Placeringsstrategi. Höst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Placeringsstrategi. Höst"

Transkript

1 2014 Placeringsstrategi Höst

2

3 Ari Aaltonen puh Innehållsförteckning Innehållsförteckning Centrala antaganden om världsekonomins utveckling och antaganden om ränteutvecklingen Huvudsakliga riktlinjer i Fronts placeringsstrategi hösten Ryssland i en återvändsgränd, Finland vind för våg Tillväxten i världsekonomin återhämtar sig i USA:s och Asiens takt Värderingarna på aktiemarknaden har stigit

4 Centrala antaganden om världsekonomins utveckling Uppskattningen om tillväxten i världsekonomin sänktes något under sommaren. Trots detta är grundantagandet att tillväxten 2015 accelererar jämfört med innevarande år. Utvecklingen i USA har rätt väl motsvarat förväntningarna i år och landet uppnår en tillväxt på 2-3 procent. Nästa år bedöms tillväxten bli ytterligare något snabbare. I USA ökade diskussionerna om centralbankens penningpolitik igen mot slutet av sommaren som en följd av den stabilare tillväxten, och spekulationerna om tidpunkten och takten för FED:s räntehöjningar dominerar finansmarknaden. Å andra sidan bedömer vi att FED knappast gör något som riskerar landets tillväxt och den gynnsamma utvecklingen inom sysselsättningen. Tillväxten i Kina accelererade under sommaren efter en blek inledning på året, vilket har varit den mest betydelsefulla positiva överraskningen i världsekonomin i år. Statistiken under början av året för såväl utrikeshandeln som industriproduktionen och detaljhandeln förutspår en tillväxt på drygt 7 procent för hela året. För Kinas del är det särskilt värt att notera att de bekymmer som skapade oro i våras gällande finanssystemet (det s.k. skuggbankssystemet) eller fastighetsmarknadens tillstånd till stor del har skingrats. Skillnaderna mellan olika länder och olika regioner är emellertid kännbara och uttryckligen för euroområdet är tillväxtutsikterna svaga. Ännu under början av året såg situationen i euroområdet något bättre ut, men under våren stannade tillväxten upp i de flesta länderna, även i Tyskland. Den försämrade situationen berodde delvis på krisen i Ukraina, som gav näring åt osäkerheten, men i sista hand är orsaken till euroområdets svaghet en obefintlig tillväxtdynamik. De strukturella problemen i flera euroländer (en åldrande befolkning, en hög skuldsättning inom den offentliga ekonomin) i kombination med en förlamning av det politiska beslutsfattandet, utrikeshandelns svaga konkurrenskraft, banksystemets tillstånd och den tilltagande regleringen av finansmarknaden, är till förfång för en återhämtning av tillväxten. Ett nytt hot för euroområdet är deflation, som ECB började bekämpa först i somras. Finlands situation i euroområdet är särskilt svår. Allt det ovan nämnda gäller för Finland. Därtill kommer att Finlands utsikter för en lång tid framöver försvagas av inbromsningen i den ryska ekonomin, som skett till följd av äventyret i Ukraina. År 2014 är det tredje året med minustillväxt och i bästa fall uppnår Finland en nolltillväxt Finland har inga förutsättningar för tillväxt de närmaste åren, och det är föga troligt att de finländska politikerna förmår göra något för att åtgärda situationen under de kommande åren. Situationen för de europeiska länderna utanför euroområdet är klart bättre, med hyfsade utsikter för både Norden och Storbritannien. Inflationen väntas fortsätta ligga på en måttlig nivå i industriländerna. I euroområdet var inflationen endast 0,4 procent i augusti, det rådde med andra ord redan deflation i flera euroländer. I Kina bromsade inflationen in till cirka två procent, och man har äntligen med strikt penningpolitik lyckats dämpa prisuppgången på bostäder. Också i USA väntas inflationen förbli måttlig trots en snabbare tillväxt. I industriländerna kan vi ännu länge vänta oss en penningpolitik som i grunden är lätt, för det finns inga grunder för en accelererande inflation. Endast i Japan har inflationen blivit kännbart snabbare, men detta beror närmast på de höjningar av indirekta skatter som genomfördes i våras. Prisutvecklingen för råvaror och i synnerhet för energi har varit måttlig och inte ens krisen i Ukraina eller oroligheterna i Mellanöstern Syrien och Irak har höjt energipriserna. Endast priset på industrimetaller har stigit under början av året, vilket avspeglar förväntningar på en snabbare tillväxt inom världsekonomin. Rysslands ekonomiska utsikter har försämrats dramatiskt på såväl kort som lång sikt. Ryssland, som förstört sin tillväxtdynamik redan tidigare, har som en följd av krisen i Ukraina hamnat i ekonomisk och politisk offside, vilket kan leda till att landet inom de närmaste åren råkar i ekonomiskt och politiskt kaos

5 och antaganden om ränteutvecklingen I industriländerna har centralbankernas penningpolitik fortsatt att långsamt differentieras under våren och sommaren. USA:s centralbank har fortsatt att minska sina värdepappersköp, så på denna punkt har centralbanken med andra ord stramat åt sin politik något. Vi kan vänta oss att värdepappersköpen upphör nu i höst. Vi befinner oss trots detta ännu inte i en situation där FED skulle behöva höja sina styrräntor. Eventuellt nästa sommar eller höst I euroområdet har utvecklingen gått i motsatt riktning. Då tillväxten i våras stannade upp och inflationen bromsade in så att den närmade sig deflation så sänkte ECB sina styrräntor både i början av juni och i början av september. Samtidigt sänktes räntan på bankernas depositionsfacilitet i ECB så att den blev negativ, -0,20 procent, vilket har pressat de allra kortaste euriborräntorna till nära noll. Vid sidan av räntesänkningarna startade ECB under sommaren och hösten olika program i syfte att öka mängden pengar och bankernas kreditgivning. Det finns fortfarande inga bevis på effekten hos dessa program, men ECB har uttryckt sin beredskap att vidta nya åtgärder om utvecklingen vad gäller finansmarknaden och inflationen är icke-önskad. Som en följd av differentieringen av penningpolitiken i USA respektive euroområdet är det sannolikt att den länge väntade trendmässiga försvagningen av euron på valutamarknaden har kommit igång. På grund av euroområdets svaga ekonomiska situation är detta rentav önskvärt. På det hela taget fortsätter OECD-ländernas lätta penningpolitik, och centralbankernas styrräntor förblir låga ännu långt in i framtiden. I synnerhet i euroområdet kan vi anta att räntorna förblir på en exceptionellt låg nivå i flera år. I grund och botten finns det flera orsaker till detta: inflationstrycket är litet och i flera länder, så som i euroområdet och Japan, är deflation ett verkligt hot. Återhämtningen från finanskrisen pågår ännu, även om utvecklingen i t.ex. USA och Storbritannien har gått bra och exempelvis bostadsmarknaden har återhämtat sig från det värsta. De låga räntorna får också stöd av att valutakurserna har större betydelse i penningpolitiken än tidigare. Japans framgångsrika devalveringspolitik begränsar manöverutrymmet för centralbankerna i de övriga industriländerna och i Asiens tillväxtländer. Få länder har råd att försvaga sin konkurrenskraft och riskera sin tillväxt med en valuta som blir starkare, vilket skulle underblåsas av höga räntor. För placerare innebär detta i vilket fall som helst obefintlig avkastning på korta ränteplaceringar ännu en lång tid framöver. När det gäller tillväxtekonomierna är det framför allt den kinesiska centralbankens agerande under slutet av året som är intressant. En räntesänkning och/eller en sänkning av bankernas kassakrav kan mycket väl bli verklighet, eftersom man fått kontroll på både inflationstrycket och överhettningen på bostadsmarknaden. Ryssland däremot är tvunget att kämpa med accelererande inflation, valutaflykt, västländernas finansmarknadssanktioner och å andra sidan en allt svagare tillväxt och svårigheterna att finansiera ett snabbt växande statligt budgetunderskott. Hyperinflation och rubelkollaps är ett fullt möjligt resultat av allt detta inom de närmaste åren. För ett drygt år sedan steg de långa räntorna särskilt i USA då marknaden spekulerade i FED:s politik. I år har marknaden lugnat sig. I euroområdet har deflationsrisken sänkt räntorna till och med mer än väntat. Enligt vår bedömning kommer vi också i fortsättningen att få se räntetoppar i USA, men det finns inte grunder för en ränteuppgång av trendkaraktär. I euroområdet har räntorna på statslån sjunkit kännbart, vilket avspeglar ECB:s politik, deflationsrisken och att eurokrisen har gett vika (åtminstone på finansmarknaden). När det gäller företagslån (i synnerhet HY) bedömer vi att ränteskillnaderna mot statslån har krympt till den nivå som motsvarar de långsiktiga kreditriskerna. Minskningen underblåses nu endast av att statslån och korta räntor knappt ger någon avkastning

6 Huvudsakliga riktlinjer i Fronts placeringsstrategi hösten 2014 En värdepappersplacerares värld blir för varje år allt mer utmanande. De exceptionellt låga räntorna har gett fart åt aktiekursuppgången, men samtidigt har aktiernas värdering redan stigit högt. På placeringsmarknaden är vi på väg in i slutfasen av en kraftig uppgångscykel, som präglas av låga ränteintäkter, ett starkt förtroende för aktiemarknaden bland placerare, en trendmässig nedgång i det privata sparandet och en accentuerad roll hos privatplacerare som nettoplacerare på aktiemarknaden. Det håller nu på aktiemarknaden på att bildas en liknande bubbla som vid millennieskiftet eller före finanskrisen Fronts allokeringsstrategi är för tillfället så gott som neutral när det gäller viktningen av aktier och ränteplaceringar. Detta gäller både kortsiktig taktisk och långsiktig strategisk viktning. Den strategiska viktningen gynnade länge kraftigt aktieplaceringar (fram till våren 2013). Enligt vår bedömning har aktiemarknaden nu övergått i slutfasen av den uppgångsmarknad som inleddes våren Vi bedömer alltså inte att aktiekurserna inom kort kommer att övergå i en trendmässig nedgång, utan vi förbereder oss småningom för risken att cykeln på finansmarknaden igen kommer att nå en topp inom cirka ett eller två år. Det är sannolikt att Front i sin allokeringsstrategi härefter övergår till en strategisk underviktning av aktier, dvs. de taktiska variationerna av aktievikten sker i fortsättningen nedanför en neutralallokering. På kort sikt (1-6 mån.) har den taktiska aktievikten varierat kännbart under de senaste åren, alltefter marknadssituationen. I synnerhet eurokrisen satte marknaden i kännbar gungning och i dessa situationer reagerade vi genom att antingen öka eller minska aktievikten. Under det senaste året har de kortvariga variationerna i aktiekurserna dämpats, så även de taktiska ändringarna i aktievikten har varit anspråkslösare. Under vintern och våren ökade vi aktievikten bland annat i samband med kursfallen i december och februari. Och i mars och början av sommaren sålde vi. De senaste ändringarna skedde i början av augusti (ökning av aktier) och början av september (minskning). Även i fortsättningen är en aktiv taktisk reglering av aktievikten en viktig del av vår placeringsstrategi, men detta förutsätter tillräcklig volatilitet på marknaden. I vilket fall som helst kommer en strategisk dvs. övercyklisk reglering av aktievikten att bli en nyckelfråga vid placeringar de närmaste åren

7 Fronts räntestrategi har varit markerat avkastningsinriktad det senaste året. När det gäller kreditrisken har vi de senaste åren prioriterat HY-företagslån och sedan i fjol höstas statslån med hög avkastning (Italien, Spanien). När det gäller ränterisken var durationen måttlig fram till början av hösten 2013, men i november utökades ränterisken kännbart. I fråga om EM-statslån har vi varit försiktigare och i november bytte vi ut resten av dem mot statslån med hög avkastning främst inom euroområdet. Inom euroområdet var vi beredda att ta en större risk eftersom rädslan för deflation klart sänker de långa räntorna, och dessutom minskar skillnaden mellan räntorna på obligationslån i problemländerna och motsvarande räntor i Tyskland. Om ECB inleder specialåtgärder (TLTRO, ABS osv.) och ökar likviditeten på marknaden kan minskningen av ränteskillnaden ännu fortsätta. Avkastningen på IG- och HY-företagslån ligger i linje med deras kreditrisk, så vi väntar oss ingen betydande minskning av ränteskillnaden under slutet av Ränteplacerarens vånda är nu befogad, för avkastningen på kontanter är nästan obefintlig. Å andra sidan finns ingen ränteuppgång inom synhåll, eftersom inflationstrycket är obefintligt, i synnerhet inom euroområdet. Fronts räntestrategi förblir oförändrad och prioriterar HY-företagslån och statslån med hög avkastning i euroområdet. Portföljens ränterisk, duration, motsvarar jämförelseportföljens duration. Den främsta riktlinjen i Fronts aktiestrategi är att övervikta de nordiska länderna, Storbritannien, Australien och Kanada samt tillväxtekonomier med stark betalningsbalans och hygglig värderingsnivå för aktier. Undervikten gäller euroländerna (inkl. Finland) och EM-länder med svag betalningsbalans. USA och Japan är så gott som neutralviktade. I Ryssland placerar vi praktiskt taget inte alls. I kombinationsportföljer är både DM- och EM-länder totalt sett något överviktade. De långsiktiga tillväxtutsikterna för euroområdet är svaga, så aktier i euroområdet är underviktade och vid placeringar prioriterar vi företag i sådana branscher där affärsverksamheten är utpräglat global: hälsovård, teknologi och industrivaror och industritjänster. De skandinaviska länderna som behållit sin egen valuta är överviktade, och de är ett bra exempel på länder där börserna har många företag i branscher som drar nytta av bland annat tillväxten i tillväxtekonomierna. Finländska aktier är underviktade både på grund av de dåliga utsikterna på hemmamarknaden och på grund av Rysslandsriskerna. I hemmamarknadsföretag och i företag som inriktat sig på Ryssland placerar vi endast marginellt. Den japanska aktiemarknaden klarade sig bra i somras och under början av hösten, så nu i september sänkte vi viktningen för landet som länge varit överviktat och gav det neutralvikt. Vi tog med Kanada och Australien i portföljen 2012 för att sprida på portföljens risk och detta spridningsbehov accentueras ytterligare av Europas - 5 -

8 Rysslandsrisker. Också när det gäller USA prioriterar vi företag med markerat global affärsverksamhet. Genom detta försöker vi dämpa den risk som är förknippad med den rätt höga värderingsnivån på USA:s aktiemarknad. Med tanke på värderingen är aktier i EM-länder mycket förmånligare än aktier i DM-länder. Placerare såg på kort sikt risker i flera EM-länder, varför kapitalflödena var den viktigaste faktorn bakom den svaga utvecklingen för börserna i EM-länderna I år har situationen blivit den motsatta, vilket i synnerhet har gett stöd åt börserna i Asien. I Fronts aktiestrategi har EM-aktier fortfarande en betydlig vikt, men aktiestrategin prioriterar kraftigt de EM-länder som har en god balans i ekonomin och goda tillväxtutsikter. På tillväxtmarknaderna innebär detta en överviktning av asiatiska länder. De mest kännbara underviktningarna gäller Latinamerika, Turkiet och Mellanöstern samt Sydafrika. Också Östeuropa är underviktat, och i Ryssland placerar vi i praktiken inte alls. På valutamarknaden väntade placerare länge att euron skulle försvagas mot de övriga huvudvalutorna, eftersom en överstark euro höll på att bli ett betydande tillväxthinder och en betydande orsak till deflationsrisk i euroområdet. Enligt vår bedömning är det möjligt att en trendmässig försvagning av euron inleddes denna sommar, så i Fronts placeringsstrategi har en betydande del av placeringarna spritts ut på valutor utanför euroområdet Ari Aaltonen Diagram 1. Allokeringssynen i Fronts kombinationsportfölj Modellportföljens Neutral allokerings-% allokerings-% Diff Statslån 13,3% 15,0% -1,7% Företagslån Hög risk (HY) 19,2% 10,0% 9,2% Låg risk (IG) 11,1% 25,0% -13,9% Aktier Tillväxt 20,7% 20,0% 0,7% Utvecklade 26,3% 25,0% 1,3% Råvaror 2,8% 0,0% 2,8% Kontanter 6,7% 5,0% 1,7% - 6 -

9 Ryssland i en återvändsgränd, Finland vind för våg Krisen i Ukraina har dominerat nyhetsflödet sedan i våras och har blivit en betydande källa till osäkerhet för finansmarknaden i år. Även om krisens effekt på världsekonomin sist och slutligen är rätt ringa har den haft betydande effekt på Östeuropas, Rysslands och Finlands ekonomier. Olika händelser under krisen har också alltid tillfälligt varit en central faktor som satt finansmarknaden i gungning. Krisen i Ukraina, som började redan i fjol höstas, tillspetsades i våras i maktskiftet, där den rysksinnade presidenten och hans administration fråntogs makten. Ryssland reagerade genom att ockupera Krim i månadsskiftet februari-mars och annektera halvön. Samtidigt inledde Ryssland en kampanj för att destabilisera Ukraina och började skapa osäkerhet i landet genom att skicka dit krigare som fått militär utbildning mm. för att starta ett uppror mot Ukrainas västsinnade administration. Också lokala rysksinnade anslöt sig till krigarna från Ryssland, men ledningen för dessa så kallade separatisttrupper var helt och hållet från Ryssland. I april började rebellerna erövra centrala städer i östra Ukraina, dessutom skapade man osäkerhet och uppviglade till våld också på annat håll (Charkiv, Odessa osv.). I sista hand torde Rysslands mål ha varit att destabilisera Ukrainas västsinnade administration, för landet befann sig i en rätt kaotisk situation efter revolutionen i februari och den västsinnade administrationens ställning var ännu rätt oklar. För händelseförloppet var det emellertid centralt att Ukrainas armé förblev lojal mot Kievs nya administration och inte gick över till Rysslands/den tidigare rysksinnade presidentens sida, inte ens på Krim. Ukraina lyckades dessutom ordna presidentval i maj, där landet till ny president valde den västinriktade Poroshenko. Eftersom valet även enligt internationella observatörer var fritt och demokratiskt legitimerade det på ett betydande sätt den nya administrationens ställning i Ukraina. Västländerna reagerade naturligtvis fördömande på ockupationen av Krim, eftersom Putins Ryssland hade brutit mot avtal som landet ingått och mot internationell lag. Den första fasen av de ekonomiska sanktionerna som infördes mot Ryssland i våras, liksom reseförbudet för enskilda personer och frysningen av deras tillgångar, hade ännu ingen större effekt på Rysslands ekonomi, men effekterna på finansmarknaden och ökningen av den allmänna osäkerheten avspeglade sig direkt i Ryssland. Resultatet var att den kapitalflykt från Ryssland som började i våras accelererade, börskurserna rasade och att rubeln som en följd av detta kännbart försvagades på valutamarknaden. Också de västerländska företagens investeringar och verksamhet i Ryssland kom till ny prövning, vilket försämrade den allmänna atmosfären i den ryska företagsvärlden. I början av sommaren hade den av Ryssland startade upprorsrörelsen erövrat huvuddelen av de två östligaste provinserna i Ukraina, Donetsk och Luhansk. Å andra sidan hade ukrainska trupper lyckats slå tillbaka upproret i flera andra viktiga städer i den aktuella regionen, till exempel i hamnstaden Mariupol. Också i andra stora städer i östra och södra Ukraina, där oroligheter hade provocerats fram, fick den ukrainska regeringen situationen under kontroll (Odessa, Charkiv). I juni omgrupperades den ukrainska armén och inledde en återerövring av områdena i östra Ukraina. I början av juli återerövrades de rebellkontrollerade Slovjansk och Kramatorsk (i norra delen av det rebellkontrollerade området), vilket var en psykologiskt viktig seger för Ukraina och dess armé. För att stödja rebellernas framgång i kriget började Ryssland föra över mer materiel till separatisterna. Rysslands beslut att skicka enheter med luftvärnsmissiler till det separatistkontrollerade området visade sig vara särskilt ödesdigert. Syftet med dessa enheter var att begränsa Ukrainas luftherravälde på slagfältet i östra Ukraina. I mitten av juli användes dessa vapen (missiler) till att skjuta ned flera flygplan och stridshelikoptrar ur Ukrainas flygvapen, men också ett malaysiskt passagerarplan, med knappt 300 civila dödsoffer som följd. Cirka 200 av dem var holländare. Detta ledde till att västländerna och i synnerhet EU inte längre passivt kunde se på Rysslands agerande i Ukraina, utan man - 7 -

10 införde i snabb takt den så kallade andra fasens sanktioner. De gällde finanssektorn, energiindustrin och försvarsindustrin. Dessutom placerades igen en ny grupp ryssar och personer som stödjer Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina på EU:s sanktionslista. Ryssland svarade på sanktionerna genom att bland annat införa importförbud på livsmedel från västländerna (EU, USA, Kanada, Norge och Australien). I början av augusti hade Rysslands agerande råkat i en fullständig återvändsgränd både i Ukraina och i världspolitiken. Den ukrainska armén hade fått övertaget på slagfältet. Rebellernas område hade krympt till en tredjedel och de två största städerna i området, Donetsk och Luhansk, var omringade, dvs. deras landförbindelse till Ryssland var bruten. I världspolitiken stod Ryssland ensamt och hade inte en enda bundsförvant som tog dess parti när det gällde sanktionerna. Både Vitryssland och Kazakstan avstod från sanktioner mot väst och bara några pariastater t.ex. Venezuela, Syrien och Kuba som även annars stödjer Ryssland, gav ett verbalt stöd till Ryssland. Förvisso förhöll sig en majoritet av världens länder neutralt/likgiltigt till hela krisen och fortsatte bland annat med normal handel med alla parter i krisen. Det mest centrala problemet för Ryssland var emellertid att landet som samarbetspart hade förlorat allt det förtroende i västländernas ögon som landet hade lyckats bygga upp efter det kalla krigets slut. Detta är av särskilt stor betydelse för den ryska ekonomin, både på kort och på lång sikt. När de östukrainska rebellernas situation blev hopplös i augusti blev Putin tvungen att välja mellan militär intervention (för att stödja separatisterna) eller att den ukrainska armén gör slut på rebellernas kontroll i de sista städerna. Det senare alternativet hade inneburit en betydande prestigeförlust för Putin i Ryssland, eftersom han skulle ha framstått som en svag ledare som trots allt inte är redo att skydda ryssar utanför landets gränser. Så Putin valde en öppen intervention där ryska reguljära trupper öppet gick över gränsen till Ukraina. Också materiel från den ryska armén fördes i betydande mängder till östra Ukraina. Som en följd av den ryska interventionen förändrades den militära situationen i slutet av augusti och början av september, då Rysslands armé tillsammans med separatisterna återerövrade områden som man hade förlorat kring Donetsk och Luhansk, vilket innebar att dessa städer på nytt hade en landförbindelse till Ryssland. Efter detta var praktiskt taget hela gränsområdet mellan Luhansk och Azovska sjön under Rysslands/separatisternas kontroll. Ryssland försökte också erövra Mariupol i början av september, men den ukrainska armén lyckades avvärja flera attacker. För att reducera den politiska skadan ersattes de ledare för de så kallade separatisterna som var från Ryssland med lokala rysksinnade ledare från östra Ukraina. På så sätt försökte man i efterhand skapa ett intryck av att det hade varit fråga om en lokal motståndsrörelse i östra Ukraina. Rysslands öppna attack tvingade Ukraina till eldupphör, och största delen av vapnen tystnade den 5 september. Ryska trupper stannade emellertid kvar i Ukraina, så västländerna inledde under andra veckan i september en ny omgång sanktioner, med vilka man kompletterade de tidigare sanktionerna mot finansinstitut och finansmarknaden, energiindustrin, försvarsindustrin och varor med dubbel användning. Dessutom fördes nya namn upp på sanktionslistan. Ryssland svarade inte på dessa sanktioner med motsanktioner, eftersom de föregående motsanktionerna (importförbudet på livsmedel) närmast hade skadat Ryssland självt och försvårat livet för vanliga ryssar. För Putin och Ryssland har äventyret i Ukraina varit en katastrof. Endast två saker kan betecknas som positiva för Putin: dels kan Krim i framtiden eventuellt ha ett ekonomiskt värde, dels har han på kort sikt lyckats stärka sin maktposition i den ryska inrikespolitiken. Förteckningen över negativa följder är däremot betydande jämfört med detta. För det första har de ekonomiska utsikterna blivit dramatiskt mycket sämre på både kort och lång sikt. Den ryska ekonomin, som redan befann sig i recession, har till följd av krisen råkat i allt större svårigheter på grund av kapitalflykt, rubelns försvagning, accelererande inflation, investeringsnedgång bland inhemska och västerländska företag, åtstramning på finansmarknaden och allmän osäkerhet. Det mest centrala problemet på medellång sikt utgörs av att den avstannade strukturella reformen av Rysslands ekonomi nu helt har stelnat, och SME-företagen är i stora svårigheter. Den positiva dynamiken i ekonomin har - 8 -

11 helt försvunnit och företagsatmosfären har kollapsat samtidigt som Putins administration i allt större utsträckning tvingas sätta bojor på media, medborgerliga friheter, rättssystemets verksamhet o.d. för att dämpa avvikande åsikter. Västs sanktioner har en betydande inverkan på Rysslands ekonomi genom finansmarknaden, och små och medelstora (privata) banker som finansierar SME-företag är illa ute. Eftersom företagens tillgång till utländsk finansiering har rasat kommer investeringsnedgången att bli svårare i framtiden. De västerländska företagens försiktighet när det gäller Rysslandsinvesteringar de närmaste åren försvagar klart den ekonomiska dynamiken. Putin har gjort Ryssland till en opålitlig kompanjon som har mycket svårt att locka utländska investeringar. På lång sikt utgörs Rysslands problem av att landet knappt exporterar något annat än energi. Det är sannolikt att krisen i Ukraina initierar en betydande investeringsboom för att öka energiproduktionen, i synnerhet i EU-länderna (alternativa energikällor, skiffergas, energiimport o.d.), så intäkterna från den ryska energiexporten kan antas minska i framtiden. Ett bra tecken på denna globala överproduktion av energi är att priset på råolja sjönk under sommaren och början av hösten, trots att krisen i Ukraina var som hetast. Energiprisnedgången på världsmarknaden kan vara ett betydande och långvarigt fenomen. De närmaste åren har Ryssland inga möjligheter att öka sina offentliga utgifter (t.ex. försvarsutgifterna), eftersom den ekonomiska nedgången i kombination med allt sämre exportintäkter innebär en dramatisk ökning av statsunderskotten. När underskotten inte kan täckas med utländsk finansiering är det sannolikt att man till slut blir tvungen att tillgripa så kallad sedelfinansiering med hjälp av centralbanken. Som en följd av detta kan den accelererade inflationen mycket väl löpa amok och övergå i hyperinflation, och rubeln fullständigt kollapsa på valutamarknaden. Politiskt har Ryssland försatt sig själv i en återvändsgränd och riskerar att bli en pariastat i världspolitiken, som andra börjar utnyttja maximalt. Den som drar störst nytta av Rysslands dilemma är naturligtvis Kina, som utnyttjar situationen till att ingå fördelaktiga och långsiktiga handelsavtal om t.ex. energiimport. Av större betydelse är emellertid det faktum att Ryssland har förlorat västländernas förtroende och att västländerna är tvungna att återställa politiskt status quo i Östeuropa. I praktiken innebär detta att man håller de ekonomiska sanktionerna i kraft tills Putin och Ryssland ger upp sina mål i Ukraina och över lag i Östeuropa. Inte ens i Ukraina har Ryssland uppnått något positivt. I Ukraina har västinriktningen bara förstärkts till följd av det av Ryssland inledda kriget, och Ukraina är ytterligare ett land med gräns mot Ryssland som förhåller sig misstänksamt mot sin stora granne. Det ukrainska - 9 -

12 parlamentsvalet den 26 oktober bekräftade landets västinriktning, precis som det gick i Georgien efter kriget I Finland betecknas Putins ställning som inrikespolitiskt stark och det är sant att stödet för Putins Ukrainapolitik i våras, efter annekteringen av Krim, i oberoende undersökningar låg kring 80 procent. I augusti hade stödet för Rysslands politik i Ukraina sjunkit till 40 procent. Det största problemet för Putin och Ryssland är att Putin inte kan lova ryssarna något positivt när det gäller ekonomin och en höjning av levnadsstandarden. Och just detta var orsaken till Putins ökade popularitet på 2000-talet. För att upprätthålla sin makt och förhindra avvikande åsikter måste han göra inskränkningar i demokratin, de medborgerliga friheterna och i medias och utländska företags möjligheter att verka o.d. Och när statens och företagens ekonomiska situation försämras finns det en stor risk att man så att säga lagligt börjar stjäla från sina motståndare. Förutom västerländska företag gäller detta Rysslands så kallade oligarker, av vilka en i september storstilat försattes i husarrest på tämligen uppdiktade grunder. Inrikespolitiskt är Putins problem att det är den mest dynamiska delen av befolkningen som motsätter sig hans politik mest: stadsbor/unga/utbildade/företagare. Det innebär att även om pensionärerna och tjänstemännen kanske stödjer Putin till följd av den fosterländska propagandan, så hjälper detta knappast när det gäller en återhämtning av den ryska ekonomin. Det är viktigt att se att det inte finns någon enkel och snabb lösning på krisen i Ukraina eftersom redan den illegala ockupationen av Krim skapar en frusen konflikt. Vapnen tystnar säkert efter hand, men i övrigt fortgår krisen. Västländerna behöver inte och kan inte ge efter för Putins politik i Östeuropa. Tvärtom, för att det efterkrigstida av västländerna skapade status quo (världsfred, respekt för avtal och internationell lag, staters suveränitet osv.) ska bevaras, kan de ekonomiska och politiska påtryckningarna mot Ryssland vid behov fortgå i det oändliga. För västländerna är detta enkelt eftersom Ryssland inte är en viktig exportmarknad för andra än Finland och Baltikum (se strategin våren 2014). Konstellationen kan också jämföras med det så kallade kalla kriget ( ), som var den förra kraftmätningen mellan väst och Ryssland. Väst förde det kalla kriget genom att isolera Ryssland som handelspartner och i fråga om teknologiexport, och besegrade till slut det dåvarande Sovjet på 1980-talet. Mätt i storleken på ekonomin är Ryssland nu endast en tredjedel så stort som det forna östblocket. Samtidigt har östeuropeiska länder och flera forna sovjetrepubliker anslutit sig till väst, vilket innebär att västländerna sammantaget utgör en cirka 30 gånger större kraft än Ryssland, vars ekonomi är ensidig och något mindre än Italiens ekonomi. Ryssland utgör knappast något motstånd för västländerna, så resultatet av den av Putin skapade motsättningen är i sig klart. Frågan gäller bara hur snabbt och hur djupt Ryssland sjunker i ekonomiskt och politiskt kaos innan Putin och hans närmaste krets ersätts av en ny maktstruktur. Krisen i Ukraina har lyft fram hur vind för våg Finland är inom både den ekonomiska politiken och EU-politiken. Innan krisen i Ukraina började stod det klart för de flesta att Finland måste genomföra betydande strukturella reformer inom flera sektorer av ekonomin för att kunna bryta landets spiral av skulder och förtvining. Alla dessa reformer har nu ältats i åratal och det enda resultatet av den dåligt skötta ekonomin är en betydande ökning av den totala skattesatsen. De mycket omdiskuterade strukturella reformerna, kommunreformen, social- och hälsovårdsreformen eller andra strukturella reformer har knappt alls framskridit. Som pricken på i:et beslutade regeringen nu i höst att inte genomföra några reformer alls, och dränkte kommunreformen och de strukturella reformerna i ytterligare beredningar av och förhandlingar kring social- och hälsovårdsreformen. Det var meningen att regeringen denna höst skulle fatta beslut om vilka kommunala tjänster som ska gallras bort. Nu håller vi på att hamna i en situation där ingen lag om tjänster gallras bort, utan det sätts upp ett tak för kommunernas utgifter. Kommunerna tvingas med andra ord att bryta mot flera lagar som fastställer omfattningen och nivån på offentliga tjänster. Det är uppenbart att detta endast ökar kaoset i den kommunala ekonomin och i enskilda människors liv. Inte heller inom andra sektorer inom ekonomin har man förmått göra något. En strängare beskattning leder till att konsumenternas köpkraft samt företagandet försvagas. En förbättrad konkurrenskraft är inte möjlig om arbetskraft inte frigörs från den offentliga sektorn till den privata sektorn

13 Sammantaget har man inte gjort något annat för att förstärka företagandet de senaste åren än att sänka samfundsbeskattningen, och den kompenserades dessutom med en åtstramning av dividendbeskattningen. I Finland har den privata sektorn förtvinat så att den är alltför liten i förhållande till den offentliga sektorn, så utan radikala åtgärder kommer situationen inte att bli bra. Å andra sidan är det viktigt att se att inte heller oppositionspartierna har något beaktansvärt förslag/program för att åtgärda de strukturella problemen i ekonomin. Finland är inne på precis samma väg som Grekland var och vi kan bara hoppas att de utländska kreditvärderarna förstår de finländska politikernas oförmåga innan statsskulden har vuxit sig ohållbart stor. Finland skaffade sig ett tvivelaktigt rykte inom EU-politiken under de värsta åren av eurokrisen. Åren , då euroländerna/eu gav stöd åt de krisdrabbade länderna, krävde Finland som enda euroland säkerhet och andra arrangemang under stödoperationen och försvårade lösningen av krisen. Om och när Finland drabbas av likadana djupa ekonomiska problem under de kommande åren, kan vi inte vänta oss sympati av de andra euroländerna. På liknande sätt har Finland under krisen i Ukraina varit motsträvigt i EUländernas sanktionspolitik nu i höst, vilket har kastat ett tvivelaktigt ljus på Finlands utrikespolitik i västländernas ögon. Man kommer igen att börja uppfatta Finland som ett finlandiserat land som ger efter för Rysslands agerande, precis som under det kalla kriget på 1970-talet. I sig har saken ingen annan betydelse än inom den utrikespolitiska retoriken, men det är klart att vacklandet som EU-land ställer Finland i dålig dager med tanke på utländska investeringar. Och naturligtvis betyder det faktum att Finland inte är medlem i NATO i detta läge en risk för västliga placerare jämfört med länder som omfattas av NATO:s skydd. En linjelös och opportunistisk utrikespolitik straffar sig på lång sikt i form av ökad osäkerhet i ekonomin och små utländska investeringar

14 Tillväxten i världsekonomin återhämtar sig i USA:s och Asiens takt Uppskattningen om tillväxten i världsekonomin sänktes något under sommaren. Trots detta är grundantagandet att tillväxten 2015 accelererar jämfört med innevarande år. USA och Kina stod för den positiva överraskningen i somras medan den avstannade tillväxten i euroområdet var den klaraste besvikelsen. Kriget i Ukraina har en rätt liten inverkan på världsekonomin, men utsikterna för den ryska ekonomin har blivit dramatiskt sämre. Som det nu ser ut skjuts även återhämtningen av den finska ekonomin fram till Samtidigt väntas inflationen vara fortsatt måttlig i industriländerna och hållas väl under kontroll i de viktigaste tillväxtekonomierna. Endast i Ryssland finns en kännbar risk för att inflationen ska accelerera betydligt de närmaste åren. Tabell 1. Konsensusprognoser om tillväxt och inflation BNP tillväxt-% (reell) Inflations-% Världen 4,0 3,0 2,1 2,2 2,5 3,0 2,6 3,7 2,8 2,5 2,6 2,8 DM 2,7 1,4 1,2 1,3 1,7 2,2 1,4 2,5 1,8 1,3 1,6 1,7 USA 2,5 1,6 2,3 2,2 2,1 3,0 1,6 3,2 2,1 1,5 1,9 2,1 Japan 4,7-0,5 1,5 1,5 1,1 1,2-0,7-0,3 0,0 0,4 2,8 1,8 Euroländerna 2,0 1,6-0,7-0,4 0,8 1,3 1,6 2,7 2,5 1,3 0,6 1,1 Britannien 1,7 1,1 0,3 1,7 3,1 2,6 3,3 4,5 2,8 1,3 1,7 1,9 Finland 3,4 2,8-1,0-1,2-0,2 0,8 1,2 3,4 2,8 1,5 1,0 1,1 EM 8,7 7,1 5,6 5,6 5,2 5,4 5,4 6,5 4,3 4,8 4,1 4,4 Kina 10,4 9,3 7,7 7,7 7,4 7,1 3,3 5,4 2,7 2,6 2,3 2,8 Ryssland 4,5 4,3 3,4 1,3 0,3 1,0 6,9 8,5 5,1 6,8 7,2 6,0 Brasilien 7,6 2,8 1,0 2,5 0,3 1,5 5,0 6,6 5,4 6,2 6,3 6,3 Källa: Bloomberg, OECD samt finländska prognosinstitut och banker Utvecklingen i USA har rätt väl motsvarat förväntningarna i år och landet uppnår en tillväxt på drygt 2 procent. Efter ett svagt första kvartal accelererade tillväxten klart under det andra kvartalet. Flera indikatorer för den ekonomiska tillväxten i juli-september, såsom företagens konjunkturenkäter, antyder att den kraftiga tillväxten kommer att fortsätta under resten av året. Sysselsättningsläget har förbättrats under innevarande år, vilket igen har lett till spekulationer om centralbankens penningpolitik. FED har som väntat fortsatt att minska sina värdepappersköp under sommaren och hösten, och köpen antas upphöra nu i höst. FED:s nya chef har emellertid varit moderat i sina kommentarer och framhållit en hållbar återhämtning av ekonomin i stället för kortsiktiga konjunkturindikatorer. Dessutom förblev inflationen mycket måttlig i USA under sommaren, så ur den synvinkeln finns det inget tryck att strama åt penningpolitiken. Därtill har högre räntor stor betydelse för bostadsmarknaden. Den redan sommaren 2013 inträffade uppgången i långa obligationslåneräntor avspeglade sig omedelbart i räntenivån på bostadskrediter, vilket i sin tur inverkade på antalet nya bostadslåneansökningar. Det är viktigt att se att centralbanken knappast på nytt vill driva bostadsmarknaden in i en nedgång genom för höga räntor

15 Utvecklingen i USA:s ekonomi har alltså varit en klar positiv överraskning i år, vilket har stabiliserat världsekonomins utveckling vid sidan om den besvikelse som tillväxten i euroområdet har medfört. Det är emellertid också möjligt att se den amerikanska penningpolitikens roll i förhållande till placeringsmarknaden på ett annat sätt. Det att centralbanken kraftigt understryker en stabil och positiv utveckling av realekonomin och sysselsättningen har under årens lopp lett till att balansen på finansmarknaden har hamnat i skymundan. Ett sätt att åskådliggöra obalansen på finansmarknaden i USA är att granska den privata sektorns (företagen och hushållen) sparbeteende och dess fluktuationer under de senaste 20 åren. Nedanstående figur visar utvecklingen av det privata nettosparandet (hushålls- och privatsektorns finansieringsöverskott enligt nationalräkenskaperna) i förhållande till BNP

16 Fluktuationerna inom den privata sektorns nettosparande har varit betydande under de 20 senaste åren. Vid millennieskiftet skuldsatte sig hushållen och företagen sammantaget med upp till 5 procent av BNP och i den andra ytterligheten, under finanskrisen 2009, var nettosparandet till och med 10 procent av BNP. Om man granskar fluktuationerna inom nettosparandet och aktiekurserna kan man se att det föreligger en rätt tydlig negativ korrelation mellan dem. När sparandet minskade (såsom under den senare hälften av 1990-talet) steg aktiekurserna i förhållande till den långsiktiga trenden för kurserna. På motsvarande sätt sjunker aktiekurserna under perioder då företag och hushåll ökar sitt sparande (eller försöker minska sin skuldsättning). Under de senaste 5 åren har sparandet trendmässigt minskat från toppen 2009, vilket har visat sig i form av en rätt jämn höjning av aktiekurserna i förhållande till den långsiktiga trenden. Man kan med andra ord säga att USA:s centralbank, då den koncentrerat sig på att stabilisera tillväxten och sysselsättningen, genom sin penningpolitik har orsakat instabilitet på finansmarknaden. FED:s penningpolitik har varit mycket lätt från och med finanskrisen. När bubblan på bostads- och fastighetsmarknaden sprack inledde centralbanken exceptionella åtgärder och dessutom har styrräntorna redan i flera år legat kring noll. Den lätta penningpolitiken har haft en central betydelse för att nettosparandet minskat år för år och för att börskursernas uppgång varit stark. För finansmarknaden och placeraren är det viktigt hur FED lyckas lösgöra sig från den ultralätta penningpolitiken under de närmaste åren. Går det så att den lätta penningpolitiken får fortsätta för länge då man inte vill riskera tillväxten och sysselsättningen, men att det samtidigt uppstår en bubbla på finansmarknaden då den lätta penningpolitiken ger näring åt en för kraftig minskning av sparandet? Enligt vår bedömning är det rätt sannolikt att det inom de närmaste åren uppstår en klassisk bubbla på aktiemarknaden, som grundar sig på för stor skuldsättning. På sätt och vis kan man säga att USA:s ekonomi har stimulerats extremt mycket de senaste åren, både av centralbanken och av regeringen, så det är mycket svårt att uteslutande motivera en åtstramning av politiken med en försämrad balans på finansmarknaden. Det finns alltid någon orsak till varför en räntehöjning skjuts upp eller görs för långsamt. I praktiken innebär detta att man med den ekonomiska politiken har drivit konjunkturerna och företagens resultat till det yttersta. Placeringar som görs med lånade pengar ökar dessutom efterfrågan på aktier som redan nu är dyra. Det privata nettosparandet har ännu inte sjunkit till en alarmerande låg nivå, men om ett eller två år är vi i en situation där FED inte längre har någon möjlighet att kontrollera obalansen på finansmarknaden, och situationen korrigerar sig oundvikligen av sig själv. För aktieplaceraren innebär detta en korrigering av aktiekurserna av samma slag som när den så kallade teknikbubblan sprack eller som korrigeringen under finanskrisen Å andra sidan är det viktigt att se att den bubbla som nu uppstår uttryckligen är ett problem på aktiemarknaden det är med andra ord inte fråga om en bubbla på bostads- och fastighetsmarknaden. För realekonomin är en bubbla på aktiemarknaden inte lika farlig som en bubbla på bostads- och fastighetsmarknaden. Det är främst aktieplacerare som drabbas av en aktiekursnedgång, medan en sprucken bubbla på bostads- och fastighetsmarknaden får en betydande effekt på konjunkturerna och tillväxten då värdet på hushållens centrala förmögenhetspost sjunker. Också banksystemet drabbas hårt i form av kreditförluster om förlusterna i anknytning till bostads- och fastighetskrediter ökar. FED kommer med andra ord inte att rädda aktieplaceraren när bubblan på aktiemarknaden börjar lösa upp sig. Den japanska tillväxten accelererade kraftigt under det första kvartalet i år, men orsaken var till stor del den höjning av konsumtionsskatterna som genomfördes i våras. Höjningen av skatterna i början av året gav en kraftig puff åt hushållens konsumtion då dessa ville köpa sällanköpsvaror innan skattehöjningarna. Under andra kvartalet blev tillväxten sedan klart långsammare, men av ovan nämnda orsak finns det ingen stor dramatik i detta. Höjningen av konsumtionsskatterna gav också fart åt inflationen, men även denna effekt var endast tillfällig. I konjunkturenkäter har optimismen bland japanska företag varit fortsatt hög ända sedan våren 2013, då den nuvarande ekonomiska politiken inleddes. Detta i synnerhet bland exportföretag, som har haft nytta av den betydande försvagningen av

17 yenen på valutamarknaden Eftersom återhämtningen på hemmamarknaden ännu inte har skett som man hoppades, är det sannolikt att den japanska centralbanken ännu länge fortsätter med den extremt lätta politiken. I tillväxtens Asien har den ekonomiska utvecklingen i stort sätt motsvarat våra förväntningar, men bland annat Kina har erbjudit en klar positiv överraskning för marknaden. Detta visar sig bland annat i att aktiekurserna steg kraftigt i Kina under sommaren. I våras fylldes de ekonomiska medierna av olika slags hotbilder, som man såg i den kinesiska konjunkturutvecklingen och i synnerhet på finansmarknaden och fastighetsmarknaden. Konjunkturutvecklingen var emellertid överraskande positiv under sommaren och såväl industriproduktionen som detaljhandeln och utrikeshandeln har vuxit kraftigt. Värt att beakta är att tillväxten inom servicebranscherna har varit fortsatt stark och att konjunkturförväntningarna bland tjänsteföretag förstärktes under sommaren. Administrationens reformer förra året börjar med andra ord visa sig i servicebranschernas utveckling. På marknaden var man rädd för att tillväxten fortsättningsvis skulle bromsa in efter den svaga våren. Dessutom har oron för bubblor på fastighetsmarknaden eller för riskerna med det så kallade skuggbankssystemet för stabiliteten på finansmarknaden varit överdimensionerade. Den kinesiska situationen och ekonomiska reformprocessen granskades rätt ingående i den förra strategiöversikten (våren 2014), så det finns inget behov att återkomma till dessa frågor här. Enligt vår bedömning uppnår den kinesiska tillväxten enkelt drygt 7 procent i år och nästa år fortsätter den i så gott som samma takt. Eftersom inflationen har bromsat in till cirka 2 procent kan centralbanken vid behov stödja tillväxten genom att lätta på penningpolitiken. Bankernas kassakrav sänktes något under sommaren och nu i början av hösten har centralbanken sett till att likviditeten på finansmarknaden är fortsatt god. Man har inte längre behövt ty sig till överraskande åtstramningsoperationer vad gäller likviditeten (såsom sommaren 2013 och vid årsskiftet) eftersom utvecklingen av finansmarknadens strukturer har förlöpt enligt centralbankens förhoppningar. På lång sikt är det viktigt att förstå att Kina inte längre behöver någon tvåsiffrig tillväxt för att bevara den stabila utvecklingen i landet. Tillväxten kan mycket väl bromsa in till exempelvis 5 procent de närmaste åren utan att det innebär någon dramatik. För en placerare är den långsammare tillväxten i själva verket en förändring till det bättre om tillväxten håller högre kvalitet, marknadsanpassningen ökar och god företagsförvaltning utvecklas

18 Med undantag för Ryssland har utvecklingen i flera tillväxtekonomier varit rätt positiv i år. I synnerhet Indien har lyckats med att både bromsa in inflationen och minska underskottet i bytesbalansen. Den positiva utvecklingen fick stöd av resultatet i parlamentsvalet i våras där regeringsmakten gick till en mer reformvänlig administration. Thailand och Turkiet har lyckats dämpa den politiska oro som var väl synlig förra året och i vintras. I Brasilien blir det president- och parlamentsval i oktober, vilka har stor betydelse för de ekonomiska utsikterna. Överlag pågår det i flera tillväxtekonomier betydande reformprogram i syfte att förbättra ländernas ekonomiska strukturer. I en del av länderna har dessa ändringsbehov uppstått som en följd av politiska förändringar, i en del har behovet uppstått av tvång då landets tillväxt i för stor utsträckning har byggt på utländsk skuldsättning. Situationen i tillväxtekonomierna är mycket olika och det är viktig att se att finansieringsbalansen i de asiatiska länderna genomgående är utmärkt, de uppvisar med andra ord överskott i bytesbalansen (med undantag för Indien och Indonesien). Det är således lätt för dem att stimulera sin ekonomi och upprätthålla en stark ekonomisk tillväxt. Det är fortfarande Sydafrika och Turkiet som befinner sig i det mest sårbara läget; deras underskott i bytesbalansen är fortsättningsvis ohållbart stort. De sämsta utsikterna har Ryssland, som själv har skapat den kaotiska mardrömmen i sin ekonomi. Enligt konsensusprognoserna håller sig tillväxten i tillväxtländerna (EM) på drygt 5 procent både i år och nästa år. Ännu under början av året såg situationen i euroområdet något bättre ut, men under våren stannade tillväxten upp i de flesta länderna, även i Tyskland. Den försämrade situationen berodde delvis på krisen i Ukraina, som gav näring åt osäkerheten, men i sista hand är orsaken till euroområdets svaghet en obefintlig tillväxtdynamik. De strukturella problemen i flera euroländer (en åldrande befolkning, en hög skuldsättning inom den offentliga ekonomin) i kombination med en förlamning av det politiska beslutsfattandet, utrikeshandelns svaga konkurrenskraft, banksystemets tillstånd och den tilltagande regleringen av finansmarknaden, är till förfång för en återhämtning av tillväxten. Delvis försvagades euroområdets förhoppningar om en återhämtning av EU-valet i våras, där resultatet förstärkte de politiska ytterligheterna. Samtidigt konstaterade man i flera länder i euroområdet att man inte fortsätter med de strukturella reformerna, i stället började man kräva en stimulering av hela euroområdet med lånade pengar. I synnerhet Italien och Frankrike har hamnat i ett stagnerat tillstånd där man väntar på draghjälp utifrån för tillväxten. Det står klart att politikernas förmåga att genomdriva även smärtsamma strukturella reformer är obefintlig. Finland hör till denna grupp av länder

19 Ett nytt hot för euroområdet är deflation, som ECB började bekämpa först i somras. ECB hade redan i fjol höstas varnats för deflationsrisken, men ECB reagerade inte på något sätt på situationen. Mot slutet av våren var ECB tvungen att konstatera att tillväxten i euroområdet höll på att stanna upp och att inflationen närmade sig deflationssiffror. Dessutom hade eurokursen under våren igen stärkts på valutamarknaden och i flera euroländer hade utrikeshandelns svaga konkurrenskraft försvagats ytterligare. Och naturligtvis ökade krisen i Ukraina osäkerheten i hela Europa, vilket försvagade tillväxten. Vid sitt möte i början av juni sänkte ECB sina styrräntor och informerade om nya specialåtgärder för att öka penningmängden (TLTRO-krediter, ABS-köp mm.). Vid mötet i början av september informerade man om att ABS-operationerna inleds och fortsatte sänka räntorna. Styrräntan var efter detta endast 0,05 procent, räntan på bankernas depositionsfacilitet sänktes så att den blev ännu mer negativ, -0,2 procent, och räntan på likviditetskrediter sänktes till 0,3 procent. Som en följd av dessa räntesänkningar ligger de kortaste euriborräntorna på noll, dvs. under dollarns LIBOR-räntor. Det väsentliga i dessa åtgärder är att ECB nu har cementerat de korta marknadsräntorna på noll för åratal framöver. Det mest positiva i ECB:s agerande är att man har lyckats stoppa den omåttliga förstärkningen av euron på valutamarknaden, och efter början av sommaren har euron försvagats mot de andra huvudvalutorna. Utvecklingen på euroområdet har väl motsvarat våra tidigare bedömningar. De politiska beslutsfattarnas oförmåga att åtgärda de strukturella problemen i euroområdets länder har i stor utsträckning fört över det ekonomisk-politiska ansvaret på ECB, som har varit tvungen att agera för att a) euroområdet inte skulle splittras (2011 och 2012) och b) för att inte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet skulle övergå i deflation (2014). Även finansmarknaden har till slut tvingats acceptera att det enda sättet att få igång tillväxten i euroområdet är att euron försvagas på valutamarknaden. Detta är också nödvändigt för att euroområdet ska undvika deflation. Huruvida ECB lyckas avvärja deflation och en lång period av svag tillväxt är minst sagt osäkert. Japan brottades i 20 år med sin deflationsekonomi innan en radikal förändring av penningpolitiken och den ekonomiska politiken 2012 nu ser ut att ha ändrat situationen till det bättre. Enligt vår bedömning blir ECB tvungen att i stor utsträckning ta i bruk de i somras presenterade specialåtgärderna för att få finansmarknaden att stödja tillväxten. Det är emellertid sannolikt att hjälpen till slut närmast kommer av att euron försvagas på valutamarknaden. ECB:s åtgärder och eurons försvagning ger endast konjunkturmässig lindring i euroområdet. I grund och botten är euroområdets svaghet dess sårbarhet för störningar i den internationella ekonomin. Varje euroland möter ensamt olika störningar och eftersom ekonomiernas struktur och dynamik är mycket olika finns det inte någon gemensam stabiliserande faktor. Precis som i USA vore en förbundsstat för euroområdet nödvändig för att eurosystemet ska skapa stabilitet och inte instabilitet för sina medlemsländer. Nu efter eurovalet är det sannolikt att förbundsstatsutvecklingen blir långsammare eller rentav stannar av. Strukturer som den i december överenskomna bankunionen är klena, beslutssystemen komplicerade och stela, och de kan inte användas till att sköta det grundläggande problemet att euroområdet saknar organ på förbundsstatsnivå. Varje euroland möter alltså olika yttre chocker ensamt, på olika sätt och med egna ekonomiska strukturer. Krisen i Ukraina är ett utmärkt exempel på detta för Finland

20 Finlands situation i euroområdet är nu särskilt svår. Allt det ovan nämnda gäller för Finland. Därtill kommer att Finlands utsikter för en lång tid framöver försvagas av inbromsningen i den ryska ekonomin, som skett till följd av äventyret i Ukraina. År 2014 är redan det tredje året med minustillväxt och i bästa fall kan vi 2015 uppnå en försiktigt positiv tillväxt. Finland har knappast några förutsättningar alls för tillväxt de närmaste åren, och det är föga troligt att de finländska politikerna förmår göra något för att åtgärda situationen under de kommande åren. En sanering av funktionerna i den offentliga sektorn för att lätta på skattebördan är inte i sikte, inte heller arbetsmarknadsreformer. De strukturella problemen kvarstår, beskattningen stramas åt till en för den inhemska efterfrågan dödlig nivå och företagens investeringar blir anspråkslösa. Draghjälpen från exporten torde bli blygsam eftersom de för Finland viktiga exportländerna knappt har någon tillväxt. Endast en svagare euro kan eventuellt ge exportföretagen en positiv överraskning. I värsta fall går det så att man ständigt skjuter upp de nödvändiga strukturomvandlingarna i ekonomin, tills en försämring av Finlands kreditvärdighet i sinom tid tvingar politikerna att agera. För Finlands ekonomi börjar 2010-talet emellertid redan vara ett förlorat decennium. I Fronts placeringsstrategi är hemmamarknadsföretagens viktning liten eller obefintlig i portföljen med placeringar i finländska aktier. Det finns få företag inom handel, byggande, fastighetsplacering, media och över huvud taget sådana företag vars affärsverksamhet och försäljning främst sker i Finland. Fokus i placeringarna är på företag vars verksamhet riktar sig till den globala marknaden

2013 10 Månadsöversikt

2013 10 Månadsöversikt 2013 10 Månadsöversikt Från krisen i Syrien till USA:s budgetstrid I augusti var krisen i Syrien ett mycket omdiskuterat ämne på placeringsmarknaden. Krisen dämpades snabbt i september när USA, Ryssland

Läs mer

2012 5 Månadsöversikt

2012 5 Månadsöversikt 2012 5 Månadsöversikt Korrigering på aktiemarknaderna i april Efter en stark inledning på året återvände i april osäkerheten till placeringsmarknaderna. I synnerhet i början av månaden var avkastningen

Läs mer

2013 9 Månadsöversikt

2013 9 Månadsöversikt 2013 9 Månadsöversikt Världsekonomins konjunkturbild förbättrades I augusti gjorde sig en ny osäkerhetsfaktor gällande på finansmarknaden, när inbördeskriget i Syrien fick internationell omfattning och

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

2012 10 Månadsöversikt

2012 10 Månadsöversikt 2012 10 Månadsöversikt Centralbankerna marknadernas stöd i september I september erhölls konkreta uppgifter om de förväntade centralbanksåtgärderna och detta piggade upp marknaderna. ECB meddelade i början

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

11 JANUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD 2016 SANNOLIKT ETT NYTT 2015

11 JANUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD 2016 SANNOLIKT ETT NYTT 2015 11 JANUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD 2016 SANNOLIKT ETT NYTT 2015 I slutet av december beslutade USAs centralbank Fed, att höja räntan med 25 baspunkter. Det är den första räntehöjningen sedan 2006. Ränteläget

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport augusti 2012 Månadsrapport augusti 2012 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Månadsrapport mars 2010

Månadsrapport mars 2010 Månadsrapport mars 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Makrokommentar. Mars 2016

Makrokommentar. Mars 2016 Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Placeringsstrategi. Våren

Placeringsstrategi. Våren 2015 Placeringsstrategi Våren Innehåll Innehåll Centrala antaganden om världsekonomin och antaganden om räntor och valutor Fronts placeringsstrategi: ökade risker Tillväxten i industriländerna återhämtar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna

Läs mer

Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång

Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång Finland har fallit i en grop. Förra veckan fick för första gången på länge positiva ekonomiska siffror från

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Placeringsstrategi. Vinter

Placeringsstrategi. Vinter 2015 Placeringsstrategi Vinter Ari Aaltonen tel. 050 461 8663 ari.aaltonen@front.fi Innehåll Innehåll... - 1 - Centrala antaganden om världsekonomins utveckling 2015 och 2016... - 2 - och antaganden om

Läs mer

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

En paus eller trendvändning i USA?

En paus eller trendvändning i USA? Jussi Hyöty 18.8.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi En paus eller trendvändning i? I Finland får man hela tiden höra goda nyheter om att såväl konsumenternas som industrins förtroende har återhämtat

Läs mer

Free (falling) oil markets

Free (falling) oil markets Free (falling) oil markets Hösten har präglats av fortsatt dramatik på de finansiella marknaderna. Värst drabbat är de råvarubeoende sektorerna, med olja i händelsernas centrum. Det faktum att oljan kan

Läs mer

Månadsrapport december 2009

Månadsrapport december 2009 Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Hugin & Munin. information från odin fonder september 2005. Goda resultat ger en ökad optimism

Hugin & Munin. information från odin fonder september 2005. Goda resultat ger en ökad optimism Hugin & Munin information från odin fonder september 25 Goda resultat ger en ökad optimism Företagen på Oslo Børs redovisade riktigt bra siffror för andra kvartalet, och högre resultatförväntningar motiverar

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Marginellt ökad aktieandel. Positiv

Marginellt ökad aktieandel. Positiv Tellus Midas Strategi under oktober Kraftig nedgång gav köptillfälle I korthet: Månaden inleddes i kraftig mollstämning. Tron på en ekonomisk återhämtning i Europa försvann helt. Konflikten i Ukraina,

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under

Läs mer

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jussi Hyöty 16.3.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jag försöker här skissera upp en placeringsstrategi kring temat utdragen stimulans. Jag har

Läs mer

Kan USA öka importen?

Kan USA öka importen? Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

Företagsledarens lön. nr50. pocketbiblioteket sns förlag

Företagsledarens lön. nr50. pocketbiblioteket sns förlag Företagsledarens lön c l a s b e r g st r ö m nr50 pocketbiblioteket sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS är en oberoende

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer