man inte kan använda teleslinga samtidigt i två rum som ligger nära varandra. Modern slingteknik använder så kallade okorrelerade slingor, där två oberoende slingsystem skapar ett jämt magnetfält i rummet som snabbt minskar utanför rummet. Med den tekniken kan slinganläggningar förläggas i klassrum som ligger med enbart några meters avstånd från varandra. Ljudutjämningssystem På samma sätt som teleslingan bygger ett ljudutjämningssystem på att läraren har en trådlös mikrofon. Dessutom bör det finnas en eller flera elevmikrofoner. På väggen finns radiomottagare monterade som tar emot signaler från mikrofonerna. Signalerna sänds till en förstärkare som är ansluten till en eller flera högtalare i rummet. Ljudet från mikrofonerna hörs av alla i klassrummet, både de med och de utan hörapparat. Fördelen är att alla elever hör läraren bättre, och vem som helst kan kontrollera att systemet fungerar. Man får 17

18 B. Teknisk anpassning också bättre kontroll på sin egen mikrofonteknik på så sätt att man kan undvika onödiga missljud, exempelvis från andetag. Sådana system kan också användas av elever som inte har hörapparater med telespole, och är bra för elever som har en så pass liten hörselnedsättning att de inte använder hörapparat. Det kan vara en utmaning att hitta den bästa platsen för högtalare så att lyssningsförhållandena blir gynnsamma för en elev med hörselnedsättning. En hörselingenjör från hörselvården kan hjälpa till med det. Det är inte bara elever med hörselnedsättning som har stor nytta av ett sådant system. Många lärare upplever att alla elever uppfattar bättre och bli mer koncentrerade när man använder ett ljudutjämningssystem. Det är viktigt att poängtera att akustiska förhållanden måste vara goda vilket innebär kort efterklangstid och låga bullernivåer. Boverket anger i sina byggregler att samhällets minimikrav på skolans akustiska miljö är ljudklass C enligt Svensk Standard SS25268:2007. Ett ljudutjämningssystem kan aldrig kompensera för en dålig akustik snarare skapas nya problem om de akustiska förutsättningarna inte är bra. Ett ljudutjämningssystem aldrig kan ersätta en teleslinga. Man ska istället se det som ett komplement. Förberedelser och rutiner När det finns en elev med hörselnedsättning i klassen är det bra att klasskamrater får information om de anpassningar som gjorts i klassrummet. Det är viktigt att eleven och vårdnadshavare får säga sin mening om hur de vill att den informationen ska ges. Vissa personer med hörselnedsättning kanske vill informera omgivningen själva, medan andra föredrar att hålla sig i bakgrund. Istället kanske klassföreståndaren eller en mentor, skolsköterskan, en hörselpedagog eller föräldrarna kan ge information. Det är bra om de andra eleverna kan prova hur det är att använda hörapparat och hur besvärande det kan vara med buller. De bör också få information om hur man använder elevmikrofoner. Det är viktigt att hela klassen hittar goda rutiner för laddning av mikrofonerna och hur man säger till när lärare eller elever glömmer att använda mikrofon. 18

19 C. Fysisk anpassning C. Fysisk anpassning För offentliga byggnader finns det krav på bra utformning och tillgänglighet. Oavsett funktionshinder ska alla ha tillgång till offentliga byggnader och kunna delta i de aktiviteter som äger rum där. För personer med hörselnedsättning som använder hörapparat är det viktigt med god akustik och minimalt med buller. Skolan är en offentlig byggnad, och för barn med hörselnedsättning är det viktigt att anpassningar gjorts för att få goda lyssningsförhållanden. Akustik I dagligt tal hör vi folk säga: det var dålig akustik på kaféet, hopplöst att höra vad folk sa eller det var mycket fin akustik på konserten. Då pratar vi om hur ljud beter sig i ett rum. Ljudet reflekteras från väggar, golv och tak, och reflekteras tillbaka ut i rummet i varierande grad. Det handlar om efterklang och säger oss hur lång tid det tar innan ljudet dör ut i ett rum. Om det är kort efterklang kommer ljudet att dö ut snabbt. I ett hus byggt av trä och som har mattor, möbler och textilier, är det kort efterklang. I ett rum med lång efterklang kommer ljudet att hänga kvar länge i rummet innan det dör ut. I en simhall är det till exempel lång efterklang, och även i en kyrka som byggts av sten. Det är bra för orgelmusik och psalmsång, men det är svårt att uppfatta tal i sådana utrymmen. Även för dem som hör normalt kan det vara svårt att uppfatta tal i rum med mycket efterklang. För dem som använder hörapparat blir det mycket svårt och ibland nästan omöjligt. När akustiken i ett klassrum har förbättrats för en elev med hörselnedsättning har många skolor upptäckt att det är det mest populära klassrummet. Både lärare och elever märker att det är lättare att arbeta i en lokal med bra akustik. Resultatet är att man ofta vill att motsvarande förbättringar görs i alla klassrum på skolan. 19

20 C. Fysisk anpassning Bullerförhållanden De flesta människor känner sig obekväma med buller och för dem som använder hörapparat gör buller det svårt att uppfatta tal. I ett bullrigt klassrum får en elev med nedsatt hörsel koncentrera sig i onödan för att förstå vad som sägs. Det är mycket krävande och många elever med hörselnedsättning är väldigt trötta när skoldagen är slut. Ljud i klassrummet Forskning visar att ljudmiljön har en avgörande betydelse för en elevs möjligheter att följa med i undervisningen. I en undersökning från 2006 uppgav nästan 400 elever med hörselnedsättning att ljudmiljön är den viktigaste faktorn för att kunna delta i undervisning och skolarbete. (Lotta Coniavitis Gellerstedt, Om elever med hörselskada i skolan, 2006, Specialpedagogiska institutet.) Efterklang och akustik Många skolbyggnader har dålig akustik. Speciellt illa kan det vara i korridorer, trapphus, gymnastiksalar och duschutrymmen men även i vissa klassrum är efterklangen (eko) för lång. Bakgrundsbuller För att tal ska uppfattas utan problem för normalhörande personer måste det upplevas åtminstone dubbelt så starkt som bullret, cirka 10 db. Men redan vid lätta hörselnedsättningar blir det svårare att uppfatta tal i en dålig ljudmiljö. Då måste skillnaden mellan talet och de störande ljuden vara ännu större, kanske db. Det är alltså viktigt att se till att det är minsta möjliga buller i klassrummet, vilket inte bara gynnar personer med nedsatt hörsel. Om man lyckas ordna en tyst arbetsmiljö blir det mindre oro och bättre arbetsvillkor för alla. 20

21 C. Fysisk anpassning Olika bullerkällor Bullerkällor kan vara ljud från fasta installationer som exempelvis ventilation, armaturer och hissar. Det kan även vara ljud från korridorer eller intilliggande rum. I en öppen miljö där många grupper undervisas samtidigt kan det lätt bli bullrigt. Här blir det extra viktigt med en god akustisk anpassning, en tydlig struktur och arbetsro i grupperna. Rum som ligger nära en trafikerad väg eller mot en skolgård är heller inte bra med tanke på buller. Detsamma kan sägas om rum i söderläge där det kan finnas behov av att öppna fönstren om det blir för varmt. Egenproducerat buller Egenproducerat buller är buller från verksamheten i klassrummet. Exempel på den typen av buller kan vara elever som samtalar stolar och bord som flyttas och skrapar starka ljud från pennor som faller från bordsytor papper som prasslar hårda klackar på ett hårt golv datorer och annan teknisk utrustning. Det finns flera sätt att minska sådant buller. Man kan välja en mjuk golvbeläggning och sätta gummifötter eller tennisbollar på stolsbenen. Man kan ha mjuka skrivunderlägg på skrivborden och använda inneskor eller tofflor med mjuka sulor. När det gäller datorer och annan utrustning ska du välja den som genererar så lite buller som möjligt och kom ihåg att stänga av utrustningen när den inte används. Försök att öka medvetenheten både hos dig själv och dina elever när det gäller ljudmiljön i klassrummet. Arbetsförhållandena blir bättre för alla i en lugn miljö. 21

