R Förstudie Älvkarleby. Jordarter, bergarter och deformationszoner
|
|
- Gun Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R Förstudie Älkarleby Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Seriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson GeoVista AB Hardy Lindroos Mirab Februari 2000 Sensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE Stockholm Sweden Tel Fax
2 ISSN SKB Rapport R Förstudie Älkarleby Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Seriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson GeoVista AB Hardy Lindroos Mirab Februari 2000 Denna rapport har gjorts på uppdrag a SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarnas egna och behöer nödändigtis inte sammanfalla med SKB:s. 1
3 Förord Projektet Förstudie Älkarleby Jordarter, bergarter och deformationszoner har genomförts a en grupp geoetare id Seriges geologiska undersökning (SGU), GeoVista AB och Mirab. Utredningen spänner öer olika geoetenskapliga ämnesområden och gruppens sammansättning speglar detta. Under det gemensamma arbetet har ansaret fördelats på följande sätt: Jordartsgeologi Berggrundsgeologi Deformationszoner Exploateringsintressen Radon i jordarter och berggrund Sammanställning Lars Rudmark, SGU Torbjörn Bergman, SGU Michael Stephens, SGU Hans Isaksson, GeoVista AB Hardy Lindroos, Mirab Anders H Lindén, SGU Rune Johansson, SGU Sammanställningar a befintlig information har gjorts för att kunna presenteras i skala 1: men redoisas i rapporten i skala 1: Kartor i originalskala eller i digital form tillhandahålls a SKB. 3
4 Sammanfattning Mål och förutsättningar På uppdrag a Sensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har en sammanställning och utärdering gjorts a befintlig information rörande jordarter, bergarter och deformationszoner inom Älkarleby kommun. Målet har arit att göra en öersiktlig bedömning a de geologiska förutsättningarna för att lokalisera ett djupförar för anänt kärnbränsle. De lokaliseringsfaktorer som studerats är främst berggrundens sammansättning och homogenitet, regionala deformationszoner, berggrundens malmpotential, samt jordlagrens mäktighet och sammansättning. Äen faktorer som radiumhalten i berggrunden och förekomst a jordskal har berörts. Den befintliga informationen inom undersökningsområdet är högst arierande såäl när det gäller tätheten a obserationer och mätningar som ålder och delis också kalitet. Särskilt besärande är asaknaden a moderna, detaljerade berggrundsgeologiska kartor och den genomgående låga blottningsgraden (andelen kalt berg). Dessa faktorer gör att de presenterade resultaten blir mindre säkra. Allmänna geologiska förhållanden Jordarter Morän är den mest allmänna jordarten inom Älkarleby kommun. Flera olika moräntyper förekommer, men sandig morän är den dominerande typen. Därutöer sträcker sig genom kommunen den mäktiga Uppsalaåsen med isälssediment och omgiande sallsediment. Uppsalaåsen höjer sig upp till 30 meter öer omginingarna och dominerar landskapsbilden. Jordarterna täcker i stor utsträckning berggrunden och berg i dagen förekommer endast i mycket begränsad omfattning. Flertalet brunnsborrningar från kommunen anger jordmäktigheter på mer än 10 meter och i ett 10-tal fall mer än 20 meter. Stora mäktigheter förekommer framför allt i anslutning till Uppsalaåsen. Bergarter inklusie exploateringsintressen Berggrunden domineras a omandlade granitoider och yngre, mer älbearade graniter. Längs kusten förekommer migmatit och ådergnejs samt, framför allt i kommunens ästra del, olika ytbergarter och basiska djupbergarter. De dominerande bergarterna är generellt sett gynnsamma ur förarssynpunkt. Framtida prospekteringsintressen med aseende på främst koppar, zink och bly kan förutses i området äster om Älkarleby. Den täkterksamhet som idag bedris inom kommunen är obetydlig och den skulle knappast störa erksamheten i ett djupförar. Omänt torde lokaliseringen a ett djupförar inte påerka den förhållandeis gynnsamma situation ad gäller den framtida tillgången på krossberg och ballast i kommunen. 5
5 Information från geofysiska flygmätningar isar att radiumhalten i berggrunden är markant förhöjd i ett område öster om Långsand. Därutöer finns endast spridda områden, främst i kommunens norra del, med måttligt förhöjda halter. Förhöjda radiumhalter leder till högre radonhalter, ilket kan medföra ökat entilationsbeho i en underjordsanläggning men påerkar inte den långsiktiga säkerheten i ett djupförar. Deformationszoner (plastiska skjuzoner, sprickzoner och förkastningar) A de dominerande bergarterna är metagranitoiderna de som är mest påerkade a plastisk deformation medan de yngre graniterna är betydligt mindre eller inte alls påerkade. Ett a de mest betydande systemen a plastiska deformationszoner i Serige, Singö-skjuzonen, sträcker sig genom den södra delen a kommunen och i den norra delen uppträder en annan tolkad regional skjuzon, den så kallade Örskärzonen. Zonerna agränsar tektoniska linser som är betydligt mindre deformerade. Yngre förkastningar och sprickzoner följer ibland äldre plastiska zoner men uppträder också i helt andra riktningar jämfört med de äldre. Dessa spröda, regionala deformationszoner agränsar berggrundsblock som till ytan ofta är flera tiotals km 2 stora. Inom dessa bergolymer förekommer mindre sprickzoner. Mer detaljerade undersökningar kräs för att utreda karaktären på dessa zoner liksom hur tätt de förekommer. Sen- eller postglaciala förkastningar och seismicitet Några säkra tecken på sen- eller postglaciala förkastningar har inte rapporterats från kommunen. Blockansamlingar id Marma och Älkarleö har dock a issa forskare tolkats som en möjlig effekt a sen- eller postglaciala rörelser i berggrunden, men tolkningen är omtistad. Om fortsatta undersökningar blir aktuella i Älkarleby kommun bör alla tecken på unga rörelser i berggrunden noga beaktas. Kommunen ligger emellertid i ett seismiskt stabilt område. Berggrundens långsiktiga stabilitet Den fennoskandiska skölden är mycket stabil och de rörelser som gett uppho till de regionala deformationszoner som beskris i föreliggande rapport är mycket gamla, minst flera hundra miljoner år. Det finns ingen anledning att anta att några framtida rörelser a denna dignitet skall ske under den tid, ca år, som behöer beaktas för ett djupförar. De först föräntade rörelserna i berggrunden är i stället de som kan komma att utlösas i samband med asmältningen a en framtida inlandsis, om tidigast flera tiotusentals år. Rörelserna antas då företrädesis ske utefter äldre deformationszoner. Förutsättningar för att lokalisera ett djupförar till Älkarleby kommun Med ett område a intresse för fortsatta studier ases ett område där det, utifrån de geologiska faktorer som studerats, bedöms möjligt att identifiera en bergolym med de egenskaper och den storlek som behös för att lokalisera ett djupförar för anänt kärnbränsle. Sådana områden har i denna utredning definierats utifrån ett öersiktligt och delis ofullständigt underlag. 6
6 Resultatet a den utförda undersökningen isar ar det i första hand bedöms meningsfullt att bedria mer detaljerade undersökningar. Det är endast när sådana mera detaljerade undersökningar genomförts som det går att slutgiltigt bedöma om det finns lämplig berggrund för ett djupförar. Betydande delar a Älkarleby kommun bedöms ara mindre intressanta för fortsatta undersökningar eftersom de omfattar; inhomogen berggrund, regionala plastiska skjuzoner, malmpotentiell berggrund eller uppisar mäktiga jordlager. Efter att hänsyn tagits till dessa faktorer karstår i första hand ett ca 50 km 2 stort område nordost om Älkarleby samt ett betydligt mindre område längst i söder, se kommande figur. Det måste emellertid noga understrykas att den befintliga informationen är bristfällig och att andelen berg i dagen är mycket stor, ilket sammantaget gör bedömningen a intressanta områden osäker. Berggrunden inom det större intressanta området består a metagranitoid och yngre granit medan det mindre området helt domineras a yngre granit (Hedesundagranit). De tolkade regionala sprickzonerna agränsar i bägge fallen berggrundsblock a sådan storlek att ett djupförar kan lokaliseras inom ett och samma block. Jordlagrens mäktighet är måttlig och något framtida prospekteringsintresse kan inte föräntas. Det större området ligger inom en a de tektoniska linserna mellan de ästliga fortsättningarna a Singöskjuzonen och den s k Örskärzonen. Om idare undersökningar blir aktuella bör för- och nackdelar med en sådan geologisk miljö särskilt beaktas. I föreliggande rapport görs ingen bedömning aseende intressanta områden i kommunens hastäckta område. Anledningen är att data för en sådan bedömning i stort sett saknas. 7
7 Gäle E4 Mårtsbo 76 Hyttö Furuik Limön Älkarleö Storfjärden Gälebukten Marma Skutskär 291 Dalälen len Mehedeby Billudden Älkarleby Gårdskär Långsand Själgrund Löstabukten Karlholmsbruk Hästskär Älkarleby kommun Skärplinge Områden a intresse för idare undersökningar utifrån befintligt geoetenskapligt underlag 0 5 Kilometer Områden inom Älkarleby kommun a intresse för idare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geoetenskapligt underlag. 8
8 Innehåll 1 Inledning 11 2 Mål och förutsättningar 13 3 Befintlig information Jordartsgeologisk information Berggrundsgeologisk information Geofysisk information Öriga undersökningar a särskilt intresse Informationstäthet och kalitet 21 4 Älkarleby kommun i ett regionalgeologiskt sammanhang Kontinenternas rörelser Regional tektonisk uteckling i Serige Deformationszoner från miljoner år sedan till nutid Plastisk deformation Spröd deformation Sen- eller postglaciala förkastningar Seismicitet och rörelse i berggrunden i historisk tid Meteoritkratrar Malmproinser Älkarleby kommun i ett nationellt perspekti 36 5 Jordartsgeologi Isasmältning och isrörelser Jordarter inom Älkarleby kommun Glaciala jordarter Postglaciala jordarter 45 6 Berggrundsgeologi Metodik Bergartsindelning Berggrunden inom undersökningsområdet Ytbergarter Djupbergarter Gångbergarter Migmatit och ådergnejs a arierande ursprung Berggrundens homogenitet 58 7 Radon i jordarter och berggrund Jordarter Berggrund 62 9
9 8 Deformationszoner Definitioner Metodik Bergartsgrupper i ett tektoniskt perspekti Tolkade deformationszoner Delområde A Delområde B Deformationszoner i tid och rum 76 9 Exploateringsintressen Nyttostensförekomster Malmförekomster Geologiska förutsättningar för lokalisering a ett djupförar Viktiga faktorer Allmänna geologiska förutsättningar Områden a intresse för fortsatta studier Jämförelser med andra lokaliseringsstudier Referenser 91 Bilaga 1. Geologisk ordlista 97 10
10 1 Inledning På uppdrag a Sensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har en sammanställning och utärdering gjorts a befintlig information rörande jordarter, bergarter och deformationszoner inom Älkarleby kommun. Äen exploateringsintressen a jord- och bergarter har beaktats, liksom ar malmpotentiell berggrund kan förekomma. Rapporten är en del a det geoetenskapliga underlag som skall ligga till grund för att bedöma förutsättningarna för att lokalisera ett djupförar för anänt kärnbränsle till kommunen. Förutom till SKB, berörda myndigheter och geoetare i olika sammanhang änder sig rapporten också till en bredare krets a intressenter, däribland medborgarna i Älkarleby kommun. Den breda målgruppen medför kra på ett lättläst språk samtidigt som rapporten skall ara etenskapligt releant. Det har dock inte arit möjligt att presentera etenskapligt releanta beskriningar utan att i iss utsträckning anända geologiskt fackspråk. Förklaringar till geologiska termer ges då som regel första gången de förekommer i texten. Dessutom bifogas en geologisk ordlista. I issa fall finns förklaringar enbart i ordlistan. 11
11 2 Mål och förutsättningar Målet har arit att göra en öersiktlig bedömning a de geologiska förutsättningarna för att lokalisera ett djupförar. Detta innebär att utredningen redoisar berggrundens strukturella uppbyggnad samt isar om det inom kommunen kan finnas homogena, flera kadratkilometer stora områden med få regionala deformationszoner där berggrunden saknar malmpotential. Dessutom diskuteras berggrundens långsiktiga stabilitet. Hydrogeologiska aspekter behandlas i en annan utredning (Axelsson m fl, 2000). En förutsättning för studien ar att den skulle grundas på befintlig information. Detta kan t ex ara publicerade berggrunds- och jordartsgeologiska kartor samt särskilda undersökningar ilka sammanställts i olika publikationer och rapporter. När det gäller deformationszoner går emellertid studien ett steg längre genom att också tolkning a strukturella mätningar, geofysiska flygmätningar och topografiska data har utförts. Skälet till detta är att någon heltäckande tolkning a dessa data inte tidigare gjorts. För att öersiktligt kontrollera de slutsatser som presenteras har issa begränsade fältkontroller genomförts. En utredning som på detta sätt huudsakligen baseras på befintlig, mer eller mindre ofullständig information får i första hand inriktas på att identifiera områden som bedöms olämpliga eller ogynnsamma för en lokalisering a ett djupförar. Sådana områden karakteriseras exempelis a: malmpotentiell berggrund, kända regionala deformationszoner och/eller påisade bergrörelser i samband med inlandsisens asmältning, heterogen och sårtolkad berggrund. När det gäller gynnsamma faktorer som anlig bergart utan intresse för nyttjande som naturresurs, stort område med få större deformationszoner, enkla och homogena berggrundsförhållanden, hög blottningsgrad, grundas bedömningen i många fall på frånaron a indikationer. Exempelis karakteriseras ett område med få större sprickzoner i denna studie a att det inte finns några kända indikationer på att berggrunden i det aktuella området är rik på större sprickor eller sprickzoner. Bedömningen grundas med andra ord inte på information från någon systematisk kartering a just sprickzoner. Det resultat som utredningen gett står i relation till den skala i ilken sammanställningar och tolkningar gjorts. Underlagsmaterialet föreligger huudsakligen i skalinterallet från 1: till 1: och sammanställningarna blir därmed öersiktliga i relation till ett djupförars dimensioner. Vidare grundas de slutsatser som presenteras på ytinformation eftersom direkta obserationer från förarsdjup, ca 500 m under markytan, saknas. Emellertid isar erfarenheter från jämförelser mellan ytinformation och information från 13
12 borrhålsundersökningar att generella slutsatser om berggrunden som baseras på ytinformation anligen är giltiga äen på förarsdjup. Sådana erfarenheter finns exempelis från SKBs typområdesundersökningar och från Äspölaboratoriet i Oskarshamns kommun. Detaljerade förutsägelser om förhållandena på förarsdjup kan emellertid inte göras utifrån enbart ytinformation. För en tillförlitlig studie a geologiska förhållanden kräs att ett något större område än det egentliga intresseområdet beaktas. Undersökningsområdet, se Figur 2-1, omfattar därför inte bara själa kommunen utan äen den närmaste omginingen Gäle E4 Mårtsbo 76 Hyttö Limön Gälebukten Furuik Billudden Skutskär Långsand Älkarleö Storfjärdenrden 291 Dalälen Marma Mehedeby Gårdskär Älkarleby Själgrund Löstabukten Hästskär Karlholmsbruk Skärplinge Kilometer Figur 2-1. Undersökningsområdet (hela bilden) och Älkarleby kommun. 14
13 3 Befintlig information I detta kapitel beskris öersiktligt den information som nyttjats i studien. I rapporten ges dessutom hänisningar till referenslistan, ilket underlättar för läsaren att själ ta del a underlagsmaterialet. Den befintliga informationen är mycket arierande både ad gäller detaljeringsgrad och ålder, delis också ad gäller kalitet, ett faktum som tas upp i Kapitel Jordartsgeologisk information Jordartsgeologisk information i form a moderna digitala jordartskartor (Persson, 1986) finns endast öer den östligaste delen a undersökningsområdet, se Figur 3-1. Kartindelningen följer Lantmäteriets bladindelning för topografiska kartan öer Serige och befintliga kartor omfattar kartbladen 13I Österlösta NV och SV. Öer huuddelen a området, inom de topografiska kartbladen 13H Gäle SO och NO, saknas modernt material. Den befintliga jordartsinformationen i form a kombinerade jordarts- och berggrundskartor är föråldrad och härstammar delis från 1800-talets senare del (Wahlqist, 1868a, 1868b; Sandegren m fl, 1939; Sandegren och Lundegårdh, 1949). Kartbladsindelningen för de äldre kartorna framgår a Figur 3-2. Denna äldre information tillsammans med geofysiska flygmätningar, grusinenteringar och flygbilder utgör således underlaget till den digitala jordartskartan öer huuddelen a undersökningsområdet. 3.2 Berggrundsgeologisk information Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor i skala 1: finns att tillgå för hela området (Wahlqist, 1868a, 1868b; Sandegren m fl, 1939; Sandegren och Lundegårdh, 1949). Länskartorna i skala 1: och 1: (Lundegårdh, 1966; Söderholm m fl, 1983) samt en senare sammanställning i skala 1: (Persson och Stålhös, 1991) bygger till stor del på de äldre kartorna. Moderna, mer detaljerade berggrundskartor i skala 1: saknas helt. Vid studier a deformationszoner utgörs berggrundsgeologiska primärdata i första hand a mätningar a planstrukturer (förskiffring, gnejsighet, bandning) som gjorts i samband med den geologiska kartläggningen. Eftersom modern, detaljerad kartläggning saknas i undersökningsområdet, finns inte heller några systematiska mätningar a sådana strukturer. Detta har dock till iss del kompenserats a att tillgång funnits till flygburna magnetiska mätningar. Vidare har fältiakttagelser a bergarter som bildats i samband med kraftig deformation a berggrunden nyttjas. Dessa kan ara mylonit, som är en finkornig bergart, eller krossbreccia, som innehåller kantiga fragment ilka anligtis är hopläkta a olika mineral. 15
14 Gäle E4 Mårtsbo 76 Hyttö Limön Gälebukten Furuik Billudden Älkarleö Storfjärden Skutskär 291 Dalälen Marma Mehedeby Älkarleby Långsand Gårdskär Själgrund Löstabukten Hästskär Karlholmsbruk Skärplinge Moderna jordartskartor Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor 0 5 Kilometer Figur 3-1. Befintliga jordartskartor. 16
15 Gäle 1939 E4 Mårtsbo Hyttö Limön Furuik Älkarleö Storfjärden Gälebukten Billudden Skutskär Långsand 291 Dalälen len Marma Mehedeby Gårdskär Älkarleby Själgrund Löstabukten Karlholmsbruk Hästskär Skärplinge Länskarta 1: , Lundegårdh 1966 Länskarta 1: , Söderholm m.fl Kilometer 1949 PÖB Uppsala 1: , Persson & Stålhös 1991 Aa-kartor 1: Figur 3-2. Befintliga berggrundskartor. 17
16 Uppgifterna om malm- och nyttostensförekomster härrör huudsakligen från SGUs kartor och publikationer samt från Länsstyrelsen i Uppsala län (täktdata). Information rörande Gäleborgs län har också hämtats från Statens industrierk (SIND, 1980). I SGUs s k Georegister finns information om bland annat mineraljaktsfynd. Uppgifter om inmutningar kommer från Bergsstaten ia SGUs Mineralkontor i Malå. 3.3 Geofysisk information Med geofysisk information ases här data från flygburna mätningar samt tyngdkraftsmätningar och höjdinformation (topografiska data). Informationen har framför allt anänts för att identifiera deformationszoner. I issa fall har geofysisk information, i kombination med begränsade fältkontroller, äen nyttjats för att reidera befintliga berggrundsgeologiska kartor. Slutligen har strålningsmätningar anänts för att bedöma markradonpotential och berggrundens radiuminnehåll. Flyggeofysisk information Flygburna geofysiska mätningar utförs för att registrera ariationer i jordens magnetfält, elektriska egenskaper och den naturliga gammastrålningen. Resultaten anänds bland annat id kartering a berggrunden och id prospektering efter ärdefulla mineral. Som framgår a Figur 3-3 finns information från flygburna mätningar öer hela området. Utöer SGUs ordinarie kartbladsisa mätningar finns, inom tå områden, mätningar utförda a Boliden AB. Magnetiska mätningar isar lokala ariationer i jordens magnetfält. Dessa ariationer återspeglar halten a magnetiska mineral, främst magnetit, i berggrunden. Eftersom olika bergarter ofta skiljer sig ad beträffar magnetithalt är magnetiska mätningar ett utmärkt hjälpmedel id berggrundskartering. Genom att tolka magnetiska anomalier och anomalimönster erhålles också strukturgeologisk information. Elektromagnetiska mätningar bygger på principen att ett elektromagnetiskt fält från en sändare, primärfältet, genom induktion ger uppho till elektriska strömmar i elektriskt ledande kroppar. Dessa strömmar ger i sin tur uppho till ett nytt elektromagnetiskt fält, sekundärfältet. Genom att mäta ariationer i sekundärfältet kan elektriska ledare i berggrunden kartläggas. Dessa ledare utgörs anligen a elektriskt ledande bergartsled (exempelis grafitförande bergarter), kroppar med förhöjd halt a metalliska mineral eller a atten- eller lermineralförande sprickzoner. Gammastrålning är en elektromagnetisk strålning som ages id sönderfall a instabila atomkärnor. I år omgining förekommer naturligt gammastrålande (radioaktia) isotoper a kalium, uran och torium. Mätning a naturlig gammastrålning ger därför information om halten a dessa element i det öersta skiktet a berggrunden (om den är blottad) eller i de lösa alagringarna. Mätningarna ger också information om radioaktit nedfall där cesium-137 från reaktorhaeriet i Tjernobyl är det mest aktuella exemplet. 18
17 Gäle E4 Mårtsbo 76 Hyttö Limön Gälebukten Furuik Billudden Älkarleö Storfjärden Skutskär 291 Dalälen len Marma Mehedeby Älkarleby Långsand Gårdskär Själgrund Löstabukten Hästskär Karlholmsbruk Skärplinge Mätning utförd a SGU (hela området) Kilometer Mätning utförd a Boliden AB Figur 3-3. Flygburna geofysiska mätningar. 19
18 Tyngdkraftsmätningar Mätningar a jordens dragningskraft, s k tyngdkraftsmätningar, ger information om berggrundens densitet (täthet). Därigenom kan tyngre bergarter skiljas från lättare. Tyngdkraftsmätningar är också ett bra hjälpmedel för att studera lättare eller tyngre bergarters utbredning mot djupet. Exempelis kan modellberäkningar a en granitkropps utbredning mot djupet göras, förutsatt att dess densitet skiljer sig från omginingens. Täckningen inom undersökningsområdet är relatit god med undantag a hasområdet. Figur 6-4 isar tyngdkraften och fördelningen a mätstationer. Mätningarna har i detta skede endast tolkats kalitatit. Topografiska data Genom att studera höjdinformation, äen kallad terrängmodellen, erhålls iktig information i flera aseenden. Terrängmodellen isar ar det finns hög- respektie låglänta områden, samt ar terrängen är flack, mjukt kuperad eller starkt bruten. Denna grundläggande information ger i sin tur information om bland annat hydrologiska förhållanden (dräneringsmönster) och sprickzoner. Sprickzoner återspeglas ofta i terrängen som mer eller mindre uthålliga branter, dalgångar eller rainer. Lantmäteriet tillhandahåller öer hela landet digitala höjddata i kadratiska mätpunkter med 50, 200 och 500 m upplösning. I detta projekt har data med 50 m upplösning anänts. Höjddata har inom hasområdet kompletterats med digitala djupkuror från Sjöfartserket. 3.4 Öriga undersökningar a särskilt intresse I det befintliga underlagsmaterialet finns ett antal undersökningar som är a särskilt intresse och som direkt berör Älkarleby kommun. Dit hör en öersiktlig studie a Uppsala län (Antal m fl, 1998) och SKBs förstudie a Tierps kommun (Bergman m fl, 1999). Studien a Uppsala län är en sammanställning a befintlig information och har, tillsammans med andra länsstudier, gett en regional öersikt som bakgrund och jämförelsematerial till förstudierna i kommunskala. Hela det nu aktuella undersökningsområdet har tidigare behandlats inom ramen för förstudien a Tierps kommun. Fördjupningar i form a t ex fältbesök inriktades dock i detta sammanhang på att närmare klarlägga de geologiska förhållandena i den då aktuella kommunen. A särskilt intresse är också de detaljerade arbeten som gjorts inom SKBs typområde Finnsjön samt inför anläggningen a Forsmarkserket och SFR. Dessa undersökningar är särskilt intressanta eftersom de har utförts med syfte att, som i Finnsjön, få fältdata till en säkerhetsanalys (KBS-1) för ett djupförar. Eller, som i fallet SFR, få data inför en erklig lokalisering a ett förar för radioaktit afall, om än på mindre djup och för låg- och medelaktit, kortliat afall. Äen inför anläggningen a Forsmarks kärnkrafterk ar exempelis berggrundens stabilitet och förekomst a regionala sprickzoner iktiga frågor. Undersökningarna har därför fokuserats på just sådana faktorer som är betydelsefulla när det gäller att bedöma förutsättningarna för att anlägga ett djupförar. Det är dessutom endast i samband med dessa studier som borrning till större djup utförts. 20
19 De oan nämnda detaljundersökningarna har samtliga gjorts utanför Älkarleby kommun, men den kunskap om berggrunden i en nära omgining, och i samma geologiska miljö, som erhållits är ändå mycket ärdefull. Kunskapen kan, dock med försiktighet, appliceras på berggrunden inom kommunen. 3.5 Informationstäthet och kalitet Den befintliga informationen inom undersökningsområdet är högst arierande såäl när det gäller tätheten a obserationer och mätningar som ålder och delis också kalitet. I många fall är de bedömningar som presenteras i utredningen baserade på ett otillfredsställande underlag och måste därför anändas med extra stor försiktighet. Moderna jordartskartor täcker endast en mindre del a undersökningsområdet och endast en obetydlig del a själa kommunen. För huuddelen a undersökningsområdet är jordartskartorna gamla och särskilt utbredningen a åtmarker är inaktuell. Kartorna har dock i någon mån kunnat reideras i detta aseende med hjälp a bl a flygbilder och geofysiska data. Med åtmark menas i detta fall områden som täcks a organiska jordarter som t ex tor. Modern berggrundsgeologisk kartläggning saknas och de befintliga kartorna är gamla och öersiktliga. Information om berggrundens strukturella karaktär och homogenitet samt mätningar a planstrukturer och obserationer a kraftigt deformerade bergarter är därför mycket sparsam. Eftersom blottningsgraden är mycket låg måste den äldre kartering som gjorts, utan stöd a flyggeofysiska mätningar, betraktas som mindre tillförlitlig. Flyggeofysiska och topografiska data finns numera öer hela undersökningsområdet. Tyngdkraftsmätningar täcker också hela området, äen om antalet mätstationer är få inom hasområdet. Kommunens hasområde är a naturliga skäl mindre äl undersökt. Den information som finns är flyggeofysiska mätningar och topografiska data (djupkuror). Elektromagnetiska mätningar och strålningsmätningar ger däremot ingen information från hasområdet. En mycket öersiktlig geologisk karta öer hasområdet har presenterats a Ahlberg (1986). 21
20 4 Älkarleby kommun i ett regionalgeologiskt sammanhang I detta kapitel presenteras, som bakgrund till beskriningen a kommunens geologi, en regionalgeologisk öersikt öer Serige. Öersikten omfattar mer än miljoner år och sträcker sig fram till och med den senaste geologiska perioden, kartärtiden, som började för ca tå miljoner år sedan och utmärks a återkommande istider. Tyngdpunkten har lagts på det tektoniska perspektiet. Med tektonik menas den geologiska deletenskap som behandlar den storskaliga uppbyggnaden a jordklotets yttre skikt (jordskorpan). Termen innefattar geologiska processer och strukturer relaterade till rörelser i berggrunden. I den sista delen a detta kapitel placeras Älkarleby kommun i ett nationellt perspekti. 4.1 Kontinenternas rörelser Jordskorpan är normalt km tjock under kontinenterna och upp till 11 km tjock under oceanerna. Den är inte sammanhängande utan är tillsammans med den öre delen a manteln uppdelad i ett antal plattor, se Figur 4-1. Dessa plattor flyter på den undre, delis uppsmälta, manteln och rör sig i förhållande till arandra med en hastighet som uppgår till några centimeter per år. Rörelserna leder till att en kontinent kan kollidera med en ocean eller med en annan kontinent. En kontinent kan också spricka upp i tå delar som glider isär. På så sätt bildas en ny ocean. Jordbäningar och ulkanutbrott förekommer företrädesis i anslutning till plattgränserna. En följd a plattornas rörelser är att också årt landområde rört sig öer jordklotet under den långa tidsrymd som förflutit sedan jorden bildades. Ett exempel på effekter a sådana rörelser är raukarna på Gotland, ilka utgör rester a gamla korallre som bildades för ca 400 miljoner år sedan när Serige befann sig nära ekatorn. Ett annat exempel på effekter a kontinenternas andring är spår a nedisning i nuarande Saharaöknen. Särskilt i samband med plattkollisioner deformeras och omandlas bergarterna kraftigt. Bergarter som utsätts för deformation på stort djup och under hög temperatur deformeras plastiskt, d s de beter sig som en trögflytande massa. Detta ger uppho till en mer eller mindre genomgripande deformation som dock i issa fall koncentreras till s k plastiska skjuzoner. På högre niåer i jordskorpan, där temperaturen är lägre, deformeras bergarterna sprött (genom uppsprickning), ilket ger uppho till sprickor, sprickzoner och förkastningar. Termen förkastning anänds för sprickor eller sprickzoner längs ilka rörelser har skett parallellt med zonen. Zoner längs ilka deformationen i berggrunden är kraftigare än i omginingen kallas med ett gemensamt namn för deformationszoner och är a speciell betydelse id al a plats för ett djupförar. Plattkollision, bergskedjebildning (orogenes) och tilläxt a kontinenter Tilläxt a kontinenter sker huudsakligen genom att bergartssmältor, s k magmor, stiger från djupare delar a jordskorpan för att sedan på en högre niå kristallisera till bergarter. Sådan magmatisk aktiitet präglar idag randzonen till några kontinenter där plattor 23
21 Figur 4-1. Jordklotets iktigare, nu aktuella plattor och plattgränser. Efter Wikström (1994). Serige ligger inom den Eurasiatiska plattan långt öster om den mittatlantiska ryggen där de Eurasiatiska och Nordamerikanska plattorna glider isär, och på stort astånd från en akti plattkollisionszon i södra Europa. 24
22 uppbyggda a kontinental och oceanisk jordskorpa kolliderar. Tilläxt kan också ske när tå kontinenter som följd a de plattektoniska rörelserna kolliderar och slås samman. Dessa storskaliga processer utmärker ad som inom den geologiska terminologin kallas för orogenes eller bergskedjebildning. Områden som berörs a en orogenes kallas för orogener eller orogena bälten. De orogena processerna pågår anligtis under flera tiotals till hundratals miljoner år och jordskorpan inom det orogena bältet är under denna period mycket instabil. Exempel på områden där orogena processer pågår idag är bergskedjebildningen i Anderna som är ett resultat a en kollision mellan en kontinent (Sydamerika) och en ocean (Stilla Haet), och i Himalaya som är en produkt a att en kontinent (Indien) kolliderar med en annan (Asien). Kollisionen i Himalaya började för ca 65 miljoner år sedan och pågår fortfarande. Efter hand som de orogena processerna upphör bildas en mer stabil jordskorpa, en s k kraton, som då äen kan omfatta äldre orogena bälten. Större delen a Serige tillhör en gammal kraton ilken kallas den fennoskandiska skölden eller urberget, och som huudsakligen är uppbyggd a prekambriska bergarter (äldre än 545 miljoner år). Inom begränsade områden täcks urberget a ett tunt täcke a fossilförande, fanerozoiska bergarter (yngre än 545 miljoner år). En successit pågående upplyftning och erosion a jordskorpan leder till att bergarter som en gång bildades och/eller omandlades djupt ner i jordskorpan, idag kan utgöra den exponerade berggrundsytan. Kontinentuppsprickning och bildning a en ny ocean Ett annat tektoniskt scenario är när en stor kontinent förtunnas och spricker upp. En långtgående sådan process innebär att kontinentfragment glider ifrån arandra och ny ocean bildas mellan fragmenten. Kontinentuppsprickning karakteriseras a ulkanism och förkastningsrörelser relaterade till förtunningen a jordskorpan. Vid i stort sett samma tidpunkt som Indien började att kollidera med den asiatiska kontinenten, startade uppsprickningen och isärglidningen a den stora kontinent i ilken Nordamerika och Europa bildade iktiga komponenter. Så småningom ledde dessa processer till bildandet a en ny ocean (Nordatlanten). Gränsen mellan plattorna, där isärglidningen fortfarande pågår med en hastighet a ca 2 cm/år, kallas den mittatlantiska ryggen. Island ligger på den norra delen a denna rygg. 4.2 Regional tektonisk uteckling i Serige Bergskedjebildningar och etablering a en plan urbergsyta Merparten a Seriges berggrund kan hänföras till tre olika orogener (Stephens m fl, 1994), se Figur 4-2. Den äldsta är den sekokarelska orogenen i östra Serige. Den näst äldsta, den sekonoregiska orogenen, har sin utbredning i sydästra delen a landet och den yngsta, den kaledoniska orogenen, i nordäst. Större delen a den skandinaiska fjällkedjan tillhör den kaledoniska orogenen. De tre orogenerna ligger samtliga äster om, men har delis påerkat, en ännu äldre (mer än miljoner år) kontinentkärna som exponeras i den nordligaste delen a Serige samt i Finland, Norge och Ryssland. Den slutliga kratoniseringen, d s stabiliseringen a jordskorpan efter det att de orogena processerna upphört, skedde i östra Serige för ca miljoner år sedan, i sydäst för ca 900 miljoner år sedan och i den nordästra delen a landet för ca 400 miljoner år sedan. 25
23 l l l l l l l l l l l l l l l l l l SVENSKA KALEDONIDERNA (senaste plastiska deformationen ca Ma) E E D Främmande terränger Tektoniskt ihoptryckt randzon till kontinenten Baltica. E=Eklogit, D=Diabas km E E E E D E Kiruna Luleå FANEROZOISKA SEDIMENTÄRA OCH MAGMATISKA BERGARTER SAMT IMPAKTSTRUKTURER Fanerozoiska sedimentära bergarter och diabas B Jurassiska och kretaceiska basaltkupper Underkambriskt alkalint magmatiskt A komplex (Alnön) Impaktstruktur * FENNOSKANDISKA SKÖLDEN Neoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter Klastiska sedimentära bergarter N Göteborg GÄZ DBT MZ MZ D D D D D D D l l l Vänern l l l l D E l E * l l l l l l l * l l l * *?? SFDZ Vättern l l l l l l l l l l l l l l l l l * l l l A Sundsall Stockholm * Gotland Botteniken Sekonoregiska orogenen (senaste plastiska deformationen ca Ga) Mellersta och ästra segmentet (inkluderande >ca Ga främmande terränger?) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* i östra segmentet (ca Ga) Granit och pegmatit i östra segmentet (ca Ga) Östra segmentet, odifferentierad Anorogena intrusioner och suprakrustala bergarter Mesoproterozoiska intrusia bergarter Paleo- till Mesoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter och basalt Sekokarelska orogenen (senaste plastiska deformationen efter ca Ga i norra Serige, mellan ca och 1.56 Ga i centrala södra Serige, och mellan ca och 1.40 Ga i sydöstligaste Serige) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* och Resund-Sorsele-siten (ca Ga) Granit och pegmatit (ca Ga) Granit, monzonit och underordnade mafiska intrusioner (ca Ga) Vulkaniska och sedimentära bergarter samt kalkalkalina intrusioner (c Ga) Arkeiska bergarter PLASTISKA STRUKTURER l l Kaledonisk öerskjutning Sekonoregisk deformationszon, horisontell och reers rörelse Sekonoregisk öerskjutning Sekokarelisk deformationszon, horisontell och "norra-sidan-ner" rörelse Deformationszon, rörelse okänd Formlinje, tektonisk foliation TZ l l l l l B l l SFDZ B (PZ) l l l * Öland Sekonoregiska orogenen, SFDZ (PZ)=Sekonoregiska frontens deformationszon, delis samma som Protoginzonen, MZ=Mylonitzonen, GÄZ=Göta Älzonen och DBT=Dalslandszonen FÖRKASTNINGAR Malmö l l l l l l l TZ TMB*=Transskandinaiska magmatiska bältet 1 Ma=1 miljon år, 1 Ga=1000 miljoner år Normalförkastning TZ=Tornquistzonen l l Figur 4-2. Tektoniska enheter i den senska berggrunden. Modifierad efter Stephens m fl (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. 26
24 Sedan de orogena bältena stabiliserats har de dock påerkats a ett flertal tektoniska skeenden och magmaintrusioner, a ilka de iktigaste är: 1. Injektion a magma, delis i samband med kontinental uppsprickning, under ett flertal perioder, bl a för ca , , , och miljoner år sedan. 2. Asättning a ett upp till 2 km tjockt, fossilförande sedimenttäcke, yngre än ca 545 miljoner år, på en kraftigt nederoderad och plan urbergsyta, det s k subkambriska peneplanet. 3. Bildandet a sprickor, sprickzoner och förkastningar. Några a dessa har arit aktia senare än för ca 545 miljoner år sedan och har stört det subkambriska peneplanet. Relationen mellan dessa strukturer och issa tektoniska skeenden i jordskorpans uteckling är i de flesta fall mycket sårbestämd. 4. Bildning a ett flertal runda strukturer efter meteoritnedslag från perioden miljoner år sedan. Det subkambriska peneplanet bildades under den senare delen a prekambrisk tid, för ca miljoner år sedan, när det senska urberget påerkades a upplyftning och erosion, ilket skapade en plan urbergsyta (se äen Kapitel 4.3, Figur 4-5). Denna urbergsyta och andra liknande erosionsytor (t ex Lidmar-Bergström, 1993, 1994, 1996) utgör iktiga hjälpmedel för att tidsbestämma senare rörelser i jordskorpan. Rörelser som påerkat det subkambriska peneplanet är yngre än ca miljoner år. Nedisningar, postglacial uteckling och framtida klimatförändringar Den yngsta perioden i jordens utecklingshistoria, kartärtiden, omfattar de senaste ca tå miljoner åren och kännetecknas a ett kallt klimat (Lindström m fl, 1991). Delar a bl a norra Europa, inklusie Serige, har flera gånger under denna period täckts a landisar. Redan för miljoner år sedan skedde en markant klimatförsämring och temperaturen föll, samtidigt som sängningarna mellan kallare och armare perioder ble allt mer markanta. Detta mönster tilltog sedan under kartärtiden. Den senaste istiden, Weichselistiden, inleddes för ca år sedan. För ca år sedan ar landisen som mäktigast och täckte hela Skandinaien. Enligt matematiska glaciologiska modeller ar isen då 2 2,5 km mäktig (Boulton, 1985; Holmlund, 1993). Kortare perioder då iskanten drog sig tillbaka, s k interstadialer, har också förekommit under Weichselistiden. Isen och smältattnet från isen asatte flertalet a de jordarter, t ex morän och isälssediment, som förekommer i Serige, se Figur 4-3. En del jordarter har dock bildats efter landisens asmältning och bildas fortfarande. Sand och lera asätts utmed attendrag, lera och gyttja bildas i sjöar, och tor bildas genom att äxter dör och förmultnar på platsen. I samband med isasmältningen började den a isen kraftigt nedtryckta jordskorpan att höja sig, först snabbt och sedan i allt långsammare takt, en rörelse som fortfarande pågår. Kraftigare s k sen- eller postglaciala rörelser, som ga uppho till större jordskal, utlöstes däremot främst i samband med själa isasmältningen eller kort därefter. Analyser a borrkärnor från inlandsisen i Antarktis har nyligen presenterats a ett internationellt forskarlag. Resultaten är entydiga och ger en unik insikt i hur jordens klimat skiftat under de senaste åren (Petit m fl, 1999). Det mest slående är hur regelbundna sängningarna arit mellan kalla och arma perioder. Dessa undersökningar isar 27
25 Figur 4-3. Jordartskarta öer Serige. Efter Jonasson Rektangeln isar undersökningsområdet. 28
26 att klimatet styrs a jordens position i förhållande till solen, ilket förklarar den strikta periodiciteten i klimatets skiftningar. Genom att beräkna framtida ariationer i jordens bana är det därför möjligt att göra issa förutsägelser om klimatet i framtiden (se äen Boulton, 1991). Enligt Boulton och Payne (1992) kan en äsentlig tilläxt a glaciärer i fjällkedjan föräntas om ca år och istäcket skulle få sin maximala utbredning om ca år, med isfronten liggande i Skåne. De studier som gjorts (Mörner, 1972; Boulton och Payne, 1992) isar att flera forskare förutser större kallfaser om till år och till år. I beräkningarna och spekulationerna bortses från mänsklig påerkan a förloppen. Den pågående meteorologiska forskningen isar att klimatet under de närmast kommande årtusendena sannolikt kommer att påerkas a äxthuseffekten. Hur detta eentuellt förändrar de långsiktiga naturliga förlopp som nämnts oan är däremot inte klarlagt. 4.3 Deformationszoner från miljoner år sedan till nutid Plastisk deformation Plastiska deformationszoner har anlagts under de orogeneser (bergskedjebildningar) som bildat de olika orogenerna. Beskriningen görs utifrån kartan öer tektoniska enheter, se Figur 4-2, samt en sammanställning a plastiska deformationszoner inom den prekambriska berggrunden i Serige, se Figur 4-4. Sekokarelska orogenen I norra Serige utgörs den sekokarelska orogenen a bergarter som är ca miljoner år gamla. Allra längst i norr finns också bergarter tillhörande den gamla kontinentkärnan (äldre än ca miljoner år) samt bergarter med åldrar mellan ca och miljoner år. Formlinjerna, som markerar den regionala trenden för plastiska planstrukturer (exempelis berggrundens förskiffring eller gnejsighet), arierar kraftigt i riktning. Ett flertal plastiska skjuzoner stryker i riktning NV, N-S till NNO och ONO. De flesta a dessa zoner har brant stupning och går att följa km i strykningsriktningen. Längre söderut utgörs den sekokarelska orogenen huudsakligen a bergarter med åldrar på ca miljoner år. Planstrukturer i bergarter som bildades för ca miljoner år sedan har senare omställts i samband med storskalig eckning och bildandet a brantstupande plastiska skjuzoner orienterade i riktning NV till O-V. Zonerna kan oftast följas minst 100 km och issa är mer än 10 km breda. Ett exempel på en NV-lig zon finns mellan Östhammar och Skärplinge i norra Uppland, den s k Singö-skjuzonen, medan ett system a skjuzoner med O-V-lig orientering kan följas från trakten a Oskarshamn och ästerut. Den exakta åldern på den plastiska deformationen inom dessa skjuzoner är ej känd. Baserat på åldersbestämningar a bergarter ilka är opåerkade a deformationen, tolkas den som äldre än ca miljoner år i den centrala delen a Serige, och äldre än ca miljoner år i den södra delen a landet. Sannolikt anlades de plastiska deformationszonerna huudsakligen för ca miljoner år sedan, men många zoner har 29
27 Område som ej berörs a länsstudier Meteoritnedslag Sedimentär berggrund, huudsakligen odeformerad Diabas Vulkanisk bergart, huudsakligen odeformerad Djupbergart, huudsakligen odeformerad Plastisk deformationszon Berggrund, huudsakligen deformerad och påerkad a regional metamorfos Figur 4-4. Regionala plastiska deformationszoner i Seriges urberg. Rektangeln isar undersökningsområdet. 30
28 senare reaktierats under spröda förhållanden. En rörelse där det södra blocket har rört sig åt äster eller uppåt och åt äster i förhållande till det norra blocket har konstaterats i flera plastiska skjuzoner i de södra och centrala delarna a den sekokarelska orogenen (Skjernaa, 1992; Stephens och Wahlgren, 1993; Bergman och Sjöström 1994; Talbot och Sokoutis 1995; Beunk m fl, 1996). Sekonoregiska orogenen Huuddelen a bergarterna inom den sekonoregiska orogenen bildades för ca miljoner år sedan. Framför allt äster om Vänern hade bergarterna för ca miljoner år sedan bliit deformerade och omandlade under den gotiska orogenesen. Bergarterna påerkades sedan a ytterligare deformation och omandling under den sekonoregiska orogenesen för ca miljoner år sedan. Inom den sekonoregiska orogenen uppträder ett stort antal ungefärligen N-S-liga plastiska skjuzoner, där åtminstone den sista rörelsen har skett för ca miljoner år sedan. Dessa zoner bildar en stor inkel mot de sekokarelska skjuzonerna i öster. Ett bälte a plastiska deformationszoner utgör den östra begränsningen a den sekonoregiska orogenen. Söder om Vättern är detta bälte flera tiotals kilometer brett och benämns traditionellt Protoginzonen. Zonerna i bältet domineras a ertikalrörelser och berggrunden på den ästra sidan a respektie zon har rört sig uppåt och åt öster i förhållande till berggrunden på den östra sidan (Park m fl, 1991; Wahlgren m fl, 1994). Horisontella rörelser, d s rörelser parallellt med strykningsriktningen, har dock konstaterats inom flera a de sekonoregiska plastiska skjuzonerna. Detta gäller exempelis Mylonitzonen som sträcker sig genom Vänern (Stephens m fl, 1996). Kaledoniska orogenen Den kaledoniska orogenen i nordästra Serige motsarar i princip den senska fjällkedjan. Deformation och omandling ägde rum för ca miljoner år sedan och påerkade både äldre bergarter och de bergarter som bildades i samband med själa orogenesen. De dominerande strukturerna inom detta område är flackt liggande deformationszoner som skiljer stora berggrundspaket (skollor) från arandra. Utefter dessa zoner har ursprungligen lägre belägna bergartsenheter skjutits upp öer ad som ursprungligen ar högre belägna enheter. Detta kallas inom den geologiska terminologin för öerskjutningar. Skollorna har i många fall transporterats flera hundratals kilometer åt OSO upp på arandra och har äen påerkats a storskalig eckning Spröd deformation Spröda deformationszoner har anlagts antingen i ett sent skede a en orogenes, när jordskorpan börjat stabiliseras, eller efter det att de orogena processerna upphört. Den spröda tektoniken är därför inte på ett enkelt sätt relaterad till respektie orogenes och spröda deformationszoner kan äen öertära flera orogener. Nedanstående beskrining a spröda deformationszoner görs utifrån Figur 4-5 som isar relief och regionala sprickzoner/förkastningar samt bl a utbredningen a det subkambriska peneplanet. Ett större förkastningssystem i riktning NNO kan följas mer eller mindre kontinuerligt från sydäst om Vättern ia Kilsbergen till södra norrlandskusten (A i Figur 4-5). De flesta a dessa förkastningar är yngre än ca 400 miljoner år. Rörelser som skett för ca 31
29 Figur 4-5. Serigekarta som isar relief (till änster) och några regionala sprickzoner/förkastningar (till höger). Efter Lidmar-Bergström (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. A-G refereras till i texten. 32
30 miljoner år sedan har dock påisats längs Vättern. I området öster om Vättern- Kilsbergen förekommer ett flertal förkastningar i riktning O-V till ONO, ara många arit aktia för ca 400 miljoner år sedan eller senare. Dessa förkastningar begränsar ett större uppskjutet berggrundsblock mellan Linköping och Örebro (B i Figur 4-5). Många a de yngre förkastningarna följer äldre plastiska skjuzoner (t ex Loftahammarförkastningen norr om Västerik; C i Figur 4-5, jfr Figur 4-4). Väster om Vättern förekommer ett flertal förkastningar ilka ändrar riktning från NO i söder till NNV i norr. Klarälens dalgång (D i Figur 4-5) följer en förkastning som fortsätter in i Norge där den klipper skollorna i den kaledoniska orogenen. Äen denna förkastning har således arit akti för ca 400 miljoner år sedan eller senare. Förkastningssystemet som kan följas från Edsbyn i söder i NNV-lig riktning till Storsjön i norr (E i Figur 4-5), följer en äldre plastisk skjuzon, jfr Figur 4-4 och 4-5. I sydligaste Serige finns öergången mellan de äldre prekambriska bergarterna (äldre än ca 545 miljoner år) i norra Europa och de yngre sedimentära bergarterna som dominerar i Centraleuropa. Öergången utgörs a en komplex zon med förkastningar orienterade i NV (F i Figur 4-5) och unga magmatiska bergarter ilka är ca och miljoner år gamla (Bergström m fl, 1992). Förkastningarna utgör en del a den s k Tornquistzonen som sträcker sig från Nordsjön i nordäst till Sarta haet i sydost. Tornquistzonen är en a Europas mest tydliga deformationszoner och har under de senaste 300 miljoner åren arit akti ett flertal gånger. Förkastningarna i sydligaste Serige är förmodligen de yngsta deformationszoner som bildats i Serige i samband med storskaliga tektoniska rörelser i jordskorpan Sen- eller postglaciala förkastningar Väldokumenterade sen- eller postglaciala förkastningsrörelser, d s rörelser som skett i samband med eller efter inlandsisens asmältning, finns i norra Skandinaien och Finland (Lagerbäck, 1979; Bäckblom och Stanfors, 1989; Stanfors och Ericsson, 1993; Muir Wood, 1993), se Figur 4-6. Dessa rörelser utlöste kraftiga jordskal för ca år sedan. I de flesta fall har berggrunden på den östra sidan a de östligt stupande förkastningarna rört sig upp öer berggrunden på den ästra sidan (Lagerbäck, 1979, 1990). När effekterna a rörelserna studerats genom bl a gräning har det isat sig att de företrädesis skett utefter äldre förkastningar, s k reaktiering (t ex Bäckblom och Stanfors, 1989; Stanfors och Ericsson, 1993). Beträffande södra Serige finns delade meningar om förekomsten a sen- eller postglaciala förkastningsrörelser. Några belagda rörelser i samma storleksordning som de i norra Skandinaien är inte kända. Däremot har issa blockansamlingar, sprickor i berget och störningar i jordlagerföljder tolkats som resultat a kraftiga, sen- eller postglaciala rörelser i berggrunden (Mörner, 1979a, 1979b, 1989; Mörner m fl, 1989). Andra forskare är dock teksamma till dessa tolkningar och hädar att fenomenen kan ara orsakade a helt andra processer (SKB, 1990; Muir Wood, 1993). Exempel på sådana omdiskuterade företeelser är blockansamlingar id Marma och Älkarleö i Älkarleby kommun samt en liknande blockansamling, Mehedeby gryt, i trakten a Mehedeby i Tierps kommun (Sjöberg, 1994). 33
R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB
R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April
Läs merR Förstudie Hultsfred. Jordarter, bergarter och deformationszoner
R-00-11 Förstudie Hultsfred Jordarter, bergarter och deformationszoner Rune Johansson, Karl-Axel Kornfält, Anders H Lindén, Sen-Ingemund Santesson, Carl-Henric Wahlgren Seriges Geologiska Undersökning
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merSvenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431
Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult
Läs merGEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB
Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:
Läs merDetaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen
Öckerö kommun Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Göteborg 2015-04-15 Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Datum 2015-04-15 Uppdragsnummer 1320011995 Utgåva/Status
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merR-08-20. Geologisk och geofysisk undersökning av Bjulebo-området. Andrzej Olkiewicz, Stefan Sehlstedt Sveriges Geologiska AB.
R-08-20 Geologisk och geofysisk undersökning av Bjulebo-området Andrzej Olkiewicz, Stefan Sehlstedt Sveriges Geologiska AB Januari 2008 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merFigur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Läs merOmholmens reningsverk
Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merExploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -
Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merSveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt
Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merR-00-44. Förstudie Hultsfred. Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden
R-00-44 Förstudie Hultsfred Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden Carl-Henric Wahlgren, Karl-Axel Kornfält, Rune Johansson Sveriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson GeoVista
Läs mer27L Lansjärv NV, NO, SV & SO
K 387 390 Beskrivning till berggrundskartorna 27L Lansjärv NV, NO, SV & SO Fredrik Hellström, Maria Carlsäter Ekdahl & Leif Kero ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-133-1 Närmare upplysningar erhålls genom
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merDetaljplan Källvik 1:73
Beställare: Bohusgeo AB Detaljplan Källvik 1: Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merR-05-37. Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar
R-0-7 Platsundersökning Oskarshamn Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar Svensk Kärnbränslehantering AB December 00 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merBergbesiktning Tången 7 Rapport
Jan Heie Bergbesiktning Tången 7 2015-03-03 Jan Heie Bergbesiktning Tången 7 Datum 2015-03-03 Uppdragsnummer 1320012814 Utgåva/Status Slutgiltig Mikaela Bäuml Mikaela Bäuml Elisabeth Olsson Uppdragsansvarig
Läs merÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN. Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning. Skanska Sverige AB Skanska Teknik Geoteknik och Infra
PM Skanska Sverige AB 2011-08-24 Vår referens/nr 133898-150 ÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Johan på Gårdas gata 5 Telefon
Läs merLerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum
634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merVattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion
Läs merDetaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag
i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46
Läs merMötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson
Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid Röhälla En fosfatkartering Maria Brynielsson Emma Sturesson Rapport 2010 INLEDNING Projektet Öländska resor strävar efter att få fram ny
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merGrundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7
2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan
Läs merratifiéering av Borgmästaravtalet
ÖSTERÅKERS W3MMUN Sericeenheten 2015-10- 2 Motion om» K BiummN KOMMU NSTYRELSEN 2015 10-21 hr 2&jm^ ratifiéering a Borgmästaratalet 2015-10-18 IS 50 senska kommuner har hittills skriit på EU-kommissionens
Läs merInformationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
Läs merR-99-57. Förstudie Tierp. Grundvattnets rörelse, kemi och långsiktiga förändringar
R-99-57 Förstudie Tierp Grundvattnets rörelse, kemi och långsiktiga förändringar Sven Follin, Malin Årebäck, Martin Stigsson, Frida Isgren Golder Grundteknik Gunnar Jacks Institutionen för Anläggning och
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs merDOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM:
DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM: Utrednings PM/Geoteknik Beställare Håbo kommun GRANSKNINGSHANDLING www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Hälsingegatan 43 113 31 STOCKHOLM Tel 010-211 50 00 Fax 010-211
Läs merR Förstudie Tierp. Jordarter, bergarter och deformationszoner
R-99-53 Förstudie Tierp Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Seriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson, GeoVista
Läs merFUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar
LUNDS EKNISKA HÖGSKOLA FUKCENRUM VID LUNDS UNIVERSIE Ad Byggnadsmaterial FUKÄNDRINGAR En kalitati metod att skria fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oentilerade konstruktionsdelar Kursmaterial
Läs merParadisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb
Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merPM GEOTEKNIK PÄR AXELSSON TOMAS NORDLANDER PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB GEOTEKNIK KV. GASKLOCKAN 2 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB UPPDRAGSNUMMER 2175 480 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING ÖREBRO 2016-04-26 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA PÄR AXELSSON HANDLÄGGARE TOMAS NORDLANDER GRANSKARE 1 (5) S w e co S we c o
Läs merDETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST
JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merBESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sida 1/4 Datum 2015-06-23 Diarienummer 505-1539-2015 Emilie Vejlens Miljö- och vattenenheten 010-2239302 Björn Pettersson Träkumla Gottskalks 117 A 621 94 Visby Delgivningskvitto
Läs merMossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merK 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merÅlerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden
Rapport 2006:42 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ålerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merVÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
Läs merGeologi på Stenshuvudeld och is
Exkursionsguide för Geologins Dags Arrangörsworkshop Stenshuvud 4-5 maj 2018 Geologi på Stenshuvudeld och is av Dr. Emma F Rehnström- Geologica Consult Sweden Innehåll Skånes geologi... 5 Tektonisk utveckling...
Läs merRiddarhyttan Resources AB
Riddarhyttan Resources AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR HELÅRET 2002 Göteborg den 20 februari 2003 Brytnings- och miljötillstånd för Suurikuusikko erhölls Private placement till nordamerikanska och asiatiska placerare
Läs merKungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Läs merPM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
BASTEKÄRR 1:18 Göteborg 2008-05-23 Reviderad och kompletterad 2009-05-29 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 031-775 10 00 Telefax: 031-775 11 33
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merPlanerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
Läs merExempelsamling :: Vektorintro V0.95
Exempelsamling :: Vektorintro V0.95 Mikael Forsberg :: 2 noember 2012 1. eräkna summan a ektorerna (1, 2) och (3, 1) mha geometrisk addition 2. Tå ektorer u = ( 2, 3) och adderas och blir ektorn w = (1,
Läs merK 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merDetaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare
Läs merBERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT
BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merSkomakarudden Bovallstrand. PM Bergteknisk besiktning 2010-10-14. Uppdragsnummer: 10141875. Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren
PM Bergteknisk besiktning 2010-10-14 Uppdragsnummer: 10141875 Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren Uppdragsnr: 10141875 Reviderad: - Handläggare: Björn Sandström Fastighet Råghult
Läs merBerginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131
Läs merKvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merTektonik (plattektonikens resultat)
Tektonik (plattektonikens resultat) Tektonik: strukturell byggnad av jordens yttre delar i alla skalor Strukturgeologi: bergartrenas strukturer insamling av mätdata och analys (Kapitel 10 Crustal deformation)
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV. Oskar Sigurdsson. S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm
-14 UPPDRAG Granitvägen Bollmora UPPDRAGSNUMMER 2177065 UPPDRAGSLEDARE Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV Oskar Sigurdsson DATUM Bergbesiktning Bollmoraberget 1 (7) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100
Läs merNY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merR-04-75. Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB.
R-04-75 Platsundersökning Forsmark Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste
Läs merDetaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun
Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth
Läs merFINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Läs merHej alla blivande geografer!
Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merBostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Läs merK 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby
K 463 Grundvattenmagasinet Trosa Sörtuna Sune Rurling Sund Vagnhärad Sille Hillesta Västerljung Tuna Sörtuna Trosaby ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-257-4 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merMjölkeröd 1:1, Tanumshede
Beställare Björn Ekelund Mjölkeröds gård 1 457 91 Tanumshede Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Elisabeth
Läs merVad är problemet och vad vill vi uppnå?
KONSEKVENS- UTREDNING Vårt datum/our date 2015-06-25 Ert datum/your date Vår beteckning/our reference Er beteckning/your reference 1(3) Konsekvensutredning avseende SGU:s föreskrifter och allmänna råd
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Jordklotets byggnad Jordskorpan Jordskorpan
Läs merSäkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merK 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors
K 483 Grundvattenmagasinet Rångedala Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Nitta Rångedala Äspered Dalsjöfors ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-281-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merPumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk
Bergtekniskt PM Kungälvs kommun Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk Göteborg 2011-03-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Utförda undersökningar...
Läs merUpplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation
Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation PM Geoteknik PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad 2010-05-28, reviderad 2010-05-31 Upprättad av: Mats Tidlund PM Geoteknik Kund Kungsängen Golf
Läs mer