GPL iappstore om fri programvara i Apples Appstore.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GPL iappstore om fri programvara i Apples Appstore."

Transkript

1 GPL iappstore om fri programvara i Apples Appstore. Examensarbete i juridik Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Jan Casserstedt VT 2011

2 Innehåll 1 Introduktion 1 2 GNU General Public Licence, GPL Vad är GPL? Terminologi Rättigheter och skyldigheter i GPL De fyra friheterna Copyleft Två sorters plikter GPL:s avtalsmodell Kortfattad historisk överblick Hur skiljer sig GPL från andra fria licenser? Vad är en fri licens? Exempel på fria licenser GPL och svensk lagstiftning Lagreglering Upphovsrätt Avtalsrätt Ansvarsfrågor GPL:s lagliga status Lagval Upphovsrättsliga frågor Avtalsrättslig giltighet Ansvarsfrågor Villkor i Appstore Apples Appstore Historik Kritik Användarvillkoren i Appstore Allmänt om villkoren Villkorens struktur i

3 4.2.3 Användningsregler och licensavtal Giltighet enligt gällande rätt Avtalsrättsliga frågor Upphovsrättsliga frågor Ansvarsfrågor GPL i Appstore Överträdelser av GPL Exempel: VLC iappstore Kompatibilitet mellan villkoren Allmänna utgångspunkter Vad för slags förfogande utgör Appstore? Vilka skyldigheter enligt GPL aktualiseras? Partsställning Är Appstores villkor kompatibla med GPL? Ansvarsfrågor Skisserad lösning på problemet Slutord och sammanfattning 57 Appendices 59 A Villkor för Mac Appstore och Appstore, utdrag 60 B GNU General Public License, version 2 70 Källförteckning 78 ii

4 Sammanfattning Problematiken som behandlas i detta examensarbete rör frågan om avtalsmässig förenlighet mellan de licensvillkor som uppställs i mjukvarulicensen GNU General Public Licence (GPL) och villkoren i Apples Appstore. För att besvara denna fråga har utretts huruvida GPL och Appstorevillkoren är förenliga med svensk lagstiftning, främst ur ett upphovsrättsligt, avtalsrättsligt och köprättsligt perspektiv. I den mån licensen och villkoren är förenliga med lagreglering på området har det slutligen prövats i vilken mån det är möjligt att tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddad mjukvara licensierad med GPL i Appstore. En kort skisserad lösning på problematiken utförs också. Det har i största möjliga mån eftersträvats att sätta frågeställningen i sitt rätta tekniska och idémässiga sammanhang, varför har infogats ett flertal avsnitt som försöker sätta företeelsen fri programvara i sin rätta kontext.

5 Kapitel 1 Introduktion Appen, som kan beskrivas som enklare sorts programvara med färre funktioner än traditionella datorprogram, är en av 2010-talets viktigaste företeelser. Inget tyder på att framtiden ser annorlunda ut. Telefoner med touchskärmar och möjlighet till Internetuppkoppling har förändrat landskapet inom datorvärlden på ett sätt som ingen kunnat förutse, och dagens telefoner närmar sig mer och mer datorer vad gäller funktionalitet och användningsområde. Det företag som mer än andra förknippas med denna utveckling är Apple som med sin Iphone har ritat om kartan för vad en telefon faktiskt innebär. Iphone var i betydande mån orsak till appens popularisering. Appen används på bussen på väg hem från arbetet för att läsa tidningen eller spela ett enkelt spel. Appen förknippas i motsats till programmet med modernitet och framåtanda. Appen är främst innehåll, och fungerar i stor utsträckning som ett filter mellan den nästintill oändliga mängd innehåll online och användarens mobiltelefon. Intimt förknippat med appen som företeelse är Appstore, den virtuella affären där man köper och laddar ner appar till sin mobila enhet. Denna innehåller tusentals program som är speciellt anpassade till hårdvaran och dess användning. En annorlunda företeelse, okänd för de flesta, är däremot rörelsen bakom den fria programvaran. Detta är en hackergemenskap där användare skapar sina egna datorprogram, där programvaran är fritt tillgänglig och fri att modifiera och ge till andra. Denna rörelse som helhet finansieras inte av någon och har inga formella ledare. Den är främst till för andra likasinnade användare. Den programvara som skapas i detta sociala sammanhang är av mycket olika slag, ser ut på många sätt och har många funktioner. Men den grundläggande drivkraften i denna rörelse är att skapa högkvalitativ programvara som på ett ändamålsenligt vis uppfyller denna gemenskaps krav, samt att resultatet av denna strävan görs tillgänglig för så stort antal andra användare som möjligt. 1

6 KAPITEL 1. INTRODUKTION 2 Går det att förena dessa två världar? Å ena sidan till stor del kommersiell och proprietär programvara som distribueras i centraliserade kanaler och å andra sidan en närmast anarkistisk ordning där program ständigt förändras och sprids mellan användarna. I detta examensarbete i juridik skall behandlas en liten men dock viktig del i denna problematik. När nu Appstore och liknande distributionskanaler blir viktigare och viktigare, till vilken grad är villkoren för användande och publicering av programvara förenliga med lagstiftning och licenser på området? Den fråga som står i centrum är om mjukvarulicensen GNU General Public Licence (GPL) är förenlig med de villkor Apple ställer upp för sin Appstore, samt till vilken grad detta förfarande är tillåtet enligt svensk lag. Den lagliga prövningen kommer att göras ur flera olika perspektiv, av vilka den avtalsrättsliga och upphovsrättsliga är mest central. Arbetet består av tre delar: en som beskriver GPL och ställer denna i relation till svensk lagstiftning, en som beskriver villkoren i Appstore och relaterar dessa till svensk lagstiftning och slutligen en sista som förenar de två föregående delarna och försöker problematisera frågeställningen och besvara frågan om GPL går att förena med Appstore-villkoren. Till slut skall en kort skissering av möjliga lösningar på problemet göras. Jag har strävat efter att i största möjliga utsträckning försöka sätta den teoretiska bakgrunden i rätt sammanhang för att åskådliggöra problematiken. Ett problem är att tekniska termer till stor del är av avgörande betydelse för en korrekt förståelse av ämnet. I största möjliga mån har mitt mål varit att dessa termer förklaras tillsammans med sitt underliggande tekniska innehåll. Arbetet har i stor utsträckning sin innehållsmässiga grund i tolkningen av mjukvarulicensen GPL och villkoren till Appstore. Dessa båda återfinns i arbetets appendix. Licens m.m. Detta examensarbete (förutom appendices) publiceras under licensen cc bysa 2.5, vilket bl.a. innebär att användande av texten eller del av denna till vilket ändamål som helst är tillåtet, om uppgift om författaren anges samt att villkoren i licensen inte ändras. För närmare detaljer och den exakta omfattningen av denna licensiering hänvisas till org/licenses/by-sa/2.5/se/legalcode. Texten är satt med L A TEX, ett fritt typsättningssystem.

