Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2015-11-12"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Torsdagen den 12 november, kl. 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden från kommunfullmäktiges beredningar 4 KS2014/ Policy - principer för medborgardialog Bilaga Enligt kommunstyrelsen / demokratiberedningen Ärenden från kommunstyrelsen 5 KS2014/ Medfinansieringsavtal för väg 168, delen Tjuvkil Bilaga 6 KS2015/106-4 Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 Bilaga 7 KS2010/ Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl Bilaga 8 KS2015/ Välfärdsbokslut 2014 Bilaga Föredragande: Johan Sjöholm 9 KS2015/ Tertialrapport 2 år 2015 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2015/897-3 Årsplan 2016 Bilaga Föredragande: Magnus Gyllestad 11 KS2014/ Svar på återremiss upphävande av resepolicy Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 12 KS2015/560-5 Svar på motion om undervisning i vardagsekonomi Bilaga Enligt kommunstyrelsen Val, avsägelser och fyllnadsval 13 KS2015/ Val av nämndemän till Göteborgs tingsrätt för valperioden Bilaga 14 KS2015/ Avsägelse från uppdrag i lärandeberedningen - Erik Martinsson (MP) och fyllnadsval till vakant uppdrag Beslut Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 349/2015 Policy - principer för medborgardialog (Dnr KS2014/2334) Förvaltningen har tillsammans med demokratiberedningen arbetat fram ett styrdokument för medborgardialog. Syftet med arbetet är att få styrning på dialogarbetet samt att nå fler medborgare på fler arenor och under flexiblare former. Syftet med ett styrdokument för medborgardialog är att garantera medborgare möjligheten att vara delaktiga i beslut som berör dem. Delaktigheten bidrar till att skapa ett bredare underlag vid beslutsfattning för tjänstemän och förtroendevalda. Det finns vinster med att hålla en tidig och bred dialog med medborgarna, vilket visar sig vid genomförandet av beslut. Medborgardialogen är en ständigt pågående process och bör integreras som en del i styrning och verksamhetsutveckling med syfte att skapa ett hållbart samhälle. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Policy - principer för medborgardialog Bilaga Prinicper för medborgardialog.docx Förslag till kommunfullmäktige Policyn Principer för medborgardialog antas Expedieras till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin 4. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

5 Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Marie Flodin Policy - principer för medborgardialog (Dnr KS2014/ ) Sammanfattning Förvaltningen har tillsammans med demokratiberedningen arbetat fram ett styrdokument för medborgardialog. Syftet med arbetet är att få styrning på dialogarbetet samt att nå fler medborgare på fler arenor och under flexiblare former. Syftet med ett styrdokument för medborgardialog är att garantera medborgare möjligheten att vara delaktiga i beslut som berör dem. Delaktigheten bidrar till att skapa ett bredare underlag vid beslutsfattning för tjänstemän och förtroendevalda. Det finns vinster med att hålla en tidig och bred dialog med medborgarna, vilket visar sig vid genomförandet av beslut. Medborgardialogen är en ständigt pågående process och bör integreras som en del i styrning och verksamhetsutveckling med syfte att skapa ett hållbart samhälle. Bakgrund Kungälvs kommun har genomfört två enkäter under hösten 2013 respektive våren 2014, dels LUPP-enkäten som vände sig till skolungdomar i så 8 och år 2 på gymnasiet, dels en medborgarenkät som gick ut till ett urval medborgare från 18 år och uppåt. Båda enkäterna visar att våra medborgare inte är nöjda med hur kommunen arbetar med inflytande- och dialogfrågor. SOM-undersökningarna (Samhälle, Opinion, Medier) visar att tre fjärdedelar av medborgarna säger sig vara intresserade av att diskutera samhällsfrågor och 50 procent är intresserade av att diskutera politiska frågor. Människor engagerar sig på nya arenor och internet har blivit en allt viktigare informations- och kommunikationskanal. Den 5 maj träffades alla beredningarna och arbetade med frågan om medborgardialog. Resultatet av arbetet har arbetats in i underlaget som demokratiberedningen sedan arbetat vidare med. Bedömning Det finns nationellt ett minskat intresse från medborgare att arbeta politiskt medan intresset för samhällsfrågor fortfarande är stort. Medborgardialog innebär inte att det representativa systemet ersätts med direktdemokrati. Både i Sverige och i andra länder söker därför den offentliga sektorn efter nya vägar för att samverka med invånarna och skapa delaktighet. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 2(3) Medborgardialog är en samlande beskrivning för olika metoder som till exempel kommuner använder för att samtala och fånga in invånarnas tankar och åsikter i olika frågor. Genom medborgardialog fogas de värderingar som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram inför ett beslut. Erfarenheter från kommuner och landsting visar att det är viktigt att börja med att ta fram principer för medborgardialog. De kommuner och landsting som inte börjat med att ta fram principer har fått backa tillbaka. Medborgardialog ska tolkas mycket brett och är inte knutet till det formella medborgarskapet utan används i en mer generell bemärkelse om alla som bor och verkar i kommunen (kommunmedlem). Juridisk bedömning I plan och bygglagen regleras att kommunen ska samråda med bland annat medborgare/sakägare i frågor som rör översiktsplan, detaljplan m.m. Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt att uttrycka sin mening i alla frågor de är berörda av. Ekonomisk bedömning Kostnaden för medborgardialog beaktas i de projekt etc där medborgardialog kommer att användas. Teknisk bedömning Förslag till beslut Policyn Principer för medborgardialog antas Elisabeth Mattsson (FP) kommunordförande Benny Strandberg (KD) vice kommunordförande Pia Gillerstedt (S) Thomas Alpner (M) Alexandra Stenlund (UP) Rose-Marie Stenman (C) Carl Adiels (MP) Rolf Vadström (SD)

7 3(3) Line Kristiansen (V) Expedieras till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin För kännedom till:

8 Principer för medborgardialog Policy Diarienummer: KS 2014/2334 Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Marie Flodin Demokratiberedningen Kommunfullmäktige Datum för beslut: <2015- > Giltighetstid: < > Handläggare: Marie Flodin ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX

9 2(2) Syfte Medborgardialog syftar till ett ökat engagemang och ansvar hos medborgarna. Dialogen mellan förtroendevalda, tjänstemän och medborgare ska finnas för att skapa en levande demokrati. Medborgarnas kunskaper i olika ärenden och tjänstemännens faktakunskaper blir i kombination ett bredare underlag i besluten för de förtroendevalda. Definition Medborgardialog handlar om frågor som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i kommunen. Det kan t.ex. handla om situationen i ett bostadsområde, trafikplanering eller byggfrågor. Här kan det många gånger krävas politiska beslut. Det gör de förtroendevalda till viktiga aktörer, både som deltagare och som mottagare av dialogens resultat. I en brukardialog (brukarinflytande) deltar människor i rollen som brukare av en specifik verksamhet eller service, t.ex. som elever i en skola. Det innebär ofta att frågan inte kräver politiska beslut och att dialogen främst sker mellan brukare och tjänstemän. Principer Flexibilitet Medborgardialog ska föras på olika arenor för att underlätta för medborgarna att delta. Både fysiska platser och genom olika digitala verktyg. Dialogen ska anpassas och riktas till aktuell målgrupp. Vi ska sträva efter att nå målgrupper som sällan kommer till tals. Tydlighet Syftet med dialogen och hur resultatet hanteras ska vara tydligt. Det ska också vara tydligt vad man kan påverka och vem som är beslutsfattare. Lyhördhet Politiken och förvaltningen lyssnar in och fångar upp vilka frågor medborgarna vill ha dialog om. Vi ska visa öppenhet inför dialoginitiativ från medborgarna samt uppmuntra och stötta engagemang. Professionalitet Den som för dialog ska ha kunskap om dialogmetoder och kunna ställa rätt fråga vid rätt tillfälle till rätt målgrupp. Medborgaren ska uppleva att dialogen är meningsfull och förståelig. De som arbetar med dialogen ska lyssna och inte föra fram en åsikt. Kommunikation De som deltar i dialogen ska alltid få information om dialogens resultat. Processen och resultatet av dialogen ska presenteras tillgängligt i olika forum.

10 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 26 (29) /2015 Medfinansieringsavtal för väg 168, delen Tjuvkil (Dnr KS2014/782-16) I tidigare inriktningsbeslut för Tjuvkil beslutades att ett medfinansieringsavtal skulle upprättas mellan parterna Västra Götalandsregionen (VGR), Trafikverket och Kungälvs kommun. Parterna har enats om ett medfinansieringsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Medfinansieringsavtal för väg 168, delen Tjuvkil Bilaga - Avtal om medfinansiering och samverkan objekt väg 168 Tjuvkil, Kungälvs kommun Bilaga - Ekonomiredovisning Tjuvkil och Ekelöv Kareby Förslag till kommunfullmäktige 1. Framtaget medfinansieringsavtal för väg 168, delen Tjuvkil, godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Trafikverket upprätta en avsiktsförklaring för GC-Kareby-Kode. Maria Kjellberg (MP) deltar inte handläggningen av ärendet på grund av jäv Anteckning till protokollet lämnas av Jan Tollesson (FP) Se bilaga Expedieras till Magnus Gyllestad SHB, Jenny Adler, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till Lars Davidsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

11 Anteckning till ärende Medfinansierings avtal för väg 168, delen Tjuvkil (Dnr KS2014/782 16) KS Då Tjuvkil är en kommundel i utveckling och det snart kan komma att byggas nya bostäder, förskolor och butiker i området, anser Folkpartiet Liberalerna det vara viktigt att säkerställa att hastigheten hålls på en för alla säker nivå så att invånarna säkert kan samsas med trafiken tex när man ska ta sig till och från kommunala färdmedel. Detta tror vi att man kan uppnå genom att man vid det kommande planarbetet undersöker möjligheten till en cirkulationsplats på vardera sida om samhället Jan Tollesson (FP)

12 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl Medfinansierings avtal för väg 168, delen Tjuvkil (Dnr KS2014/782-16) Sammanfattning I tidigare inriktningsbeslut för Tjuvkil beslutades att ett medfinansieringsavtal skulle upprättas mellan parterna Västra Götalandsregionen (VGR), Trafikverket och Kungälvs kommun. Parterna har enats om ett medfinansieringsavtal. Bakgrund Under det senaste halvåret har det pågått förhandlingar mellan parterna Trafikverket, VGR och Kungälvs kommun angående både Ekelöv-Kareby och Tjuvkil. Kommunstyrelsens inriktningsbeslut den 20 april 2015 gällande överflyttning av medel från Tjuvkil till Ekelöv-Kareby. Den 2 juni 2015 antog Regionstyrelsen BHUs förslaget på finansiering för Ekelöv- Kareby utan synpunkter samt att Förbi Tjuvkil ska återkopplas till presidiet i höst. I juni 2015 godkände Trafikverket att förslaget alternativ 2 är ett fullgott alternativ utifrån tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för väg 168 Förbi Tjuvkil. I augusti 2015 tog Kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut gällande finansieringen och att förvaltning ska upprätta ett avtal tillsammans med parterna för att säkerställa att Tjuvkil genomförs. Verksamhetens bedömning Kommunen gör bedömningen att det är viktigt att fortsatt utveckling av serviceort Marstrand och att bebyggelse längs väg 168 fortsätter. Det framtagna förslaget alternativ 2 från Trafikverket innebär att Trafikverket fortsatt kan acceptera ett antagande av detaljplan för Tjuvkilshuvud under förutsättning att en finansiering är säkerställd. Framtaget medfinansieringsavtal innebär att Kungälvs står som största finansiär och att VGR garanterar medel från regional GC-pott. Kungälv kan inte söka medel för GC-väg i nuvarande regional infrastrukturplan ( ) men det kan komma ges möjlighet i kommande regional infrastrukturplan( ). Förvaltningen kommer att fortsätt verka för att få medel från nationell GC-pott för sträckan Kareby-Kode. En så kallat avsiktsförklaring kommer att upprättas under hösten I och med att ekonomin är nu säkerställd bedömer vi att länsstyrelsen kan godkänna DP Tjuvkilshuvud och att kommunen tar sitt ansvar gällande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter längs med väg 168. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Utifrån KFs mål att öka andel miljövänliga transporter vilket aktuellt objekt bidrar med. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

13 2(2) Bedömning av barnperspektiv Ingen fullständig bedömning har gjorts, men att det planeras GC-väg säkerställer kommunen barnens säkerhet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Objektet Tjuvkil gör det möjligt att fler kan röra eller transportera sig längs med väg 168. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ingen fullständig bedömning har gjorts, men VA-kustzon och objekt Tjuvkil ska samverka. Juridisk bedömning Medfinansieringsavtalet har granskats av kommunjuristen som står bakom befintlig version. Ekonomisk bedömning Trafikverkets alternativ 2 är kalkylerat (sep 2015) till 79 Mkr. En kostnadsökning på ca 12 Mkr mot tidigare kalkyl. Sammanfattningsvis saknas det nu 65 Mkr (14-79 Mkr) till objektet. VGR garanterar i medfinansieringsavtalet 12 Mkr ur regional GC-pott. Vilket innebär att Kungälv medfinansiering 52 Mkr (66 %) i objektet. Anledning till varför är att Kungälv vill fortsätta utveckla längs med väg 168 samt att trafiksäkerheten höjs genom Tjuvkil. Förvaltning kommer arbetat för att få full finansiering för GC-sträckan Kareby-Kode vilket handlar om totalt 30 Mkr. Det finns möjlighet till samordningsvinster om VA-Kustzon samkör med objekt Tjuvkil. Förslag till kommunfullmäktige 1. Framtaget medfinansieringsavtal för väg 168, delen Tjuvkil, godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Trafikverket upprätta en avsiktsförklaring för GC-Kareby-Kode. Magnus Gyllestad Kommunchef Jenny Adler Samhällsbyggnadschef Expedieras till: För kännedom till: Magnus Gyllestad SHB, Jenny Adler, Jenny Bjönness Bergdahl Lars Davidsson,

14 1 (6) Ärendenummer Trafikverket Kungälv TRV 2015/14866 KS 2014/782 Avtal om medfinansiering och samverkan objekt väg 168 Tjuvkil, Kungälvs kommun Mellan nedanstående parter träffas härmed avtal om medfinansiering enligt följande: 1 Parter Trafikverket, region Väst, org.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Kungälvs kommun, org.nr ,Ytterbyvägen Kungälv, nedan Kungälvs kommun Västra Götalandsregionen, avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur, org. nr, , Box Göteborg, nedan VGR 2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta medfinansieringsavtal: Väg 168, Tjuvkil objektet 3 Syfte och bakgrund Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts finansiella ansvar för åtgärden samt samverkansformer i objektet. TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Väg 168 ingår i det lokala vägnätet och förbinder Marstrandsområdet med Kungälv och väg E6. Mellan Kungälv och Marstrand ligger ett antal bebyggelseområden, varav Tjuvkil är ett av dessa. I Tjuvkil fungerar väg 168 både som lokal länk för bebyggelsen i området och som genomfartsväg för trafikanter mellan Kungälv och Marstrand. Sommartid och vid större evenemang i Marstrand är trafikökningen markant. Dagens vägbredd varierar mellan 5,8 och 6,3 meter. Utformningen av sidoområdena är varierande och på många håll otillfredsställande med hänsyn till trafiksäkerheten. Berg förekommer på vissa sträckor så nära som 0,5 meter från vägen. Hastigheten är 70 km/h på stora delar av vägen förutom en sträcka där det är 50 km/h. Busshållplatserna har låg standard och saknar kantstöd. All gång- och cykeltrafik är hänvisad till körbanan eftersom vägrenar eller separering saknas längs hela sträckan. Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager saknas. Arbetet med väg 168 mellan Marstrand och Ytterby påbörjades redan år Väg 168, delen genom Tjuvkil, har därefter utretts vidare i en vägutredning som blev klar Under 2011 och 2012 fortsatte Trafikverket arbetet med vägplanen inför en planerad byggstart år I denna vägplan utreddes två alternativa vägdragningar söder om Tjuvkil. Trafikverket avbröt dock arbetet eftersom Länsstyrelsen beslutade att den planerade sträckningen stred mot riksintresset för naturvård för det berörda området. Arbetet inriktas nu på vad som tidigare är benämnt som alternativ nollplus. Detta innebär trafiksäkerhetshöjande åtgärder på befintlig väg.

15 2 (6) På grund av kostnadsförändringar i objekt väg 168 Ekelöv-Kareby har beslut tagits av Västra Götalandsregionen (VGR) i dialog med Kungälvs kommun och Trafikverket om att flytta medel i regional plan från objekt Tjuvkil till objekt Ekelöv-Kareby. Utöver kvarstående medel i objekt Tjuvkil så finns det även avsatta medel till aktuellt projekt i GC-potten i regional plan. VGR går in med totalt 26 mnkr. Trafikverket finansierar tillgänglighetsanpassningen av hållplats Tjuvkilsboden (i bägge riktningar) med 1 mnkr med medel från nationell plan. För att kunna genomföra objekt Tjuvkil går in finansierar Kungälvs kommun skillnaden, vilket motsvarar 52 mnkr. Tydliggörande kring ekonomin och kopplingen till objektet Ekelöv Kareby. Se bilaga. Det finns möjlighet till samordningsvinster om VA kustzon samkörs med objekt Tjuvkil. Detta finansieras till fullo av kommunen (100 %) och regleras i ett genomförandeavtal. Medfinansiärens nyttor och motivering av finansiering Ökad trafiksäkerhet Ökad framkomlighet Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Vägutredning, , Vägverket PM skissfas , Trafikverket PM för alternativ Nollplus, , Trafikverket Beslutsunderlag, , Trafikverket 4 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna avseende åtgärden Parterna har inte tidigare tecknat avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering av åtgärden. Övriga beslut som är av vikt för projektet. Kungälvs kommun Sammanträdesprotokoll 207/2014, Ett besked till Västra Götalandsregionen om medfinansiering och förskottering för väg 168, delen Tjuvkil (KS 2014/782) Anteckningar för beredningen för hållbar utveckling (BHU) (RS ). TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Kungälvs kommun sammanträdesprotokoll 114/2015, för objektet väg objektet Ekelöv-Kareby (KS 2013/563) Kungälvs kommun har tecknat ett inriktningsbeslut för objektet med Västra Götalandsregionen (KS 2014/782). Avsiktsförklaring gällande gång- och cykelväg utmed väg 574, Kode Kareby i Kungälvs kommun kommer att arbetas fram under hösten Denna gång- och cykelväg ligger inom ramen för nationell plan och visar Trafikverkets intension om att arbeta för en delfinansiering av gång- och cykelväg utmed sträckan Kode- Kareby. 5 Beskrivning av åtgärder och kostnader Objektet omfattar ombyggnation och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 168 samt ny gång- och cykelväg på en sträcka på ca 3 km.

16 3 (6) Ombyggnadens omfattning Breddning av befintlig körbana, förbättring av vägens linjeföring och korsningsåtgärder utmed aktuell sträcka. En ny gång- och cykelbana byggs utmed väg 168. Busshållplatser på sträckan rustas upp och i anslutning till dessa anläggs gångpassager. Utbyggnaden medför även bullerskyddsåtgärder för de som bostäder som ligger över gällande riktvärden. Åtgärderna har kalkylerats till 79 miljoner kronor i års prisnivå. 6 Finansiering VGR finansierar projektet med totalt 26 mnkr i års prisnivå genom regional plan för infrastrukturen i Västra Götaland mnkr i prisnivå kvarstår i regional plan för objekt Tjuvkil efter omfördelning av planmedel från Tjuvkil till Ekelöv Kareby. I regional plan finns även 12 mnkr avsatta för aktuell gång- och cykelväg i projektet. Aktuell gång- och cykelvägen är kalkylerad till ca 30 mnkr i prisnivå VGRs andel är därmed lägre än 50 %, vilket är normal fördelningen mellan VGR och kommun när det gäller gång- och cykelväg utmed regionalt statligt vägnät. Kungälvs kommuns medelstilldelning överstiger dock tilldelningen för gångoch cykelvägar i stort i länet. Motiveringen till att medelstilldelningen är högre i Kungälvs kommun beror på stora kommunala satsningar på gång- och cykelvägar utmed regionalt statligt vägnät. I nationell plan för transportinfrastrukturen finns medel avsatta för tillgänghetsanpassning för hållplats Tjuvkilsboden på väg 168. Dessa medel ska tillfalla objektet och inte belasta Kungälvs kommun. Kostnaden är uppskattad till 1 mnkr i prisnivå Kungälvs kommun medfinansierar objekt Tjuvkil med 52 mnkr i prisnivå TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Finansiär Finans Summa VGR/Trafikverket Namngivet objekt i regional 14 mnkr plan VGR/Trafikverket GC-potten i regional plan 12 mnkr Trafikverket Nationell plan 1 mnkr Kungälvs kommun Kommunal finansiering 52 mnkr 79 mnkr Omräkning till utbyggnadsårets prisnivå sker med Trafikverkets infrastrukturindex investering väg. 7 Ansvarsfördelning Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det statliga åtagandet som omfattas av detta avtal Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Trafikverket ansvarar för.

17 4 (6) 3. Trafikverket driver processerna för vägplan, bygghandling och byggnation och ansvarar för att byggandet ska kunna genomföras enligt gällande lagar och regler. 4. Trafikverket utser en projektledare för åtgärden. 5. Trafikverket ansvarar för tidsplaneringen av projektet. 6. Trafikverket ansvarar för att kommunen får full insyn i projektet. 7. Trafikverket ansvarar för att genomförande avtal för VA tas fram och ansvarar för att verka för en god samordning mellan VA- och vägprojektet. Kungälvs kommuns ansvar 1. Kungälvs kommun ansvarar för framtagandet av berörda detaljplaner. 2. Kungälvs kommun ansvarar för att tillsätta en kontaktperson som kan ta beslut för kommunens räkning. 3. Kungälvs kommun ansvarar för att verka för en god samordning mellan VA- och vägprojektet. Generella Principer Trafikverket kommer att äga den väganläggning som detta avtal omfattar. Trafikverket kommer att ansvara för drift och underhåll av den väganläggning som detta avtal omfattar. 8 Hantering av kostnadsförändringar Kostnadsförändringar till följd av partens ensidigt önskade omfattningsändringar fördelas 100 % till den parten om inte annat överenskommits skriftligt i förväg. Ändringar av omfattning ska dokumenteras genom tillägg till detta avtal. TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Övriga kostnadsförändringar fördelas så att Trafikverkets andel är 34 % av kostnadsförändringen och Kungälvs kommuns andel är 66 %. Om kostnaden vid anbudstillfället överstiger 10 % av bedömd totalkostnad ska respektive part ges möjlighet till omförhandling.

18 5 (6) 9 Betalning av medfinansieringen Trafikverket rekvirerar medfinansieringen löpande under året. Rekvisition skall sändas till medfinansiärsutbetalarens fakturaadress och märkas på rätt sätt så att rekvisitionen hamnar rätt i medfinansiärsutbetalarens leverantörssystem. Till rekvisitionen skall bifogas ett underlag där det framgår hur bidragsintäkten är uträknad. Rekvireringen adresseras till: REF 1506 Jenny Bjönness Bergdahl Kungälvs kommun Box Kungälv 10 Projektorganisation och former för parternas samarbete Trafikverket ansvarar för genomförandet av sina respektive åtgärder enligt 5. Respektive part äger rätt att delta i projekterings- och byggmöten och att utföra kontroller under byggtiden. Ömsesidiga informationsmöten ska genomföras med den regelbundenhet som parterna beslutar i särskild ordning. 11 Tidplan En grov tidplan för projektet är framtagen augusti SKEDE ÅR Vägplan Bygghandling 2017 Produktion TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna och under förutsättning av: 1. att Kungälvs kommunfullmäktige i beslut godkänner medfinansieringsavtalet samt att beslutet vinner laga kraft 2. att Trafikverket erhåller nödvändiga bemyndiganden 3. att för åtgärden nödvändiga tillstånd vinner laga kraft Om någon av förutsättningar enligt ovan inte uppfylls, upphör avtalet att gälla.

19 6 (6) 13 Övrigt Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och behörigen beslutade och undertecknas av parter för att vara giltiga. Om förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras under avtalstiden skall nya förhandlingar upptas om den endera parten begär det. 14 Tvist Tvist avseende tillämpning eller tolkning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol enligt svensk lag. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Trafikverket (Namnförtydligande) Kungälvs kommun (Namnförtydligande) TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Ort och datum Västra Götalandsregionen (Namnförtydligande)

20 Ekonomiredovisning Tjuvkil och Ekelöv Kareby Tabellen nedan redogör för det arbetet som de olika parterna VGR, Trv, GR och Kungälv har samverkan kring under april-oktober Tillsammans har parterna enats kring olika fördelningarna, kalkyler med mera. Tjuvkil Medel Kommentar Ekelöv-Kareby Medel Kommentar Enligt kalkyl år 109 mkr Enligt kalkyl år mkr REG REG infrastrukturplan infrastrukturplan 92 mkr Medfinansiering Kungälv 100 mkr 50 mkr, år 2017, 50 mnkr, år 2024 (förskottering 50 mkr Klv KS 20 maj 2014) 9 mkr Enligt tidigare ök med VGR KS 20 maj 2014 Enligt kalkyl år mkr Uppdaterad (fördyring 86 mkr) kalkyl Medel till Ekelöv - Kareby -86 RS 2 juni 2015 Medfinansiering Kungälv Summa = 14 mkr Kvarstående medel Tjuvkil Enligt kalkyl aug 2015 Total medfinansiering Kungälv Summa 67-14= Enligt kalkyl sep 2015 Differensen mellan kalkylerna aug och sep 67 mkr Nytt förslag på lösning 53 mkr Inriktningsbeslut Kungälv, KS 19 aug 2015 (ytterligare 44 mkr) 79 mkr Omräkning av Trv. 12 mkr Regionalplan ( ) GCpott. 69 mkr Enligt avtal med TRV

21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 267/2015 Inriktningsbeslut för objekt "Förbi Tjuvkil" (Dnr KS2014/782) I och med fördyringar i projektet väg 168 Ekelöv-Kareby har Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen (VGR) prioriterat om inom regional infrastrukturplan och beslutat att flytta medel från väg 168 Förbi Tjuvkil till väg 168 Ekelöv-Kareby. Samt att arbeta fram en hållbar lösning för Förbi Tjuvkil. Trafikverket har godkänt framtagit alternativ 2 som ett fullgott alternativ. VGR, Trafikverket och kommunen har diskuterat en möjlig finansieringsplan men att ett avtal bör upprättas parterna emellan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Inriktningsbeslut för objekt "Förbi Tjuvkil" Beslut Kommunstyrelsen understryker vikten av tillsammans med VGR, GR och Trafikverket finna en ekonomisk lösning för objekt förbi Tjuvkil som främjar en fortsatt utveckling av tätorter längs med stråket. Kommunstyrelsens presidium ges i uppdrag att i dialog med VGR och Trafikverket, möjliggöra för kommunen att ta del av framtida bidrag från den regionala GC-potten samt fördelningen av nationella GC-medel för sträckan Kareby-Kode. Kommunchefen ges i uppdrag att tillsammans med Trafikverket upprätta ett avtal som innefattar ekonomi, samverkan och dialog mellan VGR, Trafikverket och kommunen. Av avtalet skall framgå att Kungälvs kommun står som garant för genomförandet av Förbi Tjuvkil. Maria Kjellberg (MP) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv Expedieras till Magnus Gyllestad, Lisa Strandberg-Werlenius, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till Lars Davidsson, Linda Andreasson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

22 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 129/2015 Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 (Dnr KS2015/106) Kommunen har upprättat detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl. För att säkerställa genomförandet av denna har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet reglera bl a att kommunen bygger ut anläggningar på allmän plats medan exploatören bekostar detta. Allmän platsmarken överlåts till kommunen utan ersättning. Exploateringsavtalet reglerar även möjligheten för kommunen att förvärva skoltomten inom planområdet om behov av detta finns vid planens lagakraftsdatum. Särskilt köpeavtal som bifogas exploateringsavtalet reglerar detta. 6. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Exploateringsavtal för Tjuvkil 2: Bilaga Protokollsutdrag Bilaga exploateringsavtal.pdf Bilaga bilaga 1,2 o 5.pdf Bilaga bilaga 3 o 4.pdf Bilaga bilaga 6 köpeavtal.pdf Bilaga bilaga 1 till köpeavtalet.pdf Protokollsutdrag - Tjuvkil 2:67 - Genomförande av detaljplan för bostäder - Samhällsbyggnadsutskottet Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Upprättat köpeavtal godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal och köpeavtal. Anders Holmensköld (M) och Maria Kjellberg (FP) deltar inte handläggningen av ärendet på grund av jäv Anteckning till protokollet lämnas av Kerstin Petersson (FP): Väljer vi att inte exploatera tomt avsedd för skolbyggnad ges möjlighet till entreprenören att bygga ytterligare 10 bostäder på denna tomt. Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Marfab - Kaj Dahlberg KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

23 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 51/2015 Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 (Dnr KS2015/106) Kommunen har upprättat detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl. För att säkerställa genomförandet av denna har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet reglera bl a att kommunen bygger ut anläggningar på allmän plats medan exploatören bekostar detta. Allmän platsmarken överlåts till kommunen utan ersättning. Exploateringsavtalet reglerar även möjligheten för kommunen att förvärva skoltomten inom planområdet om behov av detta finns vid planens lagakraftsdatum. Särskilt köpeavtal som bifogas exploateringsavtalet reglerar detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Exploateringsavtal för Tjuvkil 2: Bilaga exploateringsavtal.pdf Bilaga 1,2 o Bilaga 3 o Bilaga 6 köpeavtal Bilaga 1 till köpeavtalet Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Upprättat köpeavtal godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal och köpeavtal. Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Marfab - Kaj Dahlberg SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

24 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Anders Bergquist Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 (Dnr KS2015/106-4) Sammanfattning Kommunen har upprättat detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl. För att säkerställa genomförandet av denna har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet reglera bl a att kommunen bygger ut anläggningar på allmän plats medan exploatören bekostar detta. Allmän platsmarken överlåts till kommunen utan ersättning. Exploateringsavtalet reglerar även möjligheten för kommunen att förvärva skoltomten inom planområdet om behov av detta finns vid planens lagakraftsdatum. Särskilt köpeavtal som bifogas exploateringsavtalet reglerar detta. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att Samhällsbyggnadsförvaltningen skulle upprätta detaljplan för Tjuvkil 2:67, vilken ägs av Marstrands Fastighets AB. Detaljplan har nu tagit fram för området. Detaljplanen beräknas inrymma ca 150 bostäder samt tomt för skola/förskola. Som ett led i genomförandet av detaljplanen tecknas nu exploateringsavtal med Marstrands Fastighets AB för att reglera villkoren vid en exploatering av detaljplaneområdet. Samtidigt med exploateringsavtalet tecknas också köpeavtal för skoltomten, vilket biläggs exploateringsavtalet och som också utgör säkerhet för exploatörens åtaganden. Då det idag råder oklarhet om kommunens behov av denna tomt, har möjlighet givits att häva detta köp, om kommunen vid detaljplanens lagakrafttidpunkt har kommit fram till att behov inte föreligger. Särskilt beslut krävs för detta vid denna tidpunkt. Då kommunen är huvudman för allmän plats utför kommunen utbyggnaden medan exploatören bekostar detta och överlämnar marken för framtida förvaltning till kommunen. Verksamhetens bedömning Exploatören Marstrands Fastighets AB äger fastigheten Tjuvkil 2:67. Fastigheten ligger inom kommunens översiktsplans utbyggnadsområde och detaljplan har tagits fram för bostadsbyggnation inom området. Kommunen är huvudman för allmän plats. För att säkerställa finansieringen av utbyggnaden av allmän plats har exploateringsavtal upprättats vilket innebär att exploatören svarar för kostnaden för exploateringen. Verksamheten bedömer att detaljplanens genomförande säkerställs genom upprättandet av exploateringsavtalet och att en tillfredställande säkerhet ges genom att skoltomten ställs som säkerhet genom att kommunen äger rätt att förvärva denna. Vidare ger köpeavtalets ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

25 2(3) konstruktion en flexibilitet för kommunen att i det fall behov av att förvärva tomten inte föreligger när detaljplanen vinner laga kraft, häva detta köp och istället erhålla annan säkerhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Området ingår i kommunens översiktsplan som ett område som är tänkt som förtätnings- eller omvandlingsområde. Upprättande av detaljplan och med tillhörande exploateringsavtal innebär att kommunen följer sina intentioner i översiktsplanen. Planförslaget följer även ÖP:s utbyggnadsstrategi för det sekundära stråket Marstrand Tjuvkil - Kungälv och Tjuvkil avses på sikt utvecklas till en serviceort. Bedömning i relation till barnperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för Tuvkil 2:67 hänvisas till denna ur barnperspektiv. Planförslaget bedöms kunna ge en bra miljö för både större och mindre barn. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för Tuvkil 2:67 hänvisas till denna i jämställdhetsfrågor. Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vid laga kraftvunnen plan kommer förvaltningen att upphandla projektering och därefter utbyggnad av allmän plats och va-anläggningar. Utbyggnaden inklusive projektering beräknas ta ca 1,5 år, vilket innebär att bostadsproduktionen först kan komma igång därefter. Viss samordning med exploatören skall ske då utbyggnaden av va-anläggningar även görs på kvartersmark. Juridisk bedömning Planen har kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att kommunen skall svara för utbyggnaden av allmän plats i enlighet med LOU. Utbyggnaden bekostas av exploatören. Ekonomisk bedömning Exploateringen innebär utbyggnad av kommunala anläggningar i form av gator och vaanläggningar. Exploatören svarar för samtliga kostnader för utbyggnader av allmän plats medan utbyggnaden av va-anläggningarna förväntas täckas av uttag av anläggningsavgifter för va, enligt gällande taxa, från de blivande fastigheterna i inom exploateringsområdet och delvis även från närliggande områden som också kommer att ha nytta av utbyggnaden av va. Kommunens framtida drifts- och underhållskostnader förväntas stiga med ca kr per år pga ökat underhåll av allmän plats. Detta skall beaktas vid framtida budgetarbete. Exploateringen ger även möjlighet för kommunen att förvärva skoltomten inom detaljplanen. Köpeskilling kr, vilket är lägre än vad som är angivit i beställd värdering. Dock ger konstruktionen av avtalet kommunen respit med att ta slutgiltigt beslut för en eventuell investering i denna fastighet till det datum detaljplanen vinner laga kraft.

26 3(3) Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Upprättat köpeavtal godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal och köpeavtal. Magnus Gyllestad Kommunchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Marfab - Kaj Dahlberg

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 130/2015 Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl (Dnr KS2010/990) Syftet med detaljplanen är att skapa bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Tjuvkil, vid Tjuvkils huvud. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp samt möjliggör även för skola, vård, kontor och handel. Planförslaget innefattar naturområden och nya vägar med gc-väg samt plats för lek. Sammantaget bedöms planförslaget därmed kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Planen svarar tydligast mot de strategiska målen för Minskad miljö och klimatpåverkan samt Attraktivt boende. Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen och exploateringsavtalet reglerar kostnaderna. Planen var utställd t o m , synpunkterna från utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utställningsutlåtande. Inkomna synpunkter har berört hantering av efterlevnad av gällande översiktsplan, frågor rörande riksintresse för kust och skärgård, MB kap 4, 4 och intilliggande riksintresse för naturvård och friluftsliv, påverkan på landskapsbild, trafik och exploateringsgrad. Remissinstansers yttrande har främst gällt detaljfrågor med avseende på trafiksäkerhet, geoteknik och kulturmiljövård samt förtydliganden av genomförandefrågor. Synpunkter från privatpersoner har utöver ovanstående berört bebyggelsens omfattning, utformning och skala samt påverkan från trafik. Efter utställningen har mindre revidering av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. Plankartan har kompletterats med lastrestrektioner och upplysning om eventuella ingrepp i fornlämning, inom området norr om väg 612 har nockhöjd reducerad till 7,5 m, i övrigt har förtydligande gjorts gällande bestämmelser. Verksamhetens bedömning är att detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. Därmed föreslås att Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Antagande av detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud. Plankarta, antagandehandling Illustration, antagande handling Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsbeteckning Tjuvkil 2:67 Yttrande över detaljplan för Tjuvkils huvud. Förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Anders Holmensköld (M) och Maria Kjellberg (FP) deltar inte handläggningen av ärendet på grund av jäv 7. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

43 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till För kännedom till Jessica Andersson SHB, Karin Svensson SHB, Eva Hell SHB, Martin Rahl KLS Henrik Levin SHB KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

44 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 46/2015 Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl (Dnr KS2010/990) Syftet med detaljplanen är att skapa bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Tjuvkil, vid Tjuvkils huvud. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp samt möjliggör även för skola, vård, kontor och handel. Planförslaget innefattar naturområden och nya vägar med gc-väg samt plats för lek. Sammantaget bedöms planförslaget därmed kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Planen svarar tydligast mot de strategiska målen för Minskad miljö och klimatpåverkan samt Attraktivt boende. Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen och exploateringsavtalet reglerar kostnaderna. Planen var utställd t o m , synpunkterna från utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utställningsutlåtande. Inkomna synpunkter har berört hantering av efterlevnad av gällande översiktsplan, frågor rörande riksintresse för kust och skärgård, MB kap 4, 4 och intilliggande riksintresse för naturvård och friluftsliv, påverkan på landskapsbild, trafik och exploateringsgrad. Remissinstansers yttrande har främst gällt detaljfrågor med avseende på trafiksäkerhet, geoteknik och kulturmiljövård samt förtydliganden av genomförandefrågor. Synpunkter från privatpersoner har utöver ovanstående berört bebyggelsens omfattning, utformning och skala samt påverkan från trafik. Efter utställningen har mindre revidering av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. Plankartan har kompletterats med lastrestrektioner och upplysning om eventuella ingrepp i fornlämning, inom området norr om väg 612 har nockhöjd reducerad till 7,5 m, i övrigt har förtydligande gjorts gällande bestämmelser. Verksamhetens bedömning är att detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. Därmed föreslås att Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Antagande av detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud. Plankarta, antagandehandling Illustration, antagande handling Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsbeteckning Tjuvkil 2:67 Yttrande över detaljplan för Tjuvkils huvud. Förslag till kommunfullmäktige SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Justeras sign

45 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till För kännedom till Jessica Andersson SHB, Karin Svensson SHB, Eva Hell SHB, Martin Rahl KLS Henrik Levin SHB SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

46 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Jessica Andersson Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl (Dnr KS2010/ ) Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att skapa bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Tjuvkil, vid Tjuvkils huvud. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp samt möjliggör även för skola, vård, kontor och handel. Planförslaget innefattar naturområden och nya vägar med gc-väg samt plats för lek. Sammantaget bedöms planförslaget därmed kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Planen svarar tydligast mot de strategiska målen för Minskad miljö och klimatpåverkan samt Attraktivt boende. Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen och exploateringsavtalet reglerar kostnaderna. Planen var utställd t o m , synpunkterna från utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utställningsutlåtande. Inkomna synpunkter har berört hantering av efterlevnad av gällande översiktsplan, frågor rörande riksintresse för kust och skärgård, MB kap 4, 4 och intilliggande riksintresse för naturvård och friluftsliv, påverkan på landskapsbild, trafik och exploateringsgrad. Remissinstansers yttrande har främst gällt detaljfrågor med avseende på trafiksäkerhet, geoteknik och kulturmiljövård samt förtydliganden av genomförandefrågor. Synpunkter från privatpersoner har utöver ovanstående berört bebyggelsens omfattning, utformning och skala samt påverkan från trafik. Efter utställningen har mindre revidering av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. Plankartan har kompletterats med lastrestrektioner och upplysning om eventuella ingrepp i fornlämning, inom området norr om väg 612 har nockhöjd reducerad till 7,5 m, i övrigt har förtydligande gjorts gällande bestämmelser. Verksamhetens bedömning är att detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. Därmed föreslås att Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Bakgrund Planförslaget för Tjuvkils huvud följer Öp2010:s utbyggnadsstrategi och upprättat planprogram, daterat Kommunstyrelsen gav Samhällsbyggnad i uppdrag framtagande av samrådshandlingar. Detaljplanen var ute på samråd under perioden tom och efter detta upprättades en samrådsredogörelse. Inför utställningen reducerades planområdets storlek och omfattning, antalet bostäder minskades från 250 till 140. Detaljplan SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

47 2(3) för Tjuvkil 2:67 m fl, daterad , har varit utställt enligt plan- och bygglagen (PBL 5:23), under tiden t o m Ett utställningsutlåtande har därefter upprättats och mindre revideringar i planhandlingarna gjorts inför antagandeskedet. Verksamhetens bedömning Verksamhetens bedömning är att Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl Kungälvs Kommun, Västra Götalands län, kan antas i kommunfullmäktige. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ärendet bedöms vara av relevans för kommunfullmäktiges strategiska mål om Attraktivt boende och Minskad miljö och klimatpåverkan genom; - Att antalet bostäder i kommunen ökar - Att andelen och underlaget för kollektivtrafikresenärer ökar(på väg 168) Bedömning i relation till barnperspektivet Barn berörs indirekt av ärendet. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp, vilket medför en inflyttning av barn. Planförslaget medger även markanvändning för skola, nya gång- och cykelvägar samt plats för lek. Hänsyn har tagits till barn vid planläggning genom att tillgängliggöra stora naturområden för lek och rekreation samt medgiva plats för lek i bostadskvarteren och på allmän platsmark. Barn ges möjlighet att säkert transportera sig genom utbyggnad av gång- och cykelvägar. Ärendet har varit på samråd men inga barn har hörts specifikt. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet kan indirekt inneha en positiv påverkan på jämställdhetsperspektivet. Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. I planarbetet beaktas miljöperspektivet för att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmiljö. Bostäder tillkommer i varierande upplåtelseformer. Skola, handel samt kontor ges byggrätt genom planförslaget vilket utgör möjligheter för service. Gång och cykelvägar förbinder planområdet med målpunkter såsom hållplatser, hamn och naturområden. Möjligheten att åka kollektivt är goda eftersom bebyggelsen planeras i nära anslutning till kollektivtrafikstråk. Teknisk bedömning/genomförandeplan Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen som ingår i planhandlingarna Juridisk bedömning Planärendet drivs i enlighet med äldre plan- och bygglagen ÄPBL 1987:10 Ekonomisk bedömning För detaljplanen upprättas ett exploateringsavtal mellan kommun och privat exploatör där kostnader regleras. Inom planen är kommunen huvudman för allmän platsmark vilket innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar.

48 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Henrik Levin Planchef Expedieras till: Jessica Andersson SHB, Karin Svensson SHB, Eva Hell SHB, Martin Rahl KLS För kännedom till: Henrik Levin SHB

49

50

51 P L A N B E S K R I V N I N G Antagandehandling , rev Koncept Detaljplan för TJUVKIL 2:67 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1/36

52 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 3 MILJÖBEDÖMNING 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 4 PLANDATA 6 Läge Areal Markägoförhållanden TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Översiktsplan Detaljplan Riksintressen Strandskydd Förordnande 6:19 PBL Planarbete FÖRUTSÄTTNINGAR 7 Mark, vegetation och topografi Geotekniska förhållanden Radon Fornlämningar och kulturmiljö Bebyggelse Service Vägar och trafik Kollektivtrafik Gång- och cykelvägar Riktvärden för trafikbuller Teknisk försörjning Räddningstjänst Risk för översvämning FÖRSLAG TILL DETALJPLAN 16 Detaljplanens huvuddrag Byggnation Gestaltningsprogram Energieffektivitet och miljöanpassat byggande Solstudie Service och verksamheter Lekplatser Grönytor Kulturmiljö Gatunät, gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Trafikbuller Grundläggning Radon Teknisk försörjning Avfall Skydd mot översvämning MILJÖBEDÖMNING 31 Behovsbedömning Miljömål Miljökvalitetsnormer KONSEKVENSBESKRIVNING 33 Hushållning med mark- och vattenområden mm Nollalternativ Jämställdhet ADMINISTRATIVA FRÅGOR 35 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 35 KOMPLETTERING EFTER UTSTÄLLNING 36 2/36

53 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna har upprättas enligt normalt förfarande, ÄPBL (1987:10). Planförslaget har varit utställt under tiden till och med , planhandlingarna har med hänseende av inkomna synpunkter inför antagandeskedet genomgått en mindre revidering. Illustration över planprocess normalt förfarande Antagandehandlingarna består av: Planbeskrivning (denna handling) Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser (A3 format, skala 1:2000) Illustrationskarta i skala 1:1000 (A3 format, skala 1:2000) Genomförandebeskrivning, Fastighetsförteckning, , reviderad Utställningsutlåtande, Övriga handlingar är: Behovsbedömning av miljöpåverkan Biotopkartering och naturvärdesbedömning (Naturcentrum, februari 2012) Inventering av åkergroda, hasselsnok, vattensalamander. (Naturcentrum, april 2012) PM Geoteknik (Tellstedt, , rev ) Bullerutredning (ÅF, ) VA- och dagvattenutredning (Sweco, , rev ) Arkeologisk utredning (Bohusläns museum, 2012:24) Arkeologisk förundersökning (Bohusläns museum nov 2013) Fiskevårdsåtgärder i Kungälv (Västsveriges fiske och fiskevård 2013) Gestaltningsprogram (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Solstudie (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Hamnvägen (väg 612) Planområdet Väg 168 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Förslag till detaljplan upprättas genom normalt planförfarande för att skapa förutsätt- 3/36

54 ningar för nya bostäder i anslutning till Tjuvkils huvud. Totalt planeras ca 140 bostäder med närhet till hav, natur och kollektivtrafikförbindelser. Bebyggelsen varierar avseende upplåtelseformer och uttryck; från friliggande enbostadshus till tätare struktur med gruppbyggda radhus och parhus. Inom området ges även möjlighet att uppföra en förskola alternativt vårdboende samt möjliggörs för bostäder i kombination med detaljhandel och kontor. Planförslaget innefattar också ombyggnad av delar av väg 612 ( Hamnvägen ) inklusive anläggande av gång- och cykelväg. MILJÖBEDÖMNING Behovsbedömning av detaljplanens miljöeffekter För att pröva om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs skall en behovsbedömning först göras. Denna bedömning innehåller en beskrivning av konsekvenserna för miljön vid ett plangenomförande. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Sammanfattningsvis bedöms förslaget till detaljplan medföra viss miljöpåverkan, dock ej betydande. Detaljplanen syftar till att skapa förutsättningar för uppförande av bostäder i ett område som för närvarande huvudsakligen består av åker- och ängsmark och som är bebyggt med ett fåtal bostäder. Inom planområdet finns inga högre naturvärden som påverkas av planens genomförande. De konsekvenser som planen trots allt innebär redovisas under rubriken Konsekvensbeskrivning. Kommunen har bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Detta ställningstagande har kommunicerats med Länsstyrelsen som accepterat bedömningen. Delar av planområdet fotograferat mot väster. Väg 612, Hamnvägen till höger. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB I miljöbalkens 3 kapitel föreskrivs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Vidare redovisas att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden som är opåverkade av exploaterings- 4/36

55 företag. Hänsyn ska också tas till områden som är ekologiskt känsliga, områden av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller kulturvärden, som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämpliga för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB Stora delar av kustområdena inklusive det aktuella planområdet omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1 Miljöbalken och är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och bensen i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer(svensk författningssamling 2001). Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom de områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Konsekvenser av planens genomförande på dessa miljöområden redovisas under rubriken Miljöbedömning. Delar av planområdet fotograferat mot öster. 5/36

56 PLANDATA Läge Planområdet är beläget ca 16 km från Kungälvs centrum, i anslutning till väg 612. Till Marstrand är avståndet ca 8 km och till Kärna är det ca 8 km. Planområdet ligger strax öster om strandlinjen innanför Älgöfjorden avgränsas av de båda bergspartierna Tjuvkils huvud i norr och Sundviksberget i sydväst, samt av Toftebergsvägen i söder och Marstrandsvägen (väg 168) i öster. Areal Planområdet är knappt 300 m brett och ca 600 m långt och omfattar totalt ca 14 ha. Markägoförhållanden Fastigheter inom planområdet är i enskild ägo. Fastigheten Tjuvkil 2:67 som dominerar planområdet ägs av Marstrands Fastighets AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunstyrelsen beslutade att Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att upprätta detaljplan med normalt planförfarande. Översiktsplan I gällande Översiktsplan 2010, antagen , är planområdet redovisat som möjligt för förtätning eller omvandlingsområde. I ÖP kan utläsas ytterligare områden som är lämpliga för fortsatt utveckling av Tjuvkil. Utifrån Göteborgsregionens övergripande strukturbild har Kungälvs kommun arbetat vidare med en egen strukturbild på lokal nivå. Inriktningen är att främst styra så att bebyggelsetillskottet sker längs huvudstråket men på den lokala nivån är det sekundära kollektivtrafikstråket även av stor vikt för utveckling både av bostäder och näringsliv. Enligt en samlad bedömning och avvägning utgör aktuellt planområde en viktig markresurs för kommunen belägen vid kollektivtrafikstråket Kungälv - Tjuvkil- Marstrand. Planförslaget följer ÖP:s utbyggnadsstrategi för det sekundära stråket Marstrand Tjuvkil - Kungälv och Tjuvkil avses på sikt utvecklas till en serviceort. Detaljplan antogs byggnadsplan för Tjuvkil innefattande fastigheten Tjuvkil 2:67. Denna plan har genom tillägg ändrats tre gånger för mindre delområden för att medge undantag från bestämmelse om åtgärder som påkallar avlopp. Akt nr 44a antogs , akt nr 44b antogs och akt nr 44c antogs För område som gränsar till fastigheten Tjuvkil 2:67 m fl finns en byggnadsplan upprättad 1954 med akt nr 40 samt en detaljplan från (Detaljplan för Tjuvkil 2:40 m fl). Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresseområde för kust och skärgård. Hela Kungälvs kustzon omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser, enligt kap 4 Miljöbalken. 6/36

57 Bestämmelserna anger olika geografiska områden i landet som på grund av sina samlade natur- och kulturvärden i sin helhet har bedömts vara av riksintresse. Inom områdena får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om ingreppen kan ske utan att natur- och kulturvärden påtagligt skadas. Strandskydd I samband med att aktuell detaljplan vinner laga kraft upphävs gällande plan varvid strandskydd återinträder inom delar av den gamla planen. Dock påverkas den nu aktuella planen inte av strandskydd. Förordnande 6:19 PBL Delar av planområdets västra del, naturmark i anslutning till befintliga friliggande enbostadshus, omfattas av förordnande enligt 6 kap 19 PBL, enligt beslut Förordnandet innebär att ägaren är skyldig att utan ersättning upplåta marken till huvudmannen. Förordnandet har vid flera tillfällen under åren successivt upphävts genom ändringar av Byggnadsplan för fritidsområdet Tjuvkil. I samband med aktuellt planarbete avses ytterligare upphävanden genomföras i delar av den äldre planen som berörs av planområdet. Planarbete Under tiden t o m var en samrådshandling utställd enligt PBL(1987:10) 5:20. Inkomna synpunkter samt kommunens kommentarer och slutsatser finns redovisade i en samrådsredogörelse. Utställning hölls under tiden t o m Inkomna synpunkter samt kommunens kommentarer och slutsatser finns här redovisade i ett till planen hörande utställningsutlåtande. Kommunen avser utveckla Tjuvkil som framtida serviceort. I hela Tjuvkil planeras utbyggnad av kommunalt VA. Samtliga detaljplaner i Tjuvkil ska ses över i samband med utbyggnad av kommunalt VA. I detta omvandlingsarbete ska även fritidsbostädernas byggrätter kunna utökas för att motsvara helårsboende. Ett förslag till övergripande planläggningsordning för Tjuvkils tätort har antagits , KS 388/2013. Där redovisas omvandlingsområden med äldre detaljplaner samt områden utan gällande detaljplaner som avses planläggas. FÖRUTSÄTTNINGAR Mark, vegetation och topografi Huvudet är med sina 53 höjdmeter det dominerande inslaget i närmiljön. Bortsett från Huvudet, omgärdas projektområdet även av ett antal mindre bergsformationer i varierande höjd och storlek i samtliga väderstreck. Dessa höjder är väldigt karaktäristiska och kan sägas definiera själva planområdet. Vegetationen på dessa berg är typiskt Bohusländsk med en lägre vindpinad vegetation. Huvuddelen av planområdet består av öppen jordbruksmark som tidigare använts för odling och bete. Betet upphörde på slutet av 1990-talet. Delar av marken håller idag på att växa igen medan andra delar fortfarande hävdas men i huvudsak bara genom att man tar vall på dem. Stora delar av planområdet utgörs av flack mark med inslag av berg i dagen, främst i 7/36

58 väster och söder. Terrängens nivåer varierar från ca +5 m i planområdets sydöstra del till ca +2 m i norr. Huvuddelen av ängsmarken har nivån +4 m. Högsta punkten inom planområdet ligger i väster där berg i dagen når till + 33 m över nollplanet. En inventering av planområdets naturmiljöer har utförts av Naturcentrum inom ramen för planarbetet. Härvid har biotopkartering och naturvärdesbedömning utförts samt i en kompletterande inventering har förekomst av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander studerats. Fastigheten avgränsas till stora delar av enkellagda stenmurar, varav en del ingår i odlingslandskapet och omfattas av biotopskydd. Det finns likaså ett par åkerholmar och några öppna diken som omfattas av biotopskydd och en damm som potentiellt kan hysa större vattensalamander. Totalt har åtta olika delområden med naturvärden identifierats. Alla är klassade som allmänna naturvärden (klass III i Naturcentrums metodik). Två rödlistade arter noterades i området och det är en litet bestånd av naggbjörnbär Rubus lamprocaulus VU och yngre ask Fraxinus excelsior VU på ett par olika platser. Den svenska huvudutbredningen av naggbjörnbär finns i Kungälvs kommun och det kallas även kungälvsbjörnbär. Platsen där björnbäret förekommer är inmätt och uppgiften har inarbetats i planförslaget i form av skyddande planbestämmelse. Utdrag ur naturinventering Inom eller i anslutning till planområdet finns en ljungrik hällmark och en damm. Dessa två biotoper är potentiella livsmiljöer för hasselsnok, åkergroda och större vattensalamander som alla tre är upptagna i artskyddsförordningen och är fridlysta. Under inventeringen noterades rom av åkergroda i dammen och vid nattsök i maj månad 2012 noterades två individer simmandes i samma damm. Större vattensalamander hittades inte och ej heller hasselsnok. Dammen bedöms dock som ett potentiellt lekområde för större vattensalamander. Den ljungrika hällmarken är en potentiell vilo-/övervintringsplats för hasselsnok, men är dock för liten och isolerad 8/36

59 för att hysa en större population av arten. För åkergroda bedöms området som en acceptabel livsmiljö och dammen som en viktig lekplats och potentiell viloplats. Området avvattnas i huvudsak till två diken inom planområdet. De båda dikena avrinner västerut till havsviken med småbåtshamnen. Västsveriges Fiske och Fiskevård har inventerat Tjuvkilsbäcken. Vid okulärbesiktning 2012 observerades en öring vid en kulvert strax nedströms Marstrandsvägen. Under 2013 observerades dock ingen öring eller spår efter öringslek. Bäcken är på långa sträckor kraftigt igenväxt. Vattnet luktar även avlopp. Bäckens sträckning förbi ängarna inom planområdet saknar skuggning från trädplantering. Ovan vägen till Marstrand är bäcken bättre beskuggad. Geotekniska förhållanden Området utgörs av låglänt åker- och ängsmark blandat med berg i dagen. En geoteknisk undersökning visar att jordlagerföljden inom det låglänta området utgörs av mulljord vilken underlagras av lera på friktionsjord ovan berg. Även gyttja förekommer ställvis. Mulljord utgör ytlagret i samtliga provtagningspunkter, utom i en punkt där ytlagret är mullhaltig grusig sand. Ytlagret har en mäktighet på ca 0,1-0,3 meter. Ställvis förekommer fyllnadsmaterial och gyttja. Fyllnadsmaterialet består av lera och mulljord som är grusig och sandig. Lera (kohesionsjord) är den dominerande jordarten inom undersökningsområdet. Leran är torrskorpefast ner till ca 1 meters djup, I några punkter är leran sandig siltig respektive något siltig. Även skaljord förekommer i enstaka undersökningspunkter. Största sonderingsdjup är drygt 14 m. Aktuell grundvattennivå är huvudsakligen belägen i den undre delen av torrskorpan, ca 0,4-1 m under markytan. Lokala avvikelser har noterats där spridning förekommer mellan 0,2-5,1 m. Grundvattenytan beror på nederbörden och varierar således mellan årstiderna. Större delen av området utgörs av sättningskänslig lermark. Partier med fastmark och berg i dagen förekommer lokalt inom lermarksområdet. Inom områdets sydvästra del finns fastmark. Pga små marklutningar föreligger inga stabilitetsproblem inom områden med lera. Risk för blocknedfall eller bergras föreligger inte inom planområdet. Radon Radonhalten i markluften uppmättes vid undersökningstillfället till mellan 4 och 55 kbq/m3. De högsta värdena uppmättes i områdets nordvästra del. De gammastrålningsvärden som erhölls varierade mellan 0,07 och 0,18 μsv/h. De högsta värdena uppmättes i områdets västra del. Västra halvan av planområdet klassas därför som högriskområde och den östra delen som normal-riskområde. Fornlämningar och kulturmiljö Planområdet ligger inte inom någon av kommunens uttagna kulturmiljöer eller inom riksintresse för kulturmiljövården. Däremot ligger planområdet inom ett värdefullt regionalt landskap. 9/36

60 En arkeologisk utredning har utförts inom ramen för planarbetet under senhösten Vid utredningen framkom ett flertal anläggningar av såväl förhistorisk som historisk karaktär i form av bland annat boplatslämningar (stolphål, gropar etc.), eventuell stensättning och hällristning, rösen, stenpackning, härd m.m. Utredningen följdes i november 2013 upp av en avgränsande arkeologisk förundersökning. I denna konstaterades följande: Fynd Lycke 210 är en stenansamling som med största sannolikhet är relativt modern och Bohusläns Museum anser därför att lämningen bör benämnas kulturhistorisk lämning, men också att det ändras till ett jaktvärn/ skåre istället för stensättning. Fynd Lycke 211 angavs 2011 som en hällristning men vid förundersökningen kunde detta inte vederläggas varför Bohusläns Museum anser att fornlämningsstatusen bör utgå och ändras till naturbildning. Fynd Lycke 212 har enligt Bohusläns Museum begränsad och ringa vetenskaplig potential och föreslås därför som undersökt och borttagen. Fynd Lycke 213 utgörs av flertal stenrösen och stensamlingar. Vid förundersökningen kunde gravar inte påvisas och inga nya koncisa anläggningar påträffades. Bohusläns Museum föreslår att lämningen bör benämnas övrigt kulturhistoriskt fynd. Fynden Lycke 214 och 215 består av rösen med bedömning övrig kulturhistorisk lämning. Några ev. gravar kunde inte påvisas men museet bedömer att nuvarande begränsning ska kvarstå. Fynd Lycke 209 består av lämningar av boplats. Den är daterad till slutet av äldre järnåldern. På platsen finns ett flertal anläggningar/mörkfärgningar som eventuellt utgör stolphål, gropar etc, samt flera härdar. Inom området konstaterades även minst två rundade och mycket flackt välvda rösen, båda med ett flertal synliga stenar i yta, som kan utgöra antingen röjnings-/odlingsrösen eller ev gravar. Inom området finns även flera flacka hällar synliga ovan mark. Sammanfattningsvis innebär förundersökningens resultat att Lycke 209, som kunde avgränsas åt öster och nu omfattar ett mindre avgränsningsområde än tidigare redovisat, består av lämningar av boplats och eventuellt gravar från äldre järnålder. Fyndet tillsammans med en skålgrop (A5) är de enda fynd som omfattas av Kulturmiljölagen. Skålgropen utgör mindre värde enligt Länsstyrelsens bedömning. Övriga tidigare noterade fynd utgör kulturhistoriska lämningar. Muséet föreslås en slutundersökning av dessa om detaljplanen aktualiseras. Allmänt om fornlämningar från järnålder. Under järnålder, för omkring år sedan, bodde människor i trakten och det är konstaterat att de också vistades inom detaljplaneområdet. De kan ha vistats under kortare perioder i närheten av havet och jagat och fiskat i omgivningarna, miljön såg annorlunda ut då i jämförelse med nu, exempel på detta är havsnivån, vilket även fyndens lokalisering indikerar. De mest spektakulära lämningarna från brons- och järnålderns människor i trakten är gravar, ofta i form av stora rösen. Mindre, flacka gravar, så kallade stensättningar 10/36

61 förekommer också. Gällande bosättningarna vet man betydligt mindre. I motsats till gravarna, som syns i markerna, har bosättningarna inte lämnat spår på ytan. På boplatserna kan man hitta bortglömda eller bortkastade saker som använts för dagligt bruk ex söndriga redskap och krukor, rester av eldstäder samt spår av stolpar från hus, sådant som ingen hade tanke på att eftervärlden skulle intressera sig för. Biotopskydd I området finns kulturhistoriska spår såsom enkellagda stenmurar, diken, odlingsrösen och åkerholmar. Dessa lämningar har stort värde för den biologiska mångfalden i ett odlingslandskap och är därför biotopskyddade om omgivande eller angränsande mark är blocklagd (klassad som jordbruksmark). Befintliga stenmurar är delvis raserade och i dåligt skick. Två av områdets murar är att betrakta som biotopskyddade då de ligger inom jordbruksmark. Båda påverkas av föreslagen exploatering varför ansökan om dispens från lagskydd ska inlämnas till Länsstyrelsen. Planförslaget innehåller anvisning till lägen för återuppbyggnad av de stenmurar som påverkas av planens genomförande. Exempel på stenmur inom planområdet. Bebyggelse Inom planområdet finns nio bebyggda tomter. Bebyggelsen varierar från enklare fritidshus till större hus med året runt boende. I omedelbar anslutning till planområdet finns ytterligare bebyggelse. Både i norr, öster och i söder finns sammantaget ca 50 bostadshus. 11/36

62 Befintlig bebyggelse på Hamnvägens båda sidor Service Det finns ingen kommunal eller kommersiell service i omedelbar anslutning till planområdet. Affärer m.m. finns i Kungälv, Kärna, Ytterby och Marstrand. Skola finns i Kärna och Hålta för elever upp till 12 års ålder. Därefter hänvisas barnen till Ytterby för högstadium och Kungälv för gymnasium. Skolskjuts trafikerar väg 168. Förskola finns i Kärna och familjedaghem i Hålta. Äldreomsorgen har servicehus i Marstrand och härifrån utgår hemtjänsten till boende i Tjuvkil. I Kärna finns servicehus och äldreboende. Befintlig angöringsväg inom västra delen av planområdet Vägar och trafik Sedan samrådshandlingen upprättades har beslut fattats att väg 168 ska bibehålla sin sträckning samt förbättras i erforderlig omfattning. Planförslaget har inför 12/36

63 utställningshandlingen bearbetats med anledning av detta varvid planområdet reducerats i omfattning och numer inte ansluter till Marstrandsvägen. Väg 612 ( Hamnvägen ) leder mellan Marstrandsvägen och Tjuvkils huvud där vägen avslutas i en vändplats invid hamnen. I hamnområdet finns parkering för besökande samt informationstavla och olika utsiktsmål inom den angränsande skärgården. Vägen ingår i det statliga vägnätet. Från väg 612 ( Hamnvägen ) ansluter mindre enskilda vägar till bebyggelse i närområdet. En beräkning 2010 för väg 612 visade att ca 420 fordon trafikerade vägen per dygn varav ca 30 st utgjordes av tung trafik. Kollektivtrafik Vardagar trafikeras väg 168 dvs sträckan Ytterby Marstrand med 16 dubbelturer under vintertid och 17 under sommartid. Under skolterminerna tillkommer ca 25 enkelturer per dag. Lördagar och söndagar trafikeras sträckan av 7 respektive 13 dubbelturer vinter respektive sommar. Tjuvkil är väl försörjt med hållplatser. Majoriteten av de boende har mindre än 500 m till hållplats. Linje 320 trafikerar väg 612 ( Hamnvägen ) med sex turer vardagar och 2 turer under helger. Från hamnen utgår också skolskjutstrafik med båt till Älgön, Lövön och Brattön. Under skoltid körs cirka fem turer per dag. Viss privat turtrafik sker sommartid till Krokholmen, Hättan, Dyrön och Risön. Gång- och cykelvägar Anlagda vägar för gång- och cykeltrafik saknas i området. Gc-väg planeras utbyggas utmed väg 168, i samband med upprustning av vägen. Riktvärden för trafikbuller En trafikbullerberäkning har utförts i samband med aktuellt planarbete. I utredningen redovisas att Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , anger riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder redovisas i nedanstående tabell. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus: (nattetid) Utomhus (frifältsvärden): -vid fasad 55 -på uteplats 70 Se vidare under avsnittet trafikbuller i planbeskrivningens senare hälft. Teknisk försörjning Dricksvatten Inom planområdet saknas det idag kommunala vattenledningar och de befintliga fastigheterna inom området försörjs via privata brunnar/vattentäkter. Uppgifter om eventuella privata vattenledningar saknas. 13/36

64 Kungälvs kommun har nyligen anlagt en kommunal huvudvattenledning för försörjning av befintlig och blivande bebyggelse i området. Huvudvattenledningen ingår i ett system av överföringsledningar för vatten mellan de västra delarna av Kungälvs kommun och Kungälvs tätort. Det aktuella planområdet och övriga delar av Tjuvkil kommer, genom att anslutas till denna ledning, försörjas med vatten från vattenverket Dösebacka i Kungälv. Spillvatten Det finns idag utbyggt ett gemensamt spillvattensystem för ca 80 befintliga fastigheter norr och öster om planområdet samt även för de befintliga fastigheterna inom planområdet. Dessa fastigheter utgör en samfällighetsförening VA-område 5, Västra Tjuvkil Samfällighetsförening. Fyra fastigheter i planområdets sydvästra del ingår dock i Toftebergets samfällighet. Spillvattnet från fastigheterna avleds via självfallsledningar och via tre mindre avloppspumpstationer till ett mindre avloppsreningsverk som är beläget i den västra delen av planområdet. Efter rening i avloppsreningsverket släpps det renade spillvattnet ut i huvuddiket/bäcken, längs den norra delen av planområdet, som har sitt utlopp i småbåtshamnen. Kungälvs kommun har nyligen byggt ut en kommunal huvudtryckavloppsledning för försörjning av befintlig bebyggelse, samt av planområdet. Huvudspillvattenledningen ingår i ett system av överföringsledningar för avlopp mellan de västra delarna av Kungälvs kommun mot Kärna och Ytterby. Befintligt reningsverk inom planområdet. Allt spillvatten från det aktuella planområdet och övriga delar av Tjuvkil kommer att överföras via ledningar och avloppspumpstationer till Kungälvs tätort för vidare transport till GRYYAB i Göteborg. Dagvatten Planområdet avvattnas i huvudsak till två centralt belägna diken inom planområdet. De båda dikena avrinner västerut till havsviken med småbåtshamnen. En mindre del 14/36

65 avvattnas söderut med utlopp i Spaghamnsviken. El och tele Kungälv Energi AB ansvarar för en befintlig högspänningsledning som korsar planområdet i nord-sydlig riktning. Skanovas anläggningar inom aktuellt exploateringsområde består av markförlagd kanalisation innehållandes kablar samt direktförlagda kablar. I området finns även luftnät. Räddningstjänst Insatstiden från såväl Kungälvs som Marstrands brandstation bedöms uppgå till minuter. Risk för översvämning Terrängens nivåer varierar från ca +5 m över nollplanet i planområdets sydöstra del till ca +2 m i norr. Huvuddelen av ängsmarken har nivån +4 m. Högsta kända högvattennivå i Marstrand är 1,42 m över nollplanet. För planområdet antas liknande nivåer gälla. Detta innebär i dagsläget att delar av planområdet ligger inom riskzonen för framtida översvämningar. Se även under avsnitt Skydd mot översvämning. 15/36

66 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN Illustration av planerad bebyggelse: Krook & Tjäder arkitekter Detaljplanens huvuddrag Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för ett etappvis byggande av nya bostäder och viss service i en attraktiv del av kommunen. Planområdet ligger nära hav och natur som historiskt lockar många människor att bosätta sig i samt på gångavstånd till kollektivtrafik. Detaljplanen skapar möjligheter för fler boendealternativ i Tjuvkil samt nya gång- och cykelvägar. Med utgångspunkt i närhet till havet och befintlig småbåtshamn har planförslaget utformats som ett modernt kustsamhälle med historiska rötter. Förslaget kan beskrivas som en nytolkning av det traditionella Bohusländska samhället, med en karaktäristisk bystruktur, vilken präglas av täta men föränderliga mått mellan husen. Skillnaden från det gamla hittas i utformningen av de enskilda husen. Med en tydlig bykaraktär och relativt tät exploatering följer också vikten av hänsynsfullhet till platsen. I detta förslag handlar hänsynen om att hålla nya byggnader på behörigt avstånd från såväl de större bergsformationerna som från de mindre åkerholmarna med berg i dagen. Tanken är att nybebyggelsen ska hitta sin plats i landskapet i naturligt samspel med omgivningarna. Byggnation Planutformningen skapar förutsättningar för ett gemytligt, myllrande liv i byn för såväl boende som besökande. Bilens närvaro mellan husen skall genom miljöskapande marklösningar och slingrande körbanor underordna sig gång- och cykeltrafik. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras av täta men välstuderade mått mellan huskropparna, genomtänkt markbehandling och korta brutna siktlinjer som förminskar skalan i gaturummet. Planförslaget omfattar ca 140 nya bostäder. Majoriteten av husen utgörs av 1½-plans hus med förhöjda väggliv. Minst ett hus i radhuslängor om tre enheter eller fler utförs 16/36

67 med en lägre takhöjd, för att skapa variation. Till detta föreslås i väster två mindre grupper med friliggande enbostadshus; den ena med gruppbyggda småhus och den andra för styckebyggda enfamiljsvillor. I planen eftersträvas en stor variation av storlek på bostäderna. Lägenheter kommer i huvudsak att utgöras av tvåor, treor och fyror i storlekar m2. Radhus utgörs framförallt av 3-4 rum och kök i storlekar från 100 m2 upp till 150 m2. Grupphus- och villaområdet medger 5 RoK, upp till ca 160 m2. Utöver bostäder innehåller planförslaget byggrätt för en förskola. Alternativ användning kan bestå i vårdboende eller enbart boende. Detaljplanen skapar även förutsättning för att inrymma gemensamhetslokaler och mindre förrådslokaler kopplade till bostadsexploateringen. Hamnvägen föreslås kantas av småskalig bebyggelse i form av magasinsbyggnader, uthyrbara för hobbyverksamheter, boendeanknutna förråd eller liknande. I planförslaget för Tjuvkils By bor man tätt, men en tydlig insynsskyddad privat svär säkras med hjälp av byggnadernas orientering i kombination med plank/häckar som omger bostadens grönyta. Avskärmningen som föreslås vara ca 1,5 m högt, utgör förutom insynsskydd även ett väderskydd mot västanvinden. I trafikbullerutsatta lägen, nära Hamnvägen, ska ett tätt plank med höjden 1,75 m uppsättas för att klara riktlinjer vid uteplats. Vid uteplatserna föreslås även möjlighet att uppföra ett mindre förrådsutrymme. Gruppbyggda friliggande bostadshus på relativt små tomter planeras i områdets sydvästra del. För att skapa ett väl gestaltat område med god helhetsverkan föreslås i detaljplanen att samtliga byggrätter inom kvarteret ska behandlas inom ett och samma bygglovsärende. Gestaltning Med hänsyn till omgivningens topografi och landskapsbild föreslås områdets gestaltning ägnas särskild omsorg. Ett gestaltningsprogram biläggs planförslaget, vari grundläggande gestaltnings principer redovisas för ett möjligt förslag. Upplysning om gestaltningsprogram läggs in som hänvisning på plankartan. Ambitionen är att placering och utformning av bebyggelse i huvudsak ska ske i enlighet med gestaltningsprogrammet. I gestaltningsprogrammet är utformningen och definitionen av gränserna mellan de privata och de allmänna ytorna är av stor vikt för resultatet av Tjuvkils By. Att som boende kunna välja när man vill vara privat på sin solbelysta uteplats eller umgås med grannarna ute bland gränderna är en viktig kvalité som skapar förutsättning för ett tryggt och behagligt boende i Tjuvkils By. Samtliga bostäder föreslås så att uteplatser orienteras mot syd och/eller västersol. Husentréer hamnar således i norr eller öster. 17/36

68 Flygperspektiv över illustration av planområdet med havet synligt i fonden Energieffektivt och miljöanpassat byggande Bostäder och lokaler står idag för en stor del av energianvändningen i Sverige, en tredjedel av all värmeenergi och hälften av elen används där. Riksdagen har därför bestämt att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 % till Antalet Kungälvsbor ökar stadigt och därför sker en utbyggnad av bostäder i kommunens tätorter. För att nå energimålen och samtidigt tillmötesgå en växande befolkning så uppmuntrar Kungälvs kommun till att satsa på ett resurssnålt och energieffektivt byggande. I Kungälvs kommun vill vi samverka för en utveckling av ett energieffektivt byggande och därför är inriktningen att alla nya bostäder bör byggas med en energianvändning som motsvarar kravspecifikationen för minienergihus som FEBY, Forumet för Energieffektiva Byggnader, har tagit fram antog kommunfullmäktige ett Miljöprogram för bostäder. Miljöprogrammets syfte är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt att åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. 18/36

69 Illustration av planerade hamnmagasin utmed Hamnvägen Solstudie Inom planområdets centrala del finns en befintlig fastighet, Tjuvkil 2:22. En solstudie har gjorts för att verifiera föreslagna byggnaders inverkan på sol förhållandena vid den befintliga byggnaden. Vid solstudien har vår-och höstdagjämning använts som genomsnittlig tid på året samt midsommar. Utdrag ur solstudie; Överst midsommar och underst vår- och höstdagjämning 19/36

70 Service och verksamheter Planförslaget innehåller ett delområde vars markanvändning medger skola, bostäder alternativt vårdändamål. Kommunen är i dagsläget intresserad av att en förskola för sex avdelningar byggs. Byggnaden som illustrerats i två våningsplan har en area på ca kvm med en tomtarea på ca kvm inkl. ytor för parkering. Förskolans tomt redovisas på plankartan med användningssättet SBD, vilket även inkluderar markanvändning för bostäder och vård. Inom området redovisas även gemensamhetslokaler. Dessa är tänkta att dels kunna disponeras som mindre kontor för boende i område, dels nyttjas för gemensamma aktiviteter. Platsens markanvändning regleras på plankartan med BHK, vilket innebär boende, handel i entréplan samt kontor. Utmed Hamnvägens västra del medges uppförande av bostadskomplement i form av förråd, garage eller mindre lokaler för enklare verksamheter. Planbestämmelse reglerar att varje enhet får vara högst 20 kvm respektive 35 kvm. Lekplatser Inom planområdet föreslås ett flertal lekplatser. För de minsta barnen integreras lekytor i varje kvarter, nära bostädernas entréer. En större kvarterslekplats planeras inom det större bebyggelsekvarteret norr om det centrala naturområdet. Större barn kan leka inom naturmark, i bergen eller inom det centrala grönområdet. Lek för de minsta barnen i nära anslutning till bostäderna 20/36

71 Grönytor Planområdet innehåller rikligt med grönytor för närrekreation. Ny bebyggelse föreslås huvudsakligen på de plana före detta ängsmarkerna. Höjdpartier samt ett centralt beläget naturområde undanhålls från bebyggelse och lyfts fram som rekreationsområden. Planförslaget möjliggör en ökad tillgänglighet för allmänheten till grönområdena och kulturmiljön i området genom bla gc-väg. Illustration över det centrala grönområdet Inom bevarade grönytor finns natur- och kulturvärden som redovisats i utförd naturinventering och arkeologisk utredning. Dessa har tillskrivits ett skyddsavstånd som beaktats i planeringen. Ett bestånd av en ovanlig typ av björnbär har givits särskilt skydd genom planbestämmelse. Befintliga åkerholmar bildar rumsliga sammanhang och ger karaktär åt grönområdet. Kommunen är huvudman för allmänna platser och för detaljplanen gäller detta bla för naturmark. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar inom allmän platsmark. Inom det centrala grönområdet har diskussioner förts om att lyfta fram kulturhistoriska värden genom informativa upplysningsskyltar. Kulturmiljö Området innehåller boplatslämningar som representerar människans närvaro under förhistorisk och historisk tid. Flera andra boplatser finns i närområdena. De har sitt ursprung i en tid när västkusten var befolkad av jägarsamhällen som var helt beroende av vad omgivningen erbjöd av villebråd och fisk för sin överlevnad. Stegvis kompletterades jakten och fisket med odling och människorna blev bofasta, men släppte fördenskull inte de viktiga näringskällor som havet och skogen erbjöd. Med denna rika historia speglar området hur föränderliga levnadsförhållandena och livets förutsättningar varit för människorna i regionen. Bosättningsspår av olika karaktär och ålder belyser kunskaperna om kampen för livsuppehället, betydelsen av den omgivande miljön och visar vilka stora omställningar som krävts till följd av förändringar i klimat och miljö. Fornlämningarna ger möjlighet att förstå sammanhang i tid och rum mellan människa, miljö och klimat. 21/36

72 Borttagandet av fornlämningarna innebär att man inte kan få den direkta upplevelsen av att platsen utnyttjats för ett visst antal tusentals år sedan. Man skär också bort delar av ett större sammanhang i kulturlandskapet i stort. Borttagandet medför också att lämningarna definitivt förstörs, vilket betyder att den dokumentation och forskning som då görs inte kan upprepas eller utföras på ett annorlunda sätt. Säkerställa och informera kring fornlämningar I syfte att berika den framtida boendemiljön bör kunskaperna om kulturmiljön och Stenåldersboplatserna finnas tillgängliga för boende och besökare i området. Information kring just fornlämningarna, kontexten och tolkning av fynden, kan se ut på olika sätt och ett förslag är att upprätta ett skyltprogram för detta. Tillgängligheten för boende och besökare till fornlämningarna ökar med hjälp av nya vägar och gcvägar angränsande till naturmarken. Det är viktigt att kommunen som ansvarar för allmän platsmark förvaltar uppgifterna kring boplatserna väl och upplyser om dessa, samt ser till att inget ianspråkstagande eller exploatering sker av marken för dessa fynd. Gatunät, gång- och cykeltrafik Planområdet nås från väg 612 ( Hamnvägen ). Länsstyrelsen och Trafikverket har beslutat att 168 ska behålla sin nuvarande sträckning. Vägen (168)avses uppgraderas med avseende på trafiksäkerhet och kompletteras med separat gång- och cykelbana. Hamnvägen redovisas på plankartan som allmän plats liksom två andra typer av lokalgator. Lokalgata 1 är den nuvarande Hamnvägen som föreslås kompletteras med en parallell gång- och cykelväg samt, under en delsträcka, även trottoar. Lokalgata 2 ansluter till Hamnvägen. Lokalgata 3 sammanfaller i huvudsak med sträckningen av befintlig väg (Toftebergsvägen), exklusive vägens början, för angöring till befintlig bebyggelse samt föreslagen nyproduktion i områdets västra del. Förslag till lokalgatornas tvärsektioner redovisas på illustrationskartan. Hastigheten föreslås begränsas till högst 50 km/tim. Vägens karaktär förändras då ny bebyggelse tillkommer på dess båda sidor. Den övergripande trafikidén för områdets nybyggnadsdelar bygger på att man inte alltid måste åka bil ända fram till sin bostad. Bilen ska inte vara det dominerande elementet i gatubilden. När bilarna väl är parkerade, ska de försvinna. De gemensamma parkeringarna föreslås utföras med carport. I denna lösning föreslås även ett integrerat, mindre förråd med en lägre höjd. Det får till följd att bilarna försvinner från synfältet men att genomsikten och öppenheten runt parkeringsenheten säkerställs. Som komplement till de samlade parkeringsenheterna kan vissa besöksplatser anordnas diskret i stenläggningen. 22/36

73 Illustration av Hamnvägens gaturum med busshållplats i fonden Bygatan eller gårdsgatan är en lågfartsgata där bilar ska underordna sig utevistelse Bygatan är en gårdsgata inom kvartersmark inom områdets södra del. Genom att den då och då ändrar riktning förkortas siktlinjerna och gaturummet förminskas. Utmed gatans ena sida ligger ett stråk som säkerställer en säker gång- och cykelväg.från gårdsgatan ansluter mindre gränder, vilka utgör enskilda små entrévägar, fram till respektive bostads entré. Kollektivtrafik Planområdet är beläget i anslutning till ett av kommunen utsett sekundärt kollektivtrafikstråk; Kungälv-Tjuvkil-Marstrand. Även Hamnvägen trafikeras med kollektivtrafik mot Tjuvkils huvud. Nya bostäder i området gör att underlaget för en god kollektivtrafik ökar. Parkering Parkering, inklusive besöksparkering, ska ordnas på varje enskild fastighet för att undvika parkeringar längs gatorna. Förutom parkering på enskilda fastigheter finns 23/36

74 områden i planen med parkering som gemensamhetsanläggning. I detaljplanen anges parkeringstal med rekommenderat antal bilplatser som ska kunna möjliggöras. Detaljplanen anger i princip en byggrätt för parkering. Hur stor del av denna byggrätt som kommunen kräver att exploatören minst tar i anspråk, preciseras i samband med bygglov. Parkeringsplatser för planerad bebyggelse skall anordnas inom kvartersmark. I planarbetet har följande behovstal använts när planillustrationen upprättats: - villor 2 pl./bostad - radhus 1,8 pl./bostad, - parhus (större än 3 rok) 1,7 pl/bostad, (mindre än 3 rok) 1,5 pl/bostad - 0,2 pl. /bostad för besökande Vid förskolan ska 7 bilplatser/ 1000 kvm BTA anordnas för besökande och 10 pl/1000 kvm BTA för sysselsatta. Inom kvarter för rad- och parhus ska parkering för cyklar anordnas för minst 2 cyklar per bostad invid bostadsentrén samt 25 kvm inomhusförråd/ 1000 kvm BTA. I bygglovsskedet anger parkeringstalen minsta antal bil- och cykelplatser som fastighetsägaren måste anordnas. Dessa miniminivåer utgör i princip 80 procent av detaljplanens rekommenderade eller maximala nivå. Intervallet upp till detaljplanens nivå utgör en reserv inför framtida efterfrågan eller en flexibilitet utifrån bygglovssökandes anspråk. Trafikbuller Utgångspunkt för planförslaget är att hastigheten på Hamnvägen beräknas uppgå till högst 40 km/tim och på gårdsgatorna till högst 10 km/tim. Trafikmängden på Hamnvägen var 2010 ca 200 fordon per årsmedeldygn. Genom tillkommande trafikökning till följd av planförslaget bedöms trafikmängden öka med ca 750 fordon per dygn. Dimensionerande trafikmängd vid beräkning av framtida trafikbuller utmed Hamnvägen är därför ca fordon. Genomförd bullerutredning visar att samtliga bostadshus vid Hamngatan och nya lokalgator samt utmed gårdsgator i planområdet klarar gällande riktvärden om högst 55 db(a) ekvivalent nivå på närmaste fasad. Om uteplatser placeras på bullerskyddad fasadsida eller skärmas med täta skärmar bör riktvärdet 70 db(a) maximal nivå, vid uteplatser klaras. Planillustrationen visar att husen utmed Hamnvägen kommer att vara orienterade med gavel och entrésida mot gatan så att uteplatser hamnar på bullerskyddad fasadsida alternativt att uteplatserna skärmas av täta plank. Anslutande områden Med utbyggnad av de planerade bostäderna i Tjuvkil tillkommer uppskattningsvis 750 fordonsrörelser inom hela området vilket uppskattas ge ca 0,5-1 db i ökade dygnsekvivalenta nivåer. På plankartan redovisas en bestämmelse med följande lydelse: Byggnader ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inomhus i bostad inte överstiger 30 db(a) samt att maximal ljudnivå inte överstiger 45 db(a) nattetid. Vidare regleras att skärmande plank vid uteplatser nära Hamnvägen ska ges höjden 1,75 m ovan anslutande marknivå. 24/36

75 Grundläggning Alla schaktningsarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Släntlutningarna för schaktningsarbeten är oftast till stor del beroende av schaktdjupet, väderleken och hur stor nederbörden är samt grundvattennivån och bör därför bedömas för rådande förhållanden på plats. Innan grundläggningsarbeten påbörjas, är det viktigt att all mulljord, gammalt otjänligt fyllnadsmaterial samt annat material som är ogynnsamt för grundläggningen schaktas bort. Siltiga jordarter förekommer inom planområdet. Silt är en jordart som är tjälfarlig och vid störning blir den flyt-, erosions- och skredbenägen. Inom området råder varierande förutsättningar för grundläggning. Inom delar som består av fastmark och berg i dagen, kan byggnader grundläggas med fribärande platta på mark. I övriga delar av området där djupen är ojämna och jordlagren är lösa, förordas stödpålning alternativt plintar till mindre djup. Pålar slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas. Inom området och runt byggnader är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering. Inför byggnation bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att hitta optimala grundläggningssätt för varje enskild byggnad. Lägre beläget markområde kommer att behöva fyllas upp förundvikande av risk för översvämning. Uppfyllnad ska ske med pålningsbara och radongodkända massor. För att nå marknivån +3,2 m över nollpunkten uppgår uppfyllnaden till som mest ca 1,4 meter närmast bäcken. Fyllnadsmaterialet och bäckens släntlutning ska ej vara brantare än 1:2 ned mot bäcken, för att erforderlig stabilitet ska uppnås. På plankartan finns lastrestriktioner redovisade som en förutsättning för att stabiliteten ska anses vara tillfredställande. Radon Marken klassificeras som normal- och högradonmark. Planbestämmelse anger att grundläggning ska utföras radonskyddande respektive radonsäker så att gällande gränsvärden för radon inomhus inte överskrids. Teknisk försörjning Allmänt ledningsnät för dricksvatten, spillvatten, el och tele ska byggas ut i området. På plankartan redovisas ett E-område där avloppspumpstation och transformatorstation föreslås uppföras. Vatten Vattenförsörjningen av planområdet föreslås ske genom utbyggnad av den nyligen utbyggda huvudvattenledningen. Ledningen föreslås bli ca 1,4 km lång och förläggs i åkermark och befintlig gatumark innan Marstrandsvägen korsas. Anslutningspunkten för planområdet föreslås till korsningen mellan Marstrandsvägen (väg 168) och vägen Intaget. Efter vägkorsningen förläggs ledningen parallellt med den befintliga bäcken. 25/36

76 Trycknivån i huvudvattenledningen vid den planerade förbindelsepunkten, vid väg 570, förutsätts att normalt komma variera mellan ca m. Enligt VAV:s Publikation P83 bör lägsta tryck i förbindelsepunkt inte understiga 25 mvp vid högsta tappställe i ansluten fastighet. Marknivåerna, inom planområdet, där byggnaderna planeras, ligger i de högsta punkterna på nivån ca +11 m. Byggnaderna inom planområdet planeras att utföras som 1-2 plans hus. Detta kan innebära högsta tappställen inom planområdet på nivåer om ca +11 m. Följaktligen skall trycknivån i ledningssystemet inte understiga ca +41 m i de högst belägna områdena inom planområdet. Spillvatten Parallellt med de nya vattenledningarna för kommunal dricksvattenförsörjning av planområdet ska även spillvattenledningar förläggas. Ledningssträckan för spillvatten föreslås utföras som tryckavloppsledning och anslutas till den nyligen utbyggda tryckavloppsledningen mot Lycke längs med väg 570. En ny huvudavloppspumpstation föreslås i ungefär samma läge som det nuvarande avloppsreningsverket, vilken därmed tas ur bruk. Avståndet från pumpstationen till planerad bebyggelse uppgår till minst 50 m. Från pumpstationen föreslås sedan spillvattnet pumpas genom planområdet, via Intaget och sedan söderut över åkermarken mellan Intaget och väg 570. Inom planområdet följer ledningarna huvuddiket. Ledningsstråket förläggs i kanten av dikesslänten. Erforderliga avstånd mellan dike och planerad bebyggelse måste säkras för åtkomst av ledningar vid framtida reparationer. I förslaget bedöms spillvattenavrinningen motsvara vattenförbrukningen med ett mindre påslag för ev. framtida inläckage av grundvatten. Inget dräneringsvatten får anslutas till spillvattensystemet. Orsaken till att den befintliga pumpstationen vid planområdets nordvästra hörn bör utgå är att den är lågt belägen och inte kommer att klara den föreslagna dimensionerande högsta havsnivån om +3,5 m utan att översvämmas. Samhällsviktiga byggnader bör enligt Kungälvs kommun översvämningsskyddas upp till nivån +4,0 m. De närmst belägna fastigheterna norr om den befintliga pumpstationen är också lågt belägna och inte lämpliga att avleda med självfall till den nya huvudavloppspumpstationen. De berörda ca nio fastigheterna föreslås därför förses med egna pumpanläggningar (vilka översvämningsskyddas), som pumpar spillvattnet från dessa fastigheter via en gemensam tryckavloppsledning direkt in till nya huvudavloppspumpstationen. Brandvatten Brandvattenförsörjningen föreslås utformas som alternativsystem med några få lättillgängliga brandposter. En huvudbrandpost föreslås placeras i korsningen mellan Hamnvägen och Stenstavägen. Den kommer då också att vara placerad i direkt anslutning till den planerade förskolan. En andra brandpost föreslås placeras i korsningen Marstrandsvägen och Intaget. Brandposterna skall ha en kapacitet om minst 15 l/s och trycket ovan brandposten vid maximalt uttag får inte understiga 15 mvp. 26/36

77 Dikningsföretag Befintligt större dike omfattas av ett dikningsföretag från 1944 med akt nr O-E1a Anmälan om vattenverksamhet har lämnats in till Länsstyrelsen till följd av ombyggnad av diket inom planområdet. Dagvattenhantering För att erhålla en ekologiskt hållbar dagvattenhantering bör processer från vattnets naturliga kretslopp användas vid planering av nya exploateringsområden. Exempelvis kan man använda sig av infiltration, fastläggning, nedbrytning, sedimentering, växtupptag och flödesutjämning. Kvalitet, kvantitet och gestaltning integreras för att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Resultatet av välplanerad dagvattenhantering enligt ovanstående principer är en minskad föroreningsbelastning på recipienterna och en minskad/jämnare belastning på dagvattenanläggningar (ledningar, diken, magasin, mm), vilket i sin tur resulterar i minskat investeringsbehov då anläggningarna blir mindre. Man erhåller även ökade estetiska värden för boende i området och minskade störningar i närområdet. Den befintliga avrinningssituationen i Tjuvkilsområdet har tillsammans med planen för exploatering inom planområdet använts för att ta fram ett förslag avseende dagvattenhanteringen i området. Syftet är att i ett tidigt skede studera förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering så att rätt placerade områden av erforderlig storlek avsätts för dagvattenhanteringen, samt att minska risken för negativa påföljder av extrema nederbördstillfällen för befintliga och planerade fastigheter. Målsättning vid föreslagen dimensionering är att utjämna nederbörd med återkomsttiden 10 år i syfte att uppnå acceptabla flöden till recipienten (bäckar/diken) med relativt små ledningsdimensioner. Vid nederbörd med högre återkomsttid, t.ex. 100 år, ska höjdsättningen inom området vara anpassad så att befintliga och framtida fastigheter inte kan översvämmas och att vattnet naturligt kan rinna ytligt mot recipienten. Höjdsättningen av området är viktig och bör utformas så att de lägst belägna delarna av området får en svag lutning ut mot diket och mot havet och att instängda områden utan naturliga avrinningsvägar undviks. Gatorna inom området bör därför också vara något lägre belägna än den omgivande bebyggelsen, så att vatten kan rinna av från området och ut på gatorna i samband med extrema nederbördstillfällen när dimensionerande nederbörd överskrids och dagvattensystemet är fullt. Dagvatten från takytor ska avledas bort från husen, t.ex. med hjälp av utkastare och ränndalar med god lutning, som leder vattnet till infiltrations-/dagvattenstråk. Ett alternativ kan också vara att använda så kallade gröna tak för delar av bebyggelsen. Gröna tak består av sedumväxter som ansamlar nederbörd, fördröjer avrinningen och ökar avdunstningen. Dagvattenstråken mellan fastigheterna i området föreslås utformas som öppna gräsbeklädda diken. Flacka, växtbeklädda diken som används för utjämning och rening av dagvatten kallas för svackdiken. Växter och gräs ger ett visst motstånd mot vattenflödet och avskiljer föroreningar. 27/36

78 I de fall där dagvattnet avleds rätt ut mot huvuddiket föreslås att de leds över en översilningsyta innan de når recipienten. I syfte att kunna avleda extrem nederbörd med hög återkomsttid upp till 100 år och samtidigt högvattenstånd föreslås att dikessektionen i planområdets norra del utvidgas i syfte att undvika översvämningsproblem. Huvuddiket föreslås utformas med två typsektioner. I den östra delen av planområdet (uppströmsdelen) har diket ett relativt uniformt utseende, med flacka släntlutningar som verkar som översvämningsyta då nederbörd med längre återkomsttid (100 år) belastar området och en mindre, djupare del som dimensioneras för att hantera flöden från regn med kortare återkomsttid. En bit nedströms förekommer dock berg i dagen och dikessektionens bredd måste då krympas för att anpassas till de naturliga förutsättningarna. Diket ska klara att hantera flödet som skapas av ett 100-årsregn utan att vattnet stiger över dikeskrönen. Det är viktigt att utformningen av diket görs med hänsyn till att säkerställa att en tillräcklig avledningskapacitet uppnås. Det går att variera dikessektionen till en viss del men det är då viktigt att motsvarande föreslagen sektionsvolym och avbördningskapacitet inte minskas. En utförligare utredning kring utformningen bör utföras i samband med detaljprojekteringen. Oljeavskiljare Då parkeringsplatser ökar risken för utsläpp av oljeföroreningar från de parkerade fordonen föreslås att dagvattnet från de större parkeringarna renas innan det släpps ut i recipienten. Förslagsvis kategoriseras större parkeringsplatser som de med fler än 30 p-platser. För att rena dagvattnet från dessa parkeringar föreslås att parkeringsytan får ett delvis separat dagvattensystem som kopplas till en oljeavskiljare innan det ansluts till dagvattensystemet i området. Dagvattnet från mindre parkeringsytor bör ledas genom svackdiken, översilningsytor eller liknande innan det når recipienten. El och tele Befintlig högspänningsledning som korsar planområdet i nord-sydlig riktning ska flyttas till nytt läge alternativt markförläggas i kabel. Ett E-område har markerats på plankartan. Inom detta område föreslås en ny nätstation uppföras. Avfall Avfall ska hanteras i enlighet med Renhållningsordning för Kungälvs kommun. Områdets miljöhus är strategiskt utplacerade vid knutpunkter och parkeringsenheter för att underlätta hanteringen av hushålls- och miljöavfall, såväl för de boende som för renhållningspersonal. Skydd mot översvämning De ökande mängderna växthusgaser i jordens atmosfär leder till klimatförändringar som på olika sätt kommer att påverka samhället. Den effekt av dessa förändringar som bedöms mest angeläget att belysa och hantera i detta planarbete är den förväntade höjningen av havsnivån. 28/36

79 Länsstyrelsen har tagit fram planeringsunderlag med avseende på översvämning pga havsnivåhöjning. Underlaget består bl a av en handbok Stigande vatten. I handboken, publicerad i december 2011, redovisas en planeringsmodell i fem steg: Riskbedömning, Markanvändning, Sannolikhetsreducering, Konsekvenslindring samt Utvärdering. Denna modell har använts och resultatet redovisas kortfattat nedan: Planeringsnivåerna för kusten utgår från ett framtida högsta högvatten i kombination med säkerhetsmarginaler. För att kunna hantera dels skillnader i markanvändningens och bebyggelsens betydelse och vikt för samhället och dels osäkerheter i klimatprognoserna, har olika säkerhetsmarginaler använts för att räkna fram skyddsnivåerna. I handboken redovisas också vilka funktioner som är lämpliga att placera i de olika zonerna liksom vilka riskreducerande åtgärder som bör vidtagas. Högsta bedömda högvatten nivå Om havsnivån vid översvämning stiger till +3,5 m når vattnet de ytor som markerats blå. Riskbedömning Planområdets centrala delar är lågt belägna, med marknivåer på ca m över nollplanet. Högsta kända högvattennivå har antagits till ca 2,0 m över nollplanet (avser höjdsystem RH 2000), dvs i princip samma som Stenungsund. Detta innebär i dagsläget att planområdet ligger i riskzonen för framtida översvämningar. Eventuella framtida havsnivåhöjningar kan därför komma att påverka de nordvästra delarna av planområdet. En höjning av havsnivån med ca 100 cm kan förväntas fram till år Avrundat blir då högsta högvattennivån ca 3,0 meter över kartans 0- plan. För Tjuvkil har följande planeringsnivåer antagits gälla: Zon 1 Nivåer över +4,0 meter (1 meters säkerhetsmarginal) Zon 2 Nivåer mellan +3,5 och +4,0 (mer än 0,5 meters säkerhetsmarginal) Zon 3 Nivåer mellan +3,0 och +3,5 (mindre än 0,5 meters säkerhetsmarginal) Zon 4 Nivåer under +3,0 (stor risk för att översvämmas) Markanvändning Planområdet har redovisats i Översiktsplanen som lämpligt för förtätning med 29/36

80 bostäder. Sannolikhetsreducering Inom planområdet har olika scenarier för reducering av översvämningsrisken studerats. Låglänt mark höjs genom uppfyllnad. Föreslagna byggnader lokaliseras på nivåer dit vattnet inte når. Erforderlig säkerhetsmarginal på 0,5 m tillämpas. Konstruktionssätt som klarar temporära överskridanden av högsta högvatten används. Befintlig bäck ger en ny tvärsektion som klarar större volymer. Kraven på beredskap för framtida höjning av havsnivån måste givetvis balanseras mot, dels den osäkerhet som råder i frågan och dels de kostnader och funktionella problem som det innebär att ställa kraven för högt. Byggnaderna skall ju också fungera de närmaste åren utan att orimliga kostnader skall behöva läggas för att klara tillgänglighet, geotekniska problem mm. I planförslaget föreslås att lägsta invändiga golvnivå för bostäder regleras till 3,5 m över nollplanet (zon 2). Under denna nivå ska byggnadsdelar utföras vattentåliga. Golvnivå enligt zon 1, d v s över nivån +4,0, redovisas för förskolan och området avsett för tekniska anläggningar vilka har s.k. samhällsviktiga funktioner. Byggnader som avses att utnyttjas för förrådsändamål alternativt enklare verksamhet, inom område betecknat med b1 på plankartan, har bedömts tillåtas ligga på en lägre nivå än ovan angivna. Kommunen har bedömt att detta innebär en rimlig avvägning mellan kravet på säkerhet mot översvämning och funktionskrav. Med en alltför högt placerad golvnivå i förhållande till omgivande mark hade byggnaderna annars blivit svårtillgängliga. Samtidigt ställs krav på att byggnadsdelar under +2,4 meter skall utföras i vattentålig konstruktion. Inredning och utrustning i lokalerna skall utföras med beaktande av risken för översvämning. Hamnvägen ligger i vissa delar så lågt att den riskerar att översvämmas vid extrema högvattennivåer. Något akut behov av höjning föreligger dock inte. Konsekvenslindring Om byggnader höjs ovan omgivande mark erfordras att marken anpassas till omgivningen genom anordnande av uppfyllnader, ramper och/eller trappor eller liknande för att överbrygga de uppkomna nivåskillnaderna. Höjdsättningen av området skall utformas så att markavrinning alltid kan ske från de olika delområdena inom planområdet till huvuddiket genom området även vid höga havsnivåer. På plankartan redovisas plushöjder på marknivåer inom ett mindre delområde som utgör planbestämmelse för en lägsta nivå för att bostäder ej ska översvämmas. Om Hamnvägen, som ligger låglänt skulle översvämmas och därmed påverka framkomligheten på anslutningsvägar inom planområdet finns alternativa möjligheter att under dessa särskilda omständigheter medge genomfart för utryckningsfordon. För att skydda spillvattensystem inom de lägst belägna delarna av området (marknivåer lägre än +3,2 m) föreslås att brunnarna i självfallssystem utförs med täta lock. För en del lågt belägna fastigheter kan också LTA-system vara lämpliga, t.ex. längs med den nordvästra sidan av Hamnvägen. Utvärdering Berörda delar av planområdet ansluter till högre liggande terräng. Detta förhållande innebär möjligheter att förändringar av marknivåerna kan anpassas till omgivningen. 30/36

81 Anslutande fastigheter på Hamnvägens norra sida ligger på en högre nivå än körbanan och bedöms därför inte påverkas negativt om viss översvämning av vägen sker eller om körbanans nivå i framtiden höjs. Den blivande VA- anläggningen och transformatorstationen skall utformas med beaktande av befarad höjning av havsnivån. MILJÖBEDÖMNING Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap. 18 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Planens syfte är att skapa förutsättningar för anläggande av ca 140 nya bostäder. Planområdet ligger i en attraktiv del av kommunen. Mindre delar av planområdet nyttjas sedan tidigare för bostadsändamål. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunens ställningstagande utgår från bedömningen att ett genomförande av detaljplanen: Inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt MB 7:28. Inte anger förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bilaga 1 och 3. Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i kommunens Översiktsplan 2010, samt att planens genomförande ger upphov till påverkan på endast ett begränsat område och på begränsade intressen. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljömål, vilka beskriver kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser. Syftet med miljömålen är att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara 31/36

82 kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. I det aktuella planförslaget bedöms främst följande miljömål beröras: god bebyggd miljö, frisk luft, hav i balans, begränsad klimatpåverkan samt ett rikt odlingslandskap. God bebyggd miljö är ett resultat av planförslagets genomförande. Planförslaget innebär att hälsa och säkerhet klaras, bl. a med utgångspunkt i att översvämningssituationen hanteras enligt gällande regelverk. Mer trafik kommer att belasta området lokalt, men inte i sådan mängd att uppställda miljökvalitetsnormer överskrids. Dagvatten omhändertas genom att befintlig bäckfåra byggs om i syfte att skapa fördröjning och rening lokalt. Närområdet är glest bebyggt. Genom att komplettera med en ny bebyggelse skapas förutsättningar för utbyggnad av kommunalt ledningsnät för vatten och spillvatten liksom för en förbättrad kollektivtrafik. Marken som föreslås bebyggas består av åkermark. Dock nyttjas den numera inte utan håller delvis på att växa igen. Planområdet är utpekat som ett utbyggnadsområde i översiktsplanen. Miljökvalitetsnormer Det finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Utomhusluft (MKN) Beträffande luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) för sju olika ämnen i utomhusluft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly, ozon och kolmonoxid. Havsvatten (MKN) Västra Götalands län, Vattenmyndigheten för Västerhavet, har beslutat om föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster inom länet. Berörd vattenförekomst i detta planarbete är framför allt havet men även hanteringen av dagvatten. Anslutande havsområde utgörs av Älgöfjorden. Vattenmyndigheten har klassificerat den ekologiska statusen som måttlig och den kemiska statusen uppnår ej god nivå. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvick-silver) är ej klassad. Befintlig bebyggelse i Tjuvkil, inom planområdet och utanför, är anslutna till flera olika enskilda reningsverk. Ett av dessa ligger inom planområdet, alldeles invid hamnen i Tjuvkil. Verket har godkänd reningskapacitet för nuvarande förhållanden. Vid bräddning sker detta i ett dike som mynnar i hamnen. I samband med detaljplanens genomförande ska befintlig och blivande bebyggelse anslutas till allmänna ledningar för spillvatten. Hanteringen beskrivs mer utförligt under avsnittet Teknisk försörjning. Konsekvenserna av planens genomförande är att negativ påverkan på havsvattnet minskar, både vad gäller spillvatten och dagvatten (se nedan). Planförslagets genomförande bedöms inte motverka att god ekologisk status kan uppnås eller bidra till förändring av den kemiska statusen. 32/36

83 Risk för utsläpp av spillvatten från den föreslagna nya avloppspumpstationen kommer att vara liten. Endast vid långvariga strömavbrott, driftavbrott för båda pumparna i stationen samtidigt eller vid brott på stationens tryckledning föreligger risk för nödutsläpp till recipienten. Stationen föreslås dimensioneras så att en pump ensamt skall klara dimensionerande spillvattenbelastning. Då hela ledningssystemet i stationens tillrinningsområde kommer att bestå av nya ledningar bedöms riskerna för inläckage vara mycket små. Det kommer inte heller tillåtas att ansluta dräneringsvatten till spillvattensystemet inom stationens tillrinningsområde. Dagvatten (MKN) Området som föreslås bebyggas utgörs av ängsmark, huvudsakligen bestående av lerjord. Någon väsentlig infiltration förekommer inte. Genom en ökad andel hårdgjorda ytor i enlighet med planförslaget ökar mängden dagvatten. Dagvattnet leds till en genomgående bäck vars fåra och tvärsektion ändras i syfte att omhänderta daggvattnet. Dagvattnet föreslås genom åtgärder beskrivna under avsnittet Teknisk försörjning fördröjas och genom naturliga processer renas innan det når havet. Dagvattnet från planområdet bedöms inte påverka den ekologiska statusen eller den kemiska statusen i slutrecipienten. Renvatten (MKN) Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för dricksvatten vilket ej påverkar uttaget av grundvatten lokalt. Spillvatten (MKN) Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för spillvatten vilket ej påverkar havet eller grundvatten i området som recipient. Slutsats Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom de områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Planen och dess genomförande bedöms inte medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna överskrids. KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har en lämplighetsprövning utförts enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden mm och därvid befunnits förenlig med ÖP. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. Hänsyn till påträffade fornminnen har tagits vid förslagets utformning. Vid genomförande ska ingen byggtrafik eller upplag beröra allmän plats. Kommunen bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. 33/36

84 Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens konsekvenser. Stadsbild Detaljplanen innebär att ett område med ängs- och åkermark tas i anspråk för ny bebyggelse. En tät samhällstruktur bildas som kompletterar glesare befintlig bostadsbebyggelse i närområdet. Kulturmiljö Länsstyrelsen har efter utförd förundersökning konstaterat att fornlämning RAÄ Lycke 209 har givits ett erforderligt skyddsavstånd i förhållande till föreslagen kvartersmark. Fyndet tillsammans med en skålgrop är de enda fynd som omfattas av Kulturmiljölagen. Skålgropen, som betraktas som färdigundersökt, utgör mindre värde enligt Länsstyrelsens bedömning. Övriga tidigare noterade fynd utgör kulturhistoriska lämningar. Avsikten från kommunen är att tillgängliggöra fornminnena genom strövstigar och information inom rekreationsområdet så de kan förväntas bli mer lättillgängliga. Inom planområdet finns flera stenmurar. Av dessa är det två stycken som ligger inom jordbruksmark vilka påverkas av föreslagen exploatering. En biotopdispens har ansökts hos och beviljats av Länsstyrelsen. Murarna föreslås flyttas och återuppbyggas som kompensationsåtgärd. Naturmiljö Befintlig ängsmark tas i anspråk för bebyggelse. Naturmark inom höjdpartier bevaras liksom inmätt bestånd av sällsynt björnbär. Tjuvkilsbäcken passerar planområdet innan den mynnar i havet i hamnområdet. Bäckfåran är stadd under igenväxning. Bäckfåran föreslås restaureras för att minimera risk för översvämning och därvid ges delvis förändrad tvärsektion. En biotopdispens har ansökts hos och beviljats av Länsstyrelsen för denna åtgärd. I samband härmed kan fiskevårdförbättrande åtgärder åstadkommas i form av skuggande plantering, utläggning av grus och sten. I samband med detaljplanens genomförande förväntas bäcken vattnenkvalitet förbättras då spillvatten från befintliga och planerade bostäder omhändertas vis nya spillvattenledningar. Trafikbuller Gällande riktlinjer avseende trafikbuller klaras. Inga avsteg tillämpas. Påverkan på luft och vatten Komplettering av nya bostäder i ett tidigare glest bebyggt område innebär lokalt ökad trafik. Omfattningen av trafikökningen är dock relativt begränsad. Väl lokaliserade hållplatser skapar förutsättningar för kollektivtrafikresande. Dagvatten tas om hand lokalt genom fördröjning och naturlig rening innan utlopp sker i havet. 34/36

85 Översvämning Genom införande av planbestämmelse att lägsta invändiga golvnivå om +3,5 m bedöms risken för översvämning vara hanterad. Inom ett begränsat delområde föreslås marknivån höjas till +3,2 m. Höjningen innebär ingen risk från geoteknisk synvinkel. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att inga av de i detaljplanen redovisade förslagen genomförs. En större andel av befintlig vegetation behålls då inga nya bostäder uppförs. Nuvarande situation med obrukad odlingsmark behålls vilket innebär att risken för igenväxning ökar. Jämställdhet Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. I planarbetet beaktas miljöperspektivet för att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmiljö. Bostäder skapas i varierande upplåtelseformer. Möjligheterna att åka kollektivt är goda. Förskola, butik samt kontor ges byggrätt genom planförslaget. Förbättrade gång- och cykelvägar förbinder planområdet med hamnområdet och övriga Tjuvkil. Bebyggelsen är nära belägen ett kollektivtrafikstråk och ny bebyggelse ger stöd för ökad turtäthet Marstrand Tjuvkil - Kungälv. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Marklov erfordras för schakt- och fylllnadsarbeten. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kungälvs kommun: Lena Hasselgren, SHB, Evelina Sandström, KLS Jenny Bjönness Bergdahl, SHB, Anders Bergqvist, KLS, Karin Svensson, SHB Krook & Tjäder Arkitekter: Anders Pettersson SAMHÄLLSBYGGNAD , reviderad Henrik Levin Jessica Andersson Hans Jönsson Planchef Planeringsarkitekt Exark arkitekter 35/36

86 REVIDERING Planförslaget har efter utställning till , i enlighet med utställningsutlåtandet, ändrats redaktionellt utefter inkomna synpunkter, främst från Länsstyrelsen. Plankartan har kompletterats med lastrestriktioner i avseende att säkerställa stabiliteten. Förtydliganden har gjorts gällande att område B1 ej avser boende samt upplysning om att ev ingrepp i fornlämning kräver Länsstyrelsens tillstånd. Vidare har en mindre revidering gjort gällande nockhöjd för bebyggelse norr om Hamnvägen, som sänkts med 2 m till 7,5 m. Planbeskrivningen har redaktionellt bearbetats efter utställningen med avseende på komplettering genom tydligare konsekvensanalys för kulturmiljö, redovisning av MKN för havsvatten samt beskrivning av en pumpstations funktion. Vidare har planbeskrivningen kompletterats med uppgifter med avseende på parkeringstal och solstudier. SAMHÄLLSBYGGNAD , reviderad Henrik Levin Jessica Andersson Hans Jönsson Planchef Planeringsarkitekt Exark arkitekter 36/36

87 37/36

88 G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Antagandehandling , rev KONCEPT Detaljplan för TJUVKIL 2:67 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST registrator@ kungalv.se HEMSIDA

89 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNINGENS SYFTE OCH MÅL 4 ORGANISATORISKA FRÅGOR 4 Preliminär tidplan 4 Genomförandetid 4 Huvudmannaskap 4 Ansvar för anläggningar 4 Avtal och överenskommelser 4 Markförvärv 5 Ansvariga myndigheter/upplysningar 5 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 5 Markägare 5 Erforderlig fastighetsbildning 5 Samfälligheter 5 Gemensamhetsanläggningar 5 Ledningsrätt 6 Dikningsföretag 6 Förordnanden 6 Servitut 6 EKONOMISKA FRÅGOR 7 Detaljplaneekonomi 7 Exploateringskostnader och ekonomisk helhetsbedömning 7 Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet 7 Framtida driftskostnader 7 TEKNISKA FRÅGOR 7 Tekniska undersökningar 7 Vatten och avlopp 8 Dagvatten 8 Trafik 8 Buller 9

90 El 9 Kulturmiljö 9 Avfall 9 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 9

91 Genomförandebeskrivning GENOMFÖRANDEBESKRIVNINGENS SYFTE OCH MÅL Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl, Kungälvs kommun som upprättas av Samhällsbyggnadskontoret. Genomförandebeskrivningen är inte juridiskt bindande. ORGANISATORISKA FRÅGOR Preliminär tidplan Beslut om samråd mars 2013 Samrådstiden slut juni 2013 Beslut om utställning juli 2014 Utställningstiden slut okt 2014 Beslut om att godkänna planen 1:a kv 2015 Genomförandetid Enligt plan- och bygglagen skall detaljplaner förses med en genomförandetid på minst fem år och högst femton år. Genomförandetiden för detaljplanen är satt till 10 år. Detaljplanen fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång men kan då lättare ändras om ett sådant behov uppkommer. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar inom allmän platsmark. Ansvar för anläggningar Detaljplaneområdet kommer att tas med i kommunens verksamhetsområde för vatten, spilloch dagvatten. Trafikverket är i dagsläget väghållare för väg 612 (Tjuvkilsvägen), nedan kallad Hamnvägen, på plankartan markerad som LOKALGATA 1. Förhandlingar pågår mellan Trafikverket och kommunen om att kommunen skall ta över väghållningsansvaret för hela väg 612. El-leverantören ansvarar för genomförande och skötsel av elanläggning. Avtal och överenskommelser Exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören innan detaljplanen tas upp för antagande. Exploateringsavtalet skall bl a reglera ansvar- och kostnadsfördelning för 4

92 Genomförandebeskrivning utbyggnad av allmän plats, överlåtelse av allmän platsmark, bildande av gemensamhetsanläggningar, anslutningar till allmänna vägar mm. Exploateringsavtalet behöver även reglera hur kommunen och exploatören skall samverka kring utbyggnad av området då va-ledningar som kommunen kommer att bygga ut delvis ligger inom kvartersmark. Avtal skall träffas mellan kommunen och Trafikverket angående Hamnvägen, från vilken planområdets övriga vägar ansluts. Avtalet skall reglera villkoren för ett kommunalt övertagande av vägen. Markförvärv All allmänplats överlåts av exploatören utan ersättning till kommunen. Eventuellt markförvärv av kommunen för uppförande av förskola inom planområdet bör regleras i exploateringsavtalet. Mark som idag ingår i befintliga marksamfälligheter inom planområdet skall förvärvas av exploatören och i den mån de ingår i allmän plats överlåtas till kommunen på samma villkor som annan allmän platsmark.. Ansvariga myndigheter/upplysningar Bygglov söks hos Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun. Ansökan om fastighetsbildning, anläggningsförrättning m.m. söks hos Lantmäteriet, Göteborg. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Markägare Övervägande delen av den obebyggda marken inom planområdet ingår i en fastighet Tjuvkil 2:67 som ägs av Marstrands Fastighets AB, nedan kallad exploatören. Inom planområdet finns ett antal redan bebyggda fastigheter och en obebyggd i privat ägo, ett mindre område mark som ägs av kommunen och några marksamfälligheter. För samtliga fastighetsägare hänvisas till planen hörande fastighetsförteckning. Samfälligheter Markförvärv från samfälligheterna Tjuvkil s:4, s:9, s:11, s:18, s:19, s:21, s:22 krävs för att genomföra planen. Marken överförs till Tjuvkil 2:67/ 2:58 och marksamfälligheterna utplånas i den mån de blir onyttiga. Eventuellt kan, för att klargöra framtida ägoförhållanden, nya marksamfälligheter bildas för mark som är belastad av gemensamhetsanläggningar. Erforderlig fastighetsbildning För samtliga nya byggrätter finns möjlighet att bilda egna fastigheter. Detta sker genom avstyckning från stamfastigheten Tjuvkil 2:67. Bostäder kan även komma att upplåtas som bostadsrätter. Fastigheter för det avstyckas på samma sätt som för äganderätter. Delar av Tjuvkil 2:58 överförs till Tjuvkil 2:67. 5

93 Genomförandebeskrivning All allmän platsmark överlåts till Tjuvkil 2:58 eller annan lämplig kommunal fastighet. De delar av befintliga marksamfälligheter som ingår i detaljplaneområdet överförs genom fastighetsreglering antingen till exploatörens fastighet Tjuvkil 2:67 eller i den mån de utgör allmän plats mark till kommunens fastighet 2:58. För marken där de nya gemensamhetsanläggningarna för kvartersgator, parkering, lekytor, valedningar, m.m. bildas är det viktigt att ägoförhållanden för den underliggande marken klarläggs så att en underliggande restfastighet utan klart ägandeskap inte uppstår. Exploatören ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. Gemensamhetsanläggningar För kvartersgator, parkering, lekytor, va-ledningar, diken m.m. inom kvartersmark skall gemensamhetsanläggningar bildas för de nya fastigheterna inom planområdet. Dessa skall förvaltas av nybildade samfällighetsföreningar. Gemensamhetsanläggningarnas slutliga utbredning fastställs i samband med detaljprojektering av området då byggrätternas slutliga placering fastställs. Anläggningsförrättning ansöks hos och utförs av Lantmäteriet och bekostas av exploatören. Ledningsrätt Inom områden markerade med u på plankartan skall ledningsrätt bildas för att säkerställa rätten att nedlägga, underhålla och bibehålla ledningar inom området. Ledningsrätten säkerställs vid lantmäteriförrättning. Dikningsföretag Del av huvuddiket som rinner genom planområdet tillhör Tjuvkil Mellangårds dikningsföretag av år 1944, (akt nr: O- E1a-0391, Länsstyrelsen). Dikningsföretaget skall ha möjlighet att utföra underhåll, vilket det är såväl berättigat som skyldigt till. I samband med rensning av diket måste det finnas plats utefter diket för grävmaskin och uppläggning av rensningsmassor. Vilken andel av dikningsföretagets kostnader som detaljplaneområdet skall svara för skall antingen regleras i överenskommelse med dikningsföretaget eller fastställas vid omprövning av dikningsföretaget. Omprövning söks hos mark- och miljödomstolen. Förordnanden Inom delar av planområdet gäller förordnande enligt PBL 6:19, vilket innebär att ägaren till denna mark, som i gällande detaljplan är utlagd som allmänplatsmark, är skyldig att utan ersättning upplåta denna mark till huvudmannen. Kommunen har begärt att detta förordnande upphävs av länsstyrelsen. Allmän platsmark i den nya detaljplanen ägs i princip endast av exploatören. Överlämnandet av denna regleras i exploateringsavtal. Servitut För några av de befintliga fastigheterna i planområdets västra del finns idag officialservitut för utfart till allmän väg (FRM-akt nr: , och ). Servituten blir i fortsättningen onödiga då utfarten kommer att ske via allmän gata och kan upphävas genom beslut av lantmäteriet. Ansökan görs av exploatören som även bekostar åtgärden. 6

94 Genomförandebeskrivning EKONOMISKA FRÅGOR Detaljplaneekonomi Plankostnadsavtal är upprättat mellan kommunen och exploatören som innebär att exploatören bekostar hela planläggningen av området. Exploateringskostnader och ekonomisk helhetsbedömning Exploatören svarar för samtliga kostnader för utbyggnaden av allmän plats och kvartersmark inom detaljplaneområdet, vilket regleras i exploateringsavtal som upprättas innan detaljplanen tas upp för antagande. Exploatören får intäkter från försäljning av bostäder/tomter för byggnation. Kostnaden för utbyggnaden av va-ledningsnätet har i VA- och Dagvattenutredningen uppskattats till totalt ca 20 miljoner kronor (dock saknas vissa delar ex. servisledningar). I utredningen framgår hur dessa kostnader är fördelade på olika sträckor. Kommunen ansvarar för utbyggnad fram till fastighetsgräns där förbindelsepunkt upprättas. Inom tomtmark ansvarar exploatör eller kommande fastighetsägare. Då fastighetsbildningen inte är fastställd i detaljplanen är det i detta skede ej beslutat var förbindelsepunkten är och därmed ej vilka sträckor som kommunen ansvarar för och bekostar. Ansvars och kostnadsfördelning mellan kommun och exploatör skall regleras i exploateringsavtalet. Kommunen får intäkter genom anslutningsavgifter, inom planområdet beräknas dessa intäkter uppgå till ca 15,5 miljoner kronor. Därutöver tillkommer anslutningsavgifter för några fastigheter utanför planområdet. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet Befintliga fastigheter inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala va-nätet då området kommer att ingå i verksamhetsområde för kommunalt va. Anläggningsavgiften för va skall erläggas, enligt gällande taxa, när kommunen meddelat att förbindelsepunkt är upprättad. Anslutningsvägen till befintliga fastigheter i planområdets västra del kommer förändras till allmän plats (lokalgata). Detta bedöms ej leda till ökade kostnader för befintliga fastighetsägare då exploatören bekostar utbyggnaden av vägen samt kommunen kommer att bekosta drift och underhåll av vägen framöver. Nya fastigheter inom planområdet kommer i större eller mindre omfattning att anslutas till nybildade gemensamhetsanläggningar och därigenom svara för framtida drift av gemensamma ytor inom området. Framtida driftskostnader Kommunen får driftskostnader för alla anläggningar på allmän plats. För tillkommande allmän plats såsom vägar och naturområden beräknas driftskostnaden öka med cirka kr per år. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska undersökningar Under planarbetet har ett antal tekniska utredningar genomförts. 7

95 Genomförandebeskrivning Behovsbedömning av miljöpåverkan Biotopkartering och naturvärdesbedömning (Naturcentrum, februari 2012) Inventering av åkergroda, hasselsnok, vattensalamander. (Naturcentrum, april 2012) PM Geoteknik (Tellstedt, , rev ) Bullerutredning (ÅF, ) VA- och dagvattenutredning (Sweco, rev ) Arkeologisk utredning (Bohusläns museum, 2012:24) Arkeologisk förundersökning (Bohusläns museum nov 2013) Fiskevårdsåtgärder i Kungälv (Västsveriges fisk och fiskevård 2013) Gestaltningsprogram (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Dessa utredningar ingår i planhandlingarna. Vatten och avlopp Detaljplaneområdet kommer att ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Fastigheter inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala va-nätet som ska byggas ut i området. Pumpstationer kommer att uppföras inom området för att pumpa spillvattnet från området via Kärna och Ytterby till Ryaverket (avloppsreningsverk) i Göteborg. Utbyggnad av va-nätet behöver samordnas mellan kommunen och exploatören. Dagvatten För att erhålla en ekologiskt hållbar dagvattenhantering ska processer som infiltration, nedbrytning, sedimentering, växtupptag och flödesutjämning användas. En sådan dagvattenhantering innebär en minskad föroreningsbelastning avseende recipienten och en minskad samt jämnare belastning på dagvattenanläggningarna såsom ledningar, diken, magasin, mm. Befintligt huvuddike i planområdets norra del behöver åtgärdas och byggas om innan byggnation kan ske. För att kunna avleda extrem nederbörd med hög återkomsttid och undvika översvämningsproblematik föreslås en utvidgning av dikessektionen. En utförlig utredning kring utformningen bör utföras i samband med detaljprojekteringen. Anmälan om vattenverksamhet har gjorts hos Länsstyrelsen. Förslag på lösningar framgår av utförd va-och dagvattenutredning. Trafik Befintlig bebyggelse i planområdets västra del kommer få gemensam anslutningsväg med föreslagen nyproduktion. Större delen av vägen i planförslaget sammanfaller med sträckningen av befintlig väg inom planområdet, på plankartan markerad som LOKALGATA 3, som idag förvaltas av berörda fastighetsägare. Infarten från Hamnvägen får dock en ny lokalisering något öster om befintlig infart, på plankartan markerad som LOKALGATA 2. Den befintliga infarten kommer att utgöra gång- och cykelbana. Trafikverket är väghållare för väg 612, LOKALGATA 1. Väg 612 föreslås byta namn från Tjuvkilsvägen till Hamngatan. Del av denna väg ligger inom planområdet. 8

96 Genomförandebeskrivning Exploatören bekostar utbyggnad av samtliga vägar inom planområdet. Hur utbyggnad av Hamngatan organiseras och genomförs måste särskilt hanteras i avtal med Trafikverket och i exploateringsavtalet då den i dagsläget är en statlig väg. Buller Genomförd bullerutredning visar att bostadshus vid Hamngatan, lokalgator samt gårdsgator i planområdet klarar gällande riktvärden om högst 55 db(a) ekvivalent nivå på närmaste fasad. Utredningen visar att bostadshus nära Hamnvägen, lokalgatorna och gårdsgatorna eventuellt kan överskrida riktvärdet för uteplats samt sovrum. Med förhöjd fasadisolering bör riktvärdet 45 db(a) inomhus klaras. Om uteplatser placeras på bullerskyddad fasadsida eller skärmas med täta skärmar bör riktvärdet 70 db(a) på uteplats kunna klaras. Exploatören ansvarar för att bullerkrav uppfylls. El Befintlig luftledning för starkström skall på exploatörens bekostnad flyttas alternativt markförläggas genom området. Kultur- o naturmiljö Inom planområdet finns flera stenmurar. Av dessa är det två stycken som påverkas vid genomförande av detaljplanen. Murarna föreslås flyttas och återuppbyggas som kompensationsåtgärd, huvudsakligen inom allmän plats Natur. Denna åtgärd kräver biotopdispens vilket ansöks om och beviljats av Länsstyrelsen. Inom området förekommer fornlämningar och skyddsvärda björnbär. Dessa bevaras huvudsakligen inom allmän plats Natur. Avfall Inom området anläggs miljöhus vilka är strategiskt utplacerade vid knutpunkter och parkeringsenheter. Avfall ska hanteras i enlighet med Renhållningsordning för Kungälvs kommun. Angöringsplats för trafiksäker hantering skall finnas vid gatan i anslutning till miljöhuset. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Till innehållet i denna genomförandebeskrivning har bidragit: Sune Karlsson, SHB, Mikael Svensson, SHB, Jenny Bjönness Bergdahl SHB. SAMHÄLLSBYGGNAD Anders Bergquist Mark- och exploateringsingenjör Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef 9

97 Fastighetsförteckning Tillhörande upprättad detaljplan för bostäder, del av Tjuvkil 2:67 m.fl., vid Tjuvkils huvud Kungälvs kommun Västra Götalands län

98 Avdelning A Fastigheter inom planområdet Postnumm Fastighet Andel Namn Bostadsadress Postadress er TJUVKIL 2:22 1/2 FORD,BARBRO TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:22 1/2 FORD,NIGEL TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:27 7/10 BLOMGREN,BRITTA KATARINA ÖSTGÖTAGATAN 34 LGH STOCKHOLM TJUVKIL 2:27 3/10 BLOMGREN,NINA MARIE-ANNE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:29 1/2 JANOWSKY, ELLEN ANNA ELISABETH VALLGATAN 8 LGH KUNGSBACKA TJUVKIL 2:29 1/2 JANOWSKY, GUSTAV MOGENS VALLGATAN 8 LGH KUNGSBACKA TJUVKIL 2:30 1/2 FREDRIKSSON,HANS NIKLAS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:30 1/2 WALLIN,MARIE CHRISTINE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:32 1/1 BLOMGREN, NINA MARIANNE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:58 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:67 1/1 MARSTRANDS FASTIGHETS AB BOX STENUNGSUND TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSON, HANS STEFAN SLÄTTHULTSGATAN MÖLNDAL TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSSON, JAN TOMAS FOTBOLLSGATAN MÖLNDAL TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSSON, LARS MAGNUS URSVIKSVÄGEN 31 LGH SUNDBYBERG TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSON,BARBRO Adressuppgifter saknas TJUVKIL 2:98 1/2 LEANDERSSON,ANNA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:98 1/2 SKÖLD,PER TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:138 1/1 TJUVKILS TRAFIK-OCH SMÅBÅTSHAMN Adressuppgifter saknas TJUVKIL 2:138 Taxerad TJUVKILS TRAFIK-O SMÅBÅTSHAMN EK FÖR LERSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:162 1/1 MEULLER,ANN MARIE UPPEGÅRDSVÄGEN BOHUS TJUVKIL 2:163 1/2 HELSNER,EDITH MARIA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:163 1/2 HELSNER,KARL ANDERS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:167 1/1 PER SKÖLD FÖRSÄLJNINGS AB TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:168 1/1 FALLGREN, JAN ERIC TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:168 Taxerad JANSSON,LENA CHARLOTT SÖDRA KROKSDAL SKÄRHAMN TJUVKIL 9:1 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 35:2 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV

99 Avdelning B Fastigheter utanför planområdet Fastighet Andel Namn Bostadsadress PostnummerPostadress SOLVIK 1:1 1/1 ANDERSSON,BROR GÖRAN FÄRGSPELSGATAN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 1:63 1/1 CANEBORG,LARS-ERIK LERSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:7 1/2 GUSTAFSSON,MARIA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:7 1/2 HOLMENSKÖLD,ANDERS INGEMAR THJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:8 1/4 BOKVIST WERNER,LENA ELISABETH SCHAUENBURGERSTRASSE 27 CH-4052 BASEL SCHWEIZ TJUVKIL 2:8 3/4 WERNER,JOHAN MAGNUS SCHAUENBURGERSTRASSE 27 CH-4052 BASEL SCHWEIZ TJUVKIL 2:10 7/24 JOHANSSON,ANDERS INGVAR FLATEBY HARESTAD TJUVKIL 2:10 5/12 JOHANSSON,RAGNHILD BERTA ALICE FLATEBY HARESTAD TJUVKIL 2:10 7/24 ÖBERG,MARIE CHRISTINA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:11 1/1 SANBORN,JAN INGVAR VÄSTERLANDA HAGEN VÄSTERLANDA TJUVKIL 2:12 1/1 LINDELL,PEKKA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:14 1/1 LARSSON,MATS OLOF GERHARD TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:15 1/1 RUUTH,KAJSA BRITTA SKEPPAREGÅNGEN 30 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:16 1/2 LIPSCHÜTZ,BRITT MARGARETA THORILD WULFFSGATAN 26 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:16 1/2 LIPSCHÜTZ,ROLF LENNART THORILD WULFFSGATAN 26 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:19 1/1 BRYNTESSON,STEN ERIK GORDON STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:21 1/1 BLOMGREN,INGELA ARVID LINDMANSGATAN 19 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:23 1/1 BLOCH,LISA BODIL TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:28 1/2 NIEME, CARL MARCUS VÄSTRA GATAN 12 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 1/2 NEIME, LISELOTT VÄSTRA GATAN 12 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 Taxerad CARLSSON, INGMAR ARNOLD MUNKHOLMSGATAN KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 Taxerad CARLSSON, NAEMI LINNÉA MUNKHOLMSGATAN KUNGÄLV TJUVKIL 2:31 1/2 JOHNSSON,BO MAGNUS FYRADALERSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:36 1/2 LIEFELDT,ANNA ELISABETH STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:36 1/2 LIEFELDT,BERNDT VALDEMAR STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:40 1/2 HJALMARSSON,INGELA HELÉN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:40 1/2 LARSSON,MATS GUSTAV HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:41 1/2 OLJELUND,THOMAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:41 1/2 SVANSTRÖM,HELEN TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:42 1/1 FRISK,PER JOHAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:43 1/1 LJUNG,BIRGIT HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:45 1/2 HILDING,PÄR RUNE GUSTAV STENSTAVÄGEN LYCKE

100 TJUVKIL 2:45 1/2 HOLMÉN HILDING,ANNELI KRISTINA STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:48 1/2 LINDBLOM,GLENN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:48 1/2 LINDBLOM,NINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:49 1/1 BERNTSSON,BERIT ELISABETH HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:50 1/2 GUSTAVSSON,EGON TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:50 1/2 GUSTAVSSON,KATE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:51 1/2 ERIKSSON,ANNA MARIE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:51 1/2 ERIKSSON,JAN NIKLAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:52 1/1 EKDAHL,NILS PATRIK JONAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:53 1/1 BJÖRK,SVEN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:56 1/2 NILSSON,EILA MARIA ELVIRA PLOMMONVÄGEN 16 LGH LUND TJUVKIL 2:56 1/2 NILSSON,HANS ARVID BRUNO PLOMMONVÄGEN 16 LGH LUND TJUVKIL 2:59 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:60 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:61 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:62 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:70 1/1 HVARFVÉN SUNDBORN,KERSTIN ELISABETH LANDALABERGEN 37 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:71 1/2 JOHANSSON,BJÖRN JOHAN INGEMAR ROSENGÅNGEN NÖDINGE TJUVKIL 2:71 1/2 JOHANSSON,LOUISE MARIE CHRISTEL ROSENGÅNGEN NÖDINGE TJUVKIL 2:73 1/20 KOLLBERG,CARIN JULIA FREDRIKA JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 1/2 KOLLBERG,CARIN MARIE-LOUISE JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 1/20 KOLLBERG,CARL LUDVIG GUSTAF MEIJERBERGSGATAN 6 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 2/5 KOLLBERG,CARL MAGNUS GUSTAF JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:74 3/10 BERGSTRÖM, ANN-CATRIN ÖSTRA TRÄDAL YTTERBY TJUVKIL 2:74 1/5 BERGSTRÖM, ARNE ROLAND RÖDKLÖVERN 7 D TORSLANDA TJUVKIL 2:74 3/10 BERGSTRÖM, CLAES ANDERS ÖSTRA TRÄDAL YTTERBY TJUVKIL 2:74 1/5 BERGSTRÖM, INGER SYLVIA RÖDKLÖVERN 7 D TORSLANDA TJUVKIL 2:75 1/1 CASSEL,MARGARETHA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:77 1/2 BOISSIER,SVEA ULLA BIRGITTA ÅKERGATAN 10 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:77 1/4 JOHANSSON,EMMA LENA BIRGITTA MATSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:77 1/4 LARSSON,IDA ANNA BIRGITTA NORGÅRDSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:78 1/3 HANSELIUS,JENNY KRISTINA KULLBÄCKSTORPSVÄGEN MÖLNLYCKE TJUVKIL 2:78 1/3 LARSSON,HANS ANDERS LÅNGEDRAGSVÄGEN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 2:78 1/3 LARSSON,JENS KRISTIAN MARKMYNTSGATAN 16 C LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:79 1/1 LARSSON,BROR TJUVKIL 2:83 1/2 HASSELROT,ANNA MARGARETA GULDRINGEN 13 LGH V. FRÖLUNDA

101 TJUVKIL 2:83 1/2 HASSELROT,CARL ANDERS MATTIAS KUGGÅSVÄGEN MÖNSTERÅS TJUVKIL 2:89 1/1 BERNTSON,LARS LENNART TRUSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:130 1/2 HASSELROT,ANNA MARGARETA GULDRINGEN 13 LGH V. FRÖLUNDA TJUVKIL 2:130 1/2 HASSELROT,CARL ANDERS MATTIAS KUGGÅSVÄGEN MÖNSTERÅS TJUVKIL 2:133 1/2 REES,IDA SOFIE HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:133 1/2 REES,TOBIAS MIKAEL HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:143 1/2 TOLLESSON,JAN RÅDMANSGATAN 5 LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:143 1/2 TOLLESSON,LILLEMOR RÅDMANSGATAN 5 LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:150 1/2 ELIASSON,HANS PETER CATRIN HEDBERG VÄSTRA GATAN 67 C LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:150 1/2 HEDBERG,ÅSA CATRINE VÄSTRA GATAN 67 C LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:151 1/2 GYLLENSVAN,ANITA ELISABET HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:151 1/2 KARLSSON,HANS-ERIC CRISTER HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:152 1/2 CLAESSON,STEFAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:152 1/2 CLAESSON,TINA ANN CAROLYN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:153 1/2 HÖGGREN,LENNART HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:153 1/2 HÖGGREN,MARIT HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:154 1/2 LILJEBLAD,BIRGIT CARINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:154 1/2 LILJEBLAD,PER CLAES-JOHAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:155 1/1 SANBORN,JAN INGVAR FRÖDINGSVÄGEN LERUM TJUVKIL 2:156 1/1 UTTER,ULRIKA ANNELIE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:158 1/2 DANIELSSON,TORBJÖRN GÖSTA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:158 1/2 KARLSSON,INGVOR HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:159 1/1 REIDEMARK, EVA ANNA-KARIN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:159 Taxerad ERIKSSON, HELMER JOAKIM HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:160 1/2 LÖFSTRAND,MÄRTA CHRISTINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:160 1/2 MALMSTEN,LEIF PETER HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:161 1/2 BLOMGREN,KARIN SOFIA SÖRGÅRDSVÄGEN GÖTEBORG TJUVKIL 2:161 1/2 JOHANSON,JAN ROGER SÖRGÅRDSVÄGEN GÖTEBORG TJUVKIL 2:164 1/2 BRANDBERG,ANN-CHARLOTTE HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:164 1/2 BRANDBERG,SVEN VILHELM HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:165 1/1 BORBÉLY,MIKAEL TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:169 1/2 CALÅS,ANNA-LENA ULRIKA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:169 1/2 CALÅS,PER ÅKE MAGNUS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:170 1/1 CASSEL,MARGARETHA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:172 CLAESSON,STIG LENNART TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 3:5 1/2 KARLSSON, KERSTIN SOFIA HÄLLEBERGSGATAN 40 LGH YTTERBY

102 TJUVKIL 3:5 1/2 KARLSSON, VIVEKA HELENA MIRAALLÉN 27 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:5 Taxerad KARLSSON,KARIN ELSIE MARIANNE TJUVKIL 3:5 Taxerad TELIASONERA MOBILE NETWORKS AB FARSTA TJUVKIL 3:47 1/1 LÖFGREN,EVA BIRGITTA FÄRGFABRIKSGATAN 16 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:48 1/1 JOHANSSON,BENGT GUNNAR TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:53 1/1 HAGLUND,TOM KRISTER BURGÅRDSGATAN 14 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:54 1/1 LINDEGÅRDH,BARBRO ANN-KRISTIN MAJTORPSGATAN HISINGS BACKA TJUVKIL 3:56 1/2 KVAREFELT,INGRID BIRGITTA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:56 1/2 KVAREFELT,LEIF KENNETH TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:62 1/1 GUSTAFSSON,ANITA YVONNE BJÖRRÖD KODE TJUVKIL 3:62 Taxerad ERIKSSON,JAN ROLAND ALBERTH U.S.A. TJUVKIL 10:1 1/2 STRANDWITZ,ANNA VIOLETTGATAN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 10:1 1/2 STRANDWITZ,MAX RENVÄGEN TÄBY TJUVKIL 12:1 1/2 UNGER,JENNY VICTORIA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 12:1 1/2 UNGER,JOAKIM PETER TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 16:1 1/1 RING,JONAS SIXTEN VASAGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 17:1 1/1 JANSSON,KERSTIN ELISABETH TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 18:1 1/2 EDSTRÖM,FRIDA KRISTINA ARVID LINDMANSGATAN 3 C, LGH GÖTEBORG TJUVKIL 18:1 1/2 EDSTRÖM,FRIDA KRISTINA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 18:1 1/2 KIMFORS,ROLF LENNART TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 22:1 1/1 ANDERSSON,HARRIET TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 30:1 1/2 ALVERÉN,ULRIKA MARGRET TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 30:1 1/2 ANDREASSON ALVERÉN,JOHAN TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 32:1 1/2 DAHL,DAVID URBAN TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 32:1 1/2 WINROTH DAHL,BARBRO ELISABETH TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 34:2 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 35:1 1/2 ÅBERG,BO SVANTE STEFAN TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 35:1 1/2 ÅBERG,EVA LISELOTTE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 37:1 1/2 HÄLLQVIST,MATS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 37:1 1/2 ROSENGREN,KRISTINA TJUVKILS HUVUD LYCKE

103 Avdelning C Samfälligheter inom planområdet Tjuvkil S:4 Ändamål: Strandplan Delägande fastigheter: LYCKE-KROKEN 1:3 LYCKE-KROKEN 1:4 LYCKE-KROKEN 1:5 LYCKE-KROKEN 1:7 LYCKE-KROKEN 1:52 TJUVKIL 1:4 TJUVKIL 1:7 TJUVKIL 1:44 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:166 TJUVKIL 2:32 TJUVKIL 3:5 TJUVKIL 3:61 TJUVKIL 3:62 TJUVKIL 4:5 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 5:1

104 Tjuvkil S:11 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: LYCKE-KROKEN 1:3 LYCKE-KROKEN 1:4 LYCKE-KROKEN 1:5 LYCKE-KROKEN 1:7 LYCKE-KROKEN 1:52 TJUVKIL 1:4 TJUVKIL 1:7 TJUVKIL 1:44 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:166 TJUVKIL 3:2 TJUVKIL 3:5 TJUVKIL 3:61 TJUVKIL 3:62 TJUVKIL 4:5 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 5:1

105 Tjuvkil S:17 Ändamål: Vägar Delägande fastigheter: TJUVKILS BYS SKIFTESLAG HÄRI INGÅR ÄVEN KROKEN NR 1 Tjuvkil S:18 Ändamål: Väg Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Tjuvkil S:19 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Tjuvkil S:21 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67

106 Tjuvkil S:22 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Avdelning D Gemensamheter inom planområdet Tjuvkil GA:6 Ändamål: Förvaltning: Väg STENSTA VÄGSAMFÄLLIGHET Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:16 TJUVKIL 2:85 TJUVKIL 2:19 TJUVKIL 2:86 TJUVKIL 2:21 TJUVKIL 2:87 TJUVKIL 2:26 TJUVKIL 2:88 TJUVKIL 2:28 TJUVKIL 2:89 TJUVKIL 2:33 TJUVKIL 2:91 TJUVKIL 2:34 TJUVKIL 2:92 TJUVKIL 2:35 TJUVKIL 2:93 TJUVKIL 2:36 TJUVKIL 2:94 TJUVKIL 2:37 TJUVKIL 2:95 TJUVKIL 2:45 TJUVKIL 2:100 TJUVKIL 2:56

107 Tjuvkil GA:15 Ändamål: Förvaltning: AVLOPPSLEDNINGAR, PUMPBRUNNAR, RENINGSVERK M.M. VA-OMRÅDE 5 VÄSTRA TJUVKIL SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Delägande fastigheter: SOLVIK 1:1 TJUVKIL 2:48 TJUVKIL 2:151 TJUVKIL 2:163 TJUVKIL 2:49 TJUVKIL 2:152 TJUVKIL 2:7 TJUVKIL 2:50 TJUVKIL 2:153 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:51 TJUVKIL 2:154 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:52 TJUVKIL 2:155 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:53 TJUVKIL 2:156 TJUVKIL 2:14 TJUVKIL 2:56 TJUVKIL 2:158 TJUVKIL 2:15 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:159 TJUVKIL 2:16 TJUVKIL 2:83 TJUVKIL 2:160 TJUVKIL 2:19 TJUVKIL 2:84 TJUVKIL 2:161 TJUVKIL 2:21 TJUVKIL 2:85 TJUVKIL 2:165 TJUVKIL 2:22 TJUVKIL 2:86 TJUVKIL 2:167 TJUVKIL 2:23 TJUVKIL 2:87 TJUVKIL 2:168 TJUVKIL 2:26 TJUVKIL 2:88 TJUVKIL 2:169 TJUVKIL 2:27 TJUVKIL 2:89 TJUVKIL 2:172 TJUVKIL 2:28 TJUVKIL 2:91 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 2:31 TJUVKIL 2:92 TJUVKIL 4:14 TJUVKIL 2:32 TJUVKIL 2:93 TJUVKIL 4:15 TJUVKIL 2:33 TJUVKIL 2:94 TJUVKIL 4:16 TJUVKIL 2:35 TJUVKIL 2:95 TJUVKIL 4:22 TJUVKIL 2:36 TJUVKIL 2:98 TJUVKIL 4:48 TJUVKIL 2:40 TJUVKIL 2:100 TJUVKIL 5:1 TJUVKIL 2:41 TJUVKIL 2:130 TJUVKIL 32:1 TJUVKIL 2:42 TJUVKIL 2:133 TJUVKIL 35:1 TJUVKIL 2:43 TJUVKIL 2:143 TJUVKIL 37:1 TJUVKIL 2:45 TJUVKIL 2:150

108 Tjuvkil GA:17 Ändamål: Förvaltning: VATTEN OCH AVLOPPSLEDNINGAR,RENINGSVERK MED TILLFARTSVÄG TOFTEBERGETS VA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Delägande fastigheter: BLOCKUDDEN 1:1 TJUVKIL 3:50 TJUVKIL 28:1 LYCKE-KROKEN 1:40 TJUVKIL 3:51 TJUVKIL 30:1 LYCKE-KROKEN 1:42 TJUVKIL 3:53 TJUVKIL 31:1 LYCKE-KROKEN 1:43 TJUVKIL 3:54 LYCKE-KROKEN 1:44 TJUVKIL 3:55 LYCKE-KROKEN 1:45 TJUVKIL 3:56 LYCKE-KROKEN 1:46 TJUVKIL 3:57 LYCKE-KROKEN 1:47 TJUVKIL 3:58 LYCKE-KROKEN 1:48 TJUVKIL 3:59 LYCKE-KROKEN 1:49 TJUVKIL 3:60 LYCKE-KROKEN 1:50 TJUVKIL 3:64 LYCKE-KROKEN 1:51 TJUVKIL 6:1 TJUVKIL 1:60 TJUVKIL 7:1 TJUVKIL 1:61 TJUVKIL 8:1 TJUVKIL 1:80 TJUVKIL 10:1 TJUVKIL 1:81 TJUVKIL 11:1 SPAGHAMN 2:2 TJUVKIL 12:1 TJUVKIL 2:29 TJUVKIL 13:1 TJUVKIL 2:30 TJUVKIL 14:1 TJUVKIL 2:73 TJUVKIL 15:1 TJUVKIL 2:74 TJUVKIL 16:1 TJUVKIL 2:75 TJUVKIL 17:1 TJUVKIL 2:77 TJUVKIL 18:1 TJUVKIL 2:78 TJUVKIL 19:1 TJUVKIL 2:79 TJUVKIL 20:1 TJUVKIL 2:170 TJUVKIL 21:1 TJUVKIL 3:43 TJUVKIL 22:1 TJUVKIL 3:44 TJUVKIL 23:1 TJUVKIL 3:45 TJUVKIL 24:1 TJUVKIL 3:46 TJUVKIL 25:1 TJUVKIL 3:47 TJUVKIL 26:1 TJUVKIL 3:48 TJUVKIL 27:1

109 Avdelning E Gemensamheter utanför planområdet Tjuvkil GA:3 Ändamål: Förvaltning: VÄG, ALLMÄN PLATS (PARK) TOFTEBERGETS VÄGSAMFÄLLIGHET Delägande fastigheter: BLOCKUDDEN 1:1 TJUVKIL 8:1 LYCKE-KROKEN 1:3 TJUVKIL 10:1 SPAGHAMN 2:2 TJUVKIL 11:1 TJUVKIL 2:73 TJUVKIL 12:1 TJUVKIL 2:74 TJUVKIL 13:1 TJUVKIL 2:75 TJUVKIL 14:1 TJUVKIL 2:77 TJUVKIL 16:1 TJUVKIL 2:78 TJUVKIL 17:1 TJUVKIL 2:79 TJUVKIL 18:1 TJUVKIL 2:170 TJUVKIL 21:1 TJUVKIL 3:47 TJUVKIL 22:1 TJUVKIL 3:48 TJUVKIL 24:1 TJUVKIL 3:53 TJUVKIL 25:1 TJUVKIL 3:54 TJUVKIL 26:1 TJUVKIL 2:62 TJUVKIL 27:1 TJUVKIL 6:1 TJUVKIL 28:1 TJUVKIL 7:1 TJUVKIL 30:1

110 Avdelning F Rättigheter inom planområdet Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:29 TJUVKIL 2:30 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:162 TJUVKIL 2:163 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut /24.1 Ändamål: Till förmån för fastigheten: UTRYMME TJUVKIL GA:15 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 5:2 TJUVKIL 2:58 TJUVKIL 9:1 TJUVKIL 2:62 TJUVKIL S:4 TJUVKIL 2:63 TJUVKIL S:11 TJUVKIL 2:64 TJUVKIL S:17 TJUVKIL 4:17 TJUVKIL S:20 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:167 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67

111 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:168 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut /85.1 Ändamål: Parkering Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:150 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Upprättad av Kart- och mätenheten Kungälvs kommun Eva Berndtsson

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 344/2015 Välfärdsbokslut 2014 (Dnr KS2015/1569) I flera olika nationella analyser rapporteras kring ökade skillnader i livsvillkor för olika samhällsgrupper. Social översiktsplan visar att det finns geografiska områden i Kungälvs kommun, där den sociala utsattheten är större än i andra områden. I dessa områden finns en högre koncentration av låg nivå på skolresultat, högre andel arbetslösa, personer med försörjningsstöd och sociala insatser. I Malmö kommissionens slutrapport betonas att det krävs social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system mer jämlika. 1 I tillväxtstrategin för Västra Götaland 2020 presenteras en rad åtgärder kring de faktorer som bidrar till en bättre hälsa i befolkningen, som exempelvis utbildning och delaktighet i samhället för unga samt insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande. Välfärdsbokslut 2014 visar att, utifrån flera redovisade indikatorer 2, är Kungälvs kommun vid jämförelse en välmående kommun. Dock synliggörs olika strategiska utmaningar utifrån den generella folkhälsan: Sjuktalet i Kungälvs kommun har, bland kvinnor under en tre-årsperiod, ökat med ca 7 dagar(från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Psykiska sjukdomar (motsvarar 48 procent) är den mest frekventa bakomliggande orsaken till sjukskrivningar. Skolhälsovårdens hälsosamtal över tid, visar att de allra flesta eleverna trivs och mår bra på skolorna. Ett mindre antal elever i varje klass och skola visar symtom på ohälsa såsom; magont, huvudvärk, oro, sömnbesvär, övervikt/fetma, missbruk, självskadebeteende, depression etc. Likt övriga Sverige står Kungälvs kommun inför en demografisk utmaning. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Prognosen i Kungälvs kommun är att andelen kommer att öka intervallet år samt 80 och äldre. Detta innebär ökat behov av olika hälsofrämjande initiativ som fler och nya former av mötesplatser, anhörigstöd och trygghetsskapande initiativ. Social översiktsplan (2015) visar att i områden med hög social marginalitet tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. Vidare belyser statistik från socialtjänsten och polisen behovet av ökade insatser som berör våld i nära relationer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Välfärdsbokslut Bilaga KungalvsKommun-bokslut2014-K02.pdf Förslag till kommunfullmäktige Arbetslöshet, ohälsotal, sjuktal, barnfattigdom, försörjningsstöd, meritvärde skolår 9 etc. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

126 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Välfärdsbokslut 2014 antecknas till protokollet. Expedieras till: Johan Sjöholm För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

127 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johan Sjöholm, Robert Andersson Välfärdsbokslut 2014 (Dnr KS2015/1569-2) Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådet arbetar utifrån en politiskt antagen folkhälsoplan. Ett av rådets uppdrag är att följa utvecklingen för kommunens invånare ur välfärd-, hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via årligt välfärdsbokslut, där syftet är att ge en bred beskrivning av välfärden i kommunen, samt att skapa underlag för en strategisk dialog kring folkhälsoarbetets kommande prioriteringar. I flera olika nationella analyser rapporteras kring ökade skillnader i livsvillkor för olika samhällsgrupper. Social översiktsplan visar att det finns geografiska områden i Kungälvs kommun, där den sociala utsattheten är större än i andra områden. I dessa områden finns en högre koncentration av låg nivå på skolresultat, högre andel arbetslösa, personer med försörjningsstöd och sociala insatser. I Malmö kommissionens slutrapport betonas att det krävs social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system mer jämlika. 1 I tillväxtstrategin för Västra Götaland 2020 presenteras en rad åtgärder kring de faktorer som bidrar till en bättre hälsa i befolkningen, som exempelvis utbildning och delaktighet i samhället för unga samt insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande. Välfärdsbokslut 2014 visar att, utifrån flera redovisade indikatorer 2, är Kungälvs kommun vid jämförelse en välmående kommun. Dock synliggörs olika strategiska utmaningar utifrån den generella folkhälsan: Sjuktalet i Kungälvs kommun har, bland kvinnor under en tre-årsperiod, ökat med ca 7 dagar(från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Psykiska sjukdomar (motsvarar 48 procent) är den mest frekventa bakomliggande orsaken till sjukskrivningar. Skolhälsovårdens hälsosamtal över tid, visar att de allra flesta eleverna trivs och mår bra på skolorna. Ett mindre antal elever i varje klass och skola visar symtom på ohälsa såsom; magont, huvudvärk, oro, sömnbesvär, övervikt/fetma, missbruk, självskadebeteende, depression etc. Likt övriga Sverige står Kungälvs kommun inför en demografisk utmaning. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Prognosen i Kungälvs kommun är att andelen kommer att öka intervallet år samt 80 och äldre. Detta innebär ökat behov av olika hälsofrämjande Arbetslöshet, ohälsotal, sjuktal, barnfattigdom, försörjningsstöd, meritvärde skolår 9 etc. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

128 2(3) initiativ som fler och nya former av mötesplatser, anhörigstöd och trygghetsskapande initiativ. Social översiktsplan (2015) visar att i områden med hög social marginalitet tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. Vidare belyser statistik från socialtjänsten och polisen behovet av ökade insatser som berör våld i nära relationer. Bakgrund Slutsatser utifrån Välfärdsbokslut 2013 var att social bakgrund och utbildningsbakgrund har en avgörande betydelse kring hälsa och livsvillkor. I samband med uppföljningen av Välfärdsbokslut 2013 formulerades olika utvecklingsområde: integrera bokslutet med analysen i social översiktsplan redovisa skolhälsovårdens hälsosamtal över tid komplettera bokslutet med ett trygghetsavsnitt komplettera med indikatorer som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med den sociala översiktsplanen är att, utifrån resultatmålen, i ett första steg analysera den sociala hållbarheten och presentera en översikt över social utsatthet. Vid kommunstyrelsens den 24 juli 235 fattades följande beslutet att: Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till social översiktsplan i steg ett. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för det vidare arbetet i dialog med berörda aktörer. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på ett utvecklat Välfärdsbokslut där arbetet inom folkhälsa och sociala investeringar hanteras i ett sammanhang. Verksamhetens bedömning Välfärdsbokslut 2014 ska ses som ett underlag för kommande prioriteringar av insatser utifrån dimensionen sociala hållbarhet. Välfärdsbokslut 2014 är underlag för steg 2 social översiktsplan samt projektdirektiv folkhälsa 3.0. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Välfärdsbokslut 2014 ska ses som ett strategiskt underlag utifrån för kommunfullmäktiges strategiska mål Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) samt resultatmålen; fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Bedömning i relation till barnperspektivet Välfärdsbokslut 2014 ska som ett strategiskt underlag i relation till barnperspektivet, då dokumentet exempelvis belyser barnfattigdom, barn- och ungdomars psykiska ohälsa samt

129 3(3) skolresultat. Med stöd av den sociala översiktsplanen ger bokslutet även en beskrivning över den sociala utsattheten bland barn och ungdomar i Kungälvs kommun. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Välfärdsbokslut 2014 är ett strategiskt underlag i relation till jämställdhetsperspektivet, då dokumentet exempelvis belyser könsskillnader utifrån olika indikatorer såsom; arbetslöshet, ohälsotal, sjuktal och lokalt aktivitetsstöd. Teknisk bedömning/genomförandeplan Välfärdsbokslut 2015 har arbetats fram med stöd av olika sakkunniga inom Samordningsförbundet, SIMBA, kommunens olika sektorer samt kommunledningssektorn. Förslag till bokslut har även processats med kompetens från Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Juridisk bedömning Juridisk bedömning är inte aktuell. Ekonomisk bedömning Välfärdsbokslut 2014 är ett strategiskt dokument som är ett av flera underlag för kommunens kommande prioriteringar och målarbete. Godkännande av Välfärdsbokslut 2014 innebär inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Välfärdsbokslut 2014 antecknas. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Sektorschef kommunledningssektorn Expedieras till: För kännedom till:

130 Välfärdsbokslut 2014 Folkhälsorådet KS2015/1569

131 Välfärdsbokslut 2014, Folkhälsorådet Kungälvs kommun 2015 Kungälvs kommun Layout och formgivning: Amanda Hjärtström amandahjarta.se

132 förord Välfärdsbokslut 2014 ska ses som en lägesbeskrivning av vår kommun. En gemensam bild som är själva förutsättningen för att i bred samverkan agera tillsammans! Samtidigt som den generella folkhälsan, utifrån olika nationella rapporter förbättras, avtar inte hälsogapet mellan olika samhällsgrupper. Kungälvs kommun är vid jämförelse en välmående kommun. Men Kungälvs kommun är också en bild i miniformat av Sverige och Västra Götalandsregionen. Processen kring social översiktsplan har synliggjort vår lokala utmaning kring den ojämlika hälsan. Mellan olika geografiska områden i vår kommun finns strukturella skillnader när det gäller indikatorer som; arbetslöshet, försörjningsstöd, sjuktal och utbildnings resultat. För att beskriva välfärden i Kungälvs kommun, är det extra angeläget att också belysa, de medmänniskor som under 2014 och innevarande år, flytt till Kungälv från krig och oroligheter. Medmänniskor som kortare eller längre tid ska stanna i vår kommun. I Välfärdsbokslut 2014 uppmärksammas utvecklingen via intervjuer med representanter från civilsamhället, kommun och region. Studie efter studie visar att hälsa och social utsatthet hänger ihop. Det traditionella folkhälsoarbetet är på väg mot en riktningsförändring, där dimensionen av social hållbarhet växer allt starkare. En dimension som kräver helt nya, breda lösningar, med socialpolitiskt innovationsförmåga. Vi är beredda att ta det steget. Med dessa inledande ord vill vi signalera att processen kring folkhälsa 3,0 är inledd och kommer intensifieras under Vår tydliga viljeinriktning är att etablera samverkan och knyta nya samhällskontrakt. Utgångspunkter för detta arbete är Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället och målen; fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Kent Lagrell (M) Vice ordförande i Folkhälsorådet Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Miguel Odhner (S) Ordförande i Folkhälsorådet kommunstyrelsen

133

134 Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådet arbetar utifrån en politiskt antagen folkhälsoplan. Ett av rådets uppdrag är att följa utvecklingen för kommunens invånare ur välfärd-, hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via ett årligt välfärdsbokslut, där syftet är att ge en bred beskrivning av folkhälsan i kommunen samt att skapa underlag för en strategisk dialog kring folkhälsoarbetets kommande prioriteringar. I flera olika nationella analyser rapporteras kring ökade skillnader i livsvillkor för olika samhällsgrupper. Social översiktsplan visar att det finns geografiska områden i Kungälvs kommun, där risken för utanförskap är större än andra områden. I dessa områden finns en högre koncentration av en låg nivå på skolresultat, högre andel arbetslösa, personer med försörjningsstöd och sociala insatser. I Malmö kommissionens slutrapport betonas att det krävs social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system mer jämlika1. I tillväxtstrategin för Västra Götaland 2020 så presenteras en rad åtgärder kring de faktorer som bidrar till en bättre folkhälsa. Exempelvis utbildning och delaktighet i samhället för unga samt insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande. Välfärdsbokslut 2014 visar, utifrån flera redovisade indikatorer2, att Kungälvs kommun vid jämförelse äe en välmående kommun. Dock så synliggörs olika strategiska utmaningar utifrån den generella folkhälsan: Sjuktalet i Kungälvs kommun har, bland kvinnor under en treårsperiod, ökat med cirka 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), delvis 75 procent. Psykiska sjukdomar (48 procent) är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Skolhälsovårdens hälsosamtal över tid visar att de allra flesta eleverna trivs och mår bra på skolorna. Ett mindre antal elever i varje klass och skola visar symtom på ohälsa såsom magont, huvudvärk, oro, sömnbesvär, övervikt/fetma, missbruk, självskadebeteende, depression och liknande. Likt övriga Sverige står Kungälvs kommun inför en demografisk utmaning. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Prognosen i Kungälvs kommun är att andelen kommer att öka intervallet år samt 80 och äldre. Detta innebär ökat behov av olika hälsofrämjande initiativ som fler och nya former av mötesplatser, anhörigstöd och trygghetsskapande initiativ. Social översiktsplan (2015) visar att i områden med en hög social marginalitet så tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. Vidare belyser statistik från Socialtjänsten och Polisen behovet av ökade insatser som berör våld i nära relationer. sammanfattning 1 malmo.se/kommission 2 Arbetslöshet, ohälsotal, sjuktal, barnfattigdom, försörjningsstöd, meritvärde skolår 9 etc. välfärdsbokslut

135 innehållsförteckning 1. inledning Syfte Slutsatser Välfärdsbokslut Upplägg Välfärdsbokslut vision och inriktning Malmö-kommissionen Inriktningsdokument Västra Götalandsregionen Västra Götaland Samling för social hållbarhet Mål och inriktning 2016 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Strategiska mål Kungälvs kommun Social översiktsplan begrepp Social hållbar utveckling Folkhälsoarbete Social investering demografi säkerhet och trygghet Inledning Brand Brott Våldsbrott Våld i nära relationer Bostadsinbrott Skadegörelse Intervjuer Sammanfattning utmaning trygga och goda uppväxtvillkor Inledning Barnfattigdom Meritvärde skolår Gymnasiet Insatser LVU och SOL Andel barn och ungdomar 0 20 år behovsprövande öppna insatser Placering på instution eller i familjehem Deltagande föreningsliv Intervju Sammanfattning utmaning goda levnadsvanor Inledning Fysisk aktivitet Tobak Alkohol Sammanställning skolhälsovårdens hälsosamtal Intervju Sammanfattning utmaning jämställda livsvillkor Inledning Nettoinkomst Arbetslöshet Ohälsotal och sjuktal Försörjningsstöd...39

136 8.6. Utbildningsnivå Valdeltagande Social översiktsplan Intervju Sammanfattning utmaning åldrande med livskvalitet Inledning Besvär med ensamhet bland äldre Fallolyckor Intervju Sammanfattning referenser... 47

137 1. inledning 1.1. syfte Syftet med Välfärdsbokslutet 2014 är att ge en bred beskrivning av folkhälsan i kommunen, samt skapa underlag för strategiska diskussioner kring hur kommande folkhälsoarbete bör se ut och prioriteras slutsatser välfärdsbokslut 2013 Slutsatser utifrån Välfärdsbokslut 2013 var att folkhälsa i Sverige förbättras, däremot ökar skillnader mellan olika grupper i samhället. Oavsett vilken utmaning så är mönstret detsamma social bakgrund och utbildningsnivå har en avgörande betydelse kring hälsa och livsvillkor. Sett utifrån ett lokalt perspektiv var slutsatserna i Välfärdsbokslut 2013 att arbetslösheten samt ersättningar från socialförsäkringssystemet, utifrån regional- och nationell jämförelse, lägre i Kungälvs kommun än i övriga landet. Via regionens barnhälsoindex konstaterades att Kungälvs kommun är en god kommun att växa upp i. Samtidigt visade resultaten från lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) och sammanställningar från skolhälsovården att behovet av mobilisering kring barn- och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Sammanställningar från LUPP och hälsosamtal belyste behovet av förebyggande insatser mot droger samt alkohol- och tobaksbruk. I samband med uppföljningen av Välfärdsbokslut 2013 så formulerades olika utvecklingsområden: integrera bokslutet med analysen i social översiktsplan redovisa skolhälsovårdens hälsosamtal över tid komplettera bokslutet med ett trygghetsavsnitt komplettera med indikatorer som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället 1.3. upplägg välfärdsbokslut 2014 Välfärdsbokslut 2014 utgår, utöver området trygghet, från de fyra utmaningarna i kommunens folkhälsoplan: Trygga och goda uppväxtvillkor Jämlika och jämställda livsvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Varje kapitel innefattar en presentation av relevanta indikationer och intervjuer samt en sammanfattning. Ambitionen med intervjuerna är att få en kvalitativ dimension och ökad förståelse utifrån den statisk som presenteras. I Välfärdsbokslut 2014 utgör Härryda och Lerum referenskommuner3. 3 Bland de 20 kommuner som mest liknar Kungälvs kommun, utifrån sammanvägningen av olika nyckeltal i Koladas likhetssökning, finns kommunerna Härryda och Lerum. Dessa två kommuner har flera beröringspunkter med Kungälvs kommun såsom positiv befolkningsutveckling, liknande fördelning av bostäder, närhet till Göteborg samt kombination av landsort och tätort. 8 välfärdsbokslut 2014

138 2.1. malmö-kommissionen 2010 beslutade kommunstyrelsen om att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö. I uppdraget ingick att arbeta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska ojämlikheter i hälsa. Slutrapporten pekar på de sociala och ekonomiska faktorer som på olika sätt påverkar människors hälsa och välbefinnande. Kommissionens övergripande rekommendation är att det behövs en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och samhällets olika system, som utbildning, arbete, inkomst och hälso- och sjukvård, mer jämlika. Människors utveckling och hälsa måste sättas i centrum för samhällsutvecklingen. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar och inte som kostnader (Stigendal & Östergren, 2013). 2. vision och inriktning 2.2. inriktningsdokument västra götalandsregionen Västra Götaland 2020 VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren Strategin syftar till att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Strategin har starka kopplingar till EU:s strategi för tillväxt Europa Västra Götaland 2020 innehåller en rad åtgärder kring de faktorer som bidrar till en bättre hälsa hos befolkningen. Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande. I båda fallen så beskrivs de särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socio-ekonomiska skillnader mellan olika delar inom regionen (Västra Götaland, 2013) Samling för social hållbarhet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av region fullmäktige Strategin syftat till att skapa förutsättningar för att uppnå de nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen4. I strategin är de förhållanden, omständigheter och situationer identifierade som uppfattas vara de mest centrala minska skillnaderna i hälsa inom Västra Götaland. Situationerna är grupperade utifrån de tre utmaningarna i folkhälsopolitisk policy; trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och åldrande med livs kvalitet (Västra Götalandsregionen, 2013) Mål och inriktning 2016 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra Västra hälso- och sjukvårdens alla insatser. Dessa är: Den gemensamma regionen Jämställdhet Integration Internationalisering Av dessa fokusområden och perspektiv berörs hälso- och sjukvårdsnämnderna främst av: En god hälsa Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården Möta behoven hos barn och unga I Mål och inriktning 2016 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden formuleras bland annat följande mål utifrån nedanstående huvudområden: 4 folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ välfärdsbokslut

139 Folkhälsa I dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna ska arbeta med folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Folkhälsoarbetet ska inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun Folkhälsofrågorna ska lyftas in och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Barn och unga Nämnden ska verka för att minst en familjecentral etableras i var och en av nämndområdets kommuner. Rättighetsperspektivet Rättighetsperspektivet skall genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde strategiska mål I november 2014 antog kommunfullmäktige följande strategiska mål för planperioden : I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov 2.4. social översiktsplan Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med den sociala översiktsplanen är att analysera den sociala hållbarheten och presentera en översikt över social utsatthet. Vid kommunstyrelsens den 24 juli 235 fattades beslut enligt följande: Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till social översiktsplan i steg ett. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för det fortsatta arbetet i dialog med berörda aktörer. Förvaltningens uppdrag är att återkomma med förslag på ett utvecklat Välfärdsbokslut där arbetet inom folkhälsa och sociala investeringar hanteras i ett sammanhang. Välfärdsbokslut 2014 har flera beröringspunkter med social översiktsplan. Planens jämförande kapitel finns även med i bokslutet. Vidare refereras återkommande till de slutsatser som social översiktsplan gör utifrån geografiska områden. 5 kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/strategiska-mal-for-kommunfullmaktige/ 10 välfärdsbokslut 2014

140 3.1. social hållbar utveckling Enligt Brundtlandskommissionen (1987) innefattar det övergripande begreppet hållbar utveckling dimensionerna; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbar utveckling. Social hållbarhet kan ses som ett orienterande begrepp utifrån två sammanflätande perspektiv. Det första perspektivet innefattar välfärd. Om välfärden hotas och viktiga värden inte längre tillfredsställs är det en källa till segregation och exkludering. Det andra perspektivet, berör samhällets förmåga att lösa olika problem, som exempelvis samhällsproblem, omstruktureringar på arbetsmarknaden samt den ojämlika hälsan. Denna förmåga är fundamental för samhällets och människors sätt att fungera och i en mera övergripande mening för den sociala hållbarheten. (Olsson, 2012) Myndigheter har olika perspektiv och ingångar kring begreppet social hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013) definierar socialt hållbar utveckling som ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupp er missgynnas av formella eller informella strukturer. Sveriges Kommuner och Landsting (2013) betonar att social hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västra Götalandsregionen (2013) belyser social hållbar utveckling som en central utgångspunkt i arbetet med hälsa och jämlikhet. Begreppet relateras till uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. 3. begrepp 3.2 folkhälsoarbete Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan i delar av eller hela befolkningen och omfattar insatser som ska främja hälsan och förebygga sjukdomar. Arbetet grundar sig i kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete inom och över organisationsgränser (Folkhälsomyndigheten, 2014). 3.3 social investering En social investering kan ses som är en riktad insats med syfte att minska risken för barn att hamna i ett framtida utanförskap eller som ökar barns möjlighet att komma ur ett befintligt utanförskap. Aktuell forskning visar att förebyggande insatser som görs för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhället (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). välfärdsbokslut

141 Folkmängd Förändring från föregående år (31/12) Prognos Förändring prognos Utblick Förändring utblick VG Region Statisticon Summa demografi 4.1. demografi i kungälvs kommun Under prognosperioden så beräknas befolkningen att öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Den kommun del som ökar mest i antal invånare är Kungälv Ytterby, medan den kommun del som ökar mest procentuellt sett är Marstrand där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom områdena Hareslätt och Tjuvkils huvud (Kungälvs kommun, 2014) Folkmängd Prognos Utblick Diagram 1. Folkmängden i Kungälvs kommun , prognos samt utblick Källa: Befolkningsprognos Kungälvs kommun, 2014 I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2013 och Antalet unga mellan 0 18 år beräknas öka, främst i gruppen 6 18 år. Gruppen år minskar samtidigt som gruppen år ökar mycket beror på att den stora kullen 90-talister blir äldre och byter grupp. Som helhet ökar gruppen år under perioden. En annan grupp som ökar är gruppen 70 år och äldre, vilket beror på att den stora gruppen 40-talister tillhör denna grupp om 10 år Diagram 2. Demografisk utveckling mellan 2013 och 2023 Källa: Befolkningsprognos Kungälvs kommun, 2014 Den 17 april 2014 arrangerade Folkhälsorådet en arbetsdag kring äldres hälsa. Vid seminariet presenterades befolkningsförändring mellan En slutsats var 12 välfärdsbokslut 2014

142 att likt övriga Sverige står Kungälvs kommun inför demografisk utmaning. Mellan är prognosen, att i Kungälvs kommen, kommer antalet äldre kommer att öka både i intervallet år samt 80 plus Diagram 3. Befolkningsförändring Källa: Kungälvs kommun, Presenterat av Elisabeth Sjöberg Arbetsliv och Stöd: Folkhälsoråd Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt högre (Kungälvs kommun, 2014). välfärdsbokslut

143 5. säkerhet och trygghet 5.1. inledning De flesta brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar av medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhets frågor är en central kommunal arbetsuppgift. En rad faktorer påverkar utfallen i antal skador, utvecklade bränder och brott. Exempel på sådana socioekonomiska faktorer som andelen äldre, utbildnings nivå, inkomst. Det påverkas även av kommunens bebyggelsestruktur6 (SKL & MSB, 2014) brand När det gäller antalet utvecklade bänder i byggnader ligger Kungälvs kommun, under tidsperioden , på samma nivå som Göteborgs Stad och högre vid jämförelse med referenskommunerna Härryda och Lerum. Utvecklingen i Kungälvs kommun är oförändrad mellan tidsperioderna och (SKL & MSB, 2014). Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare Min mx: 0,15 1,91. Median 0,65. Göteborg 0,48 Lerum 0,33 Tabell 1. Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare Källa: Öppna jämförelser - Säkerhet och Trygghet 2014 (MSB & SKL, 2014). Härryda 0,26 Kungälv 0,46 Anlagda bränder utomhus, i sopkärl, återvinningscontainrar, tidningslådor och liknande brukar föregå allvarligare bränder och vara en del av social oro som i sin kan leda till ökad kriminalitet. I Social översiktsplan (2015) redovisas antal anlagda utomhusbränder i Kungälvs kommun mellan tidsperioden Medelvärdet under dessa sju år är 14,3 anlagda bränder per år. Det finns en stor variation från år till år. År 2014 var antalet anlagda utomhusbränder 17 stycken. Tabell 2. Antal anlagda utomhusbränder Kungälvs kommun. Källa: Social översiktsplan 2015, Räddningstjänsten Bohusläns Räddningstjänstförbund brott Sedan 2000 har antalet anmälda brott ökat med nästan 14 procent. Olika brottstyper har dock haft olika utveckling, till exempel har våldsbrotten ökat medan stöld- och tillgreppsbrotten minskat. Under 2013 utgjorde stöldbrotten 38 procent av samtliga anmälda brott, brott mot person stod för 18 procent och skadegörelsebrotten för 10 procent (SKL & MSB, 2014) Våldsbrott Antalet anmälda våldsbrott per invånare varierar mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 1,7 våldsbrott per invånare, 6 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2014 är den sjunde i ordningen där Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med samverkande myndigheter publicerar indikatorer inom området trygghet och säkerhet. I rapporten presenteras den allmänna utvecklingen samt värden för indikatorerna på kommunnivå (SKL & MSB, 2014). 14 välfärdsbokslut 2014

144 Hela landet Västra Härryda Kungälv Lerum Götalands kommun kommun kommun län År År År År År Tabell 1 medan motsvarande antal för kommunen med högst utfall är 19,4. Nedanstående tabell visar att Kungälvs kommun ligger på nivå som referenskommunerna Härryda och Lerum. Mellan tidsperioderna och har antalet anmälda våldsbrott minskat med 40 procent i Kungälvs kommun (SKL & MSB, 2014). Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare Min mx: 1,7 19,4. Median 8,6 Göteborg 13,9 Lerum 5,3 Härryda 6,2 Kungälv 6,2 Tabell 3. Antal anmälda våldsbrott per invånare Källa: Öppna jämförelser - Säkerhet och Trygghet 2014 (MSB & SKL, 2014). Årligen drabbas omkring 2 3 procent av Sveriges befolkning av någon form av misshandel, enligt de större offerundersökningarna. En stor del av all misshandel är alkoholrelaterad och sker på allmän plats, ofta mellan personer som är tidigare obekanta med varandra. Både offer och gärningspersoner vid de händelserna är vanligtvis unga män. Tendensen mellan 2010 och 2014 är positiv i Kungälvs kommun: andel misshandel utomhus av obekant gärningsperson har mellan 2010 och 2014 halverats (Brå, 2015) År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun Diagram 4. Misshandel utomhus obekant gärningsperson per invånare. Källa: Brå, 2015 Med hjälp av polisens data kring så kallade hotspots redovisas i social översiktsplan (2015) fördelningen av våldsbrott i offentlig miljö. Kategorin är i allra högsta grad relaterad till fredags- och lördagskvällars uteliv. välfärdsbokslut

145 Flertalet av de kodade gatorna är i direkt relation till att det finns krogar eller att de är passagestråk på väg till eller från de samma, alternativt att det är knutpunkter för kollektivtrafik. Gata Brott våld i offentlig miljö Västra Gatan 61 Uddevallavägen 24 Gymnasiegatan 22 Strandgatan 16 Kongahällagatan 14 Kungälv 13 Posttorget 12 Ytterbyvägen 11 Tabell 4. Antal våldsbrott i en offentlig miljö i förhållande till offentlig miljö 2014 Källa: Socialöversiktsplan (Kungälvs kommun, 2015). Nytorget 11 Hamngatan Våld i nära relationer I samband med återrapportering av beviljade stimulansmedel från Socialstyrelsen kartläggs förekomsten av våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Sammanlagda statistiken avser år 2014 och innefattar antalet mottagna ärende (anmälan/ansökan) samt aktuella ärende vid krismottagningen för män och kvinnor. Vid genomgång av socialtjänstens verksamhetssystem 2014 har det framkommit vissa brister i statistiken gällande orsakskod. Detta är under översyn för att säkerställa statistiskt underlag år Mottagna ärende/aktuella ärende krismottagningen 2014 Våldsutsatta 130 Barn som bevittnat våld 33 Tabell 5 Kartläggning förekomst våld i nära relationer 2014 Källa: Ansökan Socialstyrelsen Utvecklingsmedel Våld i nära relationer (Arbetsliv och Stöd, 2015). Våldsutsatta barn 52 Våldsutövare 62 Polismyndigheten i Kungälvs kommun har dokumenterat 22 ärenden våld mot kvinna mellan 1/1 16/12, välfärdsbokslut 2014

146 5.4 bostadsinbrott Med bostadsinbrott avses inbrott i någons bostad. Brottet inryms under rubriken grov stöld enligt BrB 8 kap 4. Mörkertalet bedöms vara relativt lågt och oföränderligt över tid, bland annat på grund av att brottet måste polisanmälas för att den boende ska få ut försäkringspengar för det som stulits. Tabell 1 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Hela landet Västra Götalands län Tendens i Kungälvs kommun är att det under tidsperioden skett en Härryda kommun Kungälv kommun minskning. Det genomsnittliga värdet mellan var 208 inbrott i bostad Lerum kommun per invånare. År 2014 var värdet 185 (Brå, 2015) År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun 5.5 skadegörelse Diagram 5. Inbrott i bostad per invånare. Källa: Brå, 2015 I brottskategorin brott om skadegörelse ingår skadegörelse, grov skadegörelse, åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse samt mordbrand, grov mordbrand. Indikatorn antalet anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare i Kungälvs kommun var 9,1, vilket innebär en minskning mellan tidsperioderna och (SKL & MSB, 2014) Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare Min max: 3,0 32,9. Median: 9,9. Göteborg 30 Lerum 11,5 Härryda 12,9 Kungälv 9,1 Tabell 6. Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare Källa: Öppna jämförelser Säkerhet och Trygghet 2014 (MSB & SKL, 2014) välfärdsbokslut

147 I områden med hög social marginalitet tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. I Socialöversiktsplan (2015) redovisas antal utifrån brott skadegörelse i förhållande till offentlig miljö. Gata Antal brott skadegörelse Kongahällagatan 118 Kungälv 61 Gymnasiegatan 49 Ytterbyvägen 37 Skolvägen 31 Västra Gatan 29 Hollandsgatan 27 Nunnegårdsgatan 24 Tabell 7. Antal brott skadegörelse i förhållande till offentlig miljö 2014 Källa: Socialöversiktsplan (Kungälvs kommun, 2015) Trollhättevägen 23 Vikingagatan intervjuer Polisen har i den största statliga reformen på femtio år gått från 21 suveräna polis myndigheter till en. Huvudsyftet med reformen är en ökad enhetlighet inom polisen och att polisen ska komma närmare medborgarna. Polisen i Kungälv/Ale är angelägen att ha en nära och utökad samverkan med kommunen och andra aktörer. Detta för att man ser att detta generar goda effekter i det lokala samhället och ligger helt i linje med vad man vill uppnå med den nya organisationen. För att nå detta har polisen tagit fram en nationell samverkansmodell som ligger till grund för hur polisen i Sverige kan arbeta i samverkan för att nå positiva effekter för invånarna. I Kungälv ser vi tendenser kring social oro i utsatta områden. Vi ser också grupper av ungdomar som befinner sig i ett missbruk av alkohol och narkotika. För närvarande arbetar vi aktivt, på olika sätt, med att motverka och förebygga droganvändning bland ungdomar. Teodor Smedius Lokalpolisområdeschef Kungälv och Ale Trygga ungdomsmiljöer är en enhet inom sektor Arbetsliv och Stöd som arbetar främjande och förebyggande för och med barn och ungdomar. Vårt främsta mål är att förbättra ungdomars psykosociala hälsa och ge dem makten över sin egen fritid. I vår verksamhet ser vi generell verksamhet och mer riktade insatser som komplement till varandra. 18 välfärdsbokslut 2014

148 För oss är det viktigt att betona att de flesta ungdomar som vi möter har ett gott liv vår kommun. Samtidigt möter vi ungdomar som är i behov av stöttning. Under sista halvåret har vi tillsammans med polisen och våra nätverk, arbetat aktivt för att minska förekomst och användande av droger. Det kräver både operativa och långsiktiga insatser. För oss är det viktigt att fortsätta med olika initiativ som stärker ungdomars upplevelse av sammanhang och möjligt till påverkar. Det kan vara att tillsammans med samhällsbyggnad påverka utformning av sitt bostadsområde, eller tillsammans med kulturen genomföra ett arrangemang. Våra verktyg varierar men målsättningen är densamma, att få våra ungdomar att växa. Ledord för verksamheten är inflytande och delaktighet. Thomas Hermansson Enhetschef för Trygga Ungdomsmiljöer 5.7. sammanfattning Utifrån Öppna jämförelse- Trygghet och Säkerhet 2014 indikeras en minskning av skadegörelse, våldsbrott och bostadsinbrott. Samtidigt belyser kartläggningar från socialtjänsten och polisen behovet av att intensifiera arbetet med att förebygga risker och konsekvenser för våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Myndigheter för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde 2014 en enkätundersökning utifrån trygghet och säkerhet. I samband med detta beställde Kungälvs kommun en extra genomlysning av medborgarnas upplevelse av trygghet. I undersökningen framkom bland annat att nära 60 procent är oroliga över att drabbas av inbrott. Hälften uppgav att de var oroliga för att bli utsatta för misshandel eller överfall, 14 procent oroas ibland av att drabbas av nätkräkningar. Utifrån en känsla av otrygghet har en del av våra medborgare vidtagit åtgärder för att öka sin personliga säkerhet. Nedan följer exempel på detta: 33 procent har skaffat inbrottslarm 7 procent överfallslarm 3 procent försvarsspray välfärdsbokslut

149 6. utmaning trygga och goda uppväxtvillkor 6.1. inledning I en verklighet som ständigt förändras är barn och unga särskilt sårbara. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. (Västra Götalandsregionen, 2013) Barns hälsa påverkas starkt av strukturella uppväxtvillkor. Familjens sociala position är på många sätt avgörande för vilka resurser och vilken stimulans barnet erbjuds under barndomen, liksom för vilka hälsorisker barnet utsätts för.(socialstyrelsen et.al., 2014) 6.2. barnfattigdom Utifrån Öppna jämförelser folkhälsa 2014 är indikatorn barn i ekonomiskt utsatta hushåll sammansatt av två mått, dels barn i familjer med så kallad låg inkomststandard, dels barn i familjer som beviljats försörjningsstöd. Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.(rädda Barnen, 2014) Kungälvs kommun har lägre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll än det regionala genomsnittet. (Socialstyrelsen et. al. 2014)7. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Riket 11,5 Västra Götalands län 11,7 Härryda 3,7 Tabell 8. Ekonomiskt utsatta barn i nationell jämförelse. Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen et. al., 2014) Lerum 5,4 Kungälv 5, meritvärde skolår 9 Utbildning är en viktig skyddsfaktor mot sociala problem. Låg utbildning ökar risken för till exempel arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, utanförskap och psykisk ohälsa (Socialstyrelsen et. al., 2014) Det genomsnittliga meritvärdet för skolår 9 varierar mellan poäng för kommunens tre högstadieskolor. Genomsnittligt meritvärde för kommunens tre högstadieskolor var 211 poäng läsåret 2013/2014, vilket innebär ett något lägre genomsnittligt värde jämfört med riket. När de fristående skolornas meritvärden räknas med har Kungälvs kommun ett genomsnittligt meritvärde som motsvarar rikets, 215 poäng. Noterbart är att meritvärde för kommunerna Härryda och Lerums kommun var 226 respektive 220 poäng (Skolverket 2015). I diagrammet redovisas meritvärde skolår 9 under tidsperioden Beräknas det genomsnittliga mervärdet under dessa fyra år, då har Kungälvs kommun ett högre genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 jämfört med jämförbar kommungrupp och Västra Götalands län. 7 Läs mer om Rädda Barnens definition se sid 9 i Rädda Barnens årsrapport 2014 Barnfattigdom i Sverige. 8 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Maximalt antal poäng för varje elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, d.v.s. lägst E (tidigare G). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg, ingår ej (Skolverket, 2014). 20 välfärdsbokslut 2014

150 Riket 210,5 211,4 213,1 214,8 Förortskom muner Västra Götalands län 205,5 205, ,1 208,4 207,9 208,9 209,6 Kungälv 211,2 214,6 215,9 211, Riket Förortskommuner Västra Götalands län Kungälv Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde årskurs Källa: Skolverket, 2014 Både på nationell och lokal nivå har flickor i genomsnitt högre betyg än pojkar. I Kungälvs kommun var det genomsnittliga värdet för flickor 225 poäng jämfört med 201 för pojkarna gymnasiet I Öppna jämförelser folkhälsa 2014 redovisas andel nybörjare i gymnasieskolan som slutfört gymnasielinje/program inom 4 år9. Uppgifterna avser samtliga gymnasieelever folkbokförda i kommunen, oavsett elevens studieort. Kungälvs kommun ligger på samma nivå som regionen och riket i övrigt. Andel nybörjare som slutför gymnasiet inom fyra år Riket 77,2 Västra Götalands län 77,4 Härryda 81,6 Lerum 79,7 Kungälv 78,6 Tabell 9. Andel nybörjare som slutför gymnasiet inom fyra år Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen et. al., 2014) 9 Indikatorn omfattar andelen elever i årskurs 1 på samtliga linjer/program inom gymnasieskolan den 15 oktober år 2009, som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som fick avgångsbetyg från linje/program under 2013 eller tidigare (Socialstyrelsen et. al, 2015). välfärdsbokslut

151 Vårterminen 2014 var det första årskullen som tog studenten utifrån den nya gymnasie skolan (GY11). Men anledning av denna reform så presenteras inga jämförelse r över tid. Den nya statistiken bygger på avgångselever och andelen av dessa som fått antingen gymnasieexamen eller studiebevis. Notera att siffrorna avser elever på Mimers Hus oavsett var de är folkbokförda10. Andelen elever med avgångsbetyg vid nationella programmen på Mimers Hus var vårterminen 2014, 84 procent. Andel elever med avgångsbetyg (2014) Mimers Hus Riket Yrkesförberedande program Tabell 10. Andel elever med avgångsbetyg Mimers Hus vårterminen Källa: Skolverket, 2014 Högskoleförberedande program Totalt nationella program insatser lvu och sol Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser Behovsprövande öppnat insatser enligt Socialtjänstlagen, är t.ex. olika former av strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt stöd eller kontaktperson/-familj. Ett högt värde på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt, som att det finns stora psykosociala problem/behov i kommunen eller som att social tjänsten lyckas få med sig familjer i tidiga insatser vilket då skulle kunna minska senare problem. Det kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför måste nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Med ett högt tal kan dock konstateras att det finns en stor andel barn som bedömts vara i behov av behandling eller stöd. Ett lågt tal behöver nödvändigtvis inte visa på motsatsen (SKL, 2013). Barn och ungdomar 0 20 år föremål för behovsprövande öppna insatser Västra Götalands län (ovägt medel) 1,2 1,3 Tabell 11. Antal barn och unga 0-20 år som den 1/11 var föremål för någon av följande individuellt behovsprövade öppna insatser: särskild behandlingsplan enligt SoL, personligt stöd enligt SoL, kontaktperson/familj enligt SoL, kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: Kolada, 2015 ( Härryda 0,9 1,0 Lerum 0,6 0,7 Kungälv 1,0 1, Placering på institution eller i familjehem De barn som inbegrips i detta nyckeltal är placerade utanför hemmet på en institution eller HVB (hem för vård och boende) eller i familjehem. Placeringen är gjord enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (lvu). Värdet på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt. Ett lågt värde kan t ex tolkas som att de allvarliga psykosociala problemen bland barn och unga i kom munen är små, att kommunen har lyckats med tidiga insatser eller att kommunen inte tagit det ansvar den har att ge de barn och unga som behöver placeras den hjälp de har rätt till. Värdet på nyckeltalet kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför behöver en fördjupad analys 10 En avgångselev definieras som en elev som fått avgångsbetyg från gymnasieskola, enligt GY11, vårterminen Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För att kunna få en gymnasieexamen krävs, förutom att eleven slutfört en utbildning om minst 2500 poäng, att eleven fått minst betyget E i kurser om minst 2250 poäng (Skolverket, 2014). 22 välfärdsbokslut 2014

152 göras och nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Oavsett anledning så innebär ett högt värde ett stort gemensamt ansvar för dessa särskilt utsatta barn och unga från samtliga myndigheter som finns runt barnen. Barn och ungdomar placerade på instutition eller i familjehem Västra Götalands län (ovägt medel) 8,8 10,4 Härryda 6,1 6,3 Lerum 4,3 4,5 Kungälv 5,6 5,4 Tabell 12. Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Kolada 2015 ( deltagande föreningsliv Tabell 1 En betydande del av det sociala kapital som förmår att hålla ihop ett samhälle skapas genom föreningslivet 47, (Starrin, 45, ). 43, Både via kommunen 44, , och Riksidrottsförbundet fördelas stöd 37, till föreningar 36, som uppfyller 35, fastställda 35, kriterier. 36, Nedan redovisas hur 37, Kungälvs 36, kommun, 36, utifrån nationella 36, aktivitetsstödet, 35, förhåller sig vid regional- och nationell jämförelse. Måttet visar antalet deltagartillfällen i genomsnitt, vilket innebär att vissa individer kan stå för många fler deltagartillfällen medan andra ungdomar inte har något deltagartillfälle. Kungälvs kommun en högre andel deltagartillfällen per capita jämfört med nationella- och regionala genomsnittet. Kungälv 47, Västsvenska 36, Sverige 36, , , , , , , , , , Kungälv Västsvenska Sverige Diagram 7. Redovisning utifrån nationellt aktivitetsstöd, deltagartillfällen per capita 7-25 år Källa: SISU, 2014 (presenterat av Rickard Cander SISU Folkhälsorådet ) Både bland pojkar och flickor har antalet deltagartillfällen i kommunens idrottsföreningar minskat mellan Notera att statistiken i avser tidsperioden välfärdsbokslut

153 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 G Delt Diagram 8. Redovisning utifrån nationellt aktivitetsstöd, antal deltagartillfällen 7 25 år Tabell 1 Källa: SISU, 2014 (presenterat av Rickard Cander SISU Folkhälsorådet ) 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år Flickor Pojkar Införande av aktivitetsstöd på nätet (apn) möjliggör utvecklade former kring uppföljning av det kommunala lokala aktivitetsstödet. Diagrammen nedan visar antal et aktiva per ålder och kön hösten Utifrån åldersfördelning redovisas flest antal aktiva i kategorin 8-år. Minst antal aktiva finns i åldern 20-år. Redovisningen från hösten visar även att antal aktiva är fler bland pojkar jämfört med flickor, undantaget 19-åringar år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år Flickor Pojkar Diagram 9. Antal aktiva t.o.m Källa: Aktivitet på nätet sektor Kultur och samhällsservice Hösten 2014 utgjorde flickorna 40 procent och pojkarna 60 procent av de redovisade aktivitetstimmarna. Kategorin pojkar 13 år rapporterar flest aktivitetstimmar. Största idrotterna, med flest aktivitetstimmar, är fotboll följt av innebandy och handboll. 24 välfärdsbokslut 2014

154 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år Diagram 10. Aktivitetstimmar t.o.m Flickor Pojkar Källa: Aktivitet på nätet sektor Kultur och samhällsservice I social översiktsplan från 2015 så kartläggs hur kommunala lokala aktivitetsstödet fördelas utifrån nyckelkodsområden. I planen så konstateras en systematisk skillnad, dels mellan kön samt utifrån geografiskt områden. Aktivitetsstödet är lägre i socio ekonomiskt utsatta område vid jämförelse med socioekonomiskt välmående områdena. Vidare är det fem gånger vanligare att pojkar i gynnade områden uppbär aktivitetsstöd än flickor i missgynnade områden. Noterbart är att social översiktsplan omfattar ålderskategorin 7 18 år. Kungälvs kommun ger lokalt aktivitetsstöd i ålder 7 20 år intervju Familjecententalen är en mötesplats för småbarnsfamiljer och blivande föräldrar i Kungälvs kommun. Vi ser dagligen föräldrars behov av att prata om och diskutera med andra föräldrar om olika situationer. Ett stort samtalsämne är; Hur bemöter jag trots och ilska? När ska jag vara konsekvent? Ska jag bli arg tillbaka? Vem ska bestämma? Hur mycket ska barnen bestämma? Alla dessa frågor upptar tid och skapar oro hos föräldrar, gör jag rätt eller skadar jag mitt barn om jag gör si eller så? Behovet av mötesplatser är stort, enkla kravlösa mötesplatser där man bara kan vara tillsammans. Många föräldrar efterfrågar någon form av utbildning i föräldraskap. För att ännu bättre kunna stötta och hjälpa våra nyanlända finns behov av mötesplatser, där vi kan informera och utveckla någon form av naturlig fadderverksamhet. Carina Wahlqvist Samordnare Familjecentralen Fyren Syftet med verksamhet Utgångspunkten, som kommunen och Samordningsförbundet ansvarar för, är att tidigt och snabbt kunna sätta in relevanta åtgärder för ungdomar i ålder år, så att de får förutsättningar att kunna arbeta, utbilda sig, delta i annan aktivitet eller uppnå en bättre livskvalitet. För denna målgrupp har rehabiliteringsprocessen blivit allt längre. Vi lyckas i samma omfattning, men det tar längre tid. Orsakerna är flera men det som påverkar mest är att arbetsförmedlingen fångar upp dessa ungdomar mycket tidigare. Sedan har de ungdomar som kommer till vår verksamhet ofta en mer komplex problematik och livssituation än tidigare. Allt fler har olika diagnoser och det är inte ovanligt att de har flera diagnoser. Med andra ord har vi fått en grupp ungdomar som står allt längre från studier och arbete. För Samordningsförbundet och för samhället är det väldigt viktigt att fånga upp dess ungdomar tidigt då motivation är färskvara för denna målgrupp. Per Liljebäck Förbundschef Samordningsförbundet välfärdsbokslut

155 6.8. sammanfattning Vid nationell jämförelse är andelen barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer färre i Kungälvs kommun. Andelen elever med avgångsbetyg vid nationella programmen på Mimers Hus var vårterminen 2014, 84 procent. Detta synliggör behovet av att fånga upp de elever som löper störst risk att avbryta sina gymnasiestudier och motivera ungdomar som avbrutit studierna att återuppta och slutföra dem. Redovisningen av indikatorerna Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser och Placering på institution eller i familjehem synliggör att Kungälvs kommun ligger lägre än det regionala medelvärdet. Samtidigt visar indikatorerna att det finns familjer, barn och unga i Kungälvs kommun som är i behov samhällets stöd och omvårdnad. Vid jämförelse har Kungälvs kommun en högre andel deltagartillfällen i idrottsföreningar (7-25 år) per capita jämfört med nationella- och regionala genomsnittet. Både bland pojkar och flickor har antalet deltagartillfällen i kommunens idrottsföreningar minskat mellan I social översiktsplan (2015) kartläggs hur kommunala lokala aktivitetsstödet fördelas utifrån nyckelkodsområden. I planen konstateras en systematisk skillnad, dels mellan kön samt utifrån geografiskt område. 26 välfärdsbokslut 2014

156 7.1. inledning Tobak, högt BMI, fysisk inaktivitet och alkohol tillhör till de riskfaktorer som orsakar den största sjukdomsbördan i Sverige (Folkhälsomyndigheten & Social styrelsen et.al., 2014). Sett ur internationellt perspektiv är svenska barn och ungdomars hälsa god. Barnadödligheten är bland den lägsta i världen, men Sverige ligger dock inte i framkant när det gäller de äldre barnen. Psykosomatiska symptom som ledsamhet, sömnsvårigheter och huvudvärk är vanliga vid internationell jämförelse (Socialstyrelsen, 2013). Nationella studier visar även att barn och unga rör sig allt mindre i vardagen. Den ökade skärmtiden, framför allt bland pojkar, har medfört att stillasittandet ökat (Folkhälsomyndigheten, 2014). 7. utmaning goda levnadsvanor 7.2. fysisk aktivitet Indikatorn regelbunden fysisk aktivitet är hämtat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Måttet beskriver andelen individer, som genom svar på två frågor, beräknats upp 30 minuters ansträngande aktivitet om dagen (Socialstyrelsen et. al., 2014). Regelbunden fysisk aktivitet (%) Riket 66 Västra Götalands län 65 Härryda 70 Lerum 70 Kungälv 68 Tabell 12. Andel regelbunden fysisk aktivitet år. Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen et.al., 2014) 7.3. tobak Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Sedan 80-talet har rökningen minskat, men fortfarande uppger ca 10 procent att röker dagligen i Kungälvs kommun (Socialstyrelsen et. al.2014). Daglig rökning (%) Riket 11 Västra Götalands län 11 Härryda 8 Lerum 9 Kungälv 10 Tabell 13. Andel individer som uppgivit att de röker dagligen år. Källa: Öppna jämförelser 2014 (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting & Folkhälsomyndigheten, 2014) välfärdsbokslut

157 7.4. alkohol Alkoholkonsumtion återfinns bland de vanligaste riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar och det är dessutom den största riskfaktorn för individer i åldersgruppen år i EU såväl som i Sverige. Riskkonsumtionen av alkohol beräknas årligen orsaka samhället kostnader om minst 66 miljarder kronor (Socialstyrelsen et. al., 2014)11. Riskkonsumtion alkohol (%) Riket 16 Västra Götalands län 16 Härryda 18 Tabell 14. Andel risk-konsumtion alkohol Källa: Öppna jämförelser 2014 (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting & Folkhälsomyndigheten, 2014) Lerum 14 Kungälv skolhälsovårdens hälsosamtal Årligen så har Elevhälsans medicinska del i Kungälvs kommun i uppdrag redovisa verksamhets- och patientsäkerhetsberättelse. I rapporten för 2014 beskrivs att de allra flesta eleverna trivs och mår bra på skolorna. Ett mindre antal elever i varje klass och skola visar symptom på ohälsa: magont, huvudvärk, oro, sömnbesvär, övervikt/fetma, missbruk, självskadebeteende, depression etc. Den ökade psykiska ohälsan innebär en ökad belastning på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och indirekt ökat tryck på skolhälsovårdens öppna mottagning. En aktuell och kommande utmaning är även, att på ett adekvat sätt möta upp ökningen av antalet ny anlända från utlandet. Vårdkedjan för dessa elever har förbättrats, men stort behov av fortsatt arbete kvarstår, inte minst då många av dess elever bor utanför Kungälvs kommun (Kungälvs kommun, 2015). Enligt skollagen så ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken innefattar allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Syftet med hälsosamtalen är att ge eleven möjlighet att enskilt diskutera sin hälsa och sin skolsituation samt att utveckla en relation till skolsköterskan (Socialstyrelsen & Skolverket, 2013). Hälsosamtalen genomförs i årskurs 4 och 8 samt första året under gymnasiet. I samband med hälsosamtalen kan elever som inte mår bra identifieras. Med stöd av studenter från Högskolan Väst har en jämförelse över tid sammanställts. Tendenserna är små, men på flera frågor finns en viss försämring över tid. 11 Riskabel alkoholindex är ett summaindex som beräknas utifrån frågeställningar: Hur ofta har du druckit Hur många glas Hur ofta [ ] sex glas Källa: Öppna jämförelser 2014 Socialstyrelsen, välfärdsbokslut 2014

158 Tabell 1 SÅ 4 SÅ 8 GY / / / / / /2015 Tabell 1 SÅ 4 SÅ 8 GY / / / SÅ 4 SÅ 8 GY 1 Diagram 10. Andelen elever i procent som svarat att de ibland, ofta eller alltid haft svårt att sova de senaste 6 månaderna. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, ,5 17 8, / / /2015 SÅ 4 SÅ 8 GY 1 Diagram 11. Andelen elever i procent som svarat att de ibland, ofta, eller alltid känner sig ledsen eller nedstämd senaste terminen. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, 2015 välfärdsbokslut

159 Tabell 1 SÅ 4 SÅ 8 GY / / Sammanställningen 2014/ från 27 hälsosamtalen 21 synliggör även utmaningen kring ökad fysisk aktivitet / / /2015 SÅ 4 SÅ 8 GY 1 Diagram 12. Andelen elever i procent som svarat att de ej deltar i någon fysisk aktivitet varje vecka. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, 2015 Fetma och övervikt åtföljs av en rad sociala- och hälsoproblem. Kroppsmasseindex (Body Mass Index, BMI) uttrycker en relation mellan längd och vikt. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar. Ett BMI på 30 eller Tabell 1 högre klassas FSK som SÅ 2 fetma, SÅ SÅ 6 klassas SÅ 8 som GY 1övervikt. Fetma är vanligare bland år 2009/2010 8,5 8 11,1 10,3 8,1 13,2 barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta förhållanden (Folkhälsomyndigheten, år 2013/2014 9,5 13,6 11,5 7,2 9,9 15,4 2014). FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY / /2014 Diagram 13. Andel övervikt hos pojkar (%) Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, välfärdsbokslut 2014

160 Tabell 1 FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY 1 2,4 år 2009/2010 1,8 2,9 0,9 2,1 3,4 år 2013/2014 0,4 1,6 1,3 0,8 1,9 5,6 FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY 1 0 1,5 3 4,5 6 Diagram 14. Andel fetma hos pojkar (%) Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, / /2014 Tabell 1 FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY 1 år 2009/ ,1 9,7 10,8 8,6 7,9 13,1 år 2013/ ,4 12,4 12,7 7,1 9 12,6 FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY 1 0 3,5 7 10,5 14 Diagram 15. Andel övervikt hos flickor (%) Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, 2015 Tabell / /2014 SÅ 4 SÅ 6 FSK SÅ 2 SÅ 8 GY 1 år 2009/2010 0,4 1,2 1,1 0,3 1,9 2,2 år 2013/2014 0,8 1,8 0,4 1,4 1,7 2,4 FSK SÅ 2 SÅ 4 SÅ 6 SÅ 8 GY 1 0 0,75 1,5 2,25 3 Diagram 16. Andel fetma hos flickor (%) Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun, / /2014 välfärdsbokslut

161 Enligt statistiken från elevhälsan kring BMI för barn och ungdomar från läsåret 2009/10 och 2013/14, konstateras att övervikten hos pojkar har ökat i alla skolår förutom skolår 6 där det skett en minskning sedan 2009/10. Andelen överviktiga hos flickor har sedan 2009/10 ökat för alla skolår, förutom skolår 6 och gymnasiet. Beträffande fetma för pojkar registreras att andelen elever med fetma sjunker i samtliga skolår, förutom på gymnasiet då det skett en drastisk ökning sedan 2009/10. Läsåret 2013/14 var 21 procent av pojkarna diagnostiserade överviktiga/fetma vid årskurs 1 på Mimers Hus. Likt nationella studier finns en positiv utveckling kring alkoholvanor. I skolår 8 är det färre som 2014/15 uppger att de inte har prövat. Även vid gymnasiet här har Tabell 1 skett en positiv förändring, där något färre uppger att inte dricker alkohol. År 2010/2011 År 2013/2014 Nej Bland de som 62 svarat 68 ja vid gymnasiet är det betydligt fler som uppgiver svarsalternativet Ibland sällan. 2 Samtidigt 2 är det viktigt att beakta resultat i LUPP, där 70 procent Har provat Ofta 0 0 av kommunens elever vid gymnasiet årskurs 2 uppgav att de dricker alkohol ibland, varav 16 procent gör det på veckobasis (Nilsson & Davidsson, 2014) Tabell 1 Diagram 17. Alkoholvanor skolår 8- Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun 2015 År 2010/2011 År 2013/2014 Ja Nej Nej Har provat Ibland Ofta 80 År 2010/2011 År 2013/ Diagram 18. Alkoholvanor gymnasie 1. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun Ja År 2010/2011 År 2013/2014 Nej 32 välfärdsbokslut 2014

162 Tabell 1 I hälsosamtalen 2014/15 uppgav 88 procent av eleverna i skolår 8 att de aldrig rökt. År 2010/2011 År 2013/2014 Vid SÅ 8 gymnasiet 89 ligger 69andel på ungefär samma nivå, mellan procent. Vid GY gymnasiet uppger 25 procent att de har provat. Resultaten ska relateras till LUPP, där totalt 50 procent vid Mimers Hus årskurs 2, uppgav att de röker/snusar varje vecka (23 procent) eller mer sällan (27 procent) (Nilsson & Davidsson, 2014) SÅ 8 GY 1 År 2010/2011 År 2013/2014 Diagram 19. Andel (% ) inom skolår 8 och gymnasie 1 som aldrig rökt. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun intervju Vid en vårdcentral pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete. Precis som övriga vårdcentraler i Kungälv arbetar vi med fysisk aktivitet på recept. I själva patientmötet har vi dialog kring betydelsen av fysisk aktivitet. Utifrån diagnos försöker vi stimulera till lämpliga former av fysisk aktivitet. Det handlar mycket om att finna det enkla i vardagen; leka med sina barn, trädgårdsarbete, gå till och från jobbet. För oss är det viktigt att avdramatisera. När det gäller tobak och alkohol är det prioriterat att systematiskt fråga. Vi erbjuder alla möjlighet till tobaks avvänjning. Kring alkoholvanor screenar vi i samband med hälsosamtal eller årskontroll. Med stöd av Samordningsförbundet har vi inlett ett arbete med livsstilsgrupper för kvinnor från andra länder. Vi ser mycket goda resultat av detta som; förändrade livsstilsvanor, lägre blodsocker, minskad vikt, men framförallt har deltagarna fått nya sociala nätverk. Vi kommer att jobba vidare med detta under På gång är även ett hälsorum vid vårdcentralen, där man har möjlighet till egen blodtrycksmätning och erbjuds hälsosamtal. Catharina Olofsson Distriktsköterska Närhälsan Kungälv ungdomsmottagning Närhälsan Kungälv ungdomsmottagning är en mottagning för ungdomar mellan år. Vi finns för ungdomar som önskar råd och samtal med frågor som rör sexualitet, könssjukdomar, relationer, den egna kroppen, preventivmedel, graviditet samt allt som rör övriga liver och på något sätt bekymrar. Utifrån de ungdomar vi möter ser vi olika tendenser. Bland många ungdomar vi möter finns en oro över deras alkoholkonsumtion och vilka konsekvenser det för med sig. Vi är särskilt oroade över de ungdomar som börjar att dricka i ung ålder. Vi ser även tendenser att allt fler använder andra droger. I Kungälv finns behov av att utveckla en lokal variant av Mini-Maria, dit vi kan hänvisa ungdomar och deras familjer för att få hjälp med alkohol och droger. välfärdsbokslut

163 Vi träffar alla ungdomar i 9an för studiebesök på UM. Vi ser att deras kunskap i sex- och samlevnad kan variera stort och att vissa elever har grundläggande kunskapsluckor i detta ämne. En grupp som kommer att öka i antal är de ensamkommande flyktingungdomar. Här finns många gånger en basal kunskapsbrist gällande kropp och sexualitet. Sofia Hjertén Kurator Närhälsan Kungälv ungdomsmottagning Anette Larsson Barnmorska Närhälsan Kungälv ungdomsmottagning Folktandvården undersöker 95 procent av kommunens alla barn med regelbundna intervall. Första besöket är i 1-årsåldern, sen följer vi dem till åtminstone 18 års ålder. Sambandet är ofta tydligt de barn och barn ungdomar som uppmärksammas inom exempel vis skolhälsovården, ungdomsmottagningen och primärvården är ofta samma barn som löper förhöjd risk för försämrad tandhälsa. För att dessa barn ska få ta del av förbyggande resurser är vår framtida utmaning att i ännu högre grad identifiera dessa barn. Ett steg för att uppnå detta kan vara utökat samarbete mellan skolhälsovård och tandvård. Ju tidigare vi får veta att ett barn mår psykiskt dåligt, desto större möjlighet har vi att kunna stötta med profylaxresurser och på så vis minska risken för omfattande skador i munnen. Samma sak gäller ungdomar som använder tobak. Vi i vuxenvärlden behöver sända samma budskap kring tobak, därför är det viktigt med en dialog mellan skolhälsovård skola och tandvård. Åsa Bingsmark Peterson Klinikchef och leg tandläkare Folktandvården Kristinedalsgatan 7.7 sammanfattning Redovisning från Öppna jämförelse Folkhälsa 2014 pekar på betydelsen av ett fortsatt aktivt arbete kring utmaningen goda levnadsvanor. De allra flesta eleverna trivs och mår bra på skolorna i Kungälvs kommun. Sam tidigt åskådliggörs via nationella studier, men även via sammanställningen av hälso samtalen, behovet av att motverka den psykiska ohälsan. Ett mindre antal elever i varje klass visar symtom på ohälsa såsom: magont, huvudvärk, oro, sömnbesvär, övervikt/fetma, missbruk, självskadebeteende, depression etc. Inom ramen för SIMBA pågick under ett års tid (2014/15), en kartläggning av samverkansarbetet kring barn och ungas psykiska hälsa. Den genomfördes med stöd av Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens PRIO medel och via medel från SKL- PSYNK. En viktig lärdom från projektet är behovet av att utveckla första linjens hälso- och sjukvård kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa. 34 välfärdsbokslut 2014

164 8.1. inledning Gör något, gör mer och gör bättre! Så lyder huvudbudskapet i rapporten Closing the gap in a generation (2008) som tagits fram av WHO-kommissionen under ledning av folkhälsoforskaren Michael Marmot. Enligt rapporten, som analyserat hälsans sociala bestämningsfaktorer, finns det idag tillräckliga kunskaper för att åstadkomma en jämlik hälsa. Det krävs främjande och förebyggande satsningar på internationell, nationell, regional och lokal nivå. I Malmö kommissionen slutrapport konstateras att i Malmö och i Sverige ökar skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper. Ur både etiska, demokratiska och samhällsekonomiska perspektiv är dessa växande sociala skillnader ohållbara (Stigendal & Per-Olof Östergren, 2013) utmaning jämställda livsvillkor 8.2. nettoinkomst Nettoinkomsten är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Nettoinkomsten redovisas utifrån olika parametrar: Gini-koefficienten: är ett mått på spridning av nettoinkomst. Koefficienten kan variera mellan 0 och 1. Ett högt värde anger större ojämnhet, som exempel Danderyds kommun har 0,597 gini-koeficient jämfört med 0,270 i Boden kommun. Percentiler/Gränsvärden: Värdet som avgränsar första tiondelen av populationen kallas P10 medan värdet som avgränsar den översta tiondelen av populationen benämns P90. Värdet i mitten, P50, kallas median. Vid jämförelse kan konstateras att Kungälvs kommun, utifrån samtliga percentiler/ gränsvärden, ligger högre än både riket och regionen (SCB, 2015)13. Medelinkomst P10 Median P90 Gini-koefficient Riket ,346 VGR ,335 Härryda ,327 Lerum ,325 Kungälv ,323 Tabell 15. Nettoinkomst per kommun år 2013 för kvinnor och män. Personer 20- år som varit folkbokförda i Sverige både och Källa: Medelinkomst: Riket Kvinnor: kr. Män: kr. Kungälvs kommun Kvinnor: kr. Män: kr SCB: välfärdsbokslut

165 8.3. arbetslöshet Arbetsförmedlingens definition av arbetslöshet innefattar individer som14: har ett arbete, men söker ett nytt studerar är sysselsatta mindre än åtta timmar per vecka går program med aktivitetsstöd är utan arbete Tabell 1 I Kungälvs kommun år 2014 var 3,3 procent öppet arbetslösa eller sökande i Riket 8,5 8,0 program med aktivitetsstöd (Arbetsförmedlingen 2015). Motsvarande andel var 4,3 Region 8,2 7,5 procent Kungälv 3,9 3,3 i Härryda och 3,4 procent i Lerum. Arbetslösheten är lägre jämfört med nationella- och regionala genomsnittet Riket Region Kungälv Diagram 19. År Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen, 2015 Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 har det i Kungälvs kommun skett en minskning med 6,6 procent i antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Januari 2014 Januari 2015 Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,9 Tabell 16. Kungälvs kommun. Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen, 2015 Sökande, aktivitetsstöd ,9 Totalt ,6 I åldersgruppen år, var 4,4 procent öppet arbetslösa och 2,0 procent ingick i program med aktivitetsstöd (totalt 6,4 procent). Vid jämförelse med referenskommunerna, Härryda (11 procent) och Lerum (8, 1 procent) innebar detta en välfärdsbokslut 2014

166 Tabell Riket 17,3 15,0 Region 16 13,6 lägre Kungälv 8,0 6,5 andel. Sett även utifrån ett regionalt- samt nationellt perspektiv har Kungälvs kommun en lägre andel ungdomsarbetslöshet Riket Region Kungälv Diagram 20. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen, 2015 Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 har det i Kungälvs kommun skett en tydlig minskning. Totalt minskade antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år 14 procent. Januari 2014 Januari 2015 Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,2 Sökande, aktivitetsstöd ,7 Totalt Tabell 17. Kungälvs kommun. Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen, ohälsotal och sjuktal Behovet av ersättningar från sjukförsäkringen (t.ex. sjukpenning och sjuk-/ aktivitets ersättning) är relaterat till levnads- och arbetsförhållanden. Det är mindre vanligt bland högutbildade (personer med en eftergymnasial utbildning) att få ersättning från sjukförsäkringen än bland personer med en lägre utbildningsnivå (Försäkringskassan, 2015). Ohälso- och sjuktal ses som generella mått på ohälsan i befolkningen, men anger egentligen endast ersättningar för socialförsäkringssystemet. De två talen har olika innebörd: Ohälsotalet är ett övergripande mått som anger antalet dagar per försäkrade under ett år (16 64 år) som erhållit sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, aktivitets-, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. välfärdsbokslut

167 Tabell 1 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 Riket 32,8 29,5 27, ,8 27,3 Län 33,5 30,6 29, ,1 29,8 Kungälv 29 26,1 25,1 25,2 25,6 26, var ohälsotalet i Kungälvs kommun 26,1 dagar. Ohälsotalet i Härryda var 23,9 och i Lerum 25,2. Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en tydlig skillnad mellan män och kvinnor Riket Län Kungälv Diagram 21. Ohälsotal (dagar) Källa: Försäkringskassan.se Kvinnor Män Differens Riket 32,8 22,1-10,7 Tabell 18. Ohälsotal (antal dagar) skillnad kvinnor och män Källa: Försäkringskassan, 2015 Region 35,7 23,9-11,8 Kungälvs kommun 31,9 20,4-11,5 Tabell 1 nov 2012 nov 2013 nov 2014 Kvinna 11,1 13,6 16,2 Sett utifrån ett nationellt perspektiv har sjuktalet totalt ökat med 4,1 dagar från 2010 till Noterbart är att Kungälvs kommun, med 12,3 dagar, vid jämförelser har ett högre genomsnitt än region (11,9 dagar) och riket (10,8 dagar). Motsvarande antal dagar i referenskommunerna var; Härryda 11,6 dagar och Lerum 12,7 dagar. Statistiken avser Man 6,5 7,4 8,5 Totalt 8,7 10,4 12, Diagram 22. Sjuktalets utveckling (antal dagar) och skillnaden mellan kvinnor och män Källa: Försäkringskassan, nov 2012 nov 2013 nov 2014 Kvinna Man Totalt 38 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2014

168 Slutsatsen är att sjuktalet i Kungälvs kommun bland kvinnor under tre-årsperiod har ökat med ca 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), delvis 75 procent. Psykiska sjukdomar Muskelskelett Uppgift saknas Tabell Hjärta-kärl 5 Skador/ förgiftningar 9 4 Kvinnor Män Differens Riket 14 7,3-6,7 Övriga 13 Region 15,7 8,2-7,5 Tumörer Kungälvs kommun 6 16,3 8,6-7,7 Vid en nulägesbeskrivning siste januari 2015 var psykiska sjukdomar (48 procent) den mest frekventa orsaken, följt av muskel och skelett (16 procent). Tabell 19. Sjuktal (antal dagar) skillnad kvinnor och män Källa: Försäkringskassan, % 4 % 6 % 9 % 13 % 48 % Psykiska sjukdomar Muskel-skelett Övriga Uppgift saknas Tumörer Hjärta-kärl Skador/förgiftningar 16 % Diagram 23. Sjukfallsdiagnos för sjukskrivningar Kungälvs kommun. Källa: Försäkringskassan, försörjningsstöd I januari 2015 var 2,4 procent biståndsmottagare i Sverige. Motsvarande siffra i Kungälv kommun var 1,2 procent (515 personer). Summan inkluderar alla individer per familj. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd var januari st. De tre senaste åren har antalet bidragsmottagare minskat i kommunen, däremot har kostnaderna för försörjningsstöd ökat något (Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd 2014). Jan 2013 Jan 2014 Jan 2015 Region 2,7 2,7 2,7 Härryda 1 1,1 1,2 Lerum 1,3 1,5 1,3 Kungälv 1,4 1,3 1,2 Tabell 20. Månadsstatistik över ekonomiskt bistånd. Jämförelse antal och andel procent biståndsmottagare av befolkningen t.o.m Källa: Socialstyrelsen, 2015 VÄLFÄRDSBOKSLUT

169 Tabell 1 Förgymnasia Gymnasial Eftergymnasi Uppgift l al saknas 8.6. utbildningsnivå Region Härryda Utbildning är en skyddande faktorer mot; sociala problem, arbetslöshet och ohälsa. Lerum Sambanden Kungälv är 9 tydliga, 49 ju tidigare 41 2utbildningskedjan bryts, desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. Att endast ha grundskola som högsta utbildning i vuxen ålder försvårar möjligheterna på arbetsmarknaden markant. Idag är gymnasieutbildning en grundförutsättning för att få arbete (Folkhälsomyndigheten 2014) Förgymnasia l Tabell 1 Gymnasial Eftergymnasi Uppgift Förgymnasial al saknasgymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Region Härryda Lerum Region Härryda Lerum Kungälv Kungälv Diagram 24. Befolkningen efter utbildningsnivå (%) år 2013 Källa: SCB Utbildningsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Region Härryda Lerum Kungälv Diagram 25. Befolkningen efter utbildningsnivå (%) år 2013 Källa: SCB Utbildningsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 40 välfärdsbokslut 2014

170 Sett till båda åldersgrupperingarna, år och år, har Kungälvs kommun högre andel med gymnasial utbildning (48,4 procent och 48,9 procent) jämfört med referenskommunerna och Västra Götalandsregionen. I åldersgruppen år har Kungälvs kommun lägre andel med efter gymnasial utbildning (41, 5 procent) jämfört med referenskommuner och Västra Götalandsregionen. Skillnaden mot Härryda kommun är cirka 10 procent. 8.7 valdeltagande Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för hälsa och trygghet. Ofta används valdeltagande i de allmänna valen som ett mått på demokratisk delaktighet. Tabell 1 Kungälv Region Riket I kommunvalet 2014 röstade 87,8 procent i Kungälvs kommun. Detta var en 87,8 82,7 82,8 ökning med 1,5 procent från valet Området med högsta valdeltagandet var Tega-Vena-Ulvesund med (92 procent) jämfört med det lägsta valdeltagande vid Komarken V (76.4 procent) (Valmyndigheten 2015). Valdeltagande i referenskommunerna var i Härryda 87,5 procent och Lerum 88,5 procent Kungälv Region Riket Diagram 26. Valdeltagande kommunval 2014 Källa: Valmyndigheten, social översiktsplan En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer ligger över det nationella- och regionala genomsnittet. Bakom medelvärdets skugga finns en marginalisering, som till en viss del är jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen har också en geografisk dimension, där utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. I social översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som exempelvis standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 NYKO. Fokus för analysen är de NYKO, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. Av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden, där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser välfärdsbokslut

171 av olika slag är koncentrerade. Utifrån de undersökta dataområdena har nedanstående översiktskarta utarbetats. Den visar de områden på NYKO 6 nivå som i dataredovisningen haft negativ data som är dubbelt så högt som genomsnittsvärdet. Kartan är färgkodad efter hur många dataområden som rapporteras på varje NYKO. Det finns ingen värdering mellan de olika data som används utan färgkodningen baseras enbart på antal dataområden (Kungälvs kommun, 2015). Karta 1. Översiktskarta socioekonomiskt utsatta områden 8.9. intervju Utifrån temat jämlika och jämställda livsvillkor är extra angeläget att belysa alla flyktingar som söker sin tillflykt till Kungälvs kommun. Alla goda krafter behövs för att klara integrationen i vår kommun. Många flyktingar är traumatiserade och behöver adekvat stöd från skolhälsovård, vårdcentraler och BUP och Öppenpsykiatrin. Rädda Barnen och övriga civilsamhället behöver en person i kommunen, som vi kan vända oss till. Någon som vet vad som behövs på de olika boendena för ensamkommande och bland de nyanlända familjerna, men även återkopplar till oss vad som redan idag görs. Personen ska även vara länken gentemot politiken och aktuella tjänstemän. Birgitta Nilsson Ordförande Rädda Barnen Kungälv Kring ensamkommande flyktingar upp till 18 år har det skett en ökning under Från vecka 26 till idag (läs vecka 37) har kommit ca 28 ungdomar. Genomsnitt kommer det två nya ungdomar i veckan. Dessa är placerade främst på våra egna boende, men vi har även blivit tvungna att placera på boenden utanför kommunen. De som kommit hit är främst pojkar från Syrien, Afghanistan, Eritrea, Marocko och Somalia. Vi har en akut situation att lösa, samtidigt måste vi titta framåt. Prioriterat fortsättningsvis är att säkerställa skolgång, ge förutsättningar för att lära sig svenska språket samt få ett naturligt sammanhang i vår kommun. Samverkan med civila samhället är viktigt. Vi har under 2015 fått igång idrottsskolan, där ungdomarna fått pröva på olika idrotter hos föreningar i Kungälv, ex gympa, fotboll, vollyboll och rodd. Mycket glädjande har vi även beviljats medel från länsstyrelsen för att utveckla frivilligt arbete med läxhjälp. När det gäller ungdomar över 18 år har alla kommit in på utbildningar via gymnasiet eller 42 välfärdsbokslut 2014

172 Komvux. Via länsstyrelsen har vi även beviljats medel för Flyktingguide, som kommer startas upp under hösten och riktar sig mot vuxna flyktingar och familjer som kommer till Kungälv. Målet med Flyktingguiden är bland annat att stärka samverkan med civilsamhället, för att få en gemensam ingång när det gäller olika frivilliga initiativ. Emma Anderberg Enhetschef för boende för ensamkommande barn och ungdomar Emma Nilsson socialsekreterare sektor Arbetlivs och Stöd sammanfattning Utifrån ett flertal redovisade indikatorer är Kungälvs kommun vid jämförelse en välmående kommun. Kungälvs kommun följer även referenskommunerna Härryda och Lerum. Social översiktsplan (2015) visar att det finns områden i kommunen som är mer utsatta, där risken för att marginaliseras är större än i andra områden. I dessa områden noteras låga skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag är koncentrerade. Den 24 juni antogs steg ett i en social översiktsplan av kommunstyrelsen. Förvaltningen bereder för närvarande underlag för den kommande processen. Andra steget innefattar konkret att utifrån analysen summera goda exempel (exempelvis Göteborg och Malmö Stad), kartlägga pågående projekt och aktiviteter, genomlysa befintliga insatser och formulera förslag kring fortsatta insatser. Tredje steget, innefattar, att utifrån strategiska målsättningar, genomföra insatser samt initiera en långsiktig och hållbar samverksstruktur. välfärdsbokslut

173 9. utmaning 9. åldrande 9.1. inledning åldrande med livskvalitet Genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan äldre påverka sin egen hälsa och livskvalitet till det bättre. Detta minskar både behov och kostnader för vård och omsorg, men framförallt ett minskat personligt lidande. Viktiga faktorer som främjar äldres hälsa är att bibehålla och skapa sociala nätverk samt att ha förutsättningar för att kunna leva ett aktivt liv (Västra Götalandsregionen, 2013) ensamhet bland äldre Äldre människor är särskilt utsatta och upplever en större risk för ensamhet och utanförskap, något som sin tur kan påverka hälsan negativt. Ofrivillig ensamhet kan öka risken för depression och andra psykiska sjukdomar. För att motverka en sådan utveckling bör samhället på olika sätt erbjuda sociala sammanhang som bidrar till att skapa innehåll och mening för äldre som känner sig ensamma (Socialstyrelsen et. al., 2014). Besvär med ensamhet bland äldre Riket 55 Tabell 21. Andel (%) som svarat ja på frågan Händer det att du besväras av ensamhet? bland äldre som fyllt 65 år som har ett verkställt biståndsbeslut för hemtjänst i ordinärt boende.15 Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen et. al., 2014) Västra Götalands län 55 Härryda 58 Lerum 51 Kungälv 51 Utifrån ett könsperspektiv uppger 56 procent av de tillfrågade kvinnorna i Kungälvs kommun att de besväras ensamhet jämfört mot 41 procent bland männen. Skillnaden är 14 procent. Motsvarande differens sett ur ett nationellt perspektiv är 8 procent (50 procent bland männen och 58 procent bland kvinnorna) fallolyckor Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem. Två tredjedelar av de som avlider till följd av fall är 65 år eller äldre, liksom hälften av alla som vårdas på sjukhus till följd av skada. Äldre kvinnor drabbas av skador i betydligt större utsträckning än äldre män (Socialstyrelsen, et al. 2014). Noterbart är att Kungälvs kommun vid jämförelse med referenskommunerna Härryda och Lerum har ett högre antal fallolyckor. Kungälvs kommun har även ett högre antal fallolyckor bland kvinnor (2 956) jämfört med män (2053). Under tidsperioden så var antalet fallolyckor per invånare i Kungälvs kommun. Vid jämförelse med tidsperioden innebär detta en ökning med 2,8 procent (Socialstyrelsen, et al. 2014). Antal fallolyckor bland 65 år och äldre/ invånare Riket 2637 Tabell 22. Antal slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor bland individer 65 år och äldre per invånare, Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen et. al., 2014) Västra Götalands län 2536 Härryda 2147 Lerum 2076 Kungälv En rikstäckande enkätundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst. 44 välfärdsbokslut 2014

174 9.4. intervju Inom sektor Vård och Äldreomsorg ser vi tydligt att psykisk ohälsa bland både äldre med äldreomsorgsinsatser och personal är ett växande problem. Om det beror på att fler faktiskt blir sjuka eller att fler diagnoser ställs är svårt att säga. Bostäder med inbyggd gemenskap och aktiviteter underlättar för att bibehålla hälsan. Eftersom tillgången än så länge är låg kommer behovet av öppna träffpunkter med aktiveringspersonal vara ett viktigt komplement under många år framöver. En satsning som betalar sig i bättre hälsa och ett lägre behov av stöd från samhället. Att yngre och äldre kan bidra i volontärverksamhet är också en form som inte bara gynnar mottagaren utan även volontären. För att detta ska lyckas krävs en hållbar organisering, med tillräckliga personalresurser, men även tillgängliga och anpassade lokaler för att driva dessa aktiviteter. Fallolyckorna måste ställas i relation till ålderssammansättningen i respektive kommun. Kungälv har en högre andel äldre än Härryda och därför är det inte förvånande att vi har fler fallolyckor. Att fallolyckorna blir fler i samma kommun är heller inte direkt anmärkningsvärt eftersom gruppen äldre har ökat stadigt under en längre period. Jag tror att det skulle vara bra om det fanns tillgänglig statistik över vardagsolyckor till exempel hur många friska åringar som fallit och brutit benet när de klättrat på trappstege inomhus. Det borde vara möjligt att lära av andras misstag. Den främsta utmaningen som ligger i den kommunala pipelinen är att ledtiderna mellan sjukhusvistelse och hemgången ska snabbas upp ytterligare. När kommunen ska sätta in hjälp i hemmet behöver denna planeras och hjälpmedel levereras till bostaden, vilket ofta tar mer än ett dygn. Att trimma processerna, där god kvalitet leverasa från första timman är en stor utmaning, då personalbrist är faktor som påverkar. För att lyckas krävs på fler nivåer och framför allt i praktiken ökad samverkan mellan primärvård och kommun. Vi ser även möjligheter i att implementera ny teknik. Som exempel finns idag nya lösningar på traditionella inköp i affären. Lösningar som kan minska tidsåtgången och därmed de kommunala kostnaderna för stöd i hemmet. Samtidigt det är inte bara kommunens personal som måste vänja sig vid nya arbetsprocesser utan även brukarna måste vara med i processen. Elisabet Sjöberg Verksamhetschef Sektor Arbetsliv och Stöd Utifrån SIMBAs handlingsplan för den nära vården är äldre ett prioriterat område. Med syfte att öka äldres trygghet och förutsättningar till ett självständigt liv pågår en rad olika aktiviteter inom SIMBA. Bland annat pågår ett utvecklingsarbete på Kungälvs sjukhus där man tillsatt omsorgskoordinatorer. Deras arbete syftar till att identifiera de mest sköra äldre som är över 65 år samt mångsökare på akutmottagningen och styra dessa patienten till rätt vårdnivå. För att minska den undvikbara slutenvården och återinläggningarna pågår ytterligare två förbättringsarbeten. Ett kring förstärkt hemgång som säkerställer utskrivningsprocessen från vårdavdelningarna på sjukhuset. För närvarande pågår även utveckling av mobila team inom närsjukvården. Målgruppen är hemsjukvårdspatienter i ordinärt och särskilt boende som har ett långvarigt och stort behov av vård och omsorg. Via medicinsk planering och läkemedelsgenomgångar är ambitionen att hembesöken ska reducera besöken på akutmottagningen och därmed den undvikbara slutenvården och återinläggningarna. Sofie Grinneback Utvecklingsledare SIMBA Utifrån anhörigstödet möter vi många äldre, som är i behov av enskilda samtal en eller flera gånger. Vi blir ofta första kontakten, där vårt uppdrag blir att slussa vidare till exempelvis till överförmyndare, demensteam, diakon, och biståndshandläggare inom socialtjänsten. Årligen gör vi en enkät till alla 80-åringar i Kungälvs kommun. Mycket övergripande kan vi se i denna enkät att många 80-åringar är aktiva inom olika föreningar och har ett rikt välfärdsbokslut

175 socialt nätverk. Några få upplever ensamhet. Samtidigt finns ett mörkertal, alla svarar inte på enkäten och fortfarande finns en skam kring att sätta ord på sin ensamhet. Utifrån anhörigstödet verkar vi för en gemensam mötesplats i Kungälvs kommun, där anhöriga träffas för stöd och hjälp. Agneta Gustavsson Yvonne Ålöw Anhörigstöd i Kungälvs kommun 9.5. sammanfattning Den 24 april 2015 arrangerade folkhälsorådet en arbetsdag utifrån titeln Äldres hälsa. Vid mötet deltog, utöver folkhälsorådet, representanter från kommunens lokalförsörjnings grupp, primärvården, SIMBA och sektor Vård och Äldreomsorg. Vid mötet illustrerades den demografiska utmaningen som beskrivits tidigare i bokslutet. Dessutom gavs exempel på nya arbetssätt och metoder inom primärvården. En slutsats från arbetsdagen var behovet av fler mötesplatser för äldre, utveckla formerna kring frivilligt arbete och anhörigstöd, men framförallt utvecklad vårdsamverkan mellan kommunens och regionens aktörer. 46 välfärdsbokslut 2014

176 Arbetsförmedlingen (2015) Statistik och prognoser Brå (2015) Brått och statistik FN (1987) Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten) Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Folkhälsomyndigheten(2014) Folkhälsan i Sverige Årsrapport Försäkringskassan (2015) Sjuktalet Kungälvs kommun (2014) Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd Kungälvs kommun (2014) Verksamhetsberättelse Skola Kungälvs kommun (2014) Befolkningsprognos Kungälvs kommun (2015) Kungälvs kommun (2015) Verksamhets och patientsäkerhetsberättelse 2014 för Elevhälsans medicinska del i Kungälvs kommun. Länsstyrelsen Västra Götaland(2013) Social hållbar utveckling. sochallbarutv.pdf Nilsson & Davidsson (2014) Resultat av LUPP-undersökningen Kungälv 2014 Ungas levnadsvillkor i Kungälvs kommun MSB & SKL (2014) Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet 2014 Tema Medborgarnas uppfattningar och förväntningar Olsson (2012) Social hållbarhet i planeringsperspektiv Rädda Barnen (2014) Barnfattigdom i Sverige Årsrapport pdfar2_webb.pdfpport 2013:67 SCB (2015) Statistikdatabasen Skolverket (2015) Jämförelsetal Skolverket nationella statistik Socialstyrelsen (2015) Register över ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting & Folkhälsomyndigheten (2014) Öppna jämförelser folkhälsa Socialstyrelsen & Skolverket (2013) Vägledning för elevhälsan. Starrin (2011) Socialt kapital i ett välfärdsperspektiv Stockholm: Liber Stigendal & Östergren (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö Sveriges kommuner och landsting (2013) Nyckeltalslista barn och unga och+unga+fr%c3%a5n+kolada Sveriges kommuner och landsting (2013) Tidiga insatser/sociala investeringar Västra Götalandsregionen (2006) Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen (2013) Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling I Västra Götaland Utkast/ Västra Götalandsregionen (2013) Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2016) Mål- och Inriktning 2016 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Partille, Härryda, Mölndal, Lilla Edet, Lerum, Alingsås WHO (2008) Closing the gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health referenser välfärdsbokslut

177

178 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 345/2015 Tertialrapport 2 år 2015 (Dnr KS2015/1648) Prognosen efter andra tertialet är att Kungälvs kommuns resultat för 2015 uppgår till plus 15,0 miljoner kronor. Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbete pågår och att målsättningen håller. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tertialrapport 2 år Yrkande Miguel Odhner (S): Under förutsättning att Årsplan 2016 antas uppdras till kommunchefen att påbörja de beslutade åtgärder som behövs för att säkerställa årsplanens mål. Avstämning och redovisning sker löpande i samband med utskottens uppdrag att stödja förvaltningens arbete med verksamhetsplaner. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut Under förutsättning att Årsplan 2016 antas uppdras till kommunchefen att påbörja de beslutade åtgärder som behövs för att säkerställa årsplanens mål. 2. Avstämning och redovisning sker löpande i samband med utskottens uppdrag att stödja förvaltningens arbete med verksamhetsplaner. Förslag till kommunfullmäktige Tertialrapport 2, 2015 fastställs. Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet Anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Se bilaga Expedieras till: Kommunledingssektorn//Lars Davidsson, Magnus Gyllestad KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

179 Reservation från M C och KD gällande färgsättningen på hur mål är uppnås. Ett av målen är grönt samtidigt som indikatorerna visar tre svarta streck och en röd plupp, det är liknande i flera av målen. Ove Wiktorsson (C)

180 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Håkan Hambeson och Lars Davidsson Tertialrapport 2 år 2015 (Dnr KS2015/1648-3) Sammanfattning Prognosen efter andra tertialet är att Kungälvs kommuns resultat för 2015 uppgår till plus 15,0 miljoner kronor. Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbete pågår och att målsättningen håller. Bakgrund Tertialrapport 2 är den andra av två delårsbokslut med prognoser. Förvaltningen rapporterar uppföljning av resultatmål och ekonomi utifrån fastställd Årsplan. Verksamhetens bedömning Budgetförutsättningar Efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar (3,6 miljoner kronor) uppgår det budgeterade resultatet till + 41,4 miljoner kronor. Konjunktur och skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade med senaste prognos för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som underlag. Jämfört med budget innebär prognosen en negativ avvikelse med 11,0 miljoner kronor. Pensionskostnader Pensionskostnader är beräknade med senaste prognos från KPA som underlag. Resultatmål Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbete pågår och att målsättningarna håller. Budgetuppföljning Efterfrågan, behov av kommunens tjänster är den största enskilda förklaringsposten till ökade verksamhetskostnader. I årsplan 2015 budgeteras volym utöver ram och förutsätts finansieras via lägre finansiella kostnader. Årsplanens antagande om volymökning har underskattat den faktiska ökningen. Framförallt gäller detta vård och äldreomsorg. Verksamhetens volymökning uppgår till 56,5 miljoner kronor i prognosen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

181 2(3) Resultat Delårsbokslutet visar positivt resultat, 43,8 miljoner kronor, mot budgeterat 47,4. Prognosen för helåret 2015 är ett positivt resultat, 15,0 miljoner kronor. Skillnaden mellan de två resultaten förklaras av påverkan från semesterlöneskulden. Investering Förvaltningens bedömning, utifrån uppföljning och prognos, är att genomförandegraden av beslutade investeringar ökar. Detta trots att investeringarna inte når upp till budget. De närmaste åren planerar Kungälvs kommun att investera för mycket stora belopp. Investeringsutfallet per är 220 miljoner kronor och prognosen för helåret 345 miljoner kronor. Budgeten för helåret uppgår till 695 miljoner kronor. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I tertialrapporten följs årsplanen upp. Årsplanen utgår från kommunfullmäktiges strategiska mål. Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbete pågår och att målsättningarna håller. Bedömning i relation till barnperspektivet Framgår av tertialrapporten. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Framgår av tertialrapporten. Teknisk bedömning/genomförandeplan Framgår av tertialrapporten. Juridisk bedömning Att budgetera och följa upp är grundläggande och lagstadgade uppgifter för kommunen. Ekonomisk bedömning Framgår av tertialrapporten. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Tertialrapport 2 fastställs. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Tertialrapport 2 fastställs Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom

182 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

183 Central tertialrapport Kommunstyrelse

184 Innehållsförteckning 1 Inledning Volymer Verksamhet Uppföljning av KS Resultatmål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktivt boende Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Personal Personalvolym Ekonomi Kommunövergripande analyser Finansiella mål Periodutfall Resultaträkning per 31 augusti Kassaflödesanalys per 31 augusti Balansräkning per 31 augusti Investeringsrapport utfall 31 augusti (46)

185 3(46) 5.7 Finansiell rapport Resultatprognos 2015 (12 månader) Prognos budgetavvikelse driftredovisning Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Koncernföretagen Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 44

186 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till och med augusti med prognos för helåret Inledningsvis presenteras en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Sektorernas tertialrapporter redovisas på (>kungalv.se>kommun och politik>kommunfakta>ekonomi). 4(46) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Gör rätt från början investera i barn och unga Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv

187 2 Volymer 5(46) 2.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T Plan helår T Prognos helår 2015 Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Servicesektor n Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Missbruksenhet Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemen sam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna Arbetslivscentrum Måltidsservice Antal brukare daglig verksamhet Antal serverade måltider totalt Kommunledni ngssektor Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Skola Förskola Antal helårsplatser Skola Pedagogisk omsorg Antal barn Skola Förskoleklass Antal elever Skola Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Skola Fritidshem Antal barn

188 6(46) Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T Plan helår T Prognos helår 2015 Skola Grundsärskola Antal elever 28 31,5 30 Skola Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever Skola Mimers Hus/Gymnasiesär Antal elever Skola Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv Skola Fristående förskolor Antal barn Skola Fristående förskoleklass Antal elever Skola Fristående grundskola Antal elever Skola Fristående fritidshem Antal barn Skola Fristående gymnasieskola Antal elever Vård och äldreomsorg Platser Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/Psyko geriatriska lägenheter Omsorgslägenheter Vård och äldreomsorg Köpta platser/vårddygn Köpta årsplatser 0,7 1 1 Brukare med hemtjänst Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Brukare i hemtjänsten Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten

189 3 Uppföljning av KS Resultatmål 7(46) Tolkning 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorn ekonomi visar på ett prognostiserat underskott för helåret på 9 Mkr jämfört med budget. Indikatorn över behov visar att flertalet volymtal följer plan. Men, ett antal visar större avvikelser. Däribland är det timmar i hemtjänsten som visar stor avvikelse från planerade volymer. Indikatorn kvalitet mäts genom tidningen Fokus ranking. Resultatet för 2015 visar att Kungälv ligger bra till på en 29:onde plats även om den är en placering sämre än Sektorernas måluppföljning visar att en mängd aktiviteter pågår i förvaltningen för att nå målet. Analys Att balansera mellan att "gasa" för att få effekt och att "bromsa" för att klara de ekonomiska villkoren är inte enkelt. Resultaten efter 8 månader visar att förvaltningen arbete med att organisera resurserna för att möta de krav som ställs på samordning pågår med det finns mycket kvar att arbeta med. Så här går vi vidare Vi fortsätter arbeta med att hantera volymförändringar, ekonomiska avvikelser och justeringar av kvalitetsnivåer genom samordning och prioriteringar. Indikator Utfall Målvärde Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 77,8% 100% Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) Aktivitet Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning och ökad samordning. Pågående

190 8(46) Tolkning Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Inom flera områden pågår arbete för att profilera förvaltningen som attraktiv, exempelvis tas på flera sektorer individuella kompetensutvecklingsplaner fram. Att minska arbetad tid utförd av timanställd personal ökar kvalité i verksamheten och ger fler personer bättre anställningsvillkor. Många svårrekryterade tjänster inom skolan inför höstterminen 2015 har lett till att antalet ansökningar har sjunkit till ca 15 per annons under tertial 2. En uppföljning av det aktivitetsbaserade arbetssättet i stadshuset är ännu ej gjord, så idag finns inget underlag som visar på i vilken utsträckning det nya stadshuset bidrar till uppfattningen att Kungälv är en attraktiv arbetsgivare, även om mångas upplevelse av stadshuset är positiv. För att få en röd tråd i arbetet med attraktiv arbetsgivare pågår ett arbete med att ta fram ett Personalpolitiskt program. Glädjande är att Kungälvs kommun 2016 är nominerad som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare av attitydföretaget Universum Analys Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete och för närvarande fokuseras arbetet på ledarskapet samt hur stödfunktionernas roll ska se ut framåt. Att kvinnors medelsysselsättningsgrad närmar sig männens får ses som ett resultat av att de kvinnor som anställts i förvaltningen själva fått önska sysselsättningsgrad enligt kommunstyrelsens beslut om "önskad sysselsättningsgrad". Vid rekrytering och andra externa kontakter är det viktigt att marknadsföra Kungälvs kommun som en attraktiv arbetsgivare. Utgångspunkten är våra värderingar och när dessa genomsyrar allt vårt arbete skapas en attraktiv arbetsgivare. Inom sektorerna vård- och äldreomsorg och arbetsliv och stöd har arbetad tid utförd av timanställda inte minskat i den utsträckning som är önskvärd. Det beror på att det råder brist på utbildad personal. Detta påverkar även att införa "bemanning efter behov". Så här går vi vidare I arbetet med projektet "optimerad bemanning" fortsätter rekrytering av undersköterskor och sjuksköterskor. Arbete pågår med att utveckla introduktion för chefer och medarbetare samt att ta fram utvecklings/kompetensutvecklingsplaner. Under september genomförs medarbetarenkäten. Indikator Utfall Målvärde Antal sökande per ledig tjänst Sjuktal 6,57% 5,6% Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,3 96,6 Andel timanställda 12,9% 11,4%

191 9(46) Aktivitet Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Bilda analysgrupp Införa IT-stöd för Avvikelser och tillbud (Attraktiv arbetsgivare) Pågående Pågående Pågående Tolkning Underhåll på trygg och säker nivå Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Det planerade underhållet har genomförs enligt plan, inklusive kvarvarande åtgärder från Under året kommer cirka 135 olika entreprenader att starta upp på ungefär 127 olika objekt (fastigheter). Arbetet utifrån underhållsplanerna för beläggning, lekplatser och grönplan går enligt plan. För att minska antalet akuta utryckningar förebyggs driftstörningar på gatubelysning genom att byta ut äldre kablar. Även Vatten och avlopp byter ut äldre vatten och avloppsledningar. Analys Resterande underhållsåtgärder ser ut att följa plan och utförs under hösten. Kommunen har för närvarande drygt kvm lokalyta och bygger just nu mycket lokaler som innebär stora kostnader längre fram. Riktvärdet för kommunala lokaler är cirka 150 kr/kvm medan Kungälv ligger på 92 kr/kvm. För att säkerställa underhåll på en trygg och säker nivå och en god inomhusmiljö bör Kungälv närma sig snittet. Så här går vi vidare Förvaltningen fortsätter att kvalitetssäkra underhållsplanen utifrån perspektiven att underhållsåtgärderna planeras för genomförande, i rätt tid och tillräcklig omfattning. Införandet av komponentavskrivning kommer att medföra att de flesta underhållsåtgärderna kommer att belasta investeringsbudgeten vilket i sig innebär att driftkostnaden för underhållet under kommande år kommer att minska. Planer för vatten och avlopps-nät och gatubelysning är under framtagande. Aktivitet Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Pågående

192 10(46) Tolkning Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Totalt ligger utfallet för lokalkostnaderna 6 procentenheter lägre än budget för tertial 2. Det beror främst på att hyrorna inbetalas i förskott och att septembers hyresintäkt är med i utfallet. Energikostnaderna är ca 1 millioner kronor lägre än budgeterat. Däremot fortsätter det felavhjälpande underhållet att öka. Mätning av yt-indikatorer för sektorerna sker en gång om året, genom en lokalrevision per sektor i samband med årsbokslutet. Antal kvadratmeter i inhyrda lokaler är kvadratmeter. I augusti brann Sandbacka förskola (en-avdelning) vilket innebär att det skett en tillfällig förtätning på några övriga förskolor. Grundskolan har en generell elevökning varför de flesta skolor är trångbodda och kompletterade med paviljonger. Gymnasieskolan har däremot en generell elevminskning och har inte fyllt alla platser inför läsåret 2015/16. Vilket innebär att lokalerna inte nyttjas maximalt. Analys Effektiv samordning gör att tomma lokaler snabbare kan fyllas eller avvecklas efter behov. En viktig fråga för att kunna lösa förvaltningens både dokumenterade och akuta lokalbehov är investeringsplanens verkställighet samt vilka resurser som krävs för genomförande. Inga större lokalanpassningar har genomförts av gymnasieskolans lokaler. Utmaningen för gymnasiet är tvärtemot övriga verksamheter att det finns mycket plats och få elever. Så här går vi vidare Förvaltningen fortsätter att ha fokus på sektorernas lokalbehov och dess lokalförändringar. Det är viktigt att genomföra investeringsbudgeten. Särskilt fokus läggas på lokaler för sektorerna Vårdoch Äldreomsorg, Arbetsliv och Stöd samt förskolans verksamhet. Indikator Utfall Målvärde Lokalkostnader i relation till budget 60% 66% Lokalytor - antal kvm i egna lokaler Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler Aktivitet Stäm av de föreslagna lokalkostnadsindikatorerna mot branschnyckeltal Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Bilda analysgrupp för effektivt lokalutnyttjande Pågående Pågående Pågående Pågående

193 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla 11(46) Tolkning Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Arbetet med målet i förvaltningen följer i stort sett plan. Flera viktiga indikatorer går åt rätt håll och visar grönt Arbetslösheten i Kungälv är 1,8% vilket kan jämföras med rikets 4,3% och Västra Götalandsregionens 4,0%. Vid jämförelse med samma period föregående år är det en förbättring och vi ligger under målvärdet för året. Även ungdomsarbetslösheten minskar i Kungälv. Den är för närvarande 3,7% att jämföra med rikets 7% och regionens 6,6%. Kostnaderna för försörjningsstöd ligger enligt plan, antalet hushåll beroende av försörjningsstöd har minskat. Antalet nyetablerade företag ligger i samma nivå som tidigare och bättre än målvärdet Efter en trög start i våras har 3 personer fått arbete eller gått vidare till studier efter avslutade stödanställningar. Det är dock lägre än målvärdet 6 69% av gymnasieungdomarna har efter 2 år arbete eller har gått vidare till studier. Det är bättre än riket. Analys Det gemensamma arbetet i förvaltningen är viktigt för att skapa förutsättningar för fler jobb i kommunen och arbetet visar resultat. Det är ett fokus på stödanställningar, praktikplatser och sommarjobb i förvaltningen. Näringslivsrankingen går åt rätt håll även om det inte riktigt når målvärdet 73% av bemanningsenhetens timavlönade är ungdomar som på detta sätt ges en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Så här går vi vidare Arbetet fortsätter enligt plan. Särskild uppmärksamhet kommer att läggas fortsatt utveckling av det gemensamma arbetet och analysen av kartläggning av personer som behöver extra stöd för att bli arbetsföra inom stöd och försörjning. Projekt Arbetslinjen har initierats. Målet med projektet är att minska den genomsnittliga biståndstiden samt öka antalet personer som blir självförsörjande. Vuxenutbildningen startar under hösten lärlingsplatser inom vårdutbildning som syftar till att utbilda fler undersköterskor som kan täcka Kungälv kommuns behov av arbetskraft inom vårdsektorn. Vuxenutbildningens fortsätter att anpassa utbudet efter arbetsmarknadens efterfrågan. Fortsatt arbete med kommunens service och leverans till de lokala företagen. Undersökningen Insikt visar att företagen i kommunen fortfarande inte är nöjda med den kundservice kommunen erbjuder.

194 12(46) Även Svenskt näringslivs undersökning pekar på detta. Indikator Utfall Målvärde Arbetslösheten i Kungälv 1,8% 2% Kostnader försörjningsstöd ska minska 24 Antal stödanställningar Antal sommarjobb Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 136 Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) ,8 Antal nyetablerade företag 150 Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking 66 Aktivitet Skapa arenor och samverkansprojekt Pågående Tolkning 3.3 Attraktivt boende Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Antal lägenheter mindre än 35 kvm är resurskrävande att mäta och har därför inte prioriterats. Kungälvsbostäder har färdigställt kommunens första trygghetsboende på Kvarteret Orren. Antal bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning har ökat med 7 bostäder. Dessutom har en särskilt anpassad bostad med personlig assistans tillskapats. Avtal har slutits för 40 vård- och omsorgsplatser som kommer att tas i bruk från oktober. Vid vård och omsorgsboende har 4 nya platser tillkommit på Gläntan i Kärna. Behovet är enligt lokalresursplanen 60 nya platser innan årsskiftet. Cirka 20 platser saknas för att nå målvärdet 394 vid årets slut. Målvärdet för antal bostäder för flyktingar är inte uppnått. Under sommaren ökade antalet ensamkommande flyktingbarn till kommunen. En särskild grupp har inrättats i förvaltningen som har ett samordningsansvar kring flyktingfrågan. Gruppen arbetar bland annat med att ta fram boenden för flyktingar. Analys Det finns ett fortsatt stort behov av bostäder för äldre, flyktingar och personer med

195 13(46) funktionsnedsättning. De snabba förändringarna av behoven av boenden för flyktingar gör att långsiktiga handlingsplaner behöver kompletteras med ett flexibilitet arbetssätt. Så här går vi vidare Innan årsskiftet ska förstudier för upp emot 200 bostäder för äldre presenteras. Boendegrupperna fortsätter organisera arbetet och samarbetet med lokalresursplanerarna inom kommunen. Frågan om boende för flyktingar är fortsatt prioriterat under året. Indikator Utfall Målvärde Antalet lägenheter (<35 kvm) Antalet bostäder för flyktingar 6 30 Antalet platser vid vård- och omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid LSS-boende Aktivitet Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Pågående Tolkning Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Flera KS indikatorer visar låg måluppfyllnad. Andel hyresrätter av färdigställda bostäder innebär en stor arbetsinsats för att samla in. Data har därför inte mätts. Arbetet med att förändra detaljplaneprocessen och bygglovsprocessen tar tid. Insiktsundersökningen visar på dåligt resultat för bygglov samtidigt som den egna undersökningen avseende bygglov visar bättre resultat. Intresset för att bygga i Kungälv upplevs som fortsatt högt. Nöjd regionindex mäts inte Mätningen 2014 visade ett bra resultat (grönt). Analys Ansökningar visar att Kungälvs kommun är fortsatt en attraktiv kommun för fastighetsinvesteringar

196 14(46) vilket är en förutsättning för att nå målet. Arbete med förändring av arbetsprocesser pågår men kan inte läsas ut i något resultat ännu. Så här går vi vidare Under slutet av 2015 och början av 2016 beräknas 8 stycken detaljplaner vinna laga kraft vilka tillsammans medger 900 nya bostäder. Detaljplanerna finns i Stadskärnan, Ytterby, Marstrand och Diseröd. Det enskilt största bidraget till antalet möjliga bostäder ger detaljplanen för Kongahälla östra med 290 bostäder. De två första bygglovsansökningarna för Kongahällaprojektet har kommit in. Ett betydande tillskott till antalet färdigställda bostäder är 100 lägenheter i Ytterby centrum som invigs nu i september. Handläggningen av ansökningar om planbesked revideras så att större tyngd läggs på att analysera möjligheten att säkra kommunens lokalförsörjningsplan inom sökandens projekt. Mer arbete kommer att genomföras för att uppnå högre effektivitet. Det kommande arbetet kommer att fokusera på bland annat uppföljning och samordning mellan enheter och sektorer. Indikator Utfall Målvärde Antal ansökta detaljplaner 9 10 Antal ansökta och godkända detaljplaner 1 4 Antal färdigställda bostäder Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät) 3,5 3,5 Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i Aktivitet Förändra detaljplaneprocessen Förändra bygglovsprocessen Anordna seminarier tillsammans med byggherrar Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Pågående Pågående Pågående Pågående Tolkning 3.4 Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall En processkartläggning av mottagandet av nyanlända genomfördes i juni Resultatet av

197 15(46) kartläggningen visade på behov av ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande för att möjliggöra en snabb och kvalitetssäker integrationsprocess. För närvarande pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att hitta lösningar för att hitta boende och rekrytera personal för att möta den stora tillströmningen av i första hand ensamkommande barn och ungdomar. Avtal finns med Arbetsförmedlingen om att ta emot nyanlända i etablering för språkpraktik samt coachning i arbetspraktik och stödanställning. Minneskonsert för John Hron genomfördes av den ideella föreningen "Tillsammans för Kungälv" med stöd från förvaltningen. Arbetet med att se över och förändra föreningsbidragen i kommunen har bland annat ökad integration som ett fokusområde. Analys Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etablering av flyktingar under de första två åren. Förvaltningen har ansvar för boendefrågorna samt i vissa fall för kompletterande stöd och försörjning för nyanlända. För att öka integrationen vid flyktingmottagandet krävs att ett särskilt fokus läggs på att samordna förvaltningens insatser. Antalet nyanlända som har rätt till undervisning i kommunens skolor ökar. Det ställer krav på kommunens verksamheter. Så här går vi vidare Fortsatt arbete pågår med att hitta boende och rekrytera personal för att möta den stora tillströmningen av i första hand ensamkommande barn och ungdomar. Pengar för flyktingguideverksamhet finns och arbetet kommer inledas under hösten. Samordning av information, vägledning och tjänster till nyanlända är på gång även information till allmänheten kommer att samordnas. I de nya riktlinjerna för föreningsbidrag ska utbudet som vänder sig till ensamkommande barn och ungdomar ses över och utökas. Kommunens kulturutbud ses över inför 2016 med ett fokus att inkludera fler grupper i samhället. Verksamheten i "Välkomsten" planeras starta våren Indikator Utfall Målvärde Andel ensamkommande i studier/arbete 100% 100% Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år 0 7 Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 53 Aktivitet Praktikplatser och stödanställningar inom kommunen (Hela förvaltningen) Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. Pågående Pågående

198 16(46) Tolkning Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Skolresultaten för vårterminen redovisas vecka 49. Under våren genomfördes en social översiktskartläggning i kommunen. Tre sociala investeringsprojekt beslutats; multikompetent team i förskolan, drogprevention och teknikstöd i gymnasieskolan. Rekrytering av multikompetent team pågår och är nästan avslutad. Under hösten kommer teamet att initiera sitt arbete. Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att fungera som en etablerad anpassningsinsats integrerad i gymnasieskolans arbete. Analys Multikompetenta teamet kommer att ge ökade möjligheter till insatser för barn i behov av särskilt stöd redan i förskoleåldern. Elevernas socioekonomiska bakgrund och i synnerhet föräldrarnas utbildningsnivå spelar idag alltför stor roll för elevernas studieresultat i grundskolan. Alla lärare behöver därför öka sina kunskaper i att möta alla elever där de är för att utveckla elevernas kunskaper. Att minska segregationen i skolorna är viktigt då forskning pekar på att det ökar studieresultat hos alla typer av elevgrupper. Så här går vi vidare Som en del av grundskolornas resursfördelningsmodell finns den så kallade strukturresursen. Strukturresursen omfördelar pengar med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund eftersom det har ett samband med elevernas studieresultat. Under hösten genomförs en uppföljning av grundskolornas användning av strukturresursen samt en översyn av strukturresursens effekter på resursfördelningen i grundskolan. Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Under hösten kommer det multikompetenta teamets arbete att initieras. Teknikstödsarbetet implementeras under hösten på hela Mimers Hus Gymnasieskola. All personal har fått utbildning i frågan och arbetet fortsätter med att bli en del av det ordinarie elevhälsoarbetet. Med den sociala översikten som grund pågår analysarbete kring hur ytterligare sociala investeringsprojekt kan stärka skolans kompensatoriska uppdrag. Arbetet sker i samarbete med externa aktörer.

199 17(46) Indikator Utfall Målvärde Nationella prov i årskurs 9 Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Fortbildning för lärare, kostnad Tolkning Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Antalet barn i familjer med beroende av försörjningsstöd har ökat under tertial två. Andelen drogrelaterade anmälningar/ansökningar har minskat under tertialen jämfört med föregående. Indikatorn barnfattigdom är komplicerad att räkna fram. Social översiktsplan antogs vid kommunstyrelsen den 24 juni. De tre projekten multikompetenta team i förskolan, riktad drogprevention samt teknikstöd i skolan har initierats. Projektledare och styrgrupper är tillsatta. Den 3 september arrangerades ett dialogmöte med folkhälsorådet, strategisk samverkansgrupp och inbjudna aktörer. Social översiktsplan har integrerats i förslag till Välfärdsbokslut Analys Resultatet av de sociala investeringarna kan inte avläsas då arbetet just har påbörjats och detta är ett långsiktigt arbete. Något fler barn lever i familjer med försörjningsstöd detta tertial. Det är dock svårt att dra slutsatser av orsaken till detta. Det går ej att uttala sig om huruvida barnfattigdomen har ökat eller minskat. Så här går vi vidare Ambitionen är att tillsammans med interna och externa aktörer arbeta fram riktade sociala investeringsprojekt utifrån analysens slutsatser. Under hösten kommer de familjer som uppbär långvarigt försörjningsstöd att följas upp och ett analysteam skall startas för att granska orsakerna till ökningen av antalet barnfamiljer i försörjningsstöd. Arbetet med att minska barnfattigdomen är långsiktigt och uppföljningen sker därmed över tid. Indikator Utfall Målvärde Barnfattigdom Drogmissbruk (0-20 år) 7% 70% Biståndsinsatser inom socialtjänsten Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor

200 18(46) Aktivitet Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi) Pågående Pågående Tolkning 3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Resultat av antalet resande redovisas i tertial 3. Föregående år har det byggts många pendelparkeringar. Under 2015 byggs inga nya, däremot planeras det ytterligare pendelparkeringar under Västtrafik kan enbart redovisa antalet resande på hela linjen, alltså inte ge ett resultat för enbart Kungälvs kommun. Den 31 augusti var 21 personer anslutna till årskort för västtrafik till reducerat pris som kommunen erbjuder sin personal. Analys För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv krävs regional samverkan av trafikplanering samt arbete för att skapa goda lokala förutsättningar. Erbjudandet om årskort till reducerat pris verkar inte tillräckligt fördelaktigt. Så här går vi vidare Under året avser förvaltningen öka arbetet med information och opinionsbildning för att fler ska välja de kollektivtrafikerbjudanden som finns. Under kommande år planeras nya pendelparkeringar i Diseröd, Vävra och vid det planerade Resecentrumet. Indikator Utfall Målvärde Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort Antal pendelparkeringar i kommunen 0 0 Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd

201 19(46) Tolkning Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorn energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler redovisas årligen i samband med bokslut. Solcellsanläggningar på Stadshuset och Björkängens förskola bidrar till att energiförbrukningen kommer att minska under året. Målvärdet för energiförbrukning kommunal offentlig belysning har inte fastställts ännu. Antalet VA-anslutningar ökar. Det nya vindkraftverket ökar självförsörjningsgraden av elenergi. Indikatorn minskning av fossila koldioxidutsläpp visar mätresultat för 2014 och ligger bra till i förhållande till målvärde. Mätning av vattenkvaliteten (kväve, fosfor mm) i fyra vattendrag görs sedan många år av miljöenheten i samarbete med länsstyrelsen. Resultaten redovisas i årligt miljöbokslut och är underlag för planering av lämpliga åtgärder. Analys Arbetet med minskad energiförbrukning och utsläpp är långsiktigt och aktiviteter pågår enligt plan med flera indikatorer som visar på en positiv utveckling. VA-planearbetet och utbyggnad av VA i kustzon medför successivt förbättrad ekologisk status genom minskad påverkan från spillvatten och dagvatten. Flera delplaner i Va-planen kommer att beskriva kommande arbete rörande detta. Så här går vi vidare Arbetet fortsätter enligt lagda planer. Samtliga vattendrag har inventerats och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för framför allt öring genomförs varje år. En sammanställning av detta arbete är tänkt att göras under 2015/16. Förvaltningen planerar att under året införa ett nytt energiuppföljningssystem för att skapa bättre förutsättningar till att driftoptimera våra energisystem. Indikator Utfall Målvärde Öka andelen anslutningar till VA Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 2,7 3 Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) 2,3% 2% Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kwh

202 20(46) Aktivitet En plan utarbetas för att förbättra den ekologiska statusen i Kungälvs vattendrag (med mätpunkter). En del av arbetet blir att identifiera värdefulla stränder och miljöer, samt översvämningsbenägen mark. Kampanjer, satsningar, information för att få medborgarna att bidra till minskad klimatpåverkan Pågående Pågående Tolkning Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Arbete med miljöpolitiskt program pågår enligt plan. Framtid och Utvecklingsberedningens miljögrupp leder arbetet politiskt och förvaltningen stödjer med strategisk kompetens. Analys Programmet är en viktig grund för ett miljöledningssystem. Så här går vi vidare Det miljöpolitiska programmet tas fram under sommaren/hösten för beslut i fullmäktige. Arbete med miljöledningssystem kommer ske i projektform. Ett projektdirektiv är påbörjat och ska behandlas i förvaltningsledningen. En förstudie eller projektplan bedöms kunna genomföras under året. Indikator Utfall Målvärde Införa miljöledningssystem under Tolkning 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Från och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt vara 18,5 barn. Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i september månad 16,9 barn, siffran är en ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per avdelning är som högst på våren och som lägst på hösten. Från och med höstterminens start har antalet platser per förskoleavdelning minskat till 18 från 19. Indikatorn antal barn per vuxen når målvärdet.

203 21(46) Analys Målet för året är uppnått. Så här går vi vidare Vi planerar för nästa sänkning av antalet barn per avdelning som kommer Indikator Utfall Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,9 18 Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,4 5,5 Tolkning Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): NTutveckling för förskola & Utvecklingsprojekt med Universeum. Under våren har en kartläggning av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts. Indikatorerna för de lägre åldrarna, nationella prov i årskurs 3 och 6 samt betyg i årskurs 6 presenteras i tertial 3. Andelen godkända elever i årskurs 9 har i jämförelse med 2014 ökat. En stor del av denna ökning skedde på sommaren då många elever lyckades läsa upp sitt slutbetyg, och därmed bli godkänd i alla ämnen, på lovskolan. Dessa elever kommer inte att synas i den officiella statistiken eftersom den bygger på ett nuläge precis efter skolslut i juni. För att få en rättvisande jämförelse presenteras andelen godkända elever med sommarskolans resultat borträknat. Notera att det är kommunens egna siffror som presenteras i tertial 2 och dessa är preliminära. I gymnasieskolan ligger den totala andelen elever med examen ungefär på samman nivå 2015 som Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen har ökat medan andelen elever med högskoleförberedande examen har minskat något. Analys För förskolan så har vårens kartläggning visat var behovet av kompetensutveckling är störst inom NT-området. Under hösten kommer dessa områden vara i fokus för nätverket av NT-piloter (en förskollärare från varje enhet). För att kunna ge alla elever möjlighet att gå ut årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen är det viktigt att fokusera på tidiga insatser. Lärandet börjar i förskolan och på lågstadiet. Gällande den stora ökningen av elever med yrkesexamen från gymnasieskolan så bedöms förklaringen vara en tydligare samordning av kurser mellan enheterna på gymnasieskolan, tydligare studievägledning och bättre schemasamordning. De flesta elever har haft möjlighet att läsa för högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng vilket har gett eleverna bättre förutsättningar att

204 22(46) hinna med och klara av kurserna. Så här går vi vidare NT-utvecklingen i förskolan planeras framgent att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner. Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor, tillsammans med representanter från Göteborgsregionen, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i "bedömning för lärande" (BFL). Tolv av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och för deltar i läslyftet. Vecka 44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning. Samtliga insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett kunskapsnivå. I gymnasieskolan kommer fokus under hösten och framåt att vara de förbättringsområden som skolinspektionen påpekade. Dessa är att öka elevernas inflytande över undervisningen, ge elevhälsan tydligare uppdrag som ska vara förebyggande och hälsofrämjande och arbete, och arbete med anpassningar och särskilt stöd. Indikator Utfall Målvärde Nationella prov åk Nationella prov årskurs 3 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 83,1 100 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3 Tolkning Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Kulturskolan har genomgått ett förändringsarbete för att kunna ta emot fler elever. Lärarna tar emot nybörjareleverna i grupp och det medför att fler får chans att börja. Gratis körsång är genomförd på sex skolor och på Mimers Kulturhus. För att personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamhet inom fritidsgårdarna och andra fritidsaktiviteter har arbete med att ta fram en handlingsplan för detta påbörjats. Detta arbete har dock stannat av och ingen plan har ännu tagits fram. Just nu genomförs den stora ombyggnationen på Mimers Kulturhus. Flera av verksamheterna har haft stängt under juni-oktober på grund av ombyggnaden. Istället har det öppnats upp tillfällig biblioteksverksamhet i Stadshuset och förlängda öppettider i Ytterby. Trots detta så har antalet utlån av media till barn och unga på biblioteken ökat vid jämförelse med samma period förra året.

205 23(46) Medborgarnas delaktighet är nyckeln till framtidens Kulturhus i Kungälv. Ett särskilt projekt har startats kring barn/ungdomars delaktighet. Medarbetare från bibliotek, kultur och trygga ungdomsmiljöer är projektdeltagare. Arbetet ska utmynna i en ny och öppen kulturverksamhet på Kulturhuset. Övriga indikatorer redovisas i bokslutet Analys För att kunna säkerställa att alla barn får en bra uppväxtmiljö, god bildning och en aktiv fritid är kommunens verksamheter mycket viktiga. De ger alla barn samma möjligheter oavsett hemförhållanden. Så här går vi vidare Mimers hus kommer i höst att byggas om och utvecklas med ny verksamhet för barn och unga. Ambitionen är en verksamhet som är tillgänglig och har en öppen och kreativ verksamhetsform. Föreningsbidragen ses över och ska ha en tydligare styrning där minskat utanförskap och inkludering finns med som viktiga incitament. Indikator Utfall Målvärde Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Aktivitet Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. Pågående

206 4 Personal 24(46) Anställda 4.1 Personalvolym 1/ / Förändring Antal anställda Antal årsarbetare Kommentar Personalvolymen har ökat i samtliga sektorer vid jämförelse 1/ och Ökningen ser ut att ha stannat av under andra tertialet och jämfört med 1/ är det 110 personer färre den 1/8. I underlaget ingår både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal med fastställd sysselsättningsgrad. Antalet tillsvidareanställd personal den 1/ är 3335 personer vilket är en ökning med 349 på ett år. Det är således antalet personer med tillsvidareanställning som står för hela ökningen medan antalet personer med tidsbegränsad anställning i stort sett är oförändrat. Antal arbetade timmar Tertial Tertial Förändring Månadsavlönade Timavlönade Mer/övertid Summa Kommentarer Det är logiskt att antal arbetade timmar ökar när antalet månadsavlönade ökar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Tertial Tertial Förändring 6,57 6,23 0,34 Kön Kvinnor 7,29 7,04 0,25 Män 3,57 2,82 0,75 Ålder <= 29 år 3,61 3,3 0,31 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro år 6,51 5,85 0,66 >= 50 år 7,73 7,44 0,29 52,69 53,77-1,08 Sjukfrånvaron är normalt som lägst under sommaren. Vid jämförelse med motsvarande period förra året har den ökat något. Den är dock lägre än vid T1- redovisningen. För att komma till 2013 års nivå som var 5,6% för hela året krävs krafttag i hela organisationen.

207 25(46) Sjuklönekostnader Tertial Tertial Förändring Sjuklönekostnad, kronor Beräknat PO, kronor Summa

208 5 Ekonomi 26(46) 5.1 Kommunövergripande analyser Samhällsekonomi Tillväxttakten i den svenska ekonomin har legat på ca 2,5 procent de senaste två åren. En viss acceleration kan skönjas de senaste kvartalen. Mycket tyder därför på att BNP-tillväxten stiger till omkring 3 procent både i år och nästa år, vilket är starkare än den långsiktiga trenden. Sedan inledningen av 2014 har investeringarna gett det största bidraget till BNP-tillväxten. Därefter följer privat respektive offentlig konsumtion. Nettot av utrikeshandeln har däremot minskat och dämpat utvecklingen av BNP. Tillväxten i hushållens konsumtion har saktat in, men hushållens goda finansiella ställning med stigande disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt ökade tillgångspriser talar för att hushållens efterfrågan ökar i god takt kommande år. Ökningen av den offentliga konsumtionen har demografiska orsaker. Den växande befolkningen, med en större andel äldre, ökar behovet av vård, omsorg och skola. Investeringarna visar på en tydligt stigande trend som omfattar flertalet branscher. Snabbast ökning står bostadsbyggandet för. Uppgången bedöms fortsätta, även om tillväxttakten sannolikt har toppat. Arbetsmarknaden är delad. Andelen sysselsatta av befolkningen är mycket hög i vissa grupper, men låg i andra. Samtidigt förefaller matchningsproblemen ha ökat. Det finns sannolikt lediga resurser på arbetsmarknaden, men inte mer än att det har börjat uppstå flaskhalsar på vissa håll. Arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Det talar för att löneglidningen tilltar. Däremot blir sannolikt de avtalsmässiga löneökningarna lägre än vid den förra avtalsrundan från Orsaken är att den hårt prövade exportindustrin utgör utgångspunkten för löneavtalen. Sammantaget stiger de totala löneökningarna, men hamnar ändå lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på 3,2 procent. Exkluderas energi har KPIF-inflationen stigit till ca 1,5 procent under sommaren från ca 0,5 procent för drygt ett år sedan enligt Riksbankens avvägningar. Inkluderas energi är uppgången av inflationen mindre då priserna på drivmedel har fallit. Kronan har stabiliserats i år och det finns redan tecken på att effekterna på inflationen av den tidigare kronförsvagningen håller på att avta. Löneökningarna är sannolikt heller inte tillräckliga för att KPIF-inflationen varaktigt ska uppnå 2-procentsmålet. Risker för en sämre utveckling är på kort sikt främst förknippad med orosmolnen i vår omvärld. På längre sikt är de obalanser som byggs upp på den svenska bostadsmarknaden ett orosmoment. Möjligheter till en högre tillväxt står bland annat köpstarka hushåll för. De kan lätta på plånboken mer än väntat. Vad gäller penningpolitiken överväger risken för att Riksbanken vidtar fler åtgärder än bedömt. I sin senaste prognos räknar SKL, i enlighet med SCBs reviderade befolkningsframskrivning, med en betydligt större flyktinginvandring än tidigare, vilket ger ändrade förutsättningar för sektorn. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men den positiva effekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet innebär också ökade kostnader särskilt inom sjukvård, barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda kommuner och landsting beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. De närmaste åren påverkas också både skatteunderlaget (minskar) och kommunsektorns pensionskostnader (ökar) av förändringar inom det allmänna pensionssystemet.

209 27(46) Finansiella mål Indikator Utfall Målvär de Kommentar Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år Generationsansvar genom finansiellt sparande Soliditeten skall öka under planperioden De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar 0,7% 2% Prognosen efter tertial två innebär ett överskott om 15 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet uppgår efter beslut om tilläggsanslag till 41,4 miljoner kronor. Enligt prognosen kommer målet budgetmålet inte att uppnås 0 Indikatorn redovisas i tertial 3. 12% Indikatorn redovisas i tertial ,5 Även efter tertial två kan vi konstatera att investeringstakten fortsätter att öka och att budgetmålen inte uppnås. 220 miljoner har upparbetats per 31 augusti och 345 miljoner prognostiseras för helåret. 5.2 Periodutfall Utfallet för perioden är 43,8 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar totalt för perioden en negativ avvikelse på 9,4 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Utfallet för finansnettot visar en negativ avvikelse med 9,2 Mkr. Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 1 387,7 Mkr jämfört med 1 306,1 Mkr för samma period Nettokostnaden inklusive avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna 2014/2015 ökat med 81,6 Mkr eller 6,2 procent. Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring ,8 7,5 % ,1 4,7 % ,7 6,2 % Lönekostnaderna ökar med 8,3 procent mellan tertial och motsvarande period Den stora ökningen mellan åren hänför sig främst till ökad investeringsvolym samt volymökning inom sektorerna Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd. Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-augusti, exklusive PO-påslag. Periodutfall för lönekostnaderna År Nettokostnad Förändring ,3 6,8 % ,0 3,4 % ,6 8,3 %

210 28(46) Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen nedan resultaten utan semesterlöneskuldens påverkan. Förändring semesterlöneskuld, Mkr År Förändring, Mkr Resultat inkl. semesterlöneskuld Resultat exkl. semesterlöneskuld ,9-25,8-62, ,9 91,4 55, ,1 43,8 6,7 5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2015 Utfall Budget Utfall Budget Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 390,3 370,3 378,3 351,2 Personalkostnader , , , ,4 Övriga verksamhetskostnader -623,8-581,6-617,4-600,7 Verksamhetens kostnader , , , ,1 Avskrivningar -72,9-69,2-63,8-63,0 Verksamhetens nettokostnad , , , ,9 Skatteintäkter 1 327, , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 120,3 128,8 131,4 123,5 Finansiella intäkter 12,8 22,8 15,4 15,1 Finansiella kostnader -28,6-29,5-23,8-27,5 Förändring av eget kapital 43,8 47,4 91,4 24,3

211 5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti (46) Belopp i Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 43,8 91,4 49,6 Avskrivningar och nedskrivningar 72,9 63,8 97,4 Förändring avsättningar -20,5-21,6 18,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 0,8 0,0-227,0 97,1 133,6-62,0 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -57,3 75,3 111,2 Förändring kortfristiga placeringar 145,0 0,0 137,0 Förändring kortfristiga skulder -183,5 66,0 128,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1,3 274,9 314,3 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper -0,4-63,2-119,4 Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -219,9-222,2-381,7 0,0 0,0 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-220,3-285,4-500,2 Finansieringsverksamheten Upplåning 200,0 65,0 400,0 Amortering -62,0-65,0-183,0 Förändring kortfristig del 60,0-45,0-30,0 Förändring övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1 3,4 10,7 197,9-41,6 197,7 Årets kassaflöde -21,0-51,9 11,9 Likvida medel vid årets början 161,5 149,6 149,6 Likvida medel vid årets slut 140,5 97,7 161,5

212 5.5 Balansräkning per 31 augusti (46) Belopp i Mkr Förändring TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 32,8 26,8 6,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 964, ,1 132,7 Maskiner och inventarier 87,8 79,5 8,3 Summa materiella anläggningstillgångar 2 052, ,6 140,9 Finansiella anläggningstillgångar 482,8 482,4 0,4 Summa anläggningstillgångar 2 568, ,8 147,4 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 226,2 227,0-0,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 1,6 1,7-0,1 Kortfristiga fordringar 539,7 482,3 57,4 Kortfristiga placeringar 0,0 145,0-145,0 Kassa och bank 140,5 161,5-21,0 Summa omsättningstillgångar 681,8 790,5-108,7 Summa tillgångar 3 476, ,3 37,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 375,4 325,8 49,6 Årets resultat 43,8 49,6-5,9 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not 1 973,0 991,4-18,4 Avsättning avslut deponi 3,2 3,2 0,0 Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 219,3 221,4-2,1 SKULDER Långfristiga skulder 1 169,6 971,8 197,8 Kortfristiga skulder 691,8 875,3-183,5 Summa skulder 1 861, ,0 14,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 476, ,3 37,8

213 31(46) Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse Enligt beslut i KF redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell. Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut prognoser för helåret och resultat för perioden januari till augusti. I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2015 visar ett resultat på 15,0 Mkr. Budgeterat resultat för 2015 är 41,4 Mkr, dvs kommunen visar en negativ avvikelse mot budget på 26,4 Mkr. Delårsresultat per är 43,8 Mkr, budgeterat resultat är 47,4 Mkr. I bilden nedan är delårsresultatet rensat för semesterlöneskulden på 37,1 Mkr, då denna påverkar resultatet, se textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per blir då istället 6,6 Mkr, mot budgeterade 47,4 Mkr. Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter och kostnader. Tar man skolan som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i Marstrand har sin topp under sommaren osv. Skatterna är i stort sett jämt fördelade när man jämför delårsresultatet med prognosen. Slutavräkningen avseende skatterna föregående år bokas dock upp i sin helhet på delårsresultatet. För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för semestervikarier. Budget, prognos och utfall 2015 Belopp i Mkr Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Politisk organisation -16,8-16,0-0,8-10,9-10,7-0,3 Kultur och samhällsservice -87,7-87,7 0,0-59,2-59,5 0,3 Kommunledningssektor -199,2-179,1-20,1-116,6-119,4 2,8 Skola , ,2-7,7-661,7-666,8 5,1 Arbetsliv och stöd -393,4-368,8-24,6-265,8-245,0-20,8 Vård och äldreomsorg -452,5-416,5-36,0-306,3-277,7-28,7 Samhällsbyggnad -96,2-84,2-12,0-52,2-56,1 3,9 Servicesektor 0,0 0,0 0,0-9,5-3,3-6,2 Finansiering 76,2 53,9 22,3 51,4 35,9 15,5 Exploatering 9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 Reavinst 14,5 0,0 14,5 6,1 0,0 6,1 Volymer 0,0-35,0 35,0 Driftskostnadskonsekvenser 15,0 0,0 15,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad , ,6-5, , ,6-22,2 Skatteintäker 1 991, ,8-0, , ,9-0,9 Generella statsbidrag och utjämning 182,7 193,2-10,5 120,3 128,8-8,5 Finansiella intäkter 19,2 34,2-15,0 12,8 22,8-10,0 Finansiella kostnader -39,2-44,2 5,0-28,6-29,5 0,9 Förändring av eget kapital 15,0 41,4-26,4 6,6 47,4-40,8

214 5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti (46) Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse Belopp i Mkr Avgiftsfinansierade investeringar varav 36,1 200,0 57,5 142,5 VA verksamhet 29,6 175,0 45,0 130,0 Renhållning 2,7 12,0 5,5 6,5 Övriga avgiftsfinansierade 3,8 13,0 7,0 6,0 Skattefinansierade investeringar varav 183,8 494,5 285,0 209,5 Samhällsbyggnad 51,9 117,0 70,0 47,0 Kommunledningssektor 131,9 377,5 215,0 162,5 Totalt 219,9 694,5 342,5 352,0 Investeringar Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2015 års prognos kontra budget för respektive år. Inför 2013 ökade den budgeterade investeringsvolymen med 80 procent och det är rimligt att anta att verksamheterna inte hann med i den omställningen präglades mycket av byggnation av Stadshuset samt fortsatt omställning till en ökad investeringsvolym. Budgeten 2015 (694,5 Mkr inklusive tilläggsanslag på 44,5 Mkr) innebär att investeringsanslaget dubblerats på två år (budget 2013) och omställningen till ökad investeringsvolym fortsätter. Även om det återstår en hel del innan budgeterad volym nås verkar det som att verksamheterna är på rätt väg. Prognostiserat utfall 2015 uppgår till 342,5 Mkr, vilket skulle innebära en minskning med knappt 30,0 Mkr (8 procent) jämfört med Det ska då beaktas att en tredjedel (130,0 Mkr) av 2014 års utfall utgörs av Stadshuset. Motsvarande post 2015 uppgår till 30,0 Mkr. Exkluderar man Stadshuset innebär 2015 års prognos en ökning med 30 procent från Det är viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten. VA & Renhållning Renhållningen prognostiserar att 5,5 av beviljade 12,0 Mkr, kommer upparbetas under året. VA-verksamheten har en investeringsram på 175,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom VA i kustzon (4 etapper), samt VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan och Bäckgatan. Byggnationen av vattenverket förbereds och planerad byggstart är under våren 2016, förutsatt att detaljplanen vinner

215 33(46) laga kraft. I nuläget är det dock inget som påverkar tidplanen gällande färdigställandet. Hittills har 29,6 Mkr upparbetats och ca 45,0 Mkr beräknas användas under året. Prognosen innebär en halvering av prognosen i tertialrapport 1 och beror på att vattenverket samt större projekt inom VA-kustzon inte löper enligt plan. Det förs diskussioner med markägare för att kunna komma vidare i arbetet. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas. Kommunledningssektorn Kommunledningssektorn har en investeringsram på 377,5 Mkr. Ombyggnationen av Stadshuset är avslutad, med 179,0 Mkr i totalkostnad. Björkängens förskola i Munkegärde invigdes under februari månad och projektet höll budget. I och med detta frigjordes plats på Olserödsskolan för fler elever. I västra Ytterby pågår projektering för en ny F-3 skola. Byggstart i början av 2016 med planerad inflytt höstterminen Utredning kring vilken typ av idrottshall som ska byggas har försenat projektet, men denna fråga är nu löst. Ombyggnation av Thorildskolan väntas också komma i gång senare i år. I Kareby har skolan byggts till med ett klassrum och ombyggnation av Hålta skola projekteras under hösten med byggstart i början av nästa år. I Kärna har fler demensplatser skapats genom tillbyggnad av boendet Gläntan som stod klar för inflyttning den 1 juni. Vidare är ett nytt LSS-boende (Lyckan) med platser och den nya motionscentralen under byggnation. Planerad invigning, i båda fallen, under hösten. I samband med byggnationen av motionscentralen kommer även nya parkytor med bland annat utegym att anläggas. Arbetet med en ny hemsida har pågått under en tid med lansering under hösten. I enlighet med KS uppdrag pågår även en utredning av förslag till placering och finansiering av en multiarena. För 2015 prognostiseras ett utfall på 215,0 Mkr inom kommunledningssektorn. Detta är en stor avvikelse mot budget med förseningarna av Sparråsskolan och Thorildskolan som största bidragande orsak. I budgeten 2015 finns 165,0 Mkr avsatt för dessa byggen, men bara 25,0 Mkr förväntas upparbetas under året. Samhällsbyggnad Under perioden har fastighetsinköp (Stan 1:3 och Högebro 5) om 13,5 Mkr genomförts och en ny parkering vid Fontin färdigställts. Miljöupprustning Yttern GC etapp 2 Lagvägen & Rollsbovägen, Västra tullen entré framför Stadshuset och körfält Torsbyvägen är andra större påbörjade investeringar. Inom Parkverksamheten har främst Klosterparken och strandstråket Fästningsholmen Nordmanna och Fästningsholmen Karantänparken prioriterats under perioden. Projektering av ett nytt resecentrum har påbörjats och projektet sträcker sig över de kommande åren. Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna. Kommunen som helhet är i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförande. Exploatering I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt

216 34(46) och därefter tas ställning till om något/några projekt är aktuella för del- eller slutavräkning. Ullstorp samt några andra mindre projekt förväntas avslutas under 2015, med en prognostiserad positiv resultatpåverkan på 9,0 Mkr för året. Totalt har Ullstorp sedan start gett ett positivt resultat på över 25,0 Mkr. En större delavräkning om 20,0 Mkr gjordes Exploateringsverksamheten är inne i en intensiv fas och under åren framöver kommer Kongahälla, Diseröd, Hareslätt, Västra Ytterby med flera att vara prioriterade områden. Låneskuld 5.7 Finansiell rapport Låneskulden har ökat sedan årsskiftet. Ökningen skedde i april och sedan dess har ingen upplåning skett. Under hösten amorteras sammanlagt 100,0 Mkr. Dessa lån kommer att ersättas och troligen kommer även nyupplåning att ske. Riksbankens reporänta sänktes med 10 räntepunkter i början av juli och uppgår nu till 0,35 procent. Vår genomsnittliga ränta sjunker. Borgensåtaganden Borgensåtaganden redovisas årsvis. Likviditet Kommunkoncernens likviditet, eller betalningsberedskap, är god. Inom likviditeten finns avsatt medel för pensionsändamål, 115,0 Mkr, och socioekonomi, 16,4 Mkr (20) efter kommunfullmäktiges beslut om tillägganslag. Krav/fordringar/inkasso Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis. Låneskuld Låneskuld Extern låneskuld 1 220, ,0 865,0 865,0 842,0 Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB Genomsnittlig räntesats 470,0 472,0 435,0 435,0 462,0 1,78 % 2,21 % 2,60 % 2,55 % 3,00 % Jfr reporänta -0,35 % 0,00 % 0,25 % 0,75 % 1,00 % Genomsnittlig kredittid, år Genomsnittlig räntebindningstid Swapkontrakt, Mkr Terminskontrakt, Mkr Räntetakskontrakt, Mkr 2,4 2,6 2,5 2,8 2,8 2,8 3,3 3,2 2,9 2,8 330,0 425,0 425,0 475,0 385,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 100,0 100,0 100,0

217 35(46) Borgensåtaganden Borgensåtaganden, Mkr Totala borgensåtaganden 484,8 576,8 577,6 Varav gentemot allmännyttan 427,4 519,4 519,4 Likviditet, Mkr Likviditet, Mkr Kungälvs kommun 111,0 284,0 65,2 139,3 89,60 Varav, för placerat för pensionsändamål 115,0 145,0 282,0 282,0 250,0 Varav, för socioekonomi 16,4 0,0 0,0 Kungälv Energi AB -18,6-35,4-45,5-68,3-60,90 BOKAB -17,1-14,7-18,4-19,5-21,30 Bohus Räddningstjänstförbund *) 2,7 2,9 2,3 9,7 Bagahus AB *) 0,8 0,5 0,5 0,7 Total 78,8 237,3 286,1 343,9 257,40 *) Bohus Räddningstjänstförbund samt Bagahus AB startades år Ränteutveckling, procent Ränteutveckling, procent Riksbankens reporänta -0,35 % 0,00 0,25 0,75 1,00 5 års statsobligation 0,10 0,50 0,55 1,75 1,10 Krav/fordringar/inkasso tkr Krav/fordringar/inkasso tkr Barnomsorg 32,5 41,1 34,2 Äldre- och handikappomsorg 527,1 265,6 207,4 Övrigt 477,5 487, ,3 Långtidsbevakning 6 309, , ,4 Summa 7 346, , ,3

218 5.8 Resultatprognos 2015 (12 månader) 36(46) Prognos Budget Korrigering Korr budget Bokslut Bokslut Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 631,3 587,5 587,5 562,8 554,6 Personalkostnader , , , , ,7 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader -952,1-896,7-35,0-931,7-929,2-860, , ,2-35, , , ,7 Avskrivningar -110,0-105,0-105,0-97,4-95,7 Verksamhetens nettokostnad , ,6-35, , , ,8 Skatteintäkter 1 991, , , , ,8 Generella statsbidrag och utjämning 182,7 193,2 193,2 196,8 172,3 Finansiella intäkter 19,2 34,2 34,2 23,8 25,5 Finansiella kostnader -39,2-79,2 35,0-44,2-34,4-152,0 Förändring av eget kapital 15,0 41,4 0,0 41,4 49,6-8,2 Prognosunderlag Jämförelser med prognosen i tertial 1 redovisas inom parentes. Budgeterat resultat 2015 uppgår till 41,4 Mkr (45,0) efter beslut om tilläggsanslag för socioekonomiska investeringar. Årsplan 2015 bygger bland annat på att det beräknade överskottet i finansnettot budgeteras för antagna volymförändringar. I resultaträkningen finns därför en korrigeringskolumn, där 35,0 Mkr är flyttade från finansnetto till övriga verksamhetskostnader. Prognosen för 2015 bedöms till ett positivt resultat om 15,0 Mkr (7,7) för kommunen. Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 139,0 Mkr mot 2 039,7 Mkr Nettokostnadsökningen mellan åren är således 99,3 Mkr eller 4,9 procent. Huvuddelen av nettokostnadsökningen är budgeterad och uppgår till 4,4 procent från bokslut 2014 till Årsplan Därutöver innehåller prognosen ytterligare 1 procent som specificeras enligt följande: Volymökningar utöver Årsplan 21,5 Mkr (18,1) Driftkostnadskonsekvenser utöver Årsplan 5,3 Mkr (6,0) Kostnader som ej budgeterats i Årsplan o Medfinansiering av statlig infrastruktur 7,0 Mkr (7,0) o Verksamhetsförändringar 13,4 Mkr (7,5), varav fakturerat från SOLTAK AB i uppbyggnadsfasen 6,2 Mkr Intäkter som ej budgeterats i Årsplan o AFA återbetalning 15,9 Mkr (15,9) o Exploatering 9,0 Mkr (1,5) o Reavinster 14,5 Mkr (7,0)

219 37(46) Prognos för nettokostnader i verksamheten Prognos för nettokostnader i verksamheten Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå , belopp Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,3-13,4 27,6 47, , ,0 11,0 7,1-9, , ,6-17,7-5, ,0 Beslutad budget enligt årsplan 2015 var Mkr. KF beviljade därefter ett tilläggsanslag för socioekonomiska investeringar med 3,6 Mkr. Total budget 2015 efter beviljat tilläggsanslag är därmed 2 133,36 Mkr, prognosen T1 utgår från ursprunglig budget. 5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2015 Budget Korr. budget Prognos Varav volymer Varav driftskostnadskonsekvenser Bokslut Belopp i Mkr Politisk organisation 16,0 16,0-0, ,7 Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 0,0 2,5 93,4 Kommunledningssektorn 179,1 179,1-20,1-0,3-7,5 153,2 Skola 1 000, ,2-7,7 0,8-6,7 965,5 Arbetsliv och stöd 368,8 368,8-24,6-19,5-5,1 369,9 Vård och äldreomsorg 416,5 416,5-36,0-35,0-1,0 408,6 Samhällsbyggnad 84,2 84,2-12,0-2,5-2,5 97,3 Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 Volymer 35,0 35,0 Driftskostnadskonsekvenser 15,0 Summa 2 152, ,5-51,2-56,5-20, ,5 Finansiering -53,9-53,9 22,3-49,8 Reavinst 0,0 0,0 14, ,0 Exploatering 0,0 0,0 9, ,9 Total avvikelse mot budget 2 098, ,6-5,4-56,5-20, ,7 Förvaltningen Verksamheten visar en avvikelse på -51,2 Mkr, varav 56,5 Mkr kan hänföras till ökade volymer och 20,3 Mkr utgör driftskostnadskonsekvenser. De 35,0 Mkr som är budgeterade för antagna volymförändringar är inte fördelade på respektive sektor, utan finns redovisade på en separat rad ovan, Volymer.

220 38(46) Inklusive budgetjusteringen på 35,0 Mkr, finansiering samt exploateringsintäkter och reavinster, visar förvaltningen en negativ avvikelse mot budget på 5,4 Mkr. Nedan följer en sammanställning över sektorernas avvikelser mot budget. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor, se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten. Årsprognosen för Kultur och samhällsservice uppgår till 0,0 Mkr Kultur och samhällsservice räknar med att ha en budget i balans. Kostnader för utökningen av det nya Kundcentret och ett bidrag i form av verksamhetsstöd för professionella kulturutövare vägs upp av lägre kapitalkostnader för Teatern. Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till -20,1 Mkr Förutom enheterna på Kommunledningssektorn redovisas också övergripande kommungemensamma kostnader för hela förvaltningen här. Exempel är Bohus räddningstjänstförbund, SOLTAK AB och Bagahus AB med mera. Här budgeteras också förvaltningens gemensamma driftskostnadskonsekvenser och tillägganslaget för sociala investeringar vilket är en av förklaringarna till sektorns överskott på perioden. Sektorns kostnader för helåret förväntas bli 199,2 Mkr. Sammanlagt avviker kostnaderna negativt mot plan med 20,1 Mkr, varav 7,5 Mkr avser driftskostnadskonsekvenser och 6,2 Mkr avser ej budgeterade uppstartskostnader för SOLTAK AB som nu håller på att implementera nytt ekonomisystem och nytt HR-system. Jämfört med plan har kostnaderna för IT ökat med 7,5 Mkr. Den kostnadsökningen redovisas som en driftskostnadskonsekvens. Överförmyndarverksamhetens kostnader har ökat med 1,0 Mkr jämfört med budget. Behovet av fler överförmyndare har ökat, vilket hänger ihop med det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn. Arvodeskostnaderna har också ökat jämfört med budget. Arvodet till överförmyndarna har fördubblats. Arvodesnivån var den lägsta i regionen och det var svårt att rekrytera överförmyndare. Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -7,7 Mkr Sektor Skolas budgetram uppgår till 1 000,2 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och elever som i tertial 2 prognostiserades för Prisökningar som uppkommer under året ska finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas separat i våra uppföljningar; Volymförändringar dvs fler barn och elever Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar Sociala investeringar Sektor skola har följande volymförändringar; Antalet barn i åldern 1-5 år minskar Antalet elever 6-15 år ökar Antalet elever år minskar Antalet flyktingar kommer med all sannolikhet att öka under hösten. Eleverna kommer att tas emot i grundskolans förberedelseklass samt gymnasiets språkintroduktion. Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler t ex Björkängens förskola och Tunge skola. Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd, drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och de två andra kommer att starta under Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn. Diskussioner pågår med Västtrafik gällande skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden.

221 39(46) Elevantalet i grundskolan har ökat under höstterminen, men minskat på några enheter. Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje program för att motivera att utbildningen genomförs. De flesta utbildningar/ program är i dag enparallelliga det vill säga en klass per årskurs. För att anpassa personalstyrkan efter volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan. Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga för kommunens arbetskraftsbehov. Prognosen kan bli bättre med bidrag från staten till vuxenutbildningen. Höstterminen 2015 startade vuxenutbildningen 20 lärlingsutbildningsplatser inom Vård och Omsorg, denna extra satsning beräknas kosta 0,5 Mkr Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -24,6 Mkr Sektorn totalt: Totalt sett beräknas utfallet till en avvikelse på -24,6 Mkr. Avvikelsen kan hänföras till volymökning 19,5 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 5,1 Mkr. Verksamheterna arbetar med handlingsplaner för att hålla budget. Utfallet för hela perioden visar på en kostnadsutveckling på 11 procent. Prognosen ligger på 7 procent på helårseffekt, vilket innebär att kostnaderna för köpt vård beräknas gå ner under året. Kostnaderna ökar främst när det gäller köpt vård, men även personalkostnaderna ökar sedan sista kvartalet Volymer -19,5 Mkr: Sektorn ser en stor volymökning inom främst Missbruksvården, men även inom Barn och unga. Inom Barn och unga ökade kostnaderna mellan med ca 8,0 Mkr och de prognostiseras öka med ytterligare 3,0 Mkr Antalet barnärenden har ökat med i genomsnitt 33 procent sedan bokslut 2013, bl a på grund av en lagändring. Även när det gäller Missbruk så ökar antalet ärenden och kostnaderna beräknas öka med 2,0 Mkr Daglig verksamhet har en volymökning motsvarande 2,8 Mkr. Inom LSS verksamheten finns volymökning av ett nytt serviceboende samt volymminskning inom boende för barn samt personlig assistans. Driftskostnadskonsekvenser -5,1 Mkr: Dessa kostnader beräknas öka med 5,1 Mkr under året. Det gäller bl a renoveringar av befintliga boenden samt att ett nytt boende tas i bruk. Utöver detta har fler lägenheter tagits i bruk för att användas till sociala kontrakt. Årsprognosen för sektor Vård och äldreomsorg uppgår till -36,0 Mkr Sektor Vård och äldreomsorg prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 36,0 Mkr som helårsprognos, varav volymökning 35,0 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 1,0 Mkr. Beräknad volymökning inom hemtjänsten är cirka 14 procent jämfört med Antal boendeplatser har utökats med 4 nya platser (Gläntan) och flera nya korttidsplatser har skapats (Kastellen). Ökade kostnader för betaldagar sjukhus och köpta hospiceplatser. Införandet av optimerad bemanning kommer att negativt påverka verksamheternas personalkostnader. Driftbudget 2015 är på 416,5 Mkr (inklusive 2,6 Mkr för tilläggsuppdrag och 9,9 Mkr för löneökning 2015), medan verksamheternas nettokostnad 2014 var på 408,6 Mkr. Sektorn har erhållit närmare 2,9 Mkr i prestationsersättning för Dessa medel är av engångskaraktär och skall användas under 2015 för att gagna såväl patientsäkerhet som fortsatt kvalitetsutveckling inom områdena: Preventivt arbetssätt God vård i livets slut God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till -12,0 Mkr Samhällsbyggnad exklusive VA-enheten och Renhållningen prognostiserar en negativ avvikelse gentemot budget på 12,0 Mkr vilket är en förbättring med 2,0 Mkr från uppföljningen i tertial 1. Samhällsbyggnad står för kostnaden för statlig medfinansiering när det gäller byggandet av gång-

222 40(46) och cykelbanor och del av Kungälvsmotet. Kostnaden, vilken inte är budgeterad, är 7,0 Mkr 2015 och kommer att öka något kommande år. 2,5 Mkr utgörs av avskrivningar och räntor för färdiga investeringar samt markköp, övriga 2,5 Mkr avser främst personalförstärkningar. Det är främst miljöenheten och planavdelningen som förstärkt sin personalstyrka. Även bygglov har anställt, men lämnar ändå ett litet överskott på grund av att intäkterna för bygglov ökat. VA-verksamheten: Under tertialen har tillsynsmyndigheten ställt ett flertal krav gällande åtgärder vid Dösebacka vattenverk. Föreläggandena är förknippade med viten om anmärkningarna inte åtgärdas. Fler förelägganden är att vänta de kommande månaderna. Under sommaren har problematik med algblomning uppmärksammats vid Marstrands vattentäkt. Detta har lett till omfattande insatser med provisoriska filter för att säkerställa vattenkvaliteten, vilket varit kostnadsdrivande. Flera försäkringsärenden från 2014 års källaröversvämningar har avgjorts under perioden. Det har resulterat i att ca 0,6 Mkr betalats ut till försäkringsbolag. Prognosen är att verksamheten skall hålla sin budget. Renhållningsverksamheten följer budget och därmed planerat resultat. Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till 0,0 Mkr Servicesektorn redovisar en negativ avvikelse för tertial 2 med 5,8 Mkr vilket främst beror på ökade kapitalkostnader som kommer att kompenseras. Övriga stora avvikelser beror på att en stor del av det planerade underhållet samt tunga entreprenadarbeten utförs under sommar och höst. De flesta verksamheterna följer plan. Dock prognostiseras ett underskott hos entreprenadenheten med 2,0 Mkr pga en försenad ny prismodell och en alltför låg utdebiteringsgrad. Semesterskuld i samband med verksamhetsövergång kommer att påverka resultatet för Lön och It-enheten negativt med ca 1,5 Mkr. Lokalvårdsenheten har under året producerat billigare lokalvård och haft fler beställningar än budgeterat så prognosen för året visar en positiv avvikelse på 2,0 Mkr. Genom intensivt arbete i köken för att komma åt ökade livsmedelskostnader samt effektivisering av personal med hjälp av optimerad bemanning prognostiserar måltidsservice ett överskott med 1,0 Mkr. För året prognostiserar Servicesektorn ingen avvikelse. En ökning av sektorns omsättning prognostiseras med ca 15,0 Mkr beroende på stora anläggning- och projektarbeten i kommunens investering- och exploateringsprojekt. Årsprognosen för Finansiering uppgår till 22,3 Mkr Under detta block redovisas utöver vår pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot), kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden samt ytterligare några mindre poster. I Kungälvs kommun tar vi ut ett högre PO-påslag på löner än vad SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå. Överskottet på Finansiering utgörs av en återbetalning från AFA Försäkring avseende premier för avtalsgruppförsäkring för år 2004 på 15,9 Mkr, ett överskott på ca 3,0 Mkr avseende PO-påslaget för friskvårdsarbete samt icke utnyttjad budget för oförutsett KS och KF på 2,0 Mkr. För övrigt uppvisas endast mindre avvikelser, vilket i stort sett hänför sig till pensionsskulden. Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 23,5 Mkr Prognosen för reavinster är 14,5 Mkr för 2015 och avser bl a försäljning av tomträtt och arrendetomt på Marstrand. Prognosen förutsätter även att bland annat Äggdal ute vid Tofta blir sålt under året. Enligt prognosen för exploatering beräknar man att slutredovisa Ullstorp samt några andra mindre exploateringsprojekt. Detta ger en positiv resultatpåverkan på totalt 9,0 Mkr. Inga intäkter är budgeterade 2015 för vare sig för reavinster eller exploateringsintäkter.

223 41(46) Förändring i skatteutfall , % År Utfall Förändring Mkr % ,5 53,5 2, ,2 71,7 3, ,0 85,8 4, ,0 74,0 3,5 Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 15:23 på en negativ avvikelse mot budget på 11,0 Mkr. Avvikelsen beror bl a på en försämring i utfallet av LSS-utjämningen, men även andra poster visar mindre avvikelser. Detta vägs dock till viss del upp av en kompensation till kommunsektorn för att de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar tas bort i höst. För Kungälvs del innebär detta en kompensation om ca 3,2 Mkr. Förändring i skatteutfall , Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,0 15,4 19,9 8, , ,0 10,7 12,2 10, , ,0 34,1 35,7 26, , ,0-7,6-11, ,0 Finansnetto För finansnettot är prognosen en nettokostnad på 20,0 Mkr, en negativ avvikelse gentemot budget på 10,0 Mkr. Delposterna i finansnettot är den finansiella kostnaden för pensionsskulden och nettot av kostnads- och intäktsräntor. I kommunfullmäktiges rambudget avsätts 70,0 Mkr för finansnetto. Av dessa 70,0 Mkr tas 25,0 Mkr för att täcka "resultaträkningens första rad" där 25,0 Mkr budgeteras som intäkt. 35,0 Mkr ianspråktas för budgeterad volymökning. Därmed återstår en nettobudget om 10,0 Mkr och eftersom prognosen i tertial 2 är 20,0 Mkr uppstår en negativ avvikelse om 10,0 Mkr.

224 5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer (46) Belopp i Mkr Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Politisk organisation 16,8 16,0-0,8 10,9 10,7-0,3 Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 59,2 59,5 0,3 Kommunledningssektorn 199,2 179,1-20,1 116,6 119,4 2,8 Skola - Centralt 66,9 63,7-3,3 41,8 42,4 0,7 - Förskola 280,3 280,8 0,5 184,7 187,2 2,6 - Grundskola och fritidshem 467,4 468,5 1,1 308,4 312,3 4,0 - Gymnasiet & vuxenutbildning 193,2 187,3-5,9 126,9 124,8-2,0 Summa Skola 1 007, ,2-7,7 661,7 666,8 5,1 Arbetsliv och stöd - Myndighet 92,3 83,7-8,6 66,6 55,8-10,8 - Stöd boende SOL 53,3 53,8 0,5 33,3 34,8 1,5 - Stöd boende LSS 138,6 136,2-2,4 94,7 90,4-4,4 - Utbetalt försörjningsstöd (netto) 23,2 24,0 0,8 15,5 16,0 0,5 - Arbetslivscentrum (ALC) 68,3 66,2-2,2 47,3 44,8-2,5 - Sektorchef 17,7 4,9-12,8 8,4 3,3-5,1 Summa Arbetsliv och stöd 393,4 368,8-24,6 265,8 245,0-20,8 Vård- och äldreomsorg -Sektorgemensamt 10,9-10,7-21,5 8,8-7,1-15,9 -Biståndsenheten, exkl. kundval 7,3 7,3 0,0 4,8 4,9 0,1 -Biståndsenheten kundval 137,0 130,0-7,0 91,7 86,7-5,1 -Äldreboende 200,3 197,3-3,0 134,9 131,5-3,4 -Hälso- och sjukvård 75,6 71,6-4,0 52,1 47,7-4,4 -Hemtjänst, exkl. larm/natt 3,8 5,3 1,5 1,9 3,5 1,6 -Larm/natt 17,7 15,7-2,0 12,0 10,5-1,5 Summa Vård- och äldreomsorg 452,5 416,5-36,0 306,3 277,7-28,7 Samhällsbyggnad 96,2 84,2-12,0 52,2 56,1 3,9 Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 9,5 3,3-6,2 Finansiering -76,2-53,9 22,3-88,6-35,9 52,6 Reavinst -14,5 0,0 14,5-6,1 0,0 6,1 Exploatering -9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 Volymer 0,0 35,0 35,0 Driftskostnadskonsekvenser -15,0 0,0 15,0 Summa nettokostnad 2 139, ,6-5, , ,6 14,9

225 5.11 Koncernföretagen 43(46) Kungälv Energi AB (Periodutfall 17,6 Mkr, Prognos 29,5 Mkr) Kungälv Energi AB visar för perioden ett positivt utfall på 17,6 Mkr, vilket är 3,8 Mkr bättre än budgeterat resultat för perioden. Bolagets resultat visas i fyra delar; elnät, värme, stadsnät och entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen pekar på ett resultat på 29,5 Mkr, vilket är något bättre än budgeterat resultat på 26,7 MKr. Kungälv Närenergi AB (Periodutfall 1,5 Mkr, Prognos 1,7 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett helägt dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel. Prognosen för 2015 är 1,7 Mkr vilket är 0,7 Mkr bättre än budgeterat. Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Periodutfall 0,2 Mkr, Prognos 0,2 Mkr) Perioden uppvisar ett överskott på 0,2 Mkr. Under perioden noteras en försäljning av tre tomter inom Arntorps verksamhetsområde. Diskussioner pågår med ytterligare företag som är intresserade av att etablera sig i Kungälv. Detaljplanen för Tega Västergård (40 villatomter) är på utställning under september och början av oktober. Försäljning till villatomtkön planeras starta till årsskiftet. Vidare har positivt planbesked erhållits för villatomter på Norra Instön. Nu återstår att få dispens från strandskyddet av regeringen och länsstyrelsen. En begäran om dett håller på att tas fram. Under förutsättning att planerade försäljningar av industritomter inom Arntorp och Rollsbo kan genomföras under året bedöms för hela året ett positivt resultat på 0,2 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder (Periodutfall 11,0 Mkr, Prognos 7,7 Mkr) Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 11,0 Mkr jämfört med budgeterade 7,0 Mkr. Underhållet ligger 5,0 Mkr lägre än budget, men många projekt är i startskedet vilket innebär att periodens överskott jobbas bort under tertial 3. Kungälvsbostäders resultatprognos för helåret är 7,7 Mkr, vilket är ca 1,0 Mkr lägre än budgeterat resultat. Bohus Räddningstjänstförbund (Borf) (Periodutfall 0,5 Mkr, Prognos -1,0 Mkr) Resultatet för perioden är 0,5 Mkr vilket är något bätttre än budgeterat resultat på 0,0 Mkr. Prognostiserat resultat för helåret är ett underskott på 1,0 Mkr beroende på högre personalkostnader än budgeterat. Främst är det kostnaderna inom företagshälsovård och för pensionsavsättningar som förväntas öka. Det beror således inte på ökad personalstyrka utan denna har minskat under perioden. Det prognostiserade underskottet kommer till största del att täckas av eget kapital. Bagahus AB (Periodutfall 0,1 Mkr, Prognos -0,3 Mkr) Periodens resultat är 0,1 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat resultat för perioden på 0,3 Mkr. Det prognostiserade underskottet på 0,3 Mkr beror på ökade kostnader i samband med rekrytering av ny VD samt ökade personalkostnader vid VD-överlämning och introduktion av vikarie inför ordinarie personals beräknade föräldraledighet fr o m sensommar/höst.

226 6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar. 44(46) Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar: de preliminära månatliga skatteinbetalningarna en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter faktureras varannan månad medan avgifter för sophämtning i allmänhet debiteras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under augusti månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde

227 45(46) Avskrivningstider År VA-anläggningar Byggnader Gator, broar och hamnanläggningar Maskiner, inventarier och bilar 5-20 Datorer och kringutrustning, programlicenser 3-5 Mark och konst Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Kommunen har under året påbörjat arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR:s rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet kommer att ske successivt under 2016 med målet att vara helt genomfört Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18. Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av

228 46(46) pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2015, bokats upp som kortfristig skuld i 2014 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3 år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal. Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker. Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten hänförlig till lån med rörlig ränta. Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr. Bidrag till statlig infrastruktur Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende byggandet av GC-banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv-Grokareby samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 237,9 Mkr. Bidragen skall upplösas under 25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av de beslutade bidragen för GC-banor samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas upp eftersom beslutet fattades under 2009 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR:s rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar. Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av kommunens eget kapital.

229 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 346/2015 Årsplan 2016 (Dnr KS2015/897) Förslag till Årsplan 2016 är förvaltningens svar på kommunstyrelsens budgetdirektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsplan Bilaga Ärenden med status uppdrag förvaltning docx Bilaga Motioner och uppdrag.docx Bilaga Årsplan pdf Yrkanden Anders Holmensköld (M): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: uppdra åt styrelsen att genomföra åtgärder för att säkerställa genomförandet och finansieringen av Årsplan 2016 i enlighet med dokumentet Generationsansvar för Kungälvs kommun. Kommunstyrelsen ajournerar sig kl. 14:50-15:05. Miguel Odhner (S): Avslag på Anders Holmenskölds (M) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Anders Holmenskölds (M) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhner (S) yrkande och 5 nej-röster för Anders Holmenskölds (M) yrkande antar kommunstyrelsens Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhner (S) X Maria Kjellberg (MP) X Anders Holmensköld (M) X Linda Åshamre (S) X Johan Holmberg (S) X Glenn Ljunggren (S) X Mona Haugland (S) X Morgan Persson (UP) X Martin Högstedt (UP) X Jan Tollesson (FP) X Mats Frisell (S) X Gun-Marie Daun (KD) X Ove Wiktorsson (C) X 10. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

230 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) Summa: 10 5 X X Beslut 1. Årsplan 2016 med budget för Kungälvs kommun fastställs. 2. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna och resultatmålen. 3. Kommunstyrelsens utskott får i uppdrag att stödja förvaltningens sektorer i arbetet med verksamhetsplanerna. Arbetet skall ske i dialog mellan utskott och sektorer. Verksamhetsplanerna skall fastställas av kommunstyrelsen. 4. Kommunstyrelsen åtar sig att i samråd med kommunfullmäktiges ekonomiberedning säkerställa finansieringen av återstående 14 miljoner kronor, för att nå balans i Årsplan Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsens resultatmål fastställs 2. Investeringsbudget för 2016 med 419 miljoner kronor skattefinansierade investeringar, 253 miljoner avgiftsfinansierade investeringar och 210 miljoner kronor exploateringsfinansierade investeringar fastställs. Objekt överstigande 20 miljoner kronor binds per objekt. 3. Kommunstyrelsens driftram höjs med 25 miljoner kronor, varav 9 miljoner utgör kompensation för ökade kostnader som uppstår i och med att arbetsgivaravgifter höjs. 4. Kommunstyrelsens årsplan antecknas. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 1145 miljoner kronor under 2016, varav 290 miljoner kronor avser omsättning av befintliga lån och 855 miljoner kronor ökar kommunens låneskuld. Upplåning skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2016 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet Gemensam anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Ej inkommen Anteckning till protokollet lämnas av Sven Niklasson (SD) Se bilaga Gemensam anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Utvecklingspartiet och Folkpartiet Se bilaga KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

231 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Expedieras till: Kommunledningssektorn//Lars Davidsson För kännedom till: Förvaltningsledningen KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

232 Anteckning till protokollet KS2015/897 3, Årsplan 2016 Samarbetspartierna fattar nu beslut om sin första egna Årsplan. Utgångspunkten i det politiska samarbetet är att med ett långsiktigt ledarskap bygga ett modernt och attraktivt Kungälv. Kungälvs kommun ska erbjuda kvalitativ verksamhet som skapar välfärd, minskad segregation, arbete, attraktivt boende och minskad klimatpåverkan. Majoriteten är också överens om en utvecklad politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Utifrån den beslutade Rambudgeten för utgör Årsplan 2016 starten för en utmanande period där Kungälvsamhället både ska växa och göra stora investeringar. Detta samtidigt som det finns stora utmaningar inom kärnverksamheterna i form av ökade volymer (delvis på grund av den demografiska situationen). När ett samhälle växer kommer kostnaderna långt före de ökade skatteintäkterna. Samarbetspartierna väljer också att öppet redovisa alla kostnader och att förvaltningen gör kalkyler utifrån rådande verklighet, och inte som tidigare år basera budget och kalkyler på en tillväxt och inflyttning som inte blivit av. Detta innebär att Kungälvs Kommun under 2016 måste anpassa sin verksamhet till en betydligt mer följsam kostym. Hela koncernen och alla verksamheter måste bidra för att beslutade mål ska kunna nås. Kärnverksamhet utmanas, verksamheter renodlas, kvalitetsnivåer ses över och inom vissa områden t.o.m. sänkas. Samarbetspartierna tar politiskt ansvar genom utpekade principer och förändringsområden. Verkställigheten ligger i Kommunchefens åtagande. Samtidigt ska Samarbetspartiernas sammanflätade vallöften och prioriterade mål värnas för att förbättra tillvaron för Kungälvs medborgare. Detta sker genom de politiska reformerna inom kollektivtrafik (ex. fria resor för pensionärer), minskade barngrupper, satsning på äldreomsorgen och Sveriges största kompetensutvecklingssatsning för lärare i grundskolan. Efter beslut om Årsplan i Kommunstyrelsen vidtar processen och dialogen i utskotten runt verksamhetsplanerna. Där ska utskotten klargöra och utveckla syn på styrning, uppföljning och indikatorer. Tydliggör hur vi ser på den fortsatta processen Till sist några rader till oppositionen m, c och kd Samarbetspartierna ser det som naturligt att ha en bred politisk överenskommelse gällande förtroendevaldas villkor, arbetsmiljö och ersättning. En dialog pågår sen en tid mellan presidierna i Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Utgångspunkten är att budgeten ska hållas. Därför välkomnas förslaget om att sänka budgeten för politikerkostnader till 16 m kr. Samarbetspartierna frågar sig om oppositionen finner en seriös grund för att fatta politiska beslut om en budget, utifrån sina egna beräkningar på kammaren? Utifrån den formella politiska verkligheten i Kommunfullmäktige har oppositionen lämnat in 50 motioner kopplade till en stor budgetmotion, där bara satsningarna på skolan går loss på dryga 20 miljoner kronor, till synes helt ofinansierat? Inför Årsplanen lämnas en skrivning om att minska förvaltningen med ca 150 årsarbetare, vilket skulle innebära helt stopp i tillväxten? För Samarbetspartierna låter det som den riktiga spökbussen. Samarbetspartierna föredrar satsningen på närbussen före oppositionens spökbuss och hoppas på samsyn inom fler områden kommande år än flyktingpolitiken.

233 För Samarbetspartierna Ledamöterna i Kommunstyrelsen

234 Anteckning till protokollet KS angående årsplan 2016 Vi ser att det finns många brister i den styrande alliansens förslag till årsplan, Som till stor del går ut på att infria ofinansierade vallöften. Samtidigt höjer man kostavgiften inom VoÄ omsorgen med 10%. Man tar bort 7 mkr. Från det planerade underhållet vilket vi inte ställer oss bakom. Man lägger också sparkrav på förvaltningen med 50 mkr. vilket är en fördubbling mot tidigare år, detta får på intet sätt drabba vård skola och omsorg. Vi ser däremot att vissa sektorer vuxit väldigt snabbt, där finns säkert en del att hämta. Vi ser inte var kostnaden för flyktingar och ensamkommande är budgeterad, Den göms förmodligen in i ALC s volymökning, vi vill ha den redovisad separat, Det påstås ju att staten betalar, men jag vet att det är en hel del kringkostnader Som hamnar på kommunen. Det poängteras hela tiden att det är våra gamla som blivit så kostsamma, Men vi får inte glömma att det är dom som byggt upp den välfärd som vi har haft, Och nu håller på att raseras i snabb takt. Vi ställer oss inte bakom den snabba investeringstakt som majoriteten driver. För det är i stor utsträckning detta som gör Kommunens ekonomi så pass ansträngd, Vissa menar att då skall man gasa ännu mer, men då är det lätt att man hamnar i diket. Sven Niklasson SD.

235 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Håkan Hambeson och Lars Davidsson Årsplan 2016 (Dnr KS2015/897-3) Sammanfattning Förslag till Årsplan 2016 är förvaltningens svar på kommunstyrelsens budgetdirektiv. Bakgrund Budgetprocess Genom informationsmöten i kommunstyrelsens budgetgrupp har förvaltningen informerat om sitt arbete utifrån givna budgetdirektiv. Fem informationsmöten har hållits. Samverkan Samverkan på förvaltningsnivå har skett 9 juni, 15 september och 29 september. Verksamhetens bedömning Skatter och generella statsbidrag Budgetbelopp för skatter och generella statsbidrag är hämtad från Rambudget Senaste prognos för skatter och generella statsbidrag från Sveriges Kommuner och Landsting är positiv i förhållande rambudgeten med 25 miljoner kronor. 9 miljoner av dessa avser kompensation för höjda arbetsgivaravgifter. De behov för 2016 som förvaltningen presenterat överstiger tillgängliga resurser, även efter det att kostnadssänkande åtgärder ianspråktagits i förslaget till Årsplan. Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att av kommunfullmäktige begära höjd ram. Pensionskostnader Pensionskostnader beräknas med prognos från KPA per 31 augusti 2015 som underlag. Driftkostnader Kommunstyrelsens driftram ökar genom kommunfullmäktiges rambudgetbeslut med 94 miljoner kronor från motsvarande driftram Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat, 18 miljoner kronor. I jämförelse med prognostiserade nettokostnader (tertialrapport 1) är den totala ramökningen 34 miljoner konor. Efterfrågan på kommunens tjänster ökar beroende på befolkningsökning och demografiska förändringar. Förvaltningen gör antaganden om volymökning på totalt 59 Mkr till Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att öka utöver ram. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

236 2(4) Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. För att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt ovan föreslås: Förvaltningens åtagande o Ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ) o Tillfälligt minskad budget för underhåll av egna fastigheter o Slutavräkning/delavräkning av exploateringsområden Kommunstyrelsens åtagande o Godkänner åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet o Stödjer kommunfullmäktiges ekonomiberedning i arbetet med nya ägardirektiv till kommunens helägda aktiebolag. o Hemställer hos kommunfullmäktige om ökad ramtilldelning genom att senast kända skatteprognos används för att beräkna intäkter av skatter och statsbidrag LOV hemtjänst, timpris Timpriset, ersättningen för att utföra hemtjänst höjs med 10 kronor. Timpriset infördes i samband med LOV 2009 och har sedan dess höjts vid fyratillfällen, 2010, 2013, 2014 och Timpriset är den ersättning som avser att täcka utförarens alla kostnader för utföraren, såsom lön, bil, resor etc. Internränta Internräntan föreslås sänkt till 1,75 procent (2,5) för att bättre harmoniera med rådande ränteläge och bedömd ränteutveckling. Investering Förslaget till investeringsbudget och investeringsplan bygger på de underlag förvaltningen kontinuerligt arbetar med. Driftkostnadskalkyler ingår och planen innehåller utblick mot kommande år. Kommentar vattenverk Projektering av nytt VA-verk pågår. I förhållande till idéfaskalkylen (180 Mkr) ser vi utgiftsökningar som vi vill flagga för. I dagsläget är det inte möjligt att precisera någon siffra. Utgiftsökningarna beror på att det verk som nu projekteras är ett ytvattenverk (till skillnad från grundvattenverk) och att slam troligen behöver tas om hand lokalt (GRYAAB begränsar möjligheten att lämna slam). Taxekalkylering pågår parallellt I gällande investeringsbudget finns inrymt totalt 180 Mkr Utgiftsökningens påverkan ligger främst på åren 2017 och 2019 Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Budgetdirektiv och därmed förslag till Årsplan utgår från kommunfullmäktiges beslut om Rambudget

237 3(4) Bedömning i relation till barnperspektivet Perspektivet har, vid sidan av kommunfullmäktiges strategiska mål, ingen relevans i ärendet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Perspektivet har, vid sidan av kommunfullmäktiges strategiska mål, ingen relevans i ärendet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Årsplanen beslutas årligen och följs upp enligt fastställda rutiner i ett årshjul. Juridisk bedömning Att fastställa budget för kommande år är en grundläggande uppgift och skyldighet för kommunen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Årsplan 2016 med budget för Kungälvs kommun fastställs 2. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna och resultatmålen. 3. Kommunstyrelsens utskott får i uppdrag att stödja förvaltningens sektorer i arbetet med verksamhetsplanerna. Arbetet skall ske i dialog mellan utskott och sektorer. Verksamhetsplanerna skall fastställas av kommunstyrelsen. 4. Kommunstyrelsen åtar sig att i samråd med kommunfullmäktiges ekonomiberedning säkerställa finansieringen av återstående 14 miljoner kronor, för att nå balans i Årsplan Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsens resultatmål fastställs 2. Investeringsbudget för 2016 med 419 miljoner kronor skattefinansierade investeringar, 253 miljoner avgiftsfinansierade investeringar och 210 miljoner kronor exploateringsfinansierade investeringar fastställs. Objekt överstigande 20 miljoner kronor binds per objekt. 3. Kommunstyrelsens driftram höjs med 25 miljoner kronor, varav 9 miljoner utgör kompensation för ökade kostnader som uppstår i och med att arbetsgivaravgifter höjs. 4. Kommunstyrelsens årsplan antecknas 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 1145 miljoner kronor under 2016, varav 290 miljoner kronor avser omsättning av befintliga lån och 855 miljoner kronor ökar kommunens låneskuld. Upplåning skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2016 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom

238 4(4) Expedieras till: För kännedom till:

239 Motioner och uppdrag Vid sidan om Årsplanen får förvaltningen under året bland annat också hantera motioner och uppdrag. Ur prioriterings- och effektivitetssynpunkt är det angeläget att hela årsuppdraget ses i ett sammanhang. Förvaltningen har därför valt att bilägga dessa två sammanställningar i Årsplanen: Motioner Ärenden med status uppdrag förvaltning

240 Ärenden med status uppdrag förvaltning Totalt 83 ärenden fördelade enligt nedan: Arbetsliv och stöd: 6 st Kommunledningssektorn: 27 st Kultur- och samhällsservice: 4 st Samhällsbyggnad: 31 st Vård och äldreomsorg: 13 st Servicesektorn: 2 st

241 Sektor: Arbetsliv och stöd 2015 KS2015/723 Uppdrag att utreda förutsättningarna för en motorgård i Helene Berghog Arbetsliv och stöd Kärna enligt motion KS2014/1676 KS2015/338 Uppdrag att utarbeta en plan där personernas Monica Fundin Arbetsliv och stöd rättigheter inom gällande lagstiftning tydliggörs KS2014/2104 Social investering - teknikstöd Christer Mattsson Arbetsliv och stöd 2013 KS2013/284 Motverka psykisk ohälsa bland barn och ungdom Ingegerd Ragnarsdotter Barn- och ungdomsenheten 2012 KS2012/1921 KS2012/1447 Skrivelse från Alliansen i Kungälv - Integration utan utanförskap Framtagande av riktlinjer för delegering av ekonomiskt stöd till organisatorisk verksamma inom sociala sektorn i Kungälvs kommun. Jonas Arngården Dag Walterson Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd

242 Kommunledningssektorn 2015 KS2015/1329 Social översiktsplan Patrik Skog Kommunledningssektor KS2015/1400 Uppdrag att ansöka om återtagande av Magnus Gyllestad Kommunledningssektor stadsrättigheterna för Kungälv och Marstrand KS2014/1440 Utredning om behov av idrottsanläggning och hur Thorildområdet i centrala Kungälv ska planeras Henrik Haglund Samhällsutvecklingsenheten KS2015/920 Uppdrag till förvaltningen inom krisledningsområdet Peter Svensson Kommunledningssektor KS2015/724 Uppdrag att se över kommunens fastigheters tak för att se var det är möjligt att ur olika aspekter montera solfångare Lennart Karlsson Kommunledningssektor KS2015/718 Uppdrag att se över möjligheten att både Kungälv och Marstrands vapen ingår i Kungälvs kommuns logotyp Susanne Junkala Kommunledningssektor KS2015/714 Uppdrag att införa E-petitioner Fredrik Stjernfelt Kommunledningssektor KS2015/449 Uppdrag att upphandla entreprenader för utbyggnad av överföringsledningar enligt tjänsteskrivelse med dnr KS2014/ Pia Jakobsson Kommunledningssektor KS2014/2507 Uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid Jonatan Bengtsson Kommunledningssektor

243 2014 KS2014/2107 Utredning för ny multiarena Pia Christoffersson Kommunledningssektor KS2014/737 Ny skola i Västra Ytterby Lennart Karlsson Kommunledningssektor KS2013/2244 Inventering av offentliga toaletter i Kungälvs Kommun Magnus Gyllestad Kommunledningssektor KS2013/2200 SCB:s medborgarundersökning våren 2014 Håkan Hambeson Kommunledningssektor KS2013/1886 Fastighetsstrategi Lennart Karlsson Kommunledningssektor 2013 KS2013/1487 Revidering av Kungälv kommuns attestreglemente Pia Jakobsson Kommunledningssektor KS2013/1135 Möjlighet att tillämpa komponentavskrivning i Kungälvs Lennart Karlsson Kommunledningssektor Kommun KS2013/1124 Införande av whistleblower funktion Magnus Gyllestad Kommunledningssektor KS2013/843 Uppdrag om avtal mellan Kungälvs kommun och KMN - Håkan Karlsson Kommunledningssektor Kungälv Marstrand Marknad och Näringsliv KS2013/767 Samverkansformer för utveckling av internationellt Linda Andersson Kommunledningssektor arbete och projekt KS2013/495 Utvärdering av gällande riktlinjer för evenemang Håkan Karlsson Kommunledningssektor KS2013/492 Dialog med KMN (Kungälv Marstrand Marknad och Håkan Karlsson Kommunledningssektor Näringsliv) om efterlevnad av riktlinjer för skyltar och varuexponering KS2013/66 Förslag till revidering av gällande arvoden för förtroendevalda Jonatan Engström Kommunledningssektor 2012 KS2012/482 Diserödsskolan - Tillbyggnad Lennart Karlsson Kommunledningssektor 2011

244 KS2011/2933 Uppdrag att uppdatera rutiner kring offentlighet och sekretess KS2011/2516 Vidareutveckling av arbetet med kommunens näringsliv - Topp 50 Svenskt näringslivs ranking KS2011/2515 Översyn av kommunala regelverk avseende företagsetablering Kathrin Ahlstedt Håkan Karlsson Håkan Karlsson Kommunledningssektor Kommunledningssektor Kommunledningssektor 2010 KS2010/408 Utveckling av nämndhuset i Kungälv, lokalproblem Magnus Gyllestad Kungälvs kommun Sektor: Kultur- och samhällsservice 2015 KS2015/721 Uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen Kjell Persson Kultur och samhällsservice 2014 KS2014/215 Uppdrag till förvaltningen angående taxor för kommunens idrottsanläggningar Robert Hallman Kultur och samhällsservice 2012 KS2012/2521 Kulturplan - visioner och strategiska mål Robert Hallman Kultur och samhällsservice

245 2011 KS2011/1693 Kvalitetssäkring av kontrollen över Kungälvs kommuns konst Mariella Sivertstrand Kultur och samhällsservice Sektor: Samhällsbyggnad 2015 KS2015/1214 Uppdrag att utreda utbyggnaden av el-stolpar för Karolin Lind Södermark Planering laddning av bilar KS2015/750 Kastellegården 1:22 detaljplan för multiarena Erik Liedner Samhällsbyggnad KS2015/722 Uppdrag att genomföra utökad cykelbana Kärna - Jenny Bjönness Bergdahl Samhällsbyggnad Kovikshamn/Tjuvkil KS2015/719 Uppdrag att utreda försättningar för ett Henrik Levin Samhällsbyggnad kolonistugeområde i enlighet med motion KS2011/84 KS2015/717 Uppdrag att utreda frågan om bidrag till enskilda vägar och återkomma med svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen Mikael Svensson Samhällsbyggnad 2014 KS2014/1948 Uppdrag att uppvakta Kollektivtrafiknämnden i frågan Jenny Bjönness Bergdahl Samhällsbyggnad om Nattstopp i regionen KS2014/881 Stan 1:1 Byggnation av vattenverk Dösebacka Maria Sondell Samhällsbyggnad KS2014/728 Översyn av arrendeavgifter för bostadsarrende Charlotta Lindström Samhällsbyggnad

246 KS2014/72 Ansökan om förbud mot trafik med farligt gods på väg 574 i Kungälvs kommun Ebbe Borg Samhällsbyggnad 2013 KS2013/1902 VA-plan för Kungälvs kommun Johan Emanuelsson Samhällsbyggnad KS2013/1291 Uppföljning av bygglov Emma Segesten Samhällsbyggnad KS2013/1210 Uppsägning av delar av avtal med Kungälvs Sofia Samuelsson Samhällsbyggnad Transporttjänst AB och Kungälvs kommun KS2013/1137 Uppdatering av styrdokument för exploatering Henrik Haglund Samhällsbyggnad KS2013/499 Översyn av jaktbestämmelser samt jakträttsavtal med Anders Bergquist Samhällsbyggnad Mariebergs jaktklubb och Aleklättens jaktklubb KS2013/491 Revidering av riktlinjer för skyltar och varuexponering Inger Axbrink Samhällsbyggnad KS2013/382 Smartare smålägenheter åt ungdomar och Monica Wincentsson Samhällsbyggnad ensamstående KS2013/149 Strandpromenad på älven, Kungälvsbryggan Henrik Haglund Samhällsbyggnad KS2012/2403 Marstrandsön, badplats i norr Anders Bergquist Samhällsbyggnad KS2012/1919 Skrivelse från Alliansen: Ungdomsbostäder Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnad 2012 KS2012/1918 Skrivelse från Alliansen: Med blicken mot framtiden - Monica Wincentsson Samhällsbyggnad framtidsberättelsen om Kungälvs stadsutveckling KS2012/1338 Utbyggnad av kommunens vattenproduktion samt VA i Dragan Medan Samhällsbyggnad kustzon KS2012/1311 Handelsstrategi Kungälvs kommun Henrik Haglund Samhällsbyggnad KS2012/1055 Västra Parken delupprustning enligt motion Dnr KS 2008/470 Inger Axbrink Samhällsbyggnad

247 KS2012/980 KS2012/221 Fastigheten Stan 1:5 - Utreda möjligheten till boende eller alternativ använding av huset Stiftelsen till Nicklas Bladhs minne- Uppdrag till kommunchefen Maria Sondell Henrik Haglund Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad 2011 KS2011/2374 KS2011/362 Eventuell flytt av Kongahälla Ridsällskap från Ytterby till Trankärr Huvudmannaskap för sopsuganläggning, Kongahällatomten Gunbritt Ornée Henrik Haglund Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad 2010 KS2010/2607 Komarken 1:1 Kungälvs resecentrum Mikaela Ranweg Samhällsbyggnad KS2010/2122 Planprövningsansökan( Korvetten 3), Marstrand 73:3 Karin Svensson Samhällsbyggnad (Turisten) KS2010/2055 Järnvägspassage i Kode Monica Wincentsson Samhällsbyggnad KS2010/ fjordar Natur - fiske- miljö TorBjörn Nilsson Samhällsbyggnad Sektor: Vård och äldreomsorg 2015 KS2015/1345 Uppdrag kring tillfälliga platser för korttidsvistelse inom äldreomsorgen Denny Kraft Vård och äldreomsorg

248 KS2015/337 Uppdrag att utreda möjligheterna till olika alternativ att laga mat respektive olika alternativ till inköp av matlådor Denny Kraft Vård och äldreomsorg 2014 KS2014/1152 Samverkan inom vård och omsorg Denny Kraft Vård och äldreomsorg KS2014/751 Utredning avseende upphandling av platser till särskilt Denny Kraft Vård och äldreomsorg boende för äldre inom Kungälvs kommun KS2014/460 Uppmaning att påbörja processen att etablera koncept Denny Kraft Vård och äldreomsorg för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik KS2014/140 Äldreomsorgsplan Birgitta Bjärsved Vård och äldreomsorg KS2012/2519 Delade turer inom äldreomsorgen Elisabeth Sjöberg Vård och äldreomsorg 2013 KS2013/496 Handlingsplan med syfte att ge medarbetare i Kungälvs Kommun rätt till heltid/möjlighet till deltid Denny Kraft Vård och äldreomsorg 2012 KS2012/2212 Utmaning gällande driften av Ekhaga äldreboende Denny Kraft Vård och äldreomsorg KS2012/1331 Ledningssystem för systematiskt kvalitesarbete inom Lars-Olof Lindblad Vård och äldreomsorg hälso- och sjukvård, socialtjänst samt inom verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade KS2012/338 Kommunalt bolag för hemtjänstverksamhet Vård och äldreomsorg 2011

249 KS2011/1715 System för registrering och uppföljning av utförd tid hos brukaren Lars-Olof Lindblad Vård och äldreomsorg KS2011/998 Utökad användning av RAKEL-systemet Denny Kraft Vård och äldreomsorg Servicesektorn 2015 KS2015/1398 Uppdrag att uppdatera av Kungälvs kommuns kostpolicy Gunilla Hansson Servicesektorn KS2015/818 Förslag om översyn av riktlinjer för flaggning vid kommunala byggnader Gunilla Hansson Servicesektorn

250 Årsplan 2016 Kommunstyrelse

251 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Strategiska förutsättning Finansiella mål (indikatorer) Strategiska mål God ekonomisk hushållning Omvärldsanalys Kommunanalys Styrning Verksamhetsuppföljning Internkontroll Personalresursplan Motioner och uppdrag Gemensamma spelregler politik - förvaltning Kommunstyrelsens budgetdirektiv Samarbetspartiernas berättelse - Målstyrningens konsekvenser Utmaningar Nya initiativ Tilläggsuppdrag Resultatmål Övriga kommentarer Strategi Balans mellan kvalitet, volym och ekonomi Förvaltningens åtagande Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 35 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

252 Barnfattigdomen ska minska Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Planerade verksamhetsvolymer Verksamhet Personalåtgärder - kommentarer till budget Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan Investeringsplan Ekonomiska sammanställningar Driftplan Finansieringsplan Investeringsplan Bilagor Bilaga 1: Ärenden med status uppdrag förvaltning Bilaga 2: Pågående motioner augusti 2015 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

253 1 Inledning Dubbla utmaningar Kungälv fortsätter att vara en kommun med fokus på tillväxt. Vi är i en fas där vi genomför åtgärder som kräver investeringar. Under tillväxt kommer kommuners kostnader tidigare än vad intäkterna gör. Det gör att vi står inför en stor utmaning att klara den ekonomiska balansen. Det innebär att prioriteringar behöver göras. Viss verksamhet som vi gör idag kommer att behöva prioriteras bort för att genomföra tillväxten. Vi kommer med stor sannolikhet också behöva sänka kvalitén inom vissa områden. Vilka områden och hur mycket är en fråga som vilar tungt på politiken att definiera. Här kommer mod att krävas av oss alla, då det är betydligt enklare att välja till än att välja bort. Det är dock viktigt att klara av både prioritering och tillväxten så att vi kan hantera den andra stora utmaningen, demografin. Vi har tydligt sett under 2015 att kostnaderna för äldreomsorgen ökar i en takt som inte kan hanteras genom att fortsätta i gamla hjulspår. Ett sätt att lämna gamla hjulspår är att fortsätta utveckla och dra nytta av att Kungälv är organiserad i en förvaltning. Det möjliggör att verksamheter som involverar flera sektorer kan organiseras på ett annat sett. Vi har till exempel börjat med att hantera Kungälvs stadskärna med en programansvarig som ges ett mandat att koordinera och prioritera linjens arbete. Detta arbetssätt behöver och kommer att utökas till fler delar av verksamheten, bland annat hur vi utför vår äldreomsorg på ett ekonomiskt hållbart sätt och som ger nöjda äldre medborgare. Jag tror att vi många gånger behöver påminna oss att som med allt förändringsarbete krävs det att vi håller i och håller ut för att gå i mål. Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi har medarbetare, chefer, politik och ett näringsliv som har mod. Mod att tänka nytt, kreativt och att våga hålla i och tänka långsiktigt. Magnus Gyllestad Kommunchef Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

254 2 Kommunfullmäktiges uppdrag 212/2015 Rambudget med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318) Beslut 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren med utblick mot Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. 2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Strategiska förutsättning Förtydligande Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

255 dessa tre perspektiv tillåts samspela och värderas lika. Insikten om att den goda ekonomin är den starkaste garanten för framtida generationers välfärd får likväl inte glömmas bort. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett genomgående arbete med målstyrning och uppföljning Finansiella mål (indikatorer) Indikator Beskrivning Målvärde Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 % Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre. Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. De sociala investeringarna är kostnader i strikt ekonomisk bemärkelse. Dessa kostnader skall inte räknas med i bedömningen av om överskottsmålet är uppnått eller inte. Under den närmaste tioårsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kan soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort skall den hålla sig inom angivet intervall. Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Med tidiga insatser kan vi hjälpa människor innan de hamnar i utanförskap. Detta är en stor vinst för individen, men också för samhället och samhällsekonomin. Sociala investeringar idag är ett sätt att minska kostnaderna i framtiden och säkra välfärden för kommande generationer. De sociala investeringarna är inte investeringar i strikt ekonomisk bemärkelse. För att kunna betrakta dem som investeringar avsätts medel från tidigare överskott i en fond som används för dessa investeringar. En förutsättning för att kunna genomföra de sociala investeringarna är alltså att uppsatta överskottsmål nås. Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden och de närmaste åren därefter kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar. På sikt behöver verksamheten kunna finansiera merparten av sina egna investeringar. Den långsiktiga ambitionen är att självfinansieringsgraden skall öka. 2% 0 12% 0,5% 40% Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

256 2.2 Strategiska mål Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Förtydligande Arbetslösheten är en synnerligen kostsam företeelse för såväl den enskilda individen som för kommunen och samhället. En slösaktig företeelse vi inte har råd med. Arbete åt alla i Kungälv kan inte skapas ensamt av kommunen, ett samarbete med föreningar och företag är såväl nödvändigt som självklart för att skapa så bra förutsättningar för arbetstillfällen som möjligt. I Kungälv finns arbete åt alla Dessutom går det att effektivt hjälpa människor till jobb genom ett kunskapslyft. Detta kan bestå av stödanställningar, praktikplatser och utbildningar, vilket i sin tur markant förbättrar förutsättningarna för fler jobb i Kungälvs Kommun. Det är också viktigt att arbeta för att varje ungdom i kommunen skall ha en vettig sysselsättning, genom att ges möjlighet till antingen jobb, utbildning eller praktik. Det är viktigt att vuxenlivet inte inleds i arbetslöshet. Ett gott lokalt företagsklimat går hand i hand med en politik för arbete åt alla. Det kan handla om att kommun och företag hjälps åt för att förse växande företag med rätt kompetens och att människor är rustade för att ta de jobb som finns. Det kan också handla om att ha en god dialog med våra företag och att ge en snabb och kompetent service åt företag som vill växa eller etablera sig i vår kommun. Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggandet så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Bostadsbyggnationen och samhällsplaneringen ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett starkt samhälle ger varje individ möjlighet att vara den unika människa man är samtidig som det ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste arenan för att bygga detta gemensamma sociala kapital i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och unga krävs för att motverka utanförskap. Segregation får vare sig uppstå i eller förstärkas av skolan. Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. En del av våra investeringar bör riktas mot insatser som bidrar till minskad miljöpåverkan och investeringsmedel bör avsättas för att nå våra miljö- och klimatmål. Gör rätt från början investera i barn och unga Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i det pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper stärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig i vår kommun. Detta stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Minskade barngrupper främjar lärandeprocessen för barnen, och ökar möjligheten att lyckas i det vuxna livet. Investeringarna, i skolan och i fritidsverksamheten, ska anpassas så att de stödjer barns behov. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

257 2.3 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF samt uppdaterad version 2014 beskriver modellen för styrning och uppföljning. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

258 3 Omvärldsanalys Tillväxt och BNP Tillväxttakten i den svenska ekonomin har legat på ca 2,5 procent de senaste två åren. En viss acceleration kan skönjas de senaste kvartalen. Mycket tyder därför på att BNP-tillväxten stiger till omkring 3 procent både i år och nästa år, vilket är starkare än den långsiktiga trenden. Sedan inledningen av 2014 har investeringarna gett det största bidraget till BNP-tillväxten. Därefter följer privat respektive offentlig konsumtion. Nettot av utrikeshandeln har däremot minskat och dämpat utveckling av BNP. Tillväxten i hushållens konsumtion har saktat in, men hushållens goda finansiella ställning med stigande disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt ökade tillgångspriser talar för att hushållens efterfrågan ökar i god takt kommande år. Ökningen av den offentliga konsumtionen har demografiska orsaker. Den växande befolkningen, med en större andel äldre, ökar behovet av vård, omsorg och skola. Investeringarna visar på en tydligt stigande trend som omfattar flertalet branscher. Snabbast ökning står bostadsbyggandet för. Uppgången bedöms fortsätta, även om tillväxttakten sannolikt har toppat. Frågetecken kring exporten består Industrins investeringar är dock dämpade. Orsaken är den svaga globala efterfrågan. Omkring 75 procent av industriproduktionen exporteras och efter en sju år lång stagnation i exporten av varor är investeringsbehovet begränsat. Indikatorerna för den globala efterfrågan pekar inte på någon förbättring i närtid. Det ser alltså ut som att stagnationen i varuexporten fortsätter året ut. Exporten av tjänster fortsätter däremot att växa snabbt. Uppgången är särskilt kraftig när det gäller informations- och telekommunikationstjänster samt företags- och tekniska tjänster. Trenden bedöms vara fortsatt god. Bättre arbetsmarknad men måttliga löneökningar Arbetsmarknaden är delad. Andelen sysselsatta av befolkningen är mycket hög i vissa grupper, men låg i andra. Samtidigt förefaller matchningsproblemen ha ökat. Det finns sannolikt lediga resurser på arbetsmarknaden, men inte mer än att det har börjat uppstå flaskhalsar på vissa håll. Arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Det talar för att löneglidningen tilltar. Däremot blir sannolikt de avtalsmässiga löneökningarna lägre än vid den förra avtalsrundan från Orsaken är att den hårt prövade exportindustrin utgör utgångspunkten för löneavtalen. Sammantaget stiger de totala löneökningarna men hamnar ändå lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på 3,2 procent. Riksbankens avvägningar Inflationen exkluderas energi (KPIF-inflationen) har stigit till ca 1,5 procent under sommaren från ca 0,5 procent för drygt ett år sedan. Inkluderas energi är uppgången av inflationen mindre då priserna på drivmedel har fallit. Kronan har stabiliserats i år och det finns redan tecken på att effekterna på inflationen av den tidigare kronförsvagningen håller på att avta. Löneökningarna är sannolikt heller inte tillräckliga för att KPIF-inflationen varaktigt ska uppnå 2-procentsmålet. Orosmoln Risker för en sämre utveckling är på kort sikt främst förknippad med orosmolnen i vår omvärld. På längre sikt är de obalanser som byggs upp på den svenska bostadsmarknaden en risk. Möjligheter till en högre tillväxt står bland annat köpstarka hushåll för. De kan lätta på plånboken mer än väntat. Vad gäller penningpolitiken överväger risken för att Riksbanken vidtar fler åtgärder än bedömt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

259 4 Kommunanalys Prognos för skatteintäkter, bidrag och utjämning för år 2016 Sammanfattning Skillnaderna mellan prognoserna i april och februari är hänförliga till Ny skatteunderlagsprognos Preliminär kostnadsutjämning Reviderad och preliminär LSS-utjämning Nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning Prognosen från SKL avseende kommunens skatter och statsbidrag visar en förändring från 2,264 mdr till 2,292 mdr dvs en positiv avvikelse på + 27,8 mkr. I summan ingår kompensation för slopade sociala avgifter för unga med drygt 9 mkr. Det bör observeras att det finns förslag till förändringar inom kostnadsutjämningen som avser förskolemodellen och modellen för Individ och familjeomsorg. Förslaget har varit ute på remiss och svar har lämnats i juni. Något beslut har inte tillkännagivits. Eventuella förändringar är inte inkluderade i ovanstående beräkning. I de beräkningar som finns i remissen får Kungälvs kommun en ökad avgift på sammanlagt ca 18,6 mkr. Skatter + 4 mkr SKL har gjort en fördjupad analys och justerat skatteunderlagets utveckling. Det finns både positiva och negativa faktorer. En svagare sysselsättningsutveckling påverkar alla åren men för 2016 finns förändringar av grundavdragen och höjning av taket för arbetslöshetsersättning som ger positiva effekter på skatteunderlaget nedrevidering -1,7 mkr 2016 upprevidering +4 mkr Kostnadsutjämning + 11,6 mkr En ny prognos har presenterats. Kungälvs kommun går från att betala en avgift på 18,5 mkr (436 kr per invånare) till att betala en avgift på 7 mkr (164 kr per invånare). Den enskilt största förändringen finns inom modellen för äldreomsorg där kommunen har en bättre struktur än riket men att avståndet minskat och kommunen minskar sin avgift till systemet med 272 kr per invånare. Förändringen beror på att de flesta faktorer är uppdaterade med de senast kända värdena från SCB. De delmodeller som inte är uppdaterade är delmodellen för IFO och delmodellen för befolkningsförändringar. Delmodellen för befolkningsförändringar berör dock inte Kungälv. I IFOmodellen däremot kan det ske större svängningar. Uppdatering sker först i oktoberprognosen. Den del som inte är uppdaterad är andel med ekonomiskt bistånd över 6 månader. Varje individ som uppfyller kriteriet medför ett förbättrat utfall på ca 100 tkr för respektive kommun. Om kommunens andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ökar jämfört med riket kommer uppdateringen att ge ett positivt utfall och minskar andelen blir följden ett negativt utfall i IFO-modellen. Det är denna variabel som föreslås slopad i det nya förslaget. LSS-utjämning + 6,1 mkr En ny prognos har också presenterats för LSS-utjämningen. Även där får vi ett större bidrag jämfört med Svängningarna inom detta system är relativt stora mellan åren fick kommunen 0,9 mkr från systemet beräknas vi få 7 mkr. (2014 var bidraget 16 mkr.) Anslaget för kommunalekonomisk utjämning - Regleringsbidrag/avgift + 3,0 mkr Regleringsbidraget/avgift används för att staten skall ha kontroll av den totala kostnaden för utjämningssystemet och för finansieringsprincipen vid nya reformer. Ökningen är hänförlig till Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

260 slopade arbetsgivaravgifter för unga som kommunerna kompenseras för. Dessutom regleras förändringar som görs med anledning av reformer i samband med övergången från tidigare regerings budget till de nya regeringens budget. Nettoförändringen blir 3 mkr. Följande reformer har tagits bort ur statsbidragspåsen 2016 Utökat undervisningsstöd i matematik i åk 7-9 Obligatorisk kartläggning/bedömning nyanlända elever I vårpropositionen finns många verksamhetsförändringar som regeringen vill genomföra. De genomförs med riktade statsbidrag. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

261 5 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kungälvs kommun följer en årsplanering, årshjul för planering och uppföljningen. Detta ger förutsättningen för olika instanser att bidra med sin del i styrkedjan. Årshjulet är en levande process som är under ständig utveckling. Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 5.1 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2015 Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument. Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning. 5.2 Internkontroll Ytterst handlar Intern kontroll om Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt genomförs och får avsedd effekt. o Att identifiera risker o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i arbetsprocesserna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om verksamhetens resultat Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

262 Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och kostnadseffektivt Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i årsredovisning och verksamhetsberättelser. 5.3 Personalresursplan Det grundläggande syftet med Personalresursplan är att på ett optimalt sätt hantera resursen Personal på ett sådant sätt att det tydligare matchar verksamhetens behov och därmed ökar kostnadseffektiviteten. Detta är speciellt viktigt då personalen är den resurs som utan tvekan innebär den största kostnaden och tillika möjliggöraren. Genom ökad struktur och planering effektiviseras arbetssätt och synsätt så att en flexiblare användning av arbetskraften möjliggörs. Förvaltningens plan är att i ett inledande steg fastställa organisationsstrukturer på befintliga enheter och sektorer. Denna kartläggning kommer att ske under början på Därefter skall en genomlysning ske på vad de olika enheterna/funktionerna har för mål och hur de kopplas på mot de övergripande verksamhets- och politiska mål. När detta är genomfört kan en analys göras med syfte att tydliggöra vilka befattningar och kompetens som behövs utifrån de behov som finns för att leverera den nivå på verksamhet som politiken fastställt. Utifrån detta kan en organisationsbild tydliggöras och värderas av Förvaltningsledningen, som har ett ansvar att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett optimalt sätt. Avsikten är inte att återgå till forna statiska personalstater utan att tydligare hitta styrverktyg för chefer på olika nivåer inom sektorn. Cheferna behöver ha ett tydligt mandat att besluta över vilka tjänster som ska finnas utifrån behov. Syftet är att hjälpa till att skapa en struktur som underlättar vid volymförändringar och eventuella nyanställningar. Medvetenheten/Utveckling om hur ekonomin påverkar varje anställning behöver troligen generellt ökas bland cheferna. Tanken är att skapa ett system där chefen har möjlighet att planera för sin verksamhet med både tydlighet och hållbarhet. Som en del i att bygga ett bra stödsystem för chefen skall HR och Ekonomi gemensamma stödja uppföljningar tillsammans med chefen. Inte för att besluta över huvudet på chefen och inte heller för att ta ifrån chefen mandatet att besluta utan för att underlätta inför beslut och förståelse. 5.4 Motioner och uppdrag Vid sidan om Årsplanen får förvaltningen under året bland annat också hantera motioner och uppdrag. Ur prioriterings- och effektivitetssynpunkt är det angeläget att hela årsuppdraget ses i ett sammanhang. Förvaltningen har därför valt att bilägga dessa två sammanställningar i Årsplanen: Motioner Ärenden med status uppdrag förvaltning 5.5 Gemensamma spelregler politik - förvaltning Samverkan politik - förvaltning Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

263 än ren informationssökning tas Sektorchef skall ha kontinuerlig dialog kring kvalitetsförändringar med utskottsledaren. 5.6 Kommunstyrelsens budgetdirektiv Förvaltningen har arbetat med alla delar av budgetdirektivet med utgångspunkt styrkedjan. Ur Kungälvs kommuns styrmodell: Kommunfullmäktige anger, med visionen som grund, strategiska mål Kommunstyrelsen konkretiserar de strategiska målen i form av resultatmål och bekräftar sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige via årsplanen Grunden för åtagandet utgår ifrån dialog med förvaltningen I förvaltningens förslag till Årsplan 2016 har vi därför valt att koppla delarna i budgetdirektivet till resultatmålen. Utöver budgetdirektivet har förslaget till Årsplan främst påverkats av: Den långsiktigt önskvärda utvecklingen uttryckt i kommunfullmäktiges strategiska mål och strategiska förutsättningar Kungälvs kommuns befolkningsprognos Resultat, utfall och måluppfyllelse innevarande år Förvaltningens/verksamhetens förmåga Statens budget Den samhällsekonomiska utvecklingen Samarbetspartiernas berättelse - Målstyrningens konsekvenser Samarbetspartierna ska bygga ett modernt och attraktivt Kungälv! Vi ska ha ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Vi ska ha balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. För att nå dit måste vi våga utmana oss själva. Stuprör ska rivas och broar byggas, för att nå en mer resultatinriktad organisation. Vi ska ha ordning på ledning, styrning och uppföljning. Vi har antagit utmaningen att öppet redovisa de kostnaderna och göra kalkyler utifrån verkligheten och ej som tidigare, basera dem på en tillväxt och inflyttning som inte blivit av. Vi skall med kraft ta tag i våra stora utmaningar och ta ansvar för att lösa dem. Som exempel kan nämnas att det under de två tidigare mandatperioderna, 8 år, enbart byggts 20 vårdplatser för äldre trots ett skriande behov. Vi tar nu fram en plan för 200 stycken, för äldre har rätt till omsorg, inte att stå i kö. Samarbetspartiernas vallöften skall infrias! Små barn skall ha det bra, därför minskar vi barngrupperna och gör Sveriges största satsning på lärarna i grundskolan. Ingen skall behöva leta bostad, vi skall bygga bort bostadsbristen. Folk skall kunna åka mer buss på landet och våra pensionärer skall kunna åka fritt i vår egen kommun nästa år, för det gynnar hälsan och miljön. Unga skall lära sig att arbete är grunden för välfärden och antalet familjer med barn som lever i fattigdom och utan kontantmarginal skall minskas. Vi vill skapa ett mer jämlikt och hållbart Kungälv. Att få ordning på ekonomin, investeringar och våra politiska strategiska mål kräver prioriteringar. Vi måste välja för framtiden. En del verksamheter måste renodlas, andra slås samman. Skattehöjning är inte aktuellt i närtid, vi måste jobba med det vi har. Sammantaget kan detta innebära att vi kommer anställa fler personal inom vissa verksamheter, som förskola och äldreomsorg, inom andra områden kan antalet anställda komma att bli färre. Denna utmaning antar vi. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

264 Utmaningen Utöver kraftigt ökande volymförändringar inför 2016 måste vi hantera dryga 50 miljoner som har baserats på det felaktiga antagandet om att tillväxten skulle varit större. Denna utmaning är nu inarbetad i driftsramarna och påverkar kommunstyrelse, nämnders och bolags verksamhet och investeringar. Mål är till för att uppnås, men framtida budgetprocesser kräver såväl en ordentlig omvärldsanalys som nytänkande och en påtaglig inkomstförstärkning i närtid, för att klara tillväxtmålen, överskotten, investeringsåtagandena och för att samtidigt långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Sammantaget krävs förändringar och en process med prioriteringar mellan olika kvalitetsfrågor, genom målfokusering, samordning och principstyrning. De ekonomiska åtgärderna i Årsplan 2016 kan sammanfattas som Att i först hand och till största del krävs åtgärder som syftar till ökad effektivitet utan att påverka kvaliteten i kommunens verksamheter och utbud (Förvaltning 3.0). Att i andra hand och till betydligt mindre del krävs också lägre driftskostnad inom vissa områden, vilket kan ge lägre kvalité, men skall ske med lägsta möjliga politiska målkonflikt. I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för medborgarnas bästa och för att ge kommuninvånarna en god service med hög kvalitet, pågår ständigt arbetet med att förbättra och förädla strukturen, kulturen och ledarskapet. All kommunal verksamhet syftar till högsta möjliga service till invånare, företag, föreningar och besökare. Våra ledord är medborgarfokus, respekt, öppenhet, ordning och reda. För att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål samt uppfylla lagstadgad verksamhet måste vi ständigt arbeta för att de resurser vi har till vårt förfogande används på ett så effektivt sätt som möjligt. Omfördelning av resurser till där de gör störst nytta är nödvändigt. Det innebär att verksamheter kan komma att renodlas, utföras av extern aktör eller slås samman. Vissa verksamheter kommer behöva fler personal, som förskola och äldreomsorg, andra färre. Principer Att finna balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, klara av volymökningar och reformer kräver tydliga politiska prioriteringar och en effektiv förvaltning som arbetar i tvärprocesser mellan sektorer och vågar tänka utanför invanda mönster. Samarbetet med externa aktörer skall utvecklas. I valet mellan mjuka och hårda värden och att säkerställa investeringar kan ett tillfälligt lägre belopp för underhåll accepteras. En styrande princip är att skapa resurser genom att utveckla beställarkompetensen, detta kan bland annat påverka entreprenadverksamheten. Principiellt är det också viktigt att se över självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet och finansiering av marknadsplan och event. Samarbetspartiernas satsning på sociala investeringar, SÖP, kräver tvärprocesser mellan olika sektorer, samarbete med externa aktörer och skall leda till effektiv och resultatinriktad verksamhet som minskar segregationen i utpekade områden. Avtal, taxor och bidragssystem ska ses över och vara transparenta, rättvisa, lagliga och följa dagens samlade behov. Exempelvis måste avtal kring lokaler ses över för att vara likvärdiga. Vi ser gärna att föreningslivet ges större frihet och får ett större ansvar. Kvarnkullen och dess drift kan till exempel ske via föreningar. Styrande är likabehandlingsprincipen för lokaler och bidrag, oavsett huvudman. I arbetet med att styra mot prioriterade mål måste flera omprioriteringar göras inom olika verksamheter, det kan exempelvis handla om att pröva en minskad frekvens för gällande postturer, se över arbetsuppgifter inom informationsområdet, energirådgivning och kommunens Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

265 bemanningstjänst. Utbudet och möjligheten att möta och utöva konst och kultur har ökat i Kungälv. Kommunen har genom Strandverket på Marstrand fått en konsthall av internationell klass. I och med den stora ombyggnaden av Mimers hus hamnar fokus för konst och kultur i större utsträckning på barn och unga, i linje med kommunfullmäktiges mål. I samarbete med Göteborgsregionen och VGR är Kungälv med i en serie utställningar med tillhörande föreläsningar. En ny utställningsyta i Stadshuset ger större möjligheter för exempelvis lokala konstnärer och skolklasser att visa sina verk. Konsthallen i Mimers hus kan frigöras till att användas till en rad andra aktiviteter. Vi måste se över Kungälvs infrastruktur för IT-användning i skolorna för att effektivisera användandet och minska felanmälningar. Det kan kräva investeringar i nya IT-verktyg och att två klasser delar på en uppsättning IT-verktyg. Skolmåltiderna innehåller i allt större utsträckning ekologiska livsmedel. Vi ligger redan nära 2016 års mål om 25% ekologiska livsmedel. Dessa har upphandlats på ett smart sätt vilket i många fall inneburit lägre kostnader än för konventionellt odlad mat. Som ett led i arbetet med ett hållbart samhälle kommer fler vegetariska alternativ att erbjudas och eventuellt införs en vegetarisk dag i veckan under Den sociala sektorns utmaningar är att minska kostnaderna för den stigande volymen inom hemtjänsten. Renodling och omstruktureringar kommer att krävas på några områden ex. demensteamet, aktiveringspedagogerna och arbetsmarknadsenhetens organisation. En satsning på kompetensutveckling kommer att ske för att möta behovet av ökad kompetens inom demens. Såväl Samhällsbyggnad som Servicesektorns stora utmaning är att inom en snäv och begränsad ekonomisk och personell ram möta kommunens ambitiösa bostadsmål. En möjliggörare är att aktivt pröva nya arbetssätt och metoder. En styrande princip är att i större grad än tidigare utveckla den interna beställarkompetensen och förmågan att arbeta i projektform med fokus på leverans. Det kan i sin tur innebära att viss utförarkapacitet inte längre skall utföras i egen regi utan istället kommer att vara föremål för extern upphandling. En annan bärande princip handlar om att tydligt prioritera de investeringar som direkt bidrar till att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och följaktligen kan andra investeringar skjutas fram i tid och därmed kan driftkostnadskonsekvenser för 2016 mildras. Ytterligare en styrning är att mjuka värden, skola, äldreboende, funktionshinder prioriteras före hårda värden såsom gator och vägar. Som ett led i detta kan det planerade underhållet komma att påverkas negativt. I övrigt krävs att statliga reformer genomförs och balanseras gentemot lokala reformer Utmaningar Utmaningar och utvecklingsarbete inför 2016 med utblick 2019 Rambudgeten 2016 hanterar ytterligare dryga 50 miljoner som tidigare ej redovisats tydligt eller varit känt. Detta är nu inarbetat i driftsramarna och påverkar kommunstyrelse, nämnders och bolags verksamhet och investeringar. Mål är till för att uppnås, men framtida budgetprocesser kräver såväl en ordentlig omvärldsanalys som nytänkande och en påtaglig inkomstförstärkning i närtid, för att klara tillväxtmålen, överskotten, investeringsåtagandena och för att samtidigt långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. För att klara styrningen med balans krävs inkomstförstärkningar. Samarbetspartierna för fram 14 förslag/principer för utveckling. Man betonar vikten av dialog och samarbete med nämnder, bolag, chefer och enheter, fackliga organisationer, andra myndigheter, företag och föreningar. Förvaltningen har analyserat utmaningarna och ser kopplingar till resultatmålen. Här redovisas analysen av utmaningarna och i koppling till resultatmålens handlingsplaner. I åtagandet ingår Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

266 därmed att utmaningarna är en del av förvaltningens fortsatta arbete med sektorernas verksamhetsplaner som kan resultera i aktiviteter och indikatorer med målvärden som är realistiska. Förvaltning steg 3.0. Utmaning 1 (U1) För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Kopplas till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmål: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt ev målkonflikt: För att minska risken för målkonflikt gällande kvalitet inom de olika delarna är det viktigt att en kontinuerlig dialog sker mellan förvaltningens olika delar och politiken. Då det kommer att finnas behov av prioriteringar med koppling till avtagande marginalnytta, som kan tolkas på olika sätt beroende på förmåga till helhetsperspektiv och även politisk vilja. Ytterst måste avgöranden inom förvaltningen ligga hos Förvaltningsledningen och hos Kommunstyrelsen inom politiken, detta inom ramen satt av Kommunfullmäktige) Implementering: För att uppnå detta skall förvaltningen under 2016 påbörja implementeringen av program och portfölj. I praktiken innebär det att budget inte enbart kommer att läggas på linjeorganisationen, som brukligt har varit fram till idag. Några steg har redan tagits de senaste åren där Förvaltningsledningen budgeterat vissa poster centralt, ex löneökningskostnader, volymökningar och underhåll. Nästa steg som nu kommer att ske är att även portföljer och program kommer att införas som komplement till linjen (ex skola och äldreomsorg mm) och funktioner (ex volymökningar och underhåll). Det första som kommer att sjösättas är programmet centrumutveckling. Det kommer att blir den del som blir försöksverksamheten. Med stor sannolikhet kommer ytterligare geografiskt område att komplettera centrum under Det bedöms också som troligt att ett försök med en portfölj kommer att ske under året, nämligen social hållbarhet. Under detta kommer ett antal funktioner att samlas som idag organisatoriskt ligger i olika delar i förvaltningen. Syftet med att införa detta arbetssätt är att få ut mer på helheten och fortsätta jobba bort stuprören som fortfarande finns mellan vissa verksamheter eller även inom vissa enheter. Målet är att effektivisera med 3%. I praktiken skall samma kvalitet ges till invånarna med en lägre produktionskostnad. Det som idag kostar 100 kr kan enbart kosta 97 under Dock behöver volymer räknas upp, men med samma logik, 3% lägre kostnad mot För att uppnå detta kommer även en budget för utvecklingsprojekt att budgeteras central och ägas av Förvaltningsledningen. Att som idag redan från början fördelat alla medel innebär att förändringsprojekt är svåra att budgetera då medel först skall hämtas från redan fördelade budgetar. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete, beslutad av (PNU 3 mars 2015) skall bidra till fler i arbete och färre i försörjningsstöd, utbildningsinsatser/samordning och ökade skatteintäkter (U2) (även initiativ 1) Koppling till Samarbetspartiernas politiska plattform :Tillsammans med företag och föreningar ska Kungälvs Kommun utveckla en lokal arbetsmarknadspolitik med sikte på att ge alla Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

267 unga sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Genom att hjälpa människor till jobb genom stödanställningar, praktikplatser, utbildning skapas ett kunskapslyft för fler jobb i Kungälv För att skapa framtidstro krävs en aktiv vuxenutbildning, som i dialog med andra aktörer skapar en utveckling i det lokala näringslivet och med det en fungerande arbetsmarknad.kungälvs kommun ska medverka till att göra det möjligt för flyktingar att själva försörja sig och bidra till tillväxten i kommunen. Vuxenutbildningens uppdrag är att medverka till ökad tillväxt och fler jobb och en väl fungerande arbetsmarknad. Vuxenutbildningen bör utveckla uppdragsutbildningar i samverkan med det lokala näringslivet. Vuxenutbildningen skall även bidra till att minska beroendet av försörjningsstöd. Kopplas till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmål: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt - ev målkonflikt: Under mandatperioden ska 2000 nya bostäder färdigställas. Kungälv ska ha Sveriges lägsta arbetslöshet. Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Tillsammans med externa aktörer ska Kungälvs kommun utveckla en lokal arbetsmarknadspolitik med sikte på att ge alla unga sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Fler ska hjälpas till jobb genom stödanställningar och utbildning. Sommarjobb åt alla unga behöver utarbetas tillsammans med externa aktörer. För att alla ska erbjudas arbete krävs en ökning med 300 jobb, från 400 till 700. Det beräknas öka kostnaden för kommunen med 2 mkr, från 3 mkr till 5 mkr. Vuxenutbildningen i Kungälvs kommun har kapacitet att öka antalet utbildningsplatser under förutsättning att intern finansiering ökar. I dagsläget anpassas antalet utbildningsplatser till ramarna med minskad extern finansiering from Implementering: Det politiska arbetet med strategi för ökad tillväxt med fler i arbete är under dialog. Beslut väntas som kan påverka verksamhetsplaner och åtagande i någon verksamhetsdel, dock inte de ekonomiska ramarna. Kungälvs kommun kommer under 2016 att fungera som möjliggörare för samarbete mellan olika aktörer - föreningar, företag och kommun - genom att skapa arenor och samverkansprojekt. Vid upphandling av större tillväxtprojekt ska kommunen att lägga in krav på anbudsgivarens sociala ansvarstagande, att skapa arbetstillfälle i kommunen. När det gäller sysselsättning för flyktingar har arbetsförmedlingen ansvar under de första 2 åren. I övrigt har vi det uppdraget inom AME att stödja de som inte kommer ut i egenförsörjning, vi har också samarbete med Vuxenutbildningen kring SFI. Det vi skulle kunna trycka på är att arbeta med språkpraktik, att man kommer ut i arbetslivet även om språket inte är på SFI-nivå och att vi kombinerar praktik och språkinlärning. Personalpolitiskt program och Strategi för högre frisknärvaro skall bidra till högre effektivitet och kvalitet (U3) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

268 uppföljningen av avvikelser och tillbud Tolkning av resultatmålet: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Önskad Effekt: Målet med att ta fram ett Personalpolitiskt program samt Strategier för ökad frisknärvaro är att ge ett samlat, politiskt förankrat underlag för vidare arbete med att utveckla vårt personalpolitiska och hälsofrämjande arbete så att vi når visionen om att vara en Attraktiv arbetsgivare. Det personalpolitiska programmet är av övergripande karaktär och avses fungera som samordnande för de flesta olika styrdokument och aktiviteter som finns inom området. Strategier för högre frisknärvaro har också som mål att på sikt sänka sjukfrånvarokostnaderna samt skapa hälsosammare arbetsplatser. Implementering: Båda dokumenten har tillkommit på initiativ från politiken och arbetet med dem leds av ledamöter från PNU. Hr-enheten har bjudits in till att vara delaktiga samt getts möjlighet att lämna synpunkter på innehåll och omfattning. Det personalpolitiska programmet är i princip färdigställt och har antagits av PNU. Målsättningen är att det ska antas i KS den 16 september samt i KF den 8 oktober. Samverkan har också skett med de fackliga representanterna. Efter det startar arbetet med att uppdatera redan befintliga och eventuellt ta fram nya styrdokument mm utifrån programmet. En plan behöver också tas fram för förankring och kommunikation i organisationen av innehållet i det personalpolitiska programmet. Arbetet med att ta fram en Strategi för högre frisknärvaro framskrider och beräknas vara klart under hösten Planen är att detta dokument ska innehålla hälsobefrämjande aktiviteter med syfte att öka frisknärvaron på våra arbetsplatser. Olika aspekter inom området hälsa tas in i den pågående diskussionen för att finna en framkomlig och genomförbar väg. En del av strategin kommer troligen att vara att pröva några hälsofrämjande aktiviteter vid en arbetsplats inom vår organisation. Dokumentet ska efter samverkan med de fackliga representanterna antas i KS och KF. Samordningsgruppen för kollektivtrafik (U4) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Genom att förvaltningens samlade resurser inom kollektivtrafikområdet används på ett effektivt sätt skapar det möjligheter för finansiering av reformer inom kollektivtrafiken. Implementering: Förvaltningen skall: införa en organisation för styrning och uppföljning av samhällsbetalda resor införa fria resor för pensionärer ta fram underlag för beslut för fria resor för unga vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen ta fram underlag för ett eventuellt införande av Göteborgstaxa vid motorvägsmotet Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

269 skapa samverkansprojekt mellan kommun, region och västtrafik identifiera kommande utmaningar inom kollektivtrafiken i ett kort och långt perspektiv ta fram ett beslutsunderunderlag för att genomföra resor i egen regi till och från daglig verksamhet Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst (U5) Tolkning av utmaningen Att bygga ut antalet äldreboendeplatser så att full behovstäckning skapas samt att brytpunkten vid 120 timmar helst kan tillgodoses. Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt Prioritering i konkurrens med övriga investeringsbehov. Ett äldreboende för ca platser för de som har störst behov prioriteras dels av humanitära skäl, dels av ekonomiska, för inflyttning i december Detta kan innebära att annat som är mindre akut skjuts på framtiden. Sektorns bedömning är att ca 140 platser nya äldreboendeplatser behövs inom de närmaste fyra åren.. Implementering: En handlingsplan är framtagen där förstudie kommer att påbörjas under hösten 2015 för verkställighet för 2016 och framåt. Objekten ligger med i lokalbehovsanalysen och medel för deras förstudier och projektering finns med i förslaget till investeringsplan Behovet av vårdoch äldreomsorgsplatser bedöms vara ca 200 platser under tiden I de fall behovet kan tillgodoses i hemmet med stora hemtjänstinsatser är det en möjlighet. Vid 120 timmar/månad är kostnaderna i nivå med en boendeplats, därefter är särskilt boende kostnadseffektivare för kommunen. När man bygger trygghetsboende så är det av stor vikt att de planeras väl utifrån kommande behov och att det ligger nära kommunikationer och affärer. Behovet av lägenheter följs upp årligen då nya fakta kan förändra förutsättningar som kan påverka behovet tex lagkrav. Fokus den närmaste perioden är framförallt: Intresset för parboende Hur trygghetsboendet på Komarken kommer att påverka efterfrågan. Hur flyttmönstret från trygghetsboende till särskilt boende kommer att gestalta sig Behovet av korttidsplatser i förhållande till sjukhusen. Nationell äldrestatistik och trendbrott. Objekten ligger med i lokalbehovsanalysen och medel för deras förstudier och projektering finns med i förslaget till investeringsplan Fram till 2023 behövs ytterligare ca 60 nya boendeplatser. Här föreslås förstudier för nya äldreboenden med ca 48 lägenheter vardera, på Kongahällatomten, Sigillet, Komarken 1:1 och Nordmannatorget samt tillbyggnader På två befintliga äldreboenden, Solhaga sen redan projekteras och Ytterbyhemmet med sammanlagt Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

270 ca 47 platser. Därefter bör förstudier göras inför kommande ersättningsboende för Fridhem och Båtmansgärde för att en total planeringsbild kan skapas. Ett äldreboende för ca platser för de som har störst behov bör prioriteras inför 2016 dels av humanitära skäl dels av ekonomiska skäl. Eventuellt kan annat som är mindre akut skjutas på framtiden. Kan andra sektorer effektiviseras lokalmässigt? Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över (U6) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Rätt prioritering Implementering: När det gäller prioriteringen av investeringar och att mjuka värden prioriteras över hårda så har det beaktats i gällande sortering. I revideringen av investeringsplanen har flera hårda än mjuka investeringar prioriteras bort. Samtidigt har en bedömning av de infrastruktursatsningar som ändå ligger med i planen och de investeringar som kan knytas till t.ex. investering i en skola prioriterats högre än investeringar som inte har koppling till mjuk verksamhet. Driftkostnadssänkande investeringar har vägts in och prioriterats. Komponentavskrivningar prövas i några investeringar. Investeringar där kommunen är medfinansiär, t.ex Trafikverket, redovisas på särskild lista för att inte belasta övriga investeringar. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 procent (U7) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Genom att utveckla upphandlingsarbetet och våra processer bidrar kommunen till kvalité och affärsmässighet på marknaden. Resurserna nyttjas på bästa möjliga sätt till kommuninvånarnas nytta. Ev målkonflikt När vi idag utför byggnationer har vi högre ambitioner än vad lagen kräver till exempel avseende miljökrav (ex stadshuset) för att minska investeringsutgifterna kan detta Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

271 vara en faktor som vi behöver ha dialog kring. Implementering: utveckla de olika rollerna i upphandlingsprocessen hela förvaltningen Utveckla uppföljningen inom upphandlingsområdet hela förvaltningen Utveckla omvärldsanalysen - KLS Se över styrningen av genomförandeprocessen av investeringarna - KLS o utvecklad samordning i investeringsprocessen från beställning till genomförande o utvecklad synkronisering av investeringarna, både i processer och tid. Tydligare underlag och konsekvensbeskrivningar Tydligare produktionsplaner Samtliga taxor och avgifter måste underlätta, stödja och ta ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen (U8) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmålet: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt - ev målkonflikt: Avgifter och taxor lyfts främst fram som intäktskälla för Kungälvs kommun men det finns givetvis andra aspekter av avgiftsfinansiering som inte ska glömmas bort. Taxehöjningar på vissa områden som bl.a. kultur- och fritidsverksamheten, hamnverksamhet och vård och äldreomsorgen kan resultera i en ökad intäkt om cirka 3 miljoner kr/år. Intäkter som tar höjd för tillväxten i kommunen. En avgifts/taxa påverkar de kommunala budgetarna direkt och indirekt. De direkta effekterna uppstår på grund av att nya regler och minskade avgifter ökar finansieringsbehovet. Indirekta effekter avser framför allt hur hushållens ekonomiska beteende påverkas av ändrade regler och avgifter men också hur kommuner väljer att förändra strategiska variabler som bl.a. kompetens och bemanning. Kulturverksamhet är kommunernas frivilliga åtagande, så när som på biblioteken. Att avgiftsfinansiera verksamheten i ökad utsträckning medföra inga legala hinder. Däremot bör man istället fundera två gånger över konsekvenserna. Att ta ut större avgifter av besökare skulle troligen innebära en minskad kulturkonsumtion. Samma resonemang kan tillämpas på fritidsverksamheten. Ett utbud inom fritid och kultur som inkluderar fler individer och grupper bidrar till ett ökat innanförskap och inkludering i samhället. Effekten av ökade taxor och avgifter kan påverka utanförskapet med hänvisning till bl.a. integrationen för nyanlända och barnfattigdom. En annan effekt av avgiftsförändringar eller uteblivna intäkter kan till exempel vara att kommunerna väljer att förändra personaltätheten som påverkar barn- och äldreomsorgens kvalitet och därmed dess värde för brukaren. Implementering: Huvudprincip är att taxorna ska vara indexreglerade och beslut om avgift- och taxehöjningar tas i Kommunfullmäktige i samband med budgeten i november. År 2012 gjordes en allmän översyn av kommunens taxor och avgifter där man kom fram till följande systematisering 1. Taxor som är möjliga att reglera utifrån index 2. Taxor vars konstruktion behöver analyseras inför eventuellt nya beslut Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

272 3. Taxor som följer index eller som årligen ses över utifrån annan princip 4. Taxor som inte är lämpliga att reglera utifrån index Det mesta är genomfört och klart, men det finns områden som fortfarande behöver ses över. KoS. Höjning av taxor och avgifter i kultur och fritidsverksamheten(mimers Hus och fritidsanläggningar) kan ge en möjlig intäktsökning på cirka 1 miljon kr. Det pågår en utredning av kommunens föreningsbidrag som kommer påverka taxe- och avgiftsnivån i verksamheten. Utredningen väntas vara klar i början av SHB Allmän översyn bör göras av taxorna inom områden som är direkt berörda av tillväxt exv. VA och renhållning. SeS. Hamnverksamhet i Marstrand skall vara helt avgiftsfinansierad, och inte som idag - i delar - skattefinansierad med 1 milj kr. I övrigt bör hamnverksamhetens olika delar ses över för att tydliggöra finansieringen. VoÄ. Höjning av kostavgiften om 10 % kan ge möjlig intäktsökning på cirka 1 mkr Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt (U9) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Tolkning av utmaningen: Lagen om avtagande marginalnytta kallas den nationalekonomiska lag som gör gällande att marginalnyttan avtar. Marginalnytta innebär individens nytta av den sista konsumerade varan eller tjänsten. I normala fall antas denna nytta vara av avtagande karaktär där den totalt sett ökar för varje extra konsumerad vara men den senaste varan ger en mindre nyttoökning än den näst senaste. Med andra ord, ju fler enheter av en vara som man konsumerar desto mindre nytta har man av en ytterligare enhet. Önskad effekt - ev målkonflikt: Eftersom lagen om avtagande marginalnytta utgår från ett individuellt konsumtions/nyttoperspektiv kan det självklart för den enskilde uppfattas som en ren sänkning av kvaliteten inom ett område där vederbörande har stor nytta/behov. Implementering: Lagen om avtagande marginalnytta kan även användas som ett tankesätt i förvaltningens generella effektiviseringssträvan på enhetsnivå. Att kritiskt reflektera över om vi gör rätt saker, rätt prioriteringar, om vi använder våra resurser på bästa sätt. Ett konkret exempel är att värdera varje rekrytering vi gör. Kommer ytterligare en resurs ge oss den utväxling vi behöver eller kan vi istället välja att inte rekrytera och istället arbeta på ett annat sätt. Eller ska vi rekrytera inom ett annat område där behovet och därmed utväxlingen är större? Teoretiskt kan tankesättet även appliceras på kvalitetshöjande åtgärder som ligger framför oss och som ännu inte är genomförda. Varje investering vi gör innebär på ett eller annat sätt en kvalitetshöjning och därmed en framtida kostnad. Varje beslut som fattas inom politik och förvaltning innebär på ett eller annat sätt en kvalitetshöjning och därmed en framtida kostnad. Huruvida nyttoeffekterna uppstår vet vi först när investeringen eller beslutet är genomfört. Prioritering bland dessa beslut blir därmed centralt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

273 Fastighetsstrategin skall följas i alla delar, lokaleffektivitet nyttjas. Varför också plan för egna fastigheter, lokaler, subventionerade lokaler tydliggörs. Gratis lokaler är inte förenligt med lagstiftning eller likabehandlingsprincip. Därför krävs en hyresöversyn, möjlig avyttring skall tydliggöras (U10) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Kostnader ska kunna följas: Kostnader/kvm Kostnader/verksamhet Kostnader/objekt Implementering: Utgångspunkter: Fastighetsstrategi Lokalbehovsanalys, Lokalresursplanering Redovisning av ägda o inhyrda lokaler, hyreskostnad, hyresnedsättning och hyresfria Samhällsutvecklingsenheten har ansvar för kommunens fastigheter. En aktiv process pågår med lokalresursplanering som drivs av lokalresursplanerare och lokalresursgruppen. Ett kontinuerligt arbete pågår och är inarbetat i årsplanen. Man arbetar aktivt i processer med fokus på effektiviseringar för kommunens fastigheter. Ett verksamhetssystem kommer att implementeras under hösten 2015, analys av lokalkostnaderna. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå (U11) Tolkning Kommunens fastigheter ska kunna ses som en möjlig del i kommunens finansieringsplan gällande tillväxt samt därigenom tillfälligt ökade driftskostnader. För att balansera långsiktiga tillväxtmål och ekonomisk hållbarhet över tid med det kortsiktigt ökade behovet av driftsmedel krävs noggranna avvägningar gällande varje enskilt objekt. Mål om långsiktighet kräver också att viss del återinvesteras i nya fastigheter i attraktiva delar av kommunen. Önskad effekt - ev målkonflikt Kommunen ser över sitt fastighetsinnehav för att öka avyttringen i nivå med ökade behov på finansieringssidan. Det innebär noggranna avvägningar gällande varje enskilt objekt. Politisk styrning av andelen bostäder i olika upplåtelseformer vid exploatering har avgörande betydelse för avkastningen under kommande år. I hög- till normalkonjunktur blir det hävstångseffekt på olika former av äganderätter. Implementering Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

274 En verksamhetsplan för markavyttring och exploatering arbetas fram där den ekonomiska styrningen blir en huvudfråga. Verksamhetsplanen behöver kompletteras med målsättning om avkastningsnivå per mandatperiod. Styrdokument kring exploatering och fastighetsprocesser färdigställs. Personalstrategiska åtgärder kring kostnadsutveckling, kompetensutveckling Ansvar, Inflytande, Heltid, Deltid, Arbetspraktik, Sommarjobb, Attraktiv arbetsgivare, Beredskap vid omställning (U12) (även initiativ 3) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Samt till Strategiska förutsättningar (Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov), Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Samt Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Ta ett gemensamt grepp för att öka samordningen och samla kunskapen om de olika beståndsdelar som begreppen personalstrategier och personalkostnader består av, samt hur dessa inbördes eventuellt samverkar med varandra. Implementering: Inledningsvis behöver en kartläggning och analys göras för att definiera de olika begreppen inom utmaningen samt att hitta gemensamma nämnare. Eftersom frågeställningarna utgår från ett brett perspektiv av företeelser inom personalområdet behöver en del tid ägnas åt hur det kan sammanställas på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt. Exempel på områden som kan studeras mera ingående är till exempel; -Kompetensutveckling, Anställnings- och rekryteringsstrategier, -Bemanningsprojekt, - Organiseringsbehov, Ledarskap, -Kostnadseffektivitet, -Politiska mål m m Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas (U13) Tolkning av utmaningen: Kommunens helägda bolag styrs genom ägardirektiv. Det är kommunfullmäktiges ekonomiberedning som ansvarar för dessa varför utmaningen till största delen är en fråga för den politiska organisationen. Förvaltningens roll handlar om verksamheten, ansvaret och utförandet. Ur förvaltningens perspektiv tolkar vi utmaningen så att de helägda bolagens resurser i möjligaste mån ska tas i anspråk, att kommunens verksamhet ska utföras där den kan utföras mest effektivt oavsett juridiska och formella gränser. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

275 Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmålet: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt: I nuvarande ägardirektiv anges likalydande målsättning för de tre bolagen: Bolaget skall leverera mesta möjliga värde till kommuninvånarna/kunderna. Den sammanlagda effekten kan öka genom en kombination av ägarstyrning och samordning Implementering: Förvaltningens samverkan med bolagen sker i regelbundna möten mellan bolagens och förvaltningens respektive ledningar, men minst lika mycket sakfrågor, på golvet. Långsiktiga sociala investeringar är det mest ekonomiska en kommun kan göra. Kungälv måste bygga en ny modell för strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, i dialog med akademi, företag, ideella och fackliga organisationer, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar (U14) Tolkning av utmaningen: Att få en struktur på de sociala investeringar som görs och ska göras. Att visa på vilka vinster de sociala investeringarna innebär på lång sikt. Att sluta avtal med externa aktörer som t ex bostadsbolag, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling och polis, för att tillsammans investera i ökad social hållbarhet och minskad segregation i områden med störst behov. Kopplat till resultatmål: Barnfattigdomen ska minska. Tolkning av resultatmålet: Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Önskad effekt: Minskad barnfattigdom och utanförskap Implementering: Vi har satt i gång tre sociala investeringar: o Teknikstöd i skolan o Riktad drogprevention o Multikompetenta team i förskolan med t ex psykologer och socionomer som samarbetar Vi har tagit fram en social översiktsplan och det sker i tre steg: Steg 1, innebär en kartläggning och analys över situationen i Kungälvs kommun. Den här delen har antagits av kommunstyrelsen 24 juni Steg 2, innebär en plan för genomförandet Steg 3, implementering av föreslagna program, projekt och aktiviteter Vi har under hela processen haft en styrgrupp med representanter från förvaltningsledningen (ekonomichef, kommunchef, skolchef, socialchef och sektorchef för kommunledningssektorn). Vi har även haft en workshop med politiker och ett möte med externa aktörer bestående av föreningar, arbetsförmedlingen, Göteborgs universitet med flera. Två dialogmöten har hållits med berörda politiker. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

276 5.6.3 Nya initiativ Nya initiativ kring tillväxt och personal skall arbetas in Samarbetspartiernas fyra initiativ nedan från 2015 skall på olika sätt vara en del av årsplan Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Personalpolitiskt program (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Strategi för högre frisknärvaro (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Samordning kollektivtrafikfrågor (Kommunstyrelsen 25 mars 2015) Tilläggsuppdrag Samverkanspartierna nya ekonomiska politik 2015 med balansmål kring överskottet som skapat 15 miljoner i reformutrymme för ökad kvalité skall fortsatt gälla Kompetensutveckling för lärare Minskade barngrupper i förskolan Utbyggd kollektivtrafik med anropsstyrd trafik på landet Förstärkt grundbemanning på vård- och omsorgsboenden Resultatmål Nuvarande 16 resultatmål från 2015 står sig i all väsentlighet inför årsplanearbetet. Dialog sker kontinuerligt under budgetprocessen. Förvaltningen redovisar resultatmål med förslag på indikatorer och måltal inom ramen för åtagandet. Där redovisas även de aktiviteter som bedöms vara viktiga att genomföras på KS-nivå. I sektorernas verksamhetsplaner kommer resultatmålen konkretiseras i handlingsplaner med indikatorer, måltal och aktiviteter som tas fram och genomförs i verksamheterna Övriga kommentarer EU, nationella och regionala beslut Nyligen presenterades regeringens vårproposition. Det kommer också snart ett förslag från Västra Götalandsregionen. Dessa förslag kommer påverka Kungälv och vår egen budget. EU har också öppnat för nya fonder och projektmedel. Alla dessa externa faktorer skall belysas i budgetprocessen inför årsplan 2016, i syfte att stödja och genomföra Kommunfullmäktiges mål. Roller, ny styrkedja och uppföljning 2016, med utblick 2019 Samtliga nämnder och bolag inom koncernen ska i årsplan 2016 ges en tydligare målstyrning och samordning utifrån Kommunfullmäktiges beslutade politiska mål. Samtliga nämnder skall ha tydliga mål, en tydlig ansvarskänsla med budgetförståelse i sin nuvarande verksamhet och aktivt bidra till målet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Medborgarna skall stå i centrum, tjänstegarantier skall tydliggöras, blir exempelvis inte bygglov eller annan myndighetsutövning utförd i rätt tid skall medborgare, företag eller sökande tydligt kompenseras. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

277 6 Strategi 6.1 Balans mellan kvalitet, volym och ekonomi Kungälvs kommun ska ha en politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Det kräver nya och utvecklade arbets- och förhållningsätt. Utgångspunkten är att en välskött ekonomi är en förutsättning för en god välfärd, om behoven i välfärden förändras som påverkar kvalitén, skall en fungerande avvikelsehantering balansera kvalité och ekonomi. Enbart ekonomiskt resultat medger inte uppfyllda behov eller god kvalitet. Kommunstyrelsens ekonomiska drifts- och investeringsram för 2016 ska användas till verksamheterna enligt beslutad Årsplan. Avvikelser från mål och medel ska upp till politisk behandling och prioritering. Kommunstyrelsen eftersträvar en planerad uppföljning och analys av samtliga resultatmål i ett Årshjul. Löpande uppföljning i Kommunstyrelsen ska ske utifrån Rambudgetens strategiska mål, Årsplanens resultatmål och en bedömning av balansen mellan ekonomi, kvalitet och behov. Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är: God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan genom sparande och försäkringslösning Sänka lokalkostnaderna Utveckla hemmaplanslösningar Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten. Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet balans Socioekonomiskt perspektiv vi bryter utanförskapet och inkluderar alla medborgare. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till förfogande (Förvaltning 3.0) Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus Kommunstyrelsen och förvaltningen utvecklar kommunens kvalitetsledningssystem Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

278 7 Förvaltningens åtagande Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2016 Som bas och utgångspunkt för fördelning av ekonomiska ramar till sektorer gäller: o Prognosen i tertialrapport 1, avstämd mot tertial 2 o Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut o Volymökning kompenseras fullt ut Förvaltningens antagande om volymökning är 59 Mkr. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå. Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. o Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut Reformer ligger utanför Årsplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella finansieringsbehov får lösas när de uppkommer Tolkning 7.1 Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: Utmaning 1 (U1). Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. U 6. Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över. U 7. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

279 procent. U 9. Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt. U 11. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Indikator Beskrivning Målvärde Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) Hur väl följer utfall nettokostnad den budgeterade planen för kommunstyrelsen I kommunstyrelsens tertialrapportering redovisas 36 volymtal från förvaltningens olika verksamheter. Volymtalen följer upp hur väl planerade volymer överensstämmer med verkligt utfall. Avvikelser indikerar att de behov planen bygger på inte stämmer med verkligheten. För nionde året i rad har Fokus rankat Sveriges alla 290 kommuner. Här hittar du listan. Med hjälp av fem underkategorier och 45 variabler har allt, från huspriser och arbetslöshet till bredbandstillgång och antalet sportanläggningar, granskats. Fyra delsegrare och en totalsegrare har utsetts, nedan hittar du listan med kommunernas totala placering. Observera att vissa kommuner har samma placering då de har fått identiskt index efter en sammanvägning. Bäst att bo 2014 har även genomgått en större förändring sedan förra årets rankning och det går därför inte att dra några direkta slutsatser av en förändring i placering från 2013 för en enskild kommun. Fokus kommunrakning publiceras delvis i Fokus nummer 20/2014, den kompletta listan med unika siffror och analyser finns i en exklusiv digital tidning. Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Beskrivning Avseende kvalitet, behov och ekonomi Exempel; KFI, Kommunkompassen, Kommunrating (ej aktuellt) Tolkning Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 3. Personalpolitiskt program och Strategi för högre frisknärvaro (PNU 3 mars 2015) skall bidra till högre effektivitet och kvalitet. (Initiativ 2) U 12. Personalstrategiska åtgärder kring kostnadsutveckling, kompetensutveckling, ansvar och inflytande, heltid och deltid, arbetspraktik och sommarjobb skall planeras. Syftet är att bli en mer attraktiv arbetsgivare med en god hushållning och med god beredskap vid omställning. Initiativ att utveckla i verksamhetsplaner: Strategi för högre frisknärvaro, PNU 3 mars (Initiativ 3). Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

280 Indikator Beskrivning Målvärde Antal sökande per ledig tjänst Sjuktal Sysselsättningsgraden för kvinnor Andel timanställda Vi vill följa antalet sökande per ledig tjänst över tid. Tillgången på arbetskraft minskar generellt i samhället under de kommande åren. Grupperna som kommer ut på arbetsmarknaden är mindre än de som går i pension. Vi vill följa sjuktalens utveckling över tid. Målvärdet är 2013 års siffra. Vi vill mäta utvecklingen av sysselsättningsgraden för kvinnor och män och vi vill mäta över tid. Målet är att sysselsättningsgraden för kvinnor ska öka och motsvara männens nivå. Tid som utförs av timanställda i förhållande till totalt arbetad tid. Målsättningen är att andelen utifrån 2013 års nivå ska minska Underhåll på trygg och säker nivå Tolkning Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Aktivitet Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Beskrivning Redovisning sker till förvaltningsledningen Ur fastighetsstrategin: Kommunen skall årligen upprätta en femårsprognos för fastighetsverksamheten. Kommunen skall årligen upprätta, revidera och kostnadsberäkna underhållningsplaner för fastighetsbeståndet. Aktuella underhållsåtgärder och planer redovisas inför årsbudgeten. Avvikelser från underhållsplanerna ska årligen redovisas i KF i samband med anmälan av detaljbudget till kommunfullmäktige. Tolkning Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Beskrivning Genom en samordnad professionell strategisk planering och lokalresursplanering ständigt utveckla och skapa effektiva lokallösningar både i delen och för helheten Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Indikator Beskrivning Målvärde Lokalkostnader i relation till budget Lokalytor - antal kvm i egna lokaler Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler Utfallet för lokalkostnader ska jämföras med den lagda budgeten. Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - kommunens antal kvm i egna lokaler Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - antal kvm i inhyrda lokaler Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

281 Tolkning Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 2. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete, beslutad av (PNU 3 mars 2015) skall bidra till fler i arbete och färre i försörjningsstöd, utbildningsinsatser/samordning och ökade skatteintäkter. (Initiativ 1) U 8. Samtliga taxor och avgifter måste underlätta, stödja och ta ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen. U 13. Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas. Indikator Beskrivning Målvärde Arbetslösheten i Kungälv Kostnader försörjningsstöd ska minska Antal stödanställningar Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. Målvärde sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. Kostnader för försörjningsstöd (kan vara indikator för fler mål). Mäts vid tertialrapporterna och skall visa en minskande trend på årsbasis. Antal stödanställningar mäts i Tertialrapporter. Vi kan åta oss att öka med ca 20 st nya platser. Målvärdet blir då antalet platser vid årsskiftet 2014/ st. Antal sommarjobb * Antal sommarjobb mäts i Tertialrapport 2. Samma antal som 2014 Målålder är år det förekommer jobb upp till 21 års ålder. Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på Enkätundersökningen genomförs i samtliga 290 kommuner under perioden september till december av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt 1200 företagare i Stockholm. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18. I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

282 Indikator Beskrivning Målvärde Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Antal nyetablerade företag Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking också en artondels vikt i rankingen. * Avtalslojalitet (mäts årsvis. Redovisas i bokslut) Målvärde 2015 Bättre än 87,9% Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar eller studier. Mäts för första gången. Avser ett nuläge. Vi följer en trend. Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, oberoende var arbetet ligger. Siffran för respektive år avser avgångselever två år innan. Målvärdet för indikatorn är den genomsnittliga andelen etablerade studenter för riket. Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Tolkning Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst Indikator Beskrivning Målvärde Antalet lägenheter (<35 kvm) Antalet bostäder för flyktingar Antalet platser vid vård- och omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid LSSboende Svår att mäta! För att få fram data här krävs att man efter utfärdat slutbevis kontaktar byggherren och frågar om de vill uppge om och i så fall hur många av lägenheterna som är mindre än 35 kvm Vi ska kunna uppfylla avtalet med migrationsverket avseende mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Målvärde finns inte idag. Får kompletteras när avtal skrivits. Måltal är framlagt behov i lokalresursplanen Avser totalt antal lägenheter i trygghetsboende i Kungälvs kommun. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

283 Tolkning Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal ansökta detaljplaner Antal ansökta och godkända detaljplaner Antal bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Antal inkomna planansökningar samt identifierat behov av detaljplan i godkänt projektdirektiv/förstudie Antal detaljplaner som vunnit laga kraft Denna indikator har ändrat namn från Antal färdigställda lägenheter. Enligt lagstiftning får man inte ta bostad i drift (flytta in) innan slutbesked erhållits Denna indikator kräver mycket "handarbete" för att mätas. Kan mätas där kommunen äger marken och har tecknat avtal med exploatören. För övrig nybyggnation behöver privata exploatörer kontaktas. Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät) Omfattning: Enkäten omfattar bygglov, marklov, rivningslov samt förhandsbesked till både företag och privatpersoner. Samtliga beslut i nämnd samt delegationsbeslut är medtagna, både beviljade och avslag från januari tom april. Inga enkäter utskickades dock internt inom förvaltningen för kommunens egna ärenden. Det har inkommit 61 svar av 167 utskickade enkäter vilket ger en svarsfrekvens på 37 %. Inga påminnelser sändes ut. Tillvägagångssätt: Enkäten utskickad i brev med svarskuvert till alla som fått ett beslut under dessa fyra månader. Endast en enkät per sökande har skickats även om man haft fler ärenden under perioden. Enkäten är ej utskickad ihop med beslutet, utan en tid efteråt. Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i SCB:s medborgarundersökning Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

284 7.1.8 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Andel ensamkommande i studier/arbete Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. Sektor Arbetsliv och Stöd avser att ha alla ensamkommande barn i studier eller arbete Antal flyktingfamiljer som under etableringstiden (2 år) blir beroende av försörjningsstöd och som aktualiseras inom Flykting (stöd och försörjning). Anledningen till att de kommer till kommunens socialtjänst kan vara att de väntar på etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker till. Arbetsförmedlingen är ansvarig för flyktingar under etableringstiden (2 år). Detta innebär att det är de som har kontroll över vilka som kommer ut i arbete. De som inom de tåv åren kommer till kommunen är de som inte fått igång sin etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker. Svenska för invandrare finns i olika kurser och nivåer beroende på studentens bakgrund och förkunskaper. Kurs D är den kurs som gör studenten behörig till andra utbildningar inom vuxenutbildningen och kan därför ses som de viktigaste indikatorn för hur väl utbildningen lyckas med att ge invandrare goda förutsättningar för att komma vidare i jobb och utbildning. Tolkning Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter, kommunala skolor. (Ersätter indikatorn Nationella prov i årskurs 9) Denna indikator räknas ut genom att vi tar det modellberäknade värdet (andelen godkända med beräknat utifrån socioekonomiska förutsättningar) för hela kommunen och drar ifrån de kommunala skolornas genomsnittliga värde. Då får vi en summa som blir utfallet i indikator. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

285 Indikator Beskrivning Målvärde Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Fortbildning för lärare, kostnad Indikatorn visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Indikatorn visar kostnad för kompetenshöjningsinsatser för lärare. Tolkning Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 13. Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas. U 14. Långsiktiga sociala investeringar är det mest ekonomiska en kommun kan göra. Kungälv måste bygga en ny modell för strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, i dialog med akademi, företag, ideella och fackliga organisationer, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. Indikator Beskrivning Målvärde Barnfattigdom Indikatorn är komplicerad att räkna fram. Antal barn i familjer med beroende av försörjningsstöd är ett lättare mått att ta fram. Inkomststandard den disponibla inkomsten dividerad med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror av familjens sammansättning. Normen består av baskonsumtion (exempelvis mat och kläder) och regionala kostnader för boende. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis den inkomst som krävs för att nå lägsta rimliga standard. Med låg inkomststandard (värden under 1,0) menas att familjen har en lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. I familjer med hög inkomststandard (2,0 eller högre) är inkomsterna tillräckliga för att försörja två familjer. Drogmissbruk (0-20 år) Biståndsinsatser inom socialtjänsten Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar indikatorn genom att räkna antal ansökningar, anmälningar, annat sätt som inkommit. Detta kan i många falla tolkas leda till barnfattigdom. Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar att denna indikator är riktad mot sociala investeringar. I dagsläget finns inte underlag som kan mätas. Denna indikator behöver utvecklas, förvaltning och politik tillsammans. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

286 Tolkning Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. Indikator Beskrivning Målvärde Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort Erbjudandet började erbjudas i april Antal pendelparkeringar i kommunen Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd Om 1-2 år kommer Västtrafik kunna leverera detaljerad resestatistik. I nuläget kan bussbolagen leverera information om totalt antal resande på hela sträckan. Dela upp indikator Grön express Bohusbanan och Kärna och Diseröd och lägga till Marstrand Vi kan bara få siffror för linjernas hela sträcka inte bara för den del som ligger inom kommunen. Men det är ändå ett mått på om kollektivtrafikåkandet ökar. Tolkning Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon (Ersätter indikatorn Öka andelen anslutningar till VA.) Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon Förslag Anders Holm, Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon. Mäta på helår Avser hela kommunen, Fossila koldioxidutsläpp från trafik, arbetsmaskiner samt uppvärmning, ton per invånare Redovisningen sker med 2 års eftersläpning, d v s 2011 års resultat redovisas 2013, 2012 redovisas 2014 etc. 3 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

287 Indikator Beskrivning Målvärde Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kwh/ belysningspunkt Avser all inköpt energi omräknat till kwh (kilowattimmar) för uppvärmning och varmvattenproduktion av kommunens lokaler under ett kalenderår, dividerad med lokalernas sammanlagda yta uppmätt enligt BRA (bruksarea). Den del som använd till uppvärmning skall vara väderkorrigerad med SMHIs energiindex. Andel förnyelsebar el producerad i Kungälvs kommun i förhållande till förbrukad mängd el inom kommunens gränser. Resultat redovisas med ett års eftersläpning års resultat redovisas i 2015 års indikator. Målvärde för 2020, 15% finns antaget i kommunens Energiplan (antagen av KF ) Total energiförbrukning delat på antal belysningspunkter i kommunen. Ändrat från 2015 vi får se över datan uppföljningssiffran kan behöva ändras. 4% Tolkning Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Förslag flytta till aktivitet Införa miljöledningssystem under Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att effektivisera och rationalisera företags och organisationers miljöarbete. Det är en term för en organisations policyer, mål, rutiner, instruktioner, mallar och journaler rörande miljöområdet. Dito fristående eller sammanbundna system kan också finnas för kvalitets-, arbetsmiljö-, säkerhets- eller IT-området. Ofta är "dokumenten" sammanknutna i en mapp, pärm, datamapp eller i ett intranät. Syftet med ett miljöledningssystem är att styra och dokumenterat minska miljöpåverkan från organisationen. Miljöledningssystem kan certifieras ex. enligt standarden ISO eller registreras enligt EMAS-förordningen av en certifieringsrevisor respektive godkänd EMAS-kontrollant. Man kan också skapa ett miljöledningssystem efter egna kriterier, vilket vissa kommuner och organisationer gör. Ett sådant exempel är Serviceentreprenörerna Almega som har egna krav på sina medlemmars miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem i enlighet med ISO serien bygger på en process som bland annat innehåller planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för kontinuerlig förbättring av en organisations miljöarbete (Wikipedia) 0 Tolkning Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

288 Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning i kommunens förskolor. Genomsnittligt antal inskrivna barn per vuxen årsarbetare. Tolkning Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Nationella prov åk 6 Nationella prov årskurs 3 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyg E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Tolkning Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Anger totalt antal lån inklusive e-media och exklusive media lånade vid bokbuss. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

289 7.2 Planerade verksamhetsvolymer Fördelningen av de ekonomiska resurserna utgår bland annat från antaganden av volymökningar i verksamheterna. Därmed är det viktigt att noga följa upp utfall, identifiera och analysera eventuella avvikelser. I planeringen för 2016 är utfall och prognos från tertial en viktig utgångspunkt. Verksamhet Verksamhet Volymgrupper Volymtal Plan helår 2016 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Missbruksenhet Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Arbetslivscentrum Antal brukare daglig verksamhet Måltidsservice Antal serverade måltider totalt Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Förskola Antal helårsplatser Pedagogisk omsorg Antal barn Förskoleklass Antal elever Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Fritidshem Antal barn Grundsärskola Antal elever Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

290 Volymgrupper Volymtal Plan helår 2016 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Mimers Hus/ Gymnasiesär Antal elever Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Antal elever Fristående grundskola Antal elever Fristående fritidshem Antal barn Fristående gymnasieskola Antal elever Platser Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter Omsorgslägenheter Köpta platser/ vårddygn Köpta årsplatser 1 0,9 0,14 Brukare i hemtjänsten Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten Personalåtgärder - kommentarer till budget 2016 kommer innebära behov av ett tydligare fokus på Kungälvs kommun som en attraktiv arbetsgivare, utifrån framförallt ett ledarskapsperspektiv. Rörligheten bland chefer, i både vår egen men också i kringliggande kommuner, är relativt hög vilket innebär att fortsatta satsningar på att behålla och attrahera chefer kommer att vara nödvändiga. De senaste åren har även tillgången på arbetskraft inom andra yrkesgrupper minskat. Detta är ett demografiskt problem som hänger samman med stora pensionsavgångar och betydligt mindre grupper som uppnått arbetsför ålder. En följd av detta är att det är allt svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper och särskilda insatser kommer att krävas, utöver satsningar för chefer, för t ex ingenjörer, undersköterskor, socialsekreterare och förskollärare. Insatser för marknadsföring och rekrytering behöver öka under året för att verksamheterna ska kunna bemannas. Mot bakgrund av de ökade svårigheterna att rekrytera så medför troligen marknadsläget ett behov av att utjämna de löneskillnader som föreligger inom kommunal sektor gentemot övriga sektorer på arbetsmarknaden. En tydlig trend i hela samhället är att sjukfrånvaron ökar, Kungälvs kommun är inget undantag. Det finns därför behov av speciella insatser för att försöka bromsa och minska denna negativa utvecklingstrend. Stadshusets aktivitetsbaserade arbetssätt ställer krav på och förutsätter ett annat sätt att arbeta för de medarbetare som har sin arbetsplats där. Därför behöver arbetet bland annat med stödinsatser från ergonom inom företagshälsovården fortsätta kontinuerligt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

291 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Finansiering/upplåning Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 1 050,0 mkr brutto, av detta utgör 290,0 mkr amortering, varav 95,0 mkr avser Kungälv Energi AB. Hela nettoupplåningsbehovet, 855 mkr, hänför sig till Kungälvs kommuns behov. Investeringsplanen Investering och exploatering redovisas som del av denna Årsplan. Kalkylerade driftkostnader ingår i underlaget. I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs har mer aktuell information, framförallt om året 2016, än vid tidpunkten för beslut om rambudget. Avstämning mot rambudget, budgetår 2016 Förvaltningens förslag Rambudget Skattefinansierade investeringar 419 Mkr 450 Mkr Avgiftsfinansierade investeringar 253 Mkr 140 Mkr Exploateringsfinansierade investeringar 210 Mkr 100 Mkr Kommentar vattenverk Projektering av nytt vattenverk pågår. I förhållande till idéfaskalkylen (180 Mkr) ser vi utgiftsökningar som vi vill flagga för. I dagsläget är det inte möjligt att precisera någon siffra. Utgiftsökningarna beror på att det verk som nu projekteras är ett ytvattenverk (till skillnad från grundvattenverk) och att slam troligen behöver tas om hand lokalt. Taxekalkylering pågår parallellt I gällande investeringsbudget finns inrymt totalt 180 Mkr Utgiftsökningens påverkan ligger främst på åren 2017 och 2019 Driftplanen Kommunstyrelsens driftram ökar med 94 mkr jämfört med budget, från 2015 till Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat 18,0 mkr. Kommunens kostnader överstiger budgeten för Driftram 2016 ökar med 34 mkr i förhållande till prognosen efter tertial 1. Det är detta belopp vi relaterar till i det följande: De behov och antaganden förvaltningen presenterar i årsplanen uppgår till 161 mkr och överstiger därmed ramtilldelningen med 127,0 mkr: Årlig kostnadsökning för uppdraget Minska grupperna i förskolan, 5,6 mkr Helårseffekt för uppdraget Ökad kollektivtrafikresande, 3 mkr Ökande efterfrågan på kommunens tjänster, volym, 59 mkr Ökande driftkostnader till följd av nyinvestering, 19 mkr Kostnadsökning/prisökning, 23 mkr För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på antagandet om ökning med 2,75 %. Övriga anslagsökningar, 8 mkr o Program stadskärnan, 1,6 mkr o Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, 1,3 Mkr o Förvaltning 3.0, utveckling/satsning för att nå effekt, 5,0 mkr Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

292 Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 40,0 Mkr (38,7 mkr), efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 26 mkr, varav oförändrat 15 mkr för egna fastigheter (sänkt anslag med 7 mkr i denna årsplan) och 11 mkr för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2015 års budget. För att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt ovan föreslås: Förvaltningens åtagande o Ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr o Tillfälligt minskad budget för underhåll av egna fastigheter, 7 mkr o Kommunchefen ges möjlighet att inom förvaltningens tilldelade budgetram göra nödvändiga omdisponeringar för att uppnå KS mål o Slutavräkning/delavräkning av exploateringsområden, 20 mkr Kommunstyrelsens åtagande o Godkänner åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr o Stödjer kommunfullmäktiges ekonomiberedning i arbetet med nya ägardirektiv till kommunens helägda aktiebolag. Ökad aktieutdelning behöver tillsammans med eventuellt ytterligare åtgärder ge 14 mkr. o Hemställer hos kommunfullmäktige om ökad ramtilldelning genom att senast kända skatteprognos används för att beräkna intäkter av skatter och statsbidrag 2016, brutto 25 mkr. 9 mkr utgör kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för arbetstagare under 25 års ålder. Netto alltså 16 mkr. Riktade statsbidrag bevakas, söks och följs upp av förvaltningens sektorer. Förvaltningens analys av statens budgetproposition är att möjligheten att få bidrag villkoras av egna satsningar. I årsplanen förutsätts riktade statsbidrag kostnadsneutrala. Statliga reformer som planeras är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan Arbetsliv och Stöd Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten, Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning), Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och Ungdomssysselsättning Kommunledningssektorn Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik Sektorn består av sex enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik, Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling, Samhällsplanering samt Kommunikation. Kultur och Samhällsservice Bibliotek, Kulturskola, Kulturarrangemang, Föreningsbidrag, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott och rekreation, Teater & uthyrning och Kundcenter. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

293 Samhällsbyggnad Översiktsplanering, Planering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor, Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet Servicesektorn Projektledning bygg, Fastighets- och anläggningsteknik, Fastighetsservice, Måltidsservice, Lokalvård, Verksamhetsservice, Hamnverksamhet, Entreprenad, Transportcentralen och Bemanningsenhet Skola Förskola pedagogisk omsorg, Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd). Vård- och Äldreomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Myndighets- och beställarenhet, 6 st Vård- och omsorgsboenden, Dagverksamhet, Korttidsboende, Öppen verksamhet (anhörigstöd, träffpunkter, kultur- och fritid), Hemtjänst inklusive larmpatrull, nattpatrull, Rehabenhet (rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, bostadsanpassning), Sjuksköterskeenhet (dygnet-runtverksamhet) samt Trygg hemgång-team. 7.6 Investeringsplan Förvaltningsledningen har lagt ett uppdrag till Investeringsgruppen att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden Förvaltningsledningen beslutade under 2014 att utse tf sektorchefen för Samhällsbyggnad och sektorchefen för Arbetsliv och stöd till styrgrupp för investeringsplaneringen. Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget är en utgångspunkt för arbetet, liksom Kommunstyrelsens budgetdirektiv. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande: Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

294 att undvika dyra och kortsiktiga lösningar Förslag/principer ur budgetdirektivet som arbetas in i Investeringsgruppens arbete: Hårda investeringar skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola och omsorg. Driftkostnadssänkande investeringar skall prioriteras Komponentavskrivning skall tillämpas Investeringsmedel i avtal med statliga verk o myndigheter kan behöva ses över Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige Förvaltningens investeringsgrupp har arbetat in relevanta resultatmål, budgetdirektiv samt beslut ovan. Sammanfattning av investeringarna i fyra delområden Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför innehåller investeringsplanen fyra övergripande delområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till Inom varje delområde görs inte anspråk på att få med alla detaljer i alla objekt i beskrivningen utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive delområde. De innehåller även en utblick med sikte på Objekt beskrivs i vissa fall på flera ställen eftersom de ingår i planen både som delar i samlade geografiska program och som viktiga beståndsdelar i potterna. 1) Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån invånare. Som ett delmål skall det byggas 2000 bostäder inom mandatperioden Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett paket vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att tillgodose nuvarande behov och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever samt att på lång sikt möjliggöra en minskning av barngruppernas storlek i förskolan. Arbete med detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård- och äldreomsorgsplatser skall säkerställa att behovet av äldreboendeplatser täcks under perioden. Därutöver behöver förvaltningen med stöd av de allmännyttiga bolagen skapa möjlighet att bygga boende för den målgrupp som har omsorgsbehov men inte behov av äldreboende och de i gränszonen mellan äldreomsorgens och Arbetsliv-och stöds verksamheter. I samarbete med allmännyttan ska även fler servicebostäder skapas för funktionshindrade i behov av bostad med särskild service. Därutöver planeras investeringar i flera funktionshinderboenden under perioden. En viktig del av den kommunala servicen utgörs av Kultur- och fritidsanläggningar. Genom att erbjuda ett rikt utbud av fritidsmöjligheter och tillgång till kreativa och vackra miljöer blir vi en attraktiv kommun. Genomförandet av översiktsplanen i våra kommundelar Utifrån underlagen till beslutad översiktsplan (januari 2012) ska serviceorterna ges tydliga centrumbildningar. Avsikten är att samla servicefunktioner på en begränsad yta i syfte att hjälpa till Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

295 att skapa ett underlag med människor vilket i sin tur ger förutsättningar för kommersiell service. I serviceorterna är boendekvaliteterna viktiga för att skapa trygghet och attraktivitet. Behovet av kompletterande rekreationsfunktioner skapar förutsättningar för den befolkningsutveckling som översiktsplanen anger. Helt avgörande är den organiska vidareutvecklingen av de kommunala servicefunktionerna. Utmaningen för kommunen som organisation är att styra utvecklingen så att medvetna val görs och att kvaliteterna genomförs i den planerade ordningen för varje serviceort. Diseröd Tryggt, nära och lantligt! Vision 2020: Diseröd är en trygg och lugn boendemiljö med möjlighet att uppleva vacker natur på gångavstånd. Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya invånare plats i de kommunala verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas från skolan till allaktivitetshuset för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder ska byggas i och i anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny närbutik ska etableras. Befintlig bussterminal flyttas från nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. Inriktningen är att stärka kollektivtrafikstråket till och från Kungälv. På nuvarande bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Under hösten 2015 är detaljplan för Diseröd centrum utställd för granskning. Genomförandet beräknas starta under våren För att ytterligare förstärka utvecklingen med nya bostäder arbetas detaljplaner fram för Hoffrekullen och Tyfter. Dessa båda detaljplaner kommer att innehålla upp emot 250 nya bostäder. Det är lämpligt med en successiv utbyggnation. I slutet av planperioden är även genomförandet av dessa detaljplaner igång och fram till utblicken är det tänkt att Diseröd har mer än 600 nya invånare. Kode Vision 2020: Kode har goda förutsättningar vad gäller kommunikation vilket medför stor potential att växa och stärka sin roll som serviceorten i norra delen av kommunen. I Kode finns goda förutsättningar för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturfrågor behöver hitta sin lösning. Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Planeringsarbetet har inletts med fokus på infrastruktur samt kärnverksamheternas nuvarande behov. När det gäller möjligheten till en ny lösning för skola/förskola finns flera alternativ som nu utreds. Nya äldreboendeplatser tillskapas också under perioden genom tillbyggnad av Solhaga. När det gäller de strukturella infrastrukturfrågorna har förvaltningen inlett dialog inom Västra Götalandsregionen vilket är centralt för att kunna lösa väg och järnvägsfrågor i Kode. Dialog drivs även med Trafikverket. De planeringsprocesserna kräver långsiktighet och en omfattande förankringsprocess. Under inledningen av perioden genomförs en ÅVS(åtgärdsvalsstudie) ledd av trafikverket för att få fram beslutsunderlag till hur man kan gå vidare. Under senare delen av perioden behöver planeringsarbetet intensifieras för att även innefatta bebyggelseutveckling. Mot slutet av planperioden kommer de första fysiska åtgärderna kunna genomföras. Huvuddelen av utvecklingen ligger i Utblicken. Kungälv Ytterby Kareby Vision 2020: En tätare centralort bidrar till ett ökat underlag för kollektivtrafik och service vilket Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

296 är positivt för hela kommunens utveckling. I detta område avses en betydande del av kommunens tillväxt ske (tillsammans med Kungälvs centrum 65 % enligt ÖP). Med en så stor tillväxt följer stora behov på strukturell nivå samtidigt som utbyggnadstakten hålls hög. Det finns betydande utvecklingsområden i delområdets alla delar. Stora investeringar i samtliga kärnverksamheter runt om i delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både tillbyggnader och helt nya anläggningar. Några av dessa är Sparråsskolan som är en ny F-3-skola i Ytterby, ny förskola i Kareby, LSS-boende och förskola i området Nordtag samt nya äldreboendeplatser på Ytterbyhemmet. Det satsas även på fritidsanläggningar inom området. Under perioden byggs kommunal ridanläggning på Trankärr och ridskolan i Ytterby flyttar dit. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. Det planeras även för att under senare delen av perioden bygga en multiarena på Ytternområdet. På strukturell nivå görs även satsningar inom infrastruktur och kollektivtrafik. För Kungälv och Ytterby ska vi verka för att upprätthålla en god kollektivtrafik men också förbättra utbudet till och från Kareby. I Kareby planeras ny koppling till E6 som kommer öka tillgängligheten för både Karebymedborgare och företagare. Det nya planerade motet i höjd med Kareby och väglänk mellan Kareby -Ekelöv är porten till Marstrand och stora delar av kusten. Arbetet med framtagande av vägplan pågår för fullt I Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och i utblicken. På strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av centrum väster om järnvägen. Sparråsvägens förlängning som förbinder Torsbyvägen och Marstrandsvägen byggs inom perioden och utgör en av de viktigare strategiska åtgärderna. Förutom de 100 bostäder som precis färdigställts i Ytterby centrum planeras ytterligare drygt 300 bostäder bli klara för inflyttning inom perioden. Stadskärnan Kungälv Motorn i kommunens tillväxtarbete! Stadskärnan ska växa och utvecklas till Göteborgsregionen mest dynamiska plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Boende, arbetsplatser, handel, kultur, idrott, nöjen och upplevelser ska ligga tätt, då skapas den attraktivitet, rörelse och dynamik som eftersträvas i Stadskärnan. Antalet boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år En hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform. Antalet arbetsplatser i stadskärnan ska öka genom en satsning på kontor i attraktiva lägen. Tillskottet av dagbefolkningen stärker även handel och andra verksamheter, samt bidrar till ökad användning av kollektivtrafiken. Att möjliggöra för ökat utbud och kvalitet inom kultur, idrott, nöjen, föreningsliv och upplevelser bidrar till en ökad attraktivitet för stadskärnan och hela kommunen som plats att leva och verka i. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan/strandgatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallavägen, Vita Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Upprustningen av stadsmiljön till en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för samt ett stärkt varumärke och ökad kännedom om Kungälv ska fortsätta. Hållbar stadsutveckling ska vara ett av ledorden. Det kan vara t.ex. goda boendemiljöer som utvecklas och att det ska vara en jämställd stad med lika möjligheter för alla att utvecklas och leva ett gott liv. I arbetet med att utveckla stadskärnan eftersträvas en hög täthet mellan olika stadsdelar samt närhet inom staden så att staden byggs ihop till en helhet. Strandgatan och Västra gatan får nya bostäder och byggs samman till en hel struktur och befintliga fastigheter runt Västra tullen utvecklas och kompletterar Stadshuset. Västra tullen utvecklas till stadens mötesplats och torg, samt knyts tydligt samman med Ytterbyvägens handel och utbud. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. esplanaden eller promenaden förbi Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

297 Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Arbetet med att utveckla Uddevallavägen, Busstorget och Nytorget och hur området kopplar ihop och håller samman staden från Västra Tullen till Kongahälla startar upp under Här ska nya bostäder, kontor och handel och andra verksamheter växa fram efter öppnandet av det nya Resecentrum vid årsskiftet 2017/2018. Barriären E6 byggs delvis bort genom Resecentrum, som färdigställs under perioden och nya bostäder väster om E6 i Komarken tillkommer senare, samt en ökad täthet i Komarken bidrar till en ökad trygghet och berikar området med fler bostadsformer och upplåtelseformer. I direkt anslutning till Resecentrum sker också en stor om- och tillbyggnad av Thorildskolan som är en av kommunens tre högstadieskolor. Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. Centrumstråket i Kungälv. Det gröna stråket i parker och gatumiljöer från Västra gatan till Nordmannatorget med kringliggande ytor. Det här stråket möter uppdraget om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket och utformas för att ge både energi åt gatuliv och gröna lungor. Fler platser är tydliga välkomst- och målpunkter för besökare. Stråket ska också fungera som vägvisande genom att binda ihop olika centrala platser. Stråkprojektet har tillkommit för att vara flexibelt i förhållande till andra projekt och är därför inte strikt definierat inför varje år. Utvecklingen av stråket kan exempelvis följa genomföranden av detaljplaner och större projekt som Resecentrum eller Västra Tullen utan att helhetstankar går förlorade och för att bidra till en jämnare leveranstakt. Strandstråket i Kungälv. Mötesplatser och rekreationsytor på parkmark längs älven. Stråket ska ge medborgare och besökare möjlighet till varierade upplevelser, från rofyllt till aktivt och också skapa platser för evenemang. Stråket har också som uppdrag att binda ihop olika delar i staden och bidrar på ett antal platser till första intrycket av Kungälv. Liksom centrumstråket har detta projekt framtagits för att kunna vara flexibelt och i samråd följa genomförandet av andra projekt. Kärna Vision 2020: De korta avstånden är en av Kärnas styrkor liksom den lantliga karaktären. Utbyggnaden av VA innebär nya möjligheter för orten att utvecklas och stärka sin roll som serviceort i södra delen av kommunen. I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan Kärna utgör också ett lokalt kollektivtrafiknav med pendlingsmöjligheter via Kornhall och Ytterby. Bussterminalen är nyligen tillgänglighetsanpassad och kan nu fungera som bytesstation för alla resenärer. För att ytterligare öka möjligheten till pendling är en utbyggnad av GC- nätet kring Kärna inlagd i perioden. I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter, ytterligare tillskott bedöms inte behövas under perioden. Inom perioden planeras en ny förskola samt vissa investeringar i fritidsanläggningar. Marstrand Vision 2020: stråket längs med väg 168 från Tjuvkil och ut till Marstrand är en av kommunens mest attraktiva miljöer. Detta innebär både stora möjligheter till utveckling samtidigt ansvar för att bevara områdets kvaliteter. Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och de av Kommunstyrelsen beslutade 10- punkterna för Marstrand. Koön blir centrum för den kommunala servicen. Det gör att under Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

298 planperioden och inom utblicken fram till 2021 kommer att etableras skola, förskola och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala servicefunktionerna på t ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service. En stor strukturerande och gammal fråga är parkeringstillgängligheten. En parkeringsstudie pågår. Tanken är att hitta en parkeringsstrategi för Marstrand som effektiviserar dagens anläggningar och som möjliggör vidare utveckling av orten. Ytterligare en strukturerande fråga är standarden på v 168. Vårt sekundära stråk väg 168 är en viktig länk i både ett kommunalt och regionalt perspektiv. I höst beslutas det om trafiksäkerhetsåtgärder och GC-väg i Tjuvkil. Huruvida utbyggnaden av bostäder kan fortsätta i den takt vi önskar, kommer att diskuterats i samband med översynen av översiktsplanen. Länsstyrelsen har inte samma inriktningsmål som GR, VGR och kommunen. Under planperioden kommer Marstrands vattenverk rustas upp för att säkerställa vattenkvaliteten. Byggnation av bostäder pågår på Hareslätt och första inflyttning kan ske till årsskiftet 2015/2016. Detaljplanen för Båtellet på Marstrandsön beräknas antas under Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på Instön. Dessa är definierade i översiktsplanen som grannbyar till Marstrand. Detaljplanen för Tjuvkil beräknas vinna laga kraft vid årsskiftet 2015/2016. Det arbetet innehåller möjligheten att bygga förskola. Vidareutveckling av Instön ligger längre fram med tyngdpunkt i utblicken då det finns förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp. Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand och Diseröd. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. Bostadsbyggnationen sker genom en variation av upplåtelseformer med målet att hälften skall utgöras av hyresrätter. 2) Ett effektivare och mer hållbart resande Med hållbart resande avses resande och transporter som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Arbete med hållbart resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och att påverka resandet innan resan påbörjats. En stor andel av bilresor som görs inom Göteborgsregionen är pendlingsresor, arbetsresor eller korta resor mellan 0-5 km. Resor som skulle kunna ersättas med gång, cykel eller kollektivtrafik. Hållbart Resande är ett sätt att aktivt motverka ökningen av sådana bilresor. För att kunna uppnå bl.a. kommunens miljömål räcker det inte att biltrafiken måste anpassas för att bli mer hållbar och att vårt bilberoende måste minskas. Vi måste börja använda mer alternativa färdmedel. Teknisk utveckling och alternativa, ickefossila bränslen är nödvändiga men inte tillräckliga åtgärder i transportsystemet. Vi behöver fokusera på att inspirera och uppmuntra våra medborgare att resa mer hållbart. Samt att erbjuda god kollektivtrafik, god infrastruktur för både cykel- och gångbanor men också trygga och säkra miljöer runt stråk och hållplatser. Inom delområdet kommer investeringsmedel läggas på fysiska åtgärder som bland annat att förbättra tillgängligheten till och från hållplatser, belysning på GC-banor och saknade länkar i tätortsmiljön samt pendelparkeringar. På landsbygden kommer 5 prioriterade GC-vägar anläggas inom en 5 årsperiod, se nedan. Västtrafik ansvarar för kollektivtrafiken men vi kommer att driva de frågor som kan leda till ett mer hållbart resande såväl på landsbygden som i och till och från våra serviceorter. Det pågår ett arbete med att justera taxorna för kollektivtrafiken i regionen. Det som är beslutat i Västra Götalandsregionen, VGR, är att i Kungälvs tätort ingår i periodkort Göteborg+ och Kungälv Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

299 tätort utvidgas till och med Kornhallsförbindelsen och angränsar Göteborg. Träder i kraft i början på år Cykelbanor på landsbygd Sträcka Längd (kilometer) Planerat färdigställande Solberga - Tunge skola 0, Tega - Staby 3, Tjuvkil 3, GC-paket: Kärna Torsby/Tofta 3, Stället - Risby 6, (Stället Ekelöv Risby) Vävra - Tjuvkil 3, Kareby - Kode 6, ) Destinationsutveckling skapa ännu stoltare ambassadörer. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen - i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand - är centrala i destinationsutvecklingen. Ett antal övergripande satsningar ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. Delområdet är även tänkt som en del av svaret på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Fästningsholmen - entrén till hela Kungälv. En upprustning och omdaning av Fästningsholmen pågår under planperioden. Syftet är att möjliggöra utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen. Arbetet sker i nära samarbete med Bagahus och Statens fastighetsverk. En del i målsättning i arbetet kring stadens och Fästningsholmens utveckling är att koppla samman Fästningsholmen och gamla staden, däribland nytt torg på Fästningsholmen, en ny gånglösning över från Fästningsholmen till Gamla torget och stråket bort längs Strandparken m.fl. Människor ska känna sig inbjudna att röra sig i stråken genom staden och centrum länkas ihop. Flera av dessa satsningar arbetas in i investeringsplanen. Delområdet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktige har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice samt infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. Marstrand - ett av Sveriges ledande besöksmål. Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön, Backudden och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger arrangemang och verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fastighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. 4) Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan Kungälvs Vattenverk fattades beslut om att bygga ett nytt vattenverk och dess placering i Dösebacka. Kapaciteten på vattenverket ska klara utvecklingen i kommunen med ökad befolkning, Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

300 VA i kustzon samt omfatta leverans av vatten till kommunerna Ale, Stenungssund och Tjörn. Vattenverket beräknas vara i drift i juni år Detta år är kritiskt då man beräknar att kapacitetsbehovet från befolkningsmängden tangerar vattenproduktionen. Sommaren 2015 handlades entreprenör och konsulter upp för projektering samt byggnation av vattenverket. Systemval för ett ytvattenverk pågår och kommer resultera i ett färdigprojekterat vattenverk i slutet av VA i kustzon. Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Matavfallsinsamling. Arbetet med att ställa om från säck till kärl i kommunen pågår. I samband med omställningen erbjuds abonnenterna insamling av matavfall i separat kärl. Genom att röta matavfallet kan vi sluta kretsloppet och återföra näringsrik biogödsel till jordbruksmark. Biogas kan ersätta fossila bränslen och ett drivmedel som är bättre både för miljön och hälsan. Matavfallsinsamlingen kommer att införas etappvis, område för område och samtliga abonnenter beräknas ha fått erbjudande om insamling av matavfall 2017 och därmed har alla abonnenter fått utbytt sin säck mot kärl. Generella potter Utöver fyra ovanstående delområden med riktade investeringar finns även ett antal generella investeringar i form av potter för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter. Potten för energisparåtgärderna får enbart användas till energisparåtgärder som leder till minskade kostnader. Sammanfattning av volymer investeringar Investeringsplanen kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. De skattefinansierade investeringarna indelade per serviceort, se tabell nedan De skattefinansierade investeringarna delas även in verksamheter se tabell nedan. Observera att endast år 2016 är inom ram medan påföljande år är i planeringsläge. Skattefinansierade investeringar indelat per serviceort: Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

301 Skattefinansierade investeringar indelade per verksamhet: Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Investeringsgruppen vill inledningsvis peka på att sammanställningen av investeringarna visar upp volymer som är högre än ramen som Kommunfullmäktige anslagit under perioden År ett, d.v.s. 2016, ligger förslag till skattefinansierade investeringar inom beslutad ram. För åren krävs mer bearbetning. I det här läget lämnas ramarna för 2017, 2018 och 2019 orörda. Förvaltningen föreslår alltså ingen ramjustering just nu. Investeringsplanen bearbetas vidare inför Årsplan Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

302 I år har investeringsgruppen valt, utefter givet budgetdirekt, att prioritera investeringar i kärnverksamhet framför investeringar i infrastruktur. Vi har även valt att göra en prioritering för år 1, dvs 2016 i en tvågradig skala 1 och 2. Prio1 är sådana investeringar som beror på volymökning, samhällsutveckling eller är en följd av en annan investering som klassas så som 1 t.ex. en gc-bana till en skola. Prio 1 är även arbeten som redan pågår från föregående år. Prio 2 är kvalitetshöjande investeringar, utredningar och andra investeringar som inte kan anses få lika stor effekt om de uteblir. Tanken är att en prio2 investering kan lyftas upp till en prio 1investering om en investering fastnar t.ex. i ett överklagande. Sektorerna har förfinat sitt planeringsarbete i behovsanalyserna. De prognoser som kommunen genom beslut lagt fast ligger till grund för arbetet. En analys är även gjord av detaljplaneringssituationen. Detta ligger nu som förutsättning för byggstart i alla de anläggningar som behöver ny detaljplan. Tidplanerna är i möjligaste mån synkade med sektorernas behov och möjligt genomförande. Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Volymökningarna som förslaget innebär förutsätter att sektorernas budgetbehov hanteras och kompenseras genom ordinarie budgetprocess med hushållnings- och effektiviseringsfokus likt tidigare år. Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en naturlig volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. För att möta politikens mål om hushållning tas en plan fram för att uppnå en årlig effektivisering på 3 % med bibehållen kvalitet. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar differentierade avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. I dagsläget pekar dock prognoserna på att alla investeringar inte kan genomföras enligt tidplan, bland annat på grund av markägarfrågor. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som kommunfullmäktige beslutar om. Det gör att en förutsättning för investeringarna i vatten och avlopp och renhållning är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter som tar ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen. Investeringar i hamnverksamhet och parkering är skattefinansierade men däremot är driften avgiftsfinansierad. Vid tillväxt genom förtätning är en av framgångsfaktorerna att parkeringsfrågan löses på ett effektivt sätt. Förvaltningen kommer under inledningen av perioden titta på om ett kommunalt parkeringsbolag kan vara en del av lösningen. De exploateringsfinansierade investeringarna ökar under perioden. Kongahälla ska genomföras. Västra Ytterby samt Diseröd kommer att starta under perioden. Målsättningen om att genomföra 2000 bostäder under perioden får effekt på arbetsprocesser och tidsplanering. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

303 Förvaltningen behöver vara mer aktiv gentemot byggherrar som redan har byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner. Förvaltningens bedömning av genomförandet är inarbetat i investeringsplanen. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering i exploateringsprojekt är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att kommunfullmäktige årligen fattar separat beslut i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostnader. Förtida beslut Ytterligare förtida beslut efterfrågas inte för Driftkostnadsutveckling och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i investeringsplanens sammanställning, se tabell nedan. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett schablonmässigt utrymme som för åren beräknas till 15 mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

304 8 Ekonomiska sammanställningar 8.1 Driftplan Mkr Årsplan 2015 Driftplan tertial 1 Prognos tertial 1 Driftplan tertial 2 Ref orm er Kost nads ökn. Bedömt behov Förvaltn 3.0 Kvalitet underh. Exploat Förslag Årsplan Skola 976,4 981,4 991, ,7 5,6 12, ,3-23, ,9 Vård och äldreomsorg 406,6 408,8 439,8 447,5 0,7 448,2-9,8 438,4 Arbetsliv och stöd 337,0 363,3 384,2 389,2 6,1 395,3-8,1 363,2 Kultur och samhällsservice 90,5 86,3 87,8 88,2 0,5 88,7-2,2 86,5 Samhällsbyggnad 72,3 83,2 97,2 97,2 1,5 1,4 100,1-1,7 87,4 Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 KC/Kommunled ningssektorn 80,4 209,9 209,3 164,7 2,3 160,0-1,9 89,1 Målfokusering, politisk prioritering -20,0-20,0 Personalkostna dsökning 45,0 45,0-1,4 43,6 Driftkostn.-kons av investeringar 15,0 19,0 19,0 Underhåll, FMS 22,0-7,0 15,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 Stadshuset, evakuering 10,0 10,0 Försörjningsstöd 24,0 24,0 Räddningstjänst förbundet 38,7 1,3 40,0 Fästningsholmen 3,0 3,0 SOLTAK 1,0 1,0 Volym 59,0-1,5 57,5 Förvaltningsledningen 5,0 5,0 Stadskärnan 1,6 1,6 VA-verksamhet 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet 18,0 16,0 16,0 16,0 18,0 18,0 DELSUMMA 2 150, , , ,5 7,1 23, ,5-50,0-27, ,2 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

305 Mkr Årsplan 2015 Driftplan tertial 1 Prognos tertial 1 Driftplan tertial 2 Ref orm er Kost nads ökn. Bedömt behov Förvaltn 3.0 Kvalitet underh. Exploat Förslag Årsplan Finansiering -55,9-53,9-69,8-55,5-56,2 Reavinst 0,0 0,0-7,0 0,0 Exploatering 0,0 0,0-1,5-20,0-20,0 SUMMA 2 095, , , , ,0 VOLYM 35,0 35,0 TOTAL 2 130, ,0 8.2 Finansieringsplan Mkr Förslag Prognos Bokslut Bokslut Bokslut Ram Förändring av eget kapital 45,0 15,0 49,6-8,2 88,3 45,0 Av- och nedskrivningar 105,0 110,0 97,4 95,7 88,6 110,0 Medfinansiering och förskottering -127,0 Förändring avskrivningar 20,9 90,7 Förändring av pensionsskuld -40,0 22,4 Medel från verksamheten -17,0 125,0 167,9 178,2 199,3 155,0 Förändr. kortfristiga fordringar -111,8-322,6 Förändr. kortfristiga skulder 23,7-26,8 Förändring likv. medel drift -17,0 125,0 167,9 90,1-150,1 155,0 Investeringar Förändring värdepapper 94,8 Exploatering -210,0-25,0 Nettoinvest skattefin verks -419,0-345,0-310,1-148,1-300,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -210,0-62,4-175,0 Investering bolag 0,0 Förändring likv. medel inv. -839,0-345,0-372,5-53,3 116,0-500,0 Finansiering Upplåning 1050,0 340,0 400,0 408,0 175,0 415,0 Upplåning bolag 95,0 0,0 0,0-27,0 95,0 Amortering -290,0-120,0-183,0-358,0-173,0-165,0 Placering pensionsmedel Förändring kortfristig del 20,0 Förändring utlåning 14,4 Förändring likv. medel fin. 855,0 220,0 217,0 23,0 36,4 345,0 Total förändring likv medel Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

306 8.3 Investeringsplan Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

Medfinansieringsavtal objekt xxx. Följande definitioner och begrepp används i detta medfinansieringsavtal:

Medfinansieringsavtal objekt xxx. Följande definitioner och begrepp används i detta medfinansieringsavtal: Medfinansieringsavtal objekt xxx 1 Parter Trafikverket, region xx, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge kommun x, org.nr., Adress, Postadress/ xx AB, org.nr., Adress, Postadress Mellan parterna har följande

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7

Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7 DNR: 2014/KS0061 GRANSKNINGSHANDLING, UPPRÄTTAD 2015-11-06 Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7 Ändring av detaljplan för del av Förslag till stadsplan för del av Ryk Nedra 2:9 m.fl.

Läs mer

Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13)

Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13) Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Jenny Lindqvist 2014-01-13 Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13) Sammanfattning Utifrån visionen om att göra Kongahälla till

Läs mer

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Utställningshandling 2014-05-08 Detaljplan för BOSTÄDER I TEGA, YTTERBY Tega 2:5 Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset 442

Läs mer

Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad 2015-09-17 Reviderad 2015-11-19

Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad 2015-09-17 Reviderad 2015-11-19 Akt nr 1486-P157 Upphävande av detaljplan för Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad 2015-09-17 Reviderad 2015-11-19 Antagen av MBN: 2015-11-19 Laga kraft: 2015-12-23 Dnr MBN/2015-0572

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-02 KS-2014/1038.210 1 (3)

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-02 KS-2014/1038.210 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-02 KS-2014/1038.210 1 (3) HANDLÄGGARE Gunilla Wastesson 08-535 313 81 gunilla.wastesson@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av Kärna 67:1, hyresbostäder i Hermansby socken, Kungälvs kommun PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD Mall skapad 041115 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80

Läs mer

Samråd om ändring i detaljplan för del av Årbol 1:4 mm (Tavlan) i Ed, Dals- Eds kommun, Västra Götalands län (15-STY-4323)

Samråd om ändring i detaljplan för del av Årbol 1:4 mm (Tavlan) i Ed, Dals- Eds kommun, Västra Götalands län (15-STY-4323) Plan- och byggnadsnämnden Datum: 2016-02-10 D.nr: BYGGd-2015-150.214 Samråd om ändring i detaljplan för del av Årbol 1:4 mm (Tavlan) i Ed, Dals- Eds kommun, Västra Götalands län (15-STY-4323) Plan- och

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning 1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen

Läs mer

Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen. KS 2013-391

Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen. KS 2013-391 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 47 Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen.

Läs mer

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8)

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8) Sida 1 (8) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen, kl. 16:30-18:30 ande Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Thomas Alpner (M) Vice ordförande Pia Gillerstedt (S) Carl Adiels (MP) Rolf Vadström (SD) Camilla

Läs mer

Överenskommelse om överlåtelse av mark- och. exploateringsavtalet mellan Huddinge kommun och

Överenskommelse om överlåtelse av mark- och. exploateringsavtalet mellan Huddinge kommun och KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 10 februari 2015 Dnr KS-2015/387.214 SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Juan Pinones Arce 08-535 365 70 juan.pinones@huddinge.se Kommunstyrelsen Överenskommelse

Läs mer

EXPLOATERINGSAVTAL. Tidplan för utbyggnad av bebyggelse och allmänna anläggningar.

EXPLOATERINGSAVTAL. Tidplan för utbyggnad av bebyggelse och allmänna anläggningar. Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Bo i Väsby AB, org.nr 556887-4399, nedan kallad Exploatören, har träffats följande EXPLOATERINGSAVTAL om genomförande av ett

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Datum Diarienr 2007-05-02 KS/2004:298 rev. 2008-03-04

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Datum Diarienr 2007-05-02 KS/2004:298 rev. 2008-03-04 1(6) Datum Diarienr 2007-05-02 KS/2004:298 rev. 2008-03-04 Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-29 Laga kraft 2008-06-02 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för BOSTÄDER I DJUPEDALEN I Partille kommun, Västra

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE

NORMALT PLANFÖRFARANDE 1 (7) NORMALT PLANFÖRFARANDE LAGA KRAFT 2009-03-25 Detaljplan för Harvägen, Eneby 1:122 m. fl. Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl 1(14) ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE FUNÄSDALEN 32:25, m fl HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN UPPRÄTTAD 2009-06-11 REVIDERAD 2010-05-06 Planområdet Planförfattare:

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 1 (14)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 1 (14) Sida 1 (14) Plats och tid Carlstensrummet, Stadshuset klockan 11:00-16.00 Beslutande Håkan Olsson (FP) Ordförande Mona Haugland (S) Oppositionsledare Jan Niklasson (C) Mohamed Hama Ali (S) Marcus Nordfeldt

Läs mer

Avtal om medfinansiering och samverkan objekt Gång- och cykelväg längs väg 728 Prästgårdsvägen, Torup, Hylte kommun

Avtal om medfinansiering och samverkan objekt Gång- och cykelväg längs väg 728 Prästgårdsvägen, Torup, Hylte kommun 1 (6) Ärendenummer Trafikverket 2016/85583 Avtal om medfinansiering och samverkan objekt Gång- och cykelväg längs väg 728 Prästgårdsvägen, Torup, Hylte kommun 1 Parter Trafikverket, Region Väst, org.nr.

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 SAMRÅDSFÖRSLAG 2014-11-28 Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 PLANBESKRIVNING P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Inför fortsatt planering ska parternas åtaganden gentemot varandra regleras avseende kommande exploatering.

Inför fortsatt planering ska parternas åtaganden gentemot varandra regleras avseende kommande exploatering. Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Vatthagen Fastighets AB, org.nr 556491-1377, nedan kallad Bolaget, har träffats följande RAMAVTAL avseende detaljplaneändring

Läs mer

DETALJPLAN FÖR ELESHULT 6:1 OCH 6:2 (NYHAMNSSKOLAN),

DETALJPLAN FÖR ELESHULT 6:1 OCH 6:2 (NYHAMNSSKOLAN), KS/2013/502 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR (NYHAMNSSKOLAN), HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING, 2013-10-14 FÖRORD OM DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL DETALJPLAN En detaljplan består av en

Läs mer

Hagaström 77:15 mfl, Hagaströmsskolan

Hagaström 77:15 mfl, Hagaströmsskolan PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2012-02-15 Antagandehandling Dnr: 09BMN1037 Handläggare: Thobias Nilsson Hagaström 77:15 mfl, Hagaströmsskolan Detaljplan för skola Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (7)

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (7) Sida 1 (7) Plats och tid Mötesrum Hamnen, kl. 16:15-17:15 ande Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Pia Gillerstedt (S) Kl. 16:15-17:00 Carl Adiels (MP) Thomas Alpner (M) Rose-Marie Stenman (C) Rolf Vadström

Läs mer

Mötesanteckningar DEMOKRATIBEREDNINGEN

Mötesanteckningar DEMOKRATIBEREDNINGEN Mötesanteckningar Plats och tid Hamnen, Stadshuset, den 5 november 2015, kl 15.00 16.55 Närvarande Benny Strandberg (KD) Tjänstgörande beredningsledare Pia Gillerstedt (S) Alexandra Stenlund (UP) Carl

Läs mer

Bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl.

Bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. Samrådshandling 2013-04-19 Rev: Dnr: 0072/06 Plannummer: Mark och Exploateringsenheten Andreas Wingfors Telefon: 0303-73 26 65 Mail: andreas.wingfors@stenungsund.se DETALJPLAN för Bostäder och förskola

Läs mer

Wäckare Äng i Runby Del 1, Bostadsområde Del 2, Grönområde

Wäckare Äng i Runby Del 1, Bostadsområde Del 2, Grönområde Antagandehandling, november 2009 Detaljplaner för Wäckare Äng i Runby Del 1, Bostadsområde Del 2, Grönområde GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska,

Läs mer

Del av Ugglarps samhälle Falkenbergs kommun och Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2006-06-26, REV 2006-10-17, REV 2007-04-03

Del av Ugglarps samhälle Falkenbergs kommun och Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2006-06-26, REV 2006-10-17, REV 2007-04-03 ANTAGANDEHANDLING 2006-06-26, REV 2006-10-17, REV 2007-04-03 Detaljplan för Ugglarp 3:4 m fl Del av Ugglarps samhälle Falkenbergs kommun och Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB Mark och

Läs mer

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet Dnr KS-2012-671 Dpl 00 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-03-26 Jenny Mentzer, 054-540 -10 40 jenny.mentzer@karlstad.se Översyn av arbetsformer och reglemente för

Läs mer

Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187

Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-11-19 360 Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för del av Åkarp 7:58, i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län normalt planförfarande UTLÅTANDE Antagandehandling, upprättad 2011-04-11 1 (7) UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-10-22 Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-10-22 Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Inlandsrummet klockan 13:00-16:45 Beslutande Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Göran Oskarsson (FP) Björn Saletti (V) Sekreterare Fredrik Skreberg

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 Ändring genom tillägg till detaljplan för Gredelby 7:75, Knivsta kommun Enkelt planförfarande ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-01-25 (utställningshandling )

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-01-25 (utställningshandling ) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-01-25 (utställningshandling ) Detaljplan för DALBERGEN del av fastigheten Härön 1:4 m.fl. fastigheter fiskeläget Härön, Tjörns kommun, Västra Götalands län. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-27 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-04-20, rev. 2011-11-21 ANTAGANDEHANDLING UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 20XX-XX-XX Detaljplan för fastigheten Tälje 4:73 m.fl. (kv Båtsman) i Norrtälje stad enligt

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Detaljplan för Heimer 1 m.fl. (Del av stadsdelen Ljungdala)

Detaljplan för Heimer 1 m.fl. (Del av stadsdelen Ljungdala) Upprättad 2015-10-13 Antagen av Byggnadsnämnden 2015-XX-XX XX Laga kraft 20XX-XX-XX Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för Heimer 1 m.fl. (Del av stadsdelen Ljungdala) Hässleholms

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel. Datum Dnr: 2011-01-28 KS 25/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-08 Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Torsdagen den 8 oktober kl. 17:30-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare I anslutning till sammanträdet ges möjligheten att ta del av

Läs mer

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 66/2010 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-17, rev 2010-07-01 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28 Detaljplan för fastigheterna Väddö-Tomta 2:91-132 och del av 20:1 i Väddö församling Dnr 09-10207.214 Ks

Läs mer

Medfinansieringsavtal väg 276 Rosenkälla - Åkersberga etapp 4, Margretelundsvägen- Söralidsvägen

Medfinansieringsavtal väg 276 Rosenkälla - Åkersberga etapp 4, Margretelundsvägen- Söralidsvägen Tjänsteutlåtande 0 Österåker Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Anderman Till Kommunstyrelsen Datum 2017-06-19 Dnr KS 2017/0158 O Medfinansieringsavtal väg 276 Rosenkälla - Åkersberga etapp 4, Margretelundsvägen-

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Sida 1 (6) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 16:00-16:30 Beslutande Ulrika Winblad (S) Ersättare för Miguel Odhner (S) Maria Kjellberg (MP) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg

Läs mer

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM RAMAVTAL OM FINANSIERING OCH MEDFINANSIERING AVSEENDE ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I STORSTÄDERNA SAMT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE STORSTAD STOCKHOLM Innehållsförteckning 1. Parter 2. Inledning

Läs mer

AVTAL OM MARKANVISNING

AVTAL OM MARKANVISNING Mellan Motala kommun och exploatören AVTAL OM MARKANVISNING 1 Parter Motala kommun, nedan kallad kommunen, org.nr 212000-2817, 591 86 Motala Exploatörens namn, nedan kallad exploatören, org.nr XXXXXX-XXXX,

Läs mer

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan) PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-05-20 Antagandehandling Dnr: 10BMN7 Handläggare: Thobias Nilsson Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan) Detaljplan för bostäder och skola m.m. Gävle

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-03-28 Sida 1 (16)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-03-28 Sida 1 (16) Sida 1 (16) Plats och tid Inlandsrummet klockan 13:00-18:05 ande Roger Bogren (M) Ordförande Göran Oskarson (FP) Glenn Ljunggren (S) Björn Saletti (V) Sekreterare Ingela Flodin Paragraf 14-25 Ordförande

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS. Dnr MN/2002-0967

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS. Dnr MN/2002-0967 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av Nyckleby 1:33 Strömstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2009-12-17 301 att genomföra ett samråd gällande rubricerat

Läs mer

DOM 2014-05-16 Stockholm

DOM 2014-05-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-05-16 Stockholm Mål nr P 8833-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-06 i mål nr P 1304-13, se bilaga KLAGANDE P S MOTPART Gällivare

Läs mer

Beslutande Johan Persson (S) ordförande. Inger Hilmansson (FP)

Beslutande Johan Persson (S) ordförande. Inger Hilmansson (FP) KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2011-01-25 Tid Kl. 08.30 10.15 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 11-20 ande Johan Persson (S) ordförande Malin Petersson (M) vice

Läs mer

Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn och

Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn och 2013-09-27 1 (11) STARTPROMEMORIA Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn Dnr KFKS 2012/554-251 Projekt 9224 Allmänna anläggningar Danvikstrand Dnr KFKS 2012/556-251 Projekt 9225 Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn

Läs mer

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Kullsvedens handels- och småindustriområde Detaljplan för UTSTÄLLNINGSHANDLING Kullsvedens handels- och småindustriområde i Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-20, 120,

Läs mer

Dnr KS/2012:70-254 Mark- och exploateringsenheten 2014-11-21. Mellan nedanstående parter träffas följande exploateringsavtal.

Dnr KS/2012:70-254 Mark- och exploateringsenheten 2014-11-21. Mellan nedanstående parter träffas följande exploateringsavtal. AVTAL Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012:70-254 Mark- och exploateringsenheten 2014-11-21 1/7 EXPLOATERINGSAVTAL Mellan nedanstående parter träffas följande exploateringsavtal. Parter Strängnäs kommun,

Läs mer

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS

Läs mer

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun 1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-10-20 Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-10-20 Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 08:30-12:10 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) Vice ordförande Ulrika Winblad (S) Jan Tollesson (FP) Gun-Marie Daun (KD)

Läs mer

DETALJPLAN - Samråd. Samrådstiden gäller från 2014-06-13 till och med 2014-07-11. 2014-06-04 Dnr 2014-45. Enligt sändlista

DETALJPLAN - Samråd. Samrådstiden gäller från 2014-06-13 till och med 2014-07-11. 2014-06-04 Dnr 2014-45. Enligt sändlista Datum Vår bet 2014-06-04 Dnr 2014-45 Er bet Adressat Enligt sändlista DETALJPLAN - Samråd Härmed översändes handlingar för: Detaljplan för Mandolinen 1 m.fl. och del av Fröafall 2:1 i Tranås stad Upprättad

Läs mer

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 Granskningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. inom stadsdelen Huvudsta,

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av KF 2004-11-18 Laga kraft 2004-12-17 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för del av Kebal 2:203 m. fl., Strömstads kommun Organisatoriska frågor Detaljplan Gällande detaljplan för Kebalviken upphävs

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Medfinansieringsavtal avseende byggande av plattform med tågstopp i Smedby, Kalmar kommun

Medfinansieringsavtal avseende byggande av plattform med tågstopp i Smedby, Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kalin 2013-11-07 KS 2013/0824 Kommunfullmäktige Medfinansieringsavtal avseende byggande av plattform med tågstopp i Smedby, Kalmar kommun Förslag

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2005-03-14 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer 2004:6-51 Antagen av kommunfullmäktige 2005-06-22 och lagakraftvunnen 2006-06-01 Detaljplan för BOSTÄDER VID FINNGÖSASKOLAN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-04-02 Sida 1 (18)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-04-02 Sida 1 (18) Sida 1 (18) Plats och tid Verkstaden klockan 11:00-16:00 Beslutande Kerstin Petersson (FP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Charlotta Windeman (M) Morgan Persson (UP) Kl

Läs mer

Allmänt Målsättningen med detaljplanen är att möjliggöra bostadsbebyggelse i ett attraktivt läge på Tjuvsundsberget söder om centrala Kungshamn.

Allmänt Målsättningen med detaljplanen är att möjliggöra bostadsbebyggelse i ett attraktivt läge på Tjuvsundsberget söder om centrala Kungshamn. Detaljplan för TJUVSUNDSBERGET del av fastigheten Gravarne 3:1 Kungshamn, Sotenäs kommun Antagen 2006-03-09 Laga kraft 2006-04-10 A Upprättad 2005-11-10 Justerad 2006-03-09 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA

Läs mer

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Samrådshandling Detaljplan för NYA BOSTÄDER I TYFTER Inom Tyfter 1:19 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-09-09 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-01-28, rev 2009-07-06 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för verksamhetsområdet Storsten- Vingelebacke, fastigheterna Tälje 2:45-48 m fl i Norrtälje-Malsta

Läs mer

Martin Edberg (S), vice ordf. skol- och barnomsorgsnämnden 400

Martin Edberg (S), vice ordf. skol- och barnomsorgsnämnden 400 Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 9:00 11:15 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Övriga Justering Justerare Plats och tid Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C)

Läs mer

Detaljplan för InfraCity Öst, Upplands Väsby kommun och Radion 1 m.m., Rotsunda, Sollentuna kommun

Detaljplan för InfraCity Öst, Upplands Väsby kommun och Radion 1 m.m., Rotsunda, Sollentuna kommun 598 Laga kraft 2012-01-27 Gäller delen inom Sollentuna kommun Antagandehandling Upprättad maj, 2010 reviderad augusti 2010 Dnr BN/2006:141 (Upplands Väsby) Dnr 2009/270 KS 203 (Sollentuna) Detaljplan för

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Sida 1 (6) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 14:30-14:35 Beslutande Mats Frisell (S) Ersättare för Miguel Odhner (S) Maria Kjellberg (MP) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg

Läs mer

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE Samrådshandlingar 1 (6) 2015-06-23 Dnr PLAN.2015.4 Planbeskrivning Ändring genom tillägg till detaljplan för fastigheten ÅKAREN 1 i detaljplan för kv. PANTEN, STALLET, TULLEN m. fl. i stadsdelen Östertull,

Läs mer

KALLELSE Kommunfullmäktige

KALLELSE Kommunfullmäktige KALLELSE kallas härmed till sammanträde onsdagen 2012-06-13 kl. 19.00 på Älvkullen, Älvgatan i Höör Höör 2012-06-04 Ellinor Dahlgren Ordförande /Benny Nilsson FÖREDRAGNINGSLISTA vid kommunfullmäktiges

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer för kommunal markanvisning i Vallentuna kommun

Tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer för kommunal markanvisning i Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2015-02-28 DNR KS 2014.352 ANNA-CARIN MATTSSON SID 1/2 EXPLOATERINGSCHEF ANNA-CARIN.MATTSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNFULLFMÄKTIGE Tjänsteskrivelse

Läs mer

Till styrelsen. Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus

Till styrelsen. Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus Tillhör punkt 12 på dagordningen till styrelsesammanträde med AB Svenska Bostäder 2012-06-14 Till styrelsen Exploatering av Albano med student- och forskarbostäder m m - samarbetsavtal med Akademiska Hus

Läs mer

Stödgivaravtal Strängnäs kommun och Ung Företagsamhet Sörmland, UF

Stödgivaravtal Strängnäs kommun och Ung Företagsamhet Sörmland, UF TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2016:87-106 Näringslivskontoret 2016-02-04 1/2 Handläggare Gunilla Malm Tel. 0722-269 125 Kommunstyrelsen Stödgivaravtal Strängnäs kommun och Ung Företagsamhet Sörmland, UF Förslag

Läs mer

Rastplats Skuleberget vid E4

Rastplats Skuleberget vid E4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Rastplats Skuleberget vid E4 Kramfors kommun, Västernorrlands län Vägplan, 2015-09-15 Projektnummer: 142420 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 186,

Läs mer

Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen

Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016-06-01 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen Handbok 5 kap. 15 och 22 a PBL Dnr 401-2016/2481 Lantmäteriet Division Fastighetsbildning 801 82 Gävle Tfn växel: 0771-63 63 63 Lantmäteriet

Läs mer

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-09-10

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-09-10 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-09-10 Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 10 september kl. 17:00-22:00 Pia Gillerstedt (S) Fredrik Skreberg 1:e vice Ordförande Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset

Läs mer

Begäran om planläggning för Olofsbo 2:4 (Olofsbo Camping och Stugby). KS 2014-416

Begäran om planläggning för Olofsbo 2:4 (Olofsbo Camping och Stugby). KS 2014-416 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-17 77 Begäran om planläggning för Olofsbo 2:4 (Olofsbo Camping och Stugby). KS 2014-416 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 14 december 2006 kl. 13:00-17:00.

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 14 december 2006 kl. 13:00-17:00. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (1717) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 14 december 2006 kl. 13:00-17:00. Beslutande Stig Eng (c) Ordförande Monica Olsson

Läs mer

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2008-02-04 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-01 Laga kraft 2008-05-05 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2016-01-26 Sida 1 (8)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2016-01-26 Sida 1 (8) Sida 1 (8) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 8:30-12:00 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) Vice ordförande Ulrika Winblad (S) Jan Tollesson (L) Gun-Marie Daun (KD)

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp

INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp Inbjudan till markanvisningstävling 1(6) 2014-05-27 (Rev. 2014-07-07) Evolution KS 2014/366 INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp del av Kv. Lejonet

Läs mer

Innehållsförteckning 2(11)

Innehållsförteckning 2(11) 2(11) Innehållsförteckning 12 Justering av protokollet och fastställande av föredragningslista 3 13 Årsbokslut 2013 4 14 Medfinansieringsavtal för framtagande av vägplan för Engarns vägskäl 5 15 Svar på

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun

Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning)

Läs mer