22 C. Fysisk anpassning Ljusförhållanden Det är vanligt att den som har en hörselnedsättning använder synen för att kompensera svårigheten att höra vad som sägs. Därför blir det viktigt att anpassa den visuella miljön i klassrummet på bästa möjliga sätt, bland annat med bra belysning. När det gäller läppavläsning är det viktigt att ha tillräckligt med vågrätt riktat ljus inte bara ljus som går rakt ner från taket. Det kan uppnås genom att man placerar reflexionsgaller på ljusarmaturerna. Det är också viktigt att undvika ljuskällor som till exempel starkt solljus genom fönster och spotlights som är felinställda eftersom det kan blända i synfältet. Reflektioner i tavlor, bilder och bordsytor kan också vara störande. Välj gärna bord med en matt och mjuk yta. Det är mycket lättare att koncentrera sig i en visuellt lugn miljö. Ett rörigt klassrum, exempelvis, skapar mycket visuellt buller. En god visuell miljö har tillräckligt med ljus bra ljusfördelning ingen irriterande bländning inga irriterande kontraster minimalt med visuellt buller. Elevens placering Det är viktigt att hitta den plats i klassrummet som bäst passar för eleven med hörselnedsättning. Många elever med hörselnedsättning föredrar en plats långt fram och närmast fönstret. Då kan de se och höra läraren bra, och det är lätt att vända sig så att man kan se sina kamrater när de talar. Dessutom har man fönstret i ryggen och undviker därigenom motljus. Diskutera gärna placeringen med eleven. Prova också olika placeringar tills ni hittar den bästa platsen. Det kan också vara fördelaktigt att placera eleverna i en hästskoform (U-form) eller en halvcirkel och inte i rader. Det gör det lättare för alla att se sina kamraters ansikten. Läs mer om hur man skapar tillgängliga lokaler på den här adressen: 22

23 D. Fakta om hörseln D. Fakta om hörseln Hörseln är ett av våra fem sinnen. Enkelt uttryckt kan man dela in hörseln i tre delar. Det är örat, som består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Sedan har vi hörselnerven som går från innerörat till hjärnan och slutligen når hörselcentrum i hjärnan. Hörseln ger oss möjlighet att utveckla ett talat språk. Vi får information och kunskap genom hörseln och information om alla ljud omkring oss. Hörseln förmedlar viktiga varningssignaler så att vi uppfattar farliga situationer som till exempel trafik och brandlarm. Musik och sång är också något som vi upplever genom hörseln och hörseln kan berätta om vilka sinnesstämningar andra befinner sig i. Genom röstlägen, intonation och rytm hör vi i många fall om människor är glada, arga eller ledsna. Med en hörselnedsättning förlorar vi mycket av det. En hörselnedsättning kan leda till stora utmaningar i vardagslivet, hemmet, skolan och på arbetet eller fritiden. Hörselnedsättning är en dold funktionsnedsättning som förekommer i alla åldersgrupper. Omkring procent av befolkningen har någon form av hörselnedsättning. Vilka konsekvenser det har för individen beror på vilken typ och grad av hörselnedsättning han eller hon har. Den största utmaningen handlar om kommunikation och för många kan det vara svårt att delta aktivt i samtal. Hörselnedsättning Nedsatt hörsel kan orsakas av ett ledningshinder, till exempel en missbildning, en skada eller sjukdom i ytterörat eller mellanörat. En sådan typ av hörselnedsättning kan innebära en nedsättning upp till 60 db och kan därför påverka språkutvecklingen. I de flesta fall av hörselnedsättning orsakad av ledningshinder kan effekterna av skadan minskas genom medicinering eller kirurgi. Nedsatt hörsel kan också bero på vad vi kallar en sensorineural hörselnedsättning. Då är skadan antingen i innerörat, på hörselnerven från innerörat till hörselcentrum i hjärnan eller i själva hörselcentrum. Om sinnescellerna (hårcellerna) i innerörat är skadade, sker det en liten eller i värsta fall ingen överföring av ljudimpulser. Kvaliteten på ljudet som överförs beror på hur stor skadan är. Vissa ljudfrekvenser 23

24 D. Fakta om hörseln blir hörbara, några blir förvrängda och andra kommer inte att överföras alls. En sensorineural skada kan inte repareras helt, men korrekt anpassade hörapparater kan för de flesta vara en god hjälp för att uppfatta ljud. Orsaker Det finns många olika orsaker till hörselnedsättning. Här nämner vi bara några av dessa. Ofarliga och övergående hörselnedsättningar av ledningshindertyp som inte kräver någon omfattande behandling kan uppstå. Exempel på det kan vara lufttrycksförändringar, förkylning och efterföljande öroninflammation eller inflammation i mellanörat. För barn som får upprepade öroninflammationer är det viktigt att vara medveten om eventuella konsekvenser för barnets naturliga språkutveckling. En vaxpropp som täpper till hörselgången kan vara en orsak till ledningshinder och en sådan måste tas bort av läkare. Kronisk öroninflammation är en vanlig orsak till ledningshinder och kräver medicinsk behandling. Detsamma gäller otoskleros, som är en benbildning i övergången mellan stigbygeln och innerörat. Orsaker till sensorineurala hörselnedsättningar kan bland annat vara hög ålder, bullerskador, medfödda hörselnedsättningar, olika sjukdomar och bullerskador, samt för tidigt födda barn. Dessa hörselnedsättningar går inte att operera bort utan hörapparat eller kokleaimplantat kan vara åtgärder. Överanvändning av vissa typer av mediciner kan också orsaka sensorineurala hörselnedsättningar. Audiogram Vi kan mäta hörseln. Det sker med hjälp av en audiometer. Resultaten skrivs ut som ett audiogram. Siffrorna överst på audiogrammet, från 125 till 8 000, visar hur många svängningar ljudet har per sekund. Det kallar vi frekvens och det mäts i enheten Hertz, Hz. 125 Hz är en djup ton, en baston Hz är i mellanregistret och Hz är ett högt ljud som en skarp flöjt. Det viktigaste frekvensområdet för tal ligger mellan 125 och Hz. 24

25 D. Fakta om hörseln Siffrorna i skalan på sidorna av audiogrammet, från minus 10 till 130, berättar hur starkt ljudet är (volymen). Styrkan mäts i decibel, db. Området från minus 10 till 20 db kallas normal hörsel. Om ljudet vid de olika frekvenserna måste vara starkare än 20 db för att vi ska kunna höra dem, har vi en liten hörselnedsättning. Ju starkare ljudet måste vara för att vi ska höra det, desto större är hörselnedsättningen. Vi använder cirklar för att markera hörseln på höger öra och kryss för vänster öra. Det är svårt för oss som hör normalt att fullt ut förstå hur ljud uppfattas av dem som har en hörselnedsättning. 25

26 E. Konsekvenser av hörselnedsättning E. Konsekvenser av hörselnedsättning En hörselnedsättning har flera konsekvenser för ett barn. Individuella skillnader beror på ett antal faktorer, exempelvis grad av hörselnedsättning typ av hörselnedsättning tidpunkt när hörselnedsättningen inträffade vilka åtgärder som vidtagits. Men oavsett typ eller grad av hörselnedsättning kan det att vara svårt att uppfatta tal, vilket kan leda till en försenad utveckling av talspråket. En bra språkutveckling är en förutsättning för en god social och känslomässig utveckling. En konsekvens som få tänker på är att personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga för buller. För elever som har svårt att uppfatta tal kan buller i värsta fall leda till att eleven endast får en begränsad nytta av vanlig utbildning. Även i det sociala samspelet med andra kan buller vara ett problem. Elever med hörselnedsättning kan ha god nytta av hörteknik. Men det är svårt att säga hur väl tekniken eller den enskilde kommer att fungera med den utrustning som förskrivs av hörselvården. Därför är det nödvändigt med kontinuerlig utvärdering av de åtgärder som görs. En del elever kan också ha progressiv hörselnedsättning (försämring) vilket kräver ytterligare uppföljning. I följande avsnitt får du lära dig mer om vilka konsekvenser en hörselnedsättning kan få i en elevs språkliga, känslomässiga och sociala utveckling och hur hörselnedsättningen kan påverka eleven rent fysiskt. Du kan också bekanta dig med de olika strategier som elever med hörselnedsättning kan utveckla. 26

27 E. Konsekvenser av hörselnedsättning Språkliga konsekvenser Vi utvecklar ett talat språk genom att lyssna och imitera vad andra säger. När det är svårt att förstå tal förlorar man en hel del information och språkutvecklingen kan fördröjas. Inte bara talspråket utan också begreppsutvecklingen, förmågan att förstå ord och begrepp, kan hämmas. I skolan kan eleven ha svårt att höra allt som sägs i undervisningssituationer och under raster. Bullriga miljöer gör det svårare för en elev med hörselnedsättning att bli en aktiv deltagare i skolan. Men det finns stora individuella skillnader, och det är svårt att förutsäga hur varje individ kan utnyttja de hörselrester som finns. Ofta talar en person med hörselnedsättning väl och uppfattar snabbt och korrekt vad som sägs i ett samtal med en annan person. Men i ett samtal med flera personer kan det bli svårt att förstå vad som sägs. När många människor är närvarande kan det bli svårt att uppfatta varifrån ljudet kommer, och är det bullrigt blir det ännu svårare att förstå tal. Vi bör vara medvetna om att även om eleven använder hörapparat kan det fortfarande vara svårt att uppfatta allt som sägs. En hörapparat kan inte jämföras med glasögon eftersom den inte kan ge normal hörsel på samma sätt som ett par glasögon kan ge normal syn. Personer med en grav hörselnedsättning kan inte alltid höra sin egen röst och det blir därför svårt att anpassa rösten. Känslomässiga konsekvenser En bra personlig utveckling är beroende av goda relationer med andra. Vår personlighet återspeglas i vårt beteende och som lärare bör du vara uppmärksam på hur eleverna har det i skolmiljön. Kanske bör du hålla ett extra öga på elever med hörselnedsättning så att de inte hamnar utanför den sociala gemenskalpen. Det finns flera viktiga saker du som lärare kan vara uppmärksam på. Här är några exempel: Har elevens beteende mot andra förändrats? Har andras beteende gentemot eleven förändrats? Vad händer med eleven om andra ändrar sitt beteende mot honom eller henne? Försöker eleven att dölja sin hörselnedsättning? Om eleven missar mycket av det som sägs vågar han eller hon fråga om det? 27

28 E. Konsekvenser av hörselnedsättning Upplever du att eleven känner sig hopplös, frustrerad eller förhåller sig passiv? Personer med hörselnedsättning och deras anhöriga upplever ofta att människor är omedvetna om de kommunikationsproblem som kan finnas och att de därför agerar på ett olämpligt sätt. Vissa tror att de måste prata särskilt högt, andra vänder sig bort när de pratar och vissa väljer rätt och slätt att dra sig undan. Det kan vara smärtsamt för ett barn att uppleva sådana saker. Andra sårande erfarenheter kan vara att vissa retar dem på grund av hörapparaten, att de får indirekt återkoppling om att han eller hon är besvärlig och petnoga, eller att de ses som dumma eftersom de inte svarar rätt. En del känner sig förbigångna eller upplever att andra pratar om dem även när de är närvarande. Somliga upplever att de möts av attityden du hör vad du vill, medan andra möts av en medkänsla och hjälpsamhet som inte nödvändigtvis uppfattas som positiv. Det kan som sagt vara sårande och om din elev upplever sådana saker kan det få negativa konsekvenser för elevens känslomässiga utveckling. Sociala konsekvenser En hörselnedsättning är i grunden en dold funktionsnedsättning. Det är först när man ser hörapparaten som den blir synlig för omvärlden, och det är inte alla som tycker om att funktionsnedsättningen blir så synlig. I synnerhet kan barn tycka att det ser dumt eller konstigt ut, eller att det egentligen bara är äldre människor som bär hörapparat. Eleverna kan ha olika erfarenheter av att använda hörapparat. En sak är att de kan ha upplevelser relaterade till hörselnedsättningen i sig, men dessutom måste de ta itu med världens okunnighet att andra inte har kunskap eller förståelse för hur det är att använda hörapparat. När hörselnedsättningen blir synlig upplever många att andra får lägre förväntningar på vad de kan klara av. Det kan bli till självuppfyllande profetior och göra att eleven med hörselnedsättning själv sänker förväntningarna till vad han eller hon tror sig klara av. Social interaktion handlar mycket om att kommunicera med andra människor. Om man vill vara en aktiv deltagare i samhället måste man klara av den kommunikationen. Som lärare måste du vara uppmärksam på om eleven med hörselnedsättning fungerar i det sociala samspelet. 28

29 E. Konsekvenser av hörselnedsättning Viktiga iakttagelser som kan berätta något om det: Talar eleven lätt och otvunget med andra? Klarar eleven med hörselnedsättning av saker på samma sätt som normalhörande? Förstår eleven vad som sägs i gruppen på rätt sätt? Förväntar sig eleven och kräver att få vara med i samtalen eller undervärderar eleven den egna förmågan att delta? Tycker andra elever synd om eleven med hörselnedsättning? Ser du att eleven förlorar vänner eller att några av de andra eleverna drar sig undan? Hur eleven förhåller sig till sin hörselnedsättning och hur han eller hon fungerar socialt är kritiska faktorer när det gäller en god social och emotionell utveckling. Fysiska konsekvenser Fysisk utmattning är ett känt fenomen bland elever med nedsatt hörsel. När hörseln är nedsatt måste man vara extra koncentrerad i kommunikationen med andra. Det kräver väldigt mycket energi. Många elever upplever det som mycket tröttande att de hela tiden måste kämpa för att hålla uppmärksamheten uppe och använda både hörsel och syn för att uppfatta vad som händer. Som ett resultat av det är många barn med hörselnedsättningar mycket spända och kämpar med muskelspänningar i rygg och nacke. Dessutom anstränger de ögonen mycket. Föräldrarna säger att de ofta är oroliga över att deras barn är så trötta när de kommer från skolan att de inte orkar delta i fritidsaktiviteter eller lek. De vill helst vara ensamma på sina rum och bara slappna av. 29

30 E. Konsekvenser av hörselnedsättning Strategier Människor med nedsatt hörsel kan använda olika strategier för att klara av att kommunicera. Vissa vill undvika uppmärksamhet och vissa använder strategier för att andra ska uppfatta dem som normalhörande. Det senare är ofta strategier som slutligen bidrar till minskat deltagande. Sådana strategier kan vara att eleven nickar och skrattar utan att ha förstått inte frågar en gång till undviker ögonkontakt och låtsas att han eller hon inte är intresserad inte ställer krav, härmar och spelar på humor, skrattar alltid chansar på rätt svar pratar mycket själv och avbryter i samtalet undviker kontakt med jämnåriga och söker sig till yngre kamrater blir ett hemmabarn och isolerar sig ställer bara ja- eller nej-frågor svarar jag vet inte och rycker på axlarna. Det förefaller som om barn och ungdomar med hörselnedsättning använder strategier som bidrar till att osynliggöra hörselnedsättningen. För många elever sker det en förändring i förhållandet till användningen av hörapparat vid års ålder. De blir då mer känsliga för en fokusering på hörselnedsättningen. Det får i sin tur konsekvenser för användningen av hörteknik i skolan. Men det verkar som om det är lättare för eleverna att acceptera hörtekniken när man samtidigt använder ljudutjämning med högtalare. Och även om de vill att både lärare och studiekamrater ska få information om deras hörselnedsättning, är de ofta lite oroliga över kamraternas reaktioner och över att bli stigmatiserade. Många barn och ungdomar betalar ett högt pris när de försöker osynliggöra hörselnedsättningen. De strategier vi nyss har gått igenom kommer inte att bidra till ett aktivt och jämlikt deltagande. Så det kan vara viktigt att öka elevernas medvetenhet om vilka strategier de använder, hur de fungerar och om de är lämpliga. 30

31 E. Konsekvenser av hörselnedsättning Frågor som man kan använda om det i samtal med elever som har hörselnedsättning kan vara: Vad gör du? Frågar du en gång till? Låtsas du att du hör? Är du undvikande? Du nickar bara och säger att du håller med? Dominerar du samtalet och pratar mest själv, eftersom det är det säkraste? För att hjälpa eleven att pröva nya strategier kan man be honom eller henne att ha modet att säga ifrån. Till exempel kan eleven pröva med att säga: Jag hör dåligt. Kan du vara snäll att prata direkt med mig och tala tydligt? Du behöver inte prata högt men däremot tydligt. Det blir lättare om du tittar på mig när du pratar. Kan du vara snäll att upprepa det du sa? 31

32 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Läs mer på vår webbplats