7 Kapitel 2 GNU General Public Licence, GPL I detta kapitel kommer innehållet i den andra versionen av GPL att behandlas. Avsnittet inleds med en översiktlig genomgång av det relevanta innehållet i licensens materiella bestämmelser, vilket följs av en kortfattad historik om GPL och om utvecklingen på och 90-talen som ledde fram till att GPL fick ett betydande inflytande. Kapitlet avslutas med en kortfattad överblick av andra fria licenser. 2.1 Vad är GPL? GPL är en fri mjukvarulicens. Detta innebär att upphovsmannen medger användaren eller mottagaren av programvaran en betydande frihet att modifiera och distribuera denna, vilket kompletteras med ett krav på att den bakomliggande källkoden alltid måste tillgängliggöras. Detta är dock inte unikt för GPL, utan dessa företeelser återfinns i de flesta andra fria mjukvarulicenserna det som skiljer GPL från andra fria licenser är den s.k. copyleft-klausulen i GPL. Copyleft är en lek med termen copyright 1 och innebär att om andra kopierar, modifierar eller inkorporerar programmet i ett nytt program, så måste det nya verket, det s.k. derivativa verket, licensieras på samma sätt som förlagan. Detta innebär att det derivativa verkets upphovsman är förpliktigad att licensiera detta verk med samma licens som det ursprungliga verket. Den första versionen av GPL publicerades på 1980-talets slut och fick sin mest spridda utformning i den andra versionen som låg färdig En tredje version av licensen har också utarbetats, men används fortfarande i mindre 1 Vilket inte har riktigt samma innebörd som upphovsrätt, jfr: Jaeger m. fl., 2005, s

8 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.1. Vad är GPL? 4 utsträckning än den andra versionen. 2 Visst motstånd mot den tredje versionen av GPL finns också, i synnerhet bland Linux-utvecklarna. 3 En variant av GPL är Lesser GNU General Public Licence (LGPL) som introducerades i samband med den andra versionen av GPL. 4 LGPL behandlas vidare i avsnitt nedan. GPL är intimt förknippad med begreppet fri programvara vilket ofta kontrasteras mot den besläktade företeelsen open source software ( programvara med öppen källkod ). I sak finns det få skillnader mellan begreppen. Open source-rörelsen fokuserar tydligare på den decentraliserade utvecklingsmodell som är förknippad med open source, vilket medför snabbare utveckling och mindre felaktig kod. 5 Detta i motsats till det andra lägret som i huvudsak poängterar rättighetsfrågor i ett socialt och moraliskt sammanhang. Free Software Foundation (FSF) och Open Source Initiative (OSI) är två organisationer som förknippas med fri programvara respektive open source. Skillnaden mellan de två lägrens syften och mål beskrivs slagkraftigt av Richard Stallman, en förgrundsgestalt på området och starkt förknippad med begreppet fri programvara: Open source is a developmental methodology; free software is a social movement. For the Open Source movement, non-free is a suboptimal solution. For the Free Software movement, non-free software is a social problem and free software is the solution. 6 Vilken ståndpunkt man själv väljer att företräda är närmast en politisk eller moralisk fråga som till stor del faller utanför detta arbetes ram. Av rörelsen bakom fri programvara placeras i vilket fall problemet i en intressant rättighetskontext, vilket åtminstone jag uppfattar som tilltalande då frågeställningen förs vidare till en allmän diskurs om informationsfrihet. GPL är inte avsedd att upphäva eller ersätta lagen (1960:729) om upphovsrätt (URL) utan fungerar som en kompletterande ordning som fyller ut URL. Detta betyder i praktiken att det inte är URL som i första hand reglerar förfogandet över programvara licensierad med GPL, utan att upphovsmannen medger ett till betydande del utvidgat förfogande inom ramen för vad som tillåts enligt GPL. Giltigheten av GPL är dock beroende av reglering i flera lagar, och GPL samspelar därmed med flera viktiga områden förutom upphovsrätten: avtalsrätt, skadeståndsrätt och till viss del konsumenträtt. GPL förknippas ofta inte utan anledning med programvaran Linux (den s.k. Linux-kärnan) och operativsystemet GNU/Linux. 7 Linux-kärnans främs- 2 Blackduck Open Source Resource Center, Bottomley m. fl., Wikipedia, 2011b. 5 Denna utvecklingsmodell beskrivs ingående i Raymond, Stallman, 2002d, s Denna terminologiska distinktion kommer att göras genomgående i det följande. För närmare diskussion om Linux och GNU/Linux se avsnitt 2.4.

9 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.1. Vad är GPL? 5 ta egenskaper är att den är säker, stabil, fritt modifierbar och tillhandahållen utan kostnad. Samtliga dessa fördelar med Linux är intimt sambundna med GPL. Programvaran har fått sin främsta användning på servrar men är också vanlig i routrar och andra inbyggda system. Numera är Linux också vanligt i mobiltelefoner i form av Googles operativsystem Android Terminologi Den andra versionen av GPL använder genomgående begreppen distribute och copy för att beteckna vad som i URL betecknas tillgängliggöra för allmänheten respektive framställa exemplar. 9 Eftersom rättigheterna enligt GPL bygger på bestämmelserna i URL skall dessa termer förstås i denna upphovsrättsliga bemärkelse. 10 Begreppet distribuera kommer i det följande att beteckna upphovsrättsligt tillgängliggörande i vidare bemärkelse. Anledningen till detta är att den distinktion som görs i 2 3 st. URL mellan olika former av tillgängliggörande här är av underordnad betydelse. 11 Det främsta syftet med att licensiera programvara med GPL är att den skall få så stor spridning som möjligt. I det följande kommer termerna GPL-program och GPL-programvara att användas som samlingsbegrepp för ett program licensierat med den andra versionen av GPL, jfr avsnitt När GPL citeras rör det sig om den andra versionen om inte annat stadgas. Ett annat begrepp som kommer att användas är foss. Detta sammanfattande begrepp utläses free and open source software (d.v.s. fri och öppen programvara) och betecknar programvara som är licensierad med en fri eller öppen licens, se avsnitt 2.5. Begreppet proprietär programvara har en speciell betydelse i foss-sammanhang. Med detta skall förstås programvara som inte licensieras med en fri eller öppen licens. 12 För tekniska termer såsom källkod och kompilering hänvisas till exkursavsnittet här under. Exkurs: om källkod och binär kod Datorer är i grund och botten väldigt simpla maskiner som egentligen bara har en funktion: växla mellan på och av. Dock gör en dator detta väldigt fort. En processor med klockhastigheten 1 GHz kan växla på detta sätt en 8 Kroah-Hartman, Jfr 2 1 st. URL. 10 Detta har förändrats i den tredje versionen av GPL där istället begreppet convey används, vilket har en bestämd innebörd och är beroende av den nationella upphovsrättslagstiftningens definition av tillgängliggörande, se: Smith, I URL räknas i 2 3 st. upp fyra fall när ett verk görs tillgängligt för allmänheten: överföring till allmänheten, offentligt framförande av verket, offentligt framförande av exemplar av verket samt rätten att sprida exemplar till allmänheten. 12 Priset har i detta sammanhang ingen betydelse, eftersom programvara som tillhandahålls utan kostnad (s.k. freeware) ofta inte medger den omfattande förfoganderätt som foss-licenser medger.

10 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 6 miljon gånger i sekunden. Detta innebär att människans instruktioner till datorn källkoden måste omvandlas till en form som datorn kan läsa binärkod. Begreppet binärkod syftar på dess binära uppbyggnad, 1 eller 0, på eller av. Denna omvandling kallas för kompilering. Genom att ändra i källkoden kan man som användare rätta till fel och lägga till funktioner. Källkodens innehåll är möjligt att tillgodogöra sig för en människa, den är skriven i en klar logiskt renodlad form. Även om man inte är programmerare så kan man med lite god vilja lista ut hur programmet är uppbyggt. Den maskinläsbara koden är obegriplig för oss människor eftersom den endast består av instruktioner för processorns arbete. För att visa hur skillnaden mellan källkod och binärkod ter sig skall detta exemplifieras med ett kort program som räknar ut avståndet mellan två punkter: 13 float distance (p0, p1) struct point p0, p1; { float xdist = p1.x - p0.x; float ydist = p1.y - p0.y; return sqrt (xdist * xdist + ydist * ydist); } Den exekverbara koden till ovanstående program ser ut så här: Det här är betydligt svårare att förstå sig på, trots att det i detta fall rör sig om ett begränsat avsnitt kod. Ett verkligt program kan bestå av hundratals eller snarare tusentals sidor kod. Det torde vara uppenbart att det i praktiken är omöjligt att ändra ett mer omfattande program utan tillgång till källkoden. Användaren är hänvisad till att skriva externa tillägg till programmet (plugins) eller till att be eller kräva att upphovsrättshavaren implementerar funktionen eller rättar felet. Det finns en fundamental skillnad mellan källkod och körbar kod, och den har stor betydelse i praktiken. 2.2 Rättigheter och skyldigheter i GPL GPL är utformad av FSF vars främsta mål är att arbeta för att ge datoranvändare de s.k. fyra friheterna. Dessa är friheten att använda (frihet 0), 14 granska och förändra (frihet 1), distribuera (frihet 2) samt att förbättra eller utöka programmet (frihet 3). 15 GPL är utvecklat med det dubbla syftet att dels ge användaren dessa friheter, dels att förhindra att andras frihet att göra detsamma begränsas. Denna andra beståndsdel i GPL kallas vanligen copyleft och behandlas utförligare i avsnitt Kodexemplen är citerade ur Stallman, 2002e, s Traditionellt börjar uppräkningen med Stallman, 2002a, s. 41.

11 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 7 Innehållet i de fyra friheterna bygger till stor del på varandra. Användande framstår som den viktigaste rättigheten, utan vilken de övriga friheterna förefaller tämligen betydelselösa. Trots detta behandlas i GPL själva användadet endast i förbigående, vilket kan tyckas paradoxalt. För att friheten att förändra verket skall ha någon praktisk betydelse förutsätts frihet att sprida både kopia och derivativt verk vidare. Friheten att förändra verket förutsätter en frihet att granska verket, vilket i sin tur förutsätter tillgång till källkoden De fyra friheterna I det följande skall FSF:s fyra friheter kort beskrivas, samt illustreras hur dessa rättigheter tillgodoses genom mjukvarulicensen GPL. Användande, frihet 0 Användande behandlas oväntat kortfattat i GPL, vilket har medfört den i många läger felaktiga slutsatsen att användande överhuvudtaget inte är reglerat i GPL. Istället tycks det synsätt som bäst går att förena med GPL:s syfte och mål vara att användande visst regleras i GPL. Dessa två ståndpunkter skall kort beskrivas. Frågan om användande behandlas i art. 0, 2 st. GPL: Activities other than copying, distribution and modification are not covered by this License; they are outside its scope. The act of running the Program is not restricted Detta innebär alltså inte att användande får begränsas av den part som omfattas av bestämmelserna i GPL,utan attanvändande av GPL-programvara inte begränsas av de övriga bestämmelserna i licensen. Det är detta som avses i det citerade stycket ovan. Användande ligger utanför licensens ändamål som till stor del kretsar kring att begränsa förfogande över verket i annat fall än vad som medges i licensen. Användande är enligt detta synsätt inte oreglerat, utan obegränsat, och som en följd av detta otillåtet att begränsa med hjälp av vidarelicensiering. En annan åsikt i denna fråga är att användande överhuvudtaget inte är reglerat av GPL, vilket innebär att frågan om användande skall avgöras i enlighet med bestämmelserna i den nationella upphovsrättslagstiftningen, vilket för svenskt vidkommande är URL. 16.I26g 1st.URL medges rätt för den som förvärvat rätt att använda ett datorprogram [att]... göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål 16 Jaeger m. fl., 2005, s. 38f.

12 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 8 Detta stycke medger rätt att göra förändringar för att kunna använda programmet för dess avsedda ändamål. Även om användande inte uttryckligen tillåts får detta anses underförstått. Eftersom GPL-program fritt får spridas har användaren förvärvat rätt att använda programmet så fort hon förfogar över det, givet att programmet är offentliggjort på sedvanligt sätt, 8 URL. Eftersom man även med stöd av URL har rätt att använda ett GPLprogram leder dessa båda synsätt till samma resultat, åtminstone ur användarens synvinkel. De båda alternativen har dock olika konsekvenser för frågan om GPL:s giltighet. Om användande räknas till ett av GPL reglerat område innebär begränsning av användande att licensen skall upphöra att reglera förfogandet. 17 Detta innebär att förfogande istället skall regleras av den betydligt mer restriktiva URL. Denna distinktion får alltså betydelse om en part som omfattas av GPL söker begränsa rätten för andra att använda programvaran, då detta innebär att denna parts agerande medför att GPL inte längre skall tillämpas. Om man istället anser användande oreglerat av GPL står det var distributör fritt att begränsa mottagarens rätt att använda programvaran. Det är enligt min mening en bättre bedömning av rättsläget att användande anses vara reglerat av GPL, vilket innebär att begränsning av detta leder till brott mot GPL och ogiltighet av denna. Att en mjukvarulicens med det uttalade syftet att bereda så stor frihet som möjligt inte reglerar användande tycks märkligt. Med hänsyn till GPL:s uttalade syfte att bereda användarna betydande frihet att förfoga över datorprogram tycks det rimma illa med licensens syfte att användande inte alls skulle regleras i GPL. Det bör dock medges att detta uttrycks otydligt i licenstexten och att det absolut skulle ha inkluderats i art. 4 som behandlar ogiltighet av licensen. Granskning och förändring, frihet 1 Programvara i foss-världen är i ständig förändring. Det normala i detta sammanhang är att dessa verk omarbetas eller inkluderas i andra verk. Friheten att granska källkoden och förändra den genom att rätta fel eller utöka funktionaliteten framstår som oerhört grundläggande i hela rörelsen. För att faktiskt ha möjlighet att förändra programvarans uppbyggnad krävs tillgång till källkoden. GPL har ett flertal bestämmelser om och på vilket sätt källkoden skall tillhandahållas. 18 Detta är ett grundläggande krav, och det faktum att källkoden tillhandahålls är en förutsättning för vidare förfogande över verket. I detta sammanhang bör konstateras att det redan med stöd av URL är tillåtet att göra vissa ändringar som har med programmets funktionalitet att göra. Denna upphovsrättsliga särreglering för datorprogram återfinns i 26 g 17 GNU General Public Licence (GPL), art Ibid., Jfr art. 1, 3.

13 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 9 och 26 h URL. Förfogandet över det upphovsrättsskyddade verket enligt GPL är dock betydligt mer omfattande än vad URL medger. 19 Vilket skall närmare utredas i kapitel 3 samspelar GPL till stor del med upphovsrättslagstiftningens bestämmelser. Distribuering, frihet 2 Ett vanligt syfte med att licensiera programvara med en foss-licens är att det skall få så stor spridning som möjligt. Det normala syftet med upphovsrätt är att genom en betydande ensamrätt att förfoga över det skyddade verket skydda upphovsrättsskyddade verk från andras förfogande. Licensiering med GPL ställer denna upphovsrättsliga grundtanke på huvudet, genom att tillåta allt det som ensamrätten normalt begränsar samtidigt som upphovsrätten framstår som en grundläggande förutsättning för detta. Den tredje friheten bygger i stor utsträckning på friheten att granska och förändra verket, som i och med tillåtelsen att sprida detta vidare framstår som betydligt mer omfattande än om endast privata modifikationer tilläts. GPL medger en fullständig frihet att sprida exemplar av GPL-programmet vidare. 20 Det finns ingen begränsning av möjligheten att ta betalt för distribution eller garantiförbindelse i samband med distribution av GPL-programmen. 21 Det finns idag flera företag som mot en avgift säljer GPL-program som finns tillgängliga för nedladdning utan kostnad, exempelvis Red Hat. Det enda undantaget till detta är vid det fall då GPL stadgar att källkoden skall tillhandahållas, eftersom man i detta fall endast får ta betalt för den faktiska kostnaden för att uppfylla detta. 22 Detta kan till exempel aktualiseras när en router säljs med medföljande GPL-programvara, utan att källkoden medföljer eller görs tillgänglig för nedladdning online. Syftet med denna specialregel är att upphovsmannen inte skall kunna komma ifrån sin skyldighet att tillhandahålla källkoden genom att kräva orimlig ersättning för detta. Ett annat krav i GPL som aktualiseras i detta sammanhang är att användaren får ta del av innehållet i den licens under vilken programvaran distribueras. I GPL:s modell krävs det härvid att de enskilda källkodsavsnitten förses med uppgift om licensiering och ansvarsfriskrivning. 23 Det huvudsakliga syftet med att licensens innehåll görs känt för mottagaren av programvaran är att denna part skall känna till sina rättigheter, men även att göra ansvarsfriskrivningen i GPL känd. Detta skyddar främst upphovsmannen från skadeståndsanspråk, men även mottagaren av programvaran som därigenom får möjlighet att vidta egna åtgärder för att minska sin riskexponering. 19 GNU General Public Licence (GPL), art2,1st. 20 Ibid., art. 1, Ibid., art. 1, 3 st. 22 Ibid., art. 3b. 23 Ibid., art. 1-2.

14 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 10 Förbättring, frihet 3 Friheten att förbättra programvara är betydligt mer omfattande än en frihet att enbart förändra. En förbättring medför oftast en betydande omarbetning av verket, eller att detta inkluderas i ett helt annat verk. Upphovsmannens verk kan härigenom totalt förlora sin särart. GPL-program får fritt förändras, modifieras eller inkluderas i andra datorprogram. Denna grundläggande och vidsträckta frihet har en betydande begränsning i GPL i och med att licensen kräver att resultatet av detta förfogande licensieras vidare med GPL den s.k. copyleft-effekten vilket kommer att diskuteras mer ingående i avsnitt Denna frihet påminner till stor del om den första friheten, men tanken i detta fall är snarare att programvara eller del av programvara fritt får användas i ett helt annat program. Detta till skillnad från den första friheten som främst syftar till att modifiera ett redan existerande program. Man får enligt art. 2 GPL modifiera hela eller en del av programmet och därigenom skapa ett verk som baserar sig på GPL-programmet, ett derivativt verk. Ett sådant derivativt verk uppstår även om man kombinerar GPL-kod med annan kod. Rätten att modifiera programmet är obegränsad, betydligt mer omfattande än vad som medges av URL. Vissa formkrav såsom t.ex. uppgift om att programvaran modifierats skall dock beaktas Copyleft Grundtanken bakom den rättsliga figuren copyleft är att GPL-programvara fritt får modifieras och spridas, men endast om det derivativa verket licensieras på samma sätt som den ursprungliga kopian. Syftet med detta är att skydda GPL-programvaran från att vidarelicensieras i en licens som inte medger samma förfoganderätt över verket. Upphovsmannen publicerar sitt verk med medföljande källkod endast under förutsättning att GPL följs. foss-licenser utan copyleft medger att källkoden modifieras och sedan vidarelicensieras under en licens där vidare distribution eller modifiering av denna variant av programvaran förbjuds. GPL är utformad med det explicita syftet att förhindra sådant förfarande. Copyleft-klausulen i GPL återfinns i art. 2.b GPL och lyder i sina relevanta delar: You must cause any work that you distribute or publish, that in whole or part contains or is derived from the Program or any part thereof, to be licensed as a whole at no charge to all third parties under the terms of this License. 24 Jfr GNU General Public Licence (GPL), art.2a,2c.

15 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 11 Termen Program som används här definieras i art. 0, 1 st. som: This License applies to any program or other work which contains a notice placed by the copyright holder saying it may be distributed under the terms of this General Public License. The Program, below, refers to any such program or work, and a work based on the Program means either the Program or any derivative work under copyright law: that is to say, a work containing the Program or a portion of it, either verbatim or with modifications and/or translated into another language. Copyleft är en av huvudpunkterna i GPL och det som särskiljer den från andra fria licenser. Copyleft beskrivs av Jaeger m. fl., 2005, s. 59 som placerad i licensens hjärta och det som ger licensen dess speciella karaktär: Man kann Ziffer 2 GPL mit gutem Recht als die Kernregelung, als das Herz der Lizenz bezeichnen. Wie jede andere freie Software- Lizenz erlaubt die GPL, modifizierte Versionen der Software zu herstellen. Was ihren besonderen Charakter ausmacht, ist das Copyleft. Copyleft inträder alltså när GPL-programvara vidaredistribueras. Det är i detta sammanhang tillräckligt att endast en liten del av programkoden är licensierad med GPL för att resten av programkoden även den måste licensieras med GPL. Det derivativa verket som uppstår när GPL-programvara modifieras eller inkorporeras i ett annat skall behandlas på samma sätt som ett program som ursprungligen licensierades med GPL. Av kritiker till företeelsen kallas denna copyleft ofta för en viral effekt då GPL så att säga smittar av sig. På samma sätt brukar GPL:s förespråkare kalla företeelsen för en vaccinerande effekt, då den skyddar GPL-programvara från proprietär vidarelicensiering. Ett ursprungligt program och ett derivativt verk jämställs alltså i GPL. Detta är ett problematiskt område vad gäller GPL och rent språkligt är GPL inte klar på denna punkt. 25 Det finns ett flertal viktiga och högst problematiska fall, bl.a. kärnmoduler, programbibliotek och mjukvaruverktyg. 26 Svårigheten i dessa fall är att avgöra vilket förfogande som medför att copyleft inträder. Kärnmoduler, till exempel, är programvara som används tillsammans med Linux-kärnan för att ge stöd åt viss hårdvara. Det har varit en mycket omdiskuterad fråga huruvida inkluderande av sådan programvara i Linux-kärnan medför att dessa måste licensieras med GPL. Den konsensus som numera råder på området är att dessa fritt kan inkluderas utan att copyleft inträder, vilket får till följd att företag i större utsträckning än förut 25 Exempelvis den tillkrånglade definitionen av work based on the Program som samtidigt betyder derivativt verk och ursprungligt verk. 26 Detta diskuteras utförligt i Jaeger m. fl., 2005, s

16 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 12 publicerar sådan programvara. Nackdelen är att bl.a. att källkoden till dessa inte publiceras eftersom att GPL inte blir tillämplig. 27 Bedömningen om vad som menas med ett derivativt verk i GPL:s mening är som sagt mycket omdiskuterad och har stor betydelse för främst företags vilja att använda sig av GPL-programvara. Denna frågeställning behandlas utförligt av Välimäki som i en artikel presenterar tre olika förklaringsmodeller. 28 De två första som Välimäki benämner Source Code interpretation och Component Based Interpretation är de modeller som traditionellt föredragits av jurister och som bäst knyter an till upphovsrättslig teoribildning. Den första jämför källkodens innehåll för att se om det rör sig om ett derivativt verk, och den andra jämför om ett större avgränsat avsnitt används i det derivativa verket (typexemplet här är programbibliotek). 29 Den tredje modellen, Communications Based Interpretation är den mest utpräglat tekniska och besvarar frågan om ett derivativt föreligger genom att studera hur programmen kommunicerar sinsemellan. Välimäki menar att denna tredje modell påminner om något som snarare påminner en patenträttslig bedömning än upphovsrättslig. 30 Helt klart är att ren samdistribution på en lagringsenhet inte medför att copyleft-effekten inträder. 31 Detta innebär att GPL-program kan inkluderas i en samling av mjukvara utan att dess licensiering påverkar andra program. Den som önskar inkorporera GPL-licensierad programvara i ett annat program har också viss frihet att själv påverka om copyleft skall inträda. Genom att inte offentliggöra det baserade verket inträder inte copyleft och företag kan därmed fritt använda sig av GPL-program rent företagsinternt. Viss modifiering och kopiering tillåts dessutom inom ramen för vad upphovsrätten medger. I dessa fall blir heller inte GPL tillämplig. GPL blir däremot tillämplig om man faktiskt inkorporerar GPL-kod i ett annat program. Den person som önskar förfoga över GPL-programvara på ett sätt som medför att copyleft kan aktualiseras har viss möjlighet att påverka detta, främst genom att välja att inte offentliggöra verket i upphovsrättslig mening. Rättsföljden copyleft inträder inte automatiskt vid användande eller samdistribution utan kräver en viljeyttring i form av modifiering eller distribuering av programvaran, samt att denna viljeyttring offentliggörs i sedvanlig ordning. 32 Enligt art 4 GPL är det inte tillåtet att kopiera, modifiera eller distribuera programmet på annat sätt än vad som föreskrivs enligt GPL. Inte heller får 27 Jaeger m. fl., 2005, s. 70ff. 28 Välimäki, Ibid., Avsnitt Ibid., Avsnitt GPL uttrycker detta som mere aggregation of another work based on the Program with the Program... on a volume of a storage or distribution medium does not bring the other work under the scope of this License. GNU General Public Licence (GPL), art. 2, 4 st. 32 Jaeger m. fl., 2005, s. 64.

17 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.2. Rättigheter och skyldigheter i GPL 13 ytterligare begränsningar än vad GPL medger åläggas mottagaren. 33 Detta innebär att vidarelicensiering (s.k. sub-licensing) inte tillåts, vilket har betydelse för frågan om möjligheten att distribuera GPL-program i Appstore eller annan centraliserad mjukvarudistribution. Det är alltså inte möjligt att inkorporera ett GPL-program eller genom modifiering av ett befintligt program göra en egen version. utan att licensen följer med. Det enda sättet att undvika detta är att välja en annan teknisk lösning. Detta kan tyckas drastiskt och orättvist för den som inte önskar att licensiera med GPL, men det bör hållas i minnet att GPL medger betydligt mer omfattande förfoganderätt i jämförelse med URL:s ensamrätt. Det ligger helt inom ramen för denna ensamrätt att begränsa detta förfogande på det sätt upphovsmannen önskar. Ett undantag gäller för andra fria licenser, vilka fritt får inkorporeras i ett GPL-program utan att copyleft inträder. 34 FSF har en lista på sin Webbplats 35 där det anges vilka licenser som är kompatibla med GPL. Denna lista är inte juridiskt bindande, utan frågan om licenskompatibilitet mellan GPL och andra licenser måste avgöras från fall till fall. Det huvudsakliga kriteriet för detta är att den inte får begränsa de rättigheter som GPL medger, 36 vilket var anledningen till att den ursprungliga BSD-licensen inte ansågs kompatibel. 37 I detta sammanhang är copyleft-klausuler inte ett krav för att licenser skall anses kompatibla. Copyleft-bestämmelsen är utformad med syftet att skydda programvara från vidarelicensiering i en proprietär licens, inte att medge en viss frihet att förfoga över ett verk. Copyleft är ett tveeggat svärd: många företag tvekar att använda sig av GPL-program eftersom de då förlorar viss kontroll över mjukvaran som produceras inom ramen för sin verksamhet. 38 En viss mytbildning om copyleft finns också vilket medför en till viss del obefogad rädsla för copyleft-effekter. Det bör dock medges att frågan är ytterst komplicerad och av snarare teknisk än juridisk natur. Rättsläget är i betydande mån oklart varför framförallt företags motvilja till att använda GPL-program i vissa fall kan tyckas berättigad. En oväntad copyleft-effekt kan visa sig medföra betydande nackdelar i många sammanhang då följden av detta är att man tvingas välja mellan att dra tillbaka sitt verk eller publicera källkoden till det och dessutom medge fullständig rätt för envar att använda, modifiera och vidaredistribuera den. Däremot medför copyleft-klausulen i GPL att en stor mängd viktig programvara, såsom Linux-kärnan, även fortsattvis förblir reglerad av GPL eller med andra ord förblir fri. Detta är något som kommer alla till godo, då 33 GNU General Public Licence (GPL), art Jaeger m. fl., 2005, s Free Software Foundation, GNU General Public Licence (GPL), art Free Software Foundation, För andra exempel se Montague, 2008.

18 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.3. GPL:s avtalsmodell 14 de förbättringar som tillförs programmet blir tillgängliga för alla användare, företag som privatpersoner Två sorters plikter GPL bygger på tanken att licensen skall tillfredsställa två separata och delvis motstridiga intressen. Ur flera synvinklar är detta en intressant modell, som historiskt sett har varit lyckad eftersom licensen till stor del förmått tillfredsställa dessa två intressen samtidigt. Å ena sidan kräver GPL att användare får del av källkoden och licenstexten. Detta är en förpliktelse som berör den som distribuerar GPL-programmet. Den part som har ett berättigat rättsligt krav är mottagaren av det GPL-licensierade programmet. Å andra sidan har upphovsmannen ett berättigat intresse av att den programvara hon tillgängliggör enligt bestämmelserna i GPL inte distribueras av andra mot hennes vilja (d.v.s. i enlighet med GPL). Detta är främst ett upphovsrättsligt krav. Den användare som på något sätt önskar förfoga över ett GPL-program har normalt inget intresse av att GPL:s regler om copyleft upprätthålls eftersom det ur dennes intresse snarast är en hämmande regel som begränsar möjligheterna till att förfoga över verket. Däremot har många användare stort intresse av att källkoden är tillgänglig. Förespråkare för GPL är medvetna om denna motsättning i licensen, men anser att detta är en acceptabel eller till och med önskvärd lösning. Det är dock viktigt att hålla i minnet vilket intresse som tillgodoses av GPL:s olika delar, och vilka konsekvenser detta får i det enskilda fallet. Vad gäller frågan om GPL i Appstore kommer denna distinktion att aktualiseras i bedömningen om huruvida Apples agerande är förenligt med GPL. Plikterna enligt licensen är tvåfaldig: å ena sidan mot mottagare av programvara, å andra sidan mot upphovsmannen. 2.3 GPL:s avtalsmodell GPL har en speciell avtalsbildningsmodell som är utformad efter områdets speciella behov. 40 Den handling som medför att innehållet i GPL blir gällande avtalsinnehåll är den handling varigenom programvaran modifieras, inkluderas i annan programvara eller distribueras. 41 Att enbart använda programmet innebär inte att licensen görs gällande användande är överhuvudtaget inte tillåtet att begränsa enligt GPL. Det stadgas vidare i art. 5 GPL att ingen är tvungen att acceptera licensen, men att programvaran endast erbjuds på dessa villkor. Mer omfattande förfogande än vad som tillåts enligt URL, jfr 26 g-h URL, är beroende av att licensen accepteras. 39 Se vidare Wheeler, I många fall rör det sig många olika upphovsmän och stor internationell spridning både vad gäller användare och upphovsmän. 41 GNU General Public Licence (GPL), art.5.

19 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.4. Kortfattad historisk överblick 15 När ett GPL-program (eller derivativt verk) distribueras får inte de rättigheter och skyldigheter som garanteras av GPL begränsas, 42 och inga andra restriktioner av villkoren får göras. 43 Detta är copyleft-bestämmelsen, som beskrevs mer ingående i ovan i avsnitt Vidare är det alltid den ursprunglige upphovsmannen som är licensgivare i GPL:s bemärkelse. Detta innebär att licenstagarens avtalsrättsliga ställning inte beror på om den part som licenstagaren mottog programvaran av själv var bunden av GPL, se vidare avsnitt Det finns enligt detta goda skäl att skilja mellan distribution av programvaran i sig ( i bits och bytes ) och överförandet av licensen som är en rättshandling frikopplad från mottagandet av programvaran i sig. 44 Om bestämmelserna i GPL inte följs medför detta att licensen upphör automatiskt. 45 En tilltalande modell för att beskriva hur detta sker är att betrakta GPL som ett villkorat avtal, där avtalets giltighet är beroende av om licenstagaren uppfyller sin del av avtalet. Om ena parten bryter mot avtalet upphör avtalet att gälla varför frågan om tillåtelse att förfoga över verket istället skall avgöras i enlighet med URL:s restriktivare bestämmelser. Den som förfogar över verket i strid med upphovsrättsmannens ensamrätt begår därmed upphovsrättsbrott, 53 URL. 46 Det bör i detta sammanhang poängteras att det inte finns något hinder för upphovsmannen att ensidigt dra tillbaka GPL-licensieringen, oberoende av vad detta får för följder för tredje part. Detta eftersom licensiering med GPL är ett utflöde ur upphovsmannens upphovsrättsliga ensamrätt att förfoga över sitt verk. I praktiken är dock en sådan ensidig avlicensiering svårt att genomföra eftersom upphovsmannaskapet vid större programvara delas av ett stort antal upphovsmän, se vidare avsnitt Den som genom brott mot GPL finner sig begå upphovsrättsbrott kan enkelt reparera detta och åter få tillstånd att förfoga över verket genom att tillse att kraven i licensen åter uppfylls. Licensen aktiveras då automatiskt igen och GPL reglerar åter förfogandet över verket Kortfattad historisk överblick Richard Stallman är en förgrundsgestalt i rörelsen bakom den fria programvaran. Med sitt excentriska utseende och sätt är han illa omtyckt av många, men vad än folk anser om hans person åtnjuter han betydande respekt och hög status i foss-världen. 42 GNU General Public Licence (GPL), art.2b. 43 Ibid., art Jaeger m. fl., 2005, s GNU General Public Licence (GPL), art Jaeger m. fl., 2005, s. 86f. 47 Ibid., s. 94.

20 KAPITEL 2. GNU GENERAL PUBLIC LICENCE, GPL 2.4. Kortfattad historisk överblick 16 Stallman arbetade på 1970-talet på universitetet mit som programmerare på den avdelning som forskade om artificiell intelligens. foss-rörelsen präglades redan tidigt av den i universitetsvärlden vanliga åsikten att det var viktigt att resultaten av forskningen spreds utan begränsningar. På den tiden var operativsystemen och programmen speciellt anpassade för varje dator och ansågs inte särskilt värdefulla i jämförelse med hårdvaran. Programmerarna anpassade systemen för sina behov och något annat än fri programvara fanns inte i realiteten. 48 Det enda sättet att anpassa programmen för de olika systemen var att förändra källkoden, som i regel var fritt åtkomlig för alla. Detta förändrades så småningom. En viktig episod i detta händelseförlopp är Stallmans första möte med proprietär programvara. Bakgrunden är att Stallmans arbetsgivare hade fått en ny laserskrivare av Xerox och programvaran som styrde skrivaren var proprietär. Det enda sättet att lösa det problem man hade med skrivaren var att modifiera källkoden, men de hade på ai-avdelningen inte tillgång till källkoden och Xerox var inte villigt att lösa problemet åt dem. Stallman berättar om episoden: And then I heard that somebody at Carnegie Mellon University had a copy of that software. I was visiting there later, so I went to his office and said, Hi, I m from mit. Could I have a copy of the printer source code? And he said No, I promised not to give you a copy.... I was stunned. I was so I was angry and I had no idea how I could do justice to it.... And I thought about it later on, because I realized that I was seeing not just an isolated jerk, but a social phenomenon that was important and affected a lot of people. 49 Problemet med proprietär programvara definierades redan tidigt som ett i första hand socialt problem, vilket är en röd tråd i rörelsen bakom fri programvara. Stallman beslöt sig för att skriva ett fritt och öppet system som envar hade tillåtelse använda och förändra. Han valde att göra det kompatibelt med operativsystemet Unix och började byta ut en del i taget mot ett nytt fritt program för att så småningom hela systemet skulle komma att bestå av fria komponenter. Det rörde sig om ett betydande arbete: An operating system does not mean just a kernel, barely enough to run other programs. In the 1970 s, every operating system worthy of the name included command processors, assemblers, compilers, interpreters, debuggers, text editors, mailers, and much more Stallman, 2002c, s Stallman, 2002b, s Stallman, 2002c, s. 18.

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria

Läs mer

Öppen/Fri programvara

Öppen/Fri programvara Öppen/Fri programvara, 19 januari 2003 1(13) Öppen/Fri programvara DENNA PRESENTATION ÄR INTE KLAR, KOMMENTARER MOTTAGES TACKSAMT. CyberRymden 2002-09-10 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v

Läs mer

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Daniel Westman Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Fri programvara Bakgrund, ideologi och

Läs mer

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll

Läs mer

Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt

Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt Rejås 1(22) Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Fri programvara Mycket mer än gratis Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Copyleft En upphovsrättslig studie av ett villkor i fria programvarulicenser. Examensarbete i juridik Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet

Copyleft En upphovsrättslig studie av ett villkor i fria programvarulicenser. Examensarbete i juridik Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet Copyleft En upphovsrättslig studie av ett villkor i fria programvarulicenser Examensarbete i juridik Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet Love de Besche HT 2011 2 1 Inledning Svenska företag

Läs mer

Mer än bara gratis. Copyright (c) 2004 Marcus Rejås

Mer än bara gratis. Copyright (c) 2004 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Linux Mer än bara gratis Copyright (c) 2004 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Avtal om mjukvara: UsedSoft v. Oracle i ett internationellt sammanhang. Jan Leidö, Umeå universitet jan.leido@jus.umu.se

Avtal om mjukvara: UsedSoft v. Oracle i ett internationellt sammanhang. Jan Leidö, Umeå universitet jan.leido@jus.umu.se Avtal om mjukvara: UsedSoft v. Oracle i ett internationellt sammanhang Jan Leidö, Umeå universitet jan.leido@jus.umu.se Genom att betala för tjänsterna har ni, uteslutande för ert interna affärssyfte,

Läs mer

LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs följande licensavtal noggrant innan du börjar använda det här programmet. Genom att acceptera detta avtal godkänner du att bli licensinnehavare och accepterar till fullo

Läs mer

Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket

Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket 1 Allmänt 1.1 Posten AB (publ), nedan kallat Posten, erbjuder företag och privatpersoner att ladda ner och använda Postens datorprogram med

Läs mer

Upphovsrättsliga aspekter på licenser för fri programvara och öppen källkod

Upphovsrättsliga aspekter på licenser för fri programvara och öppen källkod Upphovsrättsliga aspekter på licenser för fri programvara och öppen källkod en analys av tillämpligheten i svensk rätt Jessica Olofsson Institutet för rättsinformatik IRI rapport 2003:1 2 2003 Institutet

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mer än bara gratis 1(17) Copyright 2006 Marcus Rejås

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mer än bara gratis 1(17) Copyright 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Fri programvara Mer än bara gratis Copyright 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något

Läs mer

DU BÖR LÄSA FÖLJANDE AVTAL NOGGRANT INNAN DU ANVÄNDER DENNA PROGRAMVARA. DIN

DU BÖR LÄSA FÖLJANDE AVTAL NOGGRANT INNAN DU ANVÄNDER DENNA PROGRAMVARA. DIN LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE FÖR SONY PROGRAMVARA DU BÖR LÄSA FÖLJANDE AVTAL NOGGRANT INNAN DU ANVÄNDER DENNA PROGRAMVARA. DIN ANVÄNDNING AV PROGRAMVARAN UTGÖR DIN ACCEPT TILL AVTALET. VIKTIGT LÄS NOGGRANT:

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Avslutning. Kapitel Komprimering av filer

Avslutning. Kapitel Komprimering av filer Kapitel 12 Avslutning I detta sista kapitel tittar vi på hur man kan installera program själv. I samband med det finns det anledning att titta på komprimering av filer och på filarkiv (som kan vara användbart

Läs mer

Policy för öppen källkod

Policy för öppen källkod CeHis Arkitekturledning Sida: 1 (12) Policy för öppen källkod RIV Tekniska Anvisningar Utgåva A, 2011-01- 20 Sida 1 (12) CeHis Arkitekturledning Sida: 2 (12) Utgåvehistorik Utgåva Datum Beskrivning Ändringarna

Läs mer

Nikon beviljar dig härmed en icke-exklusiv, permanent (enligt villkoren i Avsnitt 1 och 3) licens (som inte får licensieras vidare) att:

Nikon beviljar dig härmed en icke-exklusiv, permanent (enligt villkoren i Avsnitt 1 och 3) licens (som inte får licensieras vidare) att: ViewNX 2 för alla länder Nikon Corporation Licensavtal Detta licensavtal från Nikon ("Avtalet") är ett juridiskt avtal mellan dig (fysisk eller juridisk person) och Nikon Corporation ("Nikon"). Avtalet

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Öppen källkod Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Ensamrätter i ny miljö tre seminarier Open source Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv

Ensamrätter i ny miljö tre seminarier Open source Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv Open source Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv Open source - Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv Mattias Andersson ---------------- En rapport från det IT-rättsliga observatoriet Förord Informations-

Läs mer

Vad pratar vi om? Upphovsrätt Fildelning Tekniska skyddsåtgärder

Vad pratar vi om? Upphovsrätt Fildelning Tekniska skyddsåtgärder Vad pratar vi om? Upphovsrätt Fildelning Tekniska skyddsåtgärder Digitalisering Exemplarframställning Temporära exemplar Filer och bitströmmar Källa: Pirates of the Carribean: Dead Man s Chest (Jerry Bruckheimer

Läs mer

Open source. Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv

Open source. Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Tillämpade studier 20 poäng, HT 2000 Open source Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv Mattias Andersson 760822-4676 Handledare: Professor

Läs mer

Skicka drivrutin. Administratörshandbok

Skicka drivrutin. Administratörshandbok Skicka drivrutin Administratörshandbok Januari 2013 www.lexmark.com Översikt 2 Översikt Med Skicka drivrutin kan du enkelt hämta en skrivardrivrutin för en specifik skrivarmodell. Programmet skickar ett

Läs mer

Policy för öppen källkod RIV Tekniska Anvisningar

Policy för öppen källkod RIV Tekniska Anvisningar CeHis Arkitekturledning Sida: 1 (8) Policy för öppen källkod RIV Tekniska Anvisningar 2011-12-14 UTKAST ENDAST PRELIMINÄRT REGELVERK Sida 1 (8) CeHis Arkitekturledning Sida: 2 (8) Utgåvehistorik Utgåva

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Öppna data Offentlighetsprincipen för det 21:a århundradet

Öppna data Offentlighetsprincipen för det 21:a århundradet www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Offentlighetsprincipen för det 21:a århundradet Dagens fråga Behöver vi arbeta med öppna data i vår kommun? 2 Det enkla svaret 3 Men Behöver vi inte följa PSI-lagen?

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Motion om fri mjukvara

Motion om fri mjukvara Motion om fri mjukvara Fri mjukvara 1 är gratis 2. Fri mjukvara sparar kommunen pengar 3. Sverigedemokraterna Oskarshamn föreslår kommunfullmäktige: Att planera för en övergång till fri mjukvara, själv

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

2012-04460 2015-04-13. Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt

2012-04460 2015-04-13. Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt Innehåll 1 Inledning... 3 2 Använda en annan parts information för att genomföra ett projekt... 4 2.1 Använda en annan parts projektresultat... 4 2.1.1 Vad

Läs mer

2. BEVILJANDE AV LICENS:

2. BEVILJANDE AV LICENS: SMART Technologies Inc. Slutanvändarlicensavtal för programvara LÄS DETTA SLUTANVÄNDARLICENSAVTAL ( LICENSAVTALET ) NOGGRANT INNAN DU ANVÄNDER PROGRAMVARAN. GENOM ATT ANVÄNDA PROGRAMVARAN ACCEPTERAR DU

Läs mer

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell Originalitets- Kravet Per Jonas Nordell 1 URL Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är 1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Molntjänst Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Kort om immaterialrätt

Kort om immaterialrätt Kort om immaterialrätt Har du koll på verktygslådan för att stödja affärsidéer? Vill du ha uppslag till diskussioner kring immaterialrätt? 001 - symbolen används för att visa att upphovsrätt (copyright)

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

SUSE(R) Linux Enterprise 11 Software Development Kit ("SDK") SP1 Novell(R) Licensavtal för program

SUSE(R) Linux Enterprise 11 Software Development Kit (SDK) SP1 Novell(R) Licensavtal för program SUSE(R) Linux Enterprise 11 Software Development Kit ("SDK") SP1 Novell(R) Licensavtal för program LÄS NOGA IGENOM DETTA AVTAL. GENOM ATT INSTALLERA ELLER PÅ ANNAT SÄTT ANVÄNDA PROGRAMVARAN (INKLUSIVE

Läs mer

Föredrag på Resources 2005 KKH, Jan Ljungberg Informatik, Göteborgs Universitet. Magnus Bergquist, etnologi. How can...

Föredrag på Resources 2005 KKH, Jan Ljungberg Informatik, Göteborgs Universitet. Magnus Bergquist, etnologi. How can... Öppen källkod, åvoekonomi och basare Föredrag på Resources 2005 KKH, 2005-10-27 Jan Ljungberg Informatik, Göteborgs Universitet Magnus Bergquist, etnologi How can...... a loosely coupled network of programmers

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser

ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser 1 Tillämpningsområde Dessa Användarvillkor gäller för användning av TomToms Webbplatser och innehåller dina rättigheter, skyldigheter och restriktioner vid användning

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

LANTMÄTERIETS SLUTKUNDSVILLKOR

LANTMÄTERIETS SLUTKUNDSVILLKOR 1 (6) Lantmäteriets Slutkundsvillkor för nyttjande av geodata som LANTMÄTERIETS SLUTKUNDSVILLKOR Dessa slutkundsvillkor utgör en bilaga till licensavtal avseende slutkunds användning av geodata som och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server?

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Att välja operativsystem kan vara svårt. Det kan vara svårt att förstå vilka konsekvenser

Läs mer

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Privatkopiering i molnet

Privatkopiering i molnet Privatkopiering i molnet Advokat Stefan Widmark och jur. kand. Azra Osmancevic 2012-03-15 Den svenska lagstiftningen Den svenska lagstiftningen Exemplarframställning för privat bruk 12 URL Exemplarframställning

Läs mer

Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb

Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb Sida: 0 av 5 Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb Version 1.0 Sida: 1 av 5 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 1. Licens... 2 2. Immateriella rättigheter... 2 3. Personuppgiftsbehandling...

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Creative Commons Erkännande_DelaPåSammaVillkor

Creative Commons Erkännande_DelaPåSammaVillkor Creative Commons Erkännande_DelaPåSammaVillkor Genom att nyttja Licensrättigheterna (definierade nedan), accepterar och godkänner Du att Du är bunden av villkoren i denna Creative Commons Erkännande- DelaPåSammaVillkor

Läs mer

Open access från varför till hur

Open access från varför till hur Open access från varför till hur Grönt och guld, gratis och fritt Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket Open Access Week 2012, Stockholms universitet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Läshjälp och ordlista

Läshjälp och ordlista Läshjälp och ordlista för licensavtalet avseende den Svenska Nationella Releasen av Snomed CT [1 juli 2015] 1. INLEDNING Socialstyrelsen ansvarar för licensieringen av den Svenska Nationella Releasen av

Läs mer

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),

Läs mer

Något om fri programvara och öppen källkod nya licenstyper för datorprogram

Något om fri programvara och öppen källkod nya licenstyper för datorprogram 380 M. Pawlo Något om fri programvara och öppen källkod nya licenstyper för datorprogram Av jur. kand. Mikael Pawlo 1 1. Bakgrund En ny typ av datorprogramlicenser börjar bli mycket vanligt förekommande

Läs mer

Licensavtal för SUSE(r) Linux Enterprise Server 11 Novell(r)

Licensavtal för SUSE(r) Linux Enterprise Server 11 Novell(r) Licensavtal för SUSE(r) Linux Enterprise Server 11 Novell(r) LÄS IGENOM AVTALET NOGGRANT. GENOM ATT INSTALLERA ELLER PĹ ANNAT SÄTT ANVÄNDA PROGRAMVARAN (INKLUSIVE DESS KOMPONENTER) GODKÄNNER NI VILLKOREN

Läs mer

PROMETHEAN LIGHTING THE FLAME OF LEARNING

PROMETHEAN LIGHTING THE FLAME OF LEARNING VERSION 1 PROFESSIONELL LICENS PROMETHEAN LICENSAVTAL FÖR PROGRAMVARA: PROFESSIONELL LICENS ( Licens ) V1.5 (december 2010) För ActivInspire ( Programvaran ) LAND: Landet där Du huvudsakligen vistas (om

Läs mer

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Hur man spelar 6 3 Spelets regler, strategi och tips 7 3.1 Spelets grunder.......................................

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR APPMANAGER CMS 1.0. MOBILAPPEN ORANGE. APPSALES SWEDEN AB

ALLMÄNNA VILLKOR APPMANAGER CMS 1.0. MOBILAPPEN ORANGE. APPSALES SWEDEN AB ALLMÄNNA VILLKOR APPMANAGER CMS 1.0. MOBILAPPEN ORANGE. APPSALES SWEDEN AB Appsales Allmänna villkor för Appsales AppManager CMS Mobila Applikationer skapade i verktygen AppManager CMS 1.0 AppManager CMS.

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Innehåll. Rapport. Copyright AerotechTelub AB Alla Rättigheter förbehålls. Reg.nr/Ordernummer Sida 1 (23) Tj-ställe/Utgivare LF/Hans Jones

Innehåll. Rapport. Copyright AerotechTelub AB Alla Rättigheter förbehålls. Reg.nr/Ordernummer Sida 1 (23) Tj-ställe/Utgivare LF/Hans Jones Rapport Reg.nr/Ordernummer Sida 1 (23) Tj-ställe/Utgivare LF/Hans Jones Tj-ställe/Fastställd Ärende FreeWare och Open Source Datum 2002-10-21 Informationsklass Öppen Mottagare Copyright AerotechTelub AB

Läs mer

Licensavtal. Syfte 2012-03-19. Inget juridiskt seminarium. Verktyg för att bena ut och strukturera informationen i ett avtal 2012-03-19.

Licensavtal. Syfte 2012-03-19. Inget juridiskt seminarium. Verktyg för att bena ut och strukturera informationen i ett avtal 2012-03-19. Licensavtal Sidnummer 1 Syfte Inget juridiskt seminarium Verktyg för att bena ut och strukturera informationen i ett avtal Sidnummer 2 1 Lite upphovsrätt Internationella konventioner främst Bernkonventionen

Läs mer

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013

PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013 PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE 1 Version 2013.41 Revidering A December 2013 Legal Information Trimble Navigation Limited Engineering Construction Group 935 Stewart Drive Sunnyvale, California

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

Handbok Simond. Peter H. Grasch

Handbok Simond. Peter H. Grasch Peter H. Grasch 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda Simond 7 2.1 Användarinställning.................................... 7 2.2 Nätverksinställning..................................... 9 2.3 Inställning

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry?

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Advokat Alexander Jute alexander.jute@marlaw.se 18 november 2014 Advokatfirman MarLaw AB Sveavägen

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

2.1 Reflectus AB, org nr , nedan kallad Reflectus eller Leverantören.

2.1 Reflectus AB, org nr , nedan kallad Reflectus eller Leverantören. 1(5) Allmänna villkor Anido provkonto 1 Inledning 1.1 Dessa Allmänna villkor beskriver rättigheter och skyldigheter avseende nyttjande av Anido projektstyrning efter registrering av provkonto på https://system.anido.se/signup.

Läs mer

Installationsinstruktioner

Installationsinstruktioner knfbreader Mobile kreader Mobile Installationsinstruktioner Copyright 2009 knfbreading Technology, Inc. www.knfbreader.eu Alla rättigheter förbehållna. Andra företagsnamn och produkter är varumärken eller

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Allmänna villkor. DPOrganizer Ett verktyg från Beyano AB

Allmänna villkor. DPOrganizer Ett verktyg från Beyano AB Allmänna villkor DPOrganizer Ett verktyg från Beyano AB 1. Inledning 1.1 Dessa allmänna villkor ( Villkoren ) gäller för användning av DPOrganizer som är en programvara tillhandahållen av Beyano AB, org.

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Open Source - Program och hur man väljer

Open Source - Program och hur man väljer Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga

Läs mer

Avbildning av konstverk och byggnader på internet

Avbildning av konstverk och byggnader på internet 602 Daniel Westman Avbildning av konstverk och byggnader på internet Av jur. kand. Daniel Westman 1. Inledning Inskränkningarna i 2 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-

Läs mer

Gruppundantaget om tekniköverföring

Gruppundantaget om tekniköverföring Gruppundantaget om tekniköverföring Vladimir Bastidas Venegas vladimir.bastidas@jur.uu.se Struktur Introduktion till gruppundantag och gruppundantaget om tekniköverföring Översikt av gruppundantaget Vissa

Läs mer

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker

Läs mer

Om parodiundantaget i svensk rätt

Om parodiundantaget i svensk rätt Om parodiundantaget i svensk rätt IMK: Upphovsrättsliga inskränkningar och originalitetskravet Seminarium om upphovsrätt den 8 oktober 2014 Erik Ficks Upphovsrättsligainskränkningari EU ochi Sverige Infosoc-direktivet(2001/29/EG)

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

1 (107) Öppen programvara - Bilaga 1. Öppen Programvara. Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara

1 (107) Öppen programvara - Bilaga 1. Öppen Programvara. Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara 1 (107) Öppen Programvara Bilaga 1: Utredning om Öppen Programvara 2 (107) Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION TILL ÖPPEN PROGRAMVARA... 4 1.1 KORT HISTORIK... 4 1.2 BEGREPP... 5 1.3 LICENSER... 11 1.4

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9 Ärende Sökande Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete A och B Givet 15.6.2010 Sammanfattning Upphovsrättsliga frågor gällande ett plagiatdetektionsprogram som

Läs mer

2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen

2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SVENSKA SPELS MEDLEMSTJÄNSTER 1. ALLMÄNT 1.1 Detta avtal fastställer villkoren ( Allmänna Villkor ) för AB Svenska Spels ( Svenska Spel ) tillhandahållande av interaktiva tjänster

Läs mer