Rapport 2014:6 ISSN Sveriges mest gästvänliga stad Åmåls affärsklimat i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:6 ISSN 1650-7965. Sveriges mest gästvänliga stad Åmåls affärsklimat i fokus"

Transkript

1 Rapport 2014:6 ISSN Sveriges mest gästvänliga stad Åmåls affärsklimat i fokus

2 2014:6 Sveriges mest gästvänliga stad är publicerad av Västsvenska Handelskammaren Papper / Munken Polar 200 gram (omslag) / Munken Polar 120 gram (inlaga)

3 Förord Förord I nästan ett år har Västsvenska Handelskammaren samarbetat med Åmåls kommun. Jag har under året träffat företagare, tjänstemän och politiker som unisont beskrivit Åmål som en fantastisk plats att bo på. Det är lätt att förstå varför. Men det finns också utmaningar. Utflyttningen är en dessa. Risken för utflyttning ökar dramatiskt om pendlingsmöjligheterna är dåliga och vid utflyttning minskar de kommunala skatteintäkterna med mindre pengar till skola, äldreomsorg, vägunderhåll och fritidsanläggningar som följd. Det innebär att kommunen blir mindre attraktiv och det blir svårare för näringslivet att rekrytera rätt kompetens. Kommunen och företagen måste samarbeta för att möta utmaningar. Samarbetet underlättas av att alla vill samma sak att Åmål även i framtiden ska vara en fantastisk plats att bo på. företagare, politiker och kommunanställda tjänstemän. Vi har även genomfört enkätundersökningar, en till de kommunanställda och en till näringslivet. Den här rapporten innehåller slutsatser och en summering av det vi gjort. Handelskammarens mål har varit att genom dialog bidra till ökad förståelse för det lokala näringslivet och i förlängningen till ett företagsklimat som ger näringslivet förutsättningar att skapa tillväxt, arbetstillfällen och resurser till välfärden. Faktorer som gör en kommun attraktiv. Men det finns även andra viktiga faktorer. Som att tillhöra en stor arbetsmarknadsregion och att kunna erbjuda invånarna, nya som gamla, attraktiva boenden. Hur man når dit måste den fortsatta dialogen också handla om. En förutsättning för ett fungerande samarbete är att man pratar med varandra. Handelskammarens huvudsakliga insats har varit att få igång en dialog mellan Lars Segelod Regionchef Västsvenska Handelskammaren 3

4 4

5 Innehåll Innehåll Förord 3 Tjänstemännens syn på sin roll och på företagsklimatet enkät 7 Summering från dialogmöten 9 Nulägesanalys 15 Rekommendationer 21 Appendix: Enkätsvar från företagare 22 5

6 6

7 Tjänstemännens syn på sin roll och på företagsklimatet Tjänstemännens syn på sin roll och på företagsklimatet enkät De kommunala tjänstemännen är nyckelpersoner för företagsklimatet. Hur de ser på sin myndighetsroll och på näringslivet har stor betydelse för företagsklimatet. Men gruppen kommer sällan till tals i de undersökningar som görs. Västsvenska Handelskammaren lät därför samtliga chefer inom Åmåls kommun samt alla tjänstemän som har regelbunden kontakt med näringslivet besvara en enkät med frågor som: Anser sig målgruppen kunna påverka företagsklimatet? Vilka faktorer anser målgruppen vara viktiga för företagsklimatet? Tycker de att företagsklimatet är viktigt? Upplever de sig förstå näringslivets utmaningar och förstår näringslivet deras? Hur upplever de att samarbetet med näringslivet och med politikerna fungerar? Resultatet från undersökningen redovisades under våren 2014 för kommunens politiker, tjänstemän samt för en grupp företagare i samband med dialogmöten. De viktigaste slutsatserna var: Alltför många tjänstemän och chefer (2 av 3) anser sig sakna möjlighet att påverka företagsklimatet. I själva verket är de flesta av dem nyckelpersoner med mycket stor inverkan. Att få fler av dem att känna och inse det är viktigt och var ett av målen med dialogmötena. Tjänstemännen tycker att det är viktigt med ett bra företagsklimat. Samtidigt svarar de att servicenivån till företagen idag inte är tillräckligt god. Det innebär att det finns goda förutsättningar till förbättringar. Om svaren varit de omvända att företagsklimatet inte är viktigt och att servicenivån är tillräckligt god idag så hade förutsättningarna för förbättringar varit betydligt sämre. Det finns en relativ samsyn mellan tjänstemännen och Åmåls företagare om vilka faktorer som är viktiga för företagsklimatet, t.ex. rangordnar båda grupperna bemötandet högst. Tjänstemännen tycker att samarbetet med politikerna fungerar bra. Detta bekräftades även under dialogmötena. Ett bra internt samarbete ger bättre förutsättningar för en effektiv förvaltning och är därför viktigt för näringslivet och invånarna. Lika positivt är att tjänstemännen i mycket stor utsträckning svarar att de är stolta över att jobbar för Åmåls kommun. 7

8 8

9 Summering från dialogmöten Summering från dialogmöten Under Handelskammarens ledning har det genomförts sammanlagt nio dialogmöten 1. Sex möten mellan företagare och kommunala tjänstemän, samt tre möten mellan företagare och lokalpolitiker. Agendan bestod huvudsakligen av en punkt, att deltagarna berättade om sina utmaningar kopplat till sin verksamhet eller till sitt uppdrag. Syftet var att öka kunskapen och förståelsen för varandra. Det är viktigt att näringslivet förstås vilka utmaningar kommunen brottas med, att skatteintäkterna är vikande, att skolorna börjar bli överfulla, att det vore lagbrott från kommunen att ignorera vad detaljplanen säger, att lagen om offentlig upphandling säger att, etc. Men det är förstås lika viktigt att kommunens tjänstemän och politiker förstår näringslivets utmaningar. I denna summering från dialogmötena ligger störst fokus på de utmaningar som företagarna berättat om. Syftet är att det ska hjälpa kommunen att ytterligare förbättra företagsklimatet. Några konkreta åtgärdsförslag presenteras men det sätts också fingret på upplevda problem där näringslivet inte sitter på lösningen. Politik och kommunens organisation Mer synliga politiker och tjänstemän önskas Åmåls företagare vill att fler politiker och tjänstemän är synliga ute bland företagen. Utöver kommunalrådet är de flesta politikerna anonyma för företagarna. Det är viktigt att politiker, tjänstemän och företagare pratar med varandra och diskuterar hur man tillsammans kan utveckla Åmål, alla vill Åmåls bästa företagare, 33 tjänstemän och chefer samt 8 politiker har deltagit på minst ett dialogmöte. Samarbetet inom kommunen mellan tjänstemän och politiker förefaller fungera väl. Det visade Handelskammarens attitydundersökning och det framfördes även under dialogmötena. Det är bra ur näringslivets perspektiv då det ger en mer effektiv förvaltning. Involvera näringslivet tidigt i planprocesserna Näringslivet vill involveras tidigt i planprocesserna. Bättre planer, bättre förankring och minskad risk för överklaganden är några vinster om man hittar fungerande former för detta. Åmåls planingenjör har inget emot detta. Hon bjöd med öppna armar in näringslivet till tidig dialog. Kom in och berätta vad ni vill löd uppmaningen. Nu är det upp till näringslivet att ta denna utsträckta arm. Våga ge råd! Även från miljöförvaltningen kom en uppmaning till företagen att ta kontakt tidigare än vad som är fallet idag. Av dialogmötena att döma finns en försiktighet/ rädsla inom miljöförvaltningen för att hamna i en jävsituation genom att först ge råd och sedan fatta beslut i samma fråga. Frågan är hur befogad denna rädsla är, både förvaltningslagen och livsmedelslagen säger t.ex. att rådgivning ingår i myndighetsuppdraget. Göran Goldkuhl, professor vid Linköpings universitet som forskar på temat myndighetsutövning och service har sin uppfattning klar. Han anser att kommuntjänstemän generellt är alltför rädda för rådgivning och drar en parallell till betygsättning som också är myndighetsutövning. Han konstaterar att han själv aldrig skulle komma på tanken att underkänna en elev vars formuleringar vid en tentamen var exakta kopior av det han sagt under en föreläsning. 9

10 Summering från dialogmöten Följ upp näringslivsprogrammets handlingsplaner Handelskammaren har i flera kommuner stött på ett generellt missnöje med kommunernas visioner och handlingsplaner som rör näringslivet. Något sådant missnöje tycks inte finnas i Åmål. Den vision och det näringslivsprogram som tagits fram är bra enligt de företagare som diskuterade frågan under ett dialogmöte. Även handlingsplanerna som följer av näringslivsprogrammet är bra men uppföljningen måste kommuniceras. Det görs inte idag. Vem ansvarar för uppföljningen, politikerna, tjänstemännen eller rent av näringslivet? Klargör och säkerställ att uppföljningen kommuniceras till näringslivet och inom kommunen. Satsa på nya eller befintliga företag? Ska kommunen satsa på att locka hit nya företag eller i första hand satsa på de befintliga företagen? Frågan har dykt upp vid några dialogmöten. Att locka hit nya företag är svårt, men de företag som visar intresse för Åmål måste få bästa möjliga service. Både Linköping och Vårgårda har i detta sammanhang lyfts fram som bra förebilder bl.a. genom att låta det intresserade företaget vid ett och samma tillfällen träffa företrädare för samtliga förvaltningar så att så många frågor som möjligt kan få svar. Vad gäller de befintliga företagen så bör kommunen i dialog med dem ställa den klassiska frågan vad krävs för att ni ska anställa en till? Det bör ge kommunen en god bild av behoven. Utbildning och samverkan mellan skola och näringsliv Åmål har bra skolor, från förskolan upp till gymnasieskolan. Det är företagarna, politikerna och tjänstemännen överens om. Ökat söktryck till gymnasieskolan samt det faktum att åmåleleverna klarar sig bra i t.ex. Pisaundersökningen är uttryck för detta. Handelskammarens färska rapport Betyg A eller F - så klarar sig Västsvenska skolor i ett nationellt perspektiv bekräftar att skolorna i Åmål är bra och att de dessutom har blivit mycket bättre sedan Samordna med Säffle och matcha mot arbetsmarknaden Från näringslivet ser man dock några problem. Ett gäller den bristande samordningen mellan skolorna i Åmål och Säffle. Vissa yrkesinriktade utbildningar ges i båda kommunerna trots att det inte speglar arbetsmarknadens behov. Kort sagt riskerar ungdomarna att utbildas till arbetslöshet. Kommunerna måste samordna sina utbildningar och bli mycket bättre på att matcha utbildningarna efter näringslivets behov. Detta gäller även vuxenutbildning. Fråga företagen vilka behov de har och erbjud utbildningar därefter. Att exempelvis massutbilda truckförare utan att veta om näringslivet har behov av truckförare är inte bra vare sig för berörda elever, kommunens ekonomi, eller det lokala näringslivet. Öka teknikintresset och uppdatera bilden av industrin Teknikcollege är mycket viktigt för många av företagen i Åmål. Många jobb finns inom industrin vilket ungdomarna måste få kunskap om. Tyvärr utgör bilden av industrin ett hinder. Många ungdomar har en föråldrad bild av industrijobb, vilket industrin själv har huvudansvaret för. Att tidigt försöka väcka teknikintresset hos elever är ändå en gemensam utmaning för industriföretagen och skolorna. Alla kan inte jobba inom industrin eller bli ingenjörer men faktum är att 10

11 Summering från dialogmöten framtidsutsikterna vad gäller möjligheten att få jobb i Åmål och i övriga landet, är mycket goda för den som är tekniskt skolad. Ma- och no-lärare är viktiga för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Tyvärr utbildas alldeles för få lärare inom dessa ämnen och Åmål har i likhet med många andra kommuner börjat få problem att rekrytera dessa lärarkategorier. Ett alternativ som diskuterats var att låta lärare som är behöriga i andra ämnen vidareutbilda sig till att även få behörighet i ma och no. Åmål skulle tillsammans med andra kommuner kunna köpa denna vidareutbildning från Universitetet i Karlstad. Åmål har för närvarande även problem att rekrytera SFI-lärare. Stärk samarbetet mellan skola och näringsliv Det är viktigt eller till och med mycket viktigt att det lokala näringslivet och kommunens skolor samarbetar. Det svarar 80 procent av företagarna i Handelskammarens enkätundersökning. Samtidigt är det bara 40 procent av företagen som under det senaste året haft någon form av samarbete (prao, besök, praktik, exjobb m.m.) med skolorna. I första hand är det de mindre företagen som inte samverkat med skolorna men det finns även stora företag som inte gjort det. Alla företag kan inte ta emot praktikanter etc. men Handelskammaren anser att fler företag än idag borde samarbeta med skolorna. Det ger eleverna kunskap och erfarenhet och företagen får en chans att presentera sig och sin bransch för framtida anställda eller kanske kunder. Det är framför allt industriföretagen som anser att samarbetet med skolorna fungerar bra. Särskilt lyfter de fram samarbetet med Teknikcollege. Handelsföretagen är generellt lite mindre nöjda och exemplifierar med att gymnasieskolans handelsprogram förlägger studiebesöken till Torp i Uddevalla och Ullared när de lika gärna kunde förläggas till Åmål. Upphandling Offentlig upphandling engagerar både företagare och många kommunala tjänstemän. De sistnämnda upplever en onödig byråkrati vid inköp av smågrejer och osäkerhet på vad de själva får och inte får göra. Får t.ex. förskolechefen köpa in nya glödlampor eller måste alla inköp ske centralt och hos den leverantör som Dalslands kommunalförbund har ramavtal med? Lokala företag missgynnas En uppfattning är att det lokala näringslivet missgynnas av offentlig upphandling. De stora kontrakten går till någon stor leverantör på riksplanet istället för till de lokala företagen. Chansen att skapa arbetstillfällen i Åmål missas därmed. Att gynna det lokala näringslivet är inte tillåtet men kommunen överväger att vid vissa upphandlingar ställa t.ex. miljökrav gällande transporter som i praktiken är till fördel för regionala leverantörer. Ett önskemål som framförts från företagarhåll är att kommunen inte ska genomföra flera större upphandlingar inom samma område parallellt då det upplevs gynna stora aktörer. I de fall behoven styr är det dock svårt för kommunen att påverka och planera alla större upphandlingar. Det har också framförts synpunkten att Teknik och fritidsförvaltningen sedan den slogs samman med Säffle gör en oproportionerlig stor andel av sina inköp 11

12 Summering från dialogmöten i Säffle. Kommunen bör ta reda på hur det förhåller sig och eventuellt åtgärda problemet eller avfärda myten. Offentlig upphandling upplevs ofta som snårig och regelstyrd av samtliga inblandade, och inte bara i Åmål utan i alla kommuner och myndigheter. Överklagandena är många och kostsamma. Skattebetalarna vill ha högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Byråkratin och administrationen ska vara minimal men insynen god. Upphandlardagen i Göteborg 5 mars erbjuder bra möjligheter för såväl upphandlare som leverantörer att lära sig mer om offentlig upphandling och är också ett utmärkt tillfälle att träffa andra som jobbar med frågan. Information och kommunikation Kommunen måste bli mycket bättre på att informera och kommunicera. Det är en återkommande synpunkt från näringslivet där man också får medhåll från kommunen. Det kan vara en gata som plötsligt är uppgrävd framför butiken eller ett tillståndsärende där man upplever sig få vänta för länge på besked. Samtidigt vill företagarna inte drunkna i information utan helst endast få den som berör just dem. Detta en stor utmaning för kommunen. Det är också viktigt att kommunen berättar när man gjort något bra. Den utökade tågtrafiken är ett exempel där kommunens hårda ansträngningar gett resultat. Få förefaller dock känna till kommunens insats. Vi är bra på att leverera och på att berätta om det. Så löd en av förklaringarna som Trosas kommunchef gav på frågan varför de enligt samstämmiga undersökningar har ett bra företagsklimat. Rätt information till rätt företagare en stor utmaning Idag ges information rutinmässigt till de lokala näringslivsorganisationerna. Det är bra men det finns en risk att företag som inte är medlem i någon organisation blir utan information. I Handelskammarens enkät svarar drygt 50 procent att de inte är medlem i någon av de lokala näringslivsorganisationerna (25 procent om enmansbolagen exkluderas). Endast en tredjedel upplever att det finns en naturlig mötesplats för informationsutbyte mellan kommun och näringsliv så även om Tillväxtenhetens nyhetsbrev når väldigt många företagare så finns det alldeles uppenbart ett behov att se över informationsutbytet. Någon quickfix finns inte men ett första steg kan vara att effektivisera den interna kommunikationen i kommunen. Förvaltningarna måste bättre känna till varandras planer än vad som är fallet idag. En gata som grävs upp för ett planlagt VA-jobb ska inte behöva grävas upp igen några veckor senare för nedläggning av fiber. Trosa och mer närliggande Essunga får gott betyg i Svenskt Näringslivs rankning vad gäller information till företag. Åmåls kommun bör ta reda på hur dessa kommuner jobbar. Bra att kommunen satsar på IT-infrastruktur Den satsning som kommunen planerar på ett stadsnät välkomnas av näringslivet. En satsning på IT-infrastruktur är bra för företagen som blir alltmer IT-beroende och det stärker även Åmål som bostadsort 12

13 Summering från dialogmöten genom ökade möjligheten till distansarbete. Även ur ett patientperspektiv är satsningen välkommen då hemsjukvården inom en snar framtid till stor del förväntas vara IT-baserad. Driv och kommunicera gemensamma intressen tillsammans Kommunen och näringslivet har många gånger gemensamma intressen. Båda parter är dock överens om att man är dåliga på att kommunicera detta. I frågor av betydelse för Åmåls utveckling vore det en styrka om kommun och näringslivsrepresentanter kunde agera tillsammans och uppvisa enighet. Ansvaret för detta ligger förstås lika mycket på näringslivet som på kommunen. Näringslivet efterfrågar mod från politiker och tjänstemän. Ett sätt att främja detta är att tydligt uttala näringslivets stöd när politiker eller tjänstemän tar ställning i en fråga av relevans för näringslivet och/ eller Åmåls utveckling. Satsa på centrum och turism Centrum engagerar. Alla vill ha ett levande centrum med folk och butiker. Den stora utmaningen för handlarna är att inte tappa kunder till stora köpcentrum i närliggande kommuner. För att möta utmaningen har kommunen bland annat anställt en centrumutvecklare. I Åmål ska handeln koncentreras till centrum och kommunen har sagt nej till planerna på ett köpcentrum utanför stadskärnan. Kommunens satsningar och planer för centrum får stöd av centrumhandlarna. Dock vill handlarna naturligtvis att alla (kommunen, näringslivet och invånarna) i större utsträckning (upp) handlar lokalt. Åmål är mer än ICA och Systembolaget paketera turismen bättre Läget och miljön är kanske Åmåls främsta tillgångar. Näringslivet anser att kommunen måste dra ännu större nytta av detta än idag och därmed satsa mer på turism och på besöksnäringen. Som exempel har nämnts att turistbyrån var stängd stora delar av sommaren 2014 och att faciliteterna för båtgästerna inte fungerade optimalt. Turismen måste paketeras bättre och de gäster som kommer till kommunen måste fås att spendera pengar på fler ställen än ICA och Systembolaget. Kan centrum erbjuda något annat än bara handel som även kan bidra till att öka dagsturismen, exempelvis spännande lekplatser för barn eller utställningar? Det är också önskvärt att gästerna, oavsett om de är turister eller kunder/leverantörer till ett företag, har en bra kvällsöppen restaurang att gå till. Så är det inte idag enligt företagarna, samtidigt som de förstås förstår att det inte är kommunens uppgift att driva restaurang. Vill kommunen se en ökad satsning på turism och är då kommunens detaljplaner anpassade för en sådan satsning? Näringslivets roll för företagsklimatet Kommunen lyssnar, det är möjligt att påverka men man måste engagera sig - sade en företagare under ett dialogmöte. Företagens egna initiativ och engagemang är viktiga för företagsklimatet. Ramböll konstaterar i en rapport från våren 2014 att kommuner där näringslivet engagerar sig utöver det man egentligen kan kräva av dem har ofta ett väldigt gott samarbetsklimat och de presterar bra i olika mätningar om företagsklimatet. I Åmål finns det många engagerade företagare men 13

14 Summering från dialogmöten såväl dialogmötena som Handelskammarens enkätundersökning visar på en önskan att fler företagare ska engagera sig. I enkäten är det bara en av tre företagare som svarar att företagen är bra på att hjälpa varandra genom att t.ex. köpa tjänster/varor och nätverka. Bankerna lånar inte ut pengar och lokaltidningen tenderar att sprida en alltför negativ bild av kommunen, är två upplevda problem som tagits upp av näringslivsrepresentanter vid flera dialogmöten. Det har också framförts en önskan om att företagen ska bli bättre på att hjälpa varandra vid rekrytering av nyckelpersoner utifrån. Dessa försvåras ibland av när nyckelpersonens sambo/make/maka måste få ett jobb. Kan företagen hjälpa varandra med detta? Bilden av Åmål Åmål är en fantastisk bostadsort enligt samtliga som deltagit i dialogmötena, och som även bor där. Vänern, trevligt centrum, bluesfestivalen, bra skolor, stort utbud av fritidsaktiviteter, Karlstad och Göteborg relativt nära, etc.. Det enda negativa som sagts om Åmål ur ett invånarperspektiv är den begränsade arbetsmarknaden. Trots detta så upplevs bilden av Åmål utanför kommunen vara ganska negativ. Politiker, företagare och kommunala tjänstemän har samtliga betonat hur viktigt det är att alla talar väl om Åmål. När något inte fungerar bra måste det självklart påtalas. Är man som företagare genuint missnöjd med kommunen så erbjuder Svenskt Näringslivs årliga enkät en möjlighet att uttrycka detta. Men det är ännu viktigare att kritiken framförs direkt till kommunen som då ges möjlighet att förbättra och förklara sig. Kommunens viktigaste ambassadörer är invånarna, men även kommunens marknadsföring spelar roll. Marknadsföringen har upplevts som spretig där varje företeelse försökt marknadsföra sig själv men kommunen arbetar just nu med att ta ett samlat grepp. SCB:s medborgarundersökning där Åmål senast deltog 2012 visar att invånarna i Åmål i större utsträckning än riksgenomsnittet skulle rekommendera sin kommun till andra Attraktiva bomiljöer (främst Måkeberg) har nämnts åtskilliga gånger under dialogmötena som ett sätt att stärka Åmål och att locka nya invånare. Inte minst utflyttade Åmålbor som nu har eller ska bilda familj torde lockas av attraktiva bostäder och en attraktiv livsmiljö. 14

15 Nulägesanalys Nulägesanalys Statistik Med statistik går det att visa det mesta, som att Åmål står inför tuffa utmaningar. En titt på sex variabler som Handelskammaren brukar använda för att mäta styrkan hos en arbetsmarknadsregion sätter fingret på några av utmaningarna. Flera närliggande kommuner har ännu större utmaningar. Åmåls relativa närhet till ett växande Karlstad är en stor fördel. Åmål tillhör Karlstads arbetsmarknadsregion. Även det attraktiva läget vid vattnet och den potential det innebär för boende och turism är en konkurrensmässig fördel för Åmål. Minskande befolkning hade Sverige en befolkningsökning på 2,4 procent. Under samma period minskade befolkningen i Åmål med 0,5 procent. Faktum är att kommunen haft en sjunkande befolkningsmängd sedan 60-talet. Befolkningstillväxten är en indikator på en regions attraktivitet. Det kan finnas olika skäl till att man väljer att flytta, men en vanlig orsak är att karriärmöjligheterna är starkt begränsade på vissa platser. En stark befolkningstillväxt är positivt, även om det också finns negativa konsekvenser, såsom trängsel och bostadsbrist. Låg medianinkomst Medianinkomsten i Åmål är 13 procent lägre än genomsnittet för Västra Götaland och för riket. En hög lön samvarierar ofta med ett kvalificerat arbetsinnehåll. Det kommer alltid att finnas behov av mindre kvalificerat arbetsinnehåll men sårbarheten ökar och risken att de jobben försvinner är större. Låg andel högskoleutbildade 15 procent av Åmåls invånare i åldrarna har minst tre års högskoleutbildning. Riksgenomsnittet och snittet för Västra Götaland är 25 procent. Vi tror att fler personer med högskoleutbildning är en framgångsfaktor, men inser samtidigt att för vissa arbeten är det en annan kompetens som krävs. Låg förvärvsfrekvens I Åmål förvärvsarbetar ca 75 procent av befolkningen år. Riksgenomsnittet är cirka 77 procent. Samtidigt dras förvärvsfrekvensen ner i högskoleoch universitetsorter. Då Åmål inte faller inom den kategorin eller har någon uttalad studietradition hade en ännu högre förvärvsfrekvens varit bra. Lågt nyföretagande Nyföretagandet per 1000 invånare är lägre i Åmål än riksgenomsnittet. 7,3 nya företag i Åmål att jämföra med riksgenomsnittets 11,5 och 11,3 för Västra Götaland. Högt nyföretagande ser vi som positivt för en region. Samtidigt är det viktigt att de företag som startas också överlever och har förmåga att växa och sysselsätta allt fler personer. Ett högt nyföretagande bör alltså gå hand i hand med en hög överlevnadsfrekvens för de nystartade företagen, något som de nämnda siffrorna inte tar i beaktande. Demografi 26 procent av befolkningen i Åmål är över 65 år. Motsvarande siffra i riket är 19 procent. Det är generellt positivt med en stor andel invånarna under 65 år. Många är därmed i arbetsför ålder, vilket innebär en lättare försörjningsbörda. Att ha en stor andel över 65 år behöver dock inte vara odelat negativt. 15

16 Nulägesanalys Enkät till företagare Som en del i nulägesanalysen skickade Handelskammaren i mitten av oktober ut en enkät till 246 företagare i Åmåls kommun. Urvalet gjordes tillsammans med kommunen. Frågorna handlade bland annat om synen på konjunkturen, om rekryteringsbehoven, om samverkan med kommunen och om synen på samarbetet mellan företagen. Svarsfrekvensen var 53 procent (131 svar). Här redovisas det som Handelskammaren bedömer som det mest intressanta. Kapitlet avslutas med ytterligare information om respondenterna (storlek på företag etc.). Sista i rapporten återfinns alla fritextsvar på enkätfrågan Vad tycker du att kommunen ska göra för att ytterligare förbättra företagsklimatet? Avvaktande syn på konjunkturen Konjunkturen står och stampar för företagen i Åmål. På frågan hur de bedömer konjunkturläget på kort sikt (3 månader) blir det sammanvägda svaret varken positivt eller negativt. På längre sikt (12 månader) gör företagarna en mer positiv bedömning av konjunkturläget men i jämförelse med hur närmare 200 västsvenska företagare (inklusive 50 från Fyrbodal) svarar i Handelskammarens konjunkturbarometer så är företagarna i Åmål något dystrare i sin bedömning. Branschtillhörighet är en av flera faktorer som kan påverka konjunkturbedömningen. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 40% 30% 20% 10% Mycket negativt Bedömning av konjunkturläget på kort sikt (3 mån): Negativt Varken positivt eller negativt Positivt Bedömning av konjunkturläget på lång sikt (12 mån): Mycket positivt 0% Mycket negativt Negativt Varken negativt eller positivt Positivt Mycket positivt Åmål Fyrbodal Västsverige 16

17 Nulägesanalys 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur många anställda tror du att ditt företag har om 12 månader? Fler än idag Lika många som idag Färre än idag Vill/kan ej uppskatta Företagens rekryteringsbehov Den något avvaktande bedömningen av konjunkturen återspeglas också i uppskattningen av antalet anställda inom företaget om ett år. Tio procent av företagen tror att de kommer att vara fler anställda om 12 månader än vad som är fallet idag. Lika många tror att de kommer att vara färre. Övriga bedömer att de kommer att vara lika många som idag. Enkäten ger dock inget svar på hur många anställda som kommer att tillkomma eller försvinna från företagen. Både bland företagen planerar att nyanställa och bland dem som planerar att minska antalet anställda återfinns såväl stora som små företag. Det går därför inte att säga något generellt om det är i de små eller stora företagen som nyanställningarna kommer att ske. Bland företagen som planerar att nyanställa och/eller att ersätta befintlig personal svarar man gymnasieutbildning som den mest sannolika utbildningsnivån man söker, närmast följd av universitet/högskola med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning. Väldigt få företag tror sig behöva anställa nya medarbetare med någon annan högskoleutbildning än teknisk/naturvetenskaplig. Det belyser att den privata arbetsmarknaden för denna stora grupp akademiker är begränsad. Noterbart dock att kommunen sannolikt behöver anställa akademiker, inte minst lärare men då främst inom matematik och naturorienterade ämnen. Alla jobb är välkomna men som statistikavsnittet visade är det önskvärt med en ökande andel kvalificerade jobb. 17

18 Nulägesanalys Samarbete med skolan Färre än hälften av företagen har under det senaste året haft någon form av samarbete med kommunen. Med samarbete avses t.ex. examensjobb, prao, praktik eller att man tagit emot studiebesök. Ju större företag desto större sannolikhet att de har samarbetet med kommunen, men det finns även stora och medelstora företag som inte samarbetat med skolorna. Samtidigt svarar 80 procent av företagarna att det är viktigt med denna typ av samarbete. Även de som inte samarbetat med skolorna tycker att det är viktigt att så sker. Förutsättningar för ett utökat utbyte mellan skola och näringsliv är därmed goda. 50% 40% 30% 20% 10% Kommunens service till företagen är tillräckligt god 2 av 3 nöjda, 1 av 10 missnöjd om kontakten med kommunen Drygt hälften av respondenterna hade i sin roll som företagare haft kontakt med kommunen de senaste 12 månaderna. Två tredjedelar av dessa var nöjda eller mycket nöjda med kommunen vid dessa kontakter. 25 procent var varken nöjda eller missnöjda och återstående ca tio procenten var inte nöjda. Storleken på företaget tycks inte spela någon större roll för huruvida man var nöjd eller inte. 0% 1 Instämmer inte alls 2 3 Har haft kontakt 4 Har ej haft kontakt 5 Instämmer helt 18

19 Nulägesanalys 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 Instämmer inte alls Jag upplever att samarbetet mellan kommunen och dess näringsliv fungerar bra. 2 Har haft kontakt 3 4 Har ej haft kontakt 5 Instämmer helt Om synen på kommunens servicegrad och samarbete med näringslivet Samarbetet mellan en kommun och dess näringsliv kan alltid bli bättre, även i Åmål. Enkäten visar att de företagare som under det senaste året haft kontakt med kommunen ger mycket högre betyg på samarbetet än vad företagarna som inte haft kontakt med kommunen gör. Samma mönster visar frågan om kommunens service till företagen. De företagare som haft kontakt med kommunen instämmer i mycket högre grad än de som inte haft kontakt i påståendet att kommunens service till företagen är tillräckligt god. Samtidigt visar svaren att även de som haft kontakt med kommunen anser att det finns förbättringsmöjligheter. Det här visar återigen hur viktigt det är att man träffas eller på annat sätt har kontakt. Det skapar förtroende. 50% 40% Vi företagare i Åmål är bra på att hjälpa varandra (köpa tjänster/varor, nätverka, tipsa,..). Att hitta vägar för informationsutbyte är också viktigt. Många företagare (ca 70 procent av respondenterna) anser att det saknas en plats eller ett forum för utbyte av information mellan näringslivet och kommunen. Svårigheten för kommunen att nå ut med rätt information till rätt företagare diskuterades även under dialogmötena. 30% 20% 10% 0% 1 Instämmer inte alls Instämmer helt Företagarna måste bli bättre på att hjälpa varandra Företagarna själva har ett stort ansvar för företagsklimatet. Enkätsvaren visar att företagarna i Åmål inte är helt nöjda med hur detta samarbete fungerar idag. Ämnet diskuterades även under några dialogmöten, läs avrapporteringen därifrån. 19

20 Nulägesanalys Vilka har svarat på enkäten? Enkäten skickades ut till 246 företagare i mitten av oktober. 131 svar kom in. 85 procent av företagarna som svarade representerade företag med 1-9 anställda. Detta speglar urvalsgruppen väl. Antal anställda Urval Antal svar Svarsfrekvens % % % % % % Totalt % Av de svarande uppgav 20 att de var medlemmar i Industriföreningen, 21 att de var medlemmar i Åmål Handel och 26 att de var medlemmar i Företagarna Åmål. Övriga var inte medlem i någon av organisationerna eller ville inte uppge. 20

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Företagsklimatet i Tanums kommun 2017

Företagsklimatet i Tanums kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Rapport om Uppsala möts, företagsbesök 2015

Rapport om Uppsala möts, företagsbesök 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Linder Cecilia Datum 2016-01-29 Diarienummer KSN-2015-1909 Kommunstyrelsen Rapport om Uppsala möts, företagsbesök 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Företagsklimatet i Trollhättans stad 2017

Företagsklimatet i Trollhättans stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Västsvenska företag och Tull

Västsvenska företag och Tull VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9

Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9 Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9 Johan Trouvé och Lars Segelod Västsvenska Handelskammaren Twitter @JohanTrouve Epost Johan.trouve@handelskammaren.net Hemsida handelskammaren.net Handelskammarens

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 48200 personer 2 9700

Läs mer

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 22500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 38300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3600 personer

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Företagsklimatet i Gullspångs kommun 2017

Företagsklimatet i Gullspångs kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 50600 personer

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 2200 personer 2 330

Läs mer

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 4900 personer

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN HAMMARÖ 12-02-14

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN HAMMARÖ 12-02-14 AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN HAMMARÖ 12-02-14 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Heldag i en kommun Hammarö Datum då aktiviteten genomfördes:

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 10700 personer 2 2700

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN Sammanfattning Denna andra undersökning mot den så kallade näringslivspanelen, visar att den absoluta merparten av panelens medlemmar är mycket nöjda med det antal

Läs